Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
Betänkande 1994/95:UU16
Utrikesutskottets betänkande
1994/95:UU16
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
Innehåll
1994/95 UU16
Sammanfattning av betänkandet
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 1994/95:160 angående Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa samt de motioner som väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas även ett antal motioner som väckts under allmänna motionstiden 1994/95.
Regeringen föreslår att ett nytt program om totalt fyra miljarder kronor inrättas för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa under budgetåren 1995/96--1998. För det förlängda budgetåret 1995/96 föreslås 1 719 miljoner kronor. I propositionen föreslås också att den särskilda exportkreditgarantiramen för Central- och Östeuropa höjs från en till två miljarder kronor.
Samarbetet, som ytterst syftar till att främja säkerheten, demokratin och en bärkraftig utveckling i hela Europa, koncentreras bilateralt till länderna i Sveriges närområde, medan samarbetet med övriga länder framför allt löper via multilaterala kanaler, bl.a. inom ramen för EU-samarbetet. Huvuddelen av de anvisade medlen för bilaterala ändamål går till olika typer av stöd och projekt som kommer att administreras av den nya sammanhållna biståndsmyndigheten.
Utskottet framhåller i betänkandet att samarbetet med Central- och Östeuropa intar en central plats i svensk utrikespolitik. Det är ett grundläggande svenskt intresse att utvecklingen också i dessa europeiska stater leder till en fördjupad demokratisk kultur, ekonomiska och sociala framsteg, förbättrad miljö med bl.a. effektivare energisystem samt en ökad öppenhet mot omvärlden. En viktig strävan för Sverige blir att engagera så många andra stater som möjligt, inte minst inom EU, i samarbetet. I förlängningen av den önskvärda utvecklingen i Europa ligger de centraleuropeiska ländernas, inkl. de baltiska staternas, fulla integration i Europa med medlemskap i EU som slutgiltigt mål.
Det föreslagna samarbetsprogrammet utgör enligt utskottets uppfattning ett viktigt steg på vägen mot en mer samlad och överblickbar organisation och hantering av samarbetet med Central- och Östeuropa. Det statligt finansierade samarbetet speglar inte på något fullständigt sätt mångfalden i de kontakter som håller på att utvecklas med länderna i Central- och Östeuropa. Samarbetet är inte ett arbetsfält enbart för centrala myndigheter utan utvecklas på en mängd olika nivåer i det svenska samhället. I betänkandet betonas den viktiga roll i samarbetet som spelas av bl.a. enskilda organisationer, folkrörelser, kommuner och andra regionala organ.
Utskottet tillstyrker på samtliga punkter regeringens förslag till nytt program för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåren 1995/96--1998. Utskottet anser också att riksdagen bör godkänna de förslag som framlagts i propositionen angående bl.a. en utökad exportkreditgarantiram.
Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna samt Kristdemokratiska samhällspartiet har reserverat sig avseende propositionens förslag om medelsfördelning och begärt ökade medel för framför allt miljösatsningar i Östersjöregionen. Nämnda partier samt Folkpartiet liberalerna har också reserverat sig på enskilda avsnitt i betänkandet. Till betänkandet har även fogats ett särskilt yttrande.
I bilaga till betänkandet återges yttranden från jordbruksutskottet resp. näringsutskottet.
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1994/95:160 följande förslag under littera G vari yrkas:
1. att riksdagen medger att programmet för samarbete med Central- och Östeuropa avser budgetåren 1995/96--1998,
2. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 725 000 000 kr,
3. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr,
4. att riksdagen till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 368 199 000 kr,
5. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 48 000 000 kr,
6. att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 300 000 000 kr,
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr utöver tidigare medgivet belopp,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 få göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret 1995/96,
10. att riksdagen medger att högst 100 miljoner kronor av intäkter från investeringar i u-länder får användas som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa,
11. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört rörande avräkning av investeringsgarantier,
12. att riksdagen medger att den medelsreservation som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.
Motionerna
1994/95:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar en miljard kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 216 miljoner kronor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nya biståndsmyndigheten ansvarar för fördelningen av pengarna och att även enskilda organisationer bör kunna få del av medlen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges stöd för kärnsäkerhet och strålskydd i Central- och Östeuropa endast får omfatta i dag befintliga kärnkraftverk.
1994/95:U27 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan övergången till demokrati och övergången till marknadsekonomi, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det ekonomiska systemskiftets betydelse för en socialt och ekologiskt hållbar utveckling, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av demokratistöd vid utdelning av medel för vänortsutbyte och samarbete mellan län och regioner i Sverige och länder i Öst- och Centraleuropa, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillträde till EU för samtliga europeiska länder som uppfyller kraven på demokrati och marknadsekonomi, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskerna med att sprida de svenska insatserna i Central- och Östeuropa till alltför många länder och regioner, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete med Ukraina och Vitryssland, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete med Makedonien och Slovenien, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete med reforminriktade regioner i Ryssland i förhållande till samarbete med den ryska centralmakten i Moskva, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av demokrati- och miljösatsningar vid eventuella framtida utökningar av anslagsramen för samarbete med länderna i Öst- och Centraleuropa.
1994/95:U28 av Christina Pettersson och Anita Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till regionala insatser inom ramen för samarbetet med Central- och Östeuropa.
1994/95:U29 av Marianne Carlström m.fl. (s, c, v, mp, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kooperativa utvecklingsinsatser utgör en viktig del av det svenska biståndet till Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av de föreslagna budgetmedlen för demokratisk och social utveckling, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av biståndsmedel.
1994/95:U30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett snabbt systemskifte i Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begreppet gemensam säkerhet inte som tidigare får avse accepterande av förtryck och diktatur, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av systemskifte särskilt inom de sociala sektorerna och inom utbildning och infrastruktur, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att medverka till att bryta offentliga monopol i de sociala sektorerna och inom utbildning och infrastruktur, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på miljö och kärnsäkerhet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samsyn mellan utrikes- och säkerhetspolitiken och stödet till Central- och Östeuropa, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, 8. att riksdagen beslutar att till samarbete med Central- och Östeuropa (litt. G) anslå 1 416 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar att för tekniskt samarbete, kapacitetsutveckling och näringsutveckling anslå 438 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar att för miljösamarbete anslå 205 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att för kärnsäkerhet och strålskydd anvisa 110 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen beslutar att för samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet anslå 95 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen beslutar att för säkerhetsfrämjande insatser anvisa 200 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen, 14. att riksdagen beslutar att för Främjande av rättsstaten anvisa 50 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar att Till regeringens disposition för samarbete med Central- och Östeuropa anslå 50 199 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:U31 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tyngdpunkten i östbiståndet skall ligga hos de Baltiska staterna, nordvästra Ryssland och Polen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valet av huvudområden och vikten av att hålla fast vid dessa, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till omskolning för militär personal och alternativ produktion för krigsindustrin, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jämställdhetspolitiska insatser prioriteras i östbiståndet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige i EU verkar för att de nuvarande Europaavtalen med östländer utvecklas och ges en allt fastare form, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till sociala sektorer prioriterar barn med handikapp och kanaliseras via enskilda organisationer, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Swedfund AB ges möjlighet att använda projektintäkter från investeringar i u-länder som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa, 8. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 25 000 000 kr utöver regeringens förslag för näringslivsinriktat stöd genom Swedecorp (G 1), 9. att riksdagen beslutar finansiera ovanstående utgiftshöjning genom att minska anslaget till Svenska institutet (G 2) med 5 000 000 kr och anslaget Till regeringens disposition (G 3.3) med 20 000 000 kr, 10. att riksdagen beslutar att Sverige skall stödja miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k. debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning i utbyte mot att Polen satsar motsvarande summa i miljöprojekt, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör verka för att en förskjutning av EU:s öststöd till Östersjöregionen sker, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU verkar för ett ökat stöd till Barentsområdet och Kolahalvön samt att en plan för miljöåtgärder i denna region utarbetas, 13. att riksdagen för miljöinsatser i Östersjöregionen (G 1) beslutar anslå 246 000 000 kr utöver regeringens samlade förslag, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att understödja kommunernas arbete med vänortsuppbyggnad inkluderande konkret miljöstöd, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att framtida satsningar på va-infrastruktur i Östersjöområdet i ökad utsträckning inriktas på kretsloppsbaserade lösningar där urin och fekalier kan bli en resurs i ett miljöanpassat jordbruk, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen till riksdagen återkommer med ett förslag till hur Sverige kan bidra till utvecklandet av en miljöanpassad infrastruktur i de baltiska staterna.
1994/95:U32 av Helena Nilsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Europaintegrationens betydelse för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen beslutar att till Miljöinsatser i Central- och Östeuropa budgetåret 1995/96 anvisa 245 000 000 kr, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en kommission för att utarbeta förslag till program för miljöinsatser i Central- och Östeuropa perioden 1997--1999, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanhållande ansvar för Miljödepartementet när det gäller Sveriges miljöinsatser i närområdet, 5. att riksdagen beslutar att till NUTEK:s program för ett miljöanpassat energisystem i Baltikum och det östeuropeiska närområdet budgetåret 1995/96 anvisa 100 000 000 kr, 6. att riksdagen beslutar att till anslaget G 3.3, Till regeringens disposition, budgetåret 1995/96 anvisa 33 199 000 kr, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska initiativ så att alla stater i närområdet ratificerar avtal beträffande ansvar vid kärnkraftsolyckor, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska initiativ för ökad öppenhet i Nuclear Safety Accounts arbete, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nej till svenskt stöd för byggande av kärnreaktorer, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av EU:s TACIS-program, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av EU:s PHARE-program, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s s.k. Cross Border-program, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett EU-program för Östersjöregionen, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av arbetet med den s.k. Östersjövisionen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en garantiram för miljölån vid Nordiska Investeringsbanken, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild facilitet för mjuk finansiering knuten till NIB/NEFCO, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nordiska samarbetets betydelse för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhöjd prioritet åt Barentssamarbetet inom Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda medel för Länsstyrelsens i Norrbottens län arbete med Barentsrådets regionråd.
1994/95:U33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för en fungerande marknadsekonomi i Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Rysslands andel av den totala exportgarantiramen på 2 miljarder kronor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om partistödet till Central- och Östeuropa, 4. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare förslag om hur Sverige skall kunna bidra till att begränsa forskarflykten från Central- och Östeuropa till Västeuropa och andra delar av världen, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare åtgärder för att miljösanera Östersjön.
1994/95:U233 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 14. att riksdagen beslutar att anslag till samarbete med Central- och Östeuropa utökas med en särskild fond för miljöinsatser på 1 miljard kronor (G 4).
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Öst- och Centraleuropa får fritt tillträde till marknaderna i EU för sina produkter som ett led i en kompromisslös, uthållig och ideologiskt central del av vår liberala Europavision,
1994/95:U703 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Östersjöinstitutets roll i Östersjösamarbetet.
1994/95:U705 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för bevarande av den biologiska mångfalden inom f.d. Sovjetunionen.
1994/95:U801 av Liselotte Wågö och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för biståndsinsatserna genom medverkan till lagstiftning motverka barnprostitution i de baltiska staterna.
1994/95:U802 av Björn von Sydow (s) vari yrkas 1. att riksdagen begär en redovisning av regeringen och regeringens bedömning i vad mån Ryssland uppfyller Parisstadgans åtaganden om "Human Rights, Democracy and Rule of Law", 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det svenska biståndet till Ryssland.
1994/95:U803 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av viseringskrav från de baltiska staterna.
1994/95:U804 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bidrag till The Tallinn "M/S Estonia" Foundation.
1994/95:U805 av Eva Goës och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) och Slovakiens kärnkraftsprojekt, 2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av EBRD:s biståndsprojekt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att satsa på energieffektivisering och förnybar energi, 4. att riksdagen hos regeringen begär att medel via EBRD för lån till kärnkraftverket Mochovce inhiberas.
1994/95:U806 av Eva Zetterberg och Karin Olsson (v, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsobiståndet till Östeuropa och Baltikum.
1994/95:U807 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning av folkbildare i Östersjöområdet.
1994/95:U808 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt samarbetsprogram mellan Sverige och länderna i Central- och Östeuropa,
1994/95:U809 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den allmänna inriktningen på svenskt östsamarbete, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till forskningsinstitut i Östeuropa, 3. att rikdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stöd till demokratins och rättsstatens institutioner, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till vissa typer av folkrörelser och fackföreningar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sociala insatser i Östeuropa, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de handelsavtal som träffas med de öst- och centraleuropeiska staterna, 8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur svenskt stöd till bevarande av naturområden skall förstärkas, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda omställningen av energisektorn i Östeuropa, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energistödet skall utformas så att det stödjer kärnkraftsavvecklingen i Östeuropa, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla samarbetet kring luft- och vattenvård, 12. att riksdagen beslutar att kommunikationssektorn skall ingå i det svenska östprogrammet, 13. att riksdagen beslutar att jämställdhetsaspekten skall ingå i det svenska östprogrammet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade regler för kreditgivning till Central- och Östeuropa i EBRD, 15. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, bil. 4 G 1, för budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1994/95:U810 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på det svenska stödet till Östeuropa vad gäller energiområdet.
1994/95:U811 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för ekonomiskt samarbete och handel med Ryssland i Barentsregionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevakning av att samarbetet i Barentsregionen inte skadas av den nya gränssituationen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till Länsstyrelsen i Norrbotten för genomförande av miljösamarbete i Barentsregionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella insatser för miljön särskilt vad gäller strålskydd och radioaktivt avfall i Barentsregionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gemensam plan för kommunikationerna på Storkalotten, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av samiskt samarbete på Storkalotten, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors liv, arbete och utbildning i Barentsregionen.
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige tillsammans med likasinnade skall fortsätta att verka för frihandel och flera handelsprogram med Central- och Östeuropa.
1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsmedel för högre utbildningar till de baltiska staterna och Polen,
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenskt bistånd till Östeuropa delvis inriktar sig på att sprida kunskap om växthuseffekten och stödja utvecklingen av miljöanpassade transportsystem,
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivitetsutredning vad avser satsningarna i åtgärder för en renare Östersjö,
1994/95:Jo615 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Barentsregionen.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av miljöinsatser i Öst- och Centraleuropa,
1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär en långsiktig plan för restaureringen av Östersjön,
1994/95:Jo671 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för ett renare Östersjön.
1994/95:N233 av Elisebeht Markström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av Östersjökontakter.
1994/95:N242 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur Gotland kan ges en roll som mötesplats i Östersjösamarbetet.
1994/95:N262 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportkrediter till Ryssland och övriga öststater.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportgarantier.
Utskottet
1. Inledning
Hösten 1989 skedde genomgripande förändringar av den politiska situationen i Central- och Östeuropa. Den allt hastigare utvecklingen mot en återförening av de båda tyska staterna, besluten om hemtagandet av sovjetiska trupper från Tjeckoslovakien och Ungern samt den oförutsett snabba demokratiseringsprocessen bland den dåvarande Warszawapaktens medlemsländer var dramatiska tecken på att Europa var på väg mot en kvalitativt ny situation, med helt nya möjligheter till samarbete mellan Europas stater. De första planerna på ett svenskt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa drogs upp av regeringen i november--december 1989. Våren 1990 beslutade riksdagen om ett samarbetsprogram omfattande en miljard kronor under treårsperioden 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:100, bet. 1989/90:UU15, rskr. 1989/90:223).
Tyngdpunkten i programmet lades på kunskapsöverföring, som bedömdes ha den största strategiska betydelsen i förhållande till storleken på de anslagna medlen. Demokratiska reformer, återupprättande av marknadsekonomi och förbättrad miljö var de viktigaste målen. En tredjedel av programmet avsåg Polen, där samhällsomvandlingen kommit längst.
Det bilaterala östsamarbetet kanaliserades via existerande organ. BITS (Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete) gavs i uppdrag att svara för huvuddelen av det tekniska samarbetet, SWEDFUND (Fonden för industriellt samarbete med u-länder) och det som sedemera blev Swedecorp (Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd) fick svara för näringslivssamarbetet, SIDA (Styrelsen för internationell utveckling) svarade för insatserna genom enskilda organisationer samt Svenska institutet för expertutbyte, samarbete inom högre utbildning, forskning och kulturkontakter.
Genom multilaterala organ -- bl.a. genom den för ändamålet särskilt upprättade Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (EBRD) och samordningsorganet G 24, bestående av de 24 staterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) -- bidrog Sverige till infrastrukturella projekt och makroekonomiskt stöd.
De baltiska staternas frigörelse hösten 1991 och Sovjetunionens upplösning kort därefter skapade nya förutsättningar och behov. På regeringens förslag beslutade riksdagen att inrätta en ny treårsram, omfattande en miljard kronor per år (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92:UU16, rskr. 1991/92:233). Det nya programmet inkluderade även det föregående treårsprogrammets sista år, för vilket en uppräkning av anslaget ägde rum. Vissa nya initiativ togs, bl.a. avsattes medel, s.k. suveränitetsstöd, för att bistå Estland, Lettland och Litauen i deras strävan att befästa sin återvunna självständighet. Insatserna i nordvästra Ryssland utökades. I utrikesutskottets betänkande (1991/92:UU16) framhölls som ett svenskt intresse att utveckla nära förbindelser med samtliga våra grannar runt Östersjön. Genom det nya treårsprogrammet kom det bilaterala samarbetet därmed att omfatta hela det geografiska närområdet, dvs. Polen, de baltiska staterna och nordvästra delen av Ryssland. Inga väsentliga förändringar ägde rum i övrigt i fråga om östsamarbetets huvudinriktning och struktur.
Det andra treårsprogrammet löper ut den 30 juni 1995. Under de fem år som samarbetet med Central- och Östeuropa i nuvarande former pågått, har 3,6 miljarder kronor anvisats för ändamålet över Utrikesdepartementets huvudtitel. Sedan budgetåret 1992/93 har medlen redovisats under ett från biståndsanslaget skilt anslag, littera G. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Betydande belopp har dessutom avsatts för östsamarbete över andra budgetanslag, främst Utrikesdepartementets anslag för utvecklingssamarbete, littera C, i vad avser katastrofbistånd och humanitära insatser, samt Miljö- och naturresursdepartementets anslag avseende miljöinsatser i Östersjöregionen och Näringsdepartementets anslag avseende åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa. Härutöver har vissa andra departement och myndigheter inom sina respektive verksamhetsområden finansierat insatser i Central- och Östeuropa till ett belopp som överstiger 150 miljoner kronor.
I en särskild skrivelse, 1993/94:252 Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa, har regeringen tidigare redovisat det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats till staterna i Central- och Östeuropa under budgetåren 1990/91--1993/94. Utrikesutskottet ansåg i ett yttrande över skrivelsen att redovisningen utgjorde ett värdefullt komplement till den information i dessa frågor som utskottet annars löpande tillägnar sig (1994/95:UU1y).
Utrikesutskottet noterade i sitt betänkande 1992/93:UU16 att en fortlöpande utvärdering av samarbetet med Central- och Östeuropa äger rum, såväl i de verkställande myndigheternas regi som, då särskilda skäl föreligger, på regeringens uppdrag. Utskottet ansåg emellertid att även en mer grundläggande översyn av samarbetet och dess organisation var påkallad. Som redovisas utförligare i föreliggande proposition, med bilagor, har en sådan översyn på regeringens uppdrag genomförts av Kommittén för analys av utvecklingssamarbete (Ds 1994:134).
Regeringen anser att samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa är synnerligen angeläget och önskar intensifiera det. Enligt regeringen bör utrikespolitiken präglas av ett samlat agerande för säkerhet och solidaritet. I en sådan politik utgör det program för samarbete med Central- och Östeuropa som regeringen föreslår en viktig del. Programmet, som avser perioden 1 juli 1995--31 december 1998, föreslås omfatta totalt fyra miljarder kronor (4 010 300 000 kr, inkl. Sveriges andel av EU-budgetens anslag till samarbete med Central- och Östeuropa). För 1995/96 föreslås 1 718 700 000 kr. Samtidigt föreslås den av riksdagen våren 1993 beslutade exportkreditramen höjas från en till två miljarder kronor.
I propositionen konstateras att den mångfald av relationer som präglar det europeiska nätverket av kontakter inte på något fullständigt sätt återspeglas i det föreslagna samarbetsprogrammet. Företag, organisationer, universitet, kommuner och många andra aktörer bidrar till att skapa den allt djupare integration som också är det statligt finansierade östsamarbetets yttersta mål.
Det samarbetsprogram som föreslås finansieras över Utrikesdepartementets littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, bygger på erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten. Programmet syftar ytterst till att medverka till en normalisering av relationerna, så att staterna i Central- och Östeuropa kan delta fullt ut i det reguljära internationella samarbetet och utbytet på alla områden. Fyra mål ställs upp för samarbetet. Detta skall:
främja en säkerhetsgemenskap fördjupa demokratins kultur stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling stödja en miljömässigt hållbar utveckling.
Östersjöregionens betydelse för Sveriges och Europas framtid skall enligt regeringen utgöra en grundlinje i programmet. I propositionen föreslås en sammanhållen miljöstrategi i Östersjöregionen samt inrättandet av en samlad anslagspost för miljöinsatser.
I propositionen anförs vidare att Sverige särskilt skall arbeta för Estlands, Lettlands och Litauens fulla integration i Europa. Sverige stödjer också EU:s strävan att knyta Ryssland och andra östeuropeiska stater närmare det europeiska samarbetet.
Biståndet i nuvarande form bör, enligt vad som påpekas i propositionen, så småningom kunna fasas ut och ersättas av reguljärt utbyte i andra former. Enligt regeringen råder det dock stor enighet, såväl nationellt som internationellt, om att flertalet central- och östeuropeiska länder ännu under lång tid är i behov av särskilda samarbetsinsatser. Mot bakgrund av att de berörda staterna i Central- och Östeuropa uppvisar stora skillnader i fråga om ekonomisk och politisk utveckling, måste det fortsatta samarbetet fortlöpande anpassas till de ändrade förutsättningarna och till staternas prioriteringar.
Det samarbetsprogram som regeringen presenterar i propositionen har även utformats med hänsyn tagen till att Sverige sedan den 1 januari 1995 är medlem i Europeiska unionen och därmed deltar i dess omfattande samarbete med Central- och Östeuropa. I ett särskilt kapitel (kap. 9) i propositionen redovisas utförligare EU:s olika former av östsamarbete och Sveriges deltagande i detta. Genom Sveriges medlemskap i EU uppstår en ny relation mellan det bilaterala och multilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa.
I propositionen har slutligen även beaktats konsekvenserna av den omorganisation av de svenska biståndsmyndigheternas verksamhet som regeringen föreslagit i proposition 1994/95:100 bilaga 4. Där föreslår regeringen en sammanslagning av myndigheterna BITS, Swedecorp, SIDA och SAREC till en ny sammanhållen biståndsmyndighet. Proposition 1994/95:100 i berörd del behandlas av utrikesutskottet i betänkande 1994/95:UU15, där förslaget om inrättande av den nya myndigheten tillstyrks. Den nya myndighetens verksamhet avses inkludera också samarbetet med staterna i Central- och Östeuropa. Enligt regeringen kommer detta att leda till en förstärkning av resurserna och en förbättring av samordningen, vilket möjliggör en grundligare planering av verksamheten och dess genomförande. Den nya myndighetens arbete avseende Central- och Östeuropa diskuteras utförligare i propositionens kapitel 11, Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96.
I detta betänkande tar utrikesutskottet under skilda avsnitt upp de olika frågor som aktualiserats genom regeringens proposition om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa samt av motioner som väckts dels under allmänna motionstiden 1994/95, dels med anledning av propositionen. Betänkandet följer huvudsakligen propositionens disposition.
En sammanställning av i motionerna förekommande beloppsyrkanden återfinns i bilaga 1 till betänkandet.
Utrikesutskottet har berett jordbruksutskottet samt näringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen jämte motioner i de delar som har samband med respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena (1994/95:JoU4y samt 1994/95:NU5y) återges i bilaga 2 till betänkandet.
2. Samarbetets målsättning och inriktning
2.1 Gemensam säkerhet
Propositionen (s. 17--24)
Det kalla krigets slut har skapat förutsättningar för en genuin säkerhetsgemenskap i Europa. Därmed har även villkoren för svensk säkerhetspolitik ändrats. Det breddade säkerhetsbegreppet innebär bl.a. att säkerhet inte uppfattas som bara en fråga om militära medel. Samarbetet med Central- och Östeuropa syftar till att utveckla den gemensamma säkerheten i vårt närområde och uppnå stabilitet och säkerhet för oss själva och våra grannländer i Europa.
I det svenska samarbetet, som bygger på en regional helhetssyn, intar Östersjöområdet en särställning. I propositionen påpekas att samlingsbegreppet "Baltikum" kommer att bli allt mindre relevant i takt med att Estland, Lettland och Litauen utvecklas och deras särart framträder alltmer. Sverige måste därför i än högre grad utveckla en politik som är anpassad till den specifika situationen i varje land. Samtidigt bör Baltikumpolitiken ses som en del av en Östersjöpolitik, där också relationerna till andra stater och regioner runt Östersjön ges självklart utrymme. En central strävan för Sverige blir att engagera så många andra länder som möjligt, inte minst inom EU, i samarbetet med de baltiska staterna och att stödja dessa staters fulla integration i Europa.
Den viktigaste säkerhetspolitiska frågan för såväl Sverige som Europa torde under överskådlig framtid förbli Rysslands svåra omdaningsprocess. En utveckling och ökning av det bilaterala samarbetet med Ryssland förutses kunna lämna viktiga bidrag till ökat förtroende, utveckling och utbyte, samtidigt som bättre förutsättningar skapas för landets närmande till de europeiska institutionerna.
Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor anslås för säkerhetsfrämjande insatser för det förlängda budgetåret 1995/96 och planerar för liknande anslagsnivåer 1997 och 1998.
Den säkerhetspolitiska komponenten är inte minst tydlig i samarbetet med de baltiska staterna. Suveränitetsstödet, som har varit en nyckelkomponent i Baltikumpolitiken, syftar till att befästa den nationella suveräniteten och bygga upp vitala statsfunktioner i Estland, Lettland och Litauen. Närmare hälften (48 %) av stödet har gått till kust- och gränsbevakning, polis och tull. Stödet har också inriktats på säkerhetspolitisk kompetensuppbyggnad, civilförsvar och räddningstjänst samt militärt försvar. Insatserna inom ramen för suveränitetsstödet genomförs av Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Överstyrelsen för civil beredskap, Försvarsmakten m.fl. myndigheter. Regeringen har beslutat om varje enskilt projekt. Avsikten är att säkerhetsfrämjande insatser även fortsättningsvis skall koncentreras till de områden som hittills varit aktuella. Även utbildningen av en baltisk fredsbevarande bataljon (BALTBAT) fortsätter.
Härutöver planeras enligt propositionen insatser för att främja säkerheten i Östersjöregionen i ett såväl geografiskt som begreppsmässigt bredare perspektiv. Organiserad brottslighet, smuggling, illegal invandring m.m. är problem som måste mötas i samarbete med berörda stater. Gränsöverskridande regionala projekt kan bidra till att främja samarbetet mellan stater och folk. I propositionen framhålls som angeläget att stödja stabilitet och inre säkerhet inte bara i Baltikum utan i hela närområdet. Långsiktigheten i planering och åtaganden understryks. Regeringen avser, bl.a. genom en nyligen utsedd särskild biträdande statssekreterare, att intensifiera de säkerhetsfrämjande insatserna och metodutvecklingen inom området.
Sammanfattning av motionerna
I motion U30 ger Moderata samlingspartiet sin syn på det gamla socialistiska samhällssystemets uppbyggnad och argumenterar, mot denna bakgrund, för chockterapi. Omvandlingsarbetet i Central- och Östeuropa handlar enligt motionärerna om att avveckla det socialistiska samhällssystemet, en process som måste gå så snabbt som möjligt. Chockterapin, dvs. en snabb introduktion av marknadsekonomiska system, har entydigt visat sig vara den mest framgångsrika strategi som valts. Marknadsekonomins snabba införande har varit viktig av tre skäl, hävdar motionärerna. Den har inneburit en förankring av den demokratiska processen, bidragit till att säkerställa samhällskritik och öppenhet samt varit av avgörande betydelse för välståndsutvecklingen. Marknadsekonomin är till sin karaktär social, menar Moderaterna. Kvardröjande sociala problem beror enligt detta synsätt på en för långsam och ofullständig övergång från det socialistiska samhällssystemet till det marknadsekonomiska, inte på att övergången gått för snabbt. Av inte minst sociala skäl behövs det därför, enligt Moderata samlingspartiet, mer chock och mindre terapi. I yrkande 1 begärs mot denna bakgrund ett riksdagens tillkännagivande om vikten av ett snabbt systemskifte i Central- och Östeuropa.
I den moderata partimotionen anförs vidare att det i propositionen använda begreppet "gemensam säkerhet" inte får avse samma sak som det likalydande begrepp, vilket från europeiskt socialdemokratiskt håll lanserades på slutet av 1970-talet. Skall begreppet nu åter komma i bruk måste det samtidigt innebära ett avståndstagande till den acceptans för diktatur i Europa som begreppet, enligt motionärerna, innebar på 1980-talet. Ett tillkännagivande begärs härom (yrkande 2).
Begreppet social marknadsekonomi används i propositionen på ett sätt som leder tankarna fel, anförs det vidare i motion U30 (m). Enligt motionärerna innebär begreppet att marknadsekonomin i sig har goda sociala effekter, inte att den skall mjukas upp med socialdemokratisk politik. I motionen krävs mot denna bakgrund ett riksdagens tillkännagivande med innebörden att systemsskifte är särskilt viktigt att åstadkomma inom de sociala sektorerna, utbildning och infrastruktur (yrkande 3). Behovet av omvandlingstryck, ökad effektivitet och kvalitet är snarast störst inom dessa sektorer. Även i Central- och Östeuropa måste människor få möjlighet att välja sjukvård, omsorg, social service och utbildning. Därför är det enligt motionen viktigt att medverka till att bryta de offentliga monopol som kan finnas kvar inom nämnda sektorer (yrkande 4).
Östsamarbetet är en viktig del av säkerhetspolitiken, framhålls det vidare i den moderata partimotionen (U30). De nya organisatoriska formerna för östsamarbetet, som delvis redan genomförts, har däremot tolkats som ett uttryck för en annan syn på samarbetets innehåll och natur än vad som nu gäller, anser motionärerna. Ansvaret för samarbetet med Central- och Östeuropa borde, liksom tidigare, åvila utrikesministern, med dennes övergripande ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken i vid mening. I motionens yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om samsynen mellan utrikes- och säkerhetspolitiken och stödet till Central- och Östeuropa. I yrkande 7 efterfrågas ett tillkännagivande angående samarbetets organisatoriska struktur, som enligt motionärerna borde stärkas och vidareutvecklas huvudsakligen utifrån den redan etablerade strukturen. I motionen kritiseras bl.a. att enheten för östsamarbetet integrerats med den avdelning inom Utrikesdepartementet som har sin verksamhet främst inriktad på u-landsarbete.
I Kristdemokratiska samhällspartiets motion U31 framhålls att Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa utgör ett led i väststaternas stöd för en samhällsomvandling i öst. Östsamarbetet är en del av vår östpolitik, men östpolitiken bör också gå hand i hand med vår "Europapolitik". Kristdemokraterna stöder regeringens linje att tyngdpunkten i östsamarbetet också fortsättningsvis skall koncentreras till närområdet (de baltiska staterna, nordvästra Ryssland, Polen), men med viss öppenhet för samarbete också med andra länder i Central- och Östeuropa. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande härom. Kristdemokraterna stöder också propositionens förslag till huvudmål (huvudområden) för det framtida samarbetet och begär att riksdagen skall ge regeringen detta till känna samt därvid betona vikten av att huvudmålen för samarbetet ligger fast (yrkande 2).
I Vänsterpartiets motion U809, från allmänna motionstiden, anförs att det är ett starkt svenskt säkerhetsintresse att ytterligare utveckla såväl det bilaterala som det multilaterala samarbetet med Östeuropa. Hoten i Nordens närområde har inte längre i första hand militär karaktär, anser motionärerna. I stället är det politisk instabilitet och etniska och religiösa konflikter som nu skapar grunden för hotbilden. Främjandet av den politiska stabiliteten i Östeuropa är således en stark drivkraft för väst att bidra till återuppbyggnaden i denna del av världen. Andra enligt motionärerna starka drivkrafter är Östeuropas potentiellt stora möjligheter att bidra positivt till världsekonomin samt behovet att lösa miljöproblemen och främja de mänskliga rättigheterna.
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa bör enligt motionen utformas så att allvarliga konflikter i närområdet kan förebyggas och mekanismer etableras för fredlig lösning av konflikter. Motionärerna menar att det nuvarande svenska samarbetet visar upp många positiva sidor. Stödformer som t.ex. syftar till förbättrad kärnsäkerhet, vänortsutbyte eller jordbruksutveckling bör enligt motionen ges fortsatt prioritet. Även många av de förslag som presenterats i utredningen om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (Ds 1994:134) är bra, anser Vänsterpartiet. I yrkande 1 i motionen (U809 (v)) begärs ett tillkännagivande om den allmänna inriktningen av östsamarbetet i enligt med vad som anges i motionen.
I Folkpartiet liberalernas kommittémotion U27 anförs att den händelseutveckling som vi i dag upplever utgör Europas tredje stora demokratiseringsvåg under detta sekel. De närmaste åren kommer att vara avgörande för demokratins framtid i stora delar av Europa. Därför är få frågor i dag viktigare än den politik som de "gamla" demokratierna, däribland Sverige, bedriver visavi de nya demokratierna i Central- och Östeuropa. Demokrati och ekonomiskt systemskifte hör ihop, menar motionärerna. Det gamla kommunistiska systemets sammanflätning av politisk och ekonomisk makt innebär att det politiska systemskiftet inte kan genomföras om inte också det ekonomiska systemet ändras i grunden. I motionens yrkande 1 begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna att övergången till demokrati och övergången till marknadsekonomi är två processer som förutsätter varandra. Motionärerna menar vidare att den ekonomiska och sociala krisen i öst i allt väsentligt är en produkt av den sammanfallande planekonomin. Ett villkor för att få till stånd en såväl socialt som ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling är därför att övergången till marknadsekonomi fullföljs. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 2).
I Vänsterpartiets motion U33, med anledning av proposition 160, anförs att partiet ser positivt på propositionens betoning av behovet att stödja utvecklingen och fördjupningen av en demokratisk kultur i Central- och Östeuropa. Däremot ställer sig motionärerna tveksamma till att en "allmän tro på 'marknadsekonomi' som sådan har något med saken att göra". Det råder inget tvivel om att den odemokratiska centralstyrda ekonomin orsakat många av dagens problem i Central- och Östeuropa, sägs det i motionen. Men marknadsekonomierna kan se högst olika ut. Marknadsekonomi är enligt motionärerna ett världssystem, med några lysande fasader av ekonomiska framgångar och en stor bakgård med snabbt växande problem. Orsaken till varför det finns skillnader i staters ekonomiska utveckling beror inte enbart på ekonomiska förhållanden, utan kan också sökas i historien. En demokratisk politisk utveckling i Central- och Östeuropa är beroende av den ekonomiska utvecklingen och de effekter denna har på den sociala utvecklingen -- hur det ekonomiska resultatet fördelar sig inom befolkningen. I motionen begärs ett tillkännagivande med innebörden att en fungerande marknadsekonomi förutsätter en socialt och ekologiskt hållbar utveckling (yrkande 1).
