Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen

Betänkande 1996/97:SfU10

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1996/97:SFU10

Systembrister och missbruk inom socialförsäkrinsystemen

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
SfU10

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1996/97:121 Systembrister och
missbruk inom socialförsäkringssystemen jämte motioner som väckts med
anledning av propositionen.
För att förbättra de allmänna försäkringskassornas utrednings- och
kontrollmöjligheter föreslås i propositionen att försäkringskassan skall få
möjlighet att inom i princip hela socialförsäkrings- och bidragsområdet besöka
den enskilde och göra förfrågan hos denne eller någon annan som kan antas
kunna lämna nödvändiga uppgifter. Besök skall kunna användas dels som ett led
i utredningen av ett försäkrings- eller bidragsärende i det enskilda fallet,
dels av bl.a. allmänpreventiva skäl i en viss typ av ärenden inom ramen för en
samlad insats. Om den försäkrade vägrar att ta emot ett besök får
försäkringskassan dra in eller sätta ned ersättningen, om omständigheterna
motiverar det. Vidare föreslår regeringen att det införs en generell regel om
att uppgifter som den enskilde lämnar om faktiska förhållanden skall lämnas på
heder och samvete. Dessutom föreslås att försäkringskassan skall få möjlighet
ta del av adressuppgifter från Posten AB.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1997.
Utskottet uttalar med anledning av en motion från Moderata samlingspartiet
att den enskilde i samband med att en ersättning utges eller ett bidrag söks
bör få skriftlig information om att t.ex. hembesök kan förekomma. Utskottet
tillstyrker propositionen och avstyrker bifall till motionerna.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition 1996/97:121 föreslagit
riksdagen att anta regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn,
5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,
7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar
till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,
10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
13. lag om ändring i postlagen (1993:1684).
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1996/97:Sf27 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en inkomstbortfallsförsäkring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett permanentat system för samordning mellan kommunernas
socialtjänst, socialförsäkringen och hälso- och sjukvården,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medgivande till kontroll vid ansökan om stöd hos försäkringskassan.
1996/97:Sf28 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens föreslagna föreskrift i 20 kap. 3 och 8 §§ enligt vad i motionen
anförts om rättssäkerhet och integritet.
1996/97:Sf29 av Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att oanmälda hembesök, som kan ge frysta eller sänkta bidrag som
följd, inte kan tillåtas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uttrycket "annan" bör preciseras när det gäller att söka
uppgifter om den bidragsökande.
1996/97:Sf30 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör besök i utrednings-
och kontrollsyfte,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett organ/verk för samordnade utbetalningar.
1996/97:Sf31 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdet av tydliga spelregler för socialförsäkringssystemen och
deras medborgerliga legitimitet,
2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring av propositionens förslag till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring att 20 kap. 8 § fjärde
stycket 2 ges lydelsen "2. om det kan antas vara av väsentlig betydelse för
utredningen, besöka den försäkrade" innebärande att det i det särskilda fallet
måste finnas åtminstone någon indikation på att en särskild kontroll är
behövlig.

Utskottet

Bakgrund
Socialförsäkringsutskottet behandlade hösten 1993 ett antal motioner om
åtgärder för att motverka eller komma till rätta med bidragsfusk (bet.
1993/94:SfU2). I samband med behandlingen inhämtade utskottet yttranden av
Riksförsäkringsverket (RFV) och Försäkringskasseförbundet. Utskottet uttalade
bl.a. att det är viktigt att åtgärder omgående vidtas mot den som medvetet
missbrukar ett bidrags-, avgifts- eller socialförsäkringssystem. Detta är
nödvändigt inte minst för att allmänheten skall ha ett fortsatt förtroende för
de gemensamma bidrags- och försäkringssystemen, och om möjligt bör systemen i
sig vara konstruerade så att missbruk motverkas. Utskottet ansåg att det vore
värdefullt om regeringen skyndsamt lät göra en kartläggning av i vilken
omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social karaktär och,
beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå åtgärder för att komma till
rätta med bidragsfusk. Vad utskottet anförde gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (rskr. 1993/94:11).
Regeringen gav därefter Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att kartlägga
förekomsten av fusk. De socialförsäkrings- och bidragsområden som i första
hand kartlagts är förtidspensioner, arbetslöshetsersättning, kontant
arbetsmarknadsstöd, bidragsförskott, bostadsbidrag, sjukpenning och tillfällig
föräldrapenning. RRV har också studerat bl.a. förekomsten av dubbla
ersättningar från de olika systemen och ändamålsenligheten i kontroller och
kontrollsystem. I huvudrapporten bedöms effekterna av fusk, överutnyttjande
och systembrister totalt uppgå till ett belopp om mellan 5 och 7 miljarder
kronor årligen. RRV har lämnat en rad förslag till åtgärder för att komma till
rätta med de problem som kunnat konstateras. Förslagen tar sikte på såväl
systembrister som överutnyttjande och fusk.
Inom RFV bildades under år 1995 en arbetsgrupp, vars utrednings- och
analysarbete redovisas i rapporten Missbruk och fusk med försäkring och bidrag
(RFV ANSER 1996:2). I rapporten redogörs bl.a. för en rapporteringsmodell för
att löpande kunna bedöma omfattningen av missbruk och fusk med försäkring och
bidrag. Vidare ges ett antal förslag till åtgärder, såsom
författningsändringar, ökad satsning på samverkan mellan myndigheter,
utvecklat teknikstöd samt satsning på kvalitet i handläggnings- och
informationsarbetet. Härutöver har också Riksdagens revisorer och
Statskontoret utrett, genomfört analyser och lämnat synpunkter rörande dessa
frågor.

