Taxering och beskattning av ägarlägenheter

Betänkande 2008/09:SkU21

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 februari 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Taxering och beskattning av ägarlägenheter (SkU21)

Från den 1 maj 2009 införs så kallade ägarlägenheter i Sverige. Se ärende 2008/09:CU16. Skattereglerna för ägarlägenheter ska i sak vara desamma som för småhus utom att ägarlägenheter a vid fastighetstaxeringen ska värderas enligt samma regler som hyreshus. Allmän och förenklad fastighetstaxering av ägarlägenheter ska ske vid samma tidpunkter som för hyreshus. Begreppen "privatbostad" och "privatbostadsfastighet" ska vid inkomstbeskattning även omfatta ägarlägenheter. När det gäller uppskov av beskattning av kapitalvinst vid försäljning av fastighet ska begreppet "ersättningsbostad" också omfatta ägarlägenheter. Fastighetsavgift ska betalas enligt de regler som gäller för småhus, dvs. för 2009 0,75 % av taxeringsvärdet och maximalt 6 362 kr. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen och avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-01-27
Trycklov: 2009-02-12
Justering: 2009-02-12
Trycklov till Gotab och webb: 2009-02-13
Trycklov: 2009-02-13
Reservationer: 2
Betänkande 2008/09:SkU21

Alla beredningar i utskottet

2009-01-27

Taxering och beskattning av ägarlägenheter (SkU21)

Från den 1 maj 2009 införs så kallade ägarlägenheter i Sverige. Se ärende 2008/09:CU16. Skattereglerna för ägarlägenheter ska i sak vara desamma som för småhus utom att ägarlägenheter a vid fastighetstaxeringen ska värderas enligt samma regler som hyreshus. Allmän och förenklad fastighetstaxering av ägarlägenheter ska ske vid samma tidpunkter som för hyreshus. Begreppen "privatbostad" och "privatbostadsfastighet" ska vid inkomstbeskattning även omfatta ägarlägenheter. När det gäller uppskov av beskattning av kapitalvinst vid försäljning av fastighet ska begreppet "ersättningsbostad" också omfatta ägarlägenheter. Fastighetsavgift ska betalas enligt de regler som gäller för småhus, dvs. för 2009 0,75 % av taxeringsvärdet och maximalt 6 362 kr. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-02-18
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:SkU21, Taxering och beskattning av ägarlägenheter

Debatt om förslag 2008/09:SkU21

Webb-tv: Taxering och beskattning av ägarlägenheter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 98 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till vår reservation. Det gäller proposition 2008/09:83, som handlar om taxering och beskattning av ägarlägenheter, som vi nu har debatterat. Genom att föreslå införandet av ägarlägenheter har regeringen valt att prioritera tillkomsten av en helt ny form av äganderätt framför att arbeta för att skapa ett robust regelverk som garanterar de boendes rättigheter inom ramen för nuvarande boendeformer. Vi beklagar detta. Som har sagts här tidigare i debatten är det för oss socialdemokrater viktigt att bostadspolitiken är socialt hållbar, förutsägbar, framtidsinriktad och till för alla. Med sådana insatser skapas fler attraktiva och hållbara bostadsområden med blandade bostadsformer. Vi gör bedömningen att införandet av ägarlägenheter inte kommer att innebära det tillskott av bostäder som svensk bostadsmarknad så väl behöver. Vi ser i dagsläget att byggnation av nya boenden i stort sett har stagnerat. Detta är Socialdemokraternas motivering till varför vi yrkar avslag på regeringens förslag att införa ägarlägenheter. Nu över till propositionen. Skattereglerna för ägarlägenheter ska enligt regeringens förslag vara desamma som för småhus utom i fråga om taxeringsbeskattningen vid beräkning av taxeringsvärdet. Vid taxeringsvärderingen ska i stället hyresnivån, som i sin tur bygger på ett bruksvärde, vara utgångspunkt. Flera remissinstanser och till och med regeringen själv har ifrågasatt om detta kommer att innebära att taxeringsvärdet kommer att återspegla 75 procent av ägarlägenheternas marknadsvärde. Detta är man tveksam till. Det går naturligtvis inte att säkert säga hur ägarlägenhetsmarknaden kommer att utvecklas, vilket har diskuterats här tidigare. Enligt vår uppfattning talar dock mycket för att ägarlägenheterna i många områden kommer att bli för lågt värderade och att de blir en typ av fastigheter som i många områden kommer att gynnas skattemässigt jämfört med andra boenden. Detta gäller både vid inkomstbeskattning och taxeringsvärdering. Vi tycker att det är olyckligt om en ny boendeform introduceras för konsumenterna på bostadsmarknaden med hjälp av gynnsamma särregler. Det kan aldrig vara bra på sikt. Konsekvenserna för bostadsmarknaden i övrigt är inte utredda vare sig i propositionen som gäller skattereglerna eller i propositionen om att införa ägarlägenheter. Det är en brist. Andra boendeformer kommer med all sannolikhet att ställa krav på kompensation när man indirekt missgynnas på detta sätt. Det är av största vikt att eftersträva neutralitet i beskattningen och likformiga skatteregler mellan olika boendeformer för att undvika att vissa gynnas och andra missgynnas. Ägarlägenheter beskrivs i propositionen som småhus på höjden och ska i skattesystemet betraktas som småhus utom just i fråga om värderingen. Det är inte likformigt och det är i högsta grad ologiskt. Skulle riksdagen ändå besluta att införa ägarlägenheter bör en översyn av skattereglerna för samtliga boendeformer ske i enlighet med vad vi föreslår i vår motion, Sk14, inom ramen för en bredare skatteöversyn för att uppnå likformighet.

