Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
Betänkande 1996/97:UU16
Utrikesutskottets betänkande
1996/97:UU16
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
Innehåll
1996/97 UU16
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas ett antal motioner som väckts under allmänna motionstiden 1996/97 angående inriktning av och innehåll i Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, inklusive Östersjösamarbetet och Barentssamarbetet, samt de motioner som väckts angående detta samarbete med anledning av regeringens proposition 1996/97:1. De motioner som behandlar budgetfrågor för detta samarbete har utskottet beaktat i betänkande 1996/97:UU2. Utskottet framhåller - liksom i utskottets betänkande 1995/96:UU16 - att samarbetet med Central- och Östeuropa intar en central plats i svensk utrikespolitik. Vidare framhålls att integrationen av länderna i central- och östeuropa med europeiska politiska och ekonomiska strukturer är ett övergripande mål för EU:s medlemsländer och för Sverige. Utskottet ser positivt på den ökade inriktningen av östsamarbetet på sådana projekt som kan länkas in i förmedlemskapsstrategin. Det innebär att det med automatik sker en gradvis förändring av samarbetets karaktär och att de central- och östeuropeiska staterna blir alltmer likvärdiga parter i samarbetet. En viktig del i samarbetsprogrammet är enligt utskottets uppfattning stödet för att främja demokratins utveckling och befästande i länderna i Central- och Östeuropa. Utskottet ser positivt på utvecklingen av det svenska demokratistödet och dess utformning. Ett demokratiskt samhälle har inte bara fungerande demokratiska institutioner utan byggs även upp underifrån genom folkligt deltagande och skapande av organisationer som kan artikulera den folkliga viljan och tillvarata olika intressen i samhällsbygget och i samhällsdebatten. Utskottet framhåller den betydelse som enskilda organisationer och folkrörelser har för det fria organisationslivet och att de har en central roll för genomförandet av insatser inriktade på en fördjupad demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna i länderna i Central- och Östeuropa. Utskottet finner att det av regeringen föreslagna ländervalet ligger i linje med dess uppfattning. I likhet med regeringen anser utskottet att samarbetet med Ukraina bör utökas och att samarbetet med Vitryssland kan utökas så snart den inhemska reformprocessen öppnar möjligheter för effektiva insatser. Utskottet anser liksom regeringen att det är viktigt att miljöfrågorna bibehåller en framskjuten plats i samarbetet med Central- och Östeuropa och i Östersjösamarbetet, i synnerhet vad beträffar förbättringar av vattenmiljön i Östersjön. Utskottet ser vidare positivt på att insatser för att förbättra kärnsäkerheten är ett prioriterat område och spelar en betydande roll såväl i Sveriges bilaterala samarbete med Central- och Östeuropa som i EU:s östsamarbetsprogram. Vad gäller regionalt och multilateralt samarbete är det utskottets uppfattning att det nordiska samarbetet i vissa delar kan tjäna som förebild för utvecklingen av samarbetet runt Östersjön. Utskottet anser även att främjandet av ett nordiskt samarbete med närområdet bör fortsätta. När det gäller Barentssamarbetet menar utskottet att Barentsregionen bär på stora naturrikedomar som om de på rätt sätt tas till vara - med nödvändig hänsyn till den känsliga arktiska miljön - kan leda till ökad tillväxt och välfärd i hela regionen. Samarbetet bidrar på ett konstruktivt sätt till reformprocessen i Ryssland och har en stabiliserande inverkan, både i Barentsregionen och i norra Europa som helhet. Insatser inom miljöområdet i Barentsregionen är väl kartlagda och lämpliga åtgärder redan identifierade, och utskottet ser mycket positivt på det framväxande miljösamarbetet i regionen. Insatsbehovet är emellertid mycket stort och kräver finansiering inte bara från Barentsländerna utan även från andra bi- och multilaterala källor. Europeiska kommissionen har en viktig uppgift att mobilisera resurser till insatser i regionen. Utskottet framhåller att utbyggnaden av infrastrukturen i Central- och Östeuropa är av största vikt och ser positivt på de åtgärder som vidtagits av regeringen för att på kort och lång sikt främja de ekonomiska relationerna och utöka handelsutbytet med länderna i Central- och Östeuropa och med de baltiska staterna. Utskottet besvarar eller avstyrker samtliga motioner. Till betänkandet är fogat sex reservationer och tre särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:U206 av Chris Heister och Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att i samarbete med Svenska kyrkan få till stånd en återupprustning av den svenska församlingens kyrkobyggnad i S:t Petersburg. 1996/97:U209 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sociala hjälpprogram i de baltiska staterna samt i det ryska när- området. 1996/97:U511 av Olle Lindström (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturinvesteringar i Barentsregionen. 1996/97:U512 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till Barentssamarbetet för vidare utveckling i regionen. 1996/97:U623 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om partianknutna stiftelsers betydelse för internationell demokratiutveckling. 1996/97:U703 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder från den svenska regeringen för att förhindra miljöskador och konflikter vid industriell verksamhet i nordvästra Ryssland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för en stor internationell insats för att lösa problemen med kärnkraftssäkerhet och strålskydd på Kolahalvön, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en plan och prioriteringsordning för infrastruktursatsningar i Barentsregionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkandet av kvinnors ställning i Barentsregionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål för den i motionen föreslagna fonden för Barentssamarbetet. 1996/97:U801 av Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser från regeringens miljardprogram för Östersjösamarbetet och omställning till hållbar utveckling skall avsättas för iordningställande av mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall. 1996/97:U802 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norden som aktör i Östersjösamarbetet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att underlätta handel och investeringar i Östersjöregionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studieförbundens roll för demokratiutvecklingen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt demokratistöd via de svenska riksdagspartierna. 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om låneavskrivning i utbyte mot miljöinvesteringar. 1996/97:U803 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska garantier för utgivning av en svensk-litauisk ordbok. 1996/97:U804 av Anita Johansson och Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den utreder behovet av och möjligheterna för att inrätta ett akademiskt centrum för Östersjöländerna. 1996/97:U805 av Sonja Fransson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbilda och bekosta anställningen av lokala Agenda 21- samordnare i de baltiska staterna under ett till två år, inom de resurser som är avsatta för Östersjösamarbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera till utveckling av vänorts- och nätverkskontakter mellan Agenda 21-arbetet i Sverige och Baltikum. 1996/97:U806 av Liselotte Wågö (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att villkora biståndsinsatserna för lagstiftning till förmån för barn och ungdom. 1996/97:U807 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att internationellt verka för att säkra sarkofagen och stänga övriga reaktorer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att internationellt verka för ökat bistånd till dem som drabbats av Tjernobylolyckan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att internationellt verka för att stoppa all vidare utbyggnad av kärnkraften i Öst- och Centraleuropa, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka internationellt för att stoppa inflyttningen till de radioaktiva områdena i Vitryssland och Ukraina, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa gränsvärden som återspeglar de faktiska riskerna. 1996/97:U808 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att redovisa kostnader och effekter av Sveriges bistånd till de baltiska länderna. 1996/97:U809 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kräva öppenhet och insyn angående radioaktiva utsläpp, kärnbränsle m.m. i Barentsregionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de risker som finns i Barentsregionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att övervaka och åtgärda miljöhoten i Barentsregionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla samarbetet inom Barentsregionen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att föra upp de globala hot som finns i Barentsregionen på internationell nivå. 1996/97:U810 av Anders Svärd m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en redovisning över den aktuella miljösituationen i Barentsregionen, samt förslag till lämpliga åtgärder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda medel för Länsstyrelsen i Norrbottens län för dess arbete inom Regionrådet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad prioritering av Barentsregionen inom samarbetet med Öst- och Centraleuropa. 1996/97:U811 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat skolutbyte eller utbyte mellan ukrainska och svenska ungdomsorganisationer. 1996/97:U812 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnkraftssäkerhet i öst, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges relationer till Ukraina och Vitryssland, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en självständig svensk Centraleuropapolitik, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en självständig svensk Balkanpolitik. 1996/97:U813 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödinsatserna utformas i perspektivet av integrationen av Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen i övrigt av stödet till Central- och Östeuropa, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrationen av samarbetet med Central- och Östeuropa. 1996/97:U814 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall öka sitt bistånd till Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undersöka möjligheterna till utökade svenska insatser i Vitryssland, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Utrikesdepartementet skall göra en analys av utvecklingen i Vitryssland, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska staten bör utöka sina ekonomiska garantier i syfte att främja samarbete och handel med Östeuropa, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur import av varor från Östeuropa kan underlättas, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad samordning m.m. av de svenska insatserna i Östeuropa, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny infrastruktur i Östeuropa, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i trafiksektorn, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige måste stödja uppbyggnaden av alternativa energisystem i stället för Östeuropas kärnkraft, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man skall ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet i alla slags projekt. 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samlat grepp för att främja utvecklingen av turism, idrott och kultur mellan berörda länder. 1996/97:U815 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av Kalmar läns förutsättningar för ett utökat Östersjösamarbete, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggande av försöksverksamhet till Kalmar län beträffande ökad demokrati och ökat utbyte över gränserna inom Östersjösamarbetet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en särskild grupp ur Östersjörådet för att initialt föreslå lämpliga samordningsåtgärder för ett utökat samarbete mellan Kalmar län och övriga Östersjöländer. 1996/97:Kr283 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurserna för Östersjösamarbetet. 1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete mellan olika aktörer i Östersjöområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stödja utvecklingen av kollektivtrafiksystemen i de baltiska staterna och Polen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ledning för fossilgas från Norge över Sverige till Finland och Baltikum inte får komma till stånd, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska satsningar på utveckling av alternativa energisystem i Baltikum, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om torvanvändningen i Baltikum, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en viktig del av Östersjösamarbetet är att varje land skall redovisa sin miljöskuld. 1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöinriktningen av Östersjösamarbetet. 1996/97:A433 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Östersjöfonden.
Utskottet
1. Demokratins kultur och samarbetets länderinriktning
Sammanfattning av motionerna
I Moderata samlingspartiets kommittémotion U813 (m) framhålls att samarbetet med länderna i Öst- och Centraleuropa syftar till att den europeiska integrationen utsträcks även till dessa länder. De nya demokratierna har rätt att delta i samarbetet på i princip samma villkor som de sedan länge etablerade västeuropeiska demokratierna. Stödinsatserna måste ses i detta perspektiv och inte som ett biståndssamarbete, menar motionärerna (yrkande 1). Vidare konstaterar motionärerna att redan inom ett begränsat antal år kommer de nya demokratierna att fullt ut delta i det gemensamma beslutsfattandet och i den meningen vara fullvärdiga medlemmar i det europeiska samarbetet. När det gäller samarbetets inriktning framförs i motionen synpunkter inom ett flertal områden. Motionärerna menar att stödinsatser är särskilt känsliga i länder där all verksamhet tidigare var centralplanerad och där subventioner och straffavgifter förstört meningsfull verksamhet. Stödinsatser måste alltså utformas med stor försiktighet så att inte framväxande strukturer hämmas och gamla strukturer främjas. När det gäller suveränitetsstödet till de baltiska staterna krävs fortsatta insatser och utvecklingen av det säkerhetsmässiga samarbetet kommer att stå i fokus under de närmaste åren. För att hjälpa till att bygga ett öppet och pluralistiskt samhälle med respekt för oliktänkande och minoriteter är det viktigt med utbyte inom utbildning och kulturliv. Utbyte mellan lärare, studenter, forskare, kulturpersonligheter, journalister och andra nyckelgrupper kan bidra till att sprida mångfaldens och toleransens erfarenheter. En central uppgift för de västliga stödinsatserna är att bidra till att skapa en rättsstat. Det handlar inte om så stora summor men väl om överföring av normer, kunskaper och kompetens. En fungerande rättsstat är enligt motionärerna en oundgänglig del i en fungerande demokrati och marknadsekonomi (yrkande 2 delvis). I Centerpartiets partimotion U802 (c) framhålls att demokratiseringen är, tillsammans med övergången till marknadsekonomi, de viktigaste förändringarna i de tidigare kommunistdiktaturerna. Centerpartiet anser att det är viktigt med fortsatt stöd för en fördjupad demokratisering och vill i detta sammanhang särskilt betona folkrörelsernas betydelse för det fria organisationslivet. Studiecirklar var det idéburna arbetets drivhus i samband med demokratins genombrott i de nordiska länderna framhåller motionärerna och menar att det finns anledning att i utbytet med Central- och Östeuropa även fortsättningsvis ta tillvara de kunskaper som finns i svenska studieförbund (yrkande 5). Även i motion Kr283 (c) framhålls att det är viktigt att det mellanfolkliga samarbetet stärks på det lokala planet. Centerpartiet föreslår att 50 miljoner kronor avsätts ur Östersjösamarbetet för kunskapsutbyte och kontaktskapande verksamhet inom studieförbunds, föreningslivets och folkrörelsers aktiva verksamhet i dessa länder (yrkande 31). Även i kommittémotion U623 (fp) betonas vikten av att bygga demokratiska strukturer. Motionärerna menar att det i Sverige länge funnits en ovilja att erkänna den roll som demokratins aktörer - partier med sidoorganisationer, fria medier, bildningsorganisationer etc. spelar för att demokratiska samhällsförhållanden skall kunna uppstå och vidmakthållas. Sedan något år tillbaka har denna hållning förändrats genom att partianknutna stiftelser kan få statliga medel för samarbete med partier och andra motparter i andra länder. Denna försöksverksamhet bör enligt Folkpartiets mening permanentas. Samtidigt är det angeläget att utrikesförvaltningen förstår att demokratiska partier har olika arbetsformer och strukturer och inte fördelar stöd efter någon mall som kanske är relevant för svenskt politiskt liv - eller delar av det - men som inte är tillämplig i andra länder och i länder där demokratin helt nyligen har börjat utvecklas (yrkande 5). Motionärerna bakom motion U802 (c) menar att den del av stödet till demokratiutveckling, som i dag utbetalas till de svenska riksdagspartierna för stöd till partisystemet i Central- och Östeuropa, fyller en viktig uppgift. Stödet via riksdagspartierna är en försöksverksamhet som skall utvärderas efter 1997. Centerpartiet anser att det partianknutna stödet bör finnas kvar även efter 1997 (yrkande 6). I motion U811 (fp) framhåller Folkpartiet liberalerna det angelägna i att stärka den demokratiska utvecklingen i Ukraina. Det sker bäst genom ökat samarbete med andra demokratier som Sverige och ökad integration i det europeiska samarbetet. Motionären anser att det är viktigt att understödja och stimulera breda enskilda och folkliga kontakter mellan ungdomar från Sverige och Ukraina inom ramen för skolutbyte samt utbyte mellan ukrainska och svenska ungdomsorganisationer som idrottsrörelsen eller scoutrörelsen (yrkande 2). Vänsterpartiet framhåller i partimotion U814 (v) att kontakterna med Östeuropa har ökat - särskilt med de baltiska länderna - och att det är viktigt att uppmuntra alla folkliga kontakter. I dag sker en rad initiativ inom dessa områden, men mycket grundas på spridda kommunala och enskilda organisationers engagemang eller enstaka eldsjälars insats. Vänsterpartiet menar att det saknas en nationell, svensk strategi för hur man kan uppmuntra dessa slag av kontakter. Regeringen bör ta ett samlat grepp över hur turismen över Östersjön skall främjas och hur kultur- och idrottsutbytet kan öka mellan Sverige och Östeuropa (yrkandena 6 och 11). I motion U813 (m) anförs att de baltiska länderna, Polen och åtta nordvästliga regioner i Ryssland utgör den naturliga delen i det bilaterala samarbetet. Här föreligger särskilda intressen och möjligheter att stärka samarbetet direkt med Sverige, menar motionärerna. I Vitryssland, som i strikt mening inte räknas till närområdet, men likväl nästan är ett grannland, är det nu särskilt viktigt med insatser för att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Även insatser för utvecklingen i Ukraina är motiverade. Landet dröjde länge med systemskiftet och befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation. När nu sent omsider förändringarna sker är det viktigt att Sverige tillsammans med övriga Europa ger landet sitt stöd (yrkande 2 delvis). I motion U812 (fp) framhålls att Ukraina bör ges ökat utrymme i det svenska samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Samarbetet bör i första hand handla om stöd till utveckling av demokratiska institutioner. Vad gäller Vitryssland menar motionärerna att ett svenskt engagemang bör övervägas när regimen ändrat karaktär (yrkande 7). Vidare framhåller motionärerna att även om starka skäl talar för en koncentration av de svenska intressena till vårt närområde kring Östersjön och till delar av Ryssland vore det oklokt att helt avstå från engagemang i andra länder. Polen, Tjeckien, Ungern och Slovenien utgör kärnan i unionens kommande utvidgning. Om Sverige vill kunna påverka hur denna utvidgning av unionen genomförs behöver vi en självständig Centraleuropapolitik (yrkande 8). På samma sätt behöver Sverige en självständig Balkanpolitik (yrkande 9). Även Vänsterpartiet framför i partimotion U814 (v) synpunkter på länderinriktningen av samarbetet med Central- och Östeuropa. Partiet förordar att Sverige skall öka sitt stöd till Ryssland och särskilt till S:t Petersburgsområdet. Ett Ryssland som får ekonomin att växa, åtgärdar miljöproblemen, tyglar arbetslösheten, bemästrar den sociala utslagningen och betvingar kriminaliteten blir en efterlängtad ny marknad och en källa till fördjupad demokrati och ökad säkerhet (yrkande 1). Vidare anför motionärerna att Vitryssland är ett ofta bortglömt land där reformprocessen går trögt. Pressen är statskontrollerad och yttranderätten i praktiken starkt begränsad, det finns inte positiva tecken i den ekonomiska utvecklingen, mänskliga rättigheter kränks och få strukturreformer har genomförts. Vänsterpartiet anser att regeringen bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna för utökade svenska insatser i Vitryssland med syfte att bidra till en positiv utveckling i landet (yrkande 2) samt att Utrikesdepartementet bör få i uppdrag att göra en analys av utvecklingen i landet (yrkande 3). Vänsterpartiet anser vidare att jämställdhetsperspektivet måste få en mer framträdande roll i de projekt Sverige deltar i. I direktiven till östsamarbetet finns detta med men har ännu inte fått tillräckligt genomslag i samarbetet (yrkande 10). I motion U806 (m) hänvisas till alarmerande rapporter om många barns och ungdomars vardag i de baltiska länderna. Gatubarnens antal stiger i oroväckande takt. Ett stort antal står utanför skolväsendet, prostitution och kriminalitet förekommer likväl som missbruk och allvarliga smittsamma sjukdomar. Den nationella lagstiftningen när det gäller barnens rättigheter och omhändertagande är bristfällig även om att de baltiska länderna har skrivit under FN:s barnkonvention. Omfattande insatser av frivilliga organisationer har gjorts och många länder har bidragit med olika projekt, inte minst Sverige. Trots detta går lagstiftningsarbetet för långsamt konstaterar motionären och vill införa som villkor för de svenska biståndinsatserna att det sker framsteg vad gäller lagstiftning till förmån för barn och ungdom.