Principiella utgångspunkter

Propositionen
I propositionen anför regeringen att det för socialförsäkringssystemens
legitimitet är mycket angeläget att medborgarna kan vara förvissade om att sy-
stemen fungerar effektivt och att pengar fördelas till dem som de är avsedda
för. Både för att spara pengar och för att försvara systemen avser därför
regeringen att vidta åtgärder för att minimera fusk och överutnyttjande av
systemen. De största ekonomiska vinsterna finns att hämta i förbättringar av
systemen och att rätt beslut fattas från början. För att få en så hög besluts-
kvalitet som möjligt är det av stor vikt att försäkringskassorna i sin
ärendehandläggning har god kvalitet i sina utredningar och beslutsunderlag
samt har god dokumentation i akterna, dvs. iakttar förvaltningslagens
bestämmelser på detta område. Det är angeläget att den försäkrade får
information även om sin skyldighet att lämna riktiga uppgifter och att anmäla
ändrade förhållanden samt om de påföljder som han eller hon annars kan drabbas
av. Förutsättningarna för att rätt beslut fattas från början ökar om
författningarna på socialförsäkrings- och bidragsområdet är enhetliga, tydliga
och skrivna på ett klart och lättbegripligt sätt. Ett exempel på bristande
enhetlighet är att försäkringskassorna har en lagstadgad rätt att besöka den
försäkrade i t.ex. ärenden som rör sjukpenning medan uttryckligt stöd för
sådana kontroller saknas beträffande andra förmåner.
I propositionen redogörs för regeringens arbete med att komma till rätta med
missbruk och överutnyttjande av socialförsäkrings- och bidragssystemen. Flera
utredningar och rapporter har pekat på bl.a. följande områden där det finns
anledning att stärka kontrollfunktionerna: förtidspension, sjukpenning och
tillfällig föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag, ADB-stödda
redovisnings- och kontrollsystem samt ledning och organisation. Regeringen har
eller kommer därför att på dessa områden vidta åtgärder som syftar till dels
förbättringar av systemen, dels besparingar.
I propositionen läggs förslag fram till ändringar i ett antal lagar avsedda
att förbättra försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter.
Lagförslagen, som föreslås träda i kraft den 1 oktober 1997, redovisas närmare
nedan.

Motionerna
I motion Sf27 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att 62 % av alla svenskar
får hela eller delar av sin försörjning via socialförsäkringssystemen, en
siffra som saknar internationell motsvarighet. Ett system som omfattar ett
femtiotal stödformer och som omsätter miljardbelopp ger enligt motionärerna
möjligheter till fusk och missbruk. Socialförsäkringssystemen måste därför
reformeras och göras mer överblickbara. Motionärerna föreslår (yrkande 1) att
en inkomstbortfallsförsäkring som omfattar skydd vid sjukdom, arbetslöshet och
rehabilitering införs. Vidare anser motionärerna (yrkande 2) att ett ökat
samarbete mellan kommunernas socialtjänst, socialförsäkringen och hälso- och
sjukvården måste möjliggöras för att samordna resurser, utnyttja dem bättre
och minska möjligheterna till fusk. En sådan samverkan måste också utgöra ett
permanent inslag i verksamheterna, och regeringen bör snarast lägga fram ett
principprogram härom. I motionen begärs tillkännagivanden om det anförda.
Roland Larsson m.fl. (c) anför i motion Sf30 yrkande 2 att, även om det inte
är möjligt att eliminera fusket, måste ambitionen vara att minimera bristerna
och täppa till de luckor som gör det möjligt att fuska. Förtroendet för
välfärdssystemen riskerar annars att urholkas. En förändring som skulle kunna
motverka missbruk och fusk är att utbetalningarna från transfereringssystemen
samordnas i ett ansvarigt organ. En annan lösning är att ansluta
transfereringssystemen till ett framtida system med individuella skattekonton.
Ett tillkännagivande om det anförda begärs i motionen.
I motion Sf31 yrkande 1 av Sigge Godin m.fl. (fp) anförs att en splittrad
politik för socialförsäkringssystemen och brist på samband mellan avgifter och
förmåner liksom missbruk och fusk undergräver legitimiteten för
välfärdspolitiken. Systemen måste utformas så att missbruk och fusk kan
beivras. För att förhindra fusk och överutnyttjande måste reglerna bli
enklare, enhetligare, flexiblare och tydligare. I motionen begärs ett
tillkännagivande av värdet med tydliga spelregler för
socialförsäkringssystemen och deras medborgerliga legitimitet.

Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att det för socialförsäkringssystemens
legitimitet är mycket angeläget att medborgarna kan vara förvissade om att
systemen fungerar effektivt. Systemen måste vara så utformade att
möjligheterna till kontroll förbättras samtidigt som drivkrafter till
felaktigt eller icke avsett utnyttjande minimeras. Utskottet anser att det
pågående arbetet med att förtydliga och öka enhetligheten i systemen är
nödvändigt för att uppnå detta.
Beträffande frågan om samordning av utbetalningar kan nämnas att
Statskontoret på uppdrag av Förvaltningspolitiska kommissionen har utfört en
studie av problem, alternativa utformningar och IT-stöd omfattande flertalet
av transfereringarna till hushållen (SOU 1996:180). Kommissionens förslag, I
medborgarnas tjänst - En samlad förvaltningspolitik för staten (SOU 1997:57),
bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och resultatet av denna
beredning bör avvaktas. Motion Sf30 yrkande 2 avstyrks därför.
I samband med behandlingen av Riksdagens revisorers förslag rörande bl.a.
förhållandet mellan socialförsäkringen och medborgarna och socialförsäkringens
omfattning, komplexitet och förändring ansåg utskottet (bet. 1994/95:SfU20)
att revisorernas förslag, i de delar som gäller enklare och tydligare regler
samt om kartläggning av fördelningspolitiska effekter av radikala
förenklingar, borde överlämnas till Sjuk- och arbetsskadeberedningen.
Utskottet uttalade att det var positivt att det i Sjuk- och
arbetsskadeberedningens uppdrag ingick att utforma en ohälsoförsäkring som i
möjligaste mån skall vara enkel och enhetlig. Vad utskottet anförde gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1994/95:436 och 437).
Som ett led i strävandena att renodla samhällets trygghetssystem har nya
kriterier för sjukpenning och förtidspension införts. För närvarande utformas
också ett nytt system för en offentlig ohälsoförsäkring avsedd att ersätta
dagens system med sjukpenning och förtidspension. Särskilda utredare har
tillsatts för att göra en samlad översyn av inkomstbegreppet respektive
begreppet försäkrad inom bidrags- och socialförsäkringsområdet. Därutöver har
nyligen införts nya regler för bostadsbidrag och underhållsstöd. Regeringen
har vidare aviserat att ett förslag till en ny socialförsäkringsregisterlag
kommer att läggas fram under våren. Något tillkännagivande med anledning av
motion Sf31 yrkande 1 är således inte påkallat. Utskottet avstyrker bifall
till motionen.
Som ovan nämnts har arbetet med att renodla trygghetssystemen påbörjats. I
det tidigare nämnda betänkandet SOU 1997:57 redogör Förvaltningspolitiska
kommissionen för hur Statskontoret i sin studie för kommissionen föreslagit en
reform som inbegriper en renodling och förenkling av transfereringssystemen.
Sjuk- och arbetsskadekommittén har i betänkandet En allmän och aktiv
försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) lagt fram förslag om
en allmän ohälsoförsäkring. I proposition 1996/97:63 Samverkan,
socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration m.m. redovisas
principer för det grundläggande försäkringsskyddet vid sjukdom och
rehabilitering. Utskottet kommer att behandla propositionen senare under våren
och avstyrker därför motion Sf27 yrkande 1.
I den nu behandlade propositionen anges att det är viktigt att
försäkringskassorna har god kvalitet i sina utredningar och beslutsunderlag
samt att de har god dokumentation i akterna, dvs. iakttar förvaltningslagens
bestämmelser. Utskottet vill därför påpeka att justitieombudsmannen Jan
Pennlöv vid en offentlig utfrågning som utskottet nyligen höll uppgav att
försäkringskassorna förefaller att ha ett högt och ökande antal
handläggningsfel i jämförelse med annan verksamhet. Han uppgav också att
förutsättningarna för kassans handläggare synes ha försämrats, bl.a. genom den
mycket snabba lagstiftningstakten där data, blanketter, utbildning och
undervisning inte följt med. RFV redovisade vid utfrågningen att en
aktionsgrupp utsetts för att ta fram olika förslag till åtgärder på detta
område. Det har också utarbetats riktlinjer för internrevision och tagits fram
ett antal s.k. kvalitetssäkringsinstrument.
Vad gäller samverkansfrågorna har utskottet i år behandlat ett antal
motioner om samverkan och samordning mellan myndigheter. Utskottet uttalade
därvid att samverkan mellan olika myndigheter och andra organ är nödvändig,
bl.a. för att utnyttja samhällets resurser på bästa sätt. Utskottet menade att
sådan samverkan inte bara skall ske under en begränsad period i form av
försöksverksamhet utan måste utgöra ett permanent inslag i verksamheterna
(bet. 1996/97:SfU9). Regeringen har därefter i den ovan nämnda propositionen
1996/97:63 anfört att den samverkan som nu bedrivs i form av begränsade
projekt bör övergå och utvidgas till att ingå i den ordinarie verksamheten i
hela landet samt att det är nödvändigt med tvärsektoriell samverkan för att få
människor med sammansatta problem tillbaka till egen försörjning. Regeringen
anser att samverkansprojekt skall ha en gemensam ram för åtgärder och insatser
men att de ekonomiska besluten skall fattas av respektive
myndighet/förvaltning. I propositionen föreslår regeringen bl.a. riktlinjer
för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Vidare föreslår regeringen
riktlinjer för förändringar av socialförsäkringsadministrationen och en
översyn av dess ADB-verksamhet. Utskottet kommer att behandla denna
proposition senare under våren. Motion Sf27 yrkande 2 får därmed anses
tillgodosedd.

Besök och förfrågan i utrednings- och kontrollsyfte

Gällande ordning
För bl.a. sjukpenning och förtidspension finns i lagen om allmän försäkring
(AFL) bestämmelser om försäkringskassans möjligheter att vidta åtgärder i
utrednings- och kontrollsyfte.
Enligt 3 kap. 8 a § AFL skall försäkringskassan, när det kan anses
nödvändigt för bedömningen av rätt till sjukpenning eller behov av
rehabiliteringsåtgärder, dels göra förfrågan hos den försäkrade, den
försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna
nödvändiga uppgifter, dels besöka den försäkrade. I 17 § anges att om den
försäkrade vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av
försäkringskassan att bl.a. utreda rätten till sjukpenning, så får
sjukpenningen dras in eller sättas ned, om omständigheterna motiverar det.
Bestämmelsen om indragning eller nedsättning gäller enligt 4 kap. 18 § AFL
även för föräldrapenningförmåner. Enligt RFV:s föreskrifter (RFFS 1988:3) om
föräldrapenningförmåner skall försäkringskassan införskaffa nödvändig
utredning, bl.a. genom att besöka föräldern. För rehabiliteringsersättning
gäller enligt 22 kap. 16 § AFL att ersättningen, om omständigheterna motiverar
det, får dras in eller sättas ned om den försäkrade vägrar ta emot besök eller
vägrar lämna upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av
rehabiliteringsåtgärd.
Beträffande förtidspension finns i 7 kap. 3 b § AFL regler om förfrågan och
besök motsvarande de för sjukpenning i 3 kap. 8 a §. I 20 kap. 3 § anges att
förtidspension helt eller delvis tills vidare kan förvägras den som utan
giltig anledning vägrar bl.a. sådan utredning som avses i 7 kap. 3 b §, under
förutsättning att han erinrats om påföljden.
Även för arbetsskadeförsäkringen gäller reglerna i AFL om besök samt
nedsättning och indragning av ersättning.