Anf. 99 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Den som har följt hela debatten om ägarlägenheter har säkert totalt klart för sig vad som är för- och nackdelarna med förslaget om ägarlägenheter som sådant. Jag ska försöka att inte upprepa det utan bara mycket kort för eventuella nytillkomna lyssnare konstatera att Miljöpartiet ser positivt på en mångfald av boendeformer. Vi är därmed i princip positiva till ägarlägenheter. Principen måste dock omsättas i en bra utformning och där tycker vi inte att regeringen har lyckats. Därför yrkar vi avslag på propositionen om ägarlägenheter och i konsekvensens namn också på den som gäller beskattning och taxering. Så var det avklarat. Vi gröna vill som sagt ha en mångfald av boendeformer. Vi tror på att människor utifrån den egna livssituationen och egna önskemål ska kunna välja det boende som passar bäst. Vi har alltså inte några ideologiska preferenser för någon särskild boendeform. Därför vill vi också att Sverige har ett skattesystem som varken gynnar eller missgynnar någon särskild boendeform. Tittar man på regeringens förslag börjar man dock ana att det finns någon form av ideologisk preferens för att människor ska äga sitt eget boende eftersom alla de förslag man lägger fram går i den riktningen. Reformen av fastighetsskatten har skräddarsytts för människor som bor i småhus. ROT-avdragen kommer inte alls människor som bor i hyreshus till del. Det är inte utan att man blir lite misstänksam. Även när vi tittar på förslaget om beskattning och taxering av ägarlägenheter ser vi en risk att denna boendeform kommer att skattegynnas framför andra boendeformer. Det tycker vi är olyckligt. I stort kommer skattereglerna att vara desamma som för småhus. När det gäller värderingen kommer man dock att gå efter hyreshusmodellen, trots att dessa boendeformer har helt olika ekonomiska förutsättningar. Då finns det en risk, som ett flertal remissinstanser har påpekat, att värderingen inte på ett rättvist sätt kommer att spegla marknadsvärdet för ägarlägenheter. Detta tycks även regeringen vara medveten om när man skriver att man misstänker att ägarlägenheter på vissa håll i landet kommer att vara undervärderade. Man tycker dock att man får leva med det tills vidare och tills man har sett att en marknad för ägarlägenheter har etablerats. När en marknad väl har etablerats, om ägarlägenheter införs, och man kan dra slutsatser av det är det desto viktigare att man ser över skattefrågan, inte bara specifikt för ägarlägenheter utan generellt vad gäller boendebeskattningen. Det har skett många förändringar på det området. Det är viktigt att vi ser över det och får en likformighet i boendebeskattningen så att inte staten genom olika skatteinstrument talar om var människor ska bo utan låter dem välja det som passar den egna boendesituationen bäst. Därför yrkar jag bifall till reservationerna.

Anf. 100 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Vi har precis debatterat civilutskottets betänkande om att införa ägarlägenheter. När det väl är gjort är det också rimligt att vi inför någon form av skatteregler för desamma. Det är alltså vad vi debatterar just nu. Sammanfattningsvis föreslår vi från regeringssidan skatteregler för ägarlägenheter som följer samma princip som för radhus och villor, alltså en kommunal avgift som är 1 procent av taxeringsvärdet men högst 6 300 kronor per år. Taxeringsvärdet kommer däremot att följa samma beräkningsmodell som för bostadsrätter och hyresrätter eftersom man förutspår och kan konstatera från andra länder att marknadsvärdet på ägarlägenheter kommer att följa bostadsrätternas marknadsvärde. Det är också enkelt, förutsägbart och ett tillförlitligt system. Ägarlägenheter finns i de flesta länder i världen och snart även i Sverige. Därmed blir det också möjligt att inte bara äga en andel av en bostadsrättsförening och få nyttjanderätt till en lägenhet, utan det blir också möjligt att äga sin lägenhet och göra det på samma oinskränkta sätt som villaägare äger sin villa eller radhusägare äger sitt radhus. Det är mycket positivt. Det är radhus på höjden, helt enkelt. Det är viktigt av framför allt tre skäl. För det första skapar det en större valfrihet och mångfald på bostadsmarknaden. Det blir fler alternativ. Från alliansens sida värderar vi inte hur människor väljer att bo. Vi säger inte att det är bättre att bo i hyresrätt eller bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt eller ägarlägenhet. Vi gör inte ideologi av människors bostadsval. Vi tycker att politiken ska bereda möjlighet till så många alternativ som möjligt. Vad vi nu föreslår är helt enkelt en ny form av ägande av lägenheter i flerfamiljshus - något som vi tycker är positivt. För det andra är det viktigt att önskan hos alla de människor som upplever ett känslomässigt starkt värde i att äga sin bostad tas i beaktande. Helena Leander sade tidigare att hon och Miljöpartiet tycker att det är viktigt med valfrihet och mångfald, men det gäller tydligen bara så länge man väljer de alternativ som hon och hennes parti vill tillgängliggöra. Alla de människor som, precis som jag, känner att det är viktigt att ha möjlighet att äga just sin bostad, deras valfrihet är tydligen inte intressant. Det tredje och kanske viktigaste skälet till att införa ägarlägenheter skulle jag säga är att vi kommer att få många fler hyresrätter. Vi har i dag en väldigt allvarlig situation på bostadsmarknaden med många ungdomar - 80-talister och 90-talister, flera hundratusentals - som inom en snar framtid eller faktiskt redan nu vill flytta hemifrån och få bostad. Under Göran Perssons tid vid makten byggdes under de första åtta åren i genomsnitt 1 500 hyreslägenheter per år i hela landet. Det har blivit en liten förbättring - de senaste två åren byggdes det mellan 6 000 och 7 000 hyreslägenheter i landet - men det är fortfarande alldeles för lite. Det är inte tillräckligt lönsamt att bygga hyresrätter, och det är komplicerade regler som följer därmed. Om man tittar på forskning kan man konstatera att när man släpper fram ägarlägenheter släpper man också fram många fler hyresrätter. I Australien till exempel är merparten av hyresrätterna ägarlägenheter. Norge har väldigt många hyresrätter som är ägarlägenheter. Stellan Lundström, som är en känd professor i fastighetsekonomi på KTH, konstaterar i en rapport som han gav ut för något år sedan via SNS, en rapport som heter Bostäder på marknadens villkor , att när man tillåter ägarlägenheter finns det en större benägenhet att attrahera riskkapital till bostadsmarknaden och till att bygga nya bostäder. Det är många som köper och sedan hyr ut. Det är ett sätt att investera sina pengar. Det är väldigt tråkigt och beklämmande att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsätter sig tillkomsten av fler hyresrätter. Man påstår också att beskattningen är orättvis, vilket är mycket märkligt, för vi får nu samma beskattning för ägarlägenheter som vi får för radhus och villor. Den är fyra till fem gånger högre än den beskattning som gäller för bostadsrätter och hyresrätter. Då anmärker man på att värderingen är annorlunda. Men det finns ju en logik bakom att vi tillämpar samma värderingsmodell som för bostadsrätter och hyresrätter, nämligen att allting tyder på att marknadspriset för ägarlägenheter som jag sade tidigare med all sannolikhet kommer att följa bostadsrättsmarknaden. Och om det skulle visa sig i framtiden att det inte blir så får vi så klart utvärdera den här modellen och hitta en annan. Men allting - all erfarenhet från andra länder och all forskning - visar på att det ändå är det rimliga utfallet. Man klagar också i sin reservation på att det krävs andra bostadspolitiska reformer för att komma till rätta med de problem som finns på den svenska bostadsmarknaden. Då kan man till att börja med reflektera över att Socialdemokraterna är det parti som har styrt Sverige under längst tid liksom under de senaste tolv år som föregick valet, och under den tiden har det byggts rekordlite hyresrätter. Man kanske alltså borde vara lite mer självkritisk och fundera över om det inte vore en bra idé att tillämpa den princip som har skapat så många hyresrätter i så många andra länder, det vill säga det förslag som nu ligger framför oss. Fru talman! En bekant till mig fick nyligen sitt andra barn. När han, hans sambo och deras förstfödda, den fyraåriga dottern Jenny, satt vid middagsbordet och diskuterade namnet på lillebror som snart skulle födas brast Jenny, den fyraåriga dottern, ut i ett: Jag vill faktiskt inte ha en lillebror! Då förklarar mamma, som är höggravid i åttonde månaden, och pappa att det här liksom inte går att göra ogjort. Det blir en lillebror, och det är bara att rätta sig efter läget. Efter en diskussion med Jenny inser hon faktum - det här är vad som kommer att hända - och bidrar konstruktivt till namndiskussionen. Till slut döps sonen till Filip, med Jennys goda minne. Fru talman! Jag inledde med att säga att när vi nu fattar beslut om att införa ägarlägenheter kanske det är rimligt att vi också har skatteregler för de här ägarlägenheterna. I Socialdemokraternas reservation yrkar man rätt och slätt avslag på det förslag som vi lägger fram, vilket innebär att det inte blir några skatteregler för ägarlägenheter över huvud taget. Jag tycker på något sätt att om Jenny, fyra år, konstruktivt kan förhålla sig till verkligheten som den faktiskt ser ut kunde man förvänta sig ungefär samma sak av det socialdemokratiska partiet. Förhåll er till verkligheten! Det blir ägarlägenheter. Visa att ni på något sätt har en seriös inställning till de skatteregler som vi nu ska fatta beslut om! Vad är de? Vad tycker ni i den här frågan? Jag tycker faktiskt att ni är skyldiga svenska folket ett svar. Med det sagt vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet. (Applåder) I detta anförande instämde Karin Nilsson (c).

