Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen
Betänkande 1996/97:SfU10
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1996/97:SFU10
Systembrister och missbruk inom socialförsäkrinsystemen
Innehåll
1996/97 SfU10
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1996/97:121 Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen jämte motioner som väckts med anledning av propositionen. För att förbättra de allmänna försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter föreslås i propositionen att försäkringskassan skall få möjlighet att inom i princip hela socialförsäkrings- och bidragsområdet besöka den enskilde och göra förfrågan hos denne eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter. Besök skall kunna användas dels som ett led i utredningen av ett försäkrings- eller bidragsärende i det enskilda fallet, dels av bl.a. allmänpreventiva skäl i en viss typ av ärenden inom ramen för en samlad insats. Om den försäkrade vägrar att ta emot ett besök får försäkringskassan dra in eller sätta ned ersättningen, om omständigheterna motiverar det. Vidare föreslår regeringen att det införs en generell regel om att uppgifter som den enskilde lämnar om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete. Dessutom föreslås att försäkringskassan skall få möjlighet ta del av adressuppgifter från Posten AB. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1997. Utskottet uttalar med anledning av en motion från Moderata samlingspartiet att den enskilde i samband med att en ersättning utges eller ett bidrag söks bör få skriftlig information om att t.ex. hembesök kan förekomma. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker bifall till motionerna. Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition 1996/97:121 föreslagit riksdagen att anta regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, 4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, 5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, 7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, 9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, 10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, 12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 13. lag om ändring i postlagen (1993:1684). Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
1996/97:Sf27 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en inkomstbortfallsförsäkring, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett permanentat system för samordning mellan kommunernas socialtjänst, socialförsäkringen och hälso- och sjukvården, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medgivande till kontroll vid ansökan om stöd hos försäkringskassan. 1996/97:Sf28 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens föreslagna föreskrift i 20 kap. 3 och 8 §§ enligt vad i motionen anförts om rättssäkerhet och integritet. 1996/97:Sf29 av Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att oanmälda hembesök, som kan ge frysta eller sänkta bidrag som följd, inte kan tillåtas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uttrycket "annan" bör preciseras när det gäller att söka uppgifter om den bidragsökande. 1996/97:Sf30 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör besök i utrednings- och kontrollsyfte, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett organ/verk för samordnade utbetalningar. 1996/97:Sf31 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av tydliga spelregler för socialförsäkringssystemen och deras medborgerliga legitimitet, 2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring av propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring att 20 kap. 8 § fjärde stycket 2 ges lydelsen "2. om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen, besöka den försäkrade" innebärande att det i det särskilda fallet måste finnas åtminstone någon indikation på att en särskild kontroll är behövlig.
Utskottet
Bakgrund Socialförsäkringsutskottet behandlade hösten 1993 ett antal motioner om åtgärder för att motverka eller komma till rätta med bidragsfusk (bet. 1993/94:SfU2). I samband med behandlingen inhämtade utskottet yttranden av Riksförsäkringsverket (RFV) och Försäkringskasseförbundet. Utskottet uttalade bl.a. att det är viktigt att åtgärder omgående vidtas mot den som medvetet missbrukar ett bidrags-, avgifts- eller socialförsäkringssystem. Detta är nödvändigt inte minst för att allmänheten skall ha ett fortsatt förtroende för de gemensamma bidrags- och försäkringssystemen, och om möjligt bör systemen i sig vara konstruerade så att missbruk motverkas. Utskottet ansåg att det vore värdefullt om regeringen skyndsamt lät göra en kartläggning av i vilken omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social karaktär och, beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå åtgärder för att komma till rätta med bidragsfusk. Vad utskottet anförde gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1993/94:11). Regeringen gav därefter Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att kartlägga förekomsten av fusk. De socialförsäkrings- och bidragsområden som i första hand kartlagts är förtidspensioner, arbetslöshetsersättning, kontant arbetsmarknadsstöd, bidragsförskott, bostadsbidrag, sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. RRV har också studerat bl.a. förekomsten av dubbla ersättningar från de olika systemen och ändamålsenligheten i kontroller och kontrollsystem. I huvudrapporten bedöms effekterna av fusk, överutnyttjande och systembrister totalt uppgå till ett belopp om mellan 5 och 7 miljarder kronor årligen. RRV har lämnat en rad förslag till åtgärder för att komma till rätta med de problem som kunnat konstateras. Förslagen tar sikte på såväl systembrister som överutnyttjande och fusk. Inom RFV bildades under år 1995 en arbetsgrupp, vars utrednings- och analysarbete redovisas i rapporten Missbruk och fusk med försäkring och bidrag (RFV ANSER 1996:2). I rapporten redogörs bl.a. för en rapporteringsmodell för att löpande kunna bedöma omfattningen av missbruk och fusk med försäkring och bidrag. Vidare ges ett antal förslag till åtgärder, såsom författningsändringar, ökad satsning på samverkan mellan myndigheter, utvecklat teknikstöd samt satsning på kvalitet i handläggnings- och informationsarbetet. Härutöver har också Riksdagens revisorer och Statskontoret utrett, genomfört analyser och lämnat synpunkter rörande dessa frågor.
Principiella utgångspunkter
Propositionen I propositionen anför regeringen att det för socialförsäkringssystemens legitimitet är mycket angeläget att medborgarna kan vara förvissade om att sy- stemen fungerar effektivt och att pengar fördelas till dem som de är avsedda för. Både för att spara pengar och för att försvara systemen avser därför regeringen att vidta åtgärder för att minimera fusk och överutnyttjande av systemen. De största ekonomiska vinsterna finns att hämta i förbättringar av systemen och att rätt beslut fattas från början. För att få en så hög besluts- kvalitet som möjligt är det av stor vikt att försäkringskassorna i sin ärendehandläggning har god kvalitet i sina utredningar och beslutsunderlag samt har god dokumentation i akterna, dvs. iakttar förvaltningslagens bestämmelser på detta område. Det är angeläget att den försäkrade får information även om sin skyldighet att lämna riktiga uppgifter och att anmäla ändrade förhållanden samt om de påföljder som han eller hon annars kan drabbas av. Förutsättningarna för att rätt beslut fattas från början ökar om författningarna på socialförsäkrings- och bidragsområdet är enhetliga, tydliga och skrivna på ett klart och lättbegripligt sätt. Ett exempel på bristande enhetlighet är att försäkringskassorna har en lagstadgad rätt att besöka den försäkrade i t.ex. ärenden som rör sjukpenning medan uttryckligt stöd för sådana kontroller saknas beträffande andra förmåner. I propositionen redogörs för regeringens arbete med att komma till rätta med missbruk och överutnyttjande av socialförsäkrings- och bidragssystemen. Flera utredningar och rapporter har pekat på bl.a. följande områden där det finns anledning att stärka kontrollfunktionerna: förtidspension, sjukpenning och tillfällig föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag, ADB-stödda redovisnings- och kontrollsystem samt ledning och organisation. Regeringen har eller kommer därför att på dessa områden vidta åtgärder som syftar till dels förbättringar av systemen, dels besparingar. I propositionen läggs förslag fram till ändringar i ett antal lagar avsedda att förbättra försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter. Lagförslagen, som föreslås träda i kraft den 1 oktober 1997, redovisas närmare nedan.
Motionerna I motion Sf27 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att 62 % av alla svenskar får hela eller delar av sin försörjning via socialförsäkringssystemen, en siffra som saknar internationell motsvarighet. Ett system som omfattar ett femtiotal stödformer och som omsätter miljardbelopp ger enligt motionärerna möjligheter till fusk och missbruk. Socialförsäkringssystemen måste därför reformeras och göras mer överblickbara. Motionärerna föreslår (yrkande 1) att en inkomstbortfallsförsäkring som omfattar skydd vid sjukdom, arbetslöshet och rehabilitering införs. Vidare anser motionärerna (yrkande 2) att ett ökat samarbete mellan kommunernas socialtjänst, socialförsäkringen och hälso- och sjukvården måste möjliggöras för att samordna resurser, utnyttja dem bättre och minska möjligheterna till fusk. En sådan samverkan måste också utgöra ett permanent inslag i verksamheterna, och regeringen bör snarast lägga fram ett principprogram härom. I motionen begärs tillkännagivanden om det anförda. Roland Larsson m.fl. (c) anför i motion Sf30 yrkande 2 att, även om det inte är möjligt att eliminera fusket, måste ambitionen vara att minimera bristerna och täppa till de luckor som gör det möjligt att fuska. Förtroendet för välfärdssystemen riskerar annars att urholkas. En förändring som skulle kunna motverka missbruk och fusk är att utbetalningarna från transfereringssystemen samordnas i ett ansvarigt organ. En annan lösning är att ansluta transfereringssystemen till ett framtida system med individuella skattekonton. Ett tillkännagivande om det anförda begärs i motionen. I motion Sf31 yrkande 1 av Sigge Godin m.fl. (fp) anförs att en splittrad politik för socialförsäkringssystemen och brist på samband mellan avgifter och förmåner liksom missbruk och fusk undergräver legitimiteten för välfärdspolitiken. Systemen måste utformas så att missbruk och fusk kan beivras. För att förhindra fusk och överutnyttjande måste reglerna bli enklare, enhetligare, flexiblare och tydligare. I motionen begärs ett tillkännagivande av värdet med tydliga spelregler för socialförsäkringssystemen och deras medborgerliga legitimitet.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens bedömning att det för socialförsäkringssystemens legitimitet är mycket angeläget att medborgarna kan vara förvissade om att systemen fungerar effektivt. Systemen måste vara så utformade att möjligheterna till kontroll förbättras samtidigt som drivkrafter till felaktigt eller icke avsett utnyttjande minimeras. Utskottet anser att det pågående arbetet med att förtydliga och öka enhetligheten i systemen är nödvändigt för att uppnå detta. Beträffande frågan om samordning av utbetalningar kan nämnas att Statskontoret på uppdrag av Förvaltningspolitiska kommissionen har utfört en studie av problem, alternativa utformningar och IT-stöd omfattande flertalet av transfereringarna till hushållen (SOU 1996:180). Kommissionens förslag, I medborgarnas tjänst - En samlad förvaltningspolitik för staten (SOU 1997:57), bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och resultatet av denna beredning bör avvaktas. Motion Sf30 yrkande 2 avstyrks därför. I samband med behandlingen av Riksdagens revisorers förslag rörande bl.a. förhållandet mellan socialförsäkringen och medborgarna och socialförsäkringens omfattning, komplexitet och förändring ansåg utskottet (bet. 1994/95:SfU20) att revisorernas förslag, i de delar som gäller enklare och tydligare regler samt om kartläggning av fördelningspolitiska effekter av radikala förenklingar, borde