Utskottets överväganden Från både riksdag och regering har vid ett flertal tillfällen uttalats att integrationen av länderna i Central- och Östeuropa med europeiska politiska och ekonomiska strukturer är ett övergripande mål för EU:s medlemsländer och för Sverige. Sverige stöder aktivt EU:s östutvidgning och kan genom samarbete beträffande medlemskapsförhandlingar och lagharmonisering underlätta för ett framtida medlemskap för de länder som har associationsavtal med unionen. I den särskilda propositionen om samarbetet med Öst- och Centraleuropa (1994/95:160) framhölls följande:
EU:s framtida utvidgning med de länder i Central- och Östeuropa som har eller nu förhandlar om associationsavtal välkomnas. Sverige skall särskilt verka för Estlands, Lettlands och Litauens fulla Europaintegration. Sverige stödjer också EU:s strävan att knyta Ryssland och andra östeuropeiska länder närmare till det europeiska samarbetet. Riksdagen antog våren 1995 (bet. 1994/95:UU16, rskr. 1994/95:308) regeringens förslag och fyra övergripande mål uppställdes för det svenska samarbetet: - att främja en säkerhetsgemenskap - att fördjupa demokratins kultur - att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling och - att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. I sitt betänkande 1994/95:UU16 framhöll utskottet att samarbetet med Öst- och Centraleuropa intar en central plats i svensk utrikespolitik. Det är ett grundläggande svenskt intresse att verka för de fyra ovannämnda målen, innefattande även effektivare energisystem och en ökad öppenhet mot omvärlden. De central- och östeuropeiska staternas integration i Europa - där ett framtida medlemskap i unionen i de flesta fall utgör en konkret målsättning - kan bidra till ökad politisk och ekonomisk stabilitet på hela den europeiska kontinenten. I proposition 1996/97:1 fastslår regeringen åter att integrationen av länderna i Central- och Östeuropa med europeiska strukturer är ett övergripande mål för det svenska samarbetet. Sverige stödjer aktivt EU:s östutvidgning och vill genom samarbete beträffande medlemskapsförhandlingar och lagharmonisering underlätta för ett framtida medlemskap för de länder som har associationsavtal med EU. Sverige verkar särskilt för Estlands, Lettlands och Litauens fulla Europaintegration och medlemskap i EU. Även Polens medlemskap i EU är en svensk angelägenhet inte minst ur ett Östersjöperspektiv. Sverige stödjer också EU:s strävan att knyta Ryssland och andra östeuropeiska länder närmare till det europeiska samarbetet. Utskottet har erfarit att efter hand som EU:s förmedlemskapsstrategi antagit fastare former och i samma mån som flertalet associerade länder i Central- och Östeuropa i allt större utsträckning inriktar sina politiska och ekonomiska ansträngningar på en framtida EU-anslutning, har också svenska stödinsatser fått en tydligare integrationsprofil. Exempel på detta är de landstrategier som utarbetats för det svenska samarbetet med Lettland och Litauen. Där slås fast att det fortsatta bilaterala samarbetet med dessa länder bör inriktas på att bidra till en konsolidering och fördjupning av reformprocessen samt att hjälpa dem att förbereda medlemskapsförhandlingarna och stödja det anpassningsarbete med sikte på EU-medlemskap som länderna själva nu ger högsta prioritet. Den ökade inriktningen av östsamarbetet på sådana projekt som kan länkas in i förmedlemskapsstrategin innebär automatiskt en gradvis förändring av samarbetets karaktär. De central- och östeuropeiska staterna blir alltmera likvärdiga parter. Stödåtgärderna ersätts av reguljärt samarbete. Tendensen är tydlig då det gäller länder som Polen och Estland, vars andelar av östsamarbetet nu minskar. Utskottet ser positivt på denna utveckling av samarbetet. Därmed anser utskottet motion 813 (m) yrkande 1 besvarad. I samma motion framhålls även att suveränitetsstödet till de baltiska staterna skall fortsätta med en fokusering på utvecklingen av det säkerhetsmässiga samarbetet och att en central uppgift för samarbetet är att bidra till byggandet av en rättsstat. De erfarenheter som under 90-talet vunnits genom insatser som stöd till säkerhetspolitisk kompetensutveckling, kust- och gränsbevakning, sjö- och luftfart, polis, tull, civilförsvar och räddningstjänst understryker enligt utskottets uppfattning vikten av samarbete mellan länderna i Östersjöregionen inom detta område. I proposition 1996/97:1 framhåller regeringen behovet av fortsatt stöd till regionalt samarbete, gränsöverskridande samarbetsprojekt, officersutbildning, minröjningsinsatser samt stöd till upprättande och utbildning av den gemensamma baltiska bataljonen för fredsbevarande insatser (BALTBAT). Det är utskottets uppfattning att dessa insatser är av stort värde samt att även stärkandet av demokratins och rättsstatens institutioner har viktiga säkerhetsfrämjande aspekter. Därmed anser utskottet motion U813 (m) yrkande 2 i berörd del besvarad. Vidare uppmärksammas i samma motion, yrkande 2 (delvis), samt i motionerna U802 (c) yrkandena 5 och 6, Kr283 (c) yrkande 31, U623 (fp) yrkande 5, U811(fp) yrkande 2 samt U814 (v) yrkandena 6 och 11 att byggandet av fungerande demokratier i länderna i Central- och Östeuropa är ett mångfasetterat arbete som kräver insatser på olika områden samt att det är viktigt att understödja och stimulera breda enskilda, folkliga, yrkesmässiga, organisations- och partikontakter mellan Sverige och länderna i Central- och Östeuropa. Inom ramen för Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa utgör - som framhölls ovan - stöd för fördjupande av demokratins kultur ett av fyra huvudområden. I proposition 1996/97:1 framhåller regeringen att tillsammans med övergången till marknadsekonomi har demokratiseringen utgjort det viktigaste inslaget i de central- och östeuropeiska staternas samhällsomvandling. Regeringen slår också fast att Sverige fortsatt skall stödja den löftesrika processen och bidra till att fördjupa demokratins kultur. Vidare konstateras att stödet på demokratiområdet ökade markant under budgetåret 1995/96. Antalet insatser fördubblades i jämförelse med budgetåret 1994/95. Enligt vad utskottet erfarit fokuseras Sidas strategi för stöd till demokratisk samhällsutveckling och stöd för mänskliga rättigheter i Central- och Östeuropa på främjande av rättsinstitutionernas funktionsduglighet, lokal demokrati vilket även innefattar vänortssamarbete, kompetens och attityder i medierna, jämställdhet, beredning av de politiska besluten och samspel mellan de politiska instanserna och förvaltningen, kontroll och revision i förvaltningen samt medborgarutbildning och medborgaraktiviteter i samhällsfrågor. Det totala demokratirelaterade stödet i samarbetet med Central- och Östeuropa uppgick till ca 130 miljoner kronor för kalenderåret 1996 och regeringen uppskattar att det samlade demokratistödet under innevarande budgetår kan komma att uppgå till motsvarande belopp. Utskottet ser positivt på denna utveckling av demokratistödet och dess utformning. En aspekt som lyfts fram är betydelsen av organisationer som fungerar och verkar på basplanet. Ett demokratiskt samhälle är inte bara ett som har fungerande demokratiska institutioner utan ett där demokratin även byggs upp underifrån genom folkligt deltagande och skapande av organisationer som kan artikulera den folkliga viljan och tillvarata olika intressen i samhällsbygget och i samhällsdebatten. I flera motioner framhålls den betydelse som folkrörelserna har för det fria organisationslivet och att de har en central roll i det fortsatta stödet för en fördjupad demokratisering. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser att enskilda organisationer och folkrörelser spelar en avgörande roll för demokratisk samhällsutveckling och respekt för de mänskliga rättigheterna. Stärkandet av det civila samhället i form av livskraftiga folkrörelser är en av de viktigaste faktorerna i demokratins befästande och framåtskridande i Central- och Östeuropa. Utskottet har erfarit att anslaget till enskilda organisationer för denna typ av insatser har ökat med 8 miljoner kronor till 57 miljoner kronor för innevarande budgetår. Svenska studieförbund har genom Sidas stöd till enskilda organisationer i Central- och Östeuropa bedrivit verksamhet sedan början av 1990-talet. Beträffande organisationer som har ramavtal med Sida har exempelvis LRF i samarbete med Vuxenskolan utvecklat studiecirkelverksamhet på landsbygden i Östeuropa. Andra förbund som har varit aktiva är Medborgarskolan och ABF. Denna och andra typer av insatser fortgår och utskottet har erfarit att regeringen välkomnar fortsatt tillvaratagande av de kunskaper som finns inom svenska studieförbund och att denna verksamhet ligger väl i linje med prioriteringar inom anslaget för enskilda organisationers verksamhet i Central- och Östeuropa. Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse över att statligt stöd för svenska studieförbund kommer att utgå även i fortsättningen. Vidare vill utskottet i detta sammanhang framhålla den verksamhet som bedrivs av UNDP och Europarådet när det gäller att främja demokratins utveckling i länderna i Central- och Östeuropa. Sverige har för att stödja denna verksamhet bl.a. avsatt en miljon dollar som frivilligt bidrag (utöver Sveriges multilaterala stöd till UNDP) för UNDP:s demokratiprogram i Central- och Östeuropa, vilket syftar till att främja demokrati, respekten för de mänskliga rättigheterna och enskilda organisationers verksamhet. Bidraget avser länder inom OSS (Oberoende Staters Samvälde). Europarådets verksamhet i Central- och Östeuropa syftar till att vägleda länderna i lagstiftnings-, författnings- och institutionsuppbyggande inom områden som mänskliga rättigheter, medier, utbildning, kultur ungdomsfrågor och miljö. Andra verksamhetsområden är lokal demokrati samt institutionsuppbyggnad av bl.a. domstols-, åklagar, och polisväsende. Utöver annat multilateralt stöd har Sverige lämnat frivilliga bidrag till Europarådet. Utskottet finner att detta stöd är värdefullt och att Sverige även fortsättningsvis bör stödja multilaterala insatser för främjande av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Utskottet anser därmed motionerna U813 (m) yrkande 2 (delvis) samt U802 (c) 5 besvarade. En särskild begäran framförs i motion Kr283 (c) yrkande 31 om att medel skall anslås från det särskilda Östersjöanslaget som riksdagen beslutade om sommaren 1996 för kunskapsutbyte och kontaktskapande verksamhet inom stuideförbunds, föreningslivets och folkrörelsers kontaktskapande verksamhet. Utskottet finner att tillräckliga medel avsätts inom det reguljära samarbetet för demokratistödjande insatser och för enskilda organisationers verksamhet. Utskottet avstyrker därmed motion Kr283 (c) yrkande 31. I motionerna U623 (fp) yrkande 5 och U802 (c) yrkande 6 framförs förslaget att den del av stödet till demokratiutveckling som i dag utbetalas till de svenska riksdagspartierna för stöd till och samarbete med partier och andra motsvarande organisationer i andra länder skall permanentas. Stödet till partianknutna organisationer är en försöksverksamhet som skall utvärderas under 1997. Försöksverksamheten pågår fr.o.m. den 1 juli 1995 t.o.m. den 31 december 1997. Utskottet har erfarit att det hos svenska partier och partinära organisationer genomgående har funnits en tydlig strävan att utnyttja stödet. Gemensamt för alla partier är att de valt att främst samarbeta med partinära organisationer i Estland, Lettland och Litauen. Därutöver har några partier valt att stödja organisationer i Bosnien- Hercegovina, Serbien, Tjeckien, Polen, Slovakien, Slovenien, Rumänien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Georgien. Genomgående har samarbetet kännetecknats av olika former av kunskapsöverföring för att främja huvudsakligen organisationsuppbyggnad. Utöver det partianknutna stödet har organisationer som står nära de politiska partierna möjlighet att söka bidrag via anslaget för stöd till folkrörelser och enskilda organisationer. Utskottet delar motionärernas uppfattning att när det gäller att fördjupa demokratins kultur är det betydelsefullt att stödja det partiväsende som ännu är under uppbyggnad i Central- och Östeuropa. Formerna för detta stöd kan variera. Utskottet vill därför inte vid detta tillfälle ta ställning till en eventuell fortsättning av stödformen även efter 1997. Den planerade utvärderingen bör först genomföras. Därmed anser utskottet motionerna U623 (fp) yrkande 5 och U802 (c) yrkande 6 besvarade. När det gäller utbyte och kontakter mellan Sverige och Ukraina delar utskottet motionärernas bedömning i motion U811 (fp) att det är viktigt att understödja och stimulera dessa för att stärka den demokratiska utvecklingen i landet. Som exempel på insatser som har genomförts kan nämnas att Sida har lämnat bidrag till en folkhögskola på Krim och ett flertal mindre bidrag till Rekryteringsgruppen, en grupp handikappade svenska ungdomar som etablerat samarbete med ukrainska unga handikappade. Svenska institutet har erbjudit stipendier till ukrainska ungdomar för kortare eller längre perioder. Enligt vad utskottet erfarit är det Svenska institutets ambition att intensifiera samarbetet på ungdomssidan med Ukraina, vilket utskottet välkomnar. Därutöver anser utskottet att det är viktigt att enskilda organisationer engagerar sig i utbytesverksamhet och att vänortsutbyte etableras mellan intresserade kommuner. Därmed anser utskottet motion U811 (fp) yrkande 2 besvarad. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U814 (v) yrkandena 6 och 11 att det är viktigt att uppmuntra folkliga kontakter och kultur- och idrottsutbyte med länderna i Östeuropa. Utskottet ser också positivt på vänortssamarbetet. Däremot ifrågasätter utskottet både behovet av en nationell svensk strategi för dessa kontakter och av att regeringen tar ett samlat grepp över hur turismen skall främjas och hur kultur- och idrottsbytet kan ökas. Reformprocessen i Central- och Östeuropa har skapat nya förutsättningar som har gjort det möjligt för det civila samhället att där utvecklas och för organisationer och enskilda att ha internationella kontakter. Det är myndigheternas uppgift att skapa gynnsamma villkor och underlätta ett mera aktivt samarbete och utbyte men ej att verka styrande. I den mån särskilda bilaterala svenska insatser är nödvändiga för att komplettera kommunala, regionala, enskilda och organisationers ansträngningar, kanaliseras dessa via Svenska institutet. Utskottet avstyrker därmed motion U814 (v) yrkandena 6 och 11. Synpunkter på ländervalet framförs i motionerna U813 (m) yrkande 2 (delvis), U812 (fp) yrkande 7 samt U814 (v) yrkandena 1, 2 och 3. Utskottet delar i huvudsak de uppfattningar avseende ländervalet som kommer till uttryck i de aktuella motionerna. I regeringens proposition 1996/97:1 framhålls att de svenska bilaterala insatserna koncentreras till Sveriges geografiska närområde. Detta omfattar Estland, Lettland, Litauen, Polen och nordvästra Ryssland med städerna S:t Petersburg, Kaliningrad, Pskov, Novgorod, Archangelsk och Murmansk med omgivande län samt Karelen. Utskottet finner att det av regeringen föreslagna ländervalet ligger i linje med dess uppfattning. Utskottet anser i likhet med regeringen att samarbetet med Ukraina bör utökas. Mot bakgrund av landets storlek, dess geopolitiska läge, den pågående reformprocessen samt att utvecklingen i landet är av säkerhetspolitiskt intresse för Sverige bör samarbetet med Ukraina äga prioritet. Vidare har utskottet erfarit att regeringen har ambitionen att utveckla samarbetet med Vitryssland så snart den inhemska reformprocessen öppnar möjligheter för effektiva svenska insatser och ett ökat svensk-vitryskt samarbete. Utskottet anser att eventuella insatser i Vitryssland bör fokuseras på att främja respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter. Vad avser samarbetet med Ryssland framhåller regeringen i proposition 1996/97:1 att den högre prioritet som Ryssland har givits under senare år även bör gälla under nästkommande budgetår förutsatt att reformprocessen medger fortsatt effektiva insatser. Vidare anför regeringen att samarbetet enligt landstrategin 1996-1998 även fortsättningsvis skall inriktas på kunskapsöverföring och institutionsutveckling till stöd för reformprocessen. Utskottet ser positivt på att samarbetet med Ryssland ges en högre prioritet under de förutsättningar som regeringen har angett. Med vad som ovan anförts betraktar utskott motionerna U813 (m) yrkande 2 (delvis), U812 (fp) yrkande 7 samt U814 (v) yrkande 2 besvarade. Vad avser insatser i S:t Petersburgsområdet vill utskottet erinra om vad som anfördes i utskottsbetänkande 1996/97:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Med anledning av en motion om ökade insatser i S.t Petersburgsområdet framhöll utskottet där följande:
- - - Målet för svenska miljöinsatser är att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön. Utgångspunkt för insatserna i Östersjöområdet är Åtgärdsprogrammet för Östersjön. Regeringen framhåller i nu föreliggande budgetproposition att det samarbete som inleddes med Ronnebymötet år 1990 skall fördjupas och intensifieras. En uppdatering av Åtgärdsprogrammet pågår, vilken kommer att följas upp av HELCOM (The Baltic Marine Environment Protection Commission) och föreläggas miljöministermötet 1998. Miljösituationen i nordvästra Ryssland har redan uppmärksammats från svensk sida och ett samarbete pågår mellan Sida och internationella finansieringsinstitutioner på detta område. Genom ett sådant samarbete har ett avloppsreningsprojekt med svensk delfinansiering tillsammans med europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken inletts i S:t Petersburg. Enligt vad utskottet erfarit förväntas en ökning av stödet inom miljösektorn vad avser Ryssland för det kommande budgetåret. Med det anförda avstyrker utskottet motion U814 (v) yrkande 1. I motion U814 (v) yrkande 3 begärs ett riksdagens tillkännagivande om att UD bör få i uppdrag att göra en analys av utvecklingen i Vitryssland. Utskottet vill här anföra att Utrikesdepartementet har en aktiv bevakning av händelseutvecklingen i Vitryssland. Den svenska ambassaden i Moskva bevakar utvecklingen genom besök på platsen och genom att följa medierna. Regelbundna besök avläggs både av ambassadören och annan personal vid ambassaden. Även tjänstemän från departementet avlägger besök i Vitryssland och företrädare för såväl den vitryska regeringen som för forskningsinstitut, parlament och medier besöker Sverige. Därmed kan en dialog föras både med företrädare för regeringen och med andra personer från Vitryssland. Även genom EU-samarbetet erhålls kontinuerlig information om utvecklingen i Vitryssland. Rapportering om utvecklingen i landet inkommer även regelbundet från ambassaderna i Warszawa, Vilnius och Kiev. På grundval av den information som inkommer genomför departementet kontinuerligt analyser av utvecklingen i landet. Därmed avstyrker utskottet motion U814 (v) yrkande 3. I motion U812 (fp) yrkandena 8 och 9 efterlyses en självständig Centraleuropapolitik och en självständig Balkanpolitik. Utskottet vill anföra följande. Som framhölls ovan förordar utskottet en koncentration på närområdet av de svenska insatserna. Det minskar dock inte vikten av samarbetet med andra länder i Central- och Östeuropa. Regeringen framhåller i proposition 1996/97:1 att Sveriges samarbete med övriga länder i Central- och Östeuropa främst skall ske genom unionens PHARE- och TACIS-program[1] samt genom multilaterala organisationer som Världsbanken, EBRD och UNDP. Regeringen tillägger att enstaka bilaterala projekt emellertid kan stödjas i dessa länder. Utskottet delar denna uppfattning. Därutöver kan anföras att Sverige ger stöd för kandidatländernas förberedelser för EU-medlemskap och fortsatt integration av dessa länder inom unionen. Det sker dels bilateralt i form av seminarier, studiebesök och personutbyten, dels genom att i arbetet inom unionen aktivt verka för att EU förstärker sitt arbete med att bistå kandidatländerna i förberedelserna för medlemskap och slutligen genom att ge ett aktivt stöd för unionens utvidgning. Vidare vill utskottet anföra att Sverige har bilaterala relationer med samtliga de länder motionärerna åberopar och formulerar sin politik gentemot dessa - som gentemot andra länder - utifrån svenska mål, intressen och prioriteringar. Med det anförda betraktar utskottet motion U812 (fp) yrkandena 8 och 9 besvarad. Med anledning av motion U814 (v) yrkande 10 vill utskottet framhålla att regeringen har framlagt en särskild proposition 1995/96:153 om jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. I propositionen anförde regeringen att den avsåg att utarbeta riktlinjer för konkret integrering av jämställdhet i utvecklingssamarbetet. Riktlinjerna som antogs i juni 1996 gäller även för samarbetet med Central- och Östeuropa. I riktlinjerna påpekas bland annat att jämställdhet är inte bara en rättighetsfråga utan också ett sätt att göra biståndet effektivare och att främja en långsiktigt hållbar utveckling. En studie över hur jämställdhet bättre kan främjas i samarbetet med Central- och Östeuropa har presenterats (Utrikesdepartementet, Ds 1996:72) och innehåller förslag till ytterligare konkretisering av riktlinjerna. I studien presenteras ett flertal framgångsvägar för att jämställdhetsperspektivet skall kunna genomsyra alla områden i samarbetet med Central- och Östeuropa. Dessa utgör underlag för det fortsatta samarbetet med länder i Central- och Östeuropa och för det arbete som bedrivs på hemmaplan, både inom UD och Sida. Enligt vad utskottet inhämtat är ett första led i uppföljningen av studien att göra jämställdhetsperspektivet mer synligt i Sverige och i samarbetsländerna. När det gäller att höja kompetensen och vidareutveckla medlen för hur ett jämställdhetsperspektiv skall kunna inarbetas i alla program och projekt, pågår ett arbete med metodutveckling och utbildningsverksamhet inom UD och Sida. Vidare kan framhållas att jämställdhet behandlas i regeringens styrinstrument på landnivå, dvs. i landstrategierna, som har utarbetats för de prioriterade samarbetsländerna för perioden 1996-1998. Beträffande EU:s PHARE- och TACIS-program för Central- och Östeuropa lyfter Sverige fram jämställdhetsperspektivet när programlandsstrategier behandlas. Vidare kommer uppföljning att ske av jämställdhetsaktiviteter inom EU:s Technical Assistance Information Exchange Office, TAIEX. Utskottet vill anföra att de vidtagna åtgärderna visar den vikt som Sverige lägger vid en medvetenhet om hur kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation påverkas av den pågående omvandlingsprocessen. På grundval av de vidtagna åtgärderna kan ett könsrelaterat perspektiv anläggas på hela östsamarbetet, från demokratistöd till näringslivssamarbete och stöd till den finansiella sektorn. Utskottet anser därmed motionärernas syften väl tillgodosedda och motion U814 (v) yrkande 10 besvarad. I motion U806 (m) vill motionärerna införa som villkor för svenska insatser i de baltiska länderna att lagstiftningsarbetet när det gäller barns rättigheter och omhändertagande påskyndas. Utskottet delar motionärernas oro vad gäller barnens situation i de baltiska länderna. Många värdefulla insatser har gjorts för att bidra till förbättring av dessa barns situation. Utskottet ser emellertid behov av fortsatta insatser när det gäller barnens rättigheter. Utskottet menar dock att det bästa resultatet kan uppnås i dialog med företrädare för dessa länder och genom att ge stöd till insatser inom området, ej genom att införa särskilda villkor för insatserna på andra samarbetsområden. Förutom det offentliga samarbetet vill utskottet i detta sammanhang uppmärksamma de enskilda organisationernas värdefulla insatser även inom detta område och uppmuntra till fortsatt samarbete. Utskottet avstyrker därmed motion U806 (m) yrkande 1.
2. Allmänt om satsningar inom samarbetets ram
Sammanfattning av motionerna Motionärerna bakom kommittémotion U813 (m) menar att det var fel att inordna stödet till Central- och Östeuropa i Sida med dess koncentration på biståndssamarbete i tredje världen. Det är nu angeläget att östsamarbetet bättre integreras i UD och att en särskild enhet byggs upp för att administrera detta. I de flesta fall handlar det om samarbete via andra kanaler än det traditionella biståndet. Östsamarbetets snabbt föränderliga karaktär gör att det inte är önskvärt att bygga upp ett ämbetsverk med långsiktig inriktning (yrkande 3). I motion U808 (m) konstaterar motionären att Sveriges engagemang i uppbyggnaden av de baltiska staterna är omfattande både vad gäller privata insatser och insatser som är finansierade av offentliga medel. Motionären konstaterar vidare att det förekommer uppgifter om att den hjälp som Sverige lämnar inte används på ett optimalt sätt och föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att i en rapport redovisa kostnader och effekter av Sveriges bistånd till de baltiska länderna. Ett projekt med att utarbeta en svensk-litauisk ordbok har inletts av den Skandinaviska institutionen vid universitetet i Vilnius. Arbetet har fått bidrag från olika håll men de är otillräckliga för att projektet skall kunna genomföras. I motion U803 (m) föreslår motionären att den svenska regeringen utställer ekonomiska garantier för utgivning av en svensk-litauisk ordbok. I S:t Petersburg pågår en febril verksamhet för att återställa gamla kyrkobyggnader. Den gamla svenska kyrkan används i dag för bollspel och gymnastik och är i dåligt skick byggnadsmässigt. Motionärerna bakom motion U206 (m) vill att regeringen tar initiativ till att i samråd och samarbete med Svenska kyrkans centralstyrelse få till stånd en återupprustning av den svenska församlingens kyrkobyggnad i S:t Petersburg.