Propositionen
I propositionen anförs att försäkringskassans handläggare måste ha ett
fullgott beslutsunderlag för att kunna fullgöra sina uppgifter och fatta
korrekta beslut. I många ärenden är kontakter med den försäkrade nödvändiga
för att få ett sådant underlag. Handläggaren kan också, när det anses
nödvändigt, göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare eller annan som
kan antas kunna lämna uppgifter i ärenden. Ett värdefullt led i utredningen
kan enligt regeringen vara att besöka den försäkrade. Hembesök kan också vara
ett effektivt sätt att kontrollera om missbruk och fusk med försäkringen
förekommer. Vetskapen om att kontroller och hembesök förekommer bör även ha en
allmänpreventiv effekt. Regeringen föreslår därför att i ett nytt fjärde
stycke i 20 kap. 8 § AFL tas in bestämmelser om att försäkringskassan även i
andra fall än när det är särskilt föreskrivet för bedömningen av rätten till
ersättning enligt lagen dels får göra förfrågan hos den försäkrade eller någon
annan som antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, dels får besöka den
försäkrade. När det gäller uppgifter som tillförs ärendet av andra än den
försäkrade poängterar regeringen att det är försäkringskassans uppgift att
självständigt och sakligt bedöma det material som föreligger i ärendet för att
så långt som möjligt korrekt bedöma om den försäkrade är berättigad till sökt
förmån eller bidrag och i så fall med vilket belopp förmånen eller bidraget
skall lämnas. Regeringen föreslår också att i ett nytt tredje stycke i 20 kap.
3 § AFL tas in en bestämmelse om att ersättningen, om omständigheterna
motiverar det, kan dras in eller sättas ned för den som underlåter att lämna
uppgifter i enlighet med vad som sägs i 8 § eller vägrar ta emot besök som
anges där.
Beträffande frågan om den enskildes integritet anser regeringen att det
självfallet är viktigt att den försäkrades personliga integritet respekteras
vid besök liksom vid andra utredningsåtgärder. Det innebär bl.a. att den
besökande inte får uppträda på ett sätt som skulle kunna skapa intrycket att
besöket är en tvångsåtgärd. Det är alltid den försäkrade som avgör om han
eller hon vill låta besökaren komma in i bostaden. Den besökande skall uppvisa
tjänstelegitimation och redovisa vilket syfte besöket har. Försäkringskassan
måste också se till att lämna ut sekretesskyddad information vid utredning
genom förfrågningar hos personer som kan lämna uppgifter, t.ex. den
försäkrades arbetsgivare.
Lagrådets yttrande över lagförslagen har inhämtats. Lagrådet har anfört att
det måste anses tvivelaktigt om det är väl förenligt med 2 kap. 12 §
regeringsformen att ge besöksbestämmelsen en avfattning som legitimerar en
generellt eller stickprovsmässigt inriktad kontroll utan åtminstone någon
individualiserad prövning i det enskilda ärendet. Lagrådet har därför
föreslagit att bestämmelsen om besök utformas så att besök blir tillåtet bara
om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Det innebär att
varje besök i princip skall beslutas efter en prövning av omständigheterna i
det enskilda fallet. Regeringen gör emellertid den bedömningen att av
regeringsformens bestämmelser om hur det allmännas verksamhet skall bedrivas
följer att det skall finnas sakliga skäl för utrednings- eller
kontrollåtgärder av detta slag. Skälen kan då vara individuella och föreligga
i det enskilda ärendet. Även generella skäl bör dock enligt regeringens mening
kunna läggas till grund för beslut om besök. Sådana besök, och än mer
vetskapen hos allmänheten om att de kan förekomma, kan vara av väsentlig
betydelse när det gäller att inskärpa vikten av att lämna korrekta uppgifter i
försäkrings- och bidragsärenden. Bestämmelsens räckvidd är också begränsad.
Det föreskrivs endast att försäkringskassan får besöka den försäkrade, vilket
kan ske i hemmet. Den lagreglerade åtgärden gäller bara själva
sammanträffandet med den försäkrade, inte tillträde till bostaden eller rätt
att undersöka denna. Med beaktande av dessa omständigheter anser regeringen
att intresset av att kunna använda generellt beslutade insatser i form av
besök för att motverka överutnyttjande av försäkring och bidrag är
tillräckligt starkt för att motivera den olägenhet en sådan ordning innebär
för de försäkrade.
Vad gäller sanktionen indragning eller minskning av ersättning anför
regeringen att det är viktigt att det införs regler om att dra in eller minska
ersättningen, regler som täcker i princip alla områden. Möjligheten bör
givetvis användas med försiktighet, närmast som en undantagsåtgärd. I första
hand bör den användas som ett påtryckningsmedel för att förmå den försäkrade
att medverka. Indragning eller minskning av ersättning skall tillgripas bara
om omständigheterna vid en helhetsbedömning motiverar det. En vägran att ta
emot besöket kan således leda till indragning av en ersättning endast om
omständigheterna i övrigt motiverar det. Vägran att ta emot besök av
försäkringskassan kan aldrig ensamt vara ett tillräckligt skäl för en sådan
åtgärd. Finner försäkringskassan att omständigheterna är sådana att en förmån
eller ett bidrag skall dras in eller sättas ned måste naturligtvis
förfarandebestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) följas. Av 17 §
förvaltningslagen följer att innan försäkringskassan fattar ett beslut måste
den försäkrade få del av utredningen och tillfälle att yttra sig.
Regeringen föreslår att regler motsvarande de ovan redovisade införs inom i
princip hela försäkrings- och bidragsområdet.