överlämnas till Sjuk- och arbetsskadeberedningen. Utskottet uttalade att det var positivt att det i Sjuk- och arbetsskadeberedningens uppdrag ingick att utforma en ohälsoförsäkring som i möjligaste mån skall vara enkel och enhetlig. Vad utskottet anförde gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1994/95:436 och 437). Som ett led i strävandena att renodla samhällets trygghetssystem har nya kriterier för sjukpenning och förtidspension införts. För närvarande utformas också ett nytt system för en offentlig ohälsoförsäkring avsedd att ersätta dagens system med sjukpenning och förtidspension. Särskilda utredare har tillsatts för att göra en samlad översyn av inkomstbegreppet respektive begreppet försäkrad inom bidrags- och socialförsäkringsområdet. Därutöver har nyligen införts nya regler för bostadsbidrag och underhållsstöd. Regeringen har vidare aviserat att ett förslag till en ny socialförsäkringsregisterlag kommer att läggas fram under våren. Något tillkännagivande med anledning av motion Sf31 yrkande 1 är således inte påkallat. Utskottet avstyrker bifall till motionen. Som ovan nämnts har arbetet med att renodla trygghetssystemen påbörjats. I det tidigare nämnda betänkandet SOU 1997:57 redogör Förvaltningspolitiska kommissionen för hur Statskontoret i sin studie för kommissionen föreslagit en reform som inbegriper en renodling och förenkling av transfereringssystemen. Sjuk- och arbetsskadekommittén har i betänkandet En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) lagt fram förslag om en allmän ohälsoförsäkring. I proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration m.m. redovisas principer för det grundläggande försäkringsskyddet vid sjukdom och rehabilitering. Utskottet kommer att behandla propositionen senare under våren och avstyrker därför motion Sf27 yrkande 1. I den nu behandlade propositionen anges att det är viktigt att försäkringskassorna har god kvalitet i sina utredningar och beslutsunderlag samt att de har god dokumentation i akterna, dvs. iakttar förvaltningslagens bestämmelser. Utskottet vill därför påpeka att justitieombudsmannen Jan Pennlöv vid en offentlig utfrågning som utskottet nyligen höll uppgav att försäkringskassorna förefaller att ha ett högt och ökande antal handläggningsfel i jämförelse med annan verksamhet. Han uppgav också att förutsättningarna för kassans handläggare synes ha försämrats, bl.a. genom den mycket snabba lagstiftningstakten där data, blanketter, utbildning och undervisning inte följt med. RFV redovisade vid utfrågningen att en aktionsgrupp utsetts för att ta fram olika förslag till åtgärder på detta område. Det har också utarbetats riktlinjer för internrevision och tagits fram ett antal s.k. kvalitetssäkringsinstrument. Vad gäller samverkansfrågorna har utskottet i år behandlat ett antal motioner om samverkan och samordning mellan myndigheter. Utskottet uttalade därvid att samverkan mellan olika myndigheter och andra organ är nödvändig, bl.a. för att utnyttja samhällets resurser på bästa sätt. Utskottet menade att sådan samverkan inte bara skall ske under en begränsad period i form av försöksverksamhet utan måste utgöra ett permanent inslag i verksamheterna (bet. 1996/97:SfU9). Regeringen har därefter i den ovan nämnda propositionen 1996/97:63 anfört att den samverkan som nu bedrivs i form av begränsade projekt bör övergå och utvidgas till att ingå i den ordinarie verksamheten i hela landet samt att det är nödvändigt med tvärsektoriell samverkan för att få människor med sammansatta problem tillbaka till egen försörjning. Regeringen anser att samverkansprojekt skall ha en gemensam ram för åtgärder och insatser men att de ekonomiska besluten skall fattas av respektive myndighet/förvaltning. I propositionen föreslår regeringen bl.a. riktlinjer för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Vidare föreslår regeringen riktlinjer för förändringar av socialförsäkringsadministrationen och en översyn av dess ADB-verksamhet. Utskottet kommer att behandla denna proposition senare under våren. Motion Sf27 yrkande 2 får därmed anses tillgodosedd.
Besök och förfrågan i utrednings- och kontrollsyfte
Gällande ordning För bl.a. sjukpenning och förtidspension finns i lagen om allmän försäkring (AFL) bestämmelser om försäkringskassans möjligheter att vidta åtgärder i utrednings- och kontrollsyfte. Enligt 3 kap. 8 a § AFL skall försäkringskassan, när det kan anses nödvändigt för bedömningen av rätt till sjukpenning eller behov av rehabiliteringsåtgärder, dels göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, dels besöka den försäkrade. I 17 § anges att om den försäkrade vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäkringskassan att bl.a. utreda rätten till sjukpenning, så får sjukpenningen dras in eller sättas ned, om omständigheterna motiverar det. Bestämmelsen om indragning eller nedsättning gäller enligt 4 kap. 18 § AFL även för föräldrapenningförmåner. Enligt RFV:s föreskrifter (RFFS 1988:3) om föräldrapenningförmåner skall försäkringskassan införskaffa nödvändig utredning, bl.a. genom att besöka föräldern. För rehabiliteringsersättning gäller enligt 22 kap. 16 § AFL att ersättningen, om omständigheterna motiverar det, får dras in eller sättas ned om den försäkrade vägrar ta emot besök eller vägrar lämna upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabiliteringsåtgärd. Beträffande förtidspension finns i 7 kap. 3 b § AFL regler om förfrågan och besök motsvarande de för sjukpenning i 3 kap. 8 a §. I 20 kap. 3 § anges att förtidspension helt eller delvis tills vidare kan förvägras den som utan giltig anledning vägrar bl.a. sådan utredning som avses i 7 kap. 3 b §, under förutsättning att han erinrats om påföljden. Även för arbetsskadeförsäkringen gäller reglerna i AFL om besök samt nedsättning och indragning av ersättning.