I motion U27 (fp) tas frågan upp om valet av samarbetsländer. Motionärerna menar att det knappast vore möjligt att kategoriskt utesluta alla former av samarbete med regioner och länder som ligger utanför Sveriges direkta närområde. Det är däremot angeläget att sådana satsningar, i den mån de sker, verkligen kan motiveras från den synpunkten som enligt motionärerna måste vara den övergripande, nämligen att stärka demokratin och motverka nya former av stormaktspolitik och imperialism. Prioriteras allt så prioriteras i verkligheten inget. Mot denna bakgrund bör i ett riksdagens tillkännagivande slås fast att koncentrationen på Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland måste behållas (yrkande 5). Långsiktiga intressen talar likväl för att aktiva insatser även bör göras i Ukraina för att stärka de demokratiska krafterna och den ekonomiska utvecklingen. Vad gäller Vitryssland anser motionärerna att landets fortsatta utveckling måste bli styrande för om insatser, av demokratifrämjande karaktär, skall kunna motiveras (yrkande 6).
En motsvarande argumentering kan och måste, enligt de folkpartistiska motionärerna, även föras när det gäller f.d. Jugoslavien. Stöd och samarbete med Makedonien och Slovenien bör därför ingå i en genomtänkt svensk Central- och Östeuropapolitik, med målet att stabilisera demokratin och motverka nya hot mot Europas säkerhet (yrkande 7).
Få ting, sägs det vidare i motion U27 (fp), är under de närmaste åren av större betydelse för utvecklingen i Europa än den fortsatta utvecklingen av demokratiserings- och reformprocessen i Ryssland. Kriget i Tjetjenien kan dock visa sig vara ett inslag i en process som leder till att reformprocessens motståndare får en allt starkare ställning i rysk politik, samtidigt som landet kan dras in i en lång och för hela samhället nedbrytande konflikt som kan komma att innefatta hela norra Kaukasus. Skulle reformprocessen i Ryssland upphöra, eller vändas i sin motsats, kan fortsatt samarbete med den centrala ryska regeringen och dess administration komma att framstå som poänglöst eller kontraproduktivt. Mot denna bakgrund kan samarbetet med Ryssland i stället få koncentreras till samarbete med de regioner där reforminriktade politiker försöker driva reformprocessen vidare (i dag t.ex. S:t Petersburg och Niznij Novgorod). I motionens yrkande 8 begärs ett riksdagens tillkännagivande med denna innebörd.
Även i motion U33 (v) förs ett relativt utförligt resonemang om Sveriges samarbetsländer i Central- och Östeuropa. Bl.a. föreslås att svenska strategier skall utarbetas för S:t Petersburgs- och Kaliningradområdena samt att regeringen skall få i uppdrag att föreslå hur stödet till Vitryssland och Ukraina skall kunna öka. Motionen innehåller dock inga uttryckliga yrkanden på denna punkt.
I motion U808 (m) anförs att länderna i Central- och Östeuropa inte är underutvecklade, utan snarare felutvecklade. Att därför parallellställa -- teoretiskt och praktiskt -- samarbetet med dessa länder med u-landsbiståndet är felaktigt. I motionen framhålls att omvandlingen i östra Europa inte enbart förändrat vår säkerhetspolitiska omvärld, utan även de ekonomiska realiteterna. Östeuropas ekonomiska potential medför också ökad konkurrens och krav på anpassning i väst. Ökad frihandel utgör en viktig förutsättning för ökad välfärd i hela Europa, framhålls det i motionen. Av särskild vikt för Sverige är att våra grannar på andra sidan Östersjön kan genomgå en snabb utveckling såväl ekonomiskt som vad avser mänskliga rättigheter och demokrati. I motionen påtalas att de avtal av olika karaktär som redan ingåtts mellan EU och Östersjöns strandstater väsentligt kommer att intensifiera samarbetet i regionen. Detta innebär nya och utvidgade möjligheter för Sverige att samarbeta såväl genom EU som bilateralt med länderna i vårt östra närområde. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande angående det fortsatta samarbetsprogrammets betydelse och karaktär i enlighet med vad som anförs i motionen.
Även i ett flertal andra motioner framhålls vikten av att integrera staterna i Central- och Östeuropa i det bredare alleuropeiska samarbetet samt att Sverige har betydande möjligheter att verka för särskilt de baltiska staternas framtida inträde i EU. I Centerpartiets kommittémotion U32 sägs en avgörande fråga vara, att Sverige bidrar till en reformering av EU:s institutioner för att därmed också möjliggöra en snar utvidgning av EU i enlighet med de enskilda önskemål som framförs i de central- och östeuropeiska staterna. Det är enligt motionärerna angeläget att denna synpunkt framhålls i förberedelserna inför EU:s regeringskonferens som inleds 1996. Det är också viktigt att den svenska positionen härvidlag konkretiseras och förankras såväl inom landet som i övriga EU-medlemsstater. I motionens yrkande 1 begärs ett tillkännagivande med denna innebörd.
Enligt motion U27 (fp) bör riksdagen med ett tillkännagivande klart säga ifrån att ett övergripande mål för svensk Europapolitik är att samtliga länder som uppfyller kraven på demokrati och marknadsekonomi skall kunna bli medlemmar i EU (yrkande 4). Motionärerna ser det också som mycket angeläget att Ryssland, så långt möjligt, kan integreras i de olika organisationer för europeisk samverkan, EU inberäknat, som finns.
Även EU:s roll för skapandet av en friare handel i Europa framhålls i flera motioner. En friare handel uppfattas som väsentlig för att påskynda den önskvärda utvecklingen i staterna i Central- och Östeuropa. I motion U31 (kds) anförs att Sverige i EU bör verka för att de nuvarande Europaavtalen med öststater utvecklas och ges en fastare form. Avtalen måste utvidgas med tiden bl.a. så att de utöver industrivaror även omfattar jordbruksvaror (yrkande 5). Samma yrkande återkommer i motion K224 (kds) yrkande 29.
I Folkpartiets motion om Sveriges agerande i EU, U503, påpekas faran för att staterna i Central- och Östeuropa skall bli för biståndsberoende. Ländernas egna möjligheter att öka produktion och sysselsättning för export är av avgörande betydelse för att de snabbt skall kunna utvecklas och skapa en stabil och hållbar ekonomisk bas. De central- och östeuropeiska staterna bör därför ges fritt tillträde till marknaderna i EU (yrkande 4).
I motion U809 (v) yrkande 7 föreslås att handelsavtal som träffas mellan EU (även EFTA nämns) och central- och östeuropeiska stater skall innehålla möjligheter till asymmetriska arrangemang så att svagare länder skall ha möjlighet att under en övergångstid skydda uppbyggnaden av sin egen konkurrenskraft. Behovet av ökad handel mellan Sverige/EU och Central- och Östeuropa framhålls även i Vänsterpartiets motion i anledning av proposition 160, motion U33, dock utan särskilt yrkande härom.
Med hänvisning till Sveriges arbete i EU, syftande till att skyndsamt integrera de baltiska staterna i det europeiska samarbetet, samt till hur andra nordiska länder, bl.a. Danmark och Norge, agerat, yrkas i motion U803 (fp) att även Sverige skall avskaffa visumtvånget för medborgare från de baltiska staterna.
Utskottets överväganden
Samarbetet med Central- och Östeuropa intar enligt utskottets uppfattning en central plats i svensk utrikespolitik. Det är ett grundläggande svenskt intresse att utvecklingen också i dessa europeiska stater leder till en fördjupad demokratisk kultur, ekonomiska och sociala framsteg, förbättrad miljö med bl.a. effektivare energisystem samt en ökad öppenhet mot omvärlden. De central- och östeuropeiska staternas integration i Europa -- där också ett framtida medlemskap i EU i de flesta fall utgör en konkret målsättning -- kan enligt utskottets uppfattning bidra till ökad politisk och ekonomisk stabilitet på hela den europeiska kontinenten.
Flera länder i Central- och Östeuropa har kommit långt i den pågående omvandlingsprocessen. Samarbetet syftar till att på olika sätt söka befästa denna och bidra till att staterna kan integreras i ett säkert, demokratiskt samt miljömässigt och socialt bärkraftigt Europa. En integrering i Europa är inte möjlig, om det inte finns en grundläggande samstämmighet i fråga om den ekonomiska utvecklingens villkor. Kommandoekonomin i det forna Sovjetunionen och i de stater som var politiskt och ekonomiskt bundna till Sovjetunionen innebar i praktiken att reguljärt ekonomiskt samarbete med andra stater försvårades. Därmed skapades också isolering. Övergången till marknadsekonomi får mot denna bakgrund anses vara en nödvändig förutsättning för ett vidgat alleuropeiskt samarbete.
För att uppnå samarbetets övriga viktiga mål är emellertid samtidigt en insikt nödvändig om att även marknadsekonomin som system innebär begränsningar. Enligt utskottets uppfattning framgår detta klart i föreliggande proposition. Det föreslagna samarbetsprogrammet utgör inte ett stöd till en ohämmad ekonomisk omvandling. Utvecklingen måste -- som framgår av två av de fyra uppställda målen för samarbetet -- vara såväl socialt som miljömässigt hållbar. Utskottet noterar att propositionen också i framställningen om samarbetet med Central- och Östeuropa i EU betonar att Sverige, också som EU-medlem, avser verka för en balanserad utveckling, där också miljön och de sociala frågor ständigt beaktas. Utskottet noterar vidare vikten av att Sverige långsiktigt kan bidra till att stärka de institutioner och det regelverk, inom vars ramar varje väl fungerande marknadsekonomi måste arbeta. Förvaltningsstöd och rådgivning på de ekonomisk-politiska och juridiska områdena utgör väsentliga inslag i östsamarbetet.
Utskottet konstaterar att samarbetet med Central- och Östeuropa är ett mångfasetterat och ofta komplicerat arbetsfält. De nya förutsättningarna för Sveriges relationer med dessa stater innebär att kontakterna utvecklas på många olika plan och i beaktande av ett stort antal aspekter. Enligt utskottets uppfattning belyses detta förhållande väl i föreliggande proposition. Ändå speglar denna -- som också framhålls i propositionen -- inte på något fullständigt sätt mångfalden i de framväxande relationerna med Central- och Östeuropa. Propositionen anger endast de ramar och riktlinjer som föreslås bli gällande för det samarbete som finansieras över Utrikesdepartementets littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet och andra delar av regeringskansliet härutöver bedriver ett omfattande östsamarbete som endast i begränsad utsträckning återspeglas i propositionen.
Utskottet noterar att den översyn som gjorts av det hittillsvarande östsamarbetet resulterat i bedömningen att projekten och insatserna i stort sett varit effektiva och ändamålsenliga. Det finns dock utrymme för förbättringar. I översynen har bl.a. påtalats splittringen av verksamheten på många olika aktörer och den därav följande bristen på överblick. I översynen har också bl.a. framhållits behovet av långsiktighet och av engagemang i östsamarbetet på lokal nivå. Särskilt demokratistödet har bedömts vara underdimensionerat.
Det i föreliggande proposition presenterade samarbetsprogrammet utgör enligt utskottets uppfattning ett viktigt steg på vägen mot en mer samlad och överblickbar organisation och hantering av östsamarbetet. Den nya sammanslagna myndigheten kommer, enligt vad som anges i propositionen, att inrymma en särskild avdelning för samarbetet med Central- och Östeuropa, vilket torde understryka strävan att samordna verksamheten. Den tidigare splittringen -- på flera olika biståndsmyndigheter -- av östsamarbetsfrågorna kritiserades hårt från många håll, inte minst från aktörerna på fältet. Genom att handläggningen av det stora flertalet ärenden genom omorganisationen koncentreras till en och samma avdelning, torde såväl samordningen inåt som överskådligheten utåt kunna förbättras.
Värdefulla insatser i östsamarbetet görs av de svenska utlandsmyndigheterna i bl.a. de baltiska staterna och i S:t Petersburg. Utskottet vill framhålla vikten av att dessa myndigheter även fortsättningsvis står väl rustade inför de uppgifter som följer av det nya samarbetsprogrammet.
Som påpekas av flera motionärer skiljer sig samarbetet med Central- och Östeuropa väsentligt från utvecklingssamarbetet med staterna i Afrika, Asien och Latinamerika. I flertalet central- och östeuropeiska länder beror problemen -- som också framgått av utskottets resonemang ovan -- inte på att de saknar ekonomisk potential, utan på brister hos de förutvarande politiska och ekonomiska strukturerna. Insatserna i dessa länder får därför också en speciell karaktär. Demokratiska och ekonomiska reformer både förutsätter och skapar behov av rådgivning, utbildning och expertutbyte. Insatser inriktade på kunskaps- och kompetensutveckling har mot denna bakgrund och i ljuset av de resurser som står till förfogande bedömts ge den största effekten. Enligt utskottets uppfattning bör samarbetet med Central- och Östeuropa därför inte jämföras med eller utgöra en del av det utvecklingssamarbete som bedrivs med staterna i Afrika, Asien och Latinamerika. Det är också mot denna bakgrund som samarbetet budgetmässigt behandlas separat, under littera G, tredje huvudtiteln (Utrikesdepartementet).
Samtidigt noterar utskottet att regeringen i propositionen framhåller att samarbetet inte skall uppfattas som ett arbetsfält enbart för centrala myndigheter. Vikten av enskilda och lokala initiativ framhävs och stödet via bl.a. folkrörelser och enskilda organisationer föreslås öka. Likaså noterar utskottet att insatser i regional och kommunal regi betonas i propositionen.
Med anledning av att det i några motioner riktas kritik mot det sätt på vilket regeringen valt att organisera samarbetsprogrammets handläggning inom Utrikesdepartementet får utskottet konstatera att detta är en fråga för regeringen och att den inte bör bli föremål för riksdagens överväganden. Statsministern ensam utser statsråden och fördelar departement och ärenden dem emellan.
Utskottet konstaterar att de många krav som tidigare rests (bl.a. i motion U809 (v) från allmänna motionstiden) på en mer sammanhållen strategi för östsamarbetet får anses väl tillgodosedda genom det föreslagna samarbetsprogrammet. Huvudmålsättningarna för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa har enligt utskottets uppfattning nu getts klarare konturer och ett mera preciserat innehåll. Samtidigt återspeglar de även den kontinuitet som hela tiden präglat det svenska östsamarbetet.
Utskottet delar inte den syn på omvandlingsprocessens förutsättningar så som den kommer till uttryck i motionerna U30 (m) och U808 (m). Det socialistiska enpartisystemet som sådant behöver, till skillnad från vad som hävdas av motionärerna, inte avvecklas -- det är gjort sedan flera år tillbaka i flertalet stater i Central- och Östeuropa. Den stora utmaningen som dessa stater står inför i dag är i stället att bygga upp fungerande samhällen samt socialt och miljömässigt bärkraftiga ekonomiska system.
Enligt utskottets synsätt var grundliga och snabba förändringar i Central- och Östeuropa nödvändiga i reformprocessens inledningsskede, då det gällde att hindra företrädare för det gamla systemet att stoppa och vrida tillbaka klockan. Även flertalet av de äldre politiker som återkommit till makten, som en följd av utslag i fria val, har insett att förändringsbehovet inte kan förnekas. Utskottet delar den grundsyn som också återspeglas i propositionen, nämligen att vad som nu krävs är genomgripande institutionella reformer. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att inse att en sådan genomgripande omställning kan ta lång tid i anspråk. Som också framhålls i propositionen måste de sociala problem som uppstår under tiden lösas. I annat fall utsätts även reformprocessen i övrigt för stora påfrestningar. Utskottet vill i likhet med regeringen betona vikten av att den sociala dimensionen av den ekonomiska omvandlingen ägnas ökad uppmärksamhet i det övergripande syftet att befästa de demokratiska och marknadsekonomiska landvinningarna.
Utskottet instämmer inte heller i motionärernas (U30 (m) samt U808 (m)) resonemang om den gemensamma säkerheten. Den situation som rådde på 1970-talet kan inte likställas med dagens. Främjandet av gemensam säkerhet i Europa och världen som helhet måste ha som utgångspunkt den faktiska situationen vid varje given tidpunkt. Hotet mot den gemensamma säkerheten under 1970-talet och en stor del av 1980-talet utgjordes enligt utskottets uppfattning främst av den eskalerade kapprustningen mellan supermakterna. Uppgiften var då att bryta spiralen av ständigt ökad misstro och inleda en dialog. Genom bl.a. den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, ESK, öppnades kanaler för påverkan på diktaturerna i Östeuropa och dessa förmåddes bl.a. att underteckna viktiga dokument om grundläggande fri- och rättigheter. Det som i motion U30 (m) med negativa förtecken kallas samexistens blev ingen acceptans av diktaturerna eller av bristen på mänskliga rättigheter och demokrati.
Utskottet konstaterar att det nu för första gången finns reella möjligheter till en säkerhet grundad på en bredare värdegemenskap. Begreppet gemensam säkerhet får därmed en helt ny och mer genuin innebörd än tidigare. Enligt utskottets uppfattning återspeglas det nya säkerhetsbegreppet väl i föreliggande proposition.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U30 (m) yrkandena 1--4 och 6--7 samt U808 (m) yrkande 1.
Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen att samarbetet med Central- och Östeuropa måste präglas av en helhetsyn. Formuleringen av fyra mål för det fortsatta samarbetet med Central- och Östeuropa innebär inte -- som antyds i några motioner -- att det saknas ett inbördes samband mellan dem. Det framgår av propositionens bakgrundsbeskrivning att omvandlingen i de central- och östeuropeiska staterna förutsätter såväl politiska som ekonomiska reformer. Enligt utskottet framgår även tydligt de nödvändiga kopplingarna till utvecklingen på områden som social trygghet och miljöskydd.
Som påpekas i propositionen -- och som också utskottet tidigare noterat -- innebär den pågående omvandlingen i Central- och Östeuropa att många människor riskerar att få det sämre under en övergångsperiod. Kan de sociala trygghetsproblemen inte lösas under denna period, finns risk för att den politiska och ekonomiska omvandlingen inte erhåller det breda stöd från befolkningen som är en förutsättning för en framgångsrik reformprocess. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att denna dimension -- så som nu görs i propositionen -- uppmärksammas.
I bl.a. motion U27 (fp) framhålls att respekten för de rättsliga ramar, inom vilka marknadsekonomin måste verka, är beroende av hur konsekvent de ekonomiska reformerna verkligen genomförs. Utskottet delar detta synsätt. Reglernas trovärdighet sätts ur spel om många företag och andra ekonomiska aktörer sätter sig över dessa regler. Dylika problem löses emellertid inte enbart med hjälp av fler ekonomiska reformer. Den bakomliggande lagstiftningen är ofta bristfällig. Insatser för att bistå de central- och östeuropeiska staterna på det juridiska området är mot denna bakgrund väsentlig. Utskottet välkomnar därför att sådana insatser ägnas betydande uppmärksamhet i föreliggande proposition.
Enligt propositionen bör samarbetsprogrammet bidra till att främja en säkerhetsgemenskap i Europa. Det hittillsvarande stödet, främst det s.k. suveränitetsstödet, föreslås vidgas till en anslagspost för säkerhetsfrämjande insatser till vilken totalt 100 miljoner kronor anslås för budgetåret 1995/96. Utskottet, som välkomnar regeringens förslag, anser att insatser som kan bidra till bl.a. uppbyggnaden av demokratiskt kontrollerade försvarsmakter är av central betydelse för den långsiktiga stabiliteten i Europa. Utskottet konstaterar att Sverige redan lämnat viktiga sådana bidrag, framför allt i de baltiska staterna. Stödet har bl.a. omfattat ledarskapskurser i Sverige för estniskt, lettiskt och litauiskt befäl. Som framgår av propositionen medverkar svensk militär personal även i utbildningen av den gemensamma baltiska bataljonen för fredsbevarande insatser (BALTBAT). Stödet till BALTBAT kommer även i fortsättningen att utgöra ett centralt inslag i det säkerhetsfrämjande samarbetet. Sverige stöder också omskolningen av ryska militära befattningshavare. En annan viktig säkerhetsfrämjande insats utgörs av den regelbundna kursverksamhet som Sverige erbjuder de i Central- och Österuopa nyetablerade utrikesministeriernas diplomatiska tjänstemän.
I senare avsnitt i betänkandet behandlar utskottet utförligare propositionens förslag om demokratistöd, sociala insatser, miljöstöd m.m.
Med hänvisning till vad som ovan anförts om det föreslagna samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning anser utskottet att någon vidare riksdagens åtgärd inte synes påkallad med anledning av motionerna U27 (fp) yrkande 2, U31 (kds) yrkande 2, U33 (v) yrkande 1 samt U809 (v) yrkande 1. Utskottet betraktar därmed dessa yrkanden som besvarade. Motion U27 (fp) yrkande 1 avstyrks.
Mot bakgrund av att det i några motioner görs framställningar om ökning av samarbetet med vissa stater noterar utskottet att det i propositionen, trots avsaknaden av landramar -- vilka enligt utskottet skulle minska flexibiliteten i samarbetet -- ändå görs klara ställningstaganden när det gäller de geografiska prioriteringarna. Östersjöregionen intar således en särställning i det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa.
Detta hindrar inte att insatser även skall kunna övervägas i andra regioner, där reformprocessen är av särskilt intresse. Detta torde särskilt gälla Ryssland, som med hänsyn till landets storlek och struktur erbjuder särskilda problem. Utskottet noterar att regeringen aviserar ökat samarbete med Ryssland på skilda områden. Utskottet välkomnar denna ambition, men konstaterar samtidigt att möjligheterna att genomföra projekt är avhängiga också mottagarlandets kapacitet att administrera dem och tillgodogöra sig resultatet. Vad avser främst säkerhetsfrämjande insatser torde dessa även alltfort få samordnas på huvudsakligen nationell nivå. Det innebär, enligt vad utskottet erfarit, som regel längre föreberedelsetid och längre tid för att förverkliga projekt. Samtidigt tar det också längre tid innan effekterna av insatserna kan utläsas.
Utskottet delar uppfattningen, som kommer till uttryck också i bl.a. motionerna U27 (fp) och U33 (v), att utvecklingen i särskilt Vitryssland och Ukraina bör ägnas ökad uppmärksamhet. EU:s erfarenheter kan vara till stor nytta när det gäller att öka även de bilaterala kontakterna med stater som Ukraina och Vitryssland. I särskilt Ukraina, där EU har ett betydande samarbetsprogram, kan insatser för att främja den ekonomiska utvecklingen och stärka demokratin vara motiverade. Insatser behöver inte alltid uppgå till betydande belopp för att att vara meningsfulla. Utskottet anser det lika viktigt att kontakterna på olika nivåer, inte minst via enskilda organisationer, stärks.
Vidare kan det vara angeläget att utvidga kontaktytorna med de länder i främst Centraleuropa som inom en inte alltför avlägsen framtid kan förväntas bli medlemmar i EU. Dessa inkluderar bl.a. Slovenien, som just inlett förhandlingar med EU om ett associationsavtal. Utskottet skulle också välkomna ett närmare samarbete med Makedonien, som är utsatt för svåra ekonomiska och sociala påfrestningar i samband med de pågående konflikterna i f.d. Jugoslavien.
Till andra stater i f.d. Jugoslavien ges för närvarande främst katastrof- och flyktingbistånd via huvudsakligen multilaterala kanaler. Betydande insatser planeras även för återuppbyggnad samt för främjande av mänskliga rättigheter och demokrati. Insatserna har hittills finansierats under littera C. Internationellt utvecklingssamarbete, tredje huvudtiteln (Utrikesdepartementet). Utskottet, som i sitt betänkande 1994/95:UU15 behandlat regeringens förslag jämte motioner i frågan, anser att den hittillsvarande finansieringsordningen för Jugoslavieninsatser varit ändamålsenlig. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen i f.d. Jugoslavien och föreslår nya bistånds- och samarbetsinsatser när omständigheterna så medger.
Utskottet anser -- i ljuset av ovanstående överväganden -- den grundläggande prioritering riktig som innebär att de bilaterala insatserna koncentreras till vårt geografiska närområde medan huvuddelen av samarbetet med länderna utanför detta närområde äger rum genom medverkan i olika multilaterala organs insatser. Givetvis måste en regional helhetssyn prägla samarbetets alla delar.
Med det anförda betraktar utskottet motionerna U27 (fp) yrkandena 5--8 samt U31 (kds) yrkande 1 som besvarade.
Utrikesutskottet har tidigare i många sammanhang (senast i bet. 1994/95:UU5 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen) påpekat att utökad frihandel är av utomordentlig betydelse i de central- och östeuropeiska staternas strävan att åstadkomma en hållbar ekonomisk utveckling. Handel och bistånd, miljö- och utvecklingsfrämjande insatser måste gå hand i hand med ansträngningarna att bygga en gemenskap för fred och säkerhet i hela Europa. EU fyller i detta sammanhang en viktig funktion. Unionen har som uttrycklig målsättning att bygga broar i Europa för att därigenom främja fred, demokrati och stabilitet. De s.k. Europaavtalen, dvs. de associationsavtal som EG-kommissionen har ingått med länder i Central- och Östeuropa, reglerar inte enbart handel utan också samarbete, bistånd samt andra områden och har medlemskap som slutligt mål. Utskottet noterar som särskilt viktigt i sammanhanget det Europaavtal som i praktiken redan med framgång färdigförhandlats mellan EG och Estland samt att även liknande avtal med Lettland och Litauen beräknas kunna färdigförhandlas under första halvåret 1995. Avtalen bekräftar enligt utskottets uppfattning den centrala roll som EU spelar för utvecklingen av ett brett alleuropeiskt samarbete.
Sveriges handelspolitiska agerande inom EU har vid ett flertal tillfällen behandlats av näringsutskottet, senast i utskottets yttrande (1994/95:NU1y) till utrikesutskottet angående Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt i ett betänkande (1994/95:NU8) angående Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen. Näringsutskottet anförde därvid att det är angeläget att Sverige med kraft fortsätter att driva sin traditionellt frihandelsvänliga linje. Näringsutskottet hänvisade också till att regeringen understrukit betydelsen av frihandel och att den betonat att det är en naturlig uppgift för Sverige att verka för att EU:s handelspolitik på t.ex. teko- och jordbruksområdena snarast möjligt frigörs. Vidare hänvisades till den svenska strävan att, tillsammans med andra frihandelsinriktade länder, motverka protektionism i alla former.
I sitt yttrande med anledning av nu föreliggande proposition (1994/95:NU5y) markerar näringsutskottet på nytt den avgörande roll som en fri handel har för främjandet av tillväxt och välfärd. Näringsutskottet anför bl.a. följande:
De central- och östeuropeiska ländernas framåtskridande torde i hög grad gynnas av att de kan exportera varor från de sektorer inom näringslivet där de är konkurrenskraftiga. Strävan efter en öppnare handel, även när det gäller tekovaror och jordbruksprodukter, måste därför ha en framträdande plats i Sveriges politik i förhållande till dessa länder. Genom att handelspolitiken nu utformas gemensamt inom EU är det angeläget att Sverige inom unionen med kraft fortsätter att driva en frihandelsvänlig linje. Vad som nu anförts ligger i linje med vad såväl riksdagen i bred enighet som regeringen tidigare betonat.
Näringsutskottet anser därför att de berörda motionerna i huvudsak är tillgodosedda och att något uttalande från riksdagens sida inte är erforderligt.
Som framgått ovan delar även utrikesutskottet den övergripande uppfattning som kommer till uttryck i flertalet motioner, nämligen att EU och de högt industrialiserade länderna i Europa som helhet bör vara öppna mot omvärlden. Sverige har också aktivt verkat för att få till stånd en sådan öppenhet bl.a. som tidigare medlem av EFTA. Som medlem i EU har Sverige lämnat de frihandelsavtal som EFTA-länderna haft med flera central- och östeuropeiska stater och gått in i EG:s bredare och mer ambitiösa Europaavtal med samma länderkrets. Viktiga liberaliseringar av EU:s handelspolitik har skett inom ramen för Europaavtalen. Avtalen är asymmetriska på så sätt att de icke EU-anslutna staterna tillerkänts längre tullavvecklingsperioder än EU-staterna. Utskottet förutsätter att Sverige som medlem i EU fortsätter att verka för en liberalisering av handelspolitiken och för att unionen skall vara öppen och generös mot omvärlden.
I förlängningen av den önskvärda utvecklingen i Europa ligger de centraleuropeiska ländernas, inkl. de baltiska staternas, fulla Europaintegration med medlemskap i EU som slutgiltigt mål. Det är samtidigt, som påpekas i flera motioner, viktigt att inte Ryssland och övriga OSS-stater blir isolerade. Sverige måste medverka till att också dessa staters anknytning till det övriga Europa blir så stark som möjligt. De bl.a. i propositionen mer utförligt redovisade s.k. partnerskapsavtalen med EU är av stor betydelse i detta sammanhang.
Med det anförda betraktar utskottet motionerna U27 (fp) yrkande 4, U31 (kds) yrkande 5, U32 (c) yrkande 1, U503 (fp) yrkande 4, U809 (v) yrkande 7 samt K224 (kds) yrkande 29 som besvarade.
Utskottet har i flera tidigare betänkanden (senast 1994/95:UU3) konstaterat att Sveriges avsikt har varit att verka för viseringsfrihet för samtliga baltiska stater sedan dessa åter blev självständiga 1991. I princip råder, enligt vad utskottet erfarit, även nordisk enighet om denna strävan. Det har likväl ansetts att beslut i detta avseende är avhängigt de baltiska staternas anpassning till Genèvekonventionens asylrättsliga regler, varigenom de även skulle få ställning som s.k. första asylländer.
Den principiella nordiska samsynen hindrar inte att olika bedömningar gjorts av den lämpliga tidpunkten för införande av viseringsfrihet. Så har, som även framgår av motion U803 (fp), Danmark och Norge redan slutit viseringsfrihetsavtal med Estland och Litauen. Finland har inlett diskussioner med Estland om viseringsfrihet. Enligt vad utskottet erfarit förväntar dock Finland att Estland går med på ett avtal om återtagande av tredjelandsmedborgare och ett avtal om polissamarbete innan viseringsfrihet genomförs.
De senaste årens flyktingströmmar över Östersjön, där de baltiska staterna utgjort transitländer, har hittills motiverat en försiktig svensk hållning i viseringsfrågan. Tiden för viseringsfrihet har uppfattats vara mogen då samtliga baltiska stater, utöver de grundläggande kriterierna avseende medborgarskapslagstiftning och nationella pass, även kan anses ha en fungerande migrationspolitik stödd på en väl utbyggd och fungerande gränskontroll.
Särskilda stödinsatser för att bidra till befästandet av Estlands, Lettlands och Litauens suveränitet har successivt utvecklats sedan hösten 1991. De svenska insatserna, som har sin tyngdpunkt i kunskapsöverföring men även kan omfatta materielstöd, har bl.a. inneburit stöd till ländernas polis- och tullväsende, gräns- och kustbevakning, säkerhetspolitisk kompetensuppbyggnad, räddningstjänst och civilt samt militärt försvar. Som framgår av föreliggande propositionen kommer det säkerhetsfrämjande stödet att förbli ett väsentligt inslag i den svenska politiken visavi vårt östra närområde.
De baltiska staterna har, enligt vad utskottet erfarit, på senare tid gjort betydande framsteg, såväl vad gäller upprättandet av en effektiv gränskontroll som när det gäller utvecklingen av bl.a. nationell medborgarskapslagstiftning. Den oreglerade invandringen från de baltiska staterna är exempelvis obetydlig i förhållande till resandeströmmen. Mot denna bakgrund är det utskottets förhoppning att viseringsfrihet skall kunna införas för samtliga baltiska stater inom en inte alltför avlägsen framtid.
Därmed avstyrker utskottet motion U803 (fp).
I kommande avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som i större detalj berör enskilda aspekter av samarbetsprogrammets utformning.
2.2 Demokratins kultur
Propositionen (s. 25--36)
En välförankrad demokrati är en förutsättning för stabilitet och säkerhet. Många central- och östeuropeiska länder har redan nått mycket långt i utvecklingen mot full demokrati och förhållanden som präglar en rättsstat, bl.a. respekt för mänskliga rättigheter. Samtidigt uppvisar andra länder, särskilt Ryssland, fortfarande betydande intern oenighet och oklarhet i synen på demokratin. Reformkrafterna behöver fortsatt stöd om demokratin skall stärkas i hela Europa.
I propositionen betonas att demokrati är mer än fria val och respekt för lag. Det är en kultur som bärs upp av det civila samhällets alla aktörer och som präglas av omsorg, kompromissens etik och respekt för minoriteter. Ett flertal multilaterala demokratifrämjande insatser och initiativ, till vilka Sverige bidrar, redovisas närmare i propositionen. Som exempel på bilaterala insatser som möjliggörs genom aktivt deltagande på alla nivåer i samhällsstrukturen, inkl. den lokala, nämner regeringen bl.a. vänortssamarbete mellan kommuner. En viktig roll för att främja demokrati förutses på sikt också komma att spelas av det nyligen instiftade internationella institutet för demokrati och fria val (International Institute for Democracy and Electoral Assistance, IDEA). Den nya biståndsmyndigheten avses få i uppdrag att ta fram en strategi för hur demokratistödet skall utformas och genomföras i framtiden.
Regeringen beräknar att totalt drygt 200 miljoner kronor kommer att användas för demokratirelaterade insatser under budgetåret 1995/96.
I propositionen framhålls den viktiga roll som regeringen anser att enskilda organisationer och folkrörelser spelar i samarbetet med Central- och Östeuropa. Kontakter och stöd genom sådana organisationer utgör ett av de allra viktigaste instrumenten för att stödja den framväxande demokratin i samarbetsländerna. Den nya myndigheten avses överta den hantering av denna form av stöd som tidigare skötts av SIDA. En ökning till 85 miljoner kronor -- motsvarande en ökning på ca 10 miljoner kronor på årsbasis -- föreslås för insatser som genomförs av enskilda organisationer och folkrörelser.
Det är även angeläget att svenska organisationer kan ta till vara de möjligheter som erbjuds av EU:s olika program på bl.a. demokratiområdet. I enlighet med de förslag som framlagts i betänkandet Demokratier kräva dessa partier! (Ds 1994:63) och proposition 1994/95:100 föreslår regeringen vidare att en försöksverksamhet inleds för kanalisering av stöd till partiuppbyggnad via politiska organisationer.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för demokrati och mänskliga rättigheter. En naturlig del i samarbetet utgörs av insatser som syftar till att förbättra de östeuropeiska kvinnornas möjligheter att själva formulera krav på samhällsutvecklingen.
I Estland och Lettland görs insatser för att öka språkkunskaperna i den del av befolkningen som inte har estniska respektive lettiska som modersmål. I propositionen framhålls att sådana kunskaper ökar möjligheten att utöva demokratiska rättigheter och att de kan bidra till ökat förtroende mellan folkgrupper.
Betydelsefull kulturverksamhet och utbyte på högskole- och forskningsnivå bedrivs bl.a. via Svenska institutet. Institutet förslås erhålla ett anslag om 75 miljoner kronor 1995/96, vilket innebär en ökning med 7,5 miljoner kronor (varav 5 miljoner kronor för en tolvmånadersperiod). Under perioden 1990/91--1993/94 har sammanlagt ca 16,8 miljoner kronor anslagits för kultursamarbete. Sedan 1993/94 finansieras även projekt inom det s.k. Ars Baltica, kulturevenemang där minst fem Östersjöstater deltar. Forskningssamarbete med Central- och Östeuropa stöds även via medel som anvisas under andra departements huvudtitlar, främst Utbildningsdepartementets. Regeringen avser också att genom Svenska institutet lämna ett bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för forskningssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa.
Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/93:UU33, rskr. 1992/93:410) att bidra med 45 miljoner kronor för budgetåren 1993/94--1995/96 till upprättandet av en handelshögskola i Riga. I propositionen anförs, bl.a. mot bakgrund av vad utskottet tidigare framhållit, att den prövning av verksamheten vid handelshögskolan i Riga som skall göras inför nästa budgetperiod bör föreslå möjligheter till besparingar och överväga förutsättningarna för alternativa finansieringsformer.
Medel för handelshögskolan i Riga (7 030 000 kr) har inkluderats i det belopp om ca 133 miljoner kronor som i propositionen föreslås ställas till regeringens disposition. Regeringen anser att det även under det kommande budgetåret är angeläget att kunna agera flexibelt, varför vissa medel bör finnas till regeringens disposition för att utnyttjas vid förändrade behov och oförutsedda insatser. I beredningen av östsamarbetet görs värdefulla insatser av bl.a. utsänd personal på utlandsmyndigheterna. Mot denna bakgrund avser regeringen att också täcka vissa andra administrativa kostnader i samband med samarbetsinsatser i Central- och Östeuropa.
Sammanfattning av motionerna
Ett av många problem i länderna i det forna Sovjetunionen, framhålls det i motion U809 (v) är att en fungerande marknadsekonomi ännu inte utvecklats. Eftersom samhällsinstitutioner inte utvecklats, relevant lagstiftning inte finns eller följs har många av de nya länderna hamnat i ett slags rövarkapitalism, med bl.a. ökad kriminalitet som följd. I motionen framhålls vidare att det i det f.d. Sovjetunionen finns många tekniskt mycket välutbildade människor. För att ta till vara och utveckla denna befintliga kompetens bör Sverige studera möjligheten att föra över medel direkt till viktiga forskningsinstitut. Det är även angeläget att länderna får stöd för att ställa om rustningsindustrin till civil produktion (yrkande 2).
I motion U31 (kds) yrkande 3 föreslås att möjligheterna bör undersökas för stöd, gärna inom EU:s ram, för omskolning av militär personal och till alternativ produktion för krigsindustrin.
Även i Vänsterpartiets motion med anledning av propositionen U33 tas frågan upp om behovet av stöd till forskning och forskarutbildning. I yrkande 4 föreslås att regeringen skall ges i uppdrag att presentera ytterligare förslag om hur Sverige skall kunna bidra till att begränsa forskarflykten från Central- och Östeuropa till Västeuropa och andra delar av världen.
Motionärerna bakom motion U809 (v) menar att det mot den bakgrund som tecknas i motionen också är angeläget att kraftfullt stödja demokratins och rättsstatens institutioner (yrkande 3). Folkligt deltagande i det politiska beslutsfattandet är av grundläggande betydelse för demokratins framväxt. Därför bör Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa även inbegripa stöd till demokratiskt sinnade folkrörelser inom miljö och facklig verksamhet, anförs det i motionen (U809 (v)), yrkande 4.
I motion U30 (m) föreslås att ett nytt anslag, Främjande av rättsstaten, inrättas i syfte att systematiskt stödja uppbyggnaden och stärkandet av rättsstatens institutioner. Förslaget behandlas i betänkandets avsnitt om anslagsfrågor.
Kvinnans situation och sociala roll har enligt motion U809 (v) hittills haft en underordnad betydelse i utformningen av samarbetsprojekt, trots att kvinnor ofta drabbas hårdast både av miljöproblem och ekonomiska bekymmer. Därför föreslås införandet av ett jämställdhetsmål i östsamarbetet (yrkande 13).
Även enligt motion U31 (kds) yrkande 4 bör jämställdhetspolitiska insatser prioriteras i östsamarbetet.
I motion U802 (s) uttrycks oro över utvecklingen av statsskicket och de mänskliga fri- och rättigheterna i Ryssland. Motionären påpekar att Ryssland visserligen ännu inte är medlem i Europarådet, men att den ryska staten redan via OSSE:s s.k. Parisstadga åtagit sig att utveckla och garantera demokratin och därmed de demokratiska fri- och rättigheterna. I motionens yrkande 1 begärs en redovisning och bedömning av regeringen om i vad mån Ryssland kan anses uppfylla Parisstadgans åtaganden enligt stadgans första paragraf om mänskliga rättigheter, demokrati och en fungerande rättsstat. I yrkande 2 begärs en ökning av demokratibiståndet till Ryssland samt att detta skall inriktas på att trygga samhällsförhållandena i enlighet med Parisstadgans krav.
Enligt motion U27 (fp) förutsätter ett framgångsrikt reformarbete att en fungerande demokrati kan växa fram också på lokal nivå, där det gamla systemets företrädare annars ofta kan behålla sina positioner. Satsningar som syftar till att bygga upp demokratins formella och reella förutsättningar, regionalt och lokalt, bör därför -- enligt motionärerna -- tillmätas en särskild betydelse när statliga medel ställs till förfogande för vänortsutbyte och regionalt utvecklingssamarbete mellan svenska län, regioner och kommuner samt deras motsvarigheter i de nya demokratierna. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande med denna innebörd.
I motion U31 (kds) yrkande 14 föreslås stöd till kommunernas arbete med vänortsuppbyggnad, inkluderande konkret miljöstöd. Kommunförbundet uppfattas av motionärerna som den lämpliga sammanhållande organisationen för kommunernas vänortsarbete.
Den av regeringen föreslagna försöksverksamheten med demokratifrämjande stöd via partianknutna organ tas upp i Vänsterpartiets motion U33. Partiet accepterar försöksverksamheten men ifrågasätter, på principiella och andra grunder, om förslaget är tillräckligt genomtänkt. Är det möjligt eller ens riktigt att försöka "exportera" politiska fenomen och företeelser från ett land till ett annat? frågar motionärerna. Förslaget kan enligt dem också innebära att svenska politiska förhållanden oundvikligen får för stor påverkan på förhållandena i andra stater. Motionärernas synpunkter härvidlag föreslås riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 3).
I motion U801 (m) hänvisas till alarmerande rapporter om förekomsten av barnprostitution i Estland liksom i de andra baltiska staterna. Sexuella övergrepp mot barn är inte straffbart i Estland, anges det i motionen. Även barnpornografi förekommer. Enligt uppgift finns t.ex. i Estland ingen lagstiftning som kan förhindra att barnpornografi framställd där exporteras till bl.a. Sverige. Förutom att barnprostitution utgör fysiskt och psykiskt våld mot barn bidrar övergreppen också till ökad spridning av hiv.
Motionärerna önskar mot denna bakgrund att Sverige ekonomiskt skall stödja de frivilligorganisationer som redan i dag verkar mot barnprostitution i Estland. Vidare yrkas i motionen att biståndet för demokratiutveckling skall inriktas på arbetet med att få till stånd lagstiftning som gör det möjligt att straffa svenska medborgare som begår övergrepp mot estniska barn och ungdomar, samt även inriktas på annan lagstiftning för att motverka barnprostitution generellt i de baltiska staterna.
Även i motion U809 (v) (utan specifikt yrkande) påtalas barnprostitution och barnsexturism i Baltikum som problem, vilka fordrar svenskt stöd och kompetens.
I motion U29 (s, c, v, mp, kds) framhålls den roll kooperationen kan spela i demokratiutvecklingen i Central- och Östeuropa. Stöd från den kooperativa rörelsen i Västeuropa uppfattas av motionärerna som väsentligt för att kooperationen, som ofta förlorade i självständighet och trovärdighet i kommuniststyrda stater, åter skall förknippas med demokrati, ansvar, etik och moral i dessa stater. Motionärerna omtalar också att ett svenskt nätverk, med bl.a. KF, Folksam, HSB och Fonus, bildats i syfte att utveckla kooperationen i Central- och Östeuropa. Mot den i motionen tecknade bakgrunden hemställs om ett riksdagens tillkännagivande om vikten av kooperativa utvecklingsinsatser i det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa (yrkande 1). Motionärerna önskar att ökade medel skall ställas till förfogande inom östsamarbete för demokratisk och social utveckling samt hemställer om ett särskilt ramanslag för dylik, kooperativ verksamhet (yrkandena 2 och 3).
Folkbildningens betydelse i biståndssammanhang uppmärksammas i motion U807 (s). Med exempel hämtade från verksamheten vid Ölands folkhögskola anförs att folkhögskolans kompetens särskilt bör tas till vara vad gäller utbildning av folkbildare i länder som befinner sig i en demokratiseringsprocess. I motionen yrkas att denna form av utbildningsinsats skall utgöra en större del av biståndet till våra bilaterala samarbetsländer i Östeuropa.
I motion Ub711 (fp) om utbildning och forskning i Skåne sägs att de baltiska staterna samt Polen har stora behov av att grundutbilda ungdomar och fortbilda äldre personer. Skånska utbildningsinstitutioner skulle enligt motionärerna kunna spela en roll i detta sammanhang. Delar av biståndet till de baltiska staterna och Polen föreslås därför kanaliseras till skånska skolor och universitet. Biståndsmedel föreslås också kunna användas för att lärare från dessa institutioner skall kunna hjälpa till att bygga upp institutioner i de aktuella länderna (yrkande 6).
I motion U804 (fp) begärs ett riksdagens tillkännagivande med innebörden att svenska staten bör avstå från momsintäkterna av försäljningen av den i november 1994 utgivna CD-inspelningen med Göteborgs symfoniker av Mahlers åttonde symfoni. Ett belopp motsvarande dessa intäkter föreslås ges till den fond som inrättats för de estniska barn som blivit föräldralösa till följd av förlisningen av M/S Estonia. Ca 60 kr per försåld skiva går redan, tack vare ideella insatser i samband med produktionen av CD-skivan, direkt till denna fond.
I motion U30 (m) framhålls -- dock utan särskilt yrkande -- betydelsen av att näringslivets intresse upprättshålls för handelshögskolan i Riga. En angelägen förstärkning av näringslivsintresset för skolan får enligt motionärerna inte tas till intäkt för en minskning av det offentliga åtagandet för verksamhetens fortsättning.
Utskottets överväganden
Som redovisas i propositionen uppvisar utvecklingen i Central- och Östeuropa, trots allvarliga brister och problem, många positiva drag. Det förblir en angelägen uppgift att ta fasta på dessa positiva tendenser och försöka stärka dem med hjälp av olika slag av samarbetsinsatser, vilka tillsammans kan bidra till att fördjupa demokratins kultur i Europa. Stödet till de demokratiska omvandlingsprocesserna och till byggandet av rättsstatens institutioner i Central- och Östeuropa har haft och kommer, som framgår av propositionen, fortsätta att ha en central plats i det svenska östsamarbetet. Insatser görs och planeras inom skilda områden och på många olika nivåer i samhället. Inom det bilaterala samarbetets ram ges exempelvis förvaltningsstöd genom statliga myndigheter, stöd till folkrörelser och enskilda organisationer och som bidrag till regionalt och lokalt förankrat samarbete via länsstyrelser och kommuner.
Som framgår vidare av propositionen avser regeringen särskilt uppmärksamma behovet av stöd till hela rättsprocessen i de berörda staterna -- dvs. till polis, åklagare, domstolar, kriminalvård och lagstiftning. Utskottet har erfarit att domstolsverkets avtal med Estland och Lettland, som syftar till kunskapsöverföring inom vissa områden av respektive lands rättsväsende, nyligen har utsträckts till åklagarväsendets och kriminalvårdens områden. Enligt propositionen avser regeringen även undersöka möjligheterna att stödja utbildningen av jurister i Lettland. Utskottet välkomnar dessa satsningar.
Internationellt deltar Sverige aktivt i en rad insatser, främst inom Europarådets ram. Utskottet noterar exempelvis detta organs särskilda program för lokal demokrati (LODE) och utbildning för tjänstemän avseende frågor som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens grundvalar (Themis). Programmen beskrivs utförligare i propositionen. Vidare kan noteras att de överläggningar som äger rum inom Östersjörådets demokratigrupp är av vikt för den fortlöpande dialogen i dessa frågor.
De i propositionen i större detalj redovisade samarbetsformerna och programmen är inte minst viktiga för att öka förutsättningar för demokratins utveckling i Ryssland. Såsom bl.a. påpekas i motion U802 (s) är Ryssland ännu inte bundet av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Eftersom Ryssland är kandidatland till Europarådet är rådet dock mycket aktivt i att söka påverka förhållandena avseende demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Ryssland. Enligt vad utskottet erfarit har Europarådsexpertis besökt landet och, som en del av ansökningsproceduren, lämnat synpunkter på rådande förhållanden. Ryska parlamentariker deltar som observatörer i den parlamentariska församlingens arbete. Speciella biståndsprogram har bl.a. skapats av Europarådet för att möta behovet av hjälp i det forna Sovjetunionen. Programmen innefattar bl.a. seminarier om lagstiftningsarbete och om lokal demokrati.
Utskottet konstaterar att Sverige hittills bidragit med drygt fyra miljoner kronor till Europarådets program och också bidrar, inom ramen för bl.a. OECD:s och FN:s utvecklingsprogram (UNDP), till andra multilaterala verksamheter och program som syftar till att utbilda Ryssland m.fl. stater i Östeuropa i rättsstatens grundvalar och uppbyggnaden av institutioner för pluralistiska samhällen. Det är enligt utskottet angeläget att detta stöd fortsätter.
Utskottet noterar att utrikesminister Hjelm-Wallén, som svar på en interpellation i kammaren den 9 mars 1995, konstaterat att det aktuella ryska agerandet i Tjetjenien är oförenligt med ett medlemskap i en organisation med de grundläggande värderingar som Europarådet representerar. Regeringen anser det därför välmotiverat att Europarådets parlamentariska församling beslutat att tills vidare suspendera behandlingen av Rysslands ansökan om medlemskap i rådet. I sitt interpellationssvar framhöll utrikesministern vidare följande:
Suspenderingen av själva ansökningsproceduren får dock inte leda till en isolering av Ryssland. Stödet till demokratiseringsprocessen måste tvärtom intensifieras. Ett avbrott skulle drabba just det vi vill främja -- demokratiseringen av Ryssland. I förlängningen av denna analys ligger också att vi bör undvika regelrätta sanktioner. Kontakter med demokratiska krafter i Ryssland ger entydigt vid handen att sådana snarare skulle förstärka de negativa tendenserna i Ryssland.
Mot bakgrund av Tjetjenien-konflikten är ett undertecknande av EU:s interimsavtal med Ryssland för närvarande inte heller aktuellt. Utrikesministern framhöll i sitt anförande att det råder enighet om detta ställningstagande i EU:s medlemskrets.
Utskottet delar regeringens överväganden i dessa avseenden.
Inom OSSE, i vars arbete Ryssland deltar, har medlemsstaterna gjort en rad relativt långtgående politiska åtaganden bl.a. vad avser demokrati och mänskliga rättigheter. Eferlevnaden av dessa åtaganden övervakas kontinuerligt inom ramen för OSSE:s verksamhet. Tjetjenien-kriget har föranlett OSSE att sända en speciell OSSE-mission till området. Missionen har påtalat att en lång rad OSSE-åtaganden liksom andra internationella förpliktelser har kränkts i Tjetjenien. Allvarliga brott mot mänskliga rättigheter har konstaterats, liksom en oproportionerlig våldsanvändning av de ryska militära styrkorna. OSSE kommer även fortsättningsvis att nära följa händelseutvecklingen i Kaukasus. Enligt vad utskottet inhämtat övervägs inom OSSE:s permanenta råd bl.a. förslag om att vidta rättsliga åtgärder mot dem som begått brott mot de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien. En annan möjlighet som övervägs är att OSSE:s Warszawakontor för mänskliga rättigheter och demokrati (ODIHR) engageras i demokratiutvecklingen i Tjetjenien. I det mer långsiktiga perspektivet arbetar OSSE även för att kunna ta aktiv del i uppbyggnaden av demokratiska institutioner och ett fungerande rättssamhälle i Ryssland.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla som särskilt angeläget att de kommande nationella och lokala valen i Ryssland kan genomföras under fullt demokratiska former. Utskottet noterar med tillfredsställelse regeringens avsikt att undersöka det närmare behovet av stöd till genomförandet av dessa val. Utskottet utgår från att det nya institutet för demokrati och fria val (IDEA) kan komma att spela en viktig roll härvidlag.
Med det anförda betraktar utskottet motionerna U802 (s) yrkande 2 samt U809 (v) yrkande 3 som besvarade.
Regeringen har i föreliggande proposition redovisat sin syn på bl.a. demokratiutvecklingen i Ryssland. I främst den utrikespolitiska deklarationen av den 22 februari 1995 samt i utrikesministerns ovan nämnda interpellationssvar i kammaren den 9 mars har regeringen gett sin syn också på den senaste tidens händelseutveckling med avseende på bl.a. Tjetjenien-kriget och dess konsekvenser för den fortsatta utvecklingen i Ryssland. Någon särskild redovisning av det slag som begärs i motion U802 (s) yrkande 1 anser utskottet mot denna bakgrund inte motiverad, varför yrkandet avstyrks.
Utskottet delar den oro som uttrycks i flera motioner beträffande de eventuella följderna av att forskare i f.d. Sovjetunionen inte längre ges möjlighet att arbeta på acceptabla ekonomiska villkor. Detta problem har uppmärksammats internationellt och Sverige deltar aktivt, enligt vad utskottet erfarit, i arbetet på att finna lösningar. Ett av de större internationella initiativen har gällt etableringen av internationella kärnforskningscentra i Moskva och Kiev, där f.d. sovjetiska experter på massförstörelsevapen ges möjlighet att använda sina kunskaper för civila ändamål. Som framgår av propositionen har Sverige utfäst bidrag om ca 44 miljoner kronor till de två institutionerna.
Utskottet får i sammanhanget även erinra om det samarbete mellan svenska och ryska universitet som bedrivs med bidrag ur Svenska institutets anslag. Bland de sektorer man arbetar inom kan nämnas offentlig förvaltning, strålningsvetenskap och ekonomi. Som framgår av propositionen finansieras forskningssamarbete mellan svenska institutioner och deras motsvarigheter i Ryssland och andra i OSS ingående stater även över Utbildningsdepartementets budget. Medlen, som administreras av Kungliga Vetenskapsakademien, har hittills, enligt vad utskottet inhämtat, till ca 80 % utgått för samarbete med ryska forskningsinstitutioner.
Den mer specifika fråga som aktualiseras i motionerna U31 (kds) samt U809 (v) -- konvertering av militär industri till civil produktion -- innebär givetvis en mycket stor strukturomvandling som i varje berört land förutsätter betydande politisk enighet och övergripande samsyn om färdriktningen. Därtill torde krävas att potentiella investerare inom näringslivet i Västeuropa aktivt intresserar sig för uppgiften att restrukturera militärindustrierna i öst.
Utskottet konstaterar att de internationella finansieringsinstitutionerna och flera västländer har sökt främja de första faserna i denna omställning. Sådana strategiska insatser, som också syftar till att vinna ytterligare erfarenheter, har fått bidrag även från Sverige i samarbete med EBRD. Bilateralt har Swedecorp engagerat sig i konverteringsfrågorna genom att bidra till en kartläggning av svenska små och medelstora företags möjligheter till samverkan med ryska företag inom det militärindustriella komplexet.
Vad gäller omskolning av rysk militär personal konstaterar utskottet att sådana insatser redan görs med finansiering från BITS. Insatserna har hittills framför allt avsett utbildning för ryska militärer i bl.a. lantmäteri- och bankverksamhet.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U31 (kds) yrkande 3, U33 (v) yrkande 4 samt U809 (v) yrkande 2 som besvarade.
I några motioner hemställs om stöd till olika former av utbytesverksamhet, bl.a. via vänortssamarbete, och till det samarbete som bedrivs genom bl.a. folkrörelser, län och kommuner.
Utskottet konstaterar att folkrörelser och andra enskilda organisationer, liksom landsting och kommuner spelar en viktig roll i kunskapsutvecklingen och erfarenhetsutbytet med Central- och Östeuropa. Hanteringen av stödet genom enskilda organisationer har, som framgår av propositionen, hittills skötts av SIDA som för ändamålet träffat s.k. ram- eller projektavtal med bl.a. fackföreningar, ungdomsorganisationer, biståndsorgan som Rädda Barnen, nykterhetsrörelsen m.fl. organ. I en under 1993 utförd utvärdering av bidragen till enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa har detta stöd befunnits fungera väl.
Som framgår av propositionen bedrivs sedan många år ett aktivt vänortssamarbete mellan kommuner i Sverige och deras motsvarigheter i staterna på andra sidan Östersjön. Kommunerna kan genom Svenska Kommunförbundet erhålla medel för fördjupat vänortssamarbete. Verksamheten har hittills belastat BITS anslag. Utskottets uppfattning är att de svenska kommunerna kan vara till stor nytta när det gäller att överföra erfarenhet och kunskap av kommunal verksamhet. Samtidigt kan vänortssamarbetet ge möjlighet till utökade näringslivskontakter. Utskottet noterar att kommunerna med stöd av lagen (1994:693) om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd, efter regeringens tillstånd getts utökade befogenheter att stödja ett land med t.ex. utrustning, rådgivning eller utbildning.
Även svenska länsstyrelser är aktiva i östsamarbetet. Som framgår av propositionen har sammanlagt 9 miljoner kronor anvisats för en försöksverksamhet med regionalt samarbete mellan länsstyrelser och regionala organ i Östersjö- och Barentsregionerna. Även dessa medel disponeras av BITS, som också fått regeringens uppdrag att utvärdera verksamheten.
Som påpekas i motion U29 (s, c, v, mp, kds) har värdefulla insatser i Central- och Östeuropa även gjorts av kooperationen. Exempelvis har LRF via ramavtal med SIDA genomfört insatser i de baltiska staterna. KF Project Center, för att nämna ytterligare ett exempel, har med finansiering från BITS genomfört insatser i främst Estland och Polen.
Utskottet delar motionärernas positiva syn på kooperationens roll och betydelse i ett pluralistiskt samhälle. I länderna i Central- och Östeuropa kan kooperationen vara särskilt betydelsefull som demokratisk rörelse och för att stärka det folkliga deltagandet i marknadsekonomins utveckling. Det är också mot denna bakgrund som en framgångsrik konsument-, social-, bostads- och försäkringskooperation nu växer fram som viktiga beståndsdelar i länder som bl.a. Polen, Tjeckien och Ungern.
Utskottet delar således regeringens uppfattning att enskilda organisationer, folkrörelser, kommuner och andra regionala organ har en viktig roll att spela i samarbetet med Central- och Östeuropa. Utskottet välkomnar därför att stödet via enskilda organisationer och folkrörelser föreslås öka -- med ca 10 miljoner kronor på årsbasis eller ca 20 % -- till 85 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Utskottet anser inte att det finns skäl att inrätta ett särskilt anslag för kooperativ verksamhet.
Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna U27 (fp) yrkande 3, U29 (s, c, v, mp, kds) yrkande 1, U31 (kds) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 4 tillgodosetts. Utskottet betraktar därför nämnda yrkanden som besvarade. Motion U29 (s, c, v, mp, kds) yrkandena 2--3 avstyrks.
Utskottet får bl.a. med anledning av motionerna U807 (s) samt Ub711 (fp) erinra om att huvuddelen av medlen för östsamarbete kanaliseras via de myndigheter som handhar de verkställande uppgifterna. Myndigheterna initierar själva eller insamlar projektförslag och bedömer dessa i enlighet med sina allmänna instruktioner och regleringsbrevets anvisningar.
Utskottet har tidigare framhållit vikten av att östsamarbetet utformas på ett sådant sätt att det motsvarar mottagarländernas behov och egna prioriteringar. Det hindrar inte att det också kan behövas insatser som är av intresse för såväl mottagarländerna som Sverige. Utskottet vidhåller denna syn. De prioriteringar som förordas i flertalet motioner avviker enligt utskottets uppfattning inte i något väsentligt avseende från de grundläggande målsättningarna för det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa. Detta gäller även de särskilda insatsområden som tas upp i flera motioner.
Folkrörelsernas bildande verksamhet gör dem -- så som framhålls i bl.a. motion U807 (s) -- till viktiga instrument för spridningen av demokratiska värden. Prövning av ansökningar om bidrag via folkrörelser och enskilda organisationer har hittills gjorts av SIDA och kommer den 1 juli 1995 att övertas av den nya sammanslagna biståndsmyndigheten.
Därmed betraktar utskottet motion U807 (s) som besvarad.
Med anledning av motion Ub711 (fp) konstaterar utskottet att huvuddelen av det utbildnings- och forskningssamarbete som redan bedrivs handläggs av Svenska institutet. Högskolesamarbete utgör, enligt vad utskottet erfarit, omkring 35 % av de sammanlagda medel som SI erhåller för samarbetsinsatser med Central- och Östeuropa. Genom detta stöd har ett drygt trettiotal svenska universitet och högskolor etablerat samarbete med systeruniversitet i Central- och Östeuropa. För innevarande budgetår har såväl högskolan som landstingets högskola i Kristianstad tilldelats medel för samarbetsprojekt med högskolor i Litauen. Därtill har Lunds universitet beviljats medel för fyra projekt i Litauen, Polen och nordvästra Ryssland för sammanlagt drygt 1,7 miljoner kronor.
Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen om vikten av att också genom högskolesamarbete och forskningssamverkan bidra till att fördjupa demokratins kultur och noterar därför med tillfredsställelse den föreslagna anslagsökningen för dylikt samarbete.
Med det anförda avstyrks motion Ub711 (fp) yrkande 6.
Med anledning av att frågan om handelshögskolans i Riga framtida finansiering aktualiseras i motion U30 (m) får utskottet erinra om att medel för handelshögskolan finns anvisade under innevarande budgetår för perioden 1994/95--1995/96. För de resterande sex månaderna av det förlängda budgetåret 1995/96 har beräknats 7 030 000 kr under anslagsposten till regeringens disposition. Som framgår av propositionen, likaväl som den ursprungliga propositionen i ärendet (1992/93:150), kommer en analys av verksamheten vid skolan att göras i samband med budgetarbetet hösten 1995. Analysen skall utgöra underlag för beslut om storleken av den fortsatta finansieringen av verksamheten och om eventuella förändringar under den återstående verksamhetsperioden. Med hänsyn till att bl.a. kostnaden per elev vid handelshögskolan i Riga är mycket hög, ca 200 000 kr, har utskottet tidigare framhållit (bet. 1992/93:33) att regeringen förutsätts tillvarata alla möjligheter att pressa kostnaderna för verksamheten. Utskottet noterar att ekonomutbildning i Baltikum är värdefull och anser motionärernas farhågor obefogade.
Den av regeringen föreslagna försöksverksamheten angående stöd via partianknutna organ har behandlats mer utförligt av utskottet i betänkandet 1994/95:UU15 om internationellt utvecklingssamarbete. I ljuset av den tvekan angående partiernas roll i demokratistödet som kommer till uttryck i motion U33 (v) får utskottet konstatera att de politiska organisationernas specifika fördel är att de är de enda som kan förmedla erfarenhet av praktisk politisk verksamhet. Avsikten är alltså inte -- som antyds i motionen -- att exportera en svensk modell för partistrukturen, utan att överföra grundläggande och allmängiltiga kunskaper om arbetsuppgifter och arbetssätt. Utskottet vill också framhålla, som även görs i propositionen, att initiativet att kanalisera stöd via partianknutna organ är att betrakta som en försöksverksamhet, som efter rimlig tid -- exempelvis en mandatperiod -- kommer att utvärderas.
Någon riksdagens vidare åtgärd, så som önskas i motion U33 (v) yrkande 3, synes därför inte påkallad. Yrkandet betraktas därför som besvarat.
Utskottet tillstyrker därmed att viss del -- enligt propositionen 4,5 miljoner kronor -- av stödet via enskilda organisationer under anslaget G 1. avsätts för sådan försöksverksamhet i enlighet med regeringens förslag.
Med anledning av förslagen om att prioritera jämställdhetspolitiska insatser och införa ett särskilt jämställdhetsmål i östsamarbetet vill utskottet framhålla som angeläget att alla delar av samarbetet med Central- och Östeuropa präglas av en medvetenhet om hur kvinnors och mäns ekonomiska och sociala liv påverkas av den pågående omvandlingsprocessen. Samtidigt bör särskilda insatser för att t.ex. öka kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden i de berörda staterna även fortsättningsvis prioriteras. Utskottet konstaterar att det också i propositionen betonas att ett könsrelaterat perspektiv bär anläggas på hela östsamarbetet -- från demokratistöd till näringslivssamarbete och stöd till den finansiella sektorn -- samt att insatser bl.a. skall uppmuntra till forskning om omvandlingsprocessens olika påverkan på kvinnor och män.
Utskottet anser därmed motionärernas syften väl tillgodosedda och betraktar motionerna U31 (kds) yrkande 4 samt U809 (v) yrkande 13 som besvarade.
Med anledning av motion U804 (fp), som hemställer om bidrag till fonden Tallinn "M/S Estonia", konstaterar utskottet att regeringen den 24 oktober 1994 beslutade om 1 miljon kronor för stöd till de estniska offren för Estoniakatastrofen. 500 000 kr har kanaliserats via SIDA till Röda korset för akuta insatser, medan 500 000 kr har gått till nämnda fond för insatser på längre sikt. Enligt vad utskottet inhämtat avser det svenska bidraget till fonden särskilt utbildningsinsatser bland de mest behövande efterlevande barnen och ungdomarna.
Syftet med motion U804 (fp) får mot denna bakgrund anses tillgodosett varför något särskilt riksdagens tillkännagivande ej synes påkallat. Motion U804 (fp) avstyrks.
Med anledning av motion U801 (m), angående problemet med barnprostitution i de baltiska staterna, konstaterar utskottet att Sverige, bl.a. via Rädda Barnen, lämnar betydande stöd till projekt inriktade på barn och ungdomar i Estland, Lettland och Litauen. Syftet med Rädda Barnens program är, enligt vad utskottet inhämtat, att stödja framväxten av starka, självständiga och demokratiska organisationer som driver frågor om barns rättigheter i enligt med FN:s barnkonvention. En viktig del av arbetet går ut på att utveckla metoder för socialt arbete och förmedla kunskap om frivilliga organisationers möjligheter att arbeta för att förebygga social utslagning av barn och utveckla alternativ till institutionsvård. Utskottet anser denna typ av förebyggande verksamhet angelägen för att komma till rätta med det speciella problem som aktualiseras i motion U801 (m). Vidare är insatser till stöd för hela rättsprocessen viktiga. Sådana insatser -- till bl.a. polis, åklagarväsende, domstolar, kriminalvård och för utvecklingen av kompetens på lagstiftningsområdet -- genomförs redan, som framgått tidigare, och avses prioriteras ytterligare under kommande budgetår.
Utskottet vill samtidigt erinra om att Sverige i augusti 1996 kommer att stå som värd för en världskongress med syftet att åstadkomma en gemensam handlingsplan och internationell strategi för att finna vägar till ett slut på den omfattande kommersiella sexuella exploateringen av barn i världen. Initiativet till världskongressen har tagits av ECPAT, Internationella kampanjen mot barnprostitution i Asien. Regeringen tillsatte, enligt vad utskottet erfarit, i januari 1995 en nationalkommitté, under Lisbet Palmes ordförandeskap, som har till uppgift att förbereda kongressen.
Utskottet anser det av största vikt att frågan om sexuell exploatering av barn sätts högt på den internationella dagordningen och välkomnar därför regeringens beslut att stå som värd för kongressen.
Med det anförda betraktar utskottet motion U801 (m) som besvarad.
Utskottet konstaterar att synpunkterna i här berörd del av motion U809 (v) också får anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
2.3 En socialt hållbar ekonomisk omvandling
Propositionen (s. 37--58)
De olika reformstrategier som valts och ländernas vitt skilda utgångslägen har inneburit att de senaste årens utveckling sett mycket olika ut i staterna i Central- och Östeuropa. De baltiska staterna och flera centraleuropeiska länder har för närvarande positiv tillväxt, medan staterna i framför allt Oberoende Staters Samvälde (OSS) alltjämt befinner sig i ekonomisk nedgång. Ökad uppmärksamhet bör enligt propositionen ägnas den sociala osäkerhet som kan bli följden av bl.a. en omfattande arbetslöshet. Endast väl avvägda reformer kan möjliggöra en ekonomisk omvandling som är såväl socialt som miljömässigt hållbar.
Huvuddelen av det svenska samarbetet är ägnat att stödja de central- och östeuropeiska staternas omvandling och utveckling och deras integration i Europa som helhet. Det innebär stöd till byggandet av marknadsekonomiska institutioner, främjandet av handel och näringsliv samt av investeringar. Även inom den sociala sektorn, liksom på arbetsmarknadsområdet, är behoven omfattande. Stödformerna utgörs av kunskaps- och kapacitetsutveckling samt finansiellt stöd.
I propositionen redogörs mer utförligt för grunderna för en framgångsrik stabiliseringspolitik och staternas strukturomvandlingsprocesser. Näringslivsutveckling, som Sverige stöder såväl bilateralt som multilateralt, framhålls i sammanhanget som särskilt viktig. Den nya biståndsmyndigheten föreslås fortsatt stödja näringslivsutveckling i de former som Swedecorp och BITS hittills administrerat. Swedfund International AB, som har till uppgift att stimulera till samverkan mellan svenska företag och företag i de central- och östeuropeiska staterna genom riskkapitalsatsningar i samriskföretag, föreslås få disponera högst 100 miljoner kronor av projektintäkter från investeringar i u-länder som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa. Representanter för svenskt näringsliv inbjuds att delta i ett svenskt samrådsforum för östsamarbete. Inom Utrikesdepartementet finns sedan 1994 en näringslivssamordnare med uppgift att främja kontakterna mellan regering och näringsliv. Även Exportrådets roll i sammanhanget framhävs i propositionen.
Staterna i Central- och Östeuropa kommer även i framtiden att vara i behov av finansiellt stöd för att påskynda reformprocessen. Detta kan bland annat avse betalningsbalansstöd eller ett mer strukturellt inriktat stöd kopplat till utlåning från internationella organisationer. Mot bakgrund av de central- och östeuropeiska ekonomiernas framtida integration i Europa bör stödet utformas så mottagarländernas strävan mot öppenhet och konkurrensneutralitet underlättas. Det betonas i propositionen att samarbetsformerna därför bör anknyta till normala marknadsekonomiska förbindelser samt att stöd, när så är lämpligt, bör kunna utgå som krediter eller som riskkapital. Den nya biståndsmyndigheten avses få i uppdrag att närmare utreda behov, möjligheter och risker med att utnyttja kreditinstrumentet i samarbetet.
För budgetåret 1995/96 beräknas garantier för finansiellt stöd inte bli så omfattande som tidigare med hänsyn till att Sveriges bilaterala insatser i form av betalningsbalansstöd kommer att ersättas med deltagande i EU/EG:s gemensamma utlåning. Vissa insatser kan ändå bli aktuella, t.ex. infrastrukturprojekt som samfinansieras med internationella institutioner. De statliga garantiåtagandena för budgetåret 1995/96 föreslås mot denna bakgrund uppgå till 300 miljoner kronor.
För att täcka eventuella förluster, som kan uppstå med anledning av de statliga garantierna för finansiellt stöd, måste riskavsättningar göras. Ett riktmärke för hur stora de totala avsättningarna bör vara är de 10 % av totala utestående krediter som tillämpas av EU/EG för liknande åtaganden. Staten har hittills, och inom ramen för riksdagens medgivanden, åtagit sig betalningsansvar för sammanlagt 1 576 miljoner kronor och gjort avsättningar på sammanlagt 195 miljoner kronor. Regeringen föreslår att differensen mellan de 195 miljoner kronor som finns avsatta och avsättningens optimala storlek (med tillämpning av 10-procentsregeln), 158 miljoner kronor, dvs. 37 miljoner kronor, utnyttjas på så sätt att 15 miljoner reserveras som avsättning avseende betalningsansvar för finansiellt stöd för budgetåret 1995/96 medan återstoden (22 miljoner kronor) reserveras som avsättning för förlustrisker för den föreslagna exportkreditramen (se nedan).