Motionerna
Ulla Hoffmann m.fl. (v) anför i motion Sf28 att det är angeläget att stoppa
fusket. RRV har beräknat att fusket kostar staten 5-7 miljarder kronor. En
stor osäkerhet ligger emellertid i dessa bedömningar och det har inte heller
gjorts någon gränsdragning mellan fusk, systembrister och överutnyttjande av
systemen. Motionärerna anser att det medvetna fusket troligen utgör endast en
mindre del av beloppet. Exempelvis beror ju överutnyttjande på hur systemet är
konstruerat. Det är inte individkontroller som behövs för att motverka brister
i bidrags- och försäkringssystemen. Inriktningen måste i stället vara att
komma till rätta med systemfelen, något som får ske genom en avvägning mellan
rättssäkerhet, personlig integritet och administrativ effektivitet.
Regeringens förslag om hembesök och olika kontroller förvandlar
försäkringskassorna till en polisiär instans. Förslagen får människor att
känna sig osäkra och sky kassan i stället för att där söka råd, stöd och
hjälp. Motionärerna hemställer om avslag på regeringens förslag om
uppgiftslämnande och hembesök samt möjligheten att dra in eller sätta ned
ersättning vid vägran att ta emot hembesök.
Också Roland Larsson m.fl. (c) begär i motion Sf30 yrkande 1 avslag på
regeringens förslag om besök i utrednings- och kontrollsyfte. Motionärerna
anför att hembesök i kontrollsyfte innebär en kränkning av människors
integritet och detta särskilt som en vägran att ta emot besöket enligt
förslaget skall kunna leda till att ersättningen dras in eller sätts ned. Ett
hembesök i kontrollsyfte kan bara accepteras om det är av väsentlig betydelse
för utredningen.
I motion Sf31 yrkande 2 av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs ett tillägg i 20
kap. 8 § fjärde stycket 2 AFL, om att försäkringskassan får besöka den
försäkrade endast om det kan antas vara av väsentlig betydelse för
utredningen. Regeringens förslag om långtgående kontrollmöjligheter är
oförenliga med en medborgerlig uppslutning kring politikens spelregler, en
personlig frihet och eget självbestämmande. Motionärerna anser att regeringens
förslag om generella stickprovskontroller måste avvisas. Att försäkringskassan
dessutom skall få dra in eller sätta ned ersättningen om någon vägrar att ta
emot ett besök är i allra högsta grad integritetskränkande och kan inte
accepteras.
Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) anför i motion Sf29 yrkandena 1 och 2
att regeringen överbetonar problemet med individens fusk jämfört med
systembrister inom socialförsäkringen. Förslagen kränker bidragstagarnas
integritet och medför att människor vänds emot varandra, med angiveri som
följd. Begreppet ?annan? måste preciseras och får endast avse personer eller
myndigheter som är kringgärdade av sekretessbestämmelser. Motionärerna begär
tillkännagivanden om att oanmälda hembesök som kan ge frysta eller sänkta
bidrag inte kan tillåtas och att uttrycket ?annan? måste preciseras, när det
gäller uppgiftslämnande.
I motion Sf27 yrkande 3 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att den
enskildes rätt till personlig integritet värnas om det offentligas berättigade
krav på att kunna kontrollera uppgifter kombineras med ett aktivt medgivande
från den enskilde. Kassan skall kunna neka stöd om ett medgivande inte lämnas.
En förutsättning för förslagen är således att den enskilde aktivt medger att
kontroller får göras. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning
I propositionen föreslås att möjlighet att göra hembesök skall införas för
försäkringskassorna inom i princip hela socialförsäkrings- och bidragsområdet.
Åtgärden skall kunna vidtas såväl när den bedöms vara av väsentlig betydelse i
det individuella ärendet som i form av en generellt beslutad insats. De
nuvarande bestämmelserna i AFL om skyldighet för försäkringskassan att göra
besök hos den försäkrade när det bedöms nödvändigt för bedömningen av rätt
till sjukpenning m.m. skall kvarstå. I propositionen föreslås inom hela
området också en rätt för försäkringskassan att göra förfrågan hos den
försäkrade eller annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter.
Som redan nämnts är det viktigt att rätt beslut fattas från början. För att
försäkringskassan skall kunna fullgöra sina uppgifter att tillvarata den
enskildes rätt och betala ut en korrekt ersättning måste kassan ha ett
fullgott beslutsunderlag. Värdefulla utredningsåtgärder kan t.ex. vara
hembesök eller förfrågan hos någon som kan antas kunna lämna uppgifter i
ärendet. Försäkringskassan skall, sedan åtgärderna vidtagits, självständigt
och sakligt bedöma det material som föreligger i ärendet. Detta för att så
långt som möjligt korrekt besluta om rätt till en sökt förmån föreligger och i
så fall vilket belopp som skall lämnas. Rätten att besöka den försäkrade
föreslås även få användas stickprovsmässigt för att upptäcka eller motverka
missbruk och fusk. Utskottet vill påpeka att några närmare beräkningar av
omfattningen av missbruk och fusk inte föreligger. De uppskattningar som
gjorts omfattar även kostnaden för systembrister. Som tidigare nämnts skall
systembrister motverkas genom systemförändringar. Även om fusk och missbruk
skulle vara av mindre omfattning är det för förtroendet för systemen viktigt
att detta åtgärdas och så långt möjligt förebyggs. Utskottet anser att ett
personligt sammanträffande med den enskilde kan vara ett sätt att kontrollera
om missbruk eller fusk förekommer. Stickprovsmässiga besök kan vara av
väsentlig betydelse när det gäller att hos allmänheten inskärpa vikten av att
lämna korrekta uppgifter. Utskottet vill liksom regeringen understryka att
besöket endast avser ett sammanträffande med den enskilde och att det är den
enskilde som avgör om han eller hon vill ta emot försäkringskassans
representant. Den besökande får inte heller uppträda på ett sätt som skulle
kunna skapa intryck av att besöket är en tvångsåtgärd. En nedsättning eller
indragning av ersättningen får dessutom ske endast om omständigheterna i sin
helhet motiverar det, något som utskottet närmare utvecklar nedan. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att ett besök i utrednings- eller
kontrollsyfte skall kunna göras dels då skälen är individuella och föreligger
i det enskilda ärendet, dels då det finns skäl som generellt talar för att
besök genomförs i t.ex. en viss typ av ärenden och inom ramen för en samlad
insats.
Vad gäller utredning genom förfrågan hos annan än den försäkrade vill
utskottet framhålla att det bara är den som kan antas kunna lämna nödvändiga
uppgifter för bedömningen av rätten till ersättning som försäkringskassan får
fråga. Utskottet anser att en förfrågan skall kunna göras hos exempelvis den
försäkrades arbetsgivare, arbetsförmedlingen eller skattemyndigheten. Att
begränsa begreppet annan till att avse endast myndigheter är emellertid inte
lämpligt då detta skulle utesluta möjligheten att ta in uppgifter från t.ex.
en arbetsgivare. Möjligheten att göra förfrågan hos personer som kan lämna
uppgifter i ett ärende hos försäkringskassan begränsas också av att
försäkringskassan inte får lämna ut sekretesskyddad information i vidare mån
än vad som är tillåtet enligt sekretesslagen.
I ärenden gällande bl.a. sjukpenning och rehabiliteringsersättning finns i
dag sanktionsbestämmelser som innebär att ersättningen kan, om
omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om en försäkrad
vägrar att ta emot ett besök. På de områden där det nu föreslås att regler om
hembesök skall införas saknas sanktionsbestämmelser. Utskottet anser därför
att det, för att lagstiftningen skall bli så enhetlig som möjligt, bör införas
motsvarande regler som täcker alla de nya fallen. Utskottet vill här betona
att sanktionen indragning eller minskning av ersättning eller bidrag aldrig
får förekomma enbart på den grund att en försäkrad eller bidragstagare inte
tagit emot ett besök av försäkringskassan. Indragning eller nedsättning skall
i sådana fall endast kunna ske då det står klart att den enskilde medvetet
hindrar försäkringskassans utredning i sådan utsträckning att kassan inte kan
få fram ett beslutsunderlag. Det måste således alltid göras en
helhetsbedömning av samtliga omständigheter i ärendet för att åtgärden
indragning eller minskning skall kunna tillgripas.
Utskottet anser att det måste stå helt klart för den försäkrade vilka
åtgärder som kassan får vidta i utrednings- och kontrollsyfte. I propositionen
har också angivits att det är angeläget att den enskilde får information både
om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna uppgifter när han
eller hon ansöker om en förmån samt om sin skyldighet att anmäla ändrade
förhållanden till försäkringskassan. Den enskilde måste också informeras om de
påföljder som han eller hon kan drabbas av om inte riktiga uppgifter lämnas
eller anmälningsskyldigheten inte iakttas. Utskottet delar denna bedömning och
anser också att informationen till allmänheten skall vara klar, tydlig och
lättbegriplig. Utskottet vill med anledning av vad som anförts i motion Sf27
yrkande 3 tillägga att skriftlig information om att t.ex. hembesök kan
förekomma bör lämnas i samband med att en ersättning utges eller ett bidrag
söks. Härigenom inskärps betydelsen av att den enskilde redan från början
lämnar korrekta uppgifter och löpande medverkar till att försäkringskassan får
ett riktigt underlag för att bedöma rätten till en förmån. Den utökade
skyldigheten för den enskilde att på sätt som framgår nedan lämna uppgifter på
heder och samvete kommer att förstärka den förebyggande effekten.
Avsikten är att de åtgärder som vidtas för att komma till rätta med fusk och
missbruk av socialförsäkrings- och bidragssystemen skall vara väl avvägda och
få god effekt. Det är enligt utskottets mening därför viktigt att RFV
fortlöpande följer upp och utvärderar tillämpningen av de här föreslagna
åtgärderna. Detta kan lämpligen ske i samband med det rapporteringskrav som
RFV ålagts i regleringsbrevet avseende budgetåret 1997 och som avser insatser
för att motverka att ersättningar och bidrag utges felaktigt samt för att
beivra fusk och missbruk. Redovisningen skall enligt regleringsbrevet
därutöver innehålla en bedömning av i vilken utsträckning insatserna har
motverkat fusk och missbruk.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och
avstyrker bifall till motionerna Sf28, Sf29, Sf30 yrkande 1 samt Sf31 yrkande
2. Motion Sf27 yrkande 3 får anses vara i huvudsak tillgodosedd med vad
utskottet anfört.

Tillgång till uppgifter om adresser

Propositionen
I propositionen anförs att före Postverkets bolagisering använde sig
försäkringskassorna i stor utsträckning av möjligheten att få ta del av
verkets uppgifter, bl.a. uppgifter om tillfällig eftersändning, inneboende och
adresser till innehavare av postbox. Efter bolagiseringen har däremot Posten
AB inte skyldighet att lämna ut adressuppgifter till försäkringskassorna.
Regeringen anser att det är av största vikt att kassorna får tillgång till
adressuppgifter och därmed sammanhängande uppgifter.
Tidigare har skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter fått möjlighet att
ta del av adresser från Posten. I samband med dessa ändringar uttalades att
begreppet adress bör tolkas i vid bemärkelse. Regeringen anser inte att det
finns skäl att nu göra en annan tolkning. Detta innebär att det även bör kunna
ske utlämnande av uppgift om vem som är innehavare av postbox och adressen
till denna person samt nummer på postboxen. Utlämnande bör vidare kunna ske av
med adressuppgift sammanhängande uppgifter, såsom huruvida post delas ut till
en viss person på viss adress samt uppgifter avseende hopkoppling av viss
adress med viss fastighet.
Rätten att få ut en uppgift begränsas till de fall där uppgiften är av
väsentlig betydelse för att försäkringskassan skall kunna handlägga ärendet.
Det ankommer på försäkringskassan att pröva om uppgiften är av sådant slag.

Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i postlagen.

Uppgifter lämnas på heder och samvete

Propositionen
I propositionen redogör regeringen för nuvarande regler om krav på lämnande av
uppgifter på heder och samvete. Regler härom finns i dag vad gäller
sjukpenning, underhållsstöd, bostadsbidrag, delpension, bostadstillägg för
pensionärer och bilstöd. Regeringen anför därefter att de största vinsterna
när det gäller förebyggandet av missbruk inom socialförsäkringssystemen uppnås
genom att rätt beslut fattas från början. Förutsättningarna för detta är att
beslutsunderlaget är så korrekt som möjligt och att reglerna är så enhetliga
som möjligt.
Att uppgifter lämnas på heder och samvete inskärper för uppgiftslämnaren
vikten av att uppgifterna är fullständiga och sanningsenliga. Detta bör,
enligt regeringens mening, i sig avhålla den försäkrade från att medvetet
eller på grund av slarv lämna felaktiga uppgifter. Dessutom innebär det
förhållandet att uppgifter lämnas på heder och samvete att straffansvar för
osann försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken kan komma i fråga.
Regeringen föreslår att regler om att uppgifter om faktiska förhållanden
normalt skall lämnas på heder och samvete nu bör införas beträffande förmåner
som betalas ut enligt AFL och enligt lagarna om barnbidrag, förlängt
barnbidrag, bidrag vid adoption av utländska barn, närståendepenning,
smittbärarersättning, sjuklön, assistansersättning, bostadstillägg till
pensionärer, bostadsbidrag, underhållsstöd och vissa ersättningar till den som
tjänstgör inom totalförsvaret. I några fall finns regleringen rörande
skyldigheten att lämna uppgifter inte i lag utan i förordning. Regeringen
avser att införa motsvarande bestämmelser i dessa förordningar.

Utskottets bedömning
De största vinsterna när det gäller förebyggandet av missbruk inom
socialförsäkrings- och bidragssystemen kan uppnås genom att rätt beslut fattas
från början. En förutsättning för detta är att beslutsunderlaget är så korrekt
som möjligt. Den försäkrade eller den som söker ett bidrag måste få
information både om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna
rätt uppgifter och att anmäla ändrade förhållanden. En annan viktig
förutsättning är att reglerna är så enhetliga som möjligt.
Utskottet anser därför att det är viktigt att regler om att uppgifter om
faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete införs inom i princip
hela försäkrings- och bidragsområdet. Det är också viktigt att
försäkringskassan informerar om innebörden och följdverkningarna av sådana
regler. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Ekonomiska konsekvenser
Förslagens ekonomiska konsekvenser är enligt regeringen svåra att beräkna.
Olika punktinsatser som gjorts visar emellertid att metoden hembesök är
kostnadseffektiv och även effektiv ur utrednings- och kontrollsynpunkt.
Metoden är dock tids- och resurskrävande för försäkringskassorna. Förslaget om
utökad skyldighet för postoperatörer att lämna ut uppgifter om adresser till
de allmänna försäkringskassorna kommer enligt regeringen inte att medföra
några kostnader för det allmänna, däremot kommer försäkringskassornas
verksamhet att effektiviseras. Förslaget om utökat krav att uppgifter lämnas
på heder och samvete kan beräknas ha stor betydelse med hänsyn främst till
allmänpreventionen. Enligt regeringens mening bör förslaget därför inte
medföra ökade kostnader av någon betydelse för de rättsvårdande myndigheterna.
Regeringen uppger i propositionen att den har för avsikt att i den
ekonomiska vårpropositionen återkomma med närmare uppgifter om de ekonomiska
konsekvenserna av förslagen och effekterna för
socialförsäkringsadministrationen. I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.
1996/97:150) har regeringen inte närmare kommenterat de ekonomiska
konsekvenserna av förslagen i nu behandlad proposition. I stället har RFV
genom ett särskilt beslut tilldelats 25 miljoner kronor av de särskilda medel
om 100 miljoner kronor som inom utgiftsområde 2 avsatts för förstärkning av
kontrollfunktionen i staten.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande samordning av utbetalningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf30 yrkande 2,
res. 1 (c)
2. beträffande enhetligare socialförsäkringssystem
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf31 yrkande 1,
res. 2 (fp)
3. beträffande arbetslivsförsäkring
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf27 yrkande 1,
res. 3 (m)
4. beträffande samverkansfrågor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf27 yrkande 2,
5. beträffande besök och förfrågan
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Sf27 yrkande 3
1996/97:Sf28, 1996/97:Sf29, 1996/97:Sf30 yrkande 1 och 1996/97: Sf31
yrkande 2 antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn, med den ändringen att i 9 § sista stycket ordet "allmän" utgår,
5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,
7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,
10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
res. 4 (c, fp, v, mp)
6. beträffande ändring i postlagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i postlagen
(1993:1684).

Stockholm den 29 april 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),
Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Rose-
Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke Sundqvist (m) och Marianne
Samuelsson (mp).

Reservationer

1. Samordning av utbetalningar (mom. 1)
Ingrid Skeppstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Beträffande
frågan" och slutar med "avstyrks därför." bort ha följande lydelse:
Även om det inte är möjligt att helt eliminera fusket, måste ambitionen vara
att minimera bristerna och täppa till de luckor som gör det möjligt att fuska.
Annars riskerar förtroendet för välfärdssystemen att urholkas. Under senare år
har ett flertal åtgärder vidtagits för att förhindra missbruk och
överutnyttjande av transfereringssystemen. Förändringar av
socialförsäkringarna med förbättrade rapporteringsmodeller inom de
administrativa systemen har utförts. Flera beslut om förändringar i
regelsystemen har antagits.
Utskottet anser att det för att ytterligare förhindra missbruk bör bildas
ett utbetalningsverk som skall samordna alla utbetalningar från
socialförsäkringarna. Verket skall bara ha tillgång till uppgifter som är
nödvändiga för utbetalning. Känsliga uppgifter sorteras bort av den myndighet
eller organisation som beviljat utbetalningen. När uppgifterna överförs från
ansvarig myndighet avkodas de. Genom den sök- och utsorteringsprocess som det
gemensamma organet skall göra, kan man relativt enkelt upptäcka om fusk
förekommer, t.ex. att utbetalning sker från flera transfereringssystem. I de
fall fusk misstänks återförs uppgiften till ansvariga myndigheter och kontroll
kan vidtas. En liknande modell föreslås i Statskontorets rapport Bättre grepp
om bidragen (SOU 1996:180).
Utskottet anser att en annan tänkbar lösning är att ansluta nuvarande
transfereringssystem till ett framtida system med individuella skattekonton.
Basen skall vara det nya skattekontosystemet som föreslås i proposition
1996/97: 100 Ett nytt system för skattebetalningar m.m. Enligt propositionen
skall debiteringar, redovisningar och betalningar av skatter och avgifter
samordnas i ett system med skattekonton för alla skatt- och avgiftsskyldiga.
Enligt utskottets mening skulle kontot kunna innehålla en påbyggnad med en
obligatorisk skyldighet för alla statliga och kommunala utbetalare att löpande
redovisa kontrolluppgifter om gjorda utbetalningar till skattemyndigheterna,
oavsett om de är beskattningsbara eller ej.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande samordning av utbetalningar
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf30 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Enhetligare socialförsäkringssystem (mom. 2)
Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Som ett" och
på s. 6 slutar med "till motionen." bort ha följande lydelse:
Missbruk och fusk undergräver stödet för den generella välfärdspolitiken.
Utskottet anser därför att det är avgörande för systemens och
välfärdspolitikens fortsatta legitimitet att fusk och missbruk beivras och att
systemen utformas och underhålls på ett sätt som underlättar detta. De
förändringar som har gjorts har sammantaget gett en bild av en splittrad
politik. Avgifter har blivit skatter och sambandet mellan avgifter och
förmåner har underminerats. Sammantaget har detta skapat en förtroendekris och
människor upplever en stor osäkerhet för socialförsäkringssystemens framtid.
Den kanske viktigaste uppgiften för att förhindra fusk och överutnyttjande är
att göra socialförsäkringarna och andra regler för bidrag m.m. enklare,
enhetligare, flexiblare och tydligare. Utskottet vill således betona värdet av
tydliga spelregler för socialförsäkringssystemen och dess medborgerliga
legitimitet.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande enhetligare socialförsäkringssystem
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf31 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Arbetslivsförsäkring (mom. 3)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Åke Sundqvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som ovan" och
slutar med "Sf27 yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Sverige har världens största offentliga sektor. En mycket stor del av denna
utgörs av de statliga transfereringarna. 62 % av alla svenskar får hela eller
delar av sin försörjning från dessa system, en siffra som också saknar
internationell motsvarighet. Enligt utskottets mening är det uppenbart att ett
sy-stem som omfattar ett femtiotal olika stödformer och som omsätter
miljardbelopp ger möjligheter till fusk och missbruk. Utskottet anser att
socialförsäkringssystemen måste reformeras och göras mer överblickbara. Flera
olika förmåner gränsar till varandra och skulle med fördel kunna göras om till
en enda samordnad försäkring. Det bör utredas om en försäkring som omfattar
skydd vid sjukdom, rehabilitering och arbetslöshet kan införas. Samtidigt bör
arbetsskadeförsäkringen flyttas ut ur den offentliga försäkringen och
sjukskrivningar som beror på trafikolyckor omfattas av den obligatoriska
trafikskadeförsäkringen. En inkomstbortfallsförsäkring av detta slag skulle
innebära en ökad tydlighet och göra försäkringen mer robust och överskådlig.
Vad utskottet anfört om en inkomstbortfallsförsäkring bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande arbetslivsförsäkring
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf27 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Besök och förfrågan (mom. 5)
Ingrid Skeppstedt (c), Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Marianne
Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som redan"
och på s. 12 slutar med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar bedömningen i motionerna Sf30 och Sf31 om att hembesök i
kontrollsyfte innebär en kränkning av människors integritet och detta särskilt
som en vägran att ta emot besöket enligt förslaget i propositionen skall kunna
leda till att ersättningen dras in eller sätts ned. Lagrådet har också
föreslagit att bestämmelsen om besök skall utformas så att besök blir tillåtet
bara om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Utskottet
anser att regeringens förslag om långtgående kontrollmöjligheter är oförenliga
med en medborgerlig uppslutning kring politikens spelregler, en personlig
frihet och eget självbestämmande. Ett hembesök i kontrollsyfte bara kan
accepteras om det är av väsentlig betydelse för utredningen. Regeringens
förslag om generella stickprovskontroller måste därför avvisas. Utskottet
föreslår att ett tillägg görs i 20 kap. 8 § fjärde stycket 2 AFL, om att
försäkringskassan får besöka den försäkrade endast om det kan antas vara av
väsentlig betydelse för utredningen.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande besök och förfrågan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf31 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1996/97:Sf28, 1996/97:Sf29 och 1996/97: Sf30
yrkande 1 samt med avslag på motion 1996/97:Sf27 yrkande 3 antar
regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, med den
ändringen att 20 kap. 8 § fjärde stycket 2 ges lydelsen ?2. om det kan
antas vara av väsentlig betydelse för utredningen, besöka den
försäkrade?,
2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn, med den ändringen att i 9 § sista stycket ordet ?allmän? utgår,
5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,
7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,
10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