Propositionen I propositionen anförs att försäkringskassans handläggare måste ha ett fullgott beslutsunderlag för att kunna fullgöra sina uppgifter och fatta korrekta beslut. I många ärenden är kontakter med den försäkrade nödvändiga för att få ett sådant underlag. Handläggaren kan också, när det anses nödvändigt, göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare eller annan som kan antas kunna lämna uppgifter i ärenden. Ett värdefullt led i utredningen kan enligt regeringen vara att besöka den försäkrade. Hembesök kan också vara ett effektivt sätt att kontrollera om missbruk och fusk med försäkringen förekommer. Vetskapen om att kontroller och hembesök förekommer bör även ha en allmänpreventiv effekt. Regeringen föreslår därför att i ett nytt fjärde stycke i 20 kap. 8 § AFL tas in bestämmelser om att försäkringskassan även i andra fall än när det är särskilt föreskrivet för bedömningen av rätten till ersättning enligt lagen dels får göra förfrågan hos den försäkrade eller någon annan som antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, dels får besöka den försäkrade. När det gäller uppgifter som tillförs ärendet av andra än den försäkrade poängterar regeringen att det är försäkringskassans uppgift att självständigt och sakligt bedöma det material som föreligger i ärendet för att så långt som möjligt korrekt bedöma om den försäkrade är berättigad till sökt förmån eller bidrag och i så fall med vilket belopp förmånen eller bidraget skall lämnas. Regeringen föreslår också att i ett nytt tredje stycke i 20 kap. 3 § AFL tas in en bestämmelse om att ersättningen, om omständigheterna motiverar det, kan dras in eller sättas ned för den som underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som sägs i 8 § eller vägrar ta emot besök som anges där. Beträffande frågan om den enskildes integritet anser regeringen att det självfallet är viktigt att den försäkrades personliga integritet respekteras vid besök liksom vid andra utredningsåtgärder. Det innebär bl.a. att den besökande inte får uppträda på ett sätt som skulle kunna skapa intrycket att besöket är en tvångsåtgärd. Det är alltid den försäkrade som avgör om han eller hon vill låta besökaren komma in i bostaden. Den besökande skall uppvisa tjänstelegitimation och redovisa vilket syfte besöket har. Försäkringskassan måste också se till att lämna ut sekretesskyddad information vid utredning genom förfrågningar hos personer som kan lämna uppgifter, t.ex. den försäkrades arbetsgivare. Lagrådets yttrande över lagförslagen har inhämtats. Lagrådet har anfört att det måste anses tvivelaktigt om det är väl förenligt med 2 kap. 12 § regeringsformen att ge besöksbestämmelsen en avfattning som legitimerar en generellt eller stickprovsmässigt inriktad kontroll utan åtminstone någon individualiserad prövning i det enskilda ärendet. Lagrådet har därför föreslagit att bestämmelsen om besök utformas så att besök blir tillåtet bara om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Det innebär att varje besök i princip skall beslutas efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet. Regeringen gör emellertid den bedömningen att av regeringsformens bestämmelser om hur det allmännas verksamhet skall bedrivas följer att det skall finnas sakliga skäl för utrednings- eller kontrollåtgärder av detta slag. Skälen kan då vara individuella och föreligga i det enskilda ärendet. Även generella skäl bör dock enligt regeringens mening kunna läggas till grund för beslut om besök. Sådana besök, och än mer vetskapen hos allmänheten om att de kan förekomma, kan vara av väsentlig betydelse när det gäller att inskärpa vikten av att lämna korrekta uppgifter i försäkrings- och bidragsärenden. Bestämmelsens räckvidd är också begränsad. Det föreskrivs endast att försäkringskassan får besöka den försäkrade, vilket kan ske i hemmet. Den lagreglerade åtgärden gäller bara själva sammanträffandet med den försäkrade, inte tillträde till bostaden eller rätt att undersöka denna. Med beaktande av dessa omständigheter anser regeringen att intresset av att kunna använda generellt beslutade insatser i form av besök för att motverka överutnyttjande av försäkring och bidrag är tillräckligt starkt för att motivera den olägenhet en sådan ordning innebär för de försäkrade. Vad gäller sanktionen indragning eller minskning av ersättning anför regeringen att det är viktigt att det införs regler om att dra in eller minska ersättningen, regler som täcker i princip alla områden. Möjligheten bör givetvis användas med försiktighet, närmast som en undantagsåtgärd. I första hand bör den användas som ett påtryckningsmedel för att förmå den försäkrade att medverka. Indragning eller minskning av ersättning skall tillgripas bara om omständigheterna vid en helhetsbedömning motiverar det. En vägran att ta emot besöket kan således leda till indragning av en ersättning endast om omständigheterna i övrigt motiverar det. Vägran att ta emot besök av försäkringskassan kan aldrig ensamt vara ett tillräckligt skäl för en sådan åtgärd. Finner försäkringskassan att omständigheterna är sådana att en förmån eller ett bidrag skall dras in eller sättas ned måste naturligtvis förfarandebestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) följas. Av 17 § förvaltningslagen följer att innan försäkringskassan fattar ett beslut måste den försäkrade få del av utredningen och tillfälle att yttra sig. Regeringen föreslår att regler motsvarande de ovan redovisade införs inom i princip hela försäkrings- och bidragsområdet.
Motionerna Ulla Hoffmann m.fl. (v) anför i motion Sf28 att det är angeläget att stoppa fusket. RRV har beräknat att fusket kostar staten 5-7 miljarder kronor. En stor osäkerhet ligger emellertid i dessa bedömningar och det har inte heller gjorts någon gränsdragning mellan fusk, systembrister och överutnyttjande av systemen. Motionärerna anser att det medvetna fusket troligen utgör endast en mindre del av beloppet. Exempelvis beror ju överutnyttjande på hur systemet är konstruerat. Det är inte individkontroller som behövs för att motverka brister i bidrags- och försäkringssystemen. Inriktningen måste i stället vara att komma till rätta med systemfelen, något som får ske genom en avvägning mellan rättssäkerhet, personlig integritet och administrativ effektivitet. Regeringens förslag om hembesök och olika kontroller förvandlar försäkringskassorna till en polisiär instans. Förslagen får människor att känna sig osäkra och sky kassan i stället för att där söka råd, stöd och hjälp. Motionärerna hemställer om avslag på regeringens förslag om uppgiftslämnande och hembesök samt möjligheten att dra in eller sätta ned ersättning vid vägran att ta emot hembesök. Också Roland Larsson m.fl. (c) begär i motion Sf30 yrkande 1 avslag på regeringens förslag om besök i utrednings- och kontrollsyfte. Motionärerna anför att hembesök i kontrollsyfte innebär en kränkning av människors integritet och detta särskilt som en vägran att ta emot besöket enligt förslaget skall kunna leda till att ersättningen dras in eller sätts ned. Ett hembesök i kontrollsyfte kan bara accepteras om det är av väsentlig betydelse för utredningen. I motion Sf31 yrkande 2 av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs ett tillägg i 20 kap. 8 § fjärde stycket 2 AFL, om att försäkringskassan får besöka den försäkrade endast om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Regeringens förslag om långtgående kontrollmöjligheter är oförenliga med en medborgerlig uppslutning kring politikens spelregler, en personlig frihet och eget självbestämmande. Motionärerna anser att regeringens förslag om generella stickprovskontroller måste avvisas. Att försäkringskassan dessutom skall få dra in eller sätta ned ersättningen om någon vägrar att ta emot ett besök är i allra högsta grad integritetskränkande och kan inte accepteras. Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) anför i motion Sf29 yrkandena 1 och 2 att regeringen överbetonar problemet med individens fusk jämfört med systembrister inom socialförsäkringen. Förslagen kränker bidragstagarnas integritet och medför att människor vänds emot varandra, med angiveri som följd. Begreppet ?annan? måste preciseras och får endast avse personer eller myndigheter som är kringgärdade av sekretessbestämmelser. Motionärerna begär tillkännagivanden om att oanmälda hembesök som kan ge frysta eller sänkta bidrag inte kan tillåtas och att uttrycket ?annan? måste preciseras, när det gäller uppgiftslämnande. I motion Sf27 yrkande 3 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att den enskildes rätt till personlig integritet värnas om det offentligas berättigade krav på att kunna kontrollera uppgifter kombineras med ett aktivt medgivande från den enskilde. Kassan skall kunna neka stöd om ett medgivande inte lämnas. En förutsättning för förslagen är således att den enskilde aktivt medger att kontroller får göras. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.
Utskottets bedömning I propositionen föreslås att möjlighet att göra hembesök skall införas för försäkringskassorna inom i princip hela socialförsäkrings- och bidragsområdet. Åtgärden skall kunna vidtas såväl när den bedöms vara av väsentlig betydelse i det individuella ärendet som i form av en generellt beslutad insats. De nuvarande bestämmelserna i AFL om skyldighet för försäkringskassan att göra besök hos den försäkrade när det bedöms nödvändigt för bedömningen av rätt till sjukpenning m.m. skall kvarstå. I propositionen föreslås inom hela området också en rätt för försäkringskassan att göra förfrågan hos den försäkrade eller annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter. Som redan nämnts är det viktigt att rätt beslut fattas från början. För att försäkringskassan skall kunna fullgöra sina uppgifter att tillvarata den enskildes rätt och betala ut en korrekt ersättning måste kassan ha ett fullgott beslutsunderlag. Värdefulla utredningsåtgärder kan t.ex. vara hembesök eller förfrågan hos någon som kan antas kunna lämna uppgifter i ärendet. Försäkringskassan skall, sedan åtgärderna vidtagits, självständigt och sakligt bedöma det material som föreligger i ärendet. Detta för att så långt som möjligt korrekt besluta om rätt till en sökt förmån föreligger och i så fall vilket belopp som skall lämnas. Rätten att besöka den försäkrade föreslås även få användas stickprovsmässigt för att upptäcka eller motverka missbruk och fusk. Utskottet vill påpeka att några närmare beräkningar av omfattningen av missbruk och fusk inte föreligger. De uppskattningar som gjorts omfattar även kostnaden för systembrister. Som tidigare nämnts skall systembrister motverkas genom systemförändringar. Även om fusk och missbruk skulle vara av mindre omfattning är det för förtroendet för systemen viktigt att detta åtgärdas och så långt möjligt förebyggs. Utskottet anser att ett personligt sammanträffande med den enskilde kan vara ett sätt att kontrollera om missbruk eller fusk förekommer. Stickprovsmässiga besök kan vara av väsentlig betydelse när det gäller att hos allmänheten inskärpa vikten av att lämna korrekta uppgifter. Utskottet vill liksom regeringen understryka att besöket endast avser ett sammanträffande med den enskilde och att det är den enskilde som avgör om han eller hon vill ta emot försäkringskassans representant. Den besökande får inte heller uppträda på ett sätt som skulle kunna skapa intryck av att besöket är en tvångsåtgärd. En nedsättning eller indragning av ersättningen får dessutom ske endast om omständigheterna i sin helhet motiverar det, något som utskottet närmare utvecklar nedan. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att ett besök i utrednings- eller kontrollsyfte skall kunna göras dels då skälen är individuella och föreligger i det enskilda ärendet, dels då det finns skäl som generellt talar för att besök genomförs i t.ex. en viss typ av ärenden och inom ramen för en samlad insats. Vad gäller utredning genom förfrågan hos annan än den försäkrade vill utskottet framhålla att det bara är den som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter för bedömningen av rätten till ersättning som försäkringskassan får fråga. Utskottet anser att en förfrågan skall kunna göras hos exempelvis den försäkrades arbetsgivare, arbetsförmedlingen eller skattemyndigheten. Att begränsa begreppet annan till att avse endast myndigheter är emellertid inte lämpligt då detta skulle utesluta möjligheten att ta in uppgifter från t.ex. en arbetsgivare. Möjligheten att göra förfrågan hos personer som kan lämna uppgifter i ett ärende hos försäkringskassan begränsas också av att försäkringskassan inte får lämna ut sekretesskyddad information i vidare mån än vad som är tillåtet enligt sekretesslagen. I ärenden gällande bl.a. sjukpenning och rehabiliteringsersättning finns i dag sanktionsbestämmelser som innebär att ersättningen kan, om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om en försäkrad vägrar att ta emot ett besök. På de områden där det nu föreslås att regler om hembesök skall införas saknas sanktionsbestämmelser. Utskottet anser därför att det, för att lagstiftningen skall bli så enhetlig som möjligt, bör införas motsvarande regler som täcker alla de nya fallen. Utskottet vill här betona att sanktionen indragning eller minskning av ersättning eller bidrag aldrig får förekomma enbart på den grund att en försäkrad eller bidragstagare inte tagit emot ett besök av försäkringskassan. Indragning eller nedsättning skall i sådana fall endast kunna ske då det står klart att den enskilde medvetet hindrar försäkringskassans utredning i sådan utsträckning att kassan inte kan få fram ett beslutsunderlag. Det måste således alltid göras en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i ärendet för att åtgärden indragning eller minskning skall kunna tillgripas. Utskottet anser att det måste stå helt klart för den försäkrade vilka åtgärder som kassan får vidta i utrednings- och kontrollsyfte. I propositionen har också angivits att det är angeläget att den enskilde får information både om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna uppgifter när han eller hon ansöker om en förmån samt om sin skyldighet att anmäla ändrade förhållanden till försäkringskassan. Den enskilde måste också informeras om de påföljder som han eller hon kan drabbas av om inte riktiga uppgifter lämnas eller anmälningsskyldigheten inte iakttas. Utskottet delar denna bedömning och anser också att informationen till allmänheten skall vara klar, tydlig och lättbegriplig. Utskottet vill med anledning av vad som anförts i motion Sf27 yrkande 3 tillägga att skriftlig information om att t.ex. hembesök kan förekomma bör lämnas i samband med att en ersättning utges eller ett bidrag söks. Härigenom inskärps betydelsen av att den enskilde redan från början lämnar korrekta uppgifter och löpande medverkar till att försäkringskassan får ett riktigt underlag för att bedöma rätten till en förmån. Den utökade skyldigheten för den enskilde att på sätt som framgår nedan lämna uppgifter på heder och samvete kommer att förstärka den förebyggande effekten. Avsikten är att de åtgärder som vidtas för att komma till rätta med fusk och missbruk av socialförsäkrings- och bidragssystemen skall vara väl avvägda och få god effekt. Det är enligt utskottets mening därför viktigt att RFV fortlöpande följer upp och utvärderar tillämpningen av de här föreslagna åtgärderna. Detta kan lämpligen ske i samband med det rapporteringskrav som RFV ålagts i regleringsbrevet avseende budgetåret 1997 och som avser insatser för att motverka att ersättningar och bidrag utges felaktigt samt för att beivra fusk och missbruk. Redovisningen skall enligt regleringsbrevet därutöver innehålla en bedömning av i vilken utsträckning insatserna har motverkat fusk och missbruk. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker bifall till motionerna Sf28, Sf29, Sf30 yrkande 1 samt Sf31 yrkande 2. Motion Sf27 yrkande 3 får anses vara i huvudsak tillgodosedd med vad utskottet anfört.
Tillgång till uppgifter om adresser
Propositionen I propositionen anförs att före Postverkets bolagisering använde sig försäkringskassorna i stor utsträckning av möjligheten att få ta del av verkets uppgifter, bl.a. uppgifter om tillfällig eftersändning, inneboende och adresser till innehavare av postbox. Efter bolagiseringen har däremot Posten AB inte skyldighet att lämna ut adressuppgifter till försäkringskassorna. Regeringen anser att det är av största vikt att kassorna får tillgång till adressuppgifter och därmed sammanhängande uppgifter. Tidigare har skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter fått möjlighet att ta del av adresser från Posten. I samband med dessa ändringar uttalades att begreppet adress bör tolkas i vid bemärkelse. Regeringen anser inte att det finns skäl att nu göra en annan tolkning. Detta innebär att det även bör kunna ske utlämnande av uppgift om vem som är innehavare av postbox och adressen till denna person samt nummer på postboxen. Utlämnande bör vidare kunna ske av med adressuppgift sammanhängande uppgifter, såsom huruvida post delas ut till en viss person på viss adress samt uppgifter avseende hopkoppling av viss adress med viss fastighet. Rätten att få ut en uppgift begränsas till de fall där uppgiften är av väsentlig betydelse för att försäkringskassan skall kunna handlägga ärendet. Det ankommer på försäkringskassan att pröva om uppgiften är av sådant slag.
Utskottets bedömning Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i postlagen.
Uppgifter lämnas på heder och samvete
Propositionen I propositionen redogör regeringen för nuvarande regler om krav på lämnande av uppgifter på heder och samvete. Regler härom finns i dag vad gäller sjukpenning, underhållsstöd, bostadsbidrag, delpension, bostadstillägg för pensionärer och bilstöd. Regeringen anför därefter att de största vinsterna när det gäller förebyggandet av missbruk inom socialförsäkringssystemen uppnås genom att rätt beslut fattas från början. Förutsättningarna för detta är att beslutsunderlaget är så korrekt som möjligt och att reglerna är så enhetliga som möjligt. Att uppgifter lämnas på heder och samvete inskärper för uppgiftslämnaren vikten av att uppgifterna är fullständiga och sanningsenliga. Detta bör, enligt regeringens mening, i sig avhålla den försäkrade från att medvetet eller på grund av slarv lämna felaktiga uppgifter. Dessutom innebär det förhållandet att uppgifter lämnas på heder och samvete att straffansvar för osann försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken kan komma i fråga. Regeringen föreslår att regler om att uppgifter om faktiska förhållanden normalt skall lämnas på heder och samvete nu bör införas beträffande förmåner som betalas ut enligt AFL och enligt lagarna om barnbidrag, förlängt barnbidrag, bidrag vid adoption av utländska barn, närståendepenning, smittbärarersättning, sjuklön, assistansersättning, bostadstillägg till pensionärer, bostadsbidrag, underhållsstöd och vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. I några fall finns regleringen rörande skyldigheten att lämna uppgifter inte i lag utan i förordning. Regeringen avser att införa motsvarande bestämmelser i dessa förordningar.
Utskottets bedömning De största vinsterna när det gäller förebyggandet av missbruk inom socialförsäkrings- och bidragssystemen kan uppnås genom att rätt beslut fattas från början. En förutsättning för detta är att beslutsunderlaget är så korrekt som möjligt. Den försäkrade eller den som söker ett bidrag måste få information både om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna rätt uppgifter och att anmäla ändrade förhållanden. En annan viktig förutsättning är att reglerna är så enhetliga som möjligt. Utskottet anser därför att det är viktigt att regler om att uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete införs inom i princip hela försäkrings- och bidragsområdet. Det är också viktigt att försäkringskassan informerar om innebörden och följdverkningarna av sådana regler. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Ekonomiska konsekvenser Förslagens ekonomiska konsekvenser är enligt regeringen svåra att beräkna. Olika punktinsatser som gjorts visar emellertid att metoden hembesök är kostnadseffektiv och även effektiv ur utrednings- och kontrollsynpunkt. Metoden är dock tids- och resurskrävande för försäkringskassorna. Förslaget om utökad skyldighet för postoperatörer att lämna ut uppgifter om adresser till de allmänna försäkringskassorna kommer enligt regeringen inte att medföra några kostnader för det allmänna, däremot kommer försäkringskassornas verksamhet att effektiviseras. Förslaget om utökat krav att uppgifter lämnas på heder och samvete kan beräknas ha stor betydelse med hänsyn främst till allmänpreventionen. Enligt regeringens mening bör förslaget därför inte medföra ökade kostnader av någon betydelse för de rättsvårdande myndigheterna. Regeringen uppger i propositionen att den har för avsikt att i den ekonomiska vårpropositionen återkomma med närmare uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna av förslagen och effekterna för socialförsäkringsadministrationen. I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) har regeringen inte närmare kommenterat de ekonomiska konsekvenserna av förslagen i nu behandlad proposition. I stället har RFV genom ett särskilt beslut tilldelats 25 miljoner kronor av de särskilda medel om 100 miljoner kronor som inom utgiftsområde 2 avsatts för förstärkning av kontrollfunktionen i staten.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande samordning av utbetalningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf30 yrkande 2, res. 1 (c) 2. beträffande enhetligare socialförsäkringssystem att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf31 yrkande 1, res. 2 (fp) 3. beträffande arbetslivsförsäkring att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf27 yrkande 1, res. 3 (m) 4. beträffande samverkansfrågor att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf27 yrkande 2, 5. beträffande besök och förfrågan att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Sf27 yrkande 3 1996/97:Sf28, 1996/97:Sf29, 1996/97:Sf30 yrkande 1 och 1996/97: Sf31 yrkande 2 antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, 4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, med den ändringen att i 9 § sista stycket ordet "allmän" utgår, 5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, 7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, 9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, 10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, 12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, res. 4 (c, fp, v, mp) 6. beträffande ändring i postlagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684).
Stockholm den 29 april 1997
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Rose- Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke Sundqvist (m) och Marianne Samuelsson (mp).
Reservationer
1. Samordning av utbetalningar (mom. 1) Ingrid Skeppstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Beträffande frågan" och slutar med "avstyrks därför." bort ha följande lydelse: Även om det inte är möjligt att helt eliminera fusket, måste ambitionen vara att minimera bristerna och täppa till de luckor som gör det möjligt att fuska. Annars riskerar förtroendet för välfärdssystemen att urholkas. Under senare år har ett flertal åtgärder vidtagits för att förhindra missbruk och överutnyttjande av transfereringssystemen. Förändringar av socialförsäkringarna med förbättrade rapporteringsmodeller inom de administrativa systemen har utförts. Flera beslut om förändringar i regelsystemen har antagits. Utskottet anser att det för att ytterligare förhindra missbruk bör bildas ett utbetalningsverk som skall samordna alla utbetalningar från socialförsäkringarna. Verket skall bara ha tillgång till uppgifter som är nödvändiga för utbetalning. Känsliga uppgifter sorteras bort av den myndighet eller organisation som beviljat utbetalningen. När uppgifterna överförs från ansvarig myndighet avkodas de. Genom den sök- och utsorteringsprocess som det gemensamma organet skall göra, kan man relativt enkelt upptäcka om fusk förekommer, t.ex. att utbetalning sker från flera transfereringssystem. I de fall fusk misstänks återförs uppgiften till ansvariga myndigheter och kontroll kan vidtas. En liknande modell föreslås i Statskontorets rapport Bättre grepp om bidragen (SOU 1996:180). Utskottet anser att en annan tänkbar lösning är att ansluta nuvarande transfereringssystem till ett framtida system med individuella skattekonton. Basen skall vara det nya skattekontosystemet som föreslås i proposition 1996/97: 100 Ett nytt system för skattebetalningar m.m. Enligt propositionen skall debiteringar, redovisningar och betalningar av skatter och avgifter samordnas i ett system med skattekonton för alla skatt- och avgiftsskyldiga. Enligt utskottets mening skulle kontot kunna innehålla en påbyggnad med en obligatorisk skyldighet för alla statliga och kommunala utbetalare att löpande redovisa kontrolluppgifter om gjorda utbetalningar till skattemyndigheterna, oavsett om de är beskattningsbara eller ej. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande samordning av utbetalningar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf30 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Enhetligare socialförsäkringssystem (mom. 2) Sigge Godin (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Som ett" och på s. 6 slutar med "till motionen." bort ha följande lydelse: Missbruk och fusk undergräver stödet för den generella välfärdspolitiken. Utskottet anser därför att det är avgörande för systemens och välfärdspolitikens fortsatta legitimitet att fusk och missbruk beivras och att systemen utformas och underhålls på ett sätt som underlättar detta. De förändringar som har gjorts har sammantaget gett en bild av en splittrad politik. Avgifter har blivit skatter och sambandet mellan avgifter och förmåner har underminerats. Sammantaget har detta skapat en förtroendekris och människor upplever en stor osäkerhet för socialförsäkringssystemens framtid. Den kanske viktigaste uppgiften för att förhindra fusk och överutnyttjande är att göra socialförsäkringarna och andra regler för bidrag m.m. enklare, enhetligare, flexiblare och tydligare. Utskottet vill således betona värdet av tydliga spelregler för socialförsäkringssystemen och dess medborgerliga legitimitet. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande enhetligare socialförsäkringssystem att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf31 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Arbetslivsförsäkring (mom. 3) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Åke Sundqvist (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som ovan" och slutar med "Sf27 yrkande 1." bort ha följande lydelse: Sverige har världens största offentliga sektor. En mycket stor del av denna utgörs av de statliga transfereringarna. 62 % av alla svenskar får hela eller delar av sin försörjning från dessa system, en siffra som också saknar internationell motsvarighet. Enligt utskottets mening är det uppenbart att ett sy-stem som omfattar ett femtiotal olika stödformer och som omsätter miljardbelopp ger möjligheter till fusk och missbruk. Utskottet anser att socialförsäkringssystemen måste reformeras och göras mer överblickbara. Flera olika förmåner gränsar till varandra och skulle med fördel kunna göras om till en enda samordnad försäkring. Det bör utredas om en försäkring som omfattar skydd vid sjukdom, rehabilitering och arbetslöshet kan införas. Samtidigt bör arbetsskadeförsäkringen flyttas ut ur den offentliga försäkringen och sjukskrivningar som beror på trafikolyckor omfattas av den obligatoriska trafikskadeförsäkringen. En inkomstbortfallsförsäkring av detta slag skulle innebära en ökad tydlighet och göra försäkringen mer robust och överskådlig. Vad utskottet anfört om en inkomstbortfallsförsäkring bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande arbetslivsförsäkring att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf27 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Besök och förfrågan (mom. 5) Ingrid Skeppstedt (c), Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som redan" och på s. 12 slutar med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse: Utskottet delar bedömningen i motionerna Sf30 och Sf31 om att hembesök i kontrollsyfte innebär en kränkning av människors integritet och detta särskilt som en vägran att ta emot besöket enligt förslaget i propositionen skall kunna leda till att ersättningen dras in eller sätts ned. Lagrådet har också föreslagit att bestämmelsen om besök skall utformas så att besök blir tillåtet bara om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Utskottet anser att regeringens förslag om långtgående kontrollmöjligheter är oförenliga med en medborgerlig uppslutning kring politikens spelregler, en personlig frihet och eget självbestämmande. Ett hembesök i kontrollsyfte bara kan accepteras om det är av väsentlig betydelse för utredningen. Regeringens förslag om generella stickprovskontroller måste därför avvisas. Utskottet föreslår att ett tillägg görs i 20 kap. 8 § fjärde stycket 2 AFL, om att försäkringskassan får besöka den försäkrade endast om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande besök och förfrågan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf31 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1996/97:Sf28, 1996/97:Sf29 och 1996/97: Sf30 yrkande 1 samt med avslag på motion 1996/97:Sf27 yrkande 3 antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, med den ändringen att 20 kap. 8 § fjärde stycket 2 ges lydelsen ?2. om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen, besöka den försäkrade?, 2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, 4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, med den ändringen att i 9 § sista stycket ordet ?allmän? utgår, 5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, 7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, 9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, 10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, 12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
Särskilda yttranden
1. Samverkansfrågor (mom. 4) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marianne Samuelsson (mp) anför: Vi delar uppfattningen i motion Sf27 yrkande 2 om att samarbetet måste öka mellan kommunernas socialtjänst, försäkringskassorna och hälso- och sjukvården för att samordna resurser, utnyttja dem bättre och minska möjligheterna till fusk. I proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration m.m. anger regeringen riktlinjer för samverkansformer inom rehabiliteringsområdet. Vi anser dock att regeringen snarast bör lägga fram konkreta förslag som leder till en ökad samverkan för planering och genomförande av rehabiliteringsinsatser och andra arbetsförberedande åtgärder kring de grupper och individer som riskerar att befinna sig i gränslandet mellan olika myndigheter och ersättningssystem. En sådan samverkan skall utgöra ett permanent inslag i verksamheterna. Eftersom denna fråga kommer att tas upp i samband med behandlingen av proposition 1996/97:63 avstår vi för närvarande från att reservera oss.
2. Besök och förfrågan (mom. 5) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Åke Sundqvist (alla m) anför: Moderata samlingspartiet anser att det är ett berättigat krav från det allmännas sida att uppgifter som ligger till grund för utbetalning av en socialförsäkringsförmån eller ett bidrag skall kunna kontrolleras. Utskottet har också med anledning av vad som anförts i vår motion Sf27 uttalat att skriftlig information om att t.ex. hembesök kan förekomma bör lämnas i samband med att en ersättning utges eller ett bidrag söks. Avsikten är att härigenom inskärpa betydelsen av att den enskilde redan från början lämnar korrekta uppgifter och löpande medverkar till att försäkringskassan får ett riktigt underlag för att bedöma rätten till en förmån. Utskottet har också angivit att RFV bör få i uppdrag att löpande följa upp och utvärdera tillämpningen av de föreslagna åtgärderna. Vår motion anses härigenom i huvudsak tillgodosedd. Vi kommer att noga följa tillämpningen av de nya reglerna och de rapporter om fusk och missbruk som RFV skall avge samt återkomma med förslag om skärpta regler om så visar sig nödvändigt. Vi reserverar oss därför inte nu i denna fråga. Vi anser att människor är alltför beroende av politikerstyrda system - 62 % av alla svenskar försörjs helt eller delvis genom dessa system. Detta och den stora mängden stödformer ger möjligheter till missbruk. I motionen har vi begärt att det utformas mer överblickbara system som minskar möjligheten till missbruk. Med en moderat politik blir människor mindre beroende av bidrag och offentligt stöd och socialförsäkringen kan koncentreras till dem som har de största behoven. Fusk och överutnyttjande kommer då att minska utan att man tvingas till kontroller, som kan uppfattas som integritetskränkande. I propositionen framlagda lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................3 Bakgrund............................................3 Principiella utgångspunkter.........................3 Besök och förfrågan i utrednings- och kontrollsyfte.7 Tillgång till uppgifter om adresser................12 Uppgifter lämnas på heder och samvete..............13 Ekonomiska konsekvenser............................13 Hemställan.........................................14 Reservationer........................................15 Särskilda yttranden..................................19 Bilaga...............................................21