Svenskt medlemskap i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling
Betänkande 1990/91:UU12
Utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU12
Svenskt medlemskap i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling
Innehåll
1990/91 UU12
Propositionen
Syftet med att etablera Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (The European Bank for Reconstruction and Development--EBRD, i det följande kallad Europeiska utvecklingsbanken) är att underlätta övergången till öppna, marknadsorienterade ekonomier och främja privata initiativ i de länder i Central- och Östeuropa som utvecklas i riktning mot flerpartisystem, demokrati och pluralism. Utformningen av bankens stadgar har sedan början av år 1990 varit föremål för internationella överläggningar. Totalt 39 stater, däribland samtliga OECD-länder, samt EG och Europeiska investeringsbanken avser att bli medlemmar i den nya banken. Banken kommer att inleda sin verksamhet under våren 1991.
De blivande medlemmarna avser att bidra med totalt 10 miljarder ECU till bankens kapital. Sveriges andel föreslås uppgå till 228 miljoner ECU, motsvarande 2,28 % av bankens kapital.
Europeiska utvecklingsbankens verksamhet skall inriktas på att utveckla den privata sektorn i mottagarländerna, företrädesvis i form av små och medelstora företag. Banken får utöva sin verksamhet i de central- och östeuropeiska länder som utvecklas i riktning mot flerpartisystem, demokrati, pluralism och marknadsekonomi. Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken och Ungern är tänkbara mottagarländer. Frågan om den tidigare Tyska Demokratiska Republikens status i banken efter en förening av de båda tyska staterna har formellt ännu inte lösts. Den tyska regeringen har dock deklarerat att man inte kommer att göra anspråk på förutvarande Tyska Demokratiska Republikens kapitalandel i banken.
Banken skall lämna stöd till ekonomiska reformer, bl.a. vad gäller avmonopolisering, decentralisering och privatisering. Vidare skall banken verka för att mottagarländerna integreras fullt ut i den internationella ekonomin.
Verksamheten inom Europeiska utvecklingsbanken kommer att delas upp i ordinarie verksamhet och särskild verksamhet.
Den ordinarie verksamheten kan ske i form av långivning, riskkapitalinvesteringar, stöd och lån till infrastrukturinvesteringar, utställande av vissa typer av garantier samt teknisk rådgivning. Den övervägande delen av bankens arbete kommer att ske i form av ordinarie verksamhet finansierad med ordinarie medel.
Totalt sett får summan av utestående lån, riskkapitalinvesteringar och garantier som lämnats eller gjorts som en del av den ordinarie verksamheten inte överstiga bankens tecknade kapital, totala reserver och överskott. Verksamheten skall vidare bedrivas i enlighet med sunda bankmässiga principer, vilket bl.a. innebär att banken, i sin ordinarie verksamhet, skall debitera marknadsmässig ränta och rimliga avgifter vid lån- och garantigivning.
Den särskilda verksamheten finansieras via särskilda fonder till vilka enskilda medlemmar kan bidra. Användningen av dessa medel regleras dels av bankens stadgar, dels av sådana regler som givarlandet i samråd med banken etablerat för varje sådan fond. Särskild verksamhet kan således inkludera lån till subventionerad ränta, investeringar i projekt med mycket låg avkastning etc.
Europeiska utvecklingsbankens verksamhet skall i första hand inriktas på stöd till den privata sektorn. I fråga om infrastrukturinvesteringar skall banken endast stödja sådana som är väsentliga för att utveckla den privata sektorn.
I överenskommelsen framhålls vidare vikten av att banken eftersträvar ett nära samarbete med existerande finansiella institutioner, särskilt Internationella valutafonden och Världsbanken.
Banken skall inom ramen för hela sin verksamhet stödja en miljömässigt sund och hållbar utveckling. Detta kan ske bl.a. genom att banken medverkar i finansieringen av renodlade miljöprojekt. Dessutom kommer banken att bidra till en modernisering och effektivisering av industrin i mottagarländerna. Modernare, renare och energisnålare produktion blir därmed ett viktigt bidrag till att förbättra miljön i Central- och Östeuropa. Vidare skall banken ge ut en årlig rapport om hur den av banken stödda verksamheten påverkar miljön.
För att leda bankens verksamhet inrättas en direktion med 23 exekutivdirektörer. Bankens blivande medlemmar har delats i fyra grupper, vilka var för sig utser ett givet antal exekutivdirektörer. Medlemsländerna i Europeiska gemenskapen samt EG som institution och Europeiska investeringsbanken utser således elva direktörer. De tre ländergrupperna mottagarländer, andra europeiska länder och utomeuropeiska länder utser vardera fyra direktörer. Även om EGs medlemsländer tillsammans med EG-institutionerna således inte har ett flertal av antalet direktörer kommer de att ha en majoritet av röststyrkan. Sverige och Island kommer att utgöra en valkrets och representeras av en gemensam exekutivdirektör.
Bankens direktion är underställd en styrelse, med representanter för samtliga medlemmar. Denna styrelse, som ytterst ansvarar för bankens verksamhet, skall enligt bankens stadgar sammanträda minst en gång per år. Bankens dagliga arbete leds av en verkställande direktör som utses av bankens styrelse för en period om fyra år. Huvudkontoret skall förläggas till London.
Europeiska utvecklingsbankens ursprungliga auktoriserade kapital skall uppgå till tio miljarder ECU. Sverige erbjuds att teckna andelar till ett sammanlat värde av 228 miljoner ECU, vilket enligt växelkursen vid utgången av augusti 1990 (1 ECU=7,63 kr.) motsvarar ca 1740 milj. kr.
Av det totala kapitalet skall 30 % inbetalas i fem lika rater över en period av fem år, medan resterande 70 % utgör ett garantiåtagande.
Minst 50 % av varje inbetalning skall ske kontant i ECU, US-dollar eller japanska yen. Resterande del av inbetalningen får göras i form av icke överlåtbara skuldsedlar eller andra skuldförbindelser utgivna av medlemmen och uttryckt i ECU, US-dollar eller japanska yen. Banken har rätt att lösa in dessa skuldförbindelser när banken behöver medel för utbetalning i verksamheten.
Ett svenskt medlemskap i banken innebär att ett belopp motsvarande 13,68 miljoner ECU skall betalas in under vart och ett av åren 1991--1995, dvs. totalt motsvarande 68,4 miljoner ECU (ca 522 milj. kr.). Hälften av dessa betalningar kan ske i form av icke räntebärande skuldsedlar utgivna av den svenska staten. Av den svenska kapitalandelen på 228 miljoner ECU utgör resterande 70 % ett garantiåtagande som kan infordras endast i den mån detta skulle behövas för att uppfylla Europeiska utvecklingsbankens förpliktelser. En översyn av bankens kapital skall företas av bankens styrelse minst vart femte år.
Motionerna
1990/91:U1 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:16 punkt 1, 2 och 3 gällande svenskt medlemskap i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, 2. att riksdagen hemställer hos regeringen att till riksdagen återkomma med initiativ syftande till ett internationellt stöd till Östeuropa i enlighet med de i motionen anförda principerna.
1990/91:U2 av Per Gahrton m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att nu avslå förslaget om ratificering av avtalet om EBRD, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om behov av omförhandling före ratificering.
Utskottet
I betänkandet om samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa (l989/90:UU16) framhöll utskottet att ekonomiska reformer kommmer att kräva tid och att ländernas gemensamma utgångsläge därtill är en akut ekonomisk och ekologisk kris, som redan förorsakar stora mänskliga och sociala kostnader och som ytterligare skapar svårigheter för genomdrivandet av en ny reformpolitik. Utan en hållbar ekonomisk grund kommer demokratiseringen att på sikt vila på bräcklig grund. De närmaste åren kommer därför sannolikt att utsätta länderna i Central- och Östeuropa för betydande påfrestningar. Den senaste tidens utveckling med kraftigt stigande energipriser har ytterligare understrukit vidden av de ekonomiska utmaningar som länderna i Central- och Östeuropa står inför i samband med övergången till marknadsekonomi.
Utskottet noterade också i ovannämnda betänkande att de påbörjade samhällsförändringarna knappast kommer att kunna genomföras med framgång utan stöd från länderna i väst. Ett västligt stöd för reformprocessen är också en förutsättning för att visionerna och förhoppningarna om ett framtida Europa skall kunna förverkligas. Därmed har västländerna uppenbarligen ett eget starkt intresse, såväl från demokratiska som från ekonomiska, ekologiska och säkerhetspolitiska synpunkter, att engagera sig i ett samarbete och lämna ett effektivt bidrag till reformprocessens framgång.
Regeringens förslag i propositionen om svenskt medlemskap i Europeiska utvecklingsbanken ligger enligt utskottets mening väl i linje med Sveriges strävan att bidra till utvecklingen i Central- och Östeuropa. Den planerade utformningen av bankens verksamhet är också ägnad att främja de syften som utskottet tidigare angivit för detta samarbete.
Den svenska regeringen har tagit aktiv del i de internationella förhandlingar som lett fram till bankens inrättande. Med tanke på de stora behoven är det glädjande att banken kunnat etableras på så relativt kort tid som det här varit fråga om. Bankens kapital om sammanlagt över 70 miljarder kronor kommer att utgöra en väsentlig finansieringskälla för det nya samarbetet med Central- och Östeuropa. Särskilt glädjande är enligt utskottets åsikt bankens starka betoning av miljöinsatsernas betydelse och den framtida särskilda rapporteringen om hur den av banken stödda verksamheten påverkar miljön.
Utskottet finner det också tillfredsställande att Sverige får en god representation i bankens direktion genom att Sverige och Island gemensamt tillsätter en exekutivdirektör och dennes medarbetare. Det betyder enligt vad utskottet inhämtat att posten som exekutivdirektör kommer att tillfalla Sverige och att Sverige och Island fördelar övriga poster mellan sig.
I yrkande 1 i motion U1 (v) föreslås att riksdagen avslår propositionens förslag och i yrkande 2 i samma motion att riksdagen i stället begär att regeringen återkommer med förslag om ett alternativt samarbete som syftar till att stödja Östeuropas demokratisering med program som bygger på principer om sociala och miljömässiga hänsynstaganden.
Utskottet konstaterar att de i motionen anförda principerna är vägledande för det betydande samarbetet med Baltikum, Central- och Östeuropa som riksdagen redan fattat beslut om (l989/90:UUl6). EBRDs miljöorientering har redan kommenterats. Vad beträffar de sociala aspekterna vill utskottet understryka att banken kommer att samarbeta med demokratiska regeringar och att sociala hänsyn därmed kommer att vägas in i bankens samarbete med respektive land. Vidare ingår det i bankens uppgifter att arbeta för bättre levnadsstandard och bättre arbetsförhållanden.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U1 (v).
Miljöpartiet de gröna föreslår i yrkande 1 i motion U2 att det föreliggande förslaget till avtal om EBRD ej skall ratificeras i nuvarande skick utan först omförhandlas i syfte att få till stånd ett antal ändringar. Dessa bör enligt yrkande 2 i samma motion innebära att också producentkooperativa projekt skall kunna få del av bankens medel, att en god miljöeffekt skall utgör ett villkor för lån samt att miljövänlig produktion skall vara bankens överordnade mål. Beträffande låntagare föreslår motionärerna att även Albanien och sovjetiska delrepubliker skall kunna bli medlemmar i banken. En stadgeändring föreslås också i syfte att utesluta röstmajoritet för EG-länderna.
Det finns enligt vad utskottet inhämtat ingenting i bankens stadgar som hindrar konsumentkooperativa projekt från att få lån i banken. Den tyngd miljömålen fått i bankens verksamhet anser utskottet till fyllest. En strukturomvandling och en modernisering av produktionsapparaten i Central- och Östeuropa innebär i sig ett väsentligt bidrag till en förbättring av den hårt belastade miljön. En omförhandling av bankens stadgar skulle för närvarande vara ytterst svårt att få till stånd och skulle på grund av den försening i bankens verksamhet som därmed skulle uppstå i stället vara till skada för brådskande miljöinsatser. Utskottet utesluter naturligtvis inte att bankens rutiner och tekniker för att väga in miljöhänsynen i utlåningen kan komma att behöva utvecklas ytterligare i framtiden, men då har Sverige enligt utskottets mening goda möjligheter att verka härför i bankens beslutande organ.
Beträffande nya medlemmar finns det enligt vad utskottet inhämtat inget hinder för Albaniens medlemskap när landet väl uppfyller de villkor som föreligger vad gäller demokratisering och omvandling av landets ekonomiska system. Däremot är det Sovjetunionen som är medlemsland, och något direkt medlemskap för enskilda unionsrepubliker är ej förenligt med stadgarnas nuvarande utformning. Det kan dock inte uteslutas att de nuvarande sovjetiska unionsrepublikerna, beroende på den fortsatta utvecklingen, i framtiden kan bli medlemmar.
Röstreglerna i EBRD är liksom i andra internationella banker utformade med hänsyn till det insatta kapitalets fördelning mellan medlemmarna. Det innebär att EG-länderna tillsammans har en majoritet av rösterna. När de uppträder enat kan de avgöra frågor som bestäms med enkel majoritet. Frågor som rör bankens allmänna policy skall emellertid avgöras med kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar. Det senare har varit ett intresse som under förhandlingarna drivits av bl.a. Sverige. Någon ändring av överenskomna röstetal eller röstningsregler är enligt utskottets mening ej realistiskt att tänka sig för närvarande.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena l och 2 i motion U2 (mp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ratificering och tecknande av andelar att riksdagen med avslag på yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U1 samt yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U2 bemyndigar regeringen att ratificera överenskommelsen om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt att teckna andelar till ett värde av 228000000 ECU i bankens kapital och att därvid göra garantiåtaganden i fråga om andelar för vilka betalning kan påfordras, res. 1 (v) res. 2 (mp)
2. beträffande inbetalningar att riksdagen bemyndigar regeringen att genom riksgäldskontoret till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling betala in ett belopp motsvarande 68400000 ECU,
3. beträffande anvisande av medel att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 525000000 kr.
Stockholm den 15 november 1990
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Margaretha af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Håkan Holmberg (fp) och Bengt Hurtig (v).
Reservationer
1. Ratificering och tecknande av andelar (mom. 1)
Bengt Hurtig (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Regeringens förslag" och på s. 5 slutar med "motion U1 (v)" bort ha följande lydelse:
Europeiska banken är kontrollerad av EG och kommer dessutom att till stora delar av sin verksamhet vägledas av Internationella Valutafondens (IMFs) bedömningar och krav på åtgärder.
Med erfarenheterna från IMFs hittillsvarande lånepolitik gentemot tredje världen vet vi att ingen hänsyn tas till de sociala konsekvenserna av strukturanpassningsprogrammen.
Det är uppenbart att Europeiska banken kommer att fungera på samma sätt. Programmen för Östeuropa skall nämligen utformas tillsammans med IMF, och i den överenskommelse som ligger till grund för bankens verksamhet skrivs ingenting om sociala hänsynstaganden.
De östeuropeiska staterna är politiskt instabila och riskerar snabbt att hamna i samma skuldfälla som många av tredje världens länder redan har gjort. Med konsekvenser i växande arbetslöshet, sociala försämringar och i värsta fall våldsamma s.k. IMF-kravaller. De säkerhetspolitiska konsekvenserna av sådan social oro i östra Europa skall inte underskattas.
Uppläggningen av bankens lånegivning riskerar leda till att de östeuropeiska staterna kommer att hamna i ett nytt politiskt-ekonomiskt beroende. Nu inte längre österut utan västerut. Inte till Sovjetunionen och Moskva utan till EG och Bryssel.
Mot bakgrund av målen för svensk biståndspolitik som bl.a. är resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet finns inga motiv för Sverige att ratificera överenskommelsen. I stället får regeringen ges i uppdrag att återkomma med ett förslag hur Sverige på nya sätt kan bidra till Östeuropas utveckling i enlighet med målen för vår biståndspolitik.
Yrkandena 1 och 2 i motion U1 (v) bifalls därför.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande ratificering och tecknande av andelar att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2Ratificering och tecknande av andelar (mom. 1)
Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Det finns" och på s. 6 slutar med "motion U2 (mp)" bort ha följande lydelse:
Miljöpartiet de gröna ser positivt på att Västeuropa och andra länder i samverkan bistår Östeuropas länder med återuppbyggnad och utveckling. Detta måste dock ske på ett sätt som inte kastar Östeuropa "ur askan i elden", dvs. löser de allvarliga problem som skapats av den socialistiska planhushållningens misshushållning med resurser men samtidigt pådyvlar Östeuropa västvärldens starkt miljöstörande ekonomi med dess överdrivna inriktning på materiell, BNP-mätt "tillväxt". Det är också angeläget att nedmonteringen av de statliga monopolen inte leder till att Östeuropas ekonomier helt hamnar i händerna på västeuropeiska privata storföretag. Östeuropas länder måste få rätt att slå vakt om nationellt ekonomiskt självbestämmande som möjliggör en styrning i riktning mot ekologisk balans och social rättvisa.
Det är positivt att miljöaspekterna över huvud taget nämns bland EBRDs syften. Tyvärr sker det dock bara som punkt 7 av 8 i målsättningsparagrafen. Det som sägs är inte dåligt, men det är alltså som vanligt "plåster på såren".
En särskild aspekt på propositionen är att den kan betraktas som ett test på om riksdagen kan introducera förändringar över huvud taget i avtal som ingåtts med EG eller EG-dominerade grupper.
Mot denna bakgrund yrkar miljöpartiet att avtalet icke skall ratificeras om icke ett antal väsentliga förändringar kan uppnås. Regeringen bör således ges i uppdrag att begära omförhandlingar i syfte att uppnå följande: att producentkooperativa projekt också skall kunna få del av bankens medel, att miljökonsekvensbeskrivning skall föreligga före lån och att god miljöeffekt skall utgöra lånevillkor, att artiklarna 1 och 2 skrivs om så att det klart framgår att miljövänlig produktion är det överordnade målet, att också suveräna republiker inom ramen för unioner, t.ex. sovjetiska delrepubliker, skall kunna bli direktanslutna medlemmar i banken, att stadgarna inte får garantera röstmajoritet för EG oberoende av medlemskap och insatser.
Härmed bifaller utskottet yrkanden 1 och 2 i motion 1990/91:U2 (mp).
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande ratificering och tecknande av andelar att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.