Särskilda yttranden

1. Samverkansfrågor (mom. 4)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marianne Samuelsson (mp)
anför:
Vi delar uppfattningen i motion Sf27 yrkande 2 om att samarbetet måste öka
mellan kommunernas socialtjänst, försäkringskassorna och hälso- och sjukvården
för att samordna resurser, utnyttja dem bättre och minska möjligheterna till
fusk. I proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens
ersättningsnivåer och administration m.m. anger regeringen riktlinjer för
samverkansformer inom rehabiliteringsområdet. Vi anser dock att regeringen
snarast bör lägga fram konkreta förslag som leder till en ökad samverkan för
planering och genomförande av rehabiliteringsinsatser och andra
arbetsförberedande åtgärder kring de grupper och individer som riskerar att
befinna sig i gränslandet mellan olika myndigheter och ersättningssystem. En
sådan samverkan skall utgöra ett permanent inslag i verksamheterna.
Eftersom denna fråga kommer att tas upp i samband med behandlingen av
proposition 1996/97:63 avstår vi för närvarande från att reservera oss.

2. Besök och förfrågan (mom. 5)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Åke Sundqvist (alla m)
anför:
Moderata samlingspartiet anser att det är ett berättigat krav från det
allmännas sida att uppgifter som ligger till grund för utbetalning av en
socialförsäkringsförmån eller ett bidrag skall kunna kontrolleras. Utskottet
har också med anledning av vad som anförts i vår motion Sf27 uttalat att
skriftlig information om att t.ex. hembesök kan förekomma bör lämnas i samband
med att en ersättning utges eller ett bidrag söks. Avsikten är att härigenom
inskärpa betydelsen av att den enskilde redan från början lämnar korrekta
uppgifter och löpande medverkar till att försäkringskassan får ett riktigt
underlag för att bedöma rätten till en förmån. Utskottet har också angivit att
RFV bör få i uppdrag att löpande följa upp och utvärdera tillämpningen av de
föreslagna åtgärderna. Vår motion anses härigenom i huvudsak tillgodosedd.
Vi kommer att noga följa tillämpningen av de nya reglerna och de rapporter
om fusk och missbruk som RFV skall avge samt återkomma med förslag om skärpta
regler om så visar sig nödvändigt. Vi reserverar oss därför inte nu i denna
fråga.
Vi anser att människor är alltför beroende av politikerstyrda system - 62 %
av alla svenskar försörjs helt eller delvis genom dessa system. Detta och den
stora mängden stödformer ger möjligheter till missbruk. I motionen har vi
begärt att det utformas mer överblickbara system som minskar möjligheten till
missbruk. Med en moderat politik blir människor mindre beroende av bidrag och
offentligt stöd och socialförsäkringen kan koncentreras till dem som har de
största behoven. Fusk och överutnyttjande kommer då att minska utan att man
tvingas till kontroller, som kan uppfattas som integritetskränkande.
I propositionen framlagda lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................3
Bakgrund............................................3
Principiella utgångspunkter.........................3
Besök och förfrågan i utrednings- och kontrollsyfte.7
Tillgång till uppgifter om adresser................12
Uppgifter lämnas på heder och samvete..............13
Ekonomiska konsekvenser............................13
Hemställan.........................................14
Reservationer........................................15
Särskilda yttranden..................................19
Bilaga...............................................21