På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 4, bet. 1992/93:UU16, rskr. 1992/93:263) att inrätta en särskild exportkreditgarantiram om 1 miljard kronor för de baltiska länderna och Ryssland. Syftet var att möjliggöra garantigivning till de aktuella staterna i en situation där EKN på grund av riskläget inte hade möjlighet att lämna garantier inom sin normala verksamhet. I propositionen redovisas utförligare de riktlinjer enligt vilka Exportkreditnämnden (EKN) har haft att administrera verksamheten och hur denna hittills har utvecklats. Svensk handel med Central- och Östeuropa expanderar snabbt. För att ytterligare främja export och investeringar föreslår regeringen att exportkreditgarantiramen nu ökas från en till två miljarder kronor, samt att ramen, på vissa villkor, också öppnas för begränsade exportaffärer och investeringar i Ukraina, Vitryssland och Kazakstan.
EKN har i skrivelse från oktober 1994 tagit upp frågan om avräkning av investeringsgarantier mot den särskilda ramen, beroende på om garantin omfattar täckning av den s.k. transfereringsrisken eller ej. Regeringen anser, vad gäller de länder som omfattas av den särskilda ramen, att investeringsgaranti, inklusive eventuell transfereringsrisk, skall avräknas mot EKN:s ordinarie investeringsgarantiram i de fall där EKN bedömer att risken är godtagbar mot bakgrund av de riktlinjer som finns för EKN:s normala prövning av investeringsgarantier. I de fall där EKN gör bedömningen att garantin kan ges enligt riktlinjer som gäller för den särskilda ramen bör hela garantin avräknas mot den särskilda ramen. I propositionen hemställs om riksdagens godkännande av vad regeringen anfört i detta avseende.
Riskavsättningar måste göras även för att täcka eventuella förluster som kan uppstå med anledning av exportkreditgarantiramen. För den föreslagna utökningen av ramen bedöms att ytterligare avsättningar bör göras om sammanlagt 100 miljoner kronor under den kommande treårsperioden. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att 48 miljoner kronor anvisas för avsättningar samt att ovan nämnda belopp om 22 miljoner kronor av medel som tidigare reserverats som avsättning för finansiellt stöd nu också kan disponeras. För vardera budgetåret 1997 och 1998 avses avsättningar göras om 15 miljoner kronor.
Kostnader i samband med eventuella förluster i anledning av de statliga garantierna till stater i Central- och Östeuropa föreslås belasta i första hand anslag under littera G och i andra hand täckas genom omfördelningar inom statsbudgeten.
Multilaterala organ som Världsbanken, Internationella valutafonden, EBRD, Europeiska investeringsbanken (EIB), OECD samt Förenta nationerna och dess fackorgan spelar en viktig roll vid utformningen och genomförandet av reformer i Central- och Östeuropa. Multilaterala och bilaterala insatser kan utformas så att de samverkar och ömsesidigt förstärker varandra. De tre institutioner -- Världsbanken, EIB och EBRD -- som i framtiden väntas stå för huvuddelen av utlåningen till Central- och Östeuropa kan genom sina omfattande finansiella resurser engagera sig i stora investeringar, t.ex. av infrastrukturell art, som enskilda länder inte själva klarar av. Samfinansiering, då bilaterala insatser knyts till multilaterala, kan dessutom vara ett effektivt sätt att påverka de internationella organen i, enligt svensk bedömning, önskvärd riktning. I propositionen beskrivs utförligare de aktuella institutionernas verksamhet, aktuella projekt och Sveriges deltagande i dessa. Ett planerat projekt som redovisas utförligt är den riskkapitalfond för nordvästra Ryssland som Sverige, Finland och Norge avser skapa tillsammans med EBRD.
Mot bakgrund av betydelsen av finansiell stabilitet för möjligheten att framgångsrikt genomföra reformer avsattes 300 miljoner kronor i budgeten för 1992/93 för bidrag till stabiliseringsfonder för de baltiska valutorna. Emellertid visade det sig svårt att nå tillräcklig internationell anslutning för att skapa sådana fonder, varför andra former av insatser för att främja finansiell stabilitet har övervägts. I propositionen föreslås att huvuddelen av medlen tas i anspråk för att stödja banksektorn i de baltiska staterna. Återstoden föreslås utgöra eventuellt bidrag till det s.k. Baltiska investeringsprogrammet. Programmet, som gäller för en treårsperiod fram till halvårsskiftet 1995 och som beskrivs utförligare i propositionen, har som syfte att främja investeringar i små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen. Nordiska ministerrådet skall efter utvärdering och samråd med de baltiska staterna fatta beslut om programmets framtid.
Sammanfattning av motionerna
I motion U806 (v, s) framförs en del generella synpunkter på Sveriges förutsättningar att bidra till utvecklingen i våra närmaste grannländer i Östeuropa och på det hittillsvarande samarbetet. Sveriges geografiska läge i kombination med folkligt engagemang skapar goda sådana förutsättningar, anser motionärerna, även om resultaten inte stått i proportion till insatserna. Motionärerna vill prioritera kunskapsutbyte, bl.a. i form av samhällsinriktad forskning. De hittillsvarande svenska prioriteringarna på hälsoområdet, dvs. stöd till långsiktiga preventiva insatser för folkhälsan, uppskattas av motionärerna. Hälsoprojekt av olika slag kan via kunskaps- och personalutbyte leda till strukturella förändringar i demokratisk riktning i de berörda samhällena. Som ett exempel härpå anges det stöd till särskilt Litauen som utgått från Blekinges internationella hälsohögskola. Riksdagen föreslås i motionen ställa sig bakom ett uttalande om att liknande initiativ bör uppmuntras och spridas till andra delar av Sverige.
Även i motion U809 (v) yrkande 6 begärs en ökad satsning på insatser inom det sociala området eller inom sjuk- och hälsovården samt omsorgen om handikappade.
Kristdemokratiska samhällspartiet, som i motion U31 ställer sig bakom de åtgärdsförslag inom den sociala sektorn som föreslås i propositionen, begär i yrkande 6 ett riksdagens tillkännagivande om att stödet till sociala sektorer skall prioritera barn med handikapp samt att dessa insatser i största möjliga mån skall kanaliseras via enskilda organisationer.
I motion U809 (v) hävdas att det stöd regeringarna i väst utlovat i krediter till Central- och Östeuropa inte utnyttjas fullt ut därför att bara en bråkdel av stödet i praktiken varit tillgängligt. Orsaken skulle vara att krav ofta ställs på att krediterna skall ges på kommersiella grunder. Motionärerna hänvisar också till det förhållande att högst 40 % av EBRD:s (Europeiska utvecklingsbanken) utlåning och investeringar enligt stadgarna får gå till den statliga sektorn. I motionens yrkande 14 begärs att Sverige skall verka för en förändring av EBRD:s kreditvillkor.
I motion U33 (v) behandlas den av regeringen föreslagna utökade exportkreditgarantiramen. Motionärerna invänder mot att garantierna -- mot bakgrund av riskläget i Ryssland -- skall användas mer restriktivt vad gäller utbytet med Ryssland. Det är enligt Vänsterpartiet helt omotiverat att låsa fast Rysslands andel till en fjärdedel av den totala garantiramen, varför ett tillkännagivande begärs härom (yrkande 2).
I motion N262 (s) anförs att en mängd svenska företag har produkter som på ett effektivt sätt kan hjälpa länderna i öst att få i gång sin industri och handel. Motionärerna nämner som exempel företagen Hägglund Drives och Sunds Defibrator. För att kunna exportera till Ryssland är dessa företag i behov av att få exportkreditgarantier. Motionärerna anser därför att reglerna behöver ändras för att sådana skall kunna beviljas.
Likartade synpunkter framförs i motion A470 (s) yrkande 9 där också samma företag nämns.
I partimotionen U31 (kds) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att Swedfund AB ges möjlighet att använda projektintäkter från investeringar i u-länder som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa (yrkande 7).
Utskottets överväganden
Som påpekas i propositionen innebär den ekonomiska omvandlingen i många stater i Central- och Östeuropa ofta svåra sociala påfrestningar, exempelvis i form av inflation och arbetslöshet. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att de svenska samarbetsinsatserna kan bidra till att lindra dessa påfrestningar och leda till att omvandlingen blir socialt acceptabel och hållbar. Samtidigt kan naturligtvis behoven inom den sociala sektorn bättre tillgodoses om den ekonomiska tillväxten kommer i gång och statsfinanserna stärks. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund propositionens förslag om bl.a. stöd till de finansiella sektorerna i de baltiska staterna, den föreslagna utvidgade exportkreditgarantiramen samt den uttalade avsikten att stärka vissa former av insatser inom såväl arbetsmarknadspolitiken som över hela det sociala området.
De samarbetsinsatser som förordas i motionerna U31 (kds) (yrkande 6), U806 (v, s) och U809 (v) (yrkande 6) är, som också framgår av propositionen, föremål för svenskt engagemang. Flera departement, myndigheter och organisationer deltar i samarbetet.
Utbildningsstöd till den sociala sektorn ges främst via SIDA och den av SIDA finansierade Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté (ÖEK). De av ÖEK stödda projekten avser bl.a. baltiska läkares, tandläkares och sjuksköterskors auskultation i Sverige, utbildningsinsatser i de baltiska länderna, Polen, S:t Petersburg, samt etableringen av s.k. modellinstitutioner i dessa länder. Till de prioriterade områdena hör mödra- och barnhälsovård, inklusive familjeplanering, psykiatri, handikappvård och förstärkning av infrastrukturen. Enligt propositionen skall den nya biståndsmyndigheten se över formerna för ett fortsatt stöd till ÖEK. Utskottet noterar vidare de värdefulla insatser inom hälsosektorn som hittills kanaliserats via BITS och den viktiga kompetensutveckling på området som kan ske inom ramen för SI:s program för expertutbyte samt högskolesamarbete via bl.a. Kungliga Vetenskapsakademien och EU:s s.k. fjärde ramprogram för forskning och utveckling.
Den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess prioritering i första hand av kunskaps- och kompetensutveckling till stöd för en fortsatt och fördjupad demokratisering och en socialt och miljömässigt hållbar omvandling -- innebär ofrånkomligen att utrymmet för insatser på andra områden blir begränsat. Med hänsyn till att behoven vida överskrider de statsfinansiella medel som är tillgängliga för samarbetsprojekt med Central- och Östeuropa nödgas utskottet, liksom tidigare år, dra slutsatsen att en viss koncentration av insatserna är nödvändig. Utskottet noterar att det även i propositionen anförs att det inte är möjligt att utifrån finansiera social verksamhet i de aktuella länderna, utan att det är erfarenhetsutbyte och kapacitetsutveckling som måste vara de centrala medlen. Vid sidan av samarbete mellan myndigheter och institutioner vill utskottet liksom tidigare dock peka på att hälso- och sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom frivilliga organisationer. Utskottet anser insatser, som på detta sätt kan komma till stånd, värdefulla.
Med det anförda anser utskottet att motionärernas syften tillgodosetts och betraktar därför motionerna U31 (kds) yrkande 6, U806 (v, s) samt U809 (v) yrkande 6 som besvarade.
Utskottet delar uppfattningen i motion U809 (v), att EBRD:s 40-procentsregel potentiellt skulle kunna hämma bankens verksamhet i vissa låntagarländer. Enligt vad utskottet inhämtat har detta dock inte hittills varit fallet. Det beror bl.a. på att begreppet privat sektor har getts en förhållandevis vid tolkning i EBRD. Projekt i företag som formellt är statsägda men där det finns en konkret plan för privatisering och där den dagliga verksamheten är frikopplad från den statliga ägaren klassificeras i kategorin privat sektor. Utskottet noterar att Sverige i banken aktivt stött denna flexibla tolkning av begreppet.
Enligt stadgan har EBRD att tillämpa sunda bankmässiga principer i hela sin verksamhet. Subventionerad långivning, som förordas i motion U809 (v), är inte förenligt med detta. En sådan skulle dessutom kräva omfattande tillskott av gåvomedel från ägarländerna. Utskottet noterar att EBRD:s insatser, när det är lämpligt, kan kompletteras med t.ex. bilateral finansiering på gåvovillkor.
Därmed avstyrker utskottet motion U809 (v) yrkande 14.
Frågan om utformningen av de statliga kreditgarantierna för export till Ryssland och de baltiska staterna bör, som påpekas av näringsutskottet, ses mot bakgrund av de allmänna regler som gäller för exportkreditgarantier. I näringsutskottets yttrande (1994/95:NU5y), som återfinns i bilaga 2 till detta betänkande, lämnas därför en översiktlig beskrivning av detta system.
Näringsutskottet anser det angeläget att främja ett utvidgat handelsutbyte med Ryssland och de baltiska staterna och tillstyrker därför regeringens förslag om en fördubbling av den särskilda exportkreditgarantiramen till 2 miljarder kronor. Enligt näringsutskottets uppfattning får därmed motionerna N262 (s) och A470 (s) anses tillgodosedda.
Utrikesutskottet delar näringsutskottets uppfattning om vikten av att främja ett ökat handelsutbyte med de baltiska staterna och Ryssland. Det kan även konstateras att svenska företag med affärsintressen i Ryssland redan -- tack vare den befintliga exportkreditgarantiramen -- får anses ha blivit relativt väl tillgodosedda ur kreditgarantisynpunkt. Som framgår närmare av propositionen avser omkring 200 av de totalt knappt 700 bifallna engagemangen inom den hittillsvarande miljardramen affärer med Ryssland. Än viktigare är att en stor andel av engagemangen -- 126 av 196 -- lett till garantiförbindelser. Med den utökade ramen torde förutsättningarna för ökat handelsutbyte med Ryssland förbättras ytterligare.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna N262 (s) samt A470 (s) yrkande 9.
I motion U33 (v) hävdas att begränsningen av Rysslands andel av exportkreditgarantiramen är uttryck för en restriktiv behandling som strider mot ambitionerna med Östeuropapolitiken. Svårigheterna i Ryssland borde enligt motionärerna motivera att mer än en fjärdedel av ramen kunde användas för affärer med Ryssland.
Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att den särskilda exportkreditramen medger ett större risktagande än vad som är möjligt inom EKN:s normala garantigivning. De av riksdagen fastlagda riktlinjerna innebär emellertid att risktagandet även i affärer med de baltiska staterna och Ryssland måste begränsas samtidigt som strävan är att garantierna skall bidra till mottagarlandets ekonomiska utveckling. Enligt näringsutskottets uppfattning är det viktigt att beakta att det föreligger betydande skillnader i de olika ländernas utveckling. Estland har nått långt i sitt ekonomiska reformprogram, och ekonomin stabiliseras efter hand. Detta har lett till att EKN sedan slutet av år 1993 kunnat bevilja korta garantier för affärer med Estland inom den ordinarie ramen. I december 1994 togs motsvarande steg beträffande Lettland och Litauen. Estland kunde samtidigt placeras i en lägre premieklass. Vid samma tidpunkt öppnades EKN:s medellånga och långa garantigivning i viss utsträckning för de tre baltiska länderna.
Näringsutskottet konstaterar att utvecklingen i Ryssland är mer bekymmersam än i de baltiska länderna när det gäller ekonomisk stabilitet och kreditvärdighet. Näringsutskottet anser därför, i likhet med regeringen och EKN, att det är rimligt att detta återspeglas i en viss återhållsamhet med garantigivningen. Samtidigt är det angeläget att noggrant följa utvecklingen och ha hög beredskap för omprövning i den takt som förbättringar kan noteras. Med hänvisning till vad som nu sagts avstyrker näringsutskottet motion U33 (v) i denna del.
Utrikesutskottet konstaterar för sin del att Ryssland sedan 1992 -- enligt vad utskottet erfarit -- inte till fullo honorerat amorteringar och ränteförfall på utlandsskulden. Den politiska och ekonomiska osäkerheten i Ryssland -- liksom de institutionella brister och svårförutsägbara ändringar i de regelverk som reglerar bl.a. valutatransfereringar, exportlicenser och tullar -- bidrar, enligt utskottets bedömning, ytterligare till att motivera en begränsning av det risktagande som är förenat med den statliga garantigivning som finansieras med skattemedel.
Utrikesutskottet delar således näringsutskottets bedömning och vill i likhet med detta utskott betona vikten av att utvecklingen i Ryssland, också vad avser förlustrisken, fortlöpande blir föremål för noggranna överväganden.
Med det anförda avstyrks motion U33 (v) yrkande 2.
Näringsutskottet berör i sitt yttrande även regeringens förslag beträffande avräkning av investeringsgarantier. Näringsutskottet anför följande:
Innebörden av regeringens förslag beträffande avräkning av investeringsgarantier är att vissa garantier lämnade till Öst- och Centraleuropa skall kunna avräknas från EKN:s ordinarie ram för investeringsgarantier. Regeringen föreslår i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 4 s. 171) en oförändrad nivå på denna ram om 2 miljarder kronor. Detta förslag behandlar utskottet senare under våren 1995 (bet. 1994/95:NU22). Vid utgången av februari 1995 uppgick garantiåtagandena inom investeringsgarantiramen till ca 350 miljoner kronor. Enligt vad näringsutskottet erfarit finns det därmed utrymme inom denna ram för garantier till östländerna utan att det inverkar på möjligheterna att få garantier för investeringar i andra länder.
Näringsutskottet tillstyrker mot denna bakgrund vad regeringen anfört om avräkning av investeringsgarantier. Näringsutskottet tillstyrker även övriga förslag i propositionen som rör exportkrediter.
Med hänvisning till det ovan sagda tillstyrker utrikesutskottet förslaget att regeringen bemyndigas att under budgetåret 1995/96 ikläda staten betalningsansvar till ett belopp om högst 300 miljoner kronor avseende statsgarantier för finansiellt stöd till stater i Central- och Östeuropa, samt till ett belopp om högst 1 miljard kronor, utöver tidigare godkänt belopp, avseende exportkreditgarantigivning för vissa av dessa stater.
Utskottet konstaterar att motion U31 (kds) yrkande 7 till fullo överensstämmer med vad regeringen hemställler angående Swedfund AB:s möjlighet att använda projektintäkter. Därför synes någon särskild riksdagens åtgärd, i enlighet med motionärernas önskemål, inte påkallad.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om att högst 100 miljoner kronor av intäkter från investeringar i u-länder får användas som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa.
Med hänvisning till vad som ovan anförts av näringsutskottet tillstyrker utskottet också godkännande av regeringens förslag angående avräkning av investeringsgarantier.
2.4 Miljö och kärnsäkerhet
Propositionen (s. 59--67)
En av målsättningarna för det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa har från första början varit att stödja åtgärder för att förbättra miljön. Åtgärderna har främst syftat till att höja kärnsäkerheten, främja vattenreningen och motverka luftföroreningar. En viktig komponent i samarbetet har utgjorts av förvaltningsstöd och kunskapsuppbyggnad. Miljösamarbetet har också varit prioriterat i det regionala och internationella samarbetet.
Omkring en miljard kronor har anvisats för miljöinsatser i Central- och Östeuropa under åren 1990/91--1994/95. De största insatserna har utformats inom ramen för det av Helsingforskommissionen (HELCOM) utarbetade åtgärdsprogrammet för Östersjön. Det svenska stödet till programmets genomförande uppgår hittills till ca 400 miljoner kronor. Även det nordiska finansieringsbolaget för miljöinvesteringar (NEFCO), som bidrar med finansiering av företag som tillverkar miljöutrustning och tillhandahåller miljötjänster i Central- och Östeuropa, spelar i sammanhanget en viktig roll.
I propositionen föreslås en sammanhållen miljöstrategi i Östersjöregionen. Miljösamarbetet föreslås finansieras över en anslagspost, vilken skall disponeras av den nya biståndsmyndigheten. En särskild samrådsgrupp med representanter för de berörda departementen kommer att tillsättas för arbetet med policy- och anslagsfrågorna. Därutöver bereds ytterligare multilaterala insatser på miljöområdet.
Avloppsreningsanläggningar, energiinriktat stöd samt insatser på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet, i främst Statens kärnkraftinspektions (SKI) och Statens strålskyddsinstituts (SSI) regi, avses ges fortsatt prioritet. Ytterligare samordning vad gäller kärnsäkerhetsprogrammen kan bli möjlig inom ramen för G 24-samarbetet och EU:s olika program. Totalt 169 250 000 kr föreslås bli anvisade för miljöinsatser. Därav beräknas 13 500 000 kr anvisas Statens naturvårdsverk för kunskapsuppbyggnad ooch förvaltningsstöd.
I propositionen framhålls att möjligheterna att klara investeringar för miljöinsatser enbart med internationella krediter är begränsade. Den nya myndigheten kommer mot denna bakgrund att få i uppdrag att bereda investeringsprojekt inom Östersjöprogrammet i samfinansiering med de internationella bankerna och andra givarländer.
För kärnsäkerhets- och strålskyddsinsatser föreslås 83 miljoner kronor. EBRD:s kärnsäkerhetsfond utgör enligt vad som anges i propositionen ett i sammanhanget kompletterande finansieringsinstrument som har lett till att väsentliga säkerhetsinvesteringar kunnat göras i bl.a. kärnkraftverken i Litauen och Bulgarien. Jämte de medel som föreslås bli anvisade för regeringens disposition för eventuellt fortsatt bidrag till fonden kan totalt 128 miljoner kronor komma att satsas för kärnsäkerhets- och strålskyddsfrämjande insatser.
Sammanfattning av motionerna
I den centerpartistiska kommittémotionen U32 kritiseras framför allt de miljöpolitiska avsnitten i regeringens proposition. De föreslagna insatserna på miljöområdet bedöms som underdimensionerade i relation till de behov som finns. En väsentlig resurförstärkning föreslås för kommande budgetår. I motionen yrkas på avslag av regeringens förslag om treårsram för miljöinsatser samt att riksdagen ger regeringen till känna att en kommission bör tillsättas för utarbetande av förslag till ett nytt treårsprogram för miljöinsatser i Central- och Östeuropa för perioden 1997--1999 (yrkande 3). Direktiven bör enligt motionärerna bl.a. ange att kommissionen för dessa budgetår skall anvisa innehållet i ett program för miljöinsatser om minst 400 miljoner kronor per budgetår.
Motionärerna bakom motion U32 (c) invänder vidare mot regeringens avsikt att från och med den 1 juli 1995 finansiera miljöinsatserna i Central- och Östeuropa över ett sammanhållet anslag under Utrikesdepartementets huvudtitel. I stället förordas att Miljödepartementet får det sammanhållande ansvaret för Sveriges miljöinsatser i närområdet (yrkande 4). I motionens yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att Nordiska Investeringsbanken (NIB) skall ges en av ägarstaterna garanterad ram för lån till miljöinsatser i närområdet på minst 100 ecu. Enligt motionen är detta också innebörden i ett förslag som en särskild s.k. ad hoc-grupp för miljöinsatser i Nordens närområde nyligen överlämnat till Nordiska ministerrådet.
Ett annat av ad hoc-gruppens förslag, som motionärerna gör till sitt, är att en särskild facilitet omfattande 100 miljoner DKK skall inrättas för att möjliggöra s.k. mjuk (förmånlig) finansiering av miljöinsatser i närområdet. Sverige bör verka för att faciliteten, som förutses knytas till NIB/NEFCO, inrättas på minst den föreslagna nivån senast den första januari 1996 (yrkande 16).
I Miljöpartiets motion U26 anförs att den politiska omvälvningen i Central- och Östeuropa, den socioekonomiska utvecklingen med social instabilitet som följd samt den omfattande miljöförstöringen hotar en fredlig utveckling och en varaktig säkerhet. Det är därför nödvändigt med en stabil utveckling av regionens ekonomi, samtidigt som de ekologiska ramarna inte rubbas. Miljöföroreningarna kräver snabba insatser vad gäller avloppsreningsverk, jordbruksmetoder och tekniska lösningar för industrier, så att nedsmutsning och övergödning av Östersjön kan stoppas. Alla dessa åtgärder kräver stora ekonomiska insatser, varför motionärerna föreslår att anslaget till samarbete med Central- och Östeuropa utökas med en särskild fond för miljöinsatser på en miljard kronor. Förslaget behandlas i betänkandets avsnitt 3 Anslagsfrågor.
I Moderata samlingspartiets motion U30 framförs uppfattningen att regeringens förslag innebär näst intill en halvering av satsningen på miljövård. Detta trots att propositionen, enligt motionärerna, andas en föreställning om att de nuvarande insatserna i allt väsentligt skall fortsätta. Moderaterna anser att miljöinsatserna, som har ett värde såväl för Sverige som för mottagarlandet, även fortsättningsvis bör kanaliseras i särskild form och via kompetenta myndigheter. Mot denna bakgrund föreslås förutom ökade insatser även en fortsatt organisation av miljöbiståndet via miljömyndigheter (yrkande 5).
I motion U810 (c) om stödet på energiområdet till Östeuropa generellt begärs ett tillkännagivande med innebörden att fortsatt stöd på detta område inte skall utgöra "alibi" för fortsatt kärnkraftsanvändning utan främja förnybara energikällor och effektivare energianvändning.
I motionerna U26 (mp) yrkande 3 samt U809 (v) yrkandena 9 och 10 begärs tillkännagivanden med likartat innehåll. I motion U809 (v) föreslås också att regeringen skall få i uppdrag att göra en miljökonsekvensbeskrivning av rysk uranbrytning och uranhantering.
I motion U32 (c) yrkande 7 begärs att regeringen skall ta förnyade initiativ för att påskynda staters ratificering av avtal beträffande ansvar vid kärnkraftsolyckor. Enligt motionärerna har internationella insatser för att främja säkerheten vid kärnkraftverk i bl.a. Litauen försvårats av att västeuropeisk kärnkraftsindustri vägrar att bistå med viktig utrustning så länge berörda stater inte ratificerat de s.k. Wien- och Pariskonventionerna.
Mot bakgrund av att Sverige m.fl. stater arbetar inom ramen för det s.k. Nuclear Safety Account (NSA) för att förbättra säkerheten i kärnkraftverk, begärs i samma motions (U32) yrkande 8 att riksdagen som sin mening skall ge till känna att regeringen bör ta initiativ för att förbättra öppenheten i NSA:s verksamhet. Det är enligt motionärerna angeläget att den medborgerliga insynen i NSA ökar.
I motion U705 (s) anförs att stora, hittills orörda naturområden i det tidigare Sovjetunionen nu hotas av en snabb och ofta naturvårdsmässigt obetänksam exploatering. Mot bakgrund av den kompetens som svenska biologer har om floran och faunan i vårt eget och angränsade klimatområden bör frågan utredas, anser motionärerna, på vilket sätt Sverige bäst skulle kunna stödja bevarande av den biologiska mångfalden inom f.d. Sovjetunionen. I motionen framhålls bl.a. att delar av den här aktuella biologiska mångfalden är av särskilt intresse som genreserver för framtida förädlingsarbete.
Även i motion U809 (v) framhålls liknande synpunkter. I yrkande 8 föreslås att regeringen återkommer med förslag till hur det svenska stödet till bevarandet av naturområden skall förstärkas.
I motion Jo628 (fp) yrkande 7 föreslås ett riksdagens tillkännagivande med innebörden att stödet till länderna i Central- och Östeuropa bör inriktas på vattenrening, kärnsäkerhet samt rökgasrening och energieffektivisering. I motionen beskrivs den allvarliga miljösituationen i de berörda länderna mer utförligt. Kalla krigets hot mot fred och säkerhet har ersatts av hotet från den instabilitet som skapats av tomrummet efter kommunismens kollaps. I detta sammanhang utgör också miljöförstöringen ett hot mot säkerheten, menar motionärerna, och de ger exempel på flera verkliga eller potentiella konflikter och hot som bottnar i bl.a. kampen om naturresurser.
Även i motion U809 (v) framhålls vikten av samarbete inom vattenreningssektorn. Enligt yrkande 11 bör samarbetet vad gäller luft- och vattenvård utvecklas och regeringen undersöka möjligheterna att öka krediterna för projekt på dessa områden.
I motion U33 instämmer Vänsterpartiet med regeringens uppfattning om behovet av att prioritera Östersjön. Men då går det inte att vara nöjd, anser motionärerna, med att Sverige hittills bidragit med 400 miljoner kronor till Östersjöns sanering, när behovet av insatser beräknas till ca 150 miljarder. Regeringen bör därför återkomma med förslag till riksdagen om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall stärkas (yrkande 5).
I Vänsterpartiets motion om miljöpolitiken, Jo664, begärs att regeringen skyndsamt skall lägga fram en långsiktig plan för hur restaureringen av Östersjön skall påskyndas och finansieras (yrkande 5).
Även i motion U31 (kds) anförs att ökade resurser bör anslås till åtgärdsprogrammet för Östersjön. I motionen refereras bl.a. till den revidering av åtgärdsprogrammet som genomfördes våren 1992 vilken innebar en skärpning för det fortsatta miljöarbetet. Länderna förband sig då att arbeta i enlighet med försiktighetsprincipen och att använda sig av den mest miljövänliga tekniken. Det reviderade åtgärdsprogrammet omfattar också kust- och avvattningsområdet kring Östersjön. Motionärerna anser att det mot denna bakgrund är oacceptabelt att kraftigt dra ner anslaget till miljöinsatser i Östersjöregionen. I stället bör ökade resurser anslås till åtgärdsprogrammet. De satsningar som Sverige hittills medverkat till i Östersjöstaterna har varit framgångsrika. Satsningar för att förbättra vatten- och avloppssystemen föreslås i ökad utsträckning inriktas på kretsloppsbaserade lösningar där urin och fekalier kan få bli en resurs i ett miljöanpassat jordbruk (yrkande 15). Motionens anslagsyrkanden behandlas senare i betänkandet (avsnitt 3 Anslagsfrågor).
I Kristdemokraternas partimotion om miljöpolitiken, Jo604, begärs ett tillkännagivande om behovet av en effektivitetsutredning för att klargöra hur största möjliga nytta per satsad krona i förbättrad Östersjömiljö kan uppnås (yrkande 12).
Även i motion Jo671 (s) framhålls att varje insats i Östersjön måste göras så kostnadseffektiv som möjligt. Ett omfattande program för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling krävs för att återställa Östersjön i ekologisk balans. Insatser krävs från samtliga Östersjöstater. Motionärerna, som även anför att Kalmar län kan göra väsentliga insatser i sammanhanget, begär att synpunkterna i motionen skall bli föremål för ett riksdagens tillkännagivande.
Enligt motion U31 (kds) finns också möjlighet att stödja miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k. debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning mot att Polen satsar motsvarande summa i lokal valuta på miljöprojekt. Motionärerna vill att riksdagen skall besluta att Sverige skall stödja denna typ av miljöinvesteringar i Polen (yrkande 10).
I motion T225 (mp) föreslås att biståndet till Östeuropa delvis inriktas på att sprida kunskap om växthuseffekten och på att stödja utvecklingen av miljöanpassade transportsystem (yrkande 17).
Även enligt motion U809 (v) bör satsningar inom kommunikationssektorn bli del av det svenska samarbetsprogrammet med länderna i Central- och Östeuropa (yrkande 12).
Vikten av stöd till uppbyggnaden av miljöanpassade transportsystem framhålls även i motion U31 (kds). Regeringen bör enligt motionärerna uppmanas att återkomma till riksdagen med konkreta förslag avseende utvecklingen av en miljöanpassad infrastruktur i de baltiska staterna (yrkande 16).
I motion U805 (mp) anförs att Slovakien under 1997 avser att öppna kärnkraftverket Mochovce, om lån beviljas härför av den europeiska utvecklingsbanken, EBRD. Motionärerna anser att ett sådant beslut skulle kunna ha prejudicerande karaktär, eftersom varken EBRD eller någon annan utvecklingsbank tidigare gett bidrag eller lån för färdigställande av kärnkraftverk. I yrkande 1 begärs att detta synsätt skall framföras av riksdagen i ett tillkännagivande. I yrkande 2 begärs att regeringen skall göra en översyn av EBRD:s biståndsprojekt. Det är enligt motionärerna angeläget att lån från EBRD, liksom från andra utvecklingsfonder, bidrar till utvecklingen av förnyelsebar energi och metoder för energibesparingar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 3). I yrkande 4 anförs att riksdagen hos regeringen skall begära att medel via EBRD för lån till kärnkraftverket Mochovce inhiberas.
Inte heller enligt motion U32 (c) yrkande 9 får Sverige -- med hänvisning till det slovakiska kärnkraftverket -- i något sammanhang bidra till att kärnkraftverk som inte skulle ges drifttillstånd i väst kan göras startklara i Central- och Östeuropa.
Utskottets överväganden
Som framhålls i propositionen har miljöfrågorna alltsedan östsamarbetets början haft högsta prioritet. Speciellt BITS men också SIDA har kanaliserat betydande stöd till miljöinriktade insatser och projekt i särskilt Baltikum och andra delar av Central- och Östeuropa. Insatsernas karaktär och utformning, såväl bilateralt som multilateralt, beskrivs utförligare i propositionen. Som tidigare framgått har regeringen i skrivelse till riksdagen (1993/94:252) dessutom särskilt redovisat hittillsvarande insatser inom miljöområdet i Central- och Östeuropa. Utskottet noterar likaså att regeringen i proposition 1994/95:100 bil. 4 närmare redogjort för sin syn på begreppet en hållbar utveckling.
Utskottet noterar att jordbruksutskottet i sitt yttrande (1994/95:JoU4y) i allt väsentligt ansluter sig till regeringens överväganden om åtgärder för att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Jordbruksutskottet anför bl.a. följande:
Som regeringen anför bör målet för miljöinsatser i Central- och Östeuropa vara att stödja miljösamarbete och åtgärder för att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön. Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd till investeringar på koncessionella villkor inom ramen för Östersjöprogrammet är centrala inslag i öststödet. Härmed avses enligt utskottets terminologi bl.a. stöd eller långivning på förmånliga villkor som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex. i fråga om möjligheter till kompletterande insatser från olika finansieringskällor.
Utrikesutskottet finner -- i likhet med jordbruksutskottet -- att många av de i motionerna framförda yrkandena avseende miljöinsatser av olika slag ligger väl i linje med det presenterade samarbetsprogrammets inriktning och syften. Liksom t.ex. motionärerna bakom motion Jo628 (fp) anser utskottet att den närmast katastrofala miljösituationen i många regioner och stater i Central- och Östeuropa kan uppfattas som ett hot mot vår gemensamma säkerhet. Det hindrar inte att miljöproblemens olika gränsöverskridande eller lokala karaktär ofta kräver varierande angreppssätt. Som betonas i propositionen gör också skillnaden i politisk och ekonomisk utveckling i samarbetsländerna att förutsättningarna för insatser och samarbete på miljöområdet är mycket olika.
I motion U32 (c) föreslås tillsättandet av en kommission med direktiv att lägga fram förslag om ett nytt treårsprogram för 1997--1999 samt att anvisa minst 400 miljoner kronor per budgetår för miljöinsatser. Med anledning av detta yrkande får utskottet anföra följande:
De ca 210 miljoner kronor som redan anvisats för miljöinsatser innebär enligt utskottets uppfattning en klar markering av den betydelse som tillmäts dessa insatser. De motsvarar enligt utskottets bedömning den optimala användning som mottagningskapacitet, finansieringssituation och statsfinanser för närvarande medger. Vissa variationer i anslagstilldelningen för miljöinsatser har skett över tiden även föregående år. Utskottet konstaterar att Sverige likväl legat och alltjämt ligger på en hög nivå vad avser miljöinsatser jämfört med andra stater runt Östersjön. Miljöinsatsernas relativa andel i samarbetet kan även i framtiden komma att variera år från år, beroende bl.a. på hur snabbt den institutionella uppbyggnaden kan ske i våra samarbetsländer. Enligt vad utskottet inhämtat kommer den nya sammanslagna biståndsmyndigheten att förfoga över tillräckliga resurser för att optimalt kunna ta till vara de möjligheter till insatser på miljöområdet som erbjuds framöver. Att i dagens situation binda sig för en fördelning på sektorer som inte överensstämmer med vad som kan komma att användas under ett budgetår bidrar enligt utskottets uppfattning inte till den önskvärda flexibilitet som också bör prägla samarbetet.
Fördelningen av ansvaret för miljösamarbetet inom regeringskansliet -- en fråga som också tas upp i motion U32 (c) -- berörs i jordbruksutskottets yttrande. Jordbruksutskottet anför följande:
När det gäller departementsansvaret för miljösamarbetet erinrar utskottet om att riksdagen i 7 kap. 1 § regeringsformen föreskrivit att det är regeringen som fördelar ärenden mellan departementen. Närmare bestämmelser finns i departementsförordningen. I Holmberg-Stjernquists kommentar till grundlagarna understryks att departementsförordningen är regeringens ensak.
Vidare bör framhållas att utskottet nyligen i betänkandet 1994/95:JoU14 avstyrkt motioner om att medel för miljöinsatser i Central- och Östeuropa skall anvisas under fjortonde huvudtiteln (Miljödepartementet). Riksdagen förväntas fatta beslut i detta ärende den 6 april 1995.
Utöver den formella bedömning som innefattas i det anförda vill utskottet tillägga att det är omfattningen och inriktningen av de föreslagna miljöinsatserna som bör vara det huvudsakliga ämnet för riksdagens ställningstagande. Syftet med regeringens förslag är att samordna och koncentrera samarbetet med Central- och Östeuropa på olika områden. Enligt utskottets mening är det därvid inte ett förstahandsintresse vilket departement som har det formella ansvaret för insatserna eller under vilken huvudtitel medel för samarbetet anvisas. Av propositionen framgår att regeringen förutsätter en nära samverkan mellan berörda departement och myndigheter i fråga om miljöstödet (s. 61). Regeringen avser därför att för policy- och anslagsfrågor tillsätta en särskild beredningsgrupp.
Med hänvisning till det anförda anser jordbruksutskottet att motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3 och 4 bör avstyrkas.
Utrikesutskottet, som delar jordbruksutskottets bedömningar i denna fråga, tillstyrker därmed föreslaget om en sammanhållen miljöstrategi och finansieringen av miljösamarbetet över en sammanhållen anslagspost. Motionerna U30 (m) yrkande 5 samt U32 (c) yrkandena 3 och 4 avstyrks.
Med anledning av motion U31 (kds) yrkande 10 angående miljösatsningar i Polen får utskottet konstatera att Polen alltjämt står inför stora uppgifter på inte minst miljöområdet. I regeringens kontakter med polska representanter ges detta område, enligt vad utskottet inhämtat, även fortsatt hög prioritet. Polen har även framgångsrikt byggt upp nationella miljöfinansieringsprogram, varav den i motionen nämnda internationella miljöfonden (Ecofund) är en.
Utskottet noterar att det ur skuldsynpunkt -- enligt den bedömning som görs i Finansdepartementet -- saknas anledning för Sverige att medverka i denna fond. Om man av andra skäl skulle lämna ett direkt bidrag till fonden måste detta vägas mot andra svenska miljöinsatser i Polen. Regeringen har, enligt vad utskottet erfarit, hittills inte funnit skäl för en sådan omallokering av medlen.
Utskottet noterar vidare att inte heller jordbruksutskottet är berett att gå motionärernas önskemål till mötes. Jordbruksutskottet konstaterar att finansieringen av miljöinsatser via Ecofund kan innebära svårigheter från den synpunkten att investeringar under genomförandefasen ej kan påverkas av andra länder som deltar i samarbetet. Möjligheten att tillämpa skuldavskrivningar i utbyte mot miljöinvesteringar begränsas vidare -- enligt jordbruksutskottet -- av det faktum att de privata långivare som kan vara engagerade i verksamheten måste ersättas i särskild ordning.
Därmed avstyrker utrikesutskottet, i likhet med jordbruksutskottet, motion U31 (kds) yrkande 10.
Utskottet noterar att regeringen mot bakgrund av det växande investeringsbehovet i Central- och Östeuropa ansett det befogat att på miljöområdet ge möjlighet till investeringsstöd på förmånliga, s.k. koncessionella, villkor. För budgetåret 1995/96 avses avsättas 120 miljoner kronor för sådana investeringar, i första hand inom ramen för det av Östersjöstaterna gemensamt antagna Östersjöprogrammet. Prioritet skall ges åt anläggningar för avloppsrening, men även luftreningsåtgärder skall kunna komma till stånd om sådana insatser kan möjliggöras via bl.a. samfinansiering. Enligt vad utskottet erfarit kan även insatser i mindre avloppsreningsanläggningar bli aktuella om kostnadseffektivitetsskäl och samfinansieringsmöjligheter skulle motivera detta. Ett betydande engagemang från finansieringsinstitutioner som bl.a. Världsbanken och EBRD utgör en viktig förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete, inte minst i Östersjöregionen.
Jordbruksutskottet anför följande i anslutning till några av de här aktuella motionsyrkandena:
Som framgår av propositionen har inom HELCOM utarbetats ett åtgärdsprogram för Östersjön som är gemensamt för alla länder i tillrinningsområdet. I programmet beskrivs vilka åtgärder som bör vidtas under kommande 20-årsperiod för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Utskottet ansluter sig till synpunkterna i Vänsterpartiets motioner så till vida att det är angeläget att åtgärdsprogrammet för Östersjön konkretiseras ytterligare och påskyndas så långt det är möjligt. Det är viktigt att riksdagen fortlöpande får information om hur arbetet fortskrider och ges tillfälle att påverka miljöinsatserna. Särskilt finansieringsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet. En plan för finansieringen av hela åtgärdsprogrammet kan dock inte framläggas ensidigt av Sverige utan måste givetvis grundas på internationellt samarbete. Vid nästa europeiska miljökonferens i Sofia i oktober 1995 kommer miljöfrågorna i Central- och Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen av miljöåtgärder och investeringar. Det bör i första hand ankomma på regeringen att avgöra under vilka former den fortsatta verksamheten bör redovisas för riksdagen.
Med det anförda anser jordbruksutskottet att de aktuella motionsyrkandena till stor del tillgodosetts. Utrikesutskottet, som delar jordbruksutskottets bedömning härvidlag, betraktar därmed motionerna U33 (v) yrkande 5, U809 (v) yrkande 11 samt Jo664 (v) yrkande 5 som besvarade.
Utskottet noterar att jordbruksutskottet ser positivt på förslagen i motion U32 (c) om en garantiram för miljölån vid Nordiska Investeringsbanken och om en särskild facilitet för s.k. mjuk finansiering. En arbetsgrupp under Nordiska ministerrådet har nyligen avslutat en studie om effektivisering och samordning av de nordiska ländernas miljöinsatser i Central- och Östeuropa. Arbetsgruppens förslag bereds nu i regeringskansliet. I propositionen anförs härvidlag bl.a. att ett nordiskt stöd skulle kunna lämnas som gemensam gåvofinansiering eller som garantier för utvidgad långivning till miljöprojekt från Nordiska Investeringsbanken.
I likhet med jordbruksutskottet utgår utrikesutskottet från att de aktuella förslagen i motion U32 (c) beaktas och övervägs i det fortsatta beredningsarbetet. Med det anförda betraktas motion U32 (c) yrkandena 15--16 som besvarade.
Utrikesutskottet noterar att jordbruksutskottet delar den i motion U31 (kds) uttryckta uppfattningen att satsningarna på avloppsrening m.m. i största möjliga utsträckning bör inriktas på kretsloppsbaserade lösningar (yrkande 15). Varken utrikesutskottet eller jordbruksutskottet ser någon motsättning mellan propositionen och motionen i denna del, varför motion U31 (kds) yrkande 15 betraktas som besvarat.
I anslutning till motion Jo604 (kds) yrkande 12 erinrar jordbruksutskottet om att Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbete genomfört en studie av Sveriges samarbete med Öst- och Centraleuropa (Ds 1994:134). Ett huvudsyfte med studien har varit att analysera ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten i detta samarbete. Studien ingår -- som framgått tidigare i detta betänkande -- som en del i det bakgrundsmaterial som proposition 160 bygger på. I propositionen understryks också det angelägna i att det svenska stödet går till insatser som är kostnadseffektiva. Enligt jordbruksutskottet bör motionen således inte föranleda någon vidare åtgärd.
Utrikesutskottet, som delar jordbruksutskottets bedömning i denna fråga, avstyrker därmed Jo604 (kds) yrkande 12.
Som framgår av redovisningen ovan ligger förslagen i propositionen väl i linje med det synsätt på miljöfrågorna som också anläggs i motion Jo628 (fp) samt med de önskemål om åtgärder för ett renare Östersjön som begärs i motion Jo671 (s). Motionerna Jo628 (fp) yrkande 7 samt Jo671 (s) betraktas därmed som besvarade med vad utskottet anfört.
Utskottet konstaterar -- mot bakgrund av vad som anförts i ett flertal motioner, bl.a. U26 (mp), U809 (v), U810 (c) -- att en realistisk utgångspunkt för de internationella insatserna på kärnsäkerhetsområdet i exempelvis Litauen måste vara att de aktuella kärnkraftsreaktorerna för närvarande spelar en betydande roll i elförsörjningen och att de därför kan behöva drivas under flera år framöver. Det står samtidigt klart att inga insatser, varken från svenskt eller internationellt håll, görs i central- och östeuropeiska kärnkraftverk med avsikt att förlänga deras tekniska livslängd. Syftet är uteslutande att åstadkomma en så säker driftssituation som möjligt under den överblickbara tid som dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda stater.
Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverk är det mot denna bakgrund -- som också framhålls i flera motioner -- angeläget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa att planera för och utveckla alternativ, säker och miljöanpassad energiproduktion och framför allt att åstadkomma en effektivare och resurssnålare energianvändning. De genom internationell samverkan ökade möjligheterna, t.ex. inom ramen för bl.a. EBRD:s kärnsäkerhetsfond, att ställa gemensamma krav på mottagarländernas energihushållning och uppbyggnad av effektiva säkerhetsmyndigheter m.m. kan i sammanhanget noteras som värdefulla. Utskottet noterar vidare att regeringen, i syfte att öka genomslagskraften av de svenska insatserna, avser ge den nya myndigheten i uppdrag att tillsammans med NUTEK utarbeta förslag till hur de två myndigheterna kan samverka avseende energiinsatser i Central- och Östeuropa.
Utskottet konstaterar att Sverige i organ som bl.a. Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt inom OECD:s kärnenergibyrå (NEA) driver frågan om mer bindande miljökrav i samband med uranbrytning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U26 (mp) yrkande 3, U809 (v) yrkandena 9--10 samt U810 (c).
När det gäller den i motion U32 (c) omnämnda speciella problematiken i samarbetet avseende Ignalinareaktorerna i Litauen, som sammanhänger med nödvändigheten av att ratificera vissa internationella konventioner gällande kärnsäkerhet, har utskottet erfarit att regeringen aktivt driver frågan. I mitten av mars besökte en svensk regeringsdelegation Vitryssland för samtal i ärendet. Enligt information från Utrikesdepartementet gav dessa samtal god grund för att hoppas att Vitryssland snart kommer att ansluta sig till de här aktuella internationella avtalen.
Beträffande Nuclear Safety Account, som också aktualiseras i motion U32 (c), får utskottet konstatera att samma principer vad gäller öppenhet och insyn vid upphandlingsförfaranden gäller för verksamheten såväl i EBRD som vad avser bankens särskilda kärnsäkerhetsprogram, NSA. Beslut i NSA fattas dock med konsensus, vilket bidrar till att de ofta svåra och långa förhandlingar med mottagarlandet som föregår beslut om eventuella insatser med nödvändighet måste präglas av viss förtrolighet. Enligt vad utskottet inhämtat innebär dock detta, enligt regeringens bedömning, ingen risk för att kommersiella intressen i stället för säkerhetsintressen blir avgörande i beredningen av och beslut om projekt.
Med det anförda betraktar utskottet motion U32 (c) yrkandena 7--8 som besvarade.
Vad gäller EBRD-lån till kärnkraftverk, som aktualiseras i motionerna U805 (mp) samt U32 (c) får utskottet inledningsvis konstatera att EBRD lämnar lån på kommersiella villkor. Verksamheten kan således inte rubriceras som bistånd. Varje enskilt projekt behandlas i EBRD:s styrelse, där Sverige, Island och Estland har en gemensam representant. Vid styrelsemötena framförs medlemsstaternas synpunkter på projekten. EBRD:s lånepolicy är således kontinuerligt föremål för översyn av medlemsstaterna.
I syfte att mjuka upp EBRD:s lånevillkor kan medlemsstaterna lämna bistånd genom att fondera medel i EBRD. På det sättet har ett flertal givarländer, däribland Sverige, lämnat bistånd till EBRD:s tekniska biståndsfonder.
Mochovceprojektet, som tas upp i motionerna, innebär, enligt vad utskottet inhämtat, en planerad uppgradering av två reaktorer som byggts med rysk teknologi under 1970-talet och som inte tidigare varit i drift. Villkoren i korthet för en eventuell medverkan av EBRD i projektet är att högriskreaktorer i Slovakien stängs, att de uppgraderade reaktorerna uppnår västlig säkerhetsstandard och att projektet uppfyller samma kriterier som de som skall gälla för all långivning inom EBRD till projekt, nämligen att projektet verkligen är det mest ekonomiskt fördelaktiga av möjliga alternativ.
EBRD:s medverkan i Mochovceprojektet bereds, enligt vad utskottet erfarit, på basis av ett omfattande utredningsmaterial. Materialet har granskats av experter på SKI, SSI och Vattenfall. Sveriges representant i banken deltar aktivt i detta arbete och har pekat på ett antal oklarheter i de rapporter som presenterats. I underlaget vägs också in diskussioner med enskilda organisationer m.fl. intressenter i projektet. Från svensk sida kommer beslut i själva låneärendet, enligt vad utskottet erfarit, att fattas först när beredningsarbetet slutförts.
Utskottet anser det angeläget att en noggrann granskning görs av såväl miljö- och säkerhetskraven som av projektets ekonomiska förutsättningar i stort. Utskottet förutsätter att regeringen aktivt bevakar ärendets fortsatta beredning.
Någon vidare riksdagens åtgärd anser utskottet inte vara påkallad i anledning av de här aktuella yrkandena varför utskottet avstyrker motionerna U32 (c) yrkande 9 samt U805 (mp) yrkandena 1--4.
Utskottet konstaterar att svenskt stöd redan utgår till naturvårdsprojekt som ligger i linje med de önskemål som framförs i motionerna U705 (s) samt U809 (v). I propositionen framhålls också som angeläget att åtgärder i ökad utsträckning avser bevarande av den biologiska mångfalden. En bas för samarbetet på detta område utgör de bilaterala avtal som Sverige ingått med Estland, Lettland, Litauen och Ryssland på miljöområdet. Många av insatserna är i formen stöd till förvaltningsuppbyggnad samt kunskapsutveckling och har hittills till största delen finansierats via BITS. Statens naturvårdsverk disponerar kompletterande medel för insatser i främst Lettland, Estland samt i Novogorod- och Pskovregionerna i Ryssland. Enligt vad utskottet erfarit arbetar även Internationella naturvårdsunionen med ett Östeuropaprojekt.
Därmed får motionerna U705 (s) och U809 (v) yrkande 8 anses besvarade.
Med anledning av motionerna U31 (kds) (yrkande 16), U809 (v) (yrkande 12) samt T225 (mp) (yrkande 17) får utskottet konstatera att ett långsiktigt arbete pågår med att öka kunskapen om hur underhåll och investeringar kan göras för att effektivisera, öka säkerheten och miljöanpassa transportsystemen i Central- och Östeuropa. Särskilt kan noteras det samarbete om trafik, miljö, infrastruktur och trafiksäkerhet som transportministrarna i Östersjöregionen inledde 1991 inom ramen för den s.k. Baltic Sea Conference of Ministers of Transport.
Konferensen har resulterat i bildandet av flera arbetsgrupper, varav en av Sverige ledd grupp om trafik och miljöfrågor. Arbetsgruppen har, enligt vad utskottet inhämtat, haft till uppgift att analysera de miljöproblem som härrör från transporter och med utgångspunkt från befintlig nationell lagstiftning och internationella överenskommelser ange de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå ett miljöanpassat transportsystem. Uppföljningskonferenser på ministernivå har ägt rum 1994 och planeras för 1996.
Vidare är, enligt vad utskottet erfarit, såväl Vägverket, Sjöfartverket som Luftfartsverket engagerade i insatser som bl.a. syftar till förbättrad miljöhänsyn vid uppbyggnaden av en effektivare kollektivtrafik i särskilt Estland, Lettland och Litauen. Insatserna har hittills finansierats via BITS. Härutöver har 15 miljoner kronor reserverats för ytterligare insatser på kollektivtrafikens område i Baltikum. Utskottet anser det angeläget att de svenska erfarenheterna inom trafikplanering tas till vara. Det svenska arbete som bedrivs och planeras på området ligger enligt utskottets uppfattning väl i linje med de önskemål som framställs i de aktuella motionerna, varför något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är erforderligt.
Utskottet noterar att jordbruksutskottets bedömning i frågan om stöd till miljöanpassad infrastruktur sammanfaller med här ovan redovisade synpunkter.
Med det anförda betraktar utskottet motionerna U31 (kds) yrkande 16, U809 (v) yrkande 12 samt T225 (mp) yrkande 17 som besvarade.
2.5 Regionalt och multilateralt samarbete
Propositionen (s. 82--93)
Svenska insatser till länderna utanför närområdet kanaliseras dels via EU:s olika program, dels via multilaterala organ som t.ex. Internationella valutafonden, Världsbanken, EBRD, OECD, Europarådet och G 24-gruppen. Det är också främst genom dessa institutioner som Sverige bidrar till det makroekonomiska stöd och de infrastrukturella investeringar som måste ges för att säkra den mera långsiktiga samhällsuppbyggnaden i de central- och östeuropeiska staterna.
Ett nära samarbete med multilaterala organ ger ett ökat kunnande om den politiska och ekonomiska omvandlingsprocessens villkor. Samfinansiering med multilaterala organ ger ofta bilaterala insatser ökad genomslagskraft. Det är enligt regeringen värdefullt att Sverige även håller viss beredskap för att medverka i internationella initiativ vid sidan av dem som finansieras med ordinarie bidrag. EU:s program PHARE för Centraleuropa, inklusive de baltiska staterna, samt TACIS, för OSS-staterna samt Mongoliet, Europeiska investeringsbanken samt Sveriges deltagande i dessa verksamheter beskrivs utförligare i propositionen.
Det regionala samarbetet bedöms av regeringen komma att bli alltmer betydelsfullt. Propositionen redovisar det regionala samarbete som äger rum inom Östersjörådet samt inom ramen för det s.k. Barentsprogrammet samt andra helt eller delvis nordiska samverkansformer. Inom ramen för verksamheten inom Nordiska ministerrådet har bl.a. ett nytt närområdesprogram initierats. Det innebär förutom fortsättning av aktiviteter i de baltiska staterna även en generell utökning av verksamheten i nordvästra Ryssland, bl.a. i form av utbytes- och stipendieprogram, samt upprättandet av ett informationskontor i S:t Petersburg.
Sammanfattning av motionerna
I motion U32 (c) berörs relativt ingående EU:s olika program för östsamarbete. Det svenska EU-medlemskapet måste utnyttjas för att öka EU:s insatser i Nordens närområden. En sådan utvidgning är enligt motionärerna naturlig med tanke på de nya resurser som bland andra Sverige tillför gemenskapen. I yrkande 10 hemställs att regeringen skall verka för att EU-programmet TACIS skall ges förstärkta resurser och delvis förnyat innehåll. Den nordvästra delen av Ryssland bör inkluderas i TACIS verksamhet. Även miljöinsatserna inom TACIS bör prioriteras, anser motionärerna.
Även PHARE-programmet behöver reformeras, anses det i motion U32 (c). De reformer som föreslås är huvudsakligen av samma karatär som när det gäller TACIS-programmet (yrkande 11). Vidare föreslås i motionen att EU:s resurser för s.k. cross border-samarbete (gränsöverskridande samarbete) i ökad utsträckning skall komma Östersjöregionen, inte minst de baltiska staterna, till del (yrkande 12). Sverige skall vara pådrivande för framtagandet av ett Östersjöprogram inom EU (yrkande 13). I yrkande 14 begärs även ett riksdagens tillkännagivande angående anslag till arbetet med Östersjövisionen. Motionärerna vill att medel för visionsarbetet skall belasta anslaget G. Samarbete med Central- och Östeuropa.
Även i motion U31 (kds) yrkande 11 begärs att Sverige i EU skall verka för att en förskjutning av EU:s öststöd till Östersjöregionen äger rum.
Nordisk samverkan har enligt motion U32 (c) en strategisk roll att spela i närområdessamarbetet. Det är angeläget att i ökad utsträckning avväga de bilaterala insatserna mot insatser i nordiskt sammanhang. I motionen nämns exempel på nordiska institutioner, bl.a. Nordiska hälsohögskolan, som sägs ha goda förutsättningar att spela en nyckelroll i samarbetet i närområdet. De synpunkter som i denna fråga framförs i motionen föreslås bli föremål för ett riksdagens tillkännagivande (yrkande 17).
Motion U811 (v) behandlar samarbetet generellt inom Barentsregionen. I motionen framhävs betydelsen av att det handelsutbyte som nu utvecklas i denna region karaktäriseras av ömsesidighet. Utvecklingen av ett allsidigt näringsliv på den ryska sidan måste vara ett gemensamt ansvar, understryker motionärerna. I motionen framhålls vidare att de ryska intressena i regionen är av skilda slag. Å ena sidan finns bl.a. kortsiktiga ryska intressen som kan komma att utnyttjas för exploatering av den känsliga arktiska miljön, å andra sidan bl.a. miljöintressen som kan ha svårt för att komma till tals. I motionens yrkande 1 begärs att riksdagen skall uttala sig om förutsättningarna för handel och samarbete med Ryssland i Barentsregionen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motionärerna (U811 (v)) menar att Ryssland under överskådlig tid kommer att stå utanför EU. Norges beslut att ställa sig utanför EU har vidare medfört att en lång yttre gräns till EU skär genom Barentsregionen. I yrkande 2 begärs att regeringen skall bevaka att Barentssamarbetet inte skadas av den nya gränssituationen i regionen.
Mot bakgrund av de allvarliga miljöproblemen i Barentsregionen föreslår motionärerna att 3 miljoner kronor ur anslaget G 1 ställs till Länsstyrelsens i Norrbotten förfogande för förstärkning av miljösamarbetet i Barentsregionen (yrkande 3). Vidare begärs (yrkande 4) att Sverige i olika internationella fora skall verka för en stor samlad internationell insats för att lösa problemen med strålskydd och kärnkraftssäkerhet i regionen. Dessa problem, framhålls det i motionen, är på lång sikt av sådan omfattning att samordning måste ske av resurser från såväl Ryssland som EU, USA och Japan.
För att utbyte skall kunna utvecklas mellan de områden som ingår i Barentsregionen måste, anges det vidare i motion U811 (v), en hållbar infrastruktur byggas upp. I motionens yrkande 5 föreslås att en gemensam plan utarbetas för hur kommunikationerna i Barentsregionen skall förbättras. I yrkande 7 begärs att Sverige på olika sätt skall medverka till att stimulera samiskt samarbete i Barentsregionen. I yrkande 8 föreslås att Sverige skall ta initiativ till en särskild arbetsgrupp om kvinnors liv, arbete och utbildning inom ramen för Barentssamarbetet samt därtill verka för jämn könsrepresentation i enlighet med vad som är svensk officiell politik. Villkoren för såväl kvinnor som män i Barentsregionen måste förändras så att regionen förblir en befolkad och vital del av Europa. I motionen anges att antalet kvinnor i regionen, relativt sett, minskar för närvarande, samtidigt som den kvarvarande befolkningens medelålder ökar.
Även enligt motion U32 (c) yrkande 18 är det viktigt att Barentssamarbetet ges förhöjd prioritet inom ramen för Sveriges samarbetsprogram med staterna i Central- och Östeuropa. I yrkande 19 begärs ett riksdagens tillkännagivande angående behovet av särskilda medel för Länsstyrelsens i Norrbottens län arbete med Barentsrådets regionråd. Motionärerna förordar att Länsstyrelsen tilldelas 10 miljoner kronor för projektfinansiering.
Även enligt motion U31 (kds) yrkande 12 är det angeläget att Sverige i EU verkar för ett ökat stöd till Barentsområdet och Kolahalvön samt att en plan för miljöåtgärder i denna region utarbetas.
Liknande synpunkter om behovet av ökat stöd till Barentsregionen, bl.a. för miljösatsningar, framförs även i motion Jo615 (s) från allmänna motionstiden.
I motion U703 (s) framhålls Östersjöinstitutets betydelse för främjandet av kontakterna mellan regioner och stater runt Östersjön, särskilt norra Polen, Litauen och Kaliningradområdet. I motionen redovisas bakgrunden till institutets tillkomst samt hittillsvarande och planerade verksamhet. Motionärerna anser bl.a. att institutet skulle kunna spela en viktig roll för att informera om och stimulera till utnyttjande av EU:s olika program avseende Östersjöregionen. Mot denna bakgrund yrkas att Östersjöinstitutet skall få en permanent status som medger en säkrare planläggning av verksamheten.
Östersjöinstitutets roll tas också upp i motion U28 (s). Motionärerna anser det angeläget att stöd utgår till den typ av regionalt samarbete som institutet representerar.
I motion N233 (s) påpekas att det lokalt och regionalt har tagits flera initiativ för att förbättra kontakterna över Östersjön. Östersjökontoret i Oxelösund nämns som ett exempel. I den framtida utvecklingen av kontakterna är det enligt motionärerna viktigt att de lokala och regionala organisationer som bildats utnyttjas i samarbetet.
I motion N242 (s) påtalas den roll som Gotland kan spela i ett förstärkt Östersjösamarbete. I motionen nämns olika faktorer som gör Gotland väl lämpat att vara en mötesplats för samarbete. Hur denna roll kan förstärkas bör dock utredas närmare, anser motionärerna.
Utskottets överväganden
Som påpekas i bl.a. motion U32 (c) har EU:s båda samarbetsprogram med Central- och Östeuropa, PHARE och TACIS, hittills haft tyngdpunkten förlagd till de delar av Central- och Östeuropa, inklusive Ryssland, som inte i första hand omfattas av bilaterala insatser inom ramen för det svenska samarbetsprogrammet. EU-kommissionen har emellertid själv konstaterat att Sveriges och Finlands medlemskap i EU gör det naturligt att ägna ökad uppmärksamhet åt utvecklingen i Östersjöregionen. Under 1994 gjorde EU, enligt sin metod att förflytta tyngdpunkten i det ryska programmet mellan olika regioner, särskilda avsättningar för sydvästra Ryssland och för Kaliningradområdet. För innevarande år förbereds, enligt vad utskottet inhämtat, ett särskilt program för nordvästra Ryssland, inklusive Murmansk, Archangelsk och Karelen. Programmet kommer att presenteras under de närmaste månaderna. Utskottet noterar att det likväl knappast är realistiskt att räkna med en kraftig förskjutning av PHARE- och TACIS-programmens prioriteringar, men Sveriges avsikt är -- som också framgår av propositionen -- att verka för förstärkta EU-insatser i de baltiska staterna och nordvästra Ryssland.
Vad gäller regionalt Östersjösamarbete, det s.k. cross border-samarbetet, noterar utskottet att Sverige i de diskussioner som förts betonat vikten av att även behoven i regioner som Pskov och Novgorod belyses. Utskottet utgår från att de viktiga erfarenheter som för närvarande görs inom EU vad gäller samarbetet inom Östersjöregionen kommer att utgöra en god grund för det fortsatta samarbetet i regionen.
I sammanhanget får utskottet erinra om att regeringen i skrivelse 1994/95:167 förelagt riksdagen den föreslagna svenska strategin på miljöområdet inför EU:s regeringskonferens 1996. Den svenska strategin lägger vikten vid fyra områden: kampen mot försurningen och växthuseffekten, kemikaliekontrollen, avfallshanteringen och den biologiska mångfalden, såväl på jordbrukets område som inom naturvården. I skrivelsen framhålls att EU:s stöd till Central- och Östeuropa till stor del bör gå till miljöinsatser och kärnsäkerhetsfrämjande åtgärder.
Utskottet konstaterar att den s.k. Östersjövisionen huvudsakligen bedrivs som ett övergripande politiskt samarbete mellan fackdepartement. Det är således inte omedelbart projektinriktat. I den mån samrådet genererar projektförslag kanaliseras dessa på sedvanligt sätt genom mottagarländernas kontinuerliga dialog med samarbetsmyndigheterna. Ett framgångsrikt projekt av detta slag, vilket rör ett av Östersjövisionens delområden, är det som avser fysisk planering och fastighetsregistrering i samarbete med BITS och Lantmäteriverket.
Utskottet konstaterar att det förblir önskvärt att hålla isär det normala samråd som äger rum mellan fackdepartement i grannländer och det statligt finansierade samarbete som äger rum inom ramen för Utrikesdepartementets littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. En självständig och oberoende prövning av konkreta projektförslag utgör enligt utskottets uppfattning en av förutsättningarna för en kostnadseffektiv verksamhet.
Någon vidare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna U31 (kds) yrkande 11 samt U32 (c) yrkandena 10--14 anser utskottet inte påkallad, varför nämnda yrkanden betraktas som besvarade.
Utskottet delar den positiva syn på det nordiska samarbetets förutsättningar som framkommer i motion U32 (c). Som anförs i motionen finns åtskilliga på nordisk bas etablerade institutioner, bl.a. Nordiska Hälsohögskolan och Nordiska Genbanken, som kan vara effektiva instrument i det regionala samarbetet i närområdet. Konkreta projektförslag som kan engagera dylika institutioner och vilka föreslås bli finansierade inom ramen för littera G bör dock inte bedömas av riksdagen utan av den ansvariga biståndsmyndigheten. Utskottet vill samtidigt erinra om att ett särskilt närområdesprogram har utarbetats under det Nordiska ministerrådets egid. Programmet är en fortsättning på det tidigare s.k. Baltikumprogrammet och innebär bl.a. en generell utökning av närområdesaktiviteterna till nordvästra Ryssland. Som framgår av propositionen har 13 750 000 kr av Sveriges bidrag till programmet finansierats via anslag för östsamarbetet.
Vad avser det nordiska miljösamarbetet, som också lyfts fram i motion U32 (c), noterar utskottet att detta är föremål för flera olika studier och utredningar. Som också noterats tidigare i betänkandet finns exempelvis beredskap för ett fortsatt svenskt deltagande i finansieringen av NEFCO. Det hittillsvarande baltiska investeringsprogrammet, BIP, skall utvärderas innevarande år. För det fall de nordiska länderna kommer överens om att lägga upp ett nytt investeringsprogram för Baltikum finns svensk beredskap för deltagande även i detta fall. Beträffande andra förslag till nordiska särarrangemang på främst miljöområdet är det angeläget att behov och instrument, exempelvis gåvor och garantiramar, noga övervägs innan beslut fattas. Den statsfinansiella situationen gör det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att dylika projekt och program i första hand finansieras genom en eventuell omallokering inom ramen för anslagsposten för miljöinsatser.
Med det anförda betraktar utskottet motion U32 (c) yrkande 17 som besvarat.
Utskottet delar i huvudsak den uppfattning avseende Barentssamarbetets inriktning som kommer till uttryck i de aktuella motionerna. Det ligger -- som t.ex. påpekas i motion U811 (v) -- i alla de berörda ländernas intresse att ett allsidigt näringsliv utvecklas i regionen och att dess handelsutbyte karaktäriseras av ömsesidighet. Ett nära samarbete inom EU och med EBRD och Världsbanken kan bidra till att förbättra näringslivsutvecklingen i regionen. Enligt utskottet utgör den tidigare omnämnda riskkapitalfond som Sverige, Finland och Norge tillsammans med EBRD håller på att upprätta ett viktigt initiativ i sammanhanget. Det är självfallet också viktigt att regionens rika naturtillgångar inte exploateras på ett kortsynt sätt som kan skada den känsliga arktiska miljön.
Som också framgår av propositionen har Barentssamarbetet på senare år fått en fastare struktur och klarare målsättningar. Vid en konferens i Kirkenes i januari 1993 antogs en deklaration som bl.a. framhåller vikten av att arbeta för en hållbar utveckling i regionen. Undertecknare var de fem nordiska länderna och Ryssland samt EG-kommissionen, vilka därmed konstituerade sig som det euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt och på samma plats konstituerade sig huvudmännen för regionens län såsom regionråd. I regionrådet ingår även företrädare för regionens urbefolkningar.
Som även framgår närmare av propositionen har Barentssamarbetet tillkommit i förväntan om att det skall bidra till stabilitet och framåtskridande både inom regionen och i Europa som helhet och knyta det nordliga Europa närmare samman med den övriga kontinenten. Samarbetet bör enligt utskottet även uppfattas som ett stöd för reformprocessen i Ryssland. Strävan är att genom en utveckling av de olika samarbetsområdena främja demokratisering, ekonomiska reformer och framväxt av lokala institutioner i regionens ryska del.
Kirkenesdeklarationen understryker nödvändigheten av att skydda regionens känsliga miljö och att allt samarbete bedrivs under hänsynstagande till en sund miljö och hållbar utveckling. Att lösa regionens miljöproblem är en central uppgift i samarbetet, särskilt eftersom kostnaderna härför torde kräva en bredare internationell medverkan. Sverige medverkar även aktivt i de arktiska staternas strategi för skydd av den arktiska miljön, den s.k. Rovaniemiprocessen. Vad gäller bl.a. strålskyddsfrämjande insatser noterar utskottet att de nordiska staterna, på svenskt initiativ, har vänt sig till det internationella atomenergiorganet, IAEA, med begäran om att IAEA skall initiera ett ökat internationellt samarbete i fråga om radioaktivt avfall, särskilt i Barentsregionen.
Utskottet noterar att jordbruksutskottet, i sitt yttrande (1994/95:JoU4y) i anslutning till motion Jo615 (s), understrukit det angelägna i att de miljöfrågor som aktualiseras av motionärerna noga övervägs av regeringen.
De nordiska regeringarna är, enligt vad utskottet erfarit, eniga om behovet av att också av konjunkturskäl för närvarande prioritera infrastrukturinvesteringar. Flera utredningar pågår för närvarande av möjligheten att påskynda sådana investeringar som kan vara av gemensamt nordiskt intresse. Vid Barentsrådets andra möte, som ägde rum i Tromsö den 14--15 september 1994, framhölls från svensk sida bl.a. vikten av att i detta sammanhang även prioritera genomförandet av en transportanalys för regionen. Eftersom investeringar i infrastruktur som regel är mycket kostnadskrävande förblir emellertid även internationella åtaganden -- främst via Världsbanken, EBRD samt EU -- väsentliga. Utskottet noterar att Sverige som medlem i EU verkar för att innehållet i EU:s TACIS-program även skall komma Barentsregionen till godo.
Som framgår av propositionen har regionrådet för Barentssamarbetet beslutat att anta ett Barentsprogram till en kostnad av 151 miljoner norska kronor för tidsperioden 1994--1999. Programmet omfattar 74 projekt och är utarbetat av 10 arbetsgrupper med representanter för berörda stater. Finansieringen av aktuella projekt sker olika i de nordiska länderna. I Sverige finansieras projekten via medel anvisade under littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa. Projektmedel får därför sökas enligt de riktlinjer för samarbetet som beslutas av riksdag och regering. Som noteras i propositionen har Länsstyrelsen i Norrbotten föreslagit att denna får disponera vissa anvisade medel för mindre projekt och förstudier.
Utskottet finner, i likhet med regeringen och samtliga här aktuella motioner, Barentssamarbetet angeläget. Utskottet utgår från att regeringen deltar aktivt i samarbetets olika former och även beaktar följderna för samarbetet av Sveriges och Finlands EU-medlemskap. Utskottet gör bedömningen att Sverige genom EU-medlemskapet får ökade möjligheter att påverka inriktningen av insatserna i nordvästra Ryssland. Utskottet noterar att ansökningar om projektmedel enligt regeringens bedömning kommer att underlättas genom inrättandet av den nya biståndsmyndigheten.
Vad avser samiskt samarbete i Barentsregionen har utskottet erfarit att ett steg i riktning mot ökat sådant samarbete bl.a. tagits genom BITS-finansierade projekt som bedrivs av Ammarnäs sameförening tillsammans med AmuGruppen Västra Västerbotten. Projekten rör utbildningsinsatser i samehantverk för ryska samer samt inrättandet av ett hantverksutbildningscentrum i den samiska centralorten Lovozero på Kolahalvön. Syftet är att väcka till liv de samiska traditioner och kunskaper som under sovjetepoken gått förlorade i Ryssland. Insatserna förväntas även bidra till ekonomisk och kulturell utveckling i ett eftersatt område och leda till kontakter för kommande samarbete mellan samebefolkningarna i Sverige och Ryssland. Utskottet vill även erinra om det arbete som bedrivs inom ramen för bl.a. Nordiska Samiskinstitutets (NSI) verksamhet. NSI finansieras över Nordiska ministerrådets budget (drygt 6 miljoner DKK 1993). Ett av NSI:s aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt rör samernas situation i Barentsregionen.
Utskottet fäster, liksom motionärerna bakom motion U811 (v), största vikt vid att jämställdhetsfrågorna beaktas i de internationella samarbetsorganen. Som tidigare framgått i detta betänkande avser östsamarbetet bl.a. att stödja insatser som kan förbättra de central- och östeuropeiska kvinnornas möjligheter att själva formulera sina krav på samhällsutvecklingen. Även samarbetet som helhet bör genomsyras av en medvetenhet om att kvinnors och mäns ekonomiska och sociala roller är föränderliga. Sammansättningen av arbetsgrupper m.m. under regionrådet är dock uteslutande rådets ansvar. Utskottet utgår från att regeringen verkar för att villkoren för kvinnor och män i Barentsregionen uppmärksammas generellt inom ramen för samarbetet i regionen.
Med det anförda får motionerna U31 (kds) yrkande 12, U32 (c) yrkandena 18--19, U811 (v) yrkandena 1--5 och 7--8 samt Jo615 (s) anses besvarade.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i bl.a. motion U703 (s), nämligen att ett fristående nationellt organ behövs för främjande av kontakter med länderna runt Östersjön. Östersjöinstitutet spelar just denna roll. Som motionärerna påpekar har institutet bl.a. tagit initiativ till en rad betydande projekt, seminarier, konferenser, och diverse informationsaktiviteter. Institutets verksamhet beskrivs utförligare i propositionen (liksom i motionen).
Östersjöinstitutets målsättning att fungera som ett nationellt, fristående, självständigt forum och samarbetsorgan för olika Östersjöprojekt ligger enligt utskottets uppfattning väl i linje med den svenska målsättningen när det gäller Östersjöområdets vidare utveckling. Genom bl.a. institutets verksamhet finns enligt utskottets bedömning goda förutsätttningar att väl utnyttja den regionala potential som nu växer fram i Östersjöområdet.
Det regionala samarbetets betydelse ur näringslivssynpunkt berörs i näringsutskottets yttrande (1994/95:NU5y). Näringsutskottet anför bl.a. följande:
Enligt uppgift har företrädare för regeringen under våren 1995 haft kontakter med representanter för näringslivet för att bl.a. kartlägga de problem som företagen möter vid etableringar i de baltiska staterna och i västra Ryssland. Vad som framkommit i dessa sammanhang avses komma att beaktas vid den närmare utformningen av insatserna för de aktuella länderna för att därigenom bl.a. underlätta etableringen av svenska företag där.
Vad som sägs i propositionen om vikten av regionalt samarbete ligger väl i linje med de synpunkter som framförs i de berörda motionerna. Enligt näringsutskottets uppfattning får det ankomma på regeringen och ansvariga myndigheter att närmare avgöra hur det regionala samarbetet kan främjas. Det är härvid viktigt att beakta näringslivets intressen. Utskottet vill också erinra om de möjligheter som finns inom ramen för EU:s regionala verksamhet.
Med hänvisning till det anförda anser näringsutskottet att de aktuella motionerna tillgodosetts.
Utrikesutskottet får för sin del framhålla att det självfallet ligger i svenskt intresse att främja och stödja, politiskt och på andra sätt, olika samarbetsformer i regionen. Utskottet konstaterar att Sverige som ordförande (fr.o.m. maj 1995) i Östersjörådet kan bidra till detta genom bl.a. ett nära samråd och samarbete med andra stater och institutioner som är engagerade i Östersjöområdets utveckling. Utskottet förutsätter att ordförandeskapets möjligheter tas till vara och att bl.a. Östersjöinstitutets, liksom andra, mer lokalt och regionalt förankrade organs, verksamhet och potential för det vidare samarbetet utnyttjas i detta sammanhang.
Vad gäller just Östersjöinstitutet framgår det av propositionen att de överväganden som för närvarande görs inom institutet angående de framtida verksamhets- och finansieringsformerna kommer att ligga till grund för kommande ställningstaganden om fortsatt stöd till institutet.
Därmed betraktar utskottet motionerna U28 (s), U703 (s), N233 (s) samt N242 (s) som besvarade.
3. Anslagsfrågor
Propositionen (s. 94--108)
För samarbetsprogrammet med Central- och Östeuropa förelår regeringen att sammanlagt totalt 4 010 300 kr anvisas för budgetåren 1995/96--1998. Av detta belopp avser 1 718 700 000 kr det förlängda budgetåret 1995/96 och 1 145 800 000 kr vardera budgetåren 1997 och 1998. Som en följd av att vissa insatser kommer att kanaliseras via EU avräknas 502 500 000 kr för budgetåret 1995/96.
Under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa föreslår regeringen att 1 216 200 000 kr anvisas för budgetåret 1995/96 (18 månader). Detta motsvarar på en 12-månadersperiod 810 800 000 kr. Sistnämnda belopp består av 1 000 000 000 kr minus avdrag för EU-medlemskapet med 335 000 000 kr, men ökat med 145 800 000 kr som under innevarande budgetår finns anvisade under fjortonde huvudtiteln (Miljödepartementet), anslaget A 8. Miljöinsatser i Östersjöregionen.
En del av insatserna som finansieras inom anslaget är av flerårig karaktär. Regeringen ber därför om riksdagens bemyndigande att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret 1995/96 om högst 1 621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret 1995/96.
Sammantaget fördelar sig det föreslagna programmet för Central- och Östeuropa på följande poster:
G 1. Den nya myndigheten 725 000 000 kr varav - tekn. samarbete och kapacitetsutv. 312 750 000 - näringslivsutveckling 75 000 000 - enskilda organisationer 85 000 000 - miljö 169 250 000 - kärnsäkerhet och strålskydd 83 000 000
G 2. Svenska institutet 75 000 000
G 3. Övriga bidrag 368 199 000 varav - säkerhetsfrämjande insatser 100 000 000 - multilateralt stöd 135 000 000 - till regeringens disposition 133 199 000
G 4. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier 48 000 000
G 5. Täckande av eventuella förluster av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa 1 000 _________________________________________________________
Summa 1 216 200 000 kr
Avräkning bidrag till EU:s budget 502 500 000
Totalt 1995/96 1 718 700 000
Anslag 1997 1 145 800 000
Anslag 1998 1 145 800 000
TOTALT 1995/96--1998 4 010 300 000
Regeringen föreslår att utgående reservationer för budgetåret 1994/95 för de tidigare anslagen G 1--G 4 under tredje huvudtiteln överförs till det nya anslaget G 1.
Sammanfattning av motionerna
Den anslagsfördelning som, mot bakgrund av vad som tidigare framkommit om motionens innehåll, förordas i Moderata samlingspartiets motion U30 yrkandena 8--15 ser ut på följande sätt:
Tekn. samarbete, kapacitetsutveckling samt näringslivsutveckling (nytt anslag) 438 000 000 Enskilda organisationer (=reg. förslag) 85 000 000 Miljö 205 000 000 Kärnsäkerhet och strålskydd 110 000 000
Svenska institutet 95 000 000
Säkerhetsfrämjande insatser 200 000 000 Multilateralt stöd (=reg. förslag) 135 000 000 Till regeringens disposition 50 199 000
Främjande av rättsstaten (nytt anslag) 50 000 000
Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier (=reg. förslag) 48 000 000
Täckande av eventuella förluster av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa (=reg. förslag) 1 000 _______________________________________________________________
SUMMA 1 416 200 000 kr
I kds-motionen U31 yrkande 8 föreslås att det näringslivsinriktade stödet anvisas 25 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit. Höjningen av det näringslivsinriktade stödet föreslås finansieras genom en minskning av anslaget till Svenska institutet med 5 miljoner kronor samt en minskning av anslagsposten Till regeringens disposition med 20 miljoner kronor (yrkande 9).
Vänsterpartiet ställer sig sammantaget -- under förutsättning att miljöhänsynen även fortsättningsvis tillgodoses -- i motion U809 bakom förslaget om samordning av östbiståndet inom Utrikesdepartementet. Med hänvisning till kostnaden för att rädda Östersjön yrkar dock Vänsterpartiet på en höjning av anslaget G 1 med 150 miljoner kronor (yrkande 15). Yrkandet anknyter till det tidigare redovisade förslaget (i motion U33 (v)) om att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall stärkas.
I motion U31 (kds) yrkande 13 begärs att riksdagen, med hänsyn till behovet av miljöinsatser i Östersjön, anslår 246 miljoner kronor utöver regeringens samlade förslag.
I motion U32 (c) yrkande 2 krävs avslag på propositionen i motsvarande del och föreslås att anslagsposten Miljöinsatser i Central- och Östeuropa anvisas 245 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
I motion U233 (mp) påpekas att miljösituationen i Östeuropa är allvarlig samt att åtgärdstakten är låg. Snabba insatser behövs, som vanligen är för kostnadskrävande för att mottagarländerna själva skall kunna stå för dem. Motionärerna föreslår därför att anslaget till samarbete med Central- och Östeuropa utökas med en särskild fond för miljöinsatser på 1 miljard kronor (yrkande 14).
Samma förslag (som i motion U233 (mp)) ställs i motion U26 (mp) yrkande 1. I sistnämnda motion hemställs också att de i yrkande 1 begärda medlen skall administreras av den nya biståndsmyndigheten samt att enskilda organisationer bör få möjlighet att ansöka om medel ur fonden (yrkande 2).
I motion U32 (c) berörs även finansieringen av NUTEK:s fortsatta program för ett miljöanpassat energisystem i Baltikum. Det är enligt motionärerna angeläget att NUTEK förfogar över resurser för fortsatt verksamhet i rimlig omfattning. Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor till NUTEK:s program för ett miljöanpassat energisystem i Baltikum och det östeuropeiska närområdet (yrkande 5). Anslagsposten G 3.3., Till regeringens disposition, föreslås -- under förutsättning av bifall till yrkande 5 -- minskas med motsvarande belopp (yrkande 6).
I motion U27 (fp) framställs inga förslag om annan medelsfördelning än den regeringen förordar. Däremot begärs ett riksdagens tillkännagivande med innebörden att om möjligheter bedöms föreligga längre fram att utöka ramen, så bör, vid sidan av ytterligare insatser för att stärka den demokratiska kulturen, miljösatsningar då få högsta prioritet (yrkande 9).
En sammanställning i tabellform av samtliga beloppsyrkanden återges i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottets överväganden
Som framgått ovan i betänkandet delar utskottet det engagemang om ett kraftfullt stöd till staterna i Central- och Östeuropa som kommer till uttryck i flertalet motioner. I några motioner förordas därtill en ökning, antingen omedelbart eller på sikt, av Östeuropastödet.
Enligt utskottets uppfattning avgörs storleken på anslagen under littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa inte endast av våra egna ekonomiska förutsättningar utan är också avhängig utvecklingen i de aktuella mottagarländerna. Det yttersta målet för vårt samarbete är att bidra till att inlemma dessa länder i det normala internationella samarbetet. Insatserna och projekten bör anpassas till varje lands behov vid varje tidpunkt. Samtidigt bör de vara tillräckligt långsiktiga för att effekterna skall kunna avläsas. Hänsyn måste också tas till mottagarländernas kapacitet att tillgodogöra sig insatserna. Denna avhänger i sin tur av hur reformarbetet i varje enskilt land fortskrider och vilka konsekvenser omvandlingsprocessen för med sig.
Utskottet konstaterar att främjande av demokratins och rättsstatens institutioner finansieras med medel från flera olika anslagsposter, inte minst anslagsposterna för enskilda organisationer samt multilateralt stöd. Utskottet anser därför, med hänvisning till förslaget i motion U30 (m) yrkande 14 samt i ljuset av samarbetets övergripande mål och medel, att den av regeringen föreslagna strukturen för anslaget G. Samarbete med Central- och Östeuropa, är ändamålsenlig.
Mot bakgrund av förslagen om ökat näringslivsstöd i bl.a. motion U31 (kds) får utskottet konstatera att propositionens anslagsförslag bygger på uppfattningen att det statsfinansiella läget inte tillåter någon uppräkning av samarbetsanslaget som helhet. Denna regeringens bedömning delas av utskottet. Förstärkningar har likväl föreslagits på vissa verksamhetsområden, där särskilda skäl ansetts tala för sådana; bl.a. gäller detta demokratistödet. Näringslivsstödet är, på årsbasis räknat, oförändrat. Enligt utskottets uppfattning bör detta faktum tolkas som en markering av den vikt som tillmäts denna form av samarbete.
Flera motionärer vill se en reducering av anslaget till regeringens disposition till förmån för insatser under någon annan anslagspost. Utskottet får därför konstatera att de beräknande medlen för denna anslagspost är lägre än innevarande budgetår, om hänsyn tas till att budgetåret 1995/96 är förlängt till 18 månader samt att ett beräknat bidrag om ca 45 miljoner kronor till EBRD:s kärnsäkerhetsfond ingår i denna anslagspost. Utskottet delar regeringens bedömning att en fortsatt snabb utveckling i vissa stater i Central- och Östeuropa gör det önskvärt att även fortsättningsvis ha en relativt hög grad av flexibilitet i medelsanvändningen.
Utvecklingen i de olika staterna i Central- och Östeuropa är långt ifrån enhetlig. Takten i de politiska och ekonomiska förändringar som inleddes mot slutet av 1980-talet varierar från land till land och över tiden. Samtidigt måste de omvandlingsprocesser som nu pågår ses i ett längre perspektiv. Utvecklingen i Central- och Östeuropa har varit och förblir svårförutsebar. Det är därför angeläget att östsamarbetet kontinuerligt kan anpassas till ändrade förutsättningar och behov. Erfarenheterna från de föregående samarbetsprogrammen visar, enligt utskottets uppfattning, att en period om tre budgetår är en rimlig planeringstid. Den ger myndigheter och organisationer möjlighet att arbeta kontinuerligt med vissa projekt som förutsätter utfästelser för mer än ett år i taget. Samtidigt innebär en sådan period att riksdag och regering inte binds upp vid alltför långsiktiga åtaganden. Det är viktigt att samarbetet med Central- och Östeuropa präglas av såväl kontinuitet som flexibilitet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U30 (m) yrkandena 8--9 och 11--15 samt U31 (kds) yrkande 8. Som konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks även motion U31 (kds) yrkande 9.
Utskottet konstaterar att förbättring av miljön har varit -- och förblir -- ett av huvudmålen för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa alltsedan omvandlingen inleddes. Av den disponibla ramen på drygt 1,2 miljarder kronor för det bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 har, som framgått tidigare, ca 210 miljoner reserverats för miljöinsatser, dvs. ca 17 %. Summan inkluderar, förutom anslagsposten för miljöinsatser på närmare 170 miljoner kronor, även, som tidigare nämnts, ett för NEFCO reserverat bidrag på ca 40 miljoner kronor. Lägger man härtill insatser på kärnsäkerhetens och strålskyddets områden, som till stor del får anses ha miljösaneringskaraktär i vid bemärkelse, blir siffran 340 miljoner kronor, eller drygt 28 % (inkl. ett eventuellt fortsatt bidrag till EBRD:s kärnsäkerhetsfond). Utskottet anser att dessa betydande belopp utgör en tydlig markering av den vikt som såväl riksdag som regering fäster vid miljösamarbetets betydelse i samarbetsprogrammet.
Utskottet anser det angeläget att de svenska medlen utnyttjas effektivt och att de kan bidra till att miljöåtgärder som finansieras av flera stater och internationella organ samverkar maximalt. En avvägning i samarbetet måste alltid ske mellan behov, mottagningsförmåga, internationell samverkan samt internationella och nationella finansieringsmöjligheter. Utskottet gör bedömningen, mot denna bakgrund, att befintliga och i propositionen föreslagna insatsformer medger det flexibla och effektiva utnyttjande som eftersträvas i samarbetet.
Med anledning av de särskilda önskemålen i motionerna U31 (kds) yrkande 13 samt U809 (v) yrkande 15 om ytterligare medel för insatser för att rädda Östersjön, får utskottet konstatera att det rådande statsfinansiella läget dessvärre sätter gränser för vad som är möjligt att genomföra under en begränsad tidsperiod. Samordning av insatser för Östersjön äger exempelvis rum inom ramen för både det nordiska samarbetet och det s.k. HELCOM-samarbetet, där också strävan är att ta till vara samverkanseffekterna på ett optimalt sätt. Utskottet utgår från att Sverige i EU verkar för att miljöinsatser i ökad utsträckning övervägs inom EU:s stödprogram samt att möjligheterna till samverkan mellan EU:s program och bl.a. de svenska bilaterala insatserna på miljöområdet utnyttjas maximalt.
Med hänsyn till att flera anslag i regeringens budgetproposition för budgetåret 1995/96 blivit föremål för mycket kännbara nedskärningar anser utskottet det tillfredsställande att anslaget till Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa förblir på den i propositionen föreslagna nivån.
Utskottet noterar att även jordbruksutskottet, av bl.a. statsfinansiella skäl och med hänvisning till de effektivitetsvinster som propositionen kan medföra, tillstyrker regeringens förslag att anvisa 169 250 000 kr för miljöinsatser under budgetperioden 1995/96. I enlighet härmed avstyrker utskottet förslagen i motionerna U26 (mp) yrkande 1, U30 (m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U32 (c) yrkande 2, U233 (mp) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15.
Som en konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks även motion U26 (mp) yrkande 2.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion U27 (fp) yrkande 7, nämligen att miljösatsningar och ytterligare insatser för att stärka demokratin bör få hög prioritet i det framtida samarbetet. Enligt utskottets uppfattning är motionen i denna del väl förenlig med den allmänna inriktningen i det föreslagna samarbetsprogrammet, varför någon riksdagens vidare åtgärd inte synes påkallad. Utskottet noterar att jordbruksutskottet delar denna bedömning.
Med det anförda betraktas motion U27 (fp) yrkande 9 som besvarat.
I motion U32 (c) påtalas -- som också framgått tidigare i betänkandet -- vikten av att upprätthålla ett program för ett miljöanpassat energisystem. Utskottet delar denna uppfattning liksom motionärernas positiva syn på NUTEK:s energisamarbete. Som framgått tidigare är avsikten att den nya myndigheten skall få i uppdrag att tillsammans med NUTEK utarbeta ett förslag till hur energiinsatser kan samordnas i framtiden. Den nya myndigheten kommer att förfoga över resurser som är avsedda också för energiinsatser, vilkas genomförande bl.a. förutses ske via NUTEK. Enligt utskottets uppfattning bör behoven och mottagningsförmågan -- frågor som kommer att klargöras i samrådet mellan den nya myndigheten och NUTEK -- styra allokeringen av medel under kommande budgetår.
Med det anförda avstyrks motion U32 (c) yrkande 5.
Som en konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks även motion U32 (c) yrkande 6.
Med hänvisning till vad som anförts ovan i detta betänkande tillstyrker utskottet således förslaget att det nya programmet för samarbete med Central- och Östeuropa får omfatta budgetåren 1995/96, 1997 och 1998 samt den i propositionen föreslagna allmänna utformningen av samarbetet och samarbetsnivån.
Utskottet tillstyrker också förslaget att regeringen inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa bemyndigas få göra utfästelser under budgetåret 1995/96 intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver anslagna medel för nämnda budgetår.
Vidare tillstyrker utskottet att den medelsreservation som vid utgången av innevarande budgetår (1994/95) kan finnas kvar på reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande snabbt systemskifte m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U30 yrkandena 1--4 och 6--7 samt 1994/95:U808 yrkande 1,
res. 1 (m)
2. beträffande samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning i övrigt att riksdagen avslår motion 1994/95:U27 yrkande 1 samt förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 2, 1994/95:U31 yrkande 2, 1994/95:U33 yrkande 1 samt 1994/95:U809 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 2 (fp)
3. beträffande länderval att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkandena 5--8 samt 1994/95:U31 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,
4. beträffande Europaintegrationens betydelse att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 4, 1994/95:U31 yrkande 5, 1994/95:U32 yrkande 1, 1994/95:U503 yrkande 4, 1994/95:U809 yrkande 7 samt 1994/95:K224 yrkande 29 besvarade med vad utskottet anfört,
5. beträffande viseringsfrihet att riksdagen avslår motion 1994/95:U803,
6. beträffande demokratistöd och utvecklingen i Ryssland att riksdagen avslår motion 1994/95:U802 yrkande 1 samt förklarar motionerna 1994/95:U802 yrkande 2 samt 1994/95:U809 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
7. beträffande stöd till forskningsinstitut m.m. att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 3, 1994/95:U33 yrkande 4 samt 1994/95:U809 yrkande 2 som besvarade med vad utskottet anfört,
8. beträffande stöd via enskilda organisationer, folkrörelser m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:U29 yrkandena 2--3 samt förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 3, 1994/95:U29 yrkande 1, 1994/95:U31 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
9. beträffande fortbildning av folkbildare att riksdagen förklarar motion 1994/95:U807 besvarad med vad utskottet anfört,
10. beträffande stöd via skånska utbildningsinstitutioner att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub711 yrkande 6,
11. beträffande stöd via partianknutna organ att riksdagen förklarar motion 1994/95:U33 yrkande 3 besvarat med vad utskottet anfört,
12. beträffande jämställdhetsaspekten i östsamarbetet att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 4 samt 1994/95:U809 yrkande 13 som besvarade,
13. beträffande stöd till Estoniafonden att riksdagen avslår motion 1994/95:U804,
14. beträffande barnprostitution att riksdagen förklarar motion 1994/95:U801 besvarad med vad utskottet anfört,
15. beträffande hälso- och sjukvårdsstöd att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 6, 1994/95:U806 samt 1994/95:U809 yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört,
16. beträffande principer för EBRD:s utlåning att riksdagen avslår motion 1994/95:U809 yrkande 14,
17. beträffande ändring av regler för exportkrediter att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N262 samt 1994/95:A470 yrkande 9,
18. beträffande Rysslands andel av exportkreditgarantiramen att riksdagen avslår motion 1994/95:U33 yrkande 2,
res. 3 (v)
19. beträffande bemyndigande om betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 300 000 000 kr,
20. beträffande bemyndigande om betalningsansvar i form av statsgarantier för exportkreditgivning att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr utöver tidigare medgivet belopp,
21. beträffande intäkter från investeringar i u-länder att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning av motion 1994/95:U31 yrkande 7 godkänner att högst 100 miljoner av intäkter från investeringar i u-länder får användas som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa,
22. beträffande avräkning av investeringsgarantier att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avräkning av investeringsgarantier,
23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U30 yrkande 5 samt 1994/95:U32 yrkandena 3--4,
res. 4 (m) res. 5 (c) - delvis
24. beträffande skuldavskrivning till Polen att riksdagen avslår motion 1994/95:U31 yrkande 10,
res. 6 (kds)
25. beträffande miljöinvesteringar för Östersjöns rening m.m. att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U33 yrkande 5, 1994/95:U809 yrkande 11 samt 1994/95:Jo664 yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört,
26. beträffande miljöinsatser via Nordiska investeringsbanken att förklarar motion 1994/95:U32 yrkandena 15--16 besvarade med vad utskottet anfört,
27. beträffande avloppsrening m.m. att förklarar motion 1994/95:U31 yrkande 15 besvarat med vad utskottet anfört,
28. beträffande effektivitetsutredning att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo604 yrkande 12,
29. beträffande miljösamarbetets allmänna inriktning i övrigt att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:Jo628 yrkande 7 samt 1994/95:Jo671 besvarade med vad utskottet anfört,
30. beträffande kärnsäkerhets- och energistöd att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U26 yrkande 3, 1994/95:U809 yrkandena 9--10 samt 1994/95:U810,
res. 7 (c, v, mp)
31. beträffande kärnsäkerhetskonventioner m.m. att riksdagen förklarar motion 1994/95:U32 yrkandena 7--8 besvarade med vad utskottet anfört,
32. beträffande stöd till färdigställande av kärnkraftverk att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U32 yrkande 9 samt 1994/95:U805 yrkandena 1--4,
res. 8 (c, v, mp, kds)
33. beträffande stöd till naturvårdsprojekt att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U705 samt 1994/95:U809 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,
34. beträffande stöd till transportsektorn att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 16, 1994/95:U809 yrkande 12 samt 1994/95:T225 yrkande 17 besvarade med vad utskottet anfört,
35. beträffande EU:s stöd till Central- och Östeuropa m.m. att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 11 samt 1994/95:U32 yrkandena 10--14 besvarade med vad utskottet anfört,
36. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen förklarar motion 1994/95:U32 yrkande 17 som besvarat,
37. beträffande samarbete i Barentsregionen att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 12, 1994/95:U32 yrkandena 18--19, 1994/95:U811 yrkandena 1--5 och 7--8 samt 1994/95:Jo615 besvarade med vad utskottet anfört,
38. beträffande Östersjöinstitutet m.m att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U28, 1994/95:U703, 1994/95:N233 samt 1994/95:N242 besvarade med vad utskottet anfört,
39. beträffande program för samarbete med Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till propositionen godkänner att programmet för samarbete med Central- och Östeuropa får avse budgetåren 1995/96--1998,
40. beträffande anslag för främjande av rättsstaten att riksdagen avslår motion 1994/95:U30 yrkande 14.
res. 9 (m) - delvis
41. beträffande prioriterade områden i det framtida samarbetet att riksdagen förklarar motion 1994/95:U27 yrkande 9 besvarad med vad utskottet anfört,
42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1994/95:U30 yrkandena 9--11, 1994/95:U31 yrkande 8 samt 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 725 000 000 kr,
res. 9 (m) - delvis res. 10 (c) - delvis res. 11 (kds) - delvis
43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1994/95:U30 yrkande 12 och 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr,
res. 9 (m) - delvis res. 11 (kds) - delvis
44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1994/95:U30 yrkandena 13 och 15, 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del samt 1994/95:U32 yrkande 6 till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 368 199 000 kr,
res. 9 (m) - delvis res. 10 (c) - delvis res. 11 (kds) - delvis
45. beträffande anslaget G 4. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier att riksdagen med bifall till propositionen till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 000 000 kr,
46. beträffande anslaget G 5. Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till propositionen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
47. beträffande total medelsram för östsamarbetet att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U26 yrkandena 1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U32 yrkande 2, 1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 godkänner vad som förordas i propositionen,
res. 5 (c) - delvis res. 9 (m) - delvis res. 12 (v) res. 13 (mp) res. 14 (kds)
48. beträffande bemyndigande om utfästelser att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 få göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret 1995/96,
49. beträffande medelsreservation att riksdagen godkänner att den medelsreservation som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.
Stockholm den 6 april 1995 På utrikesutskottets vägnar Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Kristina Svensson (s), Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena Nilsson (c), Lena Klevenås (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne Mellqvist (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds) och Elisebeht Markström (s).
Reservationer
1. Snabbt systemskifte m.m. (mom. 1)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "För att uppnå" och på s. 24 slutar med "U808 (m) yrkande 1" bort ha följande lydelse:
För att nå resultat är det viktigt att handla skyndsamt. Övergången till marknadsekonomi från socialistisk planekonomi måste, enligt utskottets uppfattning, ske så snabbt som möjligt. Detta gynnar medborgarna och är därför mest humant. Det var den förste demokratiske finansministern i Polen som myntade begreppet chockterapi. Med detta menas att man måste göra rent hus med gamla kommunistiska strukturer en gång för alla. Genom att utan dröjsmål införa marknadsekonomi blir många människor, inte sällan en majoritet, snabbt delaktiga av ett ägande. Ägandets betydelse för en demokratisk förankring kan inte överskattas.
Privatiseringarna i Ryssland har bidragit till att samhällskritik och öppenhet har bestått, trots motstånd från gamla kommunister och extrema nationalister, vilka velat återinföra censur och kontroll av olika slag.
Det råder heller inget tvivel om att marknadsekonomin på ett avgörande sätt bidragit till att förhindra akut livsmedelsbrist. Trots att situationen ingalunda är problemfri har de svältkatastrofer som förutspåddes i slutet av 1980-talet uteblivit.
Det är i de stater som gått långsamt fram med utveckling mot marknadsekonomi som problemen är störst. De har ofta kvar större eller mindre rester av planhushållning, vilket inte går att förena med enskilt ägande och privat företagsamhet. Därför hamnar dessa länder på efterkälken.
Inom den sociala sektorn är ett systemskifte, enligt utskottets uppfattning, väl så viktigt som inom övriga samhällsområden. I det socialistiska systemet var tryggheten kopplad till arbetsplatsen. Oberoende sociala skyddsnät, såsom socialförsäkringar, existerade inte. Själva grundtesen inom socialism och planhushållning har varit att ekonomin skall organiseras på sociala grunder och inte på effektivitet. Det som var tänkt att bli ett socialt trygghetsnät för varje anställd blev emellertid i praktiken en social katastrof för enskilda och samhälle.
I propositionen sägs att alltför litet har gjorts av sociala insatser efter systemskiftet. Enligt utskottets uppfattning är detta inte korrekt. Jättelika belopp har lagts på subventioner till statliga företag och institutioner också under övergångsperioden utan påtagliga positiva resultat. De stora, kvardröjande sociala problemen har givetvis sin grund i den ekonomiska kollapsen, men de har försvårats av att man inte infört marknadsekonomins sociala skyddsnät i form av socialförsäkringar såsom folkpension, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring m.m.
Gemensam säkerhet är nu något helt annat än vad man avsåg med begreppet i slutet av 1970-talet, när det lanserades från europeiskt socialdemokratiskt håll. Det dåvarande begreppet gemensam säkerhet utgick från att det skulle råda en samexistens mellan ett demokratiskt väst och ett öst under diktatur, trots att diktaturen i Östeuropa bröt mot såväl FN:s som Europarådets definition av mänskliga rättigheter och demokrati.
Det gäller nu att integrera dessa länder i ett demokratiskt Europa, som präglas av gemensam säkerhet, vilket också framhålls i propositionen. Denna säkerhet måste bygga på frihetens och demokratins grund. Den måste vidare vara förankrad i FN-stadgan, OSSE:s Parischarter och Europarådets deklaration om mänskliga rättigheter.
Samarbetet med Central- och Östeuropa är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Dessa länder är snarare fel- än underutvecklade. Det är därför förvånande att samarbetsprogrammet av regeringen förts över från utrikesministern till biståndsministern och att ansvaret lagts på den nya biståndsmyndigheten, "Super-SIDA", som är expertmyndighet för långsiktigt samarbete med utvecklingsländerna, främst i Afrika.
Ansvaret för samarbetet med Central- och Östeuropa borde, enligt utskottet, åvila utrikesministern med dennes övergripande ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken. Den kunskapsutbyggnad som framför allt skett inom BITS borde ha vidareutvecklats, antingen genom att en starkare östavdelning byggts upp inom BITS ram eller att en särskild självständig myndighet fått växa fram därur.
Därmed tillstyrker utskottet motionerna U30 (m) yrkandena 1--4 och 6--7 samt U808 (m) yrkande 1.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande snabbt systemskifte m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U30 yrkandena 1--4 och 6--7 samt 1994/95:U808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning i övrigt (mom. 2)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar med "För att uppnå" och slutar med "ständigt beaktas" bort ha följande lydelse:
Marknadsekonomin löser förvisso inte alla problem. Men den avgörande synpunkten när situationen i de tidigare socialistiska planekonomierna i Öst- och Centraleuropa analyseras är att det tidigare ekonomiska systemet är oförenligt såväl med en genomgripande demokratisering av samhället som med strävan till en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta system måste därför i sin helhet överges. Det är också angeläget att denna process går skyndsamt. Kvardröjande rester av planekonomi och av de, ofta i praktiken ärftliga, privilegier som detta system gav en liten elitgrupp i samhället (den s.k. nomenklaturan) kan i själva verket allvarligt försvåra den övergripande omvandlingsprocessen och snedvrida dess resultat. Det gamla ekonomiska systemet innebar inte heller att några sociala eller miljömässiga mål styrde den ekonomiska utvecklingen, utan tvärtom att såväl människor som miljö hänsynslöst underordnades den primitiva syn på ekonomisk utveckling som var den officiellt proklamerade i dessa länder. När vi från t.ex. svensk sida strävar efter att främja en social och ekologiskt hållbar utveckling i Öst- och Centraleuropa så innebär detta därför inte en begränsning vad gäller strävan till ekonomiskt systemskifte. Det ekonomiska systemskiftet är inte nog för att dessa mål skall kunna uppfyllas, men utan ekonomiskt systemskifte kan målen inte uppnås alls. Denna insikt måste vägleda också Sveriges insatser som EU-medlem.
dels att den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar med "Utskottet delar inte" och slutar med "institutionella reformer" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den analys av omvandlingsprocessens förutsättningar som utvecklas i motion U27 (fp). Det socialistiska systemet är i huvudsak avvecklat i flera av staterna i Öst- och Centraleuropa, men attityder från tiden med planekonomi och privilegiesystem finns alltjämt kvar i viss utsträckning. I andra länder har omvandlingsprocessen bara börjat eller stannat av. Den stora utmaningen består därför dels i att medverka till att övergången till demokrati och marknadsekonomi fullföljs, dels i att bidra till att ett fungerande civilt samhälle kan växa fram för att understödja det övergripande systemskiftet.
I vissa länder betyder detta att grundläggande institutionella reformer, som på andra håll genomfördes genast efter de kommunistiska regimernas fall, alltjämt måste ges högsta prioritet. I andra länder handlar det mera om att stabilisera de förändringar som genomförts. De politiker med rötter i det gamla systemet som i flera länder återkommit till makten torde i allmänhet inse behovet av en fortsatt reformpolitik -- men befinner sig samtidigt ofta under tryck från element ur de gamla makteliterna som i första hand ser till egna särintressen.
dels att den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar med "Med hänvisning till" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion U27 (fp) yrkande 1 samt med anledning av motionerna U27 (fp) yrkande 2, U31 (kds) yrkande 2, U33 (v) yrkande 1 samt U809 (v) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U27 yrkande 1 samt med anledning av motionerna 1994/95:U27 yrkande 2, 1994/95:U31 yrkande 2, 1994/95:U33 yrkande 1 samt 1994/95:U809 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Rysslands andel av exportkreditgarantiramen (mom. 18)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 48 som börjar med "Utrikesutskottet konstaterar för" och slutar med "U33 (v) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet delar näringsutskottets oro över de tänkbara förlustriskerna vid investeringar i Ryssland. Enligt utrikesutskottets uppfattning finns det dock såväl samhällsekonomiska som säkerhetspolitiska motiv för det statliga stödet till exportbefrämjande verksamhet. Det handlar dels om att möjliggöra för svenska företag att etablera sig på svårtillgängliga men expansiva marknader, dels om att bidra till stabilitet i regioner med allvarliga sociala och ekonomiska problem.
Utskottet anser det rimligt att staten under en övergångsperiod tar på sig en större del av risktagandet i ett utvidgat ekonomiskt utbyte med dessa regioner. Varje enskilt projekt som blir föremål för stöd i form av särskilda exportkreditgarantier måste naturligtvis genomgå en grannlaga riskbedömning. Men utskottet anser det inte vara befogat att på förhand sätta ett tak för Rysslands andel till 1/4 av den totala garantiramen. De utländska investeringarna i Ryssland har hittills varit relativt små totalt sett. Sverige borde emellertid ligga långt framme när det gäller ekonomiskt utbyte med Ryssland. För detta talar såväl säkerhetspolitiska som samhällsekonomiska intressen. Utvecklingen i Ryssland innehåller många faror. Samtidigt kan Ryssland bli en av de mest expansiva marknaderna framöver. Den svenska handelspolitiken bör enligt utskottets uppfattning i största möjliga utsträckning bidra till att eliminera hoten och befrämja utvecklingen i Ryssland.
Utskottet tillstyrker därmed motion U33 (v) yrkande 2.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande Rysslands andel av exportkreditgarantiramen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U33 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 54 som börjar med "Med anledning av" och slutar med "bör prägla samarbetet" bort utgå.
dels att den del av utskottets betänkande på s. 55 som börjar med "Utrikesutskottet, som delar" och slutar med "yrkandena 3 och 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet, som inte delar jordbruksutskottets bedömningar i denna fråga, får för sin del anföra följande:
En betydande del av stödet till Central- och Östeuropa har avsett stöd till miljöinsatser och till kärnsäkerhet. Detta av två skäl.
För det första måste det parallellt med systemskiftet också ske direkta insatser av miljövårdande karaktär. Föroreningarna är av den enorma omfattningen att direkta reningsinsatser behöver stimuleras.
För det andra blir även miljön i Sverige bättre om utsläppen i Östersjön blir mindre och om utsläppen i luften minskas.
Det är därför förvånande att regeringen nu föreslår näst intill en halvering av satsningen på miljövård. Något motiv för denna kraftiga neddragning föreligger inte. Tvärtom ger propositionen en föreställning om att de nuvarande insatserna i allt väsentligt skall fortsätta. Miljöinsatserna bör enligt utskottet även i fortsättningen kanaliseras i särskild form och via kompetenta myndigheter. Förutom ökade insatser föreslås därför en fortsatt organisation av miljöbiståndet via miljömyndigheter.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3--4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U30 yrkande 5 samt 1994/95:U32 yrkandena 3--4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23, 47)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 54 som börjar med "Med anledning av" och slutar med "bör prägla samarbetet" bort utgå.
dels att den del av utskottets betänkande på s. 55 som börjar med "Utrikesutskottet, som delar" och slutar med "yrkandena 3 och 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet, som inte delar jordbruksutskottets bedömningar i denna fråga, får för sin del anföra följande:
Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är det visserligen regeringen som i första hand avgör hur ärenden fördelas inom departementsorganisationen. Med hänsyn till att riksdagen tidigare beslutat om både högre anslag och en annan departementstillhörighet för miljösamarbete med Central- och Östeuropa än vad som nu föreslås framstår det som naturligt att riksdagen har en åsikt i frågan. Utskottet delar uppfattningen i motion U32 (c) att propositionen leder till en avsevärd och oacceptabel neddragning av tidigare gjorda insatser. Utskottet ser det som en absolut miniminivå att anslaget för miljöinsatser uppgår till 245 miljoner kronor enligt vad som yrkas i motionen (U32). Anslaget bör betecknas Miljöinsatser i Östersjöregionen och anvisas under fjortonde huvudtiteln. Det sammanhållande ansvaret bör således åvila Miljödepartementet.
Vidare tillstyrker utskottet motionärernas (U32 (c)) förslag att regeringen anmodas tillsätta en kommission med direktiv att lägga fram förslag om ett nytt treårsprogram. Direktiven bör ange att kommissionen för budgetåren 1997--1999 anvisar innehållet i ett program för miljöinsatser om minst 400 miljoner kronor per budgetår. Det bör ankomma på kommissionen, som bör ges en parlamentarisk förankring, att föreslå finansiering av insatserna. Kommissionen bör särskilt beakta hur det svenska miljöbiståndet skall utformas för att åstadkomma maximal utväxling av insatserna i form av optimal samfinansiering med mottagarstaterna, de internationella finansieringsinstitutionerna och andra givarstater.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3--4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "eftersträvas i samarbetet" bort utgå.
dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som börjar med "Med hänsyn till" och slutar med "U809 (v) yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Som tidigare framgått i betänkandet delar utskottet de synpunkter som framförts i motion U32 (c). Utskottet tillstyrker således motion U32 (c) yrkande 2. Genom utskottets ställningstagande får också motionerna U26 (mp) yrkande 1, U30 (m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U233 (mp) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15 anses tillgodosedda till viss del.
dels att momenten 23 och 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U30 yrkande 5 samt 1994/95:U32 yrkandena 3--4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
47. beträffande total medelsram för östsamarbetet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1994/95:U26 yrkandena 1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 och med avslag på propositionen till Miljöinsatser i Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar 245 000 000 kr,
6. Skuldavskrivning till Polen (mom. 24)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 55 börjar med "Polen har även" och på s. 56 slutar med "U31 (kds) yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, i likhet med motion U31 (kds), peka på de möjligheter som finns att stödja miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund genom s.k. debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning mot att Polen satsar motsvarande summa i lokal valuta på miljöprojekt. Till dags dato har USA, Schweiz och Frankrike satsat en del av sitt stöd till miljöprojekt i Polen genom denna fond. Fondens fyra målområden är följande:
reducera gränsöverskridande luftföroreningar reducera gränsöverskridande vattenföroreningar reducera mängden växthusgaser skydda biodiversitet.
Centralt är att de länder som går in i ett bilateralt samarbete med Polen för att stödja miljöinvesteringar via Ecofund skall ha ett direkt utbyte av gjorda investeringar genom minskad miljöbelastning inom det egna mark- och vattenområdet. En positiv aspekt med Ecofunds arbete är förankringen i kommuner och enskilda företag som står för huvuddelen av finansieringskostnaden (70 %).
En satsning i Ecofund får vägas mot andra svenska miljöinsatser i Polen såsom miljöutbildning, utredningsstöd, förvaltningsuppbyggnad m.m. Det är dock utskottets uppfattning att ett stöd till Ecofund är ändamålsenligt med tanke på de specifika miljöproblem som kan få sin lösning via fonden. Det gäller inte minst de omfattande utsläppen av avloppsvatten från samhällen och industri i norra Polen vilka utgör en kraftig belastning på Östersjöns miljö. Här krävs snabba åtgärder. Utskottet kan också konstatera att huvuddelen av det investeringsstöd som hittills gått till Polen har satsats just på avloppsrening.
Därmed tillstyrker utskottet motion U31 (kds) yrkande 10.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande skuldavskrivning till Polen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 10 beslutar att Sverige skall stödja miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k. debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning i utbyte mot att Polen satsar motsvarande summa i miljöprojekt,
7. Kärnsäkerhets- och energistöd (mom. 30)
Helena Nilsson (c), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 57 börjar med "Syftet är uteslutande" och på s. 58 slutar med "samt U810 (c)" bort ha följande lydelse:
Tvärtom skall hjälp till kärnsäkerhetsåtgärder bedrivas samtidigt med hjälp till avveckling av kärnkraft. De svenska insatserna får inte, varken direkt eller indirekt, bidra till en utvidgning av kärnkraftsenergiproduktion eller nya kärnkraftverk.
Det utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna U26 (mp) yrkande 3, U809 (v) yrkandena 9--10 samt U810 (c) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande kärnsäkerhets- och energistöd att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U26 yrkande 3, 1994/95:U809 yrkandena 9--10 samt 1994/95:U810 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Stöd till färdigställande av kärnkraftverk (mom. 32)
Helena Nilsson (c), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 59 som börjar med "Mochovceprojektet, som tas" och slutar med "U805 (mp) yrkandena 1--4" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att europeisk enighet saknas för en strategisk plan att avveckla kärnkraft och för att satsa på alternativa energier. Man är däremot mer enig om nödvändigheten av att göra insatser för kärnsäkerhet i mindre tillförlitliga och säkra kärnkraftverk.
EBRD och Euratom överväger för närvarande att bevilja medel för upprustning av kärnkraftverket Mochovce i Slovakien. Det måste betraktas som en nystart, eftersom de där befintliga reaktorerna ännu inte varit i gång. Utskottet anser att Sverige, genom sin representant i banken, bör försöka stoppa detta lån och nystarten av Mochovce. Utskottet konstaterar att den svenska målsättningen vad gäller kärnkraftsproduktion innebär avveckling av kärnkraft till förmån för alternativa energier och eleffektiviseringar.
Det anförda bör med anledning av motionerna U32 (c) yrkande 9 samt U805 (mp) yrkandena 1--4 riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande stöd till färdigställande av kärnkraftverk att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U32 yrkande 9 samt 1994/95:U805 yrkandena 1--4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Anslag för främjande av rättsstaten m.m. (mom. 40, 42, 43, 44, 47)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 71 börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och på s. 73 slutar med "U809 (v) yrkande 15" bort ha följande lydelse:
För innevarande budgetår (1994/95) uppgår anslagen för samarbete med Central- och Östeuropa till 1 276 miljoner kronor. Beräknat för en tolvmånadersperiod föreslår regeringen en neddragning med 465 miljoner kronor av Sveriges bilaterala samarbete. Med en avräkning av bidraget via EU:s budget blir den sammanlagda neddragningen ca 130 miljoner kronor. Regeringen har alltså valt att minska de samlade satsningarna med ca 10 % och de bilaterala med drygt en tredjedel.
Med tanke på samarbetsprogrammets centrala betydelse för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik är det enligt utskottets uppfattning angeläget att den totala nivån på samarbetet hålls uppe. Därför bör för budgetåret 1995/96 anslås 1 416 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor mer än regeringen föreslår.
För tekniskt samarbete, kapacitetsutveckling och näringslivsutveckling föreslås 438 miljoner kronor. Anslaget bör disponeras av nämnda förstärkta BITS eller en självständig ny myndighet.
Enligt utskottets uppfattning måste Sverige fortsätta miljösatsningarna i våra nära grannländer. En del går via EU:s budget men utskottet kan inte acceptera en så kraftig neddragning av anslaget som regeringen föreslår. För nästa budgetår bör 205 miljoner kronor anslås för detta ändamål.
Kärnsäkerhet och strålskydd är centrala delar i Sveriges bistånd till samarbetsländerna. Det behov som Statens kärnkraftinspektion (SKI) anger för olika insatser och kontroll bör tillgodoses. Detsamma gäller Statens strålskyddsinstitut (SSI) och dess projekt Strålskydd Öst. Sammanlagt bör till Kärnsäkerhet och strålskydd anslås 110 miljoner kronor.
Till Svenska institutet bör anslås 95 miljoner kronor, inklusive tillkommande kostnader för handelshögskolan i Riga.
Säkerhetsfrämjande åtgärder är en central del av det svenska samarbetet främst med Baltikum. För att fortsätta uppbyggnaden av detta bör anslås 200 miljoner kronor. Detta är en fördubbling jämfört med regeringens förslag. Ett särskilt skäl för denna rejäla satsning utgör den omständigheten att den speciella profil med inriktning mot Baltikum som Sverige har något uttunnas när det gäller det stöd som går via EU. Detta går nämligen till samtliga länder i Central- och Östeuropa.
Ett nytt anslag Främjande av rättsstaten bör inrättas i syfte att systematiskt stödja uppbyggnad och stärkande av rättsstatens institutioner. De central- och östeuropeiska staterna bär på ett arv av brutalitet och brist på rättssäkerhet. I dag återspeglas detta i en omfattande kriminalitet som en logisk fortsättning på rättslösheten. 50 miljoner kronor bör anslås till Främjande av rättsstaten.
Regeringen har reserverat medel till NSA (EBRD:s kärnsäkerhetsfond). Med hänsyn till detta och behovet av viss ytterligare flexibilitet föreslår utskottet att anslaget Till regeringens disposition blir 50 199 000 kr.
När det gäller övriga anslagsposter -- stöd genom enskilda organisationer, multilaterialt stöd samt anslagen G 4 och G 5 -- föreslår utskottet ingen ändring i regeringens förslag.
Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till motion U30 (m) yrkandena 8--15 samt med anledning av motionerna U26 (mp) yrkande 1, U31 (kds) yrkandena 8--9 och 13, U32 (c) yrkande 2, U233 (mp) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att momenten 40, 42, 43, 44 och 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande anslag för främjande av rättsstaten att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 14 till anslag för främjande av rättsstaten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,
42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkandena 9--11 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U31 yrkande 8 och 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 838 000 000 kr,
43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 12 samt med anledning av propositionen och med avslag på motion 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 95 000 000 kr,
44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkandena 13 och 15 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del och 1994/95:U32 yrkande 6 till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 385 199 000 kr,
47. beträffande total medelsram för östsamarbetet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 8 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26 yrkandena 1--2, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U32 yrkande 2, 1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 44)
Helena Nilsson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 74 som börjar med "Som framgått tidigare" och slutar med "U32 (c) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motion U32 (c), att det är angeläget att tillföra NUTEK:s program för ett miljöanpassat energisystem förstärkta resurser redan nu i stället för att som regeringen förordar vänta till kommande budgetår.
Därmed tillstyrker utskottet motion U32 (c) yrkande 5. Som en konsekvens av utskottets ställningstagande tillstyrks även motion U32 (c) yrkande 6.
dels att momenten 42 och 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 5 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30 yrkandena 9--11 och 1994/95:U31 yrkande 8 till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 900 750 000 kr,
44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 6 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30 yrkandena 13 och 15 samt 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 268 199 000 kr,
11. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 43, 44)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 72 som börjar med "Mot bakgrund av" och slutar med "U31 (kds) yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den roll Swedecorp kan spela vad gäller ledarutbildning och kunskapsöverföring till näringsliv och näringslivsorganisationer är av fundamental betydelse, särskilt med tanke på att ett fungerande näringsliv kan verka stabiliserande också i en demokratisk process. Genom samarbetet med svenskt näringsliv har Swedecorp under en följd av år kunnat bidra till att skapa bärkraftiga och ändamålsenliga företag i samarbetsländerna.
Mot denna bakgrund anser utskottet att stödet till näringslivsutveckling bör höjas med 25 miljoner utöver vad regeringen föreslagit och således uppgå till 100 miljoner kronor.
Utskottet föreslår att 70 miljoner anslås till Svenska institutet som en konsekvens av en ökad satsning på stödet till näringslivsutveckling.
Utskottet anser att en reducering av anslaget till regeringens disposition med 20 miljoner kan göras till förmån för en ökning av stödet till näringslivsutveckling. Enligt utskottets bedömning är detta en rimlig avvägning, som medger den flexibilitet som kan vara nödvändig med tanke på den snabba utvecklingen i vissa stater i Öst- och Centraleuropa.
Det utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion U31 (kds) yrkandena 8--9 samt med anledning av motion U30 (m) yrkandena 8--9, 11 samt 15 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker motion U30 (m) yrkandena 12--14.
dels att momenten 42, 43 och 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 8 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30 yrkandena 9--11 och 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 931 000 000 kr,
43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del samt med anledning av propositionen och med avslag på motion 1994/95:U30 yrkande 12 till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 70 000 000 kr,
44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30 yrkande 15 och 1994/95:U32 yrkande 6 samt med avslag på motion 1994/95:U30 yrkande 13 till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 348 199 000 kr,
12. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som börjar med "Med anledning av" och slutar med "U809 (v) yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet delar således regeringens uppfattning om det angelägna i ett brett samarbete med Central- och Östeuropa. Utskottet ställer sig bakom en samordning av östbiståndet inom Utrikesdepartementet. De medel som regeringen anslagit är dock långt ifrån tillräckliga, för att exempelvis på ett effektivt sätt rena Östersjön. Utskottet föreslår att regeringen får återkomma med förslag om hur ytterligare medel skall avsättas. Som en första åtgärd bör nu 150 miljoner kronor, utöver regeringens förslag, tillföras östbiståndet.
Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till motion U809 (v) yrkande 15 samt med anledning av motionerna U26 (mp) yrkande 1, U30 (m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U32 (c) yrkande 2 samt U233 (mp) yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande total medelsram för östsamarbetet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U809 yrkande 15 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26 yrkandena 1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U32 yrkande 2 samt 1994/95:U233 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 72 börjar med "Utskottet konstaterar att" och på s. 73 slutar med "U26 (mp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Miljösituationen i Östeuropa är enligt alla bedömare katastrofal, och det behövs snabba insatser, som är för kostnadskrävande för att länderna själva skall kunna klara dem. Bland annat krävs omedelbara åtgärder för att rädda Östersjön, stoppa industriföroreningarna, miljöanpassa transportsystemet. Kärnsäkerhet, strålskydd och kärnkraftsavveckling med start för alternativ energiproduktion är också förebyggande miljöåtgärder.
Utskottet konstaterar att den militära hotbilden mot Sverige i dag är svagare, medan hotbilden från miljöföroreningar är stark. Utskottet anser därför, i enlighet med förslagen i motionerna U26 (mp) samt U233 (mp), att en miljard kronor bör avsättas till en miljöfond för Östeuropa. Medlen bör enligt utskottets uppfattning komma från besparingar i försvarsutgifterna och användas till förebyggande miljöinsatser och reparationer och återställande av skadad natur och miljö i Central- och Östeuropa.
Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till motionerna U26 (mp) yrkandena 1--2 och U233 (mp) yrkande 14 samt med anledning av motionerna U30 (m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U32 (c) yrkande 2 samt U809 (v) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande total medelsram för östsamarbetet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U26 yrkandena 1--2 och 1994/95:U233 yrkande 14 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U32 yrkande 2 samt 1994/95:U809 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)
Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 72 börjar med "Utskottet konstaterar att" och på s. 73 slutar med "U809 (v) yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Ett av de fyra huvudmålen för det framtida samarbetet med Central- och Östeuropa är att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. I propositionen föreslås en sammanhållen miljöstrategi i Östersjöregionen vilket välkomnas. Utskottet vill erinra om att Östersjöns miljö lyftes upp som en prioriterad fråga i regeringsdeklarationen där följande står att läsa: "Sverige skall vara pådrivande i det internationella miljöarbetet. Projektet att återställa Östersjön i ekologisk balans, som jag initierade 1990, kommer att drivas med förnyad kraft."
Det åtgärdsprogram för Östersjöns miljö som utarbetats inom HELCOM-samarbetet är mycket angeläget. Programmet, som innehåller avsnitt om utbildning, information, institutionsuppbyggnad samt en listning av de 132 allvarligaste punktkällorna kring vårt innanhav som måste åtgärdas, beräknas kosta 150 miljarder kronor. Regeringens förslag att sänka miljöbiståndet med närmare 50 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår är därför fullständigt oacceptabelt. Det skulle innebära att i princip inga nysatsningar skulle kunna göras inom miljösamarbetet inom Östersjöregionen då merparten av miljöbiståndet på den nivå regeringen föreslår är bunden i projekt initierade av den f.d. regeringen. I stället bör ökade resurser anslås till åtgärdsprogrammet för Östersjön. Ytterst handlar det om om vi är beredda att betala priset för miljöförstöringen eller om vi tänker lämna över denna nota till våra barn. En nota som i värsta fall också inkluderar skador som är irreparabla.
Mot denna bakgrund anser utskottet att 246 miljoner kronor utöver det regeringen anslår i budgeten skall satsas på detta område.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion U31 (kds) yrkande 13 samt med anledning av motionerna U26 (mp) yrkande 1, U30 (m) yrkande 10, U32 (c) yrkande 2, U233 (mp) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande total medelsram för östsamarbetet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 13 samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26 yrkandena 1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U32 yrkande 2, 1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Gemensam säkerhet
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Den verklighetsbeskrivning som ges i utskottets kommentar till de moderata motionerna vad avser s.k. gemensam säkerhet är enligt Folkpartiets mening diskutabel. Det är visserligen sant att Helsingforsavtalets stadganden om mänskliga rättigheter öppnade en möjlighet för påverkan på diktaturerna i Östeuropa och gav den demokratiska oppositionen i dessa länder en starkare ställning än tidigare. Men det är också sant att åtskilliga regeringar i de dåvarande demokratierna i det längsta värderade stabiliteten i Östeuropa högre än de demokratiska ideal som de själva ansåg omistliga på hemmaplan. Denna prioritering av stabilitet före demokrati vilade dessutom på den felaktiga föreställningen att de östeuropeiska regimerna trots allt hade någon form av folklig legitimitet och att systemskillnaderna mellan väst och öst i grunden skulle förbli bestående. Många regeringar i väst klamrade sig därför i det längsta fast vid politiker som Gierek och Gorbatjov och höll in i det sista demokratiska rörelser som Solidaritet och de baltiska folkfronterna på armlängds avstånd.
Denna hållning till regimerna i öst kan inte ensidigt förknippas med socialdemokratiska partier och politiker i väst utan fanns under 70- och 80-talen i de flesta europeiska politiska partier. Såväl reservationen (m) som utskottets majoritetstext är därför otillfredsställande, men eftersom frågan inte berörts i Folkpartiet liberalernas egen motion avstår vi från att göra en egen reservation på denna punkt.
Sammanställning av i motionerna förekommande beloppsyrkanden
Bilaga 1
Jordbruksutskottets yttrande
1994/95:JoU4y
Bilaga 2
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har den 7 mars 1995 beslutat bereda jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1994/95:160 om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa jämte motioner.
Jordbruksutskottets yttrande avser i huvudsak de delar av avsnitt 7 i propositionen som berör miljöinsatser i Central- och Östeuropa jämte hithörande anslagsfrågor. Utskottet överlämnar till utrikesutskottet några motionsyrkanden från allmänna motionstiden om miljöinsatser i Östersjön och Barentsregionen. Såvitt avser följdmotionerna yttrar sig jordbruksutskottet över motionerna U26, U27, U30, U31, U32 och U33 i nedan angivna delar.
Propositionen
I propositionen föreslås ett nytt program för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, omfattande budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. För denna period föreslår regeringen att totalt fyra miljarder kronor ställs till förfogande. I propositionen redovisas bl.a. regeringens överväganden om det fortsatta östsamarbetets inriktning och utformning. Till grund härför ligger den översyn som Kommittén för analys av utvecklingssamarbete utfört i enlighet med riksdagens önskemål (Ds 1994:134, Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa).
Regeringen ställer upp fyra mål för samarbetet:
främja en säkerhetsgemenskap fördjupa demokratins kultur stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling stödja en miljömässigt hållbar utveckling.
I avsnitt 7 (s. 59 f.) redovisar regeringen utförligt målet avseende en miljömässigt hållbar utveckling. Målet för miljöinsatser i Central- och Östeuropa skall vara att stödja miljösamarbete och åtgärder för att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön.
Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd till investeringar på koncessionella villkor inom ramen för Östersjöprogrammet är centrala inslag i öststödet.
Kärnsäkerhetshöjande åtgärder i Litauen, kärnämneskontroll och strålskyddssamarbete är ett väsentligt svenskt intresse. Insatser på dessa områden skall fortsätta på en hög nivå.
I avsnitt 11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96 föreslår regeringen ett nytt anslag till Samarbete med Central- och Östeuropa under tredje huvudtiteln (G 1). Av totala anslaget, 725 miljoner kronor, skall 169 250 000 kr avse miljöinsatser.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1994/95:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar en miljard kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 216 miljoner kronor,
1994/95:U27 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av demokrati- och miljösatsningar vid eventuella framtida utökningar av anslagsramen för samarbete med länderna i Öst- och Centraleuropa.
1994/95:U30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på miljö och kärnsäkerhet,
10. att riksdagen beslutar att för miljösamarbete anslå 205 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen,
1994/95:U31 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
10. att riksdagen beslutar att Sverige skall stödja miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k. debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning i utbyte mot att Polen satsar motsvarande summa i miljöprojekt,
13. att riksdagen för miljöinsatser i Östersjöregionen (G 1) beslutar anslå 246 000 000 kr utöver regeringens samlade förslag,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att framtida satsningar på va-infrastruktur i Östersjöområdet i ökad utsträckning inriktas på kretsloppsbaserade lösningar där urin och fekalier kan bli en resurs i ett miljöanpassat jordbruk,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen till riksdagen återkommer med ett förslag till hur Sverige kan bidra till utvecklandet av en miljöanpassad infrastruktur i de baltiska staterna.
1994/95:U32 av Helena Nilsson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att till Miljöinsatser i Central- och Östeuropa budgetåret 1995/96 anvisa 245 000 000 kr,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en kommission för att utarbeta förslag till program för miljöinsatser i Central- och Östeuropa perioden 1997--1999,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanhållande ansvar för Miljödepartementet när det gäller Sveriges miljöinsatser i närområdet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en garantiram för miljölån vid Nordiska investeringsbanken,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild facilitet för mjuk finansiering knuten till NIB/NEFCO,
1994/95:U33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare åtgärder för att miljösanera Östersjön.
Motioner som överlämnas av jordbruksutskottet
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivitetsutredning vad avser satsningarna i åtgärder för en renare Östersjö,
1994/95:Jo615 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Barentsregionen.
1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär en långsiktig plan för restaureringen av Östersjön,
1994/95:Jo671 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för ett renare Östersjön.
Utskottet
Inledning
Utskottet erinrar om att regeringen under fjolåret i skrivelse 1993/94:252 redovisade det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som hade lämnats till länderna i Central- och Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94. Skrivelsen behandlades i utskottets betänkande 1994/95:JoU4. Utrikesutskottet avgav yttrande över skrivelsen.
Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen har tidigare anvisats under fjortonde huvudtiteln. För innevarande budgetår har anvisats ett reservationsanslag på 191 800 000 kr (1993/94:JoU15). Anslaget är uppdelat på fem anslagsposter, varav åtgärdsprogrammet för Östersjön omfattar den största om 126 300 000 kr.
I årets budgetbetänkande angående fjortonde huvudtiteln behandlar utskottet bl.a. motioner med yrkanden att anslaget till miljöinsatser i Central- och Östeuropa även i fortsättningen skall föras upp under denna huvudtitel (1994/95:JoU14). Utskottet avstyrker dessa motioner.
En miljömässigt hållbar utveckling
Propositionen
Regeringen anför i avsnitt 7 (s. 59 f.) att miljösituationen i Central- och Östeuropa i många avseenden kan karaktäriseras som i det närmaste katastrofal. På grund av planekonomins systemfel har år av misshushållning resulterat i en omfattande utarmning av den fysiska miljön. Samtidigt bör dock noteras att många viktiga naturområden och våtmarker förblivit orörda, till gagn för djurliv och flora.
Miljöfrågorna har från första början getts högsta prioritet i Sveriges östsamarbete. Sverige var pådrivande i att lyfta fram betydelsen av åtgärder för att förhindra ytterligare miljöförstöring. Sveriges och Polens statsministrar var tillsammans initiativtagare till konferensen i Ronneby år 1990 som har resulterat i ett åtgärdsprogram för Östersjön. På ett tidigt stadium uppmärksammades också de internationella finansieringsinstitutionerna såsom Världsbanken, EBRD, NIB och EIB på Östersjöregionens behov av miljöinsatser.
De ovannämnda institutionerna deltog som aktiva samarbetspartners i en resursmobiliseringskonferens i Gdansk i Polen där samtliga bilaterala och multilaterala insatser redovisades. En deklaration antogs där länderna runt Östersjön rekommenderas att bl.a. använda avgifter för att begränsa miljöskadliga utsläpp. Vidare skall enligt deklarationen olika finansieringslösningar användas på effektivast möjliga sätt, och gåvor och annat finansiellt stöd skall ställas till förfogande för bl.a. projektförberedelser.
Inom ramen för den s.k. Environment for Europe-processen hålls regelbundna miljöministerkonferenser. Vid dessa konferenser har miljöfrågorna i Central- och Östeuropa alltmer kommit i fokus. Vid den senaste ministerkonferensen i april 1993 antogs principerna för ett miljöaktionsprogram för Central- och Östeuropa. Programmet innehåller riktlinjer för politiska reformer, institutionella åtgärder och miljöinvesteringar. Nästa europeiska miljöministerkonferens kommer att äga rum i Sofia i oktober 1995. Vid konferensen kommer miljöfrågorna i Central- och Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen av miljöåtgärder och investeringar.
Åtgärder i Central- och Östeuropa måste enligt regeringen riktas såväl mot lokala hälsorelaterade problem som mot gränsöverskridande föroreningar. En stor del av det svenska stödet går nu till investeringsinsatser. I de berörda länderna finns betydande områden med höga naturvårdsvärden även i ett europeiskt perspektiv. Det är angeläget att åtgärder i stor utsträckning även avser bevarande av den biologiska mångfalden.
För miljö- och kärnsäkerhetsinsatser i Central- och Östeuropa har anvisats ungefär en miljard kronor under åren 1990/91--1994/95. Ett flertal myndigheter och institutioner i Sverige har inom sitt kompetensområde erhållit särskilda medel för miljöstöd. Hit hör t.ex. NUTEK, Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut, Sveriges lantbruksuniversitet och Statens naturvårdsverk.
Av de medel BITS disponerar för stöd till Central- och Östeuropa för samtliga sektorer beräknas att medel i storleksordningen 150 miljoner kronor använts för miljöinsatser eller insatser som har en påtagligt positiv miljöeffekt. Härutöver har BITS erhållit 55 miljoner kronor för insatser inom åtgärdsprogrammet i Östersjön. För investeringar i de värsta föroreningskällorna i åtgärdsprogrammet för Östersjön har anslagits ca 210 miljoner kronor som disponerats av Miljödepartementet.
Från och med den 1 juli 1995 kommer, enligt regeringens förslag, miljöinsatserna att finansieras över ett sammanhållet anslag. Eftersom miljöstödet kräver nära samverkan med departement och myndigheter kommer regeringen att tillsätta en särskild beredningsgrupp för policy- och anslagsfrågor.
Under rubriken Förvaltningsstöd och kunskapsuppbyggnad anför regeringen bl.a. att svenska myndigheter har en lång och bred erfarenhet av miljöarbete och därmed goda förutsättningar för att kunna göra en betydande insats i samarbetsländerna vad gäller kunskapsöverföring och tekniskt samarbete. En stor del av denna verksamhet har finansierats via BITS. Som komplement till detta stöd har Statens naturvårdsverk disponerat medel för bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring.
Under rubriken Åtgärdsprogrammet för Östersjön anför regeringen bl.a. följande.
De största insatserna vad gäller miljöstöd går till åtgärdsprogrammet för Östersjön. Inom ramen för Helsingforskommissionen (HELCOM) har ett åtgärdsprogram utarbetats gemensamt av alla länder i tillrinningsområdet i nära samarbete med Världsbanken, Europeiska investeringsbanken och Nordiska investeringsbanken.
I programmet beskrivs vilka åtgärder som bör vidtas under kommande 20-årsperiod för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Utöver de 132 konkreta utsläppskällor som identifierats beskriver programmet också behoven av lagar och regleringar, miljömedvetenhet hos befolkningen samt kunskapsöverföring inom bl.a. dessa områden till länderna i öst. Utsläppskällorna som tas upp i programmet är de objekt som bedöms bör åtgärdas först. De består framför allt av kommunala avlopp, industrier och jordbruk.
De totala kostnaderna för programmet har beräknats till 18 miljarder ecu (ca 150 miljarder kronor), där cirka hälften är kostnader för att åtgärda utsläppskällorna och resten en uppskattning av kostnaden för kunskapsuppbyggnad, stärkande av institutionella åtgärder samt ökad miljökunskap. Största delen av kostnaderna är lokala kostnader, dvs. sådana som betalas med inhemska medel.
Det svenska stödet till åtgärdsprogrammets genomförande i länderna runt Östersjön uppgår hittills till ca 400 miljoner kronor. Det innebär att Sverige kunnat bidra till väsentliga insatser för miljön i dessa länder.
I propositionen redovisas i detta avsnitt även vissa fakta och utredningar kring det nordiska finansieringsbolaget för miljöinvesteringar -- NEFCO. De nordiska miljöministrarna har förordat att fortsätta inbetalningarna till NEFCO på samma nivå som hittills under perioden 1996--2001 för att öka grundkapitalet till 80 miljoner ecu.
Förvaltningsstödet förutsätter ett långsiktigt engagemang i direkta institutionella kontakter med berörda miljöministerier och mångåriga insatser. Utvecklingen i framför allt de baltiska staterna och Polen innebär att dessa har kommit in i en fas där behoven av investeringar ökar. I översynen konstateras att samarbetsländerna inom överskådlig tid inte torde ha tillräckliga resurser för att själva klara finansieringen och att möjligheterna att klara investeringarna enbart med krediter från internationella finansiella institutioner är begränsade. Det är regeringens mening att det på miljöområdet är motiverat att hålla beredskap för att med medel på koncessionella villkor ge katalytiskt stöd till investeringar. De erfarenheter som härvid gjorts och de former som redan har utvecklats från samfinansieringar inom ramen för Östersjöprogrammet skall ligga till grund för det uppdrag som den nya myndigheten kommer att erhålla för stöd på detta område.
På detta område är ett utvidgat nordiskt samarbete för att genomföra miljösatsningar i närområdet av särskilt intresse. På initiativ av de nordiska miljö- och finansministrarna genomför en arbetsgrupp under Nordiska ministerrådet en studie om effektivisering och samordning av de nordiska ländernas miljöinsatser i Central- och Östeuropa. Ett nordiskt stöd skulle kunna lämnas som gemensam gåvofinansiering eller som garantier för utvidgad långivning till miljöprojekt från Nordiska investeringsbanken. Ett eventuellt svenskt bidrag till sådana gemensamma satsningar förutses finansieras genom omallokeringar inom den föreslagna posten för miljöinsatser.
När det gäller insatsområden anser regeringen att stöd till avloppsreningsanläggningar även fortsättningsvis skall ges prioritet i samarbetet. Av de 132 föroreningskällorna i Östersjöprogrammet är ett femtiotal avloppsreningsanläggningar. Dessa reningsverk kan svårligen finansieras med enbart kommersiell finansiering, varför svenskt stöd kan vara det tillskott som möjliggör att investeringen kan komma till stånd. Det är angeläget att det svenska stödet går till insatser som är kostnadseffektiva. Prioriteringen av avloppsreningsanläggningar skall dock inte hindra att andra kostnadseffektiva och väl motiverade insatser för Östersjön kan göras för att förbättra miljön.
För miljöinsatser föreslås ett belopp på 169 250 000 kr. Därutöver finns medel reserverade för ett eventuellt bidrag till NEFCO.
Motionerna
Några huvudfrågor i de följdmotioner som väckts är omfattningen av det svenska miljöstödet och hur miljösamarbetet skall administreras. Enligt motion U26 (mp) yrkande 1 krävs betydligt större insatser för miljöinvesteringar i Central- och Östeuropa. Utöver vad regeringen föreslagit bör 1 miljard kronor anvisas och avsättas till en fond för sådana investeringar.
I motion U27 (fp) anförs synpunkter på en ekologiskt hållbar utveckling i samarbetsländerna. Riksdagen bör enligt motionen göra ett uttalande med avseende på något längre sikt, nämligen att miljösatsningar -- vid sidan av ytterligare insatser för att stärka den demokratiska kulturen -- bör få högsta prioritet om det finns möjligheter att höja ramen längre fram (yrkande 9).
Anslagshöjningar föreslås även i motionerna U30 (m), U31 (kds) och U32 (c). Enligt motion U30 bör 205 miljoner kronor anvisas för miljösamarbetet. Även i fortsättningen bör miljöbiståndet kanaliseras i särskild form och organiseras av miljömyndigheterna (yrkandena 5 och 10). I motion U31 föreslås att miljöinvesteringar i Polen stöds genom Ecofund och s.k. debt swaps (skuldavskrivning mot miljöinvesteringar), att 246 miljoner kronor anslås utöver regeringens förslag för miljöinsatser, att satsningar på va-infrastruktur i Östersjöområdet inriktas på kretsloppsbaserade lösningar och att regeringen återkommer med förslag om hur Sverige kan bidra till en miljöanpassad infrastruktur (yrkandena 10, 13, 15 och 16). I motion U32 yrkas att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande delar anvisar 245 miljoner kronor för miljöinsatser under Miljödepartementets budget och att en kommission tillsätts för att utarbeta ett förslag till program för miljöinsatser (yrkandena 2 och 3). Programmet skall omfatta tiden 1997--1999 och omfatta minst 400 miljoner kronor per budgetår. Kommissionen, som bör ges parlamentarisk förankring, bör även föreslå finansiering av insatserna. Enligt yrkande 4 i motionen bör Miljödepartementet ha det sammanhållande ansvaret. I yrkandena 15 och 16 hänvisas till en nyligen avlämnad rapport till Nordiska ministerrådet och föreslås att Nordiska investeringsbanken ges en av ägarstaterna garanterad ram för lån till miljöinsatser på minst 100 miljoner kronor. En särskild facilitet för mjukgörande av finansiering av miljöinsatser i närområdet, knuten till NIB/NEFCO, bör inrättas senast den 1 januari 1996. I motion U33 (v) yrkande 5 anförs att Sveriges hittillsvarande bidrag till miljösaneringen av Östersjön m.m. är helt otillräckligt, mot bakgrund av att kostnaderna beräknats till ca 150 miljarder kronor. Regeringen bör återkomma med förslag om hur Sveriges insats för Östersjön drastiskt skall stärkas. I motion Jo664 från samma parti yrkas att regeringen skyndsamt lägger fram en långsiktig plan för hur restaureringen av Östersjön skall påskyndas och finansieras (yrkande 5).
Enligt motion Jo604 yrkande 12 (kds) finns det skäl att utreda den ekonomiska effektiviteten i satsningarna på en bättre Östersjömiljö. Det kan t.ex. ifrågasättas om satsningarna på traditionell va-teknik i de baltiska staterna är lämpliga. Det som behövs är i stället en direkt satsning på kretsloppsbaserade toalettsystem m.m.
I motion Jo615 (s) behandlas olika miljöproblem i Barentsregionen. Motionärerna tar bl.a. upp den stora koncentrationen av kärnreaktorer på Kolahalvön, utsläppen från nickelverken, dumpningen av radioaktivt avfall och provsprängningarna på Novaja Semlja. Det är viktigt att Sverige tillsammans med Norges, Finlands och Rysslands regeringar upprättar ett gemensamt miljöprogram för Kolahalvön och att en del av det svenska stödet till Östeuropa går till miljösatsningar på Kolahalvön.
I motion Jo671 (s) anförs att hela Östersjöområdet måste ses i ett helhetsperspektiv. Ett omfattande program för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling krävs för att återställa Östersjön i ekologisk balans. Kraftfulla insatser bör göras för att vända den allvarliga miljösituationen, bl.a. med bundet bistånd. Motionärerna framhåller också att Kalmar med sitt strategiska läge i Östersjön kan göra väsentliga insatser.
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till regeringens överväganden i avsnitt 7 om åtgärder för att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Som regeringen anför bör målet för miljöinsatser i Central- och Östeuropa vara att stödja miljösamarbete och åtgärder för att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön. Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd till investeringar på koncessionella villkor inom ramen för Östersjöprogrammet är centrala inslag i öststödet. Härmed avses enligt utskottets terminologi bl.a. stöd eller långivning på förmånliga villkor som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex. i fråga om möjligheter till kompletterande insatser från olika finansieringskällor.
Från de synpunkter utskottet har att företräda finns det anledning att instämma i de bedömningar som görs i motion U27 yrkande 9. Utskottet delar motionärernas slutsats att miljösatsningar och ytterligare insatser för att stärka den demokratiska utvecklingen bör få hög prioritet i det framtida samarbetet. Motionen är i denna del, enligt utskottets uppfattning, väl förenlig med den allmänna inriktningen av propositionen och bör kunna anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
När det gäller departementsansvaret för miljösamarbetet erinrar utskottet om att riksdagen i 7 kap. 1 § regeringsformen föreskrivit att det är regeringen som fördelar ärenden mellan departementen. Närmare bestämmelser finns i departementsförordningen. I Holmberg--Stjernquists kommentar till grundlagarna understryks att departementsförordningen är regeringens ensak.
Vidare bör framhållas att utskottet nyligen i betänkandet 1994/95:JoU14 avstyrkt motioner om att medel för miljöinsatser i Central- och Östeuropa skall anvisas under fjortonde huvudtiteln (Miljödepartementet). Riksdagen förväntas fatta beslut i detta ärende den 6 april 1995.
Utöver den formella bedömning som innefattas i det anförda vill utskottet tillägga att det är omfattningen och inriktningen av de föreslagna miljöinsatserna som bör vara det huvudsakliga ämnet för riksdagens ställningstagande. Syftet med regeringens förslag är att samordna och koncentrera samarbetet med Central- och Östeuropa på olika områden. Enligt utskottets mening är det därvid inte ett förstahandsintresse vilket departement som har det formella ansvaret för insatserna eller under vilken huvudtitel medel för samarbetet anvisas. Av propositionen framgår att regeringen förutsätter en nära samverkan mellan berörda departement och myndigheter i fråga om miljöstödet (s. 61). Regeringen avser därför att för policy- och anslagsfrågor tillsätta en särskild beredningsgrupp. Med hänvisning till det anförda bör motionerna U30 yrkande 5 och U32 yrkandena 3 och 4 avstyrkas.
Av bl.a. statsfinansiella skäl och med hänvisning till de effektivitetsvinster som propositionen kan medföra tillstyrker utskottet att 169 250 000 kr anvisas för miljöinsatser under budgetperioden 1995/96. I enlighet härmed avstyrks motionerna U26 yrkande 1, U30 yrkande 10, U31 yrkande 13 och U32 yrkande 2.
Utskottet ser positivt på förslagen i motion U32 om en garantiram för miljölån vid Nordiska Investeringsbanken och om en särskild facilitet för s.k. mjuk finansiering. En arbetsgrupp under Nordiska ministerrådet har nyligen avslutat en studie om effektivisering och samordning av de nordiska ländernas miljöinsatser i Central- och Östeuropa (jfr prop. s. 64). Arbetsgruppens förslag bereds nu i regeringskansliet. I propositionen anförs härvidlag bl.a. att ett nordiskt stöd skulle kunna lämnas som gemensam gåvofinansiering eller som garantier för utvidgad långivning till miljöprojekt från Nordiska Investeringsbanken. Utskottet utgår från att förslagen i motion U32 yrkandena 15 och 16 beaktas och övervägs i det fortsatta beredningsarbetet.
Som framgår av propositionen har inom HELCOM utarbetats ett åtgärdsprogram för Östersjön som är gemensamt för alla länder i tillrinningsområdet. I programmet beskrivs vilka åtgärder som bör vidtas under kommande 20-årsperiod för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Utskottet ansluter sig till synpunkterna i Vänsterpartiets motioner så till vida att det är angeläget att åtgärdsprogrammet för Östersjön konkretiseras ytterligare och påskyndas så långt det är möjligt. Det är viktigt att riksdagen fortlöpande får information om hur arbetet fortskrider och ges tillfälle att påverka miljöinsatserna. Särskilt finansieringsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet. En plan för finansieringen av hela åtgärdsprogrammet kan dock inte framläggas ensidigt av Sverige utan måste givetvis grundas på internationellt samarbete. Vid nästa europeiska miljökonferens i Sofia i oktober 1995 kommer miljöfrågorna i Central- och Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen av miljöåtgärder och investeringar. Det bör i första hand ankomma på regeringen att avgöra under vilka former den fortsatta verksamheten bör redovisas för riksdagen.
Med det anförda bör motionerna U33 yrkande 5 och Jo664 yrkande 5 anses till stor del tillgodosedda.
Utskottet är inte berett att tillstyrka motion U31 yrkande 10 angående särskilda åtgärder med avseende på Polen. Att finansiera miljöinsatser via Ecofund kan innebära svårigheter från den synpunkten att investeringarna under genomförandefasen ej kan påverkas av andra länder som deltar i samarbetet. Möjligheten att tillämpa skuldavskrivningar i utbyte mot miljöinvesteringar är vidare begränsad av det faktum att de privata långivare som kan vara engagerade i verksamheten måste ersättas i särskild ordning. Däremot delar utskottet motionärernas uppfattning att satsningarna på avloppsrening m.m. i största möjliga utsträckning bör inriktas på kretsloppsbaserade lösningar (yrkande 15). Utskottet ser ingen motsättning mellan propositionen och motionen i denna del. Frågan om stöd till en miljöanpassad infrastruktur, bl.a. på trafikområdet, behandlades redan i skrivelse 1993/94:252 (1994/95:JoU4). Inom ramen för samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen avsattes 15 miljoner kronor för finansiering av svenska punktinsatser. Tre arbetsgrupper har arbetat med trafiksäkerhet, infrastruktur resp. trafik och miljö. I likhet med motionärerna anser utskottet det viktigt att infrastrukturen i de berörda länderna redan från början ges en miljöanpassad inriktning. Härmed kan yrkande 16 i motionen anses besvarat.
Övriga fristående motioner, som väcktes innan propositionen framlades, är i stor utsträckning tillgodosedda med de förslag regeringen presenterar. I anslutning till motion Jo604 (kds) yrkande 12 erinrar utskottet om att Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbete genomfört en studie av Sveriges samarbete med Öst- och Centraleuropa (Ds 1994:134). Ett huvudsyfte med studien har varit att analysera ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten i detta samarbete. Betänkandet ingår som en del i det bakgrundsmaterial som proposition 160 bygger på. I propositionen understryks också det angelägna i att det svenska stödet går till insatser som är kostnadseffektiva. Motionen bör således inte föranleda någon vidare åtgärd.
Till den del motion Jo615 (s) faller inom utskottets beredningsområde vill utskottet understryka det angelägna i att de miljöfrågor som tas upp i motionen noga övervägs av regeringen. I propositionen (s. 92--93) redovisas bl.a. att de fem nordiska länderna, Ryssland och EG-kommissionen undertecknat en deklaration om samarbete i vad som kommit att kallas den euroarktiska Barentsregionen. Med deklarationen bildades det euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt bildades ett regionalt Barentsråd. Det regionala rådet har antagit ett Barentsprogram till en kostnad av 151 miljoner norska kronor. I likhet med regeringen finner utskottet Barentssamarbetet angeläget. I övrigt går utskottet inte närmare in på dessa frågor, bl.a. med hänsyn till att utrikesutskottet planerar att behandla liknande motioner i sitt betänkande med anledning av proposition 160.
Som framgår av redovisningen ovan ligger förslagen i propositionen väl i linje med motion Jo671. Utskottet utgår från att motionärernas synpunkter kommer att beaktas i det fortsatta arbetet och föreslår att motionen lämnas utan vidare åtgärd.
Stockholm den 28 mars 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Ola Sundell (m).
Avvikande meningar
1. Anslag till miljösamarbete m.m.
Göte Jonsson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Ola Sundell (alla m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "Utöver den formella" och slutar med "U32 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
En betydande del av stödet till Central- och Östeuropa har avsett stöd till miljöinsatser och till kärnsäkerhet. Detta av två skäl. Först och främst måste det parallellt med systemskiftet också ske direkta insatser av miljövårdande karaktär. Föroreningarna inom det berörda området är av den enorma omfattningen att direkta reningsinsatser behöver stimuleras. Det andra skälet är att också miljön i Sverige blir bättre om utsläppen i Östersjön blir mindre och om utsläppen i luften minskas. Utskottet kan därför inte acceptera regeringens förslag, som i det närmaste innebär en halvering av den nuvarande satsningen på miljövård. Utskottet tillstyrker förslaget i motion U30 yrkande 10 att anslaget till miljöinsatser bestäms till 205 miljoner kronor. Vidare anser utskottet, i enlighet med yrkande 5 i motionen, att miljöinsatserna även fortsättningsvis bör kanaliseras i särskild form och via kompetenta myndigheter. Just dess dubbelsidiga värde motiverar insatser utöver vad som strikt kan betecknas som ett stöd till Central- och Östeuropa. Förutom ökande insatser bör därför miljöbiståndet även framgent organiseras av miljömyndigheterna. Riksdagen bör göra ett uttalande i enlighet med motion U30 yrkande 5. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
2. Anslag till miljösamarbete m.m.
Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "olika finansieringskällor" bort utgå, dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "När det gäller" och slutar med "U32 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är det visserligen regeringen som i första hand avgör hur ärenden fördelas inom departementsorganisationen. Med hänsyn till att riksdagen tidigare beslutat om både högre anslag och en annan departementstillhörighet för miljösamarbete med Central- och Östeuropa än vad som nu föreslås framstår det som naturligt att riksdagen har en åsikt i frågan. Utskottet delar uppfattningen i motion U32 att propositionen leder till en avsevärd och oacceptabel neddragning av tidigare gjorda insatser. Utskottet ser det som en absolut miniminivå att anslaget för miljöinsatser uppgår till 245 miljoner kronor enligt yrkande 2 i motion U32. Anslaget bör betecknas Miljöinsatser i Östersjöregionen och anvisas under fjortonde huvudtiteln. Det sammanhållande ansvaret bör således åvila Miljödepartementet. Vidare tillstyrker utskottet motionärernas förslag att regeringen anmodas tillsätta en kommission med direktiv att lägga fram förslag om ett nytt treårsprogram. Direktiven bör ange att kommissionen för budgetåren 1997--1999 anvisar innehållet i ett program för miljöinsatser om minst 400 miljoner kronor per budgetår. Det bör ankomma på kommissionen, som bör ges en parlamentarisk förankring, att föreslå finansiering av insatserna. Kommissionen bör särskilt beakta hur det svenska miljöbiståndet skall utformas för att åstadkomma maximal utväxling av insatserna i form av optimal samfinansiering med mottagarstaterna, de internationella finansieringsinstitutionerna och andra givarstater. Utskottet tillstyrker således även yrkandena 3 och 4 i motion U32. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
3. Anslag till miljösamarbete m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "Med det anförda" och slutar med "till stor del tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar emellertid Vänsterpartiets uppfattning i motion U33 att Östersjön måste prioriteras i miljöarbetet. Mot bakgrund av att åtgärdsprogrammet för Östersjöns sanering kostnadsberäknats till ca 150 miljarder kronor är de svenska insatserna hittills starkt otillfredsställande och otillräckliga. Det är ett grundläggande intresse för både Sverige och dess omvärld att Östersjön -- ett unikt bräckvattenhav med en lång kustlinje och en lång historia av nedsmutsning -- blir föremål för kraftfulla insatser. Regeringen bör, som föreslås i motion U33 yrkande 5, återkomma med förslag om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall stärkas. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
4. Anslag till miljösamarbete m.m.
Gudrun Lindvall (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "Av bl.a. statsfinansiella" och slutar med "U32 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion U26 griper arbetet och insatserna för en bättre miljö in i många verksamhetsfält. Bland annat krävs omedelbara åtgärder för att stoppa nedsmutsningen och övergödningen av Östersjön. Med hjälp av avloppsreningsverk, ett renare och mer resurssnålt jordbruk samt tekniska lösningar för industrier kan stora värden räddas. Också åtgärder för kärnsäkerhet och strålskydd är förebyggande miljöåtgärder.
Dessa omfattande åtgärder kräver stora ekonomiska insatser. Utskottet ansluter sig till Miljöpartiets budgetförslag, som bl.a. innebär att en miljard kronor avsätts till en särskild fond för olika slags miljöinvesteringar i Central- och Östeuropa. Det är en ringa kostnad jämfört med de värden som står på spel. Den nya biståndsmyndigheten bör ansvara för fördelningen av medlen, som också bör stå till förfogande för enskilda organisationer. Riksdagen bör således, i enlighet med yrkande 1 i motion U26, anslå ytterligare en miljard kronor för samarbete med Central- och Östeuropa, jämfört med regeringens förslag. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Näringsutskottets yttrande
1994/95:NU5y
Bilaga 2
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1994/95:160 om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa jämte motioner i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde.
Till näringsutskottet har tidigare hänvisats fem motioner från allmänna motionstiden med yrkanden angående frihandel med Central- och Östeuropa, statliga krediter för export till bl.a. Ryssland samt samarbete mellan regioner vid Östersjön. Yrkandena har en nära koppling till de frågor som nu är aktuella. De berörda motionerna är 1994/95:K224 (kds) (yrkande 29), 1994/95:N233 (s), 1994/95:N242 (s), 1994/95:N262 (s) och 1994/95:A470 (s) (yrkande 9). De fem motionerna överlämnas i angivna delar till utrikesutskottet -- under förutsättning av dess medgivande -- med det yttrande som här följer.
Näringsutskottet
Inledning
I propositionen föreslås ett nytt program för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa omfattande budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Regeringen redovisar sina överväganden rörande det fortsatta östsamarbetets inriktning. I propositionen anges också övergripande riktlinjer för den nya biståndsmyndighet som enligt tidigare förslag skall bildas och inom vilken en särskild avdelning skall inrättas med ett samlat ansvar för samarbetet med Central- och Östeuropa. Vidare lämnas en redogörelse för regeringens syn på Sveriges roll i Europeiska unionens (EU) program för samarbete med Central- och Östeuropa.
Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till frågor rörande handelspolitik, exportkreditgarantier och regionalt näringslivssamarbete.
Handelspolitik
I propositionen anförs att liberalisering av utrikeshandeln är en viktig del av reformpolitiken i östländerna. Avregleringen av utrikeshandeln har kommit långt i många länder bl.a. som en följd av strävandena att bygga ut förbindelserna med Västeuropa. Enligt vad som sägs i propositionen är tillträde till marknaderna i Västeuropa och stabila handelspolitiska arrangemang med EU av avgörande betydelse för utvecklingen av de aktuella ländernas export. Det konstateras att EU:s handelspolitik med begränsningar inom jordbruks- och tekoområdena, där länderna inom Central- och Östeuropa har goda möjligheter att hävda sig, har förhindrat en kraftigare ökning av handeln. Viktiga liberaliseringar av EU:s handelspolitik har emellertid skett inom ramen för de s.k. Europaavtalen, dvs. de associationsavtal som EU slutit med flertalet länder i Central- och Östeuropa. Sverige kommer att verka för en fortsatt utveckling i denna riktning, sägs det i propositionen. Det anförs vidare att de central- och östeuropeiska ländernas väg till medlemskap i EU måste underlättas genom bl.a. en mer öppen handelspolitik.
I motionerna 1994/95:K224 (kds) och 1994/95:U31 (kds) understryks att Sverige måste fortsätta att verka för frihandel och flera handelsprogram med Central- och Östeuropa. Det framhålls att upprättandet av Europaavtalen är viktiga steg för att de olika länderna skall kunna närma sig övriga Europa. Dessa avtal måste emellertid, enligt motionärerna, med tiden utvidgas bl.a. så att de utöver industrivaror även omfattar jordbruksvaror.
Sedan Sverige valt EU-medlemskap är handelspolitiken en angelägenhet för gemenskapen, konstateras det i motion 1994/95:U32 (c). Det är viktigt att Sverige i EU arbetar för en sådan politik att staterna i Central- och Östeuropa kan delta i utbytet på samma villkor som de stater som redan är medlemmar, hävdar motionärerna.
Även i motionerna 1994/95:U30 (m) och 1994/95:U33 (v) poängteras betydelsen för de central- och östeuropeiska länderna av ökad frihandel, dock utan att några yrkanden framställs.
I motion 1994/95:U30 (m) anförs att Sverige inom EU måste arbeta med all kraft för att kvarvarande handelshinder tas bort så snart som möjligt. Det kommer visserligen att medföra påfrestningar också på Sveriges och övriga Västeuropas näringsliv, bl.a. eftersom de central- och östeuropeiska länderna är konkurrenskraftiga inom de sektorer som är "känsliga". Motionärerna understryker att import från Central- och Östeuropa måste accepteras även på jordbruksområdet.
Det saknas en vision för hur Västeuropa skall öppna sig för de produkter som Central- och Östeuropa kan konkurrera med, hävdas det i motion 1994/95:U33 (v). Försäljning av bl.a. jordbruksprodukter, stålvaror och malm kan ge östländerna de exportintäkter de är i så stort behov av. Att öppna gränserna, dvs. avskaffa tullbarriärer, importkvoter och andra handelshinder, skulle vara oändligt mycket viktigare än de insatser som diskuteras i propositionen, anför motionärerna. De anser att regeringen bör ges i uppdrag dels att inom EU verka för att dessa handelshinder undanröjs, dels att redovisa vilka krav Sverige skall driva i EU för att stimulera handel mellan Sverige/EU och Öst- och Centraleuropa.
Näringsutskottet har under hösten 1994 vid två tillfällen behandlat frågor om Sveriges handelspolitiska agerande inom EU, nämligen dels i ett yttrande (1994/95:NU1y) till utrikesutskottet angående Sveriges medlemskap i EU, dels i ett betänkande (1994/95:NU8) om Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen. Utskottet anförde därvid att det är angeläget att Sverige med kraft fortsätter att driva sin traditionellt frihandelsvänliga linje. Utskottet hänvisade också till att regeringen understrukit betydelsen av frihandel och att den betonat att det är en naturlig uppgift för Sverige att verka för att EU:s handelspolitik på t.ex. teko- och jordbruksområdena snarast möjligt frigörs samt att Sverige tillsammans med andra frihandelsinriktade länder bör motverka protektionism i alla former.
Näringsutskottet vill nu på nytt markera den avgörande roll som en fri handel har för främjandet av tillväxt och välfärd. De central- och östeuropeiska ländernas framåtskridande torde i hög grad gynnas av att de kan exportera varor från de sektorer inom näringslivet där de är konkurrenskraftiga. Strävan efter en öppnare handel, även när det gäller tekovaror och jordbruksprodukter, måste därför ha en framträdande plats i Sveriges politik i förhållande till dessa länder. Genom att handelspolitiken utformas gemensamt inom EU är det angeläget att Sverige inom unionen med kraft fortsätter att driva en frihandelsvänlig linje. Vad som nu anförts ligger i linje med vad såväl riksdagen i bred enighet som regeringen tidigare betonat. Utskottet anser därför att de berörda motionerna i huvudsak är tillgodosedda och att något uttalande från riksdagens sida inte är erforderligt. Motionerna avstyrks därför i aktuella delar.
Exportkreditgarantier
Frågan om utformningen av de statliga kreditgarantierna för export till Ryssland och de baltiska staterna bör ses mot bakgrund av de allmänna regler som gäller för exportkreditgarantier. Näringsutskottet lämnar därför inledningsvis en översiktlig beskrivning av detta system.
Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet vars uppgift är att främja svensk export genom utfärdande av garantier. Garantin är en försäkring som skyddar exportörer mot vissa förlustrisker i exportaffärer. Garantin kan även användas som säkerhet för lån hos kreditinstitut. För garantin betalas en premie, som skall avspegla risken och vars storlek beror på bl.a. vilket land garantin avser, kundens betalningsförmåga och garantins längd. EKN gör löpande bedömningar av olika länders betalningsförmåga och delar därefter in länderna i olika riskklasser. För affärer med länder som anses ha mycket osäker betalningsförmåga lämnas inga garantier. Enligt de riktlinjer som riksdagen har angett för garantigivningen skall den gå ihop ekonomiskt; för de långa garantierna -- över ett år -- gäller detta krav på sikt. Riksdagen fastställer årligen ramar för EKN:s garantigivning. För närvarande gäller att EKN kan lämna garantier uppgående till totalt 92 miljarder kronor.
Våren 1993 inrättades en särskild exportkreditgarantiram på 1 miljard kronor för de baltiska länderna och Ryssland, eftersom EKN på grund av risknivån inte kunde bevilja garantier inom sin normala verksamhet (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 230, bet. UU16). Även den särskilda ramen administreras av EKN. Riksdagen har avsatt 300 miljoner kronor till täckande av förlustrisker.
I propositionen anförs att den särskilda exportkreditramen bedöms bli fullt utnyttjad relativt snart, och regeringen föreslår därför en utvidgning av ramen med 1 miljard kronor. Utökningen av ramen bedöms medföra behov av avsättningar för förlusttäckning på sammanlagt 100 miljoner kronor under de kommande tre åren. För budgetåret 1995/96 föreslås 70 miljoner kronor, varav 22 miljoner kronor täcks genom omdisponering av reserverade medel.
EKN har mot bakgrund av en högre risknivå beslutat iaktta restriktivitet med garantigivning till Ryssland. Om inte riskläget förbättras bör, enligt regeringen, de totala förbindelserna avseende Ryssland uppgå till högst en fjärdedel av ramen.
Den föreslagna utökningen av ramen gör det vidare, enligt regeringen, möjligt för EKN att restriktivt pröva enstaka exportaffärer till Ukraina, Vitryssland och Kazakstan, som tidigare varit stängda för garantigivning.
Regeringen föreslår att vissa garantier till de länder som omfattas av den särskilda ramen skall kunna avräknas mot EKN:s ordinarie ram för investeringsgarantier. Förutsättningen är att EKN bedömer att risken är godtagbar mot bakgrund av de riktlinjer som finns för den normala prövningen av investeringsgarantier.
I motion 1994/95:N262 (s) sägs att en mängd svenska företag har produkter som på ett effektivt sätt kan hjälpa länderna i öst att få i gång sin industri och handel. Motionärerna nämner som exempel företagen Hägglunds Drives AB och Sunds Defibrator Industries AB. För att kunna exportera till Ryssland är dessa företag i behov av att få exportkreditgarantier. Enligt motionärerna behöver reglerna ändras för att sådana garantier skall kunna beviljas.
Även i motion 1994/95:A470 (s) påpekas att Hägglunds Drives och Sunds Defibrator är beroende av statliga garantier för att kunna exportera till Ryssland.
Näringsutskottet behandlade våren 1994 ett yrkande av samma innebörd som de som nu finns i motionerna 1994/95:N262 (s) och 1994/95:A470 (s). Utskottet (bet. 1993/94:NU14 s. 7) erinrade därvid om den särskilda garantiramen för Ryssland och de baltiska staterna och avstyrkte motionen. Riksdagen följde utskottet.
Näringsutskottet anser att det är angeläget att främja ett utvidgat handelsutbyte med Ryssland och de baltiska staterna och tillstyrker därför förslaget om en fördubbling av exportkreditramen till 2 miljarder kronor. Enligt utskottets uppfattning får de nu berörda motionerna därmed anses vara tillgodosedda. De avstyrks således av utskottet.
Begränsningen av Rysslands andel av exportkreditramen är uttryck för en restriktiv behandling och strider mot ambitionerna med Östeuropapolitiken, hävdas det i motion 1994/95:U33 (v). Motionärerna anser att svårigheterna i Ryssland motiverar att mer än en fjärdedel av ramen skall kunna användas för affärer med Ryssland.
Som tidigare framgått medger den särskilda exportkreditramen ett större risktagande än vad som är möjligt inom EKN:s normala garantigivning. De av riksdagen fastlagda riktlinjerna innebär emellertid att risktagandet även i affärer med de baltiska staterna och Ryssland måste begränsas samtidigt som strävan är att garantierna skall bidra till mottagarlandets ekonomiska utveckling. Enligt näringsutskottets uppfattning är det viktigt att beakta att det föreligger betydande skillnader i de olika ländernas utveckling. Estland har nått långt i sitt ekonomiska reformprogam, och ekonomin stabiliseras efter hand. Detta har lett till att EKN sedan slutet av år 1993 kunnat bevilja korta garantier för affärer med Estland inom den ordinarie ramen. I december 1994 togs motsvarande steg beträffande Lettland och Litauen. Estland kunde samtidigt placeras i en lägre premieklass. Vid samma tidpunkt öppnades EKN:s medellånga och långa garantigivning i viss utsträckning för de tre baltiska länderna.
Utvecklingen i Ryssland är mer bekymmersam än i de baltiska länderna när det gäller ekonomisk stabilitet och kreditvärdighet. Näringsutskottet anser därför, i likhet med regeringen och EKN, att det är rimligt att detta återspeglas i en viss återhållsamhet med garantigivningen. Samtidigt är det angeläget att noggrant följa utvecklingen och ha hög beredskap för omprövning i den takt som förbättringar kan noteras. Med hänvisning till vad som nu sagts avstyrker utskottet motion 1994/95:U33 (v) i denna del.
Innebörden av regeringens förslag beträffande avräkning av investeringsgarantier är att vissa garantier lämnade till Öst- och Centraleuropa skall kunna avräknas från EKN:s ordinarie ram för investeringsgarantier. Regeringen föreslår i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 4 s. 171) en oförändrad nivå på denna ram om 2 miljarder kronor. Detta förslag behandlar utskottet senare under våren 1995 (bet. 1994/95:NU22). Vid utgången av februari 1995 uppgick garantiåtagandena inom investeringsgarantiramen till ca 350 miljoner kronor. Enligt vad näringsutskottet erfarit finns det därmed utrymme inom denna ram för garantier till östländerna utan att det inverkar på möjligheterna att få garantier för investeringar i andra länder.
Näringsutskottet tillstyrker mot denna bakgrund vad regeringen anfört om avräkning av investeringsgarantier. Utskottet tillstyrker även övriga förslag i propositionen som rör exportkrediter.
Regionalt samarbete
Av propositionen framgår att regeringen bedömer att det regionala samarbetet kommer att bli alltmer betydelsefullt när det gäller kontakterna med Central- och Östeuropa. Regeringen ämnar bidra till gränsöverskridande regionalt samarbete genom EU och genom att främja det regionala samarbetet inom det s.k. Östersjörådet. Vidare kommer genomförandet av Barentsprogrammet och av olika nordiska närområdesaktiviteter att stödjas.
Inom EU:s regionalpolitiska verksamhet finns, enligt vad som sägs i propositionen, särskilda strukturprogram som syftar till att underlätta ökade kontakter mellan regioner och enskilda kommuner. Dessa kan numera användas även för samarbete med Central- och Östeuropa.
I motion 1994/95:N233 (s) hänvisas till att det i budgetpropositionen (bil. 13 s. 16) anges att regeringen har för avsikt att under våren 1995 ta initiativ till en samlad diskussion om hur tillväxten i länderna kring Östersjön kan stimuleras. Lokalt och regionalt har det tagits flera initiativ för att förbättra kontakterna över Östersjön. I motionen nämns Östersjökontoret i Oxelösund som ett sådant exempel. I den framtida utvecklingen av kontakterna är det viktigt att främst utnyttja de lokala och regionala organisationer som bildats för ändamålet, anförs det i motionen.
Även i motion 1994/95:N242 (s) hänvisas till det nämnda uttalandet i budgetpropositionen. Motionärerna markerar den roll som Gotland kan spela i ett förstärkt Östersjösamarbete. Motionärerna nämner olika faktorer som gör Gotland väl lämpat att vara en mötesplats för samarbete. Hur denna roll kan förstärkas bör dock utredas närmare, heter det i motionen.
I motion 1994/95:U28 (s) påpekas att det inom olika delar av landet pågår en rad aktiviteter för att bygga ut samarbetet över Östersjön. I Karlskrona finns ett Östersjöinstitut som får visst statligt stöd. Enligt motionärerna är det angeläget att detta stöd utvidgas till ett antal centra i kustområdet.
Enligt uppgift har företrädare för regeringen under våren 1995 haft kontakter med representanter för näringslivet för att bl.a. kartlägga de problem som företagen möter vid etableringar i de baltiska staterna och i västra Ryssland. Vad som framkommit i dessa sammanhang avses komma att beaktas vid den närmare utformningen av insatserna för de aktuella länderna för att därigenom bl.a. underlätta etableringen av svenska företag där.
Vad som sägs i propositionen om vikten av regionalt samarbete ligger väl i linje med de synpunkter som framförs i de berörda motionerna. Enligt näringsutskottets uppfattning får det ankomma på regeringen och ansvariga myndigheter att närmare avgöra hur det regionala samarbetet kan främjas. Det är härvid viktigt att beakta näringslivets intressen. Utskottet vill också erinra om de möjligheter som finns inom ramen för EU:s regionala verksamhet. Med hänvisning till vad som nu anförts får de aktuella motionerna anses vara tillgodosedda. De avstyrks därför av utskottet.
Stockholm den 30 mars 1995
På näringsutskottets vägnar
Christer Eirefelt
I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp) och Laila Bäck (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning av betänkandet 1 Propositionen 2 Motionerna 3 Utskottet 11 1. Inledning 11 2. Samarbetets målsättning och inriktning 15 2.1 Gemensam säkerhet 15 Propositionen 15 Sammanfattning av motionerna 16 Utskottets överväganden 21 2.2 Demokratins kultur 29 Propositionen 29 Sammanfattning av motionerna 31 Utskottets överväganden 34 2.3 En socialt hållbar ekonomisk omvandling 41 Propositionen 41 Sammanfattning av motionerna 44 Utskottets överväganden 45 2.4 Miljö och kärnsäkerhet 49 Propositionen 49 Sammanfattning av motionerna 50 Utskottets överväganden 53 2.5 Regionalt och multilateralt samarbete 60 Propositionen 60 Sammanfattning av motionerna 61 Utskottets överväganden 63 3. Anslagsfrågor 68 Propositionen 68 Sammanfattning av motionerna 70 Utskottets överväganden 71 Hemställan 74 Reservationer 79 1. Snabbt systemskifte m.m. (mom. 1) 79 2. Samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning i övrigt (mom. 2) 81 3. Rysslands andel av exportkreditgarantiramen (mom. 18) 82 4. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23) 83 5. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23, 47) 84 6. Skuldavskrivning till Polen (mom. 24) 85 7. Kärnsäkerhets- och energistöd (mom. 30) 86 8. Stöd till färdigställande av kärnkraftverk (mom. 32) 86 9. Anslag för främjande av rättsstaten m.m. (mom. 40, 42, 43, 44, 47) 87 10. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 44) 89 11. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 43, 44) 90 12. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 91 13. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 92 14. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 92 Särskilt yttrande 93 Gemensam säkerhet 93 Bilaga 1: Sammanställning av i motionerna förekommande beloppsyrkanden 95 Bilaga 2: Jordbruksutskottets yttrande 1994/95:JoU4y 96 Näringsutskottets yttrande 1994/95:NU5y 109