Anf. 101 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! För tydlighetens skull vill jag också säga att jag yrkar bifall till båda våra reservationer. Jag tror att jag var lite otydlig. Fredrik Schulte! Du säger att det är enkelt och förutsägbart och att all forskning säger att det inte är några problem att man har olika system för taxering och beskattning. Jag kan säga att jag i båda fallen har en helt annan uppfattning. Än en gång har vi en proposition här på bordet från regeringen där vi ska göra en ändring av skattereglerna, nu som sagt inom bostadssektorn. De är krångliga, snåriga, svårbegripbara och orättvisa, och dessutom saknar de likformighet, så där har jag en helt annan uppfattning än Fredrik Schulte. I propositionen säger man att ägarlägenheter är som småhus på höjden och beskattas som småhus - utom när det gäller taxeringen, då de ska värderas som hyreshus. Detta är ologiskt, orättvist och krångligt, tycker vi. Jag tycker att det vore klokt att man, innan man inför ägarlägenheter med dessa krångliga och ologiska skatteregler, hade haft lite mer tid att utreda och undersöka möjligheterna att få skatteregler som håller över tid. Vi riskerar nu att få ytterligare skatteregler som ska förändras. Vi har sett exempel tidigare från regeringen när det har kommit propositioner, bland annat om trängselskatterna, att regelverket har ändrats fyra gånger på ett par år. Detta är att skapa en väldig ineffektivitet i skattesystemet. Det är dessutom så att det skapar en dålig legitimitet för skattesystemet och för förtroendet för den lagstiftare som har skapat lagarna.

Anf. 102 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Jag vill tacka Birgitta Eriksson för att vi nu fick ett klargörande av att ni faktiskt föreslår att det inte ska finnas några skatteregler för ägarlägenheter. Jag tycker att det är på gränsen till pinsamt. Jag har väldigt svårt att förstå Socialdemokraternas kritik. Man anklagar oss för att vilja införa som ni säger krångliga, orättvisa och olikformiga skatteregler. Men de är inte ett dugg krångliga, inte ett dugg orättvisa och inte ett dugg olikformiga. Vi inför exakt samma regler för ägarlägenheter som för villor och radhus. Exakt de hyresregler och förhållanden mellan hyresgäst och uthyrare som gäller mellan dem som hyr ut en villa eller ett radhus gäller mellan den som är ägare av en ägarlägenhet och den som tillfälligt hyr en ägarlägenhet. Att vi tar samma taxeringssystem som för när vi ska taxera bostadsrätter och hyresrätter har ju, precis som jag sade två gånger i mitt inledningsanförande, att göra med att allting tyder på att marknadspriset på ägarlägenheter kommer att följa priset på bostadsrätter. Det är så tydligt, glasklart och enkelt som man bara kan tänka sig. Det hade varit intressant, när ni nu kritiserar oss så mycket, att få höra hur vi skulle ha gjort i stället. Det vore kul att få se ett konstruktivt förslag från Socialdemokraterna om hur man ska göra i stället. Hur ska man göra det enklare, mer likformigt och rättvist? Om vi tar skatten som exempel tycker ni att den är orättvis. Ni tycker alltså inte att det är tillräckligt att ägarlägenheter beskattas fyra fem gånger högre än bostadsrätter? Hur mycket högre ska de beskattas? Är det tio till tjugo gånger högre? Vi har inte fått några svar på hur taxeringssystemet ska se ut. Det vore även intressant att få lite substantiella argument för vad ni egentligen, på principiell grund, har emot ägarlägenheter.

Anf. 103 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Då ska jag klargöra att vi inte har något principiellt emot ägarlägenheter. Vi säger att man kan äga sin lägenhet och man kan äga sitt småhus. Det handlar inte om det. Propositionen handlar om en beskattning av ägarlägenheter som ännu inte är införd. Då anser vi att vi måste värna skattesystemet. Det måste vara begripligt, rättvist och likformigt. Låt mig ge ett exempel. När det gäller fastighetsbeskattningen ska de värderas som hyreshus. Det kommer sannolikt inte att återspegla de 75 procent av marknadsvärdet som det borde. Det säger både remissinstanserna och regeringen själv i sin proposition. Det innebär att ägarlägenheterna kommer att gynnas skattemässigt framför småhusen. Det är det ena. Sedan har vi den andra tveksamheten. När man ska inkomstbeskatta ägarlägenheten ska den inkomstbeskattas som småhus. Vad händer då? Jo, då gynnas ägarlägenheter skattemässigt också framför bostadsrätter. Detta menar vi är ologiskt, orättvist och obegripligt. Fredrik Schulte efterlyste exempel på vad vi skulle göra i stället. Ja, det kom fram i den debatt vi hade tidigare. Det kanske hade varit rimligt att se över den lagstiftning som finns i dag, bostadsrättslagstiftningen. Ni hade kanske uppnått precis samma effekt om ni hade gått in och tittat på, gjort justeringar och förädlat den i stället för att krångla till regelverket ytterligare. Eller varför inte titta på hela bostadssektorn? Nu kommer naturligtvis krav på att det ska vara rättvist att ställas av ägare till andra bostadsformer. Vi tycker att neutralitet i bostadssektorn är jätteviktigt. Uppenbart tycker Fredrik Schulte inte det.