Utskottets överväganden Ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i Central- och Östeuropa var tidigare fördelat på ett stort antal myndigheter. Utskottet vill med anledning av motion U813 (m) yrkande 3 anföra att sammanslagningen av biståndsmyndigheterna, som genomfördes i juli 1995, syftade till att förbättra överblicken och underlätta samordningen av såväl utvecklingsbiståndets som östsamarbetets olika delar. Samtidigt som båda huvudområdena lades under samma myndighet, markerades östsamarbetets specifika karaktär genom att en särskild avdelning för Central- och Östeuropa inrättades. På grundval av denna nya verksorganisation av samarbetet med Central- och Östeuropa skapades bättre förutsättningar för att anpassa verksamheten till ändrade förutsättningar. I motionen hävdas att samarbetet med Central- och Östeuropa bättre bör integreras i UD. Den nyligen genomförda, mycket genomgripande omorganisationen av Utrikesdepartementet syftar till en integrering inte bara av olika samarbetsinsatser i samma del av världen utan av alla aspekter på Sveriges relationer med en viss grupp av länder. Sålunda ligger nu ansvaret för handläggningen av de utrikespolitiska och ekonomiska förbindelserna med de central- och östeuropeiska länderna på samma enhet som bereder ärenden inom östsamarbetet. Detta innebär att möjligheterna till effektiv styrning och nödvändig samordning avsevärt förbättrats. Vidare vill utskottet framhålla att i svensk förvaltningstradition görs en åtskillnad mellan regeringens och de verkställande organens arbetsuppgifter. Framtagande av policyunderlag och budgetberedning hör hemma i Regeringskansliet, medan de verkställande funktionerna ligger på självständiga myndigheter. Därmed avstyrker utskottet motion U813 (m) yrkande 3. Med anledning av motion U808 (m) vill utskottet framhålla att såväl Sida-Öst som Svenska institutet årligen lämnar redovisningsrapporter och att båda myndigheterna gör löpande utvärderingar av sina insatser i Central- och Östeuropa. Ett antal utvärderingsrapporter har utarbetats under 1996. Resultat från dessa utvärderingar kommer även riksdagen till del. Därmed synes motionärens syfte vara uppnått och utskottet anser motion U808 (m) besvarad. I motion U803 (m) vill motionärerna att regeringen utställer ekonomiska garantier för utgivning av en svensk-litauisk ordbok. Utskottet vill med anledning av denna motion anföra att det statligt finansierade samarbetet med Central- och Östeuropa beträffande högre utbildning, forskning och kultur kanaliseras genom Svenska institutet. Regeringen tar således inte ställning till enskilda projekt och det bör heller inte ankomma på riksdagen att ta ställning i enskilda ärenden. Utskottet har inhämtat att i det här aktuella ärendet har SI bidragit till ordboksprojektet genom rådgivning, kontakter samt rese- och underhållsbidrag till chefen för Skandinaviska institutionen vid Vilnius Universitet, bl.a. för kontakter med företrädare för Språkdata vid Göteborgs universitet. Utskottet avstyrker därmed motion U803 (m). När det gäller återupprustning av den svenska församlingens kyrkobyggnad i S:t Petersburg har utskottet erfarit att frågan har väckts i anslutning till arbetet med Sverigehuset men att vissa grundläggande omständigheter måste klarläggas innan ytterligare steg kan tas. Dessa avser bl.a. ägandeförhållanden och församlingens formella förfoganderätt över kyrkobyggnaden. Vissa kontakter har tagits i syfte att bringa klarhet i dessa frågor. Ärendet är av en sådan karaktär att det ej bör ankomma på riksdagen att ta ställning till eventuella insatser eller initiativ. Det är utskottets uppfattning att ett ställningstagande i denna fråga får tas i samråd mellan berörda myndigheter och organisationer, bl.a. Svenska kyrkan och SKUT (Svenska kyrkan i utlandet). Utskottet utgår därvid ifrån att berörda svenska myndigheter på sedvanligt sätt lämnar sitt stöd för att en tillfredsställande lösning kan uppnås i kontakter med ryska myndigheter och andra motparter som kan vara aktuella. Därmed avstyrker utskottet motion U206 (m).
3. Miljö- och kärnsäkerhet
Sammanfattning av motionerna I Folkpartiets partimotion Jo759 (fp) förordas gemensamma lösningar på regional nivå för de gemensamma miljöproblemen. Situationen i länderna runt Östersjön har skapat goda förutsättningar för ett utvidgat Östersjösamarbete. Det är viktigt att miljöfrågorna får en framskjuten position i regeringens Östersjösamarbete. Den bästa insatsen som Sverige kan göra på lång sikt för att stärka regionen kring Östersjön är att arbeta för att våra grannländer så fort som möjligt skall kunna bli medlemmar i EU. På kort sikt krävs dock vissa punktinsatser, bl.a. ökade resurser för att minska oljeutsläppen i Östersjön och det krävs en ökad och samordnad övervakning av sjöfarten i Östersjön (yrkande 10). Även i motion U801 (kd) uppmärksammas frågan om en renare vattenmiljö i Östersjön och särskilt problemen med oljeutsläpp i havet. Motionären framhåller att så länge man inte har finansierat uppbyggnaden av mottagningsanläggningar runt hela Östersjön för oljespill och annat avfall från fartyg kommer utsläppen att fortsätta. Motionären föreslår att av de två miljarder som regeringen avsatt för Östersjösamarbetet respektive investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling skall medel kunna användas för att påbörja iordningställandet av mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall (yrkande 1). Även Centerpartiet fokuserar på miljöproblemen i Östersjön i sin partimotion U802 (c). Förändringarna i de f.d. kommuniststyrda länderna ger helt nya möjligheter att förbättra miljösituationen i och runt Östersjön. Även om miljön i Sverige har en direkt inverkan på situationen i Östersjön, sker den stora miljöförstöringen främst i Baltikum, Polen och Ryssland. De nödvändiga investeringarna är av sådan omfattning att det kommer att dröja mycket länge innan de genomförs, om satsningarna inte får finansiellt stöd från väst. En investeringsform, som redan prövats i mindre skala, är att i utbyte mot miljösatsningar avskriva utlandslån. Denna modell bör kunna användas även inom Östersjöregionen (yrkande 11). Även i Miljöpartiets partimotion Jo738 (mp) framhålls vikten av att bedriva och vidareutveckla internationellt samarbete kring Östersjön, i synnerhet som Sverige är det land som har den längsta kuststräckan mot Östersjön. Motionärerna konstaterar vidare att det finns en mångfald av olika aktörer som arbetar med Östersjöfrågor och utveckling av regionerna runt Östersjön. För att det internationella arbetet med Östersjöfrågor skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt är det viktigt att aktörerna har god kunskap om vad de andra gör och att samarbetet samordnas. Regeringen bör erbjuda mellanstatliga organisationer och andra aktörer som arbetar med Östersjöfrågor att samlas under en paraplyorganisation (yrkande 1). Vidare uppmärksammar motionärerna att bilparken i det forna Östeuropa växer oerhört snabbt, vilket leder till en oacceptabel stadsmiljö och ökade utsläpp av bl.a. kväveoxider och koldioxid. Motionärerna anser därför att Sverige bör stödja utvecklingen av kollektivtrafiksystemen i det forna Östeuropa, bl.a. i de baltiska staterna och i Polen (yrkande 2). Miljöpartiet anser att planerna på en ledning för fossilgas från Norge över Sverige till Baltikum bör skrinläggas (yrkande 3). I stället skall Sverige stödja utvecklingen av alternativa energisystem i de baltiska staterna (yrkande 4). Motionärerna anser även att det är oacceptabelt att det i dag exporteras stora mängder torv från de baltiska länderna till olika västländer för att användas som bränsle och jordförbättringsmedel. Om torv skall användas som bränsle bör det användas inom de länder där det bryts och för att ersätta fossila bränslen (yrkande 5). Vidare bör alla länder liksom Sverige - i miljövårdsberedningen och i budgetpropositionen - redovisa sin miljöskuld (yrkande 6). Även i partimotion U814 (v) efterlyses en långsiktig strategi för hur utvecklingen skall bli ekologiskt uthållig. När en ny infrastruktur nu byggs upp i Östeuropa bör den senaste mest kretsloppsanpassade tekniken användas (yrkande 7). Satsningar måste göras på snabbtåg och automatiska spårsyst-em i städerna. En situation där städerna i Östeuropa kvävs av en massiv bilism måste undvikas (yrkande 8). Utökat samarbete runt Östersjön för en renare vattenmiljö är målsättningen med motion A433 (fp). Motionären relaterar exemplet med Norrtälje kommuns samarbete med vänorten Paldiski för att få till stånd ett reningsverk med samma höga krav som tillämpas i Sverige. Motionären menar att kommuner som önskar genomföra liknande projekt bör kunna få del av medel från den miljard som avsattes för samarbetsprojekt med länder runt Östersjön inom ramen för regeringens sysselsättningsproposition sommaren 1996 (yrkande 9). I Moderaternas kommittémotion U813 (m) uppmärksammas att jordens mest miljöförstörda områden finns i Central- och Östeuropa. Det behövs stödinsatser under lång tid framöver för att hjälpa länderna att rensa bort sitt miljöarv. Det finns framför allt på energiområdet åtskilliga gamla anläggningar som behöver reningsutrustning även om anläggningens livstid är begränsad. Särskilt viktigt är att höja säkerheten vid de sovjetiska kärnkraftverk som fortfarande har en helt undermålig säkerhet. Detta är det allra mest högprioriterade, menar motionärerna. Rökgasrening och rening av avlopp måste skyndas på samt listan av särskilt miljöförorenande verksamhet i Östersjöområdet åtgärdas utan dröjsmål. De regionala insatserna i Östersjön har en särskild tyngdpunkt när det gäller miljösamarbetet, framhåller motionärerna. Strävan att rena Östersjön är en gemensam angelägenhet för alla strandstater. Nordiska institutioner spelar här liksom i Barentssamarbetet en viktig roll tillsammans med kommissionen (yrkande 2 delvis). Även i Folkpartiets kommittémotion U812 (fp) (yrkande 2) tas frågan om kärnkraftssäkerhet upp. Motionärerna menar att en omständighet av särskild betydelse är det faktum att många kärnkraftverk i det forna Sovjetunionen är betydligt mindre säkra än sina motsvarigheter i väst, t.ex. i Sverige, och att de är farliga för befolkningen både i det egna landet och i andra länder. Mot den bakgrunden anser Folkpartiet liberalerna att en övergripande målsättning för svensk energipolitik måste vara att Sverige självt och tillsammans med andra EU-länder verkar för en säkrare kärnkraft i dessa länder. Också Vänsterpartiet uppmärksammar kärnkraften i partimotion U814 (v). Partiet anför att en hel del har gjorts när det gäller kärnsäkerhet men mycket återstår. Det handlar om både radioaktivt avfall och om kärnkraftsreaktorer. Samtidigt som sanering sker av avfall och säkerheten höjs vid kvarvarande reaktorer måste Sverige aktivt bidra till att alternativa energisystem så snart som möjligt gör de östeuropeiska kärnreaktorerna överflödiga (yrkande 9). Miljöpartiet tar i sin motion U807 (mp) upp Tjernobylkatastrofen och dess effekter. Man noterar att sarkofagen över den havererade reaktorn har sprickor vilket ökar risken för läckage av radioaktivt vatten. Två reaktorer av Tjernobyltyp är ännu i drift. Miljöpartiet efterlyser åtgärder för att säkra sarkofagen och stänga övriga reaktorer i Tjernobyl och menar att Sverige här har ett internationellt ansvar att verka pådrivande (yrkande 1). Konsekvenserna av katastrofen kostar i synnerhet den vitryska staten stora summor och motionärerna efterlyser ökat ekonomiskt stöd. Även på denna punkt har Sverige ett ansvar att agera internationellt menar man (yrkande 2). Vidare menar motionärerna att all ytterligare utbyggnad av kärnkraften i Öst- och Centraleuropa måste stoppas (yrkande 3). Man motsätter sig den plan som upprättats för att få människor att flytta tillbaka och bruka jorden i tidigare evakuerade områden (yrkande 4). När det gäller gränsvärden för radioaktiv kontaminering av livsmedel menar motionärerna att gränsvärdena representerar en politisk kompromiss mellan kostnader för hälsan och myndigheternas och industrins kostnader för strängare kontroller. De efterlyser relevanta gränsvärden som återspeglar de faktiska riskerna både på kort och lång sikt (yrkande 5). I motion U805 (s) föreslås att en del av de resurser som är avsatta för Östersjösamarbetet används till att utbilda och finansiera anställning av Agenda 21-samordnare i varje kommun eller region i Baltikum (yrkande 1). Dessa skall engagera människor på lokal nivå för utveckling i det egna närområdet t.ex. genom att stödja initiativ och samordna projekt. Detta kan ske i samverkan med Agenda 21-samordnare i Sverige. Med detta upplägg kan de vänorts- och nätverkskontakter som redan i dag är etablerade mellan Sverige och Baltikum förstärkas och utvecklas. Motionären begär ett riksdagens tillkännagivande om att vänorts- och nätverkskontakter med avseende på Agenda 21-arbetet i Sverige och Baltikum stimuleras (yrkande 2).
Utskottets överväganden Miljöfrågorna har alltsedan östsamarbetets början haft hög prioritet. BITS och på senare tid Sida, har kanaliserat betydande stöd till miljöinriktade insatser och projekt i särskilt Baltikum men också i andra delar av Central- och Östeuropa. Regeringen har i ett flertal skrivelser till riksdagen lämnat en mer detaljerad redovisning av arbetet på miljöområdet (skr. 1993/94:252, skr. 1995/96:120 samt skr. 1995/96:207). Vidare slår regeringen i proposition 1996/97:1 återigen fast att ett av huvudmålen för Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa är att stödja en miljömässigt hållbar utveckling i enlighet med de riktlinjer som slogs fast av riksdagen 1995 (bet. 1995/96:UU16). Detta innebär bl.a. att Sverige verkar för miljöinsatser i Central- och Östeuropa som bevarar och förbättrar miljön, särskilt i och kring Östersjön. Utgångspunkt för insatserna är Åtgärdsprogrammet för Östersjön som innehåller många förslag på insatser som gynnar gränsöverskridande samarbete. Insatserna består, som regeringen framhåller i proposition 1996/97:1, dels av institutionellt stöd till centrala och regionala miljöförvaltningar, dels av investeringar. Prioritet har från svensk sida givits åt insatser för att minska tätorternas avloppsutsläpp i Östersjön. Vidare anför regeringen i proposition 1996/97:1 att många miljöproblem i Europa är av gränsöverskridande karaktär och måste lösas genom internationellt samarbete. Nya möjligheter att minska europeiska och svenska miljöproblem har öppnat sig genom Sveriges medlemskap i den europeiska unionen. Sveriges miljöpolitik inriktas bl.a. på att utveckla möjligheterna till internationell samverkan för att minska gränsöverskridande föroreningar och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i regionen. Detta har satt spår inom TACIS- samarbetet för länderna inom Oberoende staters samvälde (OSS) där en ny EU- förordning för samarbetsprogrammet har förhandlats fram. I den nya EU- förordningen nämns nu miljösektorn som ett av de prioriterade samarbetsområdena. Vid behandlingen av den nya förordningen hörde Sverige till de medlemsstater som drev kraven på att miljöfrågorna skulle ges större utrymme och att cross border-samarbete skulle inkluderas i programmet. Den av statsministern sammankallade regeringskonferensen om Östersjösamarbetet, som ägde rum i Visby i maj månad 1996, beslutade om en vidgad samverkan bl.a. för förbättring av miljön. Vid utrikesministrarnas möte senare samma år inom ramen för Östersjörådet antogs ett omfattande handlingsprogram för Östersjöregionen, som framförhandlades under det svenska ordförandeskapet i Östersjörådet 1995/96. Handlingsprogrammet innefattar åtaganden från medlemsländerna på tre områden, bl.a. avseende förbättring av miljön. Vidare är det regeringens uppfattning att det samarbete på miljöområdet som påbörjades genom Ronnebytoppmötet 1990 ytterligare bör fördjupas och breddas. Bl.a. eftersträvar regeringen att en regional Agenda 21 utarbetas. Uppdatering av det gemensamma Åtgärdsprogrammet för Östersjön har redan påbörjats och kommer att följas upp av HELCOM (The Baltic Marine Environment Protection Commission) och föreläggas HELCOM:s miljöministermöte år 1998. I statsrådsberedningen har ett rådgivande organ - statsministerns Östersjöråd - inrättats. Rådets arbete kommer att koncentreras till fem områden, bl.a. samarbete för att skydda miljön runt Östersjön. En fond omfattande 1 miljard kronor har skapats genom regeringens sysselsättningsproposition (prop. 1995/96:222, bet. FiU 1995/96:15, rskr. 1995/96:307). Vidare kan framhållas att de nordiska länderna har enats om att upprätta en särskild miljölåneordning i den nordiska investeringsbanken. Ordningen finansieras av de nordiska länderna och uppgår till 100 miljoner ecu. Utlåningen kommer att avse angelägna miljöprojekt i det nordiska närområdet. I detta sammanhang kan också omnämnas de insatser på miljöområdet som genomförs även av multilaterala finansieringskällor som Världsbanken och EBRD. Regeringen finner det angeläget att möjligheterna till samfinansiering mellan bilaterala och multilaterala program och projekt tas till vara. Det gäller särskilt program som kräver stora investeringar, t.ex. inom energi-, transport- och miljöområdena. Regeringen framhåller vidare i proposition 1996/97:1 att miljöinsatser skall ges en fortsatt hög prioritet i samarbetet. Det gäller det institutionella samarbetet, förvaltningsstödet och insatser på lagstiftningens område. Det är även viktigt att det investeringsstöd som utvecklats de senaste åren fortsätter med huvudsaklig inriktning mot Åtgärdsprogrammet för Östersjön. Utrikesutskottet finner att många av de i motionerna framförda yrkandena angående miljöinsatser av olika slag ligger väl i linje med samarbetsprogrammets syfte och inriktning. Utskottet anser liksom regeringen och mot bakgrund av vad som anförts i ett flertal motioner, bl.a. Jo759 (fp), U801 (kd) och U802 (c), att det är viktigt att miljöfrågorna bibehåller en framskjuten plats i Östersjösamarbetet och i samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Som har framgått ovan görs omfattande ansträngningar för att förbättra vattenmiljön i Östersjön. Vid Östersjörådets möte i Kalmar sommaren 1996 uppmärksammades bl.a. frågan om oljeavfall från båtar, och av det vid mötet antagna handlingsprogrammet framgår att särskild prioritet skall ges genomförandet av den plan för att komma till rätta med dessa problem som dragits upp av HELCOM. Utskottet ser positivt på dessa och andra satsningar i förvissningen om att regeringen även fortsättningsvis kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt Östersjöns vattenmiljö. Därmed betraktar utskottet motionerna Jo759 (fp) yrkande 10 och U801 (kd) yrkande 1 besvarade. I anledning av motion U802 (c) yrkande 11 som ställer förslag om att i utbyte mot miljösatsningar avskriva utlandslån vill utskottet anföra följande. Som framgått ovan bidrar Sverige med omfattande resurser för att förbättra miljön runt Östersjön och verkar för motsvarande satsningar från multilaterala organ. Det är av vikt att dessa resurser når upp till motsvarande nivåer även under kommande år eftersom behoven - som motionärerna framhåller - är omfattande. Den föreslagna metoden har en nackdel i detta sammanhang. Möjligheten att tillämpa skuldavskrivningar i utbyte mot miljöinvesteringar begränsas av det faktum att de privata långivare som kan vara engagerade i ett projekt måste ersättas i särskild ordning, vilket skulle kunna medföra att det totala resursutrymmet för miljöförbättringar därmed minskar. En ytterligare begränsning är att de länder som är aktuella har en sådan god kreditvärdighet att den föreslagna skuldkonverteringen inte skulle ge den utväxling som man eftersträvar. Det är därför effektivare att styra svenska medel direkt till olika miljöprojekt. Utskottet betraktar därmed motion U802 (c) yrkande 11 besvarad. Vad gäller motion Jo738 (mp) delar utskottet inte motionärernas bedömning att en paraplyorganisation för det internationella samarbetet med Östersjöfrågor skulle leda till en effektivisering. Det skulle tvärtom kunna motverka syftet genom att snäva in kommunikationsvägar och kontaktytor. Utskottet avstyrker därmed yrkande 1. Vad avser yrkande 2 avstyrker utskottet att Sverige bör ha en förutfattad mening om hur trafikplaneringen i dessa länder utformas och genomförs. Det är varje lands ansvar att utforma sin trafikpolitik i enlighet med de miljömål som har fastställts. Utskottet avstyrker även yrkande 3 om att Sverige bör agera på ett särskilt sätt när det gäller ledningar för naturgas. Det är regeringens sak att hantera dessa frågor i enlighet med de miljömål som riksdagen har beslutat om. Inom ramen för de energisatsningar som görs i de baltiska länderna med svenska medel tas hänsyn till att den använda tekniken är miljövänlig och långsiktigt hållbar. Därmed avstyrker utskottet yrkandena 4 och 5. Vad avser yrkande 6 slutligen anser utskottet att det skulle vara positivt om en sådan ordning som råder i Sverige vad beträffar redovisning av miljöskuld anammades även av andra länder. Det är dock varje enskilt lands regering som har att avgöra detta. Utskottet avstyrker därmed yrkande 6. Motsvarande resonemang kan föras vad gäller motion U814 (v). Teknikvalet vid utbyggnad av infrastruktur avgörs av de enskilda länderna i enlighet med de miljömål som antagits nationellt och internationellt. Därmed avstyrker utskottet motion U814 (v) yrkandena 7 och 8. I motion A433 (fp) anför motionärerna att medel från det särskilda anslaget för samarbetsprojekt med länderna runt Östersjön skall kunna användas för vänortsprojekt kring vattenreningsverk. Utskottet vill erinra om att frågor om användande av detta särskilda anslag handläggs av regeringen efter det att riksdagen sommaren 1996 beslutat att anslå dessa medel. Det bör därför inte ankomma på riksdagen att ta ställning till enskilda projekt. Utskottet vill även framhålla att det inom det ordinarie anslaget för samarbete med länderna i Central- och Östeuropa finns särskilda medel avsatta för att stödja vänortssamarbetet. Som har framhållits tidigare i betänkandet ser utskottet positivt på denna samarbetsform som engagerar många svenska kommuner. Utskottet vill också framhålla att det ser positivt på vänortssamarbete även när det gäller vattenrening av tätorters avlopp i Östersjön. Det är emellertid varje enskild kommun som i samråd med sin vänort avgör vilka områden man vill satsa på inom vänortssamarbetet. Därmed anser utskottet att motionärens syfte är uppnått och betraktar motion A433 (fp) yrkande 9 besvarad. I ett flertal motioner - U813 (m), U812 (fp), U814 (v) och U807 (mp) - behandlas frågor kring kärnsäkerhet. Utskottet konstaterar att insatser för att förbättra kärnsäkerheten är ett prioriterat område i regeringens handlingsplan för östsamarbetet och spelar en betydande roll såväl i Sveriges bilaterala samarbete med Central- och Östeuropa som i EU:s östsamarbetsprogram. Sverige har inom ramen för en internationell ansvarsfördelning tagit på sig som särskild uppgift att förbättra kärnsäkerheten och strålskyddet vid kärnkraftverket Ignalina i Litauen. Svenska insatser inom områdena kärnsäkerhet, kärnämnessäkerhet och strålskydd görs dessutom i flera andra länder, bl.a. i Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Utskottet har inhämtat att fram t.o.m. år 1996 har närmare 300 miljoner kronor avsatts för sådan verksamhet varav huvuddelen gått till insatser för att förbättra säkerheten vid Ignalina. Som utskottet konstaterade i sitt betänkande 1994/95:U16 är en realistisk utgångspunkt för de internationella insatserna på kärnsäkerhetsområdet att de aktuella kärnkraftsreaktorerna för närvarande spelar en betydande roll i elförsörjningen och att de därför kan behöva drivas under flera år framöver. Samtidigt noterade utskottet att det står klart att inga insatser, varken från svenskt eller internationellt håll, görs i central- och östeuropeiska kärnkraftverk med avsikt att förlänga deras tekniska livslängd. Syftet är uteslutande att åstadkomma en så säker driftssituation som möjligt under den överblickbara tid som dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda stater. Dessa utskottets bedömningar kvarstår oförändrade. Utskottet framhöll även att parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverk är det angeläget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa med att planera för och utveckla alternativ, säker och miljöanpassad energiproduktion och framför allt att åstadkomma en effektivare och resurssnålare energianvändning, bl.a. genom internationell samverkan. Unionens östsamarbete innefattar ett för de båda programmen PHARE och TACIS gemensamt kärnsäkerhetsprogram, som under åren 1990-1995 har omfattat utfästelser till ett belopp av totalt 515 miljoner ecu. För de närmaste fyra åren räknar man med avsättningar på i storleksordningen 100 miljoner ecu per år. Den största enskilda insatsen avser avvecklingen av kärnkraftverket i Tjernobyl. Sverige medverkar bl.a. genom PHARE/TACIS-programmen till att utveckla och förändra energisystemen i Östeuropa. De bilaterala insatserna i Baltikum har avsett bl.a. energieffektivisering och förnyelsebara energikällor. Med stöd via NUTEK pågår ett program för effektivare energianvändning i de baltiska staterna. Programmets huvudsakliga syfte är att bidra till minskade globala koldioxidemissioner och ge underlag för en bedömning av möjligheterna för s.k. gemensamt genomförande inom ramen för klimatkonventionen. Utskottet noterar vidare att regeringen i proposition 1996/97:1 framhåller att kärnsäkerhetsprogrammets syfte är att åtgärda uppenbara säkerhetsrisker i existerande reaktorer som av energiförsörjningsskäl inte omedelbart kan stängas och att stärka oberoende säkerhetsmyndigheters arbete med att ställa krav på och övervaka säkerheten vid dessa anläggningar. Regeringen framhåller även att arbetet inte får leda till att genomförda åtgärder motiverar en längre drifttid än som är nödvändig innan andra alternativ finns till hands samt att det är viktigt att Sida samordnar sitt arbete med vad som görs av internationella organ som EBRD, Världsbanken, genom EU:s PHARE/TACIS-program samt andra bilaterala program inom detta område. Utskottet anser därmed att motionerna U813 (m) yrkande 2 (delvis), U812 (fp) yrkande 2 samt U814 (v) yrkande 9 är besvarade. Som framgått ovan ger Sverige ett aktivt bidrag till att höja säkerheten vid existerande kärnkraftanläggningar och agerar långsiktigt för en omställning av energiproduktionen både bilateralt och i samarbete med multilaterala finansieringsinstitutioner. Sverige har liksom de berörda länderna intresse av att effektiva åtgärder genomförs inom området kärnsäkerhet och miljövänlig energiproduktion. Det är även angeläget att hjälpa offren efter katastrofen i Tjernobyl, som motionärerna bakom motion U807 (mp) eftersträvar. Detta har också gjorts från svensk sida. Förutom de omfattande och värdefulla insatser på det medicinska och humanitära området som utförts och utförs av svenska enskilda organisationer har Sida lämnat ett bidrag på 650 000 kr till Skandinaviska barnmissionen för insatser i Ukraina. Ett bidrag på drygt 960 000 kr har också lämnats för socialt arbete med barn och familjer i Vitryssland. Väsentliga inslag i dessa verksamheter har varit korttidsrehabilitering av barn som har rest till Sverige i detta syfte. Med hänsyn till de svåra förhållanden som råder för den saneringspersonal som arbetar vid den havererade reaktorn i Tjernobyl fattade regeringen beslut i mars 1996 om att bistå brandväsendet i Tjenobyl med utrustning till ett värde av 500 000 kr. Till följd av detta bistånd levererades genom Räddningsverkets försorg 50 specialgjorda brandskyddsdräkter för brandmännen vid reaktorn och brandsläckningsutrustning till Tjernobyl. Från Europeiska unionens sida har enbart under åren 1994 och 1995 satsats drygt 900 miljoner kronor för att höja säkerheten vid de sovjetbyggda reaktorerna, för att förbereda en slutlig stängning av Tjernobyl och för att ge stöd till offren för olyckan. Dessutom har EU bidragit med läkemedel och program för befolkningen i de kontaminerade områdena. I detta och andra EU- program har Sverige spelat en aktiv roll för att hjälpa offren och förebygga nya strålningsolyckor. Sverige har således med betydande belopp bistått de drabbade länderna sedan olyckan i Tjernobyl både med tekniska och humanitära insatser. Effekterna av olyckan har emellertid en så stor dimension att det, för att nå effektiva resultat, krävs ett internationellt engagemang. Det finns ett sådant och Sverige samarbetar med länder som USA, Storbritannien och Tyskland förutom samarbetet genom Europeiska unionen där Sverige är delaktigt. Det internationella samfundet har således på olika sätt verkat för att hjäpa offren, förebygga upprepade strålningsolyckor och för att långsikigt avveckla kärnkraftverket i Tjernobyl. Motionärerna anför att Sverige har ett ansvar att internationellt verka för att övriga reaktorer stängs i Tjernobyl och att offren får hjälp. Som har framgått av ovanstående har Sverige bistått både bilateralt och i samarbete med andra länder. Genom EU verkar även Sverige för att de kvarvarande Tjernobylreaktorerna skall stängas så fort som möjligt. Utskottet tolkar motionärernas uppfattning så att Sverige - tillsammans med andra länder - bör bistå de drabbade länderna för att undvika ytterligare strålningsolyckor och för att hjälpa offren. Sverige har dock inget enskilt ansvar i detta arbete. Utskottets uppfattning är - som har framgått ovan - att Sverige har uppfyllt vad som kan förväntas av en deltagare av det internationella samfundet med att hjälpa de drabbade länderna och människorna. Det utesluter emellertid inte ytterligare insatser. Därmed anser utskottet motion U807 (mp) yrkandena 1 och 2 besvarad. Vad avser yrkandena 3 och 4 i samma motion är det frågor där det ej ankommer på riksdagen att fatta beslut varför de avstyrks. Vad avser yrkande 5 fattas beslut av de berörda myndigheterna, ej av riksdagen, varför yrkandet avstyrks. Med anledning av motion U805 (s) vill utskottet anföra att det föreligger ett svenskt initiativ om att starta en utveckling av en Agenda 21 för Östersjöregionen. Frågan diskuterades bl.a. vid den regeringskonferens inom Östersjörådet som ägde rum i Visby i maj månad 1996 under svenskt ordförandeskap. Som framgått ovan lägger regeringen stor vikt vid miljösamarbetet mellan länderna runt Östersjön för att förbättra i synnerhet vattenmiljön. Även kommuner och regioner kan bidra i detta arbete, dels med egna medel, dels med medel som finns att få från det speciella stödet till vänortskontakter. Något särskilt riksdagens tillkännagivande anser utskottet inte vara behövligt i denna fråga. Därmed avstyrks motion U805 (s) yrkandena 1 och 2.
4. Regionalt och multilateralt samarbete
Sammanfattning av motionerna I den centerpartistiska partimotionen U802 (c) anförs att det är viktigt att Sverige medverkar till att Norden även fortsättningsvis kommer att spela en viktig roll för att förbättra samarbetet i närområdet, vilket bl.a. innefattar Östersjöregionen. Sveriges naturliga ledarroll i Norden för utvecklingen av Östersjösamarbetet bör bibehållas (yrkande 1). I motion U703 (v) framhåller motionärerna att det under lång tid förekommit kontakter och handel mellan människorna som bebott den region som i dag kallas Barentsregionen. Efter Sovjetunionens upplösning och det kalla krigets slut har intresset för kontakter och samarbete tagit ny fart. Regionen betraktas som ett av de mest resursrika i Europa. Mineralförekomster finns över hela området. Transnationella företag har visat ett stort intresse. Det finns risk att en framtida hård exploatering av regionens resurser leder till såväl fortsatt som förvärrad miljöförstöring utan att några värden stannar i regionen. Den svenska regeringen bör göra klart för de svenska företag som är aktiva i regionen att man förväntar sig samma hänsynstagande till människor och miljö som om företaget vore verksamt i Sverige (yrkande 1). I Barentsregionen finns vidsträckta obebodda ödemarksområden med orörd natur. Den är dock känslig för rubbningar i den ekologiska balansen eftersom naturens egen reningsförmåga är liten. I Murmansk och Archangelskområdet finns världens största koncentration av verksamma och uttjänta kärnreaktorer som kan ställa till svåra miljöskador. Korrosion och bristande teknisk utrustning samt andra riskfaktorer gör situationen alarmerande menar motionärerna. De begär därför att Sverige i internationella fora verkar för en stor samlad internationell insats för att lösa problemen med kärnkraftssäkerhet och strålskydd på Kolahalvön (yrkande 2). I motion U512 (s) betonas de nya utvecklingsmöjligheter som har öppnats på Nordkalotten. Med sina outnyttjade naturtillgångar och sin välutbildade befolkning är Kolahalvön tillgänglig som en möjlig marknad. Naturtillgångarna är stora och råvarorna skulle kunna bearbetas i Sverige och ge många arbetstillfällen. Det behövs omfattande resurser för att komma till rätta med miljöproblemen på Kolahalvön som är mycket svåra. Regionrådet och Norrbottens län måste därför få tillräckliga ekonomiska förutsättningar för sitt arbete menar motionärerna och föreslår att ökade resurser bör satsas på samarbetet inom Barentsregionen. Även i kommittémotion U810 (c) framhålls att Barentsregionen är ett av Europas rikaste områden med stora mineralförekomster och naturtillgångar och att regionen kan komma att få en mycket stor betydelse för utvecklingen i vår världsdel under förutsättning att området får utvecklas positivt vad gäller ekonomi, demokrati och allmän stabilitet. Regionen utgör också ett av de mest miljöförorenade områdena i Europa. Centerpartiet vill därför att regeringen till riksdagen skall lämna en redovisning över den aktuella miljösituationen i Barentsregionen samt lämna förslag till lämpliga åtgärder från svensk sida (yrkande 1). Motionärerna bakom motion U809 (mp) uppmärksammar också problemen med den starka koncentrationen av kärnvapen, atomubåtar, kärnavfall, radioaktiva utsläpp, dumpning av radioaktivt avfall m.m., och motionärerna menar att detta utgör en miljörisk också för Sverige. En komplicerande faktor är att de ryska myndigheterna inte bistår med den information som är nödvändig för att besluta om lämpliga åtgärder. De begär därför ett riksdagens tillkännagivande om de miljörisker som finns i Barentsregionen (yrkande 2) samt ett tillkännagivande om att kräva insyn och öppenhet angående radioaktiva utsläpp och kärnbränsle i Barentsregionen (yrkande 1). Motionärerna vill vidare att miljöhoten i Barentsregionen övervakas och åtgärdas (yrkande 4), att samarbetet mot miljöhoten i regionen utvecklas vidare (yrkande 5) och att dessa frågor förs upp på internationell nivå (yrkande 6). Motionärerna bakom motion U703 (v) anför att för att Barentssamarbetet skall kunna byggas ut, få ekonomisk vikt och minska behovet av regionalpolitiskt stöd måste ett ekologiskt hållbart kommunikationssystem i regionen byggas upp och ett, enligt motionärerna, flertal för regionen angelägna projekt beskrivs i motionen (yrkande 3). Även i motion U511 (m) betonas att miljösamarbete, underlättande av kommunikationer och handel inom Barentsregionen är huvudsyftena bakom samarbetet. Via Norrbotten kan Sverige spela en viktig roll i nordvästra Ryssland, inte minst genom forskningssamarbete och uppbyggnad av infrastruktur och övrigt samhällsbygge. Motionären förordar investeringar av svenska högteknologiska industriföretag samt en nyinvestering av järnvägen i Sverige mellan Karlsborg och Haparanda (yrkande 2). I motion U703 (v) framhålls också att kvinnors möjlighet till utbildning, arbete och fritid kraftigt måste utvecklas om de ska förmås att stanna i Barentsregionen och balansen mellan könen upprätthållas. Inom regionen pågår flera projekt med syftet att stärka kvinnors ställning. Motionärerna menar att det är av största vikt att detta arbete fortsätter (yrkande 4). Regionrådet för Barentssamarbetet, som består av de regionala politiska eller administrativa cheferna för de olika regiondelarna i varje land, presenterade hösten 1994 ett detaljerat arbetsprogram med ett antal önskvärda projekt. Ett mindre antal projekt har igångsatts och de finansiella bidragen varierar starkt mellan länderna. Sverige har endast bidragit med en mindre del. Motionärerna menar att det inte är bra för det nordiska samarbetet eller balansen i samarbetet med Ryssland om viljan till finansiering är mycket olika och föreslår att det utöver de ordinarie anslagen till samarbetet med Central- och Östeuropa inrättas en särskild fond fr.o.m. 1997 för Barentssamarbetet. Fonden bör omfatta 100 miljoner kronor och vara öppen för projekt som ingår i det program som regionrådet föreslår (yrkande 5). Även i Centerpartiets kommittémotion U810 (c) framhåller motionärerna att Sveriges ekonomiska insats i Barentsregionen hittills har varit förhållandevis blygsam. Både Norge och Finland har satsat större belopp på Barentssamarbetet än Sverige. Det är motionärernas uppfattning att regeringen bör tillse att av de medel som anslås till insatser i Central- och Östeuropa bör den andel som går till Barentsregionen öka (yrkande 3). Centerpartiet anser vidare att särskilda medel bör ställas till förfogande för Länsstyrelsen i Norrbottens län som sedan får besluta hur, och till vilka projekt, medlen skall användas (yrkande 2). I motion U804 (s) anförs att för Östersjöländerna har man under åren försökt skapa olika former av samarbete speciellt när det gäller fisket, miljön och försvaret. Samarbetet kan enligt motionären utvecklas till en högskola som skall vara öppen för studenter, lärare och föreläsare från länderna runt Östersjön. Undervisningen skall vara inriktad på miljö, båttrafik, sjöräddning, kultur, turism och liknande gemensamma områden. Forskning med anknytning till Östersjöfrågor skall kunna bedrivas vid högskolan. Motionären föreslår att regeringen ges i uppdrag att utreda behovet av och möjligheterna för att inrätta ett akademiskt centrum för Östersjöländerna. I motion U815 (c) framhålls den vikt som Östersjösamarbetet har för att bidra till en miljömässigt hållbar utveckling och en fortsatt stabilisering av demokratin i de forna kommuniststaterna runt Östersjön. Motionärerna betonar även att fungerande kommunikationer både inom och mellan länderna i Östersjöregionen är avgörande för en fortsatt positiv utveckling och för att handels- och personutbytet skall kunna intensifieras. De framhåller att Kalmar län har särskilt goda förutsättningar att bli en viktig punkt i utbytet mellan länder och regioner i Östersjöområdet, vilket bör utnyttjas av både landet och länet (yrkande 1). Demokratiseringen är den viktigaste förändringen i de forna kommunistdiktaturerna runt Östersjön. Demokratierna är fortfarande unga varför stödet till fördjupad demokratisering bör fortsätta. I detta arbete för ökad demokrati och ett fritt organisationsliv har svenska studieförbund stor betydelse. Många enskilda människor och flera organisationer och kommuner i Kalmar län har i dag kontakter och utbyte såväl med enskilda som med kommuner och städer runt Östersjön. Dessa samlade erfarenheter utgör en god bas för en utvidgning av utbytet över gränserna och för en fortsatt stabilisering av demokratin i de nya länderna. En försöksverksamhet -ökad demokrati och ökat utbyte över gränserna - bör initieras och förläggas till Kalmar län (yrkande 2). Motionärerna föreslår vidare att en särskild grupp inrättas inom Östersjörådet för att initialt föreslå lämpliga samordningsåtgärder för ett utökat samarbete mellan Kalmar län och övriga Östersjöländer (yrkande 6).
Utskottets överväganden Enligt den nya inriktning som det nordiska samarbetet fick år 1995 är samarbetet med närområdet en av uppgifterna för det nordiska samarbetet. Samarbetet med närområdet har redan från 1990, då ministerrådet beslutade om sitt första närområdesprogram, varit en betydelsefull del av det nordiska samarbetet. Intresset har i första hand riktats mot de baltiska länderna. Senare har även nordvästra Ryssland, Barentsregionen och det arktiska området kommit i blickpunkten. Nordiska informationskontor har inrättats i Tallinn, Riga, Vilnius och S:t Petersburg. En lång rad initiativ har tagits i syfte att förstärka samarbetet och främja utvecklingen i området. Som exempel på konkreta resultat av dessa initiativ kan - förutom närområdesprogrammet och de nordiska informationskontoren - nämnas det baltiska investeringsprogrammet, det nordiska miljöforskningsprogrammet samt det nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och dess särskilda fond med mjuka lån. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nordiska samarbetet i vissa delar kan tjäna som en förebild för utvecklingen av samarbetet runt Östersjön. Sverige har under lång tid givit sitt stöd till framväxten av ett nordiskt samarbete med närområdet vid Östersjön. Det är utskottets uppfattning att detta arbete bör fortsätta. Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning att det är viktigt att Sverige medverkar till att Norden även fortsättningsvis kommer att spela en viktig roll för att förbättra samarbetet i närområdet och att Sverige därvid spelar en aktiv roll i Norden för utvecklingen av Östersjösamarbetet. Utskottet vill här erinra om de viktiga beslut om den fortsatta utvecklingen som under det svenska ordförandeskapet togs i Östersjöstaternas råd. Det möte med Östersjöstaternas regeringschefer som sammankallades på svenskt initiativ i Visby i maj månad 1996 resulterade i beslut om vidgad samverkan inom tre områden: 1) ökade mellanfolkliga kontakter och stärkande av demokratin, 2) ekonomiskt samarbete och 3) förbättring av miljön. Regeringscheferna beslöt även att inrätta en aktionsgrupp för att bekämpa den organiserade brottsligheten och Sveriges statsminister fick i Visby i uppdrag att tills vidare koordinera Östersjösamarbetet. Utskottet betraktar därmed motion U802 (c) yrkande 1 besvarad. När det gäller Barentssamarbetet delar utskott i allt väsentligt de synpunkter på inriktning som kommer till uttryck i motionerna. Barentsregionen bär - som framhålls i motionerna U703 (v), U512 (s) och U810 (c) - på stora naturrikedomar som om de på rätt sätt tas till vara, med nödvändig hänsyn till den känsliga miljön, kan leda till ökad tillväxt och välfärd i hela regionen. Samarbetet bidrar på ett konstruktivt sätt till reformprocessen i Ryssland och har enligt utskottets bedömning en stabiliserande inverkan, både i Barentsregionen och i norra Europa som helhet. Utskottet noterar att regeringen i proposition 1996/97:1 framhåller att Barentssamarbetet är angeläget och som ordförande i det euro-arktiska Barentsrådet sedan november 1996 har Sverige goda möjligheter att verka pådrivande inom detta samarbete. Arbetsprogram och projektförslag har tagits fram på ett stort antal områden. Det är utskottets uppfattning att det är väsentligt att nu arbeta för att dessa projekt förverkligas och att de erhåller lämplig finansiering från offentliga och privata källor. Ett angeläget område är kärnsäkerhet, strålskydd och säker hantering av radioaktivt avfall. Utskottet har inhämtat att Sverige som ordförande i Barentsrådet kommer att öka sitt engagemang inom detta område. Effektiv användning av energi är ett annat viktigt område. Andra angelägna områden är att främja investeringar och andra ekonomiska aktiviteter samt att underlätta varors och personers fria rörlighet. Inte minst måste den konkurrensnackdel som de många nationsgränserna utgör leda till gemensamma åtgärder från polis, tull och immigrationsmyndigheter i de olika länderna för att underlätta rörligheten. Utbildningsinsatser i regionen är också av betydelse för att skapa en god grund för framtida tillväxt i regionen. I detta sammanhang får inte försummas de möjligheter som finns i program för studentutbyte, både för att höja kunskapsnivån och för att bidra till ökade kontakter mellan länderna i Barentsområdet. Utskottet har erfarit att dessa samarbetsområden kommer att prioriteras under det svenska ordförandeskapet i det euro-arktiska Barentsrådet. Utskottet ser positivt på detta och på de svenska ansträngningarna att engagera den europeiska kommissionen djupare i samarbetet. Kommissionen har en ordinarie plats i rådet och unionen bidrar redan i dag med resurser till regionen, bl.a. genom TACIS- och Interreg-programmen. Det borde dock enligt utskottets uppfattning finnas utrymme för ett större engagemang i Barentsområdet från kommissionens sida. Utskottet noterar - såsom har framgått tidigare i detta betänkande - att när det gäller den geografiska inriktningen av det svenska samarbetet med Ryssland är det regionerna i den nordvästra delen av landet som prioriteras vid sidan av Kaliningrad. Ett viktigt samarbete mellan Sverige och EBRD utgör samfinansieringen av en riskkapitalfond för nordvästra Ryssland. Sverige, Norge och Finland bidrar med totalt 20 miljoner dollar i tekniskt stöd medan EBRD skjuter till 30 miljoner dollar för riskkapitalinvesteringar i ryska medelstora företag. Utskottet anser att detta kan ge väsentliga bidrag för att utveckla näringslivet i de ryska delarna av Barentsregionen. Vidare noterar utskottet att regeringen i proposition 1996/97:1 framhåller att Sverige genom Sveriges medlemskap i EU har möjligheter att påverka inriktningen av insatserna i nordvästra Ryssland. Utskottet vill även framhålla - med anledning av motion U703 (v) - att svenska företag som är aktiva i andra länder har att följa värdlandets lagar och att agera i enlighet med de miljöbestämmelser som finns. Däremot faller företagens agerande ej under svensk jurisdiktion varför motion U703 (v) yrkande 1 avstyrks. Som framhållits tidigare i detta betänkande utgör insatser inom miljösektorn ett centralt element i Sveriges samarbete med länder i Central- och Östeuropa. Samarbetet i Barentsområdet tar sin utgångspunkt i handlingsplanen för Barentssamarbetet och kärnavfallssäkerhet och strålskydd är som framhölls ovan särskilt prioriterade av det svenska ordförandeskapet. Miljöministrarna i Barentsländerna har upprättat ett direkt samarbete. Det är positivt att även Ryssland deltar i detta arbete och kan bidra med kunskaper och resurser för att undanröja de problem och hot som finns i regionen. Utskottet har erfarit att Sverige under sitt ordförandeskap skall söka öka kunskapen om nödvändigheten av att bistå Ryssland i arbetet med att öka kärnsäkerheten och strålskyddet i regionen. Vid miljöministrarnas senaste möte 1995 fastställdes att Barentsregionens miljöhandlingsprogram dels skall innehålla ett projekt för kapacitetsutbyggnad och förvaltningsstöd till Miljöförvaltningen i Murmanskområdet, dels identifierades 22 prioriterade miljöprojekt av investeringskaraktär. Ett nytt möte med miljöministrarna planeras äga rum under 1997. Utskottet anser att behoven för insatser inom miljöområdet i Barentsregionen är väl kartlagda och kända och lämpliga åtgärder redan identifierade, och utskottet vill anföra att det ser mycket positivt på samarbetet inom miljöområdet i regionen. Insatsbehovet är mycket stort och kräver finansiering inte bara från Barentsländerna utan även från andra bi- och multilaterala källor. Kommissionen har här en viktig uppgift att mobilisera resurser till insatser i regionen utöver vad som hittills har kommit Barentsområdet till godo. Däremot ser utskottet - till skillnad från motionärerna bakom motionerna U512 (s) och U810 (c) yrkande 3 - inget omedelbart behov att öka den svenska insatsen. I motion U703 (v) yrkas att en särskild fond skall inrättas omfattande 100 miljoner kronor, utöver de ordinarie anslagen till samarbete med Central- och Östeuropa, som skall används till de projekt som regionrådet föreslår. Utskottet anser att de resurser som Sverige redan avsätter för Barentssamarbetet är väl avvägda. Som framhållits ovan har Sverige lämnat bidrag till en riskkapitalfond för projekt i nordvästra Ryssland vilken uppgår till totalt 50 miljoner dollar utöver annat nationellt och multilateralt bistånd. Därmed avstyrker utskottet motion U703 (v) yrkande 5. En angelägen uppgift är att utveckla infrastrukturen i regionen. Utskottet har inhämtat att transportministrarna i Barentsrådet genomförde ett möte i Archangelsk i september 1996 för att diskutera utvecklingen av regionens transportsystem och prioriteringar mellan olika projekt. Ministrarna kom då överens att inlemma alla projekt under en gemensam rubrik, den s.k. euro- arktiska korridoren, som föreslogs bli en transportkorridor i nivå med de övriga nio alleuropeiska transportkorridorerna. En sådan lösning möjliggör ett större engagemang från unionens sida. Bland de projekt som kan komma att utvecklas i den euro-arktiska korridoren hör gränspassager, hamnar samt väg- och järnvägsförbindelser. Som har framgått tidigare i detta betänkande lägger Sverige stor vikt vid att insatser inom samarbetet med Central- och Östeuropa bedöms även utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta gäller även insatser i Barentsregionen, och utskottet delar motionärernas bedömning i motion U703 (v) yrkande 4 att det pågående arbetet i regionen bör inbegripa insatser för att stärka kvinnors ställning. Utskottet har erfarit att särskilda insatser kommer att övervägas under det svenska ordförandeskapet. Utskottet noterar att det inom Barentssamarbetet finns ett regionråd bestående av ledande representanter för regionens län. Från svensk sida ingår Norrbottens län, och Västerbottens län har erhållit observatörsstatus med inrikning på fullt medlemskap. Utskottet anser att regionernas arbete och engagemang i Barentssamarbetet är av stort värde och att de ger ett kvalitativt bidrag till samarbetet, inte minst när det gäller projektidentifikation och byggande av regionala nätverk. Utskottet har erfarit att Norrbottens och Västerbottens läns landsting har erhållit medel från Statens naturvårdsverk för förstudier till olika projekt. Med det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna U512 (s) samt U810 (c) yrkandena 1, 2 och 3 och betraktar motionerna U703 (v) yrkandena 2, 3 och 4, U809 (mp) yrkandena 1, 2, 4, 5 och 6 samt U511 (m) yrkande 2 som besvarade. Med anledning av motion U804 (s) vill utskottet framhålla att omfattande insatser görs på utbildningens område både bilateralt och multilateralt. På den bilaterala sidan kan särskilt nämnas det svenska stödet till uppbyggandet av en handelshögskola i Riga. Vidare kan framhållas de initiativ som tagits inom ramen för Östersjörådet. Ett projekt syftar till ökat studentutbyte, språkutbildning och yrkesutbildning. Inom ett annat projekt (Eurofaculty) som stöds av Östersjörådet pågår sedan 1993 ett arbete med att reformera högre utbildning i juridik, ekonomi, administration och företagsekonomi till internationell standard. Projektet omfattar tre ledande universitet i Baltikum: Riga, Tartu och Vilnius. Ett försök kommer att göras för att utvidga verksamheten till Kaliningrad. Projektet finansieras genom bidrag från bl.a. EU, Tyskland, Danmark, Norge, Finland och Sverige. Ytterligare ett utbildningsprojekt är under utredande. Det gäller en högskola för vidareutbildning av jurister till en högre examen i juridik med huvudsaklig inriktning på internationell handelsrätt och EG-rätt. Utskottet finner att sådana utbildningssatsningar ger positiva bidrag i strävandena att ge länderna möjligheter att hävda sig internationellt och för att utveckla demokratiska samhällen som bygger på rättsstatens principer. Med vad utskottet anfört avstyrks motion U804 (s). Som har framgått tidigare i detta betänkande ger Sverige ett aktivt bidrag till Östersjösamarbetet och har under sitt ordförandeskap tagit värdefulla initiativ för att utveckla samarbetet, bl.a. för ökade folkliga kontakter, stärkande av demokratin och för utökade kontakter mellan folkrörelser och studieförbund. Utskottet får för sin del framhålla att det är positivt om regeringens olika åtgärder kompletteras med åtgärder som initieras och genomförs på regional och kommunal nivå. Dessa kan omfatta allt från vänortssamarbete till kontakter mellan folkrörelser och organisationer. Vad gäller yrkande 6 i motion U815 (c) vill utskottet anföra att det ej ankommer på riksdagen att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas av Östersjörådet. Utskottet avstyrker därmed motion U815 (c) yrkandena 1 och 6 och betraktar yrkande 2 i samma motion besvarad.
5. En socialt hållbar ekonomisk utveckling
Sammanfattning av motionerna I moderaternas kommittémotion U813 (m) framhålls betydelsen av investeringar i infrastruktur. Viktiga projekt är Via Baltica, en vägförbindelse från Helsingfors via Baltikum och Polen till Tyskland och skapandet av en Baltic Ring, ett kraftledningssystem som knyter de baltiska länderna till Norden och Kontinentaleuropa. Satsningar på infrastruktur skall i princip finansieras kommersiellt eller via de multilaterala finansieringsinstitutionerna (yrkande 2 delvis). I Centerpartiets partimotion U802 (c) framhålls vikten av att underlätta handel och investeringar i Östersjöregionen (yrkande 4). Motionärerna föreslår bl.a. att gränspassager underlättas och att handelshinder elimineras. Andra viktiga åtgärder i sammanhanget framhåller motionärerna är att EU:s partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland snarast ratificeras och det stöd som Sverige ger för Rysslands och Baltikums strävanden att bli medlemmar i Världshandelsorganisationen, WTO. Vänsterpartiet anför i sin partimotion U814 (v) att det grundläggande för länderna i Öst- och Centraleuropa är att ekonomierna fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Om inte ekonomierna kan generera rimlig och växande välfärd hotas hela reformprocessen. Ett avgörande inslag för detta är att det finns fördelningspolitiska mekanismer så att tillväxten kommer alla till del. Skillnader i rikedom måste accepteras men skillnaderna skall vara rimliga, menar motionärerna. Den rika omvärlden måste ge sitt bidrag i denna process även om utvecklingen i grunden beror på ländernas egen förmåga att uppnå tillväxt och ökat välstånd. Motionärerna menar att det finns ett stort egenintresse även för de välbeställda länderna att lämna sitt bidrag. En blomstrande marknad i öst är för västvärlden - inte minst för Sverige - en möjlighet till ekonomiska framsteg. Ett Östeuropa där utvecklingen går bakåt är ett oacceptabelt scenario. Motionärerna menar därför att den svenska staten måste vara beredd att ta ett större ekonomiskt ansvar i samarbetet och handeln med öst. Därvid framförs förslag om höjda exportkrediter, ökade möjligheter för företag att få del av statliga ekonomiska garantier och ökade svenska investeringar (yrkande 4). Vidare bör regeringen lägga fram förslag om hur importen av varor från Östeuropa kan underlättas (yrkande 5). I Kristdemokraternas partimotion U209 (kd) uppmärksammas den undermåliga sociala situation som delar av befolkningen, framför allt barn och ungdom, tvingas leva under i de baltiska staterna samt i vissa delar av Ryssland. Partiet föreslår att finansiella resurser avsätts direkt inriktade på sociala hjälpprogram och att dessa medel kanalisera genom enskilda organisationer och ÖEK, Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté (yrkande 10). I motion U813 (m) yrkande 2 (delvis) menar motionärerna att det faktum att den socialistiska socialpolitiken var misslyckad i länderna i Central- och Östeuropa har uppmärksammats relativt litet. Enligt motionärerna behövs en övergång till marknadsekonomins sociala trygghetssystem, främst socialförsäkringar.
Utskottets överväganden Med anledning av motion U813 (m) yrkande 2 (delvis) vill utskottet anföra att utskottet, liksom regeringen, delar motionärernas uppfattning att utvecklandet av infrastrukturen i Central- och Östeuropa är av största vikt. Utan att göra betydande insatser för att förbättra transportleder och telekommunikationer, bygga ut energinät och miljöanläggningar samt att utforma dem så att de kan ingå i ett integrerat europeiskt system, blir stödet till utvecklingen i de central- och östeuropeiska länderna av begränsat värde. Samtidigt kräver sådana projekt omfattande kapitalinvesteringar, som i sin tur fordrar samverkan med främst de internationella finansieringsinstitutionerna. Det är dessutom önskvärt att flera länder deltar i samarbetet för att tillsammans med de berörda länderna utveckla infrastrukturen och för att säkra integrationseffekterna. Utskottet har inhämtat att Sverige, bl.a. genom konsultfonder i Världsbanken och EBRD, har strävat efter att åstadkomma de kopplingar mellan tekniskt samarbete och finansiellt stöd som är nödvändiga för att kunskapsöverföring också skall kunna leda till investeringar. Motsvarande mekanism finns inom ramen för EU:s östsamarbete. Inom PHARE-programmet finns också möjligheter att utnyttja upp till 25 % av beloppen i de nationella programmen för att täcka egeninsatsen för sådana infrastrukturprojekt som samfinansieras med någon av de internationella finansieringsinstitutionerna. EU har även öppnat nya möjligheter för regionalt och lokalt samarbete på infrastrukturområdet genom gränsöverskridande regionalt samarbete s.k. cross border cooperation. Sådant samarbete är av särskilt intresse för Sverige då det gäller Östersjöområdet. EU har inom PHARE-programmet inrättat ett särskilt cross border-program för denna region omfattande ca 80 miljoner ecu under fem år. Efter antagandet av den nya TACIS-förordningen är gränsöverskridande regionalt samarbete möjligt också med Ryssland och övriga länder inom OSS. Därmed anser utskottet att motionärernas syfte är uppnått och anser motion U813 (m) yrkande 2 (delvis) besvarad. I motionerna U802 (c) yrkande 4 och U814 (v) yrkande 5 framhåller motionärerna betydelsen av att handel och investeringar underlättas mellan Sverige och unionen och länderna i Central- och Östeuropa respektive inom Östersjöregionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning. Ländernas sammanlagda storlek, ekonomiska potential och närhet till Sverige skapar goda förutsättningar för på sikt ökad handel och ökade investeringar. Därför har regeringen, enligt vad utskottet inhämtat, under senare år vidtagit en rad åtgärder för att främja handeln och investeringar inom Östersjöregionen och inom EU aktivt verkat för att de begränsningar och restriktioner som unionen tillämpar mot länderna i OSS och Central- och Östeuropa avvecklas så snart som möjlighet. EU:s blandade kommittéer med de baltiska staterna samt associationskommittén med Polen är fora där utvecklandet av handelsförbindelserna diskuteras. Detsamma sker inom ramen för den strukturerade dialogen med ansökarländerna. Ett viktigt steg i utvecklingen kommer att tas då alla EU-länder har ratificerat EU-avtalen med de baltiska staterna och med Polen. Sverige, som redan har ratificerat dessa avtal, stöder dessa länders strävande att bli fullvärdiga medlemmar i unionen. Ett anpassningsprotokoll till EU:s partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland kommer 1997 att undertecknas av samtliga 15 medlemsstater. Samtidigt förväntas EU:s medlemsländer underteckna ett avtal med en förpliktelse att tillämpa avtalet redan innan anpassningsprotokollet har ratificerats av samtliga medlemsländer. En grundförutsättning för en utökad handel på frihandelns grund är ett fungerande multilateralt ramverk. Därför ger regeringen sitt stöd till Rysslands och de baltiska ländernas strävanden att bli medlemmar i WTO. Polen är redan medlem i organisationen. De mellan kandidatländerna och EU ingångna Europaavtalen syftar vidare till att integrera länderna i Central- och Östeuropa, inklusive de baltiska staterna, i unionens inre marknad för att slutligen bli EU-medlemmar. Avtalen, vitboken om utvidgningen och den inre marknaden och PHARE-programmet är alla verktyg i dessa strävanden. Ytterligare en förutsättning för en ökning av handel och investeringar i närområdet är fungerande bilaterala regelverk. Betydande steg har tagits i den riktningen. Sverige har t.ex. ingått dubbelbeskattnings- och investeringsskyddsavtal med länderna i regionen. Utskottet ser positivt på alla de åtgärder regeringen vidtagit för att både på kort och lång sikt främja de ekonomiska relationerna och utöka handelsutbytet med länderna i Central- och Östeuropa och med de baltiska staterna. Därmed betraktar utskottet motionerna U802 (c) yrkande 4 samt U814 (v) yrkande 5 besvarade. Av stor betydelse är även kreditfrågorna. Rysslands och övriga Östersjöstaters kreditvärdighet är varierande även om vissa förbättringar har kunnat skönjas under senare tid. Fortfarande krävs ofta förskottsbetalning, vilket begränsar normal handel. År 1993 beslöt därför riksdagen att hos EKN inrätta en särskild exportkreditram omfattande 1 miljard kronor för de baltiska länderna och Ryssland. Garantiramen har senare utökats till 2 miljarder kronor (1995/96:UU16). Då en utökad exportkreditgarantiram kommer att kräva relativt betydande avsättningar kan konstateras att ytterligare avsättningar inte ryms inom nuvarande samarbetsperiod på grund av utfästelser till andra långsiktiga samarbetsprojekt. Därmed avstyrker utskottet motion U814 (v) yrkande 4. Samarbetet med Central- och Östeuropa - som är koncentrerat till de baltiska länderna, det ryska närområdet och Polen - har som konstaterats tidigare, som ett av sina fyra huvudmål att bidra till en socialt hållbar ekonomisk omvandling. Insatser inom det sociala området har också ökat i betydelse under det senaste året. För att bidra till en situation på det sociala området som på lång sikt är hållbar, krävs förändringar i de sociala trygghetssystemen. De måste vara finansiellt hållbara och utformade så att de som behöver stöd också erhåller det i tillräcklig utsträckning. Därför är en stor del av samarbetet inom den sociala sektorn inriktat på institutionsbyggande stöd. Sverige bidrar redan nu till reformering av socialförsäkringssystemet i Lettland och planerar samarbete inom detta viktiga område med de andra fyra prioriterade samarbetsländerna. När så är lämpligt sker insatserna i samarbete med IBRD (Världsbanken) och UNDP (United Nations Development Programme). Dessa insatser, som är inriktade på en reformering av system och institutioner, kompletteras med de punktinsatser som genomförs av enskilda organisationer och Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté (ÖEK). Därmed betraktar utskottet motionerna U209 (kd), yrkande 10 samt U813 (m) yrkande 2 (delvis) besvarade.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande stödinsatsernas utformning att riksdagen förklarar motion 1996/97:U813 yrkandena 1 och 2 (i berörd del) besvarade med vad utskottet anfört, 2. beträffande stöd till demokratifrämjande insatser att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U814 yrkandena 6 och 11 och 1996/97:Kr382 yrkande 31 samt förklarar motionerna 1996/97:U623 yrkande 5, 1996/97:U802 yrkandena 5 och 6, 1996/97:U811 yrkande 2 samt 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) besvarade med vad utskottet anfört, 3. beträffande länderval att riksdagen avslår motion 1996/97:U814 yrkandena 1 och 3 samt förklarar motionerna 1996/97:U812 yrkande 7, 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) samt 1996/97:U814 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört, 4. beträffande Centraleuropa- och Balkan-politik att riksdagen förklarar motion 1996/97:U812 yrkandena 8 och 9 besvarad med vad utskottet anfört, 5. beträffande jämställdhetsaspekten i samarbetet med Öst- och Centraleuropa att riksdagen förklarar motion 1996/97:U814 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört, 6. beträffande villkor för svenska insatser i de baltiska länderna att riksdagen avslår motion 1996/97:U806 yrkande 1, 7. beträffande ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i Central- och Östeuropa att riksdagen avslår motion 1996/97:U813 yrkande 3, res. 1 (m) 8. beträffande utvärderingar av samarbetet samt stöd till vissa insatser att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U206 och 1996/97:U803 samt förklarar motion 1996/97:U808 besvarad med vad utskottet anfört, 9. beträffande miljöinvesteringar för Östersjöns rening m.m. att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U801 yrkande 1, 1996/97:U802 yrkande 11, 1996/97:Jo759 yrkande 10 samt 1996/97:A433 yrkande 9 besvarade med vad utskottet anfört, 10. beträffande Östersjösamarbetets organisation samt trafikpolitiska satsningar, ledningar för naturgas i Östersjöregionen m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5 och 6, res. 2 (v, mp, kd) 11. beträffande teknikval vid utbyggnad av infrastruktur att riksdagen avslår motion 1996/97:U814 yrkandena 7 och 8, res. 3 (v, mp) 12. beträffande kärnsäkerhets- och energistöd att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U805 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:U807 yrkandena 3, 4 och 5 samt förklarar motionerna 1996/97:U807 yrkandena 1 och 2, 1996/97:U812 yrkande 2, 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) och 1996/97:U814 yrkande 9 besvarade med vad utskottet anfört, 13. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen förklarar motion 1996/97:U802 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört, 14. beträffande samarbete i Barentsregionen att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U512 och 1996/97:U810 yrkandena 1, 2 och 3 samt förklarar motionerna 1996/97:U511 yrkande 2, 1996/97:U703 yrkandena 2,3 och 4 samt 1996/97:U809 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 6 besvarade med vad utskottet anfört, 15. beträffande särskilda krav på svenska företag att riksdagen avslår motion 1996/97:U703 yrkande 1, res. 4 (v, mp) 16. beträffande särskild fond för Barentssamarbetet att riksdagen avslår motion 1996/97:U703 yrkande 5, res. 5 (v, mp) 17. beträffande inrättande av ett akademiskt centrum för Östersjöländerna att riksdagen avslår motion 1996/97:U804, 18. beträffande särskilda satsningar i Kalmar län att riksdagen avslår motion 1996/97:U815 yrkandena 1 och 6 samt förklarar motion 1996/97:U815 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört, 19. beträffande investeringar i infrastruktur i Central- och Östeuropa att riksdagen förklarar motion 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) besvarad med vad utskottet anfört, 20. beträffande handel och investeringar att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U802 yrkande 4 och 1996/97:U814 yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört, 21. beträffande statsgarantier för exportkreditgivning att riksdagen avslår motion 1996/97:U814 yrkande 4, 22. beträffande insatser i den sociala sektorn att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U209 yrkande 10 och 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) besvarade med vad utskottet anfört. res. 6 (m)
Stockholm den 13 februari 1997 På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga- Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd).
Reservationer
1. Ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i Central- och Östeuropa (mom. 7) Göran Lennmarker , Inger Koch, Bertil Persson, och Lars Hjertén (alla m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 18 börjar med ?Ansvaret för genomförande? och på s. 19 slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av motion U813 (m) yrkande 3 anföra följande. Utskottet kan inte acceptera att stödet till Central- och Östeuropa kanaliseras genom Sida. Verkets arbete, som domineras av biståndssamarbete med länder i tredje världen, skiljer sig avsevärt från samarbetet med Central- och Östeuropa. Östsamarbetet, som med nödvändighet måste vara mycket flexibelt, gör att det inte är önskvärt att bygga ett ämbetsverk med långsiktig inriktning för ändamålet. I stället är det nu angeläget att östsamarbetet bättre integreras i UD och att en särskild enhet inrättas för att administrera samarbetet. Regeringen har själv frångått organisationen av stödet till Central- och Östeuropa genom inrättandet av ett särskilt anslag för samarbete med länderna runt Östersjön, den s.k. Östersjömiljarden, som hanteras av Statsrådsberedningen. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motion U813 (m) yrkande 3. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U813 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Östersjösamarbetets organisation samt trafikpolitiska satsningar, ledningar för naturgas i Östersjöregionen m.m. (mom. 10) Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 24 börjar med ?Utskottet avstyrker även? och på s. 25 slutar med ?yrkandena 4 och 5? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att planerna på en ledning för naturgas från Norge över Sverige till Baltikum måste skrinläggas. I stället bör Sverige stödja utvecklingen av alternativa energisystem i de baltiska staterna. Omfattande satsningar på vindkraft och solenergi bör göras. Det finns goda möjligheter att öka användningen av biobränslen i Baltikum. I dag exporteras stora mängder torv från de baltiska länderna till olika västländer för att användas som bränsle och jordförbättringsmedel. Utskottet anser att detta är mindre tillfredsställande. Om torv skall användas som bränsle bör det i första hand användas inom de länder där det bryts, och då för att ersätta andra fossila bränslen under tiden som alternativa energisystem byggs upp. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motion Jo738 (mp) yrkandena 3, 4 och 5. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande Östersjösamarbetets organisation samt trafikpolitiska satsningar, ledningar för naturgas i Östersjöregionen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Jo738 yrkandena 3, 4 och 5 samt med avslag på motion 1996/97:Jo738 yrkandena 1, 2 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Teknikval vid utbyggnad av infrastruktur (mom. 11) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med ?Motsvarande resonemang? och slutar med ?yrkandena 7 och 8? bort ha följande lydelse: Med hjälp av de medel som Sverige, andra länder och multilaterala finansieringsinstitutioner bistår med i Central- och Östeuropa genomförs många nyinvesteringar, både i industriell verksamhet och i infrastruktur. Det är utskottets mening att det är av vikt att en långsiktig strategi för hur utvecklingen skall bli ekologiskt uthållig utarbetas för dessa länder. En utveckling där ekonomisk tillväxt leder till ökade miljöproblem måste undvikas. Den ekonomiska tillväxten bör i stället bidra till en miljömässigt hållbar utveckling grundad på kretsloppsanpassad teknik. Detta är särskilt viktigt när det gäller kommunikationer i stora tätorter där en massiv satsning på bilism bör undvikas och investeringarna koncentreras på miljövänliga kollektiva transportlösningar. Detta bör, med bifall till motion U814 yrkandena 7 och 8, ges regeringen till känna.
Därmed tillstyrker utskottet motion U814 yrkandena 7 och 8. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande teknikval vid utbyggnad av infrastruktur att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U814 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Särskilda krav på svenska företag (mom. 15) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar med ?Utskottet vill även? och slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse: En gynnsam tillväxt och utveckling i nordvästra Ryssland kan emellertid även medföra problem för regionen. Den betraktas som ett av de mest resursrika områdena men har samtidigt en mycket känslig miljö. Flera internationella företag har visat intresse för att investera i tillvaratagandet av områdets tillgångar av mineral och skog. En hård och okontrollerad exploatering av resurserna kan leda till förvärrad miljöförstöring. Problemet förvärras av avsaknad i Ryssland av en lagstiftning som effektivt skyddar människor och miljö. Av dessa skäl bör de svenska företag som har för avsikt att etablera sig i nordvästra Ryssland och där genomföra investeringar åläggas att visa samma hänsynstagande till människor och miljö som företaget skulle ha ålagts vid en motsvarande investering i Sverige. Vad utskottet här anfört med anledning av motion U703(v) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande särskilda krav på svenska företag att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U703 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Särskild fond för Barentssamarbetet (mom. 16) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 33 börjar med ?I motion U703(v)? och slutar med ?motion U703(v) yrkande 5? bort ha följande lydelse: Som framhållits tidigare i detta betänkande har arbetsprogram och projektförslag tagits fram inom Barentssamarbetet för ett stort antal områden. Det finns emellertid brister vad gäller finansieringen och utskottet kan konstatera att Sverige endast bidragit med en mindre del. Utskottet finner detta otillfredsställande och delar motionärernas uppfattning att en särskild fond för Barentssamarbetet bör inrättas. Fonden skall vara öppen för ansökningar för projekt inom det arbetsprogram som nämndes ovan. Utskottet anser med anledning av motion U703 (v) yrkande 5 att en fond med angiven inriktning bör inrättas och att regeringen inom ramen för kommande budgetarbete bör återkomma med förslag härom. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande särskild fond för Barentssamarbetet att riksdagen med anledning av motion 1996/97:U703 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Insatser i den sociala sektorn (mom. 22) Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 37 börjar med ?För att bidra till? och på s. 38 slutar med ?fyra prioriterade samarbetsländerna? bort ha följande lydelse: Socialpolitiken i de socialistiska samhällena var särskilt misslyckad. Sjukvård, social service och omsorg om samhällets svaga fungerade inte. Handikappade, psykiskt sjuka, missbrukare och andra samhällets olycksbarn som inte bidrog till femårsplanen fick ofta en omänsklig behandling. Socialismens sociala trygghetssystem som innebär stora subventioner till gamla statliga företag och kolchoser lever kvar i varierande omfattning. De stora sociala problemen i Central- och Östeuropa hänger samman med att systemskiftet gått långsamt på just det sociala området. Det behövs en snabb övergång från socialismen till marknadsekonomins sociala trygghetssystem, främst socialförsäkring. Där riktas stödet direkt till den behövande individen eller familjen, i stället för att som nu gå till bankrutta statsföretag där det regelmässigt försvinner i korruption och ineffektivitet. dels att den del av utskottets betänkande som på s. 38 börjar med ?Därmed betraktar? och slutar med ?yrkande 2 (delvis) besvarade? bort ha följande lydelse: Därmed tillstyrker utskottet motion U813 (m) yrkande 2 (delvis) och anser motion U209 (kd) yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört. dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse: 22. beträffande insatser i den sociala sektorn att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar motion 1996/97:U209 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
Miljö- och kärnsäkerhet (mom. 10 och 12 ) Bodil Francke Ohlsson (mp) anför: Miljöpartiet anser att en viktig del i allt miljösamarbete länder emellan är ömsesidig öppenhet. Därför bör parterna redovisa sin miljöskuld för varandra. Med miljöskuld avses de pengar som behövs för att reparera skador på miljö och natur orsakade av t.ex. föroreningar och för stora uttag av landets naturresurser. Miljöpartiet anser att hjälpbehoven till Tjernobyloffren fortfarande är stora och radioaktiviteten ännu så hög i området, att den utgör en risk för befolkningens hälsa. Reaktor IV:s betongsarkofag har sprickor. Tidtabellen och finansieringen för att lägga ner Tjernobyl är oklar. Sverige bör internationellt driva frågan om att säkra sarkofagen och stänga övriga reaktorer. Kärnkraften är ett internationellt problem, vilket Tjernobylolyckan tydligt visade. Inte bara länder på andra sidan gränsen kan drabbas av följderna från en explosion, utan även länder på längre avstånd. Därför bör all utbyggnad av kärnkraften i Central- och Östeuropa stoppas.
Barentssamarbetet (mom. 14) Bodil Francke Ohlsson (mp) anför: Sverige har under sitt ordförandeskap en viktig uppgift att mobilisera resurser till insatser i regionen utöver vad som hittills kommit Barentsområdet till godo. Insatsbehovet är mycket stort och kräver finansiering inte bara från Barentsländerna utan även från andra bi- och multilaterala källor. Koncentrationen av kärnvapen, atomubåtar, kärnavfall m.m. utgör en mycket stor risk och ett åtgärdsprogram måste upprättas för hur allt detta radioaktiva avfall bäst tas om hand. Det är nödvändigt att undersöka och skaffa så fullständig kunskap som möjligt om tillståndet i Barentsområdet, för att få grepp om behoven så att olika insatser kan planeras och utföras effektivt.
Helena Nilsson (c) anför: Centerpartiet är av uppfattningen att mer medel skulle ställas till förfogande för Barentssamarbetet, medel som kan omfördelas från anslaget för insatser i Central- och Östeuropa. Både Norge och Finland satsar större belopp än Sverige på Barentssamarbetet. Detta skulle ge Sverige, som innehar ordförandeskapet i Barentsområdet, större möjligheter att genomföra uttalade ambitioner framför allt på miljöområdet.
**FOOTNOTES**
[1]: PHARE är EU:s program för samarbete med de centraleuropeiska och baltiska staterna och TACIS avser samarbete med Ryssland och övriga OSS-stater samt Mongoliet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................7 ..1. Demokratins kultur och samarbetets länderinriktning7 ..2. Allmänt om satsningar inom samarbetets ram......17 ..3. Miljö- och kärnsäkerhet.........................19 ..4. Regionalt och multilateralt samarbete...........28 ..5. En socialt hållbar ekonomisk utveckling.........35 ..Hemställan.........................................38 Reservationer........................................40 1. Ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i Central- och Östeuropa (mom. 7).................................40 2. Östersjösamarbetets organisation samt trafikpolitiska satsningar, ledningar för naturgas i Östersjöregionen m.m. (mom. 10)41 3. Teknikval vid utbyggnad av infrastruktur (mom. 11)41 4. Särskilda krav på svenska företag (mom. 15).......42 5. Särskild fond för Barentssamarbetet (mom. 16)...42 6. Insatser i den sociala sektorn (mom. 22)..........43 Särskilda yttranden..................................44 Miljö- och kärnsäkerhet (mom. 10 och 12 )..........44 Barentssamarbetet (mom. 14)........................44