Anf. 104 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Det är intressant att Birgitta Eriksson säger att hon inte har någon principiell invändning mot att vi inför ägarlägenheter men ändå yrkar helt avslag på förslaget till skatteregler. Om ni inte hade haft någon principiell invändning skulle ni ju ha kommit med ett eget förslag på hur skattereglerna borde se ut. Det har ni dock inte gjort. Det är möjligt att det är av lathet, men det har ni de facto inte gjort. Jag för min del tycker att de principer vi tillämpar är fullt logiska och begripliga. Ägarlägenheter ska beskattas på samma sätt som villor och radhus, men vid taxeringen följer man samma princip som vid värdering av hyresrätter och bostadsrätter. Förklaringen till det är - nu säger jag det för femte gången - att allt tyder på att marknadsvärdet på ägarlägenheter kommer att följa marknadsvärdet på bostadsrätter. Det är beklagligt att Socialdemokraterna inte tar på allvar den bostadsbrist och nästan bostadskris som vi står inför. Hundratusentals 80- och 90-talister vill flytta hemifrån. Det är konsekvensen av en misslyckad socialdemokratisk politik, som inneburit att det inte varit tillräckligt attraktivt att bygga framför allt hyresrätter. Nu kommer vi med ett förslag, ett förslag som på många andra håll i världen visat sig vara en framgångsfaktor för att skapa fler hyresrätter. Det går Socialdemokraterna emot; de säger nej. Förslaget innebär dessutom att vi skapar mer valfrihet och mångfald på bostadsmarknaden. Det är en reform som innebär att alla människor som tycker att det är viktigt att få äga sin bostad också får göra det. Socialdemokraterna går emot förslaget, vilket är mycket beklagligt. Vi kan konstatera att Socialdemokraterna inte är intresserade av att byta inriktning. De vill fortsätta att föra samma politik som tidigare, en politik som inneburit bostadskris bland unga människor.

Anf. 105 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jag har full respekt för Fredrik Schultes engagemang i bostadsfrågor, men den debatten har redan varit. Den pågick i nästan två timmar, och jag tror säkert att Fredrik Schulte hade kunnat göra en god insats genom att förlänga den. Nu talar vi om skattefrågan, men eftersom Fredrik Schulte anklagar oss för att vara emot ägarlägenheter får jag väl upprepa det som jag sade i mitt anförande, nämligen att vi i princip är väldigt positiva. Vi vill ha en mångfald av upplåtelseformer. Även en positiv princip måste emellertid kläs i positiv form, och det är där vi tycker att regeringens förslag lämnar en del övrigt att önska. Vår målsättning, om vi ska ha ägarlägenheter, är att det ska vara ett alternativ för människor som vill bo på det sättet. Men vi måste också fundera på vad som händer. Finns det risk för att ägarlägenheterna i första hand används för spekulation? Vad händer med det rättsliga skyddet för människor som hyr en ägarlägenhet av ägaren? Sådana saker måste vi också tänka på, och där tycker vi inte att regeringen gett ett tillfredsställande svar. Därför har vi yrkat avslag. Vi ser dock gärna att regeringen återkommer med ett i vårt tyckte bättre förslag som vi då med glädje kan bifalla. Vad gäller skattereglerna säger Fredrik Schulte att allting i hela världen tyder på att värderingen kommer att följa den för bostadsrätter. Men till och med hans egen regering skriver i sin proposition att man är medveten om att det med den här valda värderingsmodellen finns risk för att ägarlägenheterna kommer att värderas för lågt på vissa håll i landet. Det tycker jag är en invändning som bör tas på allvar. Jag är medveten om att det är svårt att hitta den optimala värderingsmodellen för ett system som ännu inte finns, men jag tycker ändå att man bör vara medveten om det och vara beredd på att, så fort det är möjligt, följa upp med en utvärdering av likformigheten i boendebeskattningen. Det är därför vi har yrkat på det.

Anf. 106 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Jag debatterar gärna skattereglerna, men då vill jag fråga Helena Leander: Hur konstruktivt är det att konsekvent yrka avslag på att över huvud taget ha några skatteregler? Inse faktum, vi kommer att få ägarlägenheter. Du har alldeles nyss stått i talarstolen och yrkat bifall till din reservation som innebär att det inte ska finnas några skatteregler. Är det konstruktivt? Är det att konstruktivt delta i den skattepolitiska debatten? Angående taxeringsmodellerna vill jag säga att jag absolut tar den frågan på allvar. I dag, eller om det var i går, presenterade Villaägarna en rapport som visar att våra befintliga fastighetstaxeringsmodeller inte stämmer överens med marknadsvärdet på småhus. Enligt min uppfattning finns det alltså all anledning att se över hela systemet för fastighetstaxering. Jag tycker inte att det är seriöst att förhålla sig till den här frågan på sådant sätt. Bara för att man inte exakt tror på värderingsmodellen, även om det mesta tyder på att priset på ägarlägenheter kommer att följa priset på bostadsrätter, tycker jag inte att det är ett seriöst förhållningssätt i debatten att konsekvent yrka avslag på alla skatteregler. Det minsta man i så fall kunnat begära var att ni kommit med egna förslag som vi kunnat ta i beaktande och kanske till och med jämkat oss med. Tycker Helena Leander verkligen att Miljöpartiet och Socialdemokraterna agerat konstruktivt i den här frågan?

Anf. 107 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jag ska vara ärlig och säga att jag tyckte att det var ett lite fundersamt sätt att hantera frågan genom att yrka avslag. Men jag är inte proffs på hur man rent tekniskt går till väga. Jag lät mig övertygas om att det bästa är att ha ett rent avslagsyrkande och därefter ett yrkande om att regeringen får återkomma med ett förslag om en mer likformig boendebeskattning. Vi har i vår motion tagit upp vissa tankar om hur man skulle kunna göra. Vi har bland annat diskuterat värderingsregeln. Precis som Fredrik Schulte tycker jag att det är rimligt att ha en bredare översyn. Med de förändringar ni gjort i boendebeskattningen, Fredrik Schulte, kan man diskutera om ens nuvarande beskattning, innan man infört ägarlägenheter, är likformig. Trots allt tillhör ni regeringspartierna och har kanske lite mer utredningsresurser än vad vi har. Om ni kunde komma med en ordentlig översyn av boendebeskattningen, inklusive ägarlägenheter, skulle jag verkligen se fram emot det.

Anf. 108 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Nu måste jag säga att jag blir lite chockerad. Helena Leander säger att det var ett lite fundersamt sätt att agera att hennes eget parti och Socialdemokraterna konsekvent skulle yrka avslag. Sedan står hon i talarstolen och är just den person som yrkar samma avslag. Helena Leander säger att hon inte är något proffs på hur man rent tekniskt ska hantera frågan. Det här är Sveriges riksdag. Här stiftar vi lagar. Vi har ansvar för att driva politik och driva vår agenda på ett seriöst sätt. Jag tycker inte att ditt partis och Socialdemokraternas agerande i den här frågan är seriöst, och jag tycker absolut inte att det är seriöst att du står här och säger att ditt partis och Socialdemokraternas egna yrkanden kanske inte var det smartaste. Det signalerar brist på professionalitet och inte minst en oförmåga att regera landet. Med tanke på att regeringen i propositionen har påtalat att det finns anledning att bevaka frågan tycker jag att vi med all tydlighet har visat att det förslag som vi har lagt fram om hur man ska värdera ägarlägenheter inte är hugget i sten. Vi kommer att följa och bevaka frågan noga och se till att det faller väl ut, precis på samma sätt som vi alltid ska bevaka alla samhällsproblem och se till att hitta de bästa lösningarna. Fru talman! Jag skulle vilja avsluta replikskiftet och debatten för min del med att säga att ägarlägenheter är en av de absolut viktigaste reformerna för att komma till rätta med problemet på bostadsmarknaden, inte minst för att lösa det problem som finns bland så många ungdomar att få möjlighet att komma ut på bostadsmarknaden och skaffa sig en hyresrätt. Det här är ett konstruktivt förslag för att komma till rätta med det problem som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har blundat för. Ni har i kammaren visat att ni vill fortsätta att blunda för det problemet.

Anf. 109 Karin Nilsson (C)
Fru talman! Nu har vi hört två långa debatter som egentligen handlar om samma fråga. Både civilutskottet och skatteutskottet har diskuterat frågan länge och väl. Hela tiden hör man från s, v och mp att det finns en massa hot i lagförslaget vad gäller ägarlägenheter. Man radar upp den ena långa problembilden efter den andra på vad som eventuellt skulle kunna uppstå. Men är det inte så, handen på hjärtat, att det givetvis finns problem att finna i alla boendeformer om det är så att man verkligen vill hålla på och leta. Det beror oftast på vad man gör det till. Ett reellt problem i dag är bostadsbristen, som någon har skapat - eller rättare sagt: man har inte skapat de lägenheter som behövs. Det har inneburit att det blir upptrissade priser vad gäller svarta hyror i andrahandsuthyrning och över huvud taget upptrissade kostnader för dem som vill skaffa sig en bostad om det finns en bostad över huvud taget att skaffa. Jag ser hellre att vi pratar om möjligheter för individen. Alliansregeringen har försökt i alla former i väldigt många sammanhang att öka valfriheten för individen. Det här är ett sådant sammanhang. Vi sitter i den landsända jag kommer från med problem att få bostäder byggda därför att både kommunala och privata bostadsbolag har haft svårt att komma loss och bygga och kanske inte heller haft det kapital som har krävts. Här finns nu möjlighet för egna privata investerare att investera i eget boende eller i andras boende och samtidigt bygga upp en ekonomi i takt med att man amorterar av sina lån. Det är något som man tyvärr inte kan göra i hyresrätter, där man betalar månatligen men inte har någonting kvar sedan. Man lämnar fastigheten den dag man flyttar ut med samma ekonomi som när man flyttade in. Här har man en möjlighet att investera och lägga undan som gör att man också kan växla upp den dag man lämnar sin lägenhet genom att man kan sälja lägenheten. Det tycker jag är fantastiskt i sammanhanget. Man har självbestämmande när man vill sälja sin lägenhet. Man har självbestämmande den dag man vill utrusta sin lägenhet. Det kan gälla vilket materialval man vill ha i lägenheten och var väggarna ska stå i lägenheten. Man har påverkansmöjlighet när det gäller förbrukningskostnader för el, vatten, värme och annat, vilket är kopplat till ägandet väldigt tydligt. Man kan också bestämma över prislappen, både när man hyr ut och när man säljer, beroende på att man har haft eget ansvar för att sköta sin lägenhet. Har man skött sin lägenhet kan man också få ett tack för det genom att man har en högre prislapp vid försäljningen. Det finns skillnader mellan ägandelägenhetsformen och bostadsrättsföreningarna. En skillnad är att man slipper det risktagande som man hamnar i om man ingår i kollektivt ägande i en bostadsrättsförening, där man kan bli hyresskyldig också för de lägenheter som står tomma i huset. Varför känner man att det finns ett hot i detta genom att boendeformen kanske blir populär? Är det inte så att vi ska bejaka det som folk vill ha? Hade jag börjat om i min boendekarriär som ung hade jag nog väldigt gärna letat efter en lägenhet som jag fick känna mig ansvarig för och äga fullt ut redan från första början. Jag anser att alla boendeformer berikar samhällsbyggandet. Det vi har att behandla i vårt utskott är beskattningen och taxeringen. Jag finner det logiskt att man använder den befintliga lagstiftningen i sammanhanget, att man använder sig av den beskattning som gäller för småhus, då man i mångt och mycket kan jämföra den här boendeformen och ägarformen för småhus. I huset i övrigt kan på höjden eller bredden inrymmas andra lägenheter, där fastighetstaxeringen liknar hyreshusens. Jag finner inget konstigt i detta utan känner att folk är införstådda i vad lagstiftningen handlar om och att vi inte behöver försöka ordna en alldeles specifik ny sådan för just denna boendeform. Framför allt: Ska vi nu fatta beslut om att införa ägarlägenheter från den 1 maj bör det väl följa med en beskattningsregel i beslutet. Därför vill jag, fru talman, yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande SkU21.

Anf. 110 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Karin Nilsson sade i sitt anförande att det är viktigt att ägarlägenheter införs därför att vi har bostadsbrist. Jag tror inte att det här kommer att klara av bostadsbristen, och det har väl inte heller så många under den här debatten trott. Men det är väl bra om någon tror det. När jag lyssnade på Karin Nilssons anförande fick jag inte klart för mig vad Karin Nilsson tycker om beskattningen. Är det rimligt att man har olika beskattning? Är det rimligt att ägarlägenheterna vid värdering gynnas framför småhusen, att de värderas lägre än hur det i praktiken är? Är det rimligt och rättvist att inkomsttaxeringen för ägarlägenheterna ska gälla hela lånet och räntorna, medan en bostadsrättsförening inte får dra av för de lån den har? Jag skulle vilja att Karin Nilsson gjorde ett klargörande här om hur Centerpartiet och Karin Nilsson ser på beskattningen. Neutralitet för boendeformer tror vi i Socialdemokraterna är oerhört viktigt med tanke på att företrädare för de andra boendeformerna annars kommer att ställa krav på kompensation, om det blir särregler och man gynnas och missgynnas i förhållande till varandra. Som sagt vill jag gärna höra Centerns uppfattning om beskattningsreglerna när det gäller ägarlägenheter.

Anf. 111 Karin Nilsson (C)
Fru talman! Jag kan inte anse att ägarlägenheterna skulle gynnas om det nu är så att ägarlägenheterna följer småhusbeskattningsreglerna. Av det skälet förstår jag egentligen inte invändningen. Småhusbeskattningen är i dag betydligt högre än beskattningen för en lägenhet. För mig är det väldigt logiskt att detta följer den småhusbeskattning som redan är befintlig i dag. När man sätter ett taxeringsvärde på huset ser man ändå att huset har en konstruktion som väldigt mycket liknar ett hyreshus i övrigt, där man har antingen hyresrätter eller bostadsrätter.

Anf. 112 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Det är många remissinstanser, och jag utgår från att Karin Nilsson har läst propositionen. Inte minst är regeringen själv tveksam till att man använder hyreshusmodellen när man gör en värdering av ägarlägenheter och skriver: Den omständigheten att taxeringsvärdet med tillämpning av hyreshusmodellen inte i alla fall kommer att utgöra 75 procent av marknadsvärdet av ägarlägenheten är en omständighet som tills vidare får accepteras. Det finns en stor risk att det blir på det sättet, och då gynnas de som äger en ägarlägenhet i förhållande till dem som har småhus. Det tycker vi inte är rättvist. Vi tycker att det är viktigt att man har rättvisa skatteregler på bostadsmarknaden och att man så långt som möjligt uppnår neutralitet. Vi har skrivit i vår reservation att vi vill att man gör en översyn av samtliga skatteregler för att vi ska få en likformighet på bostadsmarknaden. Annars kommer det naturligtvis att kunna bli snedvridningar som beror på att man gör olika värderingar utifrån ekonomiska förutsättningar men också att de som missgynnas kommer att ställa krav på att det ska vara lika regler för alla boendeformer. För oss är det som sagt angeläget att man inte snabbar på och rafsar ihop de här reglerna så att det blir ett mischmasch som bara blir krångligt och gör att risken är uppenbar, som har skett vid andra skatteförändringar som regeringen gjort, att de måste göras om. Och så blir det otydligt och krångligt för människor som har gjort sina val på felaktiga premisser. Detta är inte bra. Därför vill vi att man ska göra en översyn. Jag har inte sagt att vi inte ska ha några sådana skatteregler utan att det ska göras en översyn för att få dem neutrala i förhållande till varandra.

Anf. 113 Karin Nilsson (C)
Fru talman! I betänkandet finns ett svar även på detta. Vi har inte prövat detta än. Det här införs den 1 maj, och vi kommer framöver att ha en möjlighet att pröva det i full skala. Det vi kan hänvisa till i dag är erfarenheter från andra länder, men där har man inte samma skattesystem fullt ut. Vad är det som hindrar att man kör i gång och ser om dessa skattemodeller som är föreslagna och som vi beslutar om är tillämpliga, vilket vi tror? Det finns inget i dagsläget som säger att det fullt ut blir helt korrekt med det beslut som vi nu fattar. Men det finns absolut ingenting som talar för alla de farhågor som oppositionen målar upp. Vi har all tid i världen att utreda och klara ut i efterhand om det blev rätt eller inte. Men att börja måla upp en massa spöken på väggen innan frågan har prövats tycker jag är helt obefogat och onödigt. Här finns ett förslag, och jag anser att det bör kunna prövas så som det föreligger.

Anf. 114 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Det handlar mycket om ägarlägenheter i dag, och nu handlar det om taxering och beskattning. Jag kan börja med att instämma i mina allianskollegers Fredrik Schultes och Karin Nilssons anföranden. De ligger i linje med vad jag också kommer att säga. I den föregående debatten debatterade vi införande av ägarlägenheter som en ny upplåtelseform i Sverige. Möjligheten att bilda ägarlägenheter i nyproduktion kommer att öka mångfalden och därmed valfriheten i boendet för den enskilde bostadskonsumenten. Det är en central del av reformen. Med stor sannolikhet kommer det också att leda till ett bra tillskott till den totala bostadsproduktionen. Men vi ska kanske inte upprepa så mycket av vad som sades i den tidigare diskussionen. Det som vi nu ska debattera är hur taxeringen genomförs och hur beskattningen av ägarlägenheter kommer att gå till. Vi kommer i morgon att fatta ett beslut om att det ska finnas möjlighet att bilda ägarlägenheter från och med den 1 maj 2009. Då är det naturligtvis absolut nödvändigt att vi har ett beskattningssystem på plats. Nödvändigt och nödvändigt - annars har vi ett system att det inte finns någon beskattning alls av de här ägarlägenheterna. Det vore ändå lite märkligt om vi ska ha en likformig behandling av boendeformerna. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Som jag konstaterade i den tidigare debatten har jag en stark känsla av att det finns en väldigt kraftig ideologisk låsning just när det gäller ägarlägenheter. Det har gått troll i frågan på något sätt. Det märkliga är att det i den här debatten från Miljöpartiet genom Helena Leander vittnas om att man egentligen är för ägarlägenheter. Men det framgår väldigt lite när det sedan kommer till slutsatserna hur man ställer sig till de förslag som regeringen har lagt fram. Utgångsläget i taxeringen är att det handlar om ett flerbostadshus. Att det sedan är uppdelat i enskilda ägarlägenhetsfastigheter med direkt ägande som rymmer en bostadslägenheter och att de lägenheterna kan hyras ut och överlåtas utan begränsningar är egentligen en annan sak. Det handlar mer om hur man använder lägenheterna. I grunden är det ett flerbostadshus. Tonen i propositionen är ganska ödmjuk, tycker jag. Man konstaterar att det av naturliga skäl är svårbedömt hur exakt en marknad för ägarlägenheter kommer att se ut. Allt tyder på att den kommer att likna den för bostadsrätter, precis som Fredrik Schulte sade här tidigare i sitt anförande. Birgitta Eriksson från Socialdemokraterna har flera gånger framfört vad regeringen själv och vissa remissinstanser har sagt om detta. Man för ett resonemang, men slutsatsen är att hyreshusmodellen för taxeringen är den absolut lämpliga och logiska modellen att använda. Det finns något exempel på att man vill skapa ett helt nytt system. Det diskuteras väldigt mycket vad som är rättvisa. Det gäller att ändå skaffa sig vissa principer. Jag har ingen känsla av att man från Socialdemokraterna varit speciellt bekymrad över felaktiga taxeringsvärden på småhus under historiens gång. Det som betyder kanske mest för den enskilde bostadsägaren är faktiskt den reform av fastighetsbeskattning som alliansregeringen har genomfört. Man har trots allt nu har ett system med ett rimligt och förutsägbart uttag av skatt i och med att vi har en maxavgift. Det är kanske den som är den stora reformen i sammanhanget. Det kommer alltid att finnas lägen där man kan ifrågasätta om enskilda småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter är rätt taxerade. Precis som Fredrik Schulte tog upp visar den villaägarrapport som kom i går att det här är ett generellt problem. Det är ingenting som säger att man just för ägarlägenheter skulle kunna hitta en form som ger exakt rätt värde i alla lägen. Regeringen uppger i propositionen när det gäller införande, beskattning och taxering av ägarlägenheter att det är väldigt viktigt att man, när man reformerar ett system eller inför något nytt, följer utvecklingen och gör en tidig utvärdering. Det är någonting som både civilutskottet och skatteutskottet har ställt sig bakom, åtminstone från majoritetens sida. Det är viktigt att man gör en utvärdering och i så fall rättar till det som eventuellt kan vara fel. Fru talman! I reservation 1 yrkas det på rakt avslag på propositionen. I själva reservationstexten har jag lite svårt att utläsa motivet till detta annat än att man i största allmänhet är emot ägarlägenheter, och därför säger man nej till detta också. I motionen ges lite mer information, men även där är det lite svårt att få något annat intryck än att man just är emot den nya upplåtelseformen över huvud taget. Sammanfattningsvis är regeringens förslag att taxera ägarlägenhetsfastigheter utifrån en flerbostadsmodell, alltså en hyresmodell, och att sedan beskatta dem enligt samma regler som för småhus. Det är en fullständigt rimlig och logisk slutsats av regeringen. Jag har inte hört något bärande argument mot detta. Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att från Folkpartiets sida är vi, i motsats till de kritiskt tänkande om ägarlägenheter, väldigt tillfredsställda med att vi nu inför ägarlägenheter som en upplåtelseform i Sverige. Vi stöder fullt ut förslagen i propositionen om hur ägarlägenhetsfastigheter ska taxeras och beskattas. Och som jag sade förut är det alltid viktigt att följa och tidigt utvärdera den här typen av frågor. Jag yrkar bifall till betänkandets förslag till beslut och avslag på reservationen.

Anf. 115 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Varför denna brådska? Mig veterligen står inte människor i kö och väntar på att få flytta in i ägarlägenheter eller fastighetsägare och byggare som vill bygga. Är det inte bättre att göra rätt från början? Såväl Villaägarnas Riksförbund som HSB och Riksbyggen har påtalat skevheterna, att lagstiftningen om ägarlägenheter gynnar och missgynnar. Vore det då inte rimligt att man tog lite längre tid på sig och såg över hela den skattelagstiftning som finns när det gäller bostadsmarknaden? Tänk om man kan hitta något redan i den befintliga bostadslagstiftningen som gör att man kan uppnå en neutralitet i boendeformer! Jag tror att vi är överens om att det borde vara av godo att inte ha särregler. Vi tycker att det är väldigt olyckligt att man nu introducerar en ny upplåtelseform och att man gör det med hjälp av gynnsamma särregler. Detta är inte bra. Det kommer att ställas krav på kompensation från de andra. Jag tror att det går att hitta fram till ett regelverk som skulle kunna öka mångfalden av boendeformer på bostadsmarknaden, även ägarlägenheter. Som jag har förstått debatten här kan man tro att Socialdemokraterna är emot allt som har med ägarlägenheter att göra. Det handlar inte alls om det. Det handlar inte om ifall du äger ett hus på marken eller på höjden, utan det handlar om att det ska vara villkor och regler som samstämmer med övriga på bostadsmarknaden. Det är det som är utgångspunkten.

Anf. 116 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Först är detta med brådska en sanning med modifikation. Det här ärendet har beretts i tio år nu i sista omgången. Möjligtvis var det en liten svacka i mitten när Miljöpartiet ändrade synpunkt och inte ville vara med på tåget. Men sedan alliansregeringen tog upp tråden har detta beretts väldigt mycket. Det känns bara som att man i så fall skulle försena det för förseningens skull. När det sedan gäller det här med kö för att få flytta in kommer vi in på den diskussion som vi hade förut, att man från socialdemokratiskt håll alltid har varit väldigt benägen att bedöma vad människor har för behov. Jag citerade i förra debatten Mona Sahlin från 2005, att människor inte har något behov av detta. Det som jag tror ganska mycket skiljer vänstersidan och oss på allianssidan är att vi faktiskt överlämnar till de enskilda personerna att välja den boendeform de vill ha. Det kanske inte är en väldigt stor efterfrågan första dagen på en upplåtelseform som inte tidigare har funnits. För det krävs att en kunskap skapas kring den, och vi tror att det kan bli en bra sak på bostadsmarknaden. Vi får nu en boendeform som vi kallar ägarlägenheter, ett direkt ägande av bostäder i flerfamiljshus, som bygger på en tredimensionell fastighetsindelning. Vi för på ett logiskt och rimligt sätt in ägarlägenhetsfastigheter i beskattningssystemet. De taxeras som flerbostadshus, vilket de är. De taxeras nämligen inte utifrån upplåtelseform utan efter om det är ett flerbostadshus eller småhus. De beskattas sedan som om de vore småhus. Det är ett helt logiskt tänkande.

Anf. 117 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag måste fråga Lars Tysklind om han inte ser någon risk när man inför en helt ny ägandeform för att det blir ett mischmasch i skattereglerna. Remissinstanserna från båda håll säger att det blir ett gynnande respektive missgynnande. Finns det inte en risk för att det ganska snart igen ska ändras regler? Regelverket ska då introduceras på nytt, och då har människor gjort val utifrån de regelverk som finns. Det är en risk. Det påtalas även av regeringen att det finns problem med det här. Ser inte Lars Tysklind att det finns risker? Att han skulle oroa sig vore väl att ta i, men jag skulle vilja höra om han ändå inte ser att det finns risker i det här.

Anf. 118 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Man kanske skulle kunna säga att det inte finns någon anledning till oro, men det kanske är att förhäva sig i sammanhanget. Det är klart att det kan finnas risker. Hela den här eftermiddagen har bestått i att oppositionen å ena sidan har bedyrat att man ska kunna äga sin bostad, hur bra det är och att man är för det och å andra sidan radat upp oöverstigliga hinder. Det är klart att då finns det ingen annan logisk slutsats än att yrka avslag på båda propositionerna rakt av, för man ser inga möjligheter utan bara en massa risker. Birgitta Eriksson kallar det mischmasch att man låter den nya upplåtelseformen inlemmas i det befintliga systemet. Ja, det kan hända att det befintliga systemet är ett mischmasch, men då får man väl fundera på det ett tag. Men det skapas inget mer mischmasch i alla fall. Fru talman! Jag tog i mitt anförande upp detta med remissinstanserna. Ja, man för ett resonemang om svårigheterna att komma rätt i värderingen. Men den absoluta majoriteten av remissinstanserna drar slutsatsen att det enda rimliga och logiska sättet att taxera ägarlägenheterna i ett första skede är att använda hyresmodellen och taxera dem som ett flerbostadshus. Regeringen medger att det finns en sådan svårighet. Som Birgitta Eriksson har nämnt några gånger säger regeringen att om det inte blir exakt 75 procent får man acceptera den avvikelsen. Ja, det är den osäkerhet som finns. Men samtidigt säger regeringen väldigt tydligt att man ska göra en tidig utvärdering av detta. Jag tycker att det är en väldigt ödmjuk syn att man inte tror sig kunna ha alla lösningar på bordet i varje läge. Och jag tror inte att någon som startar något nytt kan säga sig veta allting som eventuellt kan hända.

Anf. 119 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag ber från Kristdemokraternas sida att få instämma i och yrka bifall till skatteutskottets förslag till beslut. Att införa en ny upplåtelseform med ägarlägenheter innebär ett betydande och historiskt steg i den svenska bostadspolitiken. Alla människor och familjer behöver en bostad som kan tillgodose deras behov. Att ha en bostad är en social rättighet. En balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder är en förutsättning för en god samhällsutveckling. Bostadsbrist skapar, liksom bostadsöverskott och ett ensidigt bestånd av bostäder, stora ekonomiska och sociala problem. Kristdemokraternas och alliansens boendepolitik utgår från familjernas och de enskilda personernas behov, ansvar, möjligheter och skyldigheter. Fru talman! Den grundläggande rätten till ägande måste tillgodoses, tryggas och främjas samtidigt som samhället behöver garantera en solidarisk bostadspolitik där även den som inte är köpstark har rätt till ett gott och tryggt boende. Tillsammans med näringspolitiken ska bostadspolitiken inriktas på att utan detaljstyrning skapa förutsättningar för ett ökat byggande och ett billigare boende. Det måste göras mindre problematiskt och mer lönsamt att bygga och äga alla typer av bostadsfastigheter. Bara då kan bostadsmarknaden vara en del av den samhällsutveckling mot större frihet och trygghet som alliansen och Kristdemokraterna vill se. Med ägarlägenheter skapas även i vårt land en ny och spännande boendeform, vilket på ett radikalt sätt kommer att förändra bostadsmarknaden genom att den härigenom tillförs ytterligare en boendeform. Ägarlägenheterna kommer att leda till ett ökat utbud och mångfald på bostadsmarknaden till gagn för hyresgäster, fastighetsägare och lägenhetsägare. Reformen med ägarlägenheter är viktig även ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Ett stort problem för en väl fungerande arbetsmarknad är att hitta bostad där det finns jobb. Att köpa en bostadsrätt i en storstad är svårt eller omöjligt för väldigt många, både unga och gamla, samtidigt som köerna till de kommunala och privata hyresbolagen är flera år långa. Det är alliansens och Kristdemokraternas övertygelse att dessa nya möjligheter med ägarlägenheter, det vill säga att låta privatpersoner investera hela eller delar av sitt kapital i lägenheter som de äger och sedan hyr ut, kommer att leda till ökat utbud av hyreslägenheter på marknaden. Fru talman! Därmed skapas också förutsättningar för att brist på bostäder inte längre ska vara ett så stort hinder för den ekonomiska utvecklingen i landet som det historiskt sett har varit. Ägarlägenheter innebär, som sagt, något nytt för Sverige men är det inte för vår omvärld. Det är en upplåtelseform som finns i Australien och stora delar av Europa. Den finns i Norge, Danmark, Tyskland, Belgien, Frankrike, Italien med flera europeiska länder. I och med denna reform kommer vi nu i fas med vår omvärld. Nu är det äntligen vår tur. Fru talman! Det räcker med att se på vårt kära grannland Norge för att se de effekter som införandet av ägarlägenheter har på hyresmarknaden. I Norge är nämligen inte mindre än drygt 80 procent av alla hyreslägenheter just ägarlägenheter. Tusentals svenskar, inte minst från ett vackert län som heter Dalarna, bor eller veckopendlar till arbeten i vårt grannland i väster. Där hyr de en ägarlägenhet eller rum i en ägarlägenhet för att ha någonstans att bo. Denna upplåtelseform har därmed bidragit till att skapa en dynamik i den norska ekonomin, en dynamik som vi många gånger saknar i vårt land. Fru talman! Oppositionen hävdar att ägarlägenheterna kommer att gynnas skattemässigt jämfört med andra upplåtelseformer. Min stilla undran är: Hur vet ni det? Ägarlägenheter är, som jag tidigare har sagt, något helt nytt i Sverige. Det finns därför inte någon marknad för dessa ännu. Med det perspektivet i åtanke bör man ställa sig frågan hur oppositionen kan vara så säker på att marknaden för ägarlägenheter kommer att bli så skild från den som gäller för bostadsrätter. Vad är det som kommer att motivera en annorlunda värderingsgrund än den för bostadsrätter? Liksom regeringen vill vi i alliansen och Kristdemokraterna här i riksdagen betona att vi noga kommer att följa hur marknaden för ägarlägenheter utvecklas och ta initiativ till en tidig utvärdering för eventuella framtida ändringar på skatteområdet. Fru talman! Som alliansföreträdare och kristdemokrat, och därmed en stark anhängare till mångfald, valfrihet och möjligheter för familjer och individer till ett nytt ägande, är det med stor tillfredsställelse jag ser fram emot införandet av ägarlägenheter i Sverige.

Anf. 120 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! I riksdagen ska fattas visa beslut. I det här fallet riskerar vi att det fattas vissa beslut, vilket är en väsentlig skillnad. Enligt talmannens förslag har det beslutats att den här frågan ska avgöras efter endast en bordläggning. Civilutskottets betänkande nr 16 och skatteutskottets betänkande nr 21 hänger ihop. Nu talar jag bara om formalia. Om riksdagen skulle avslå förslagen i civilutskottets betänkande nr 16 kommer aldrig skatteutskottets betänkande att komma upp över huvud taget. Då finns det ingenting att besluta om. För den händelse att riksdagen skulle bifalla förslagen i civilutskottets betänkande nr 16 finns det en lag om införande av ägarlägenheter. Frågan är: Ska dessa ägarlägenheter beskattas eller inte? Den behandlas i skatteutskottets betänkande nr 21. Där finns det ett majoritetsförslag från de fyra allianspartierna om att ägarlägenheter ska beskattas på det sätt som har redogjorts för här tidigare. Jag går inte in på det. Sedan finns det en reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Innebörden av denna reservation är att det inte ska införas någon skatt på ägarlägenheter över huvud taget. Det är innebörden i den reservationen. Det ska inte införas någon skatt över huvud taget. Jag menar att detta inte är vad Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill i den här frågan. Ibland när man ska välja mellan verkligheten och kartan är det fördelaktigt att välja verkligheten. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har valt kartan, och då hamnar man helt fel. Herr talman! Om olyckan skulle vara framme och det inte blir någon majoritet för förslagen i skatteutskottets betänkande nr 21 har riksdagen bifallit reservation nr 1. Då blir det ingen skatt på ägarlägenheter. Man kan fråga sig: Är detta vad ni vill? Det är viktigt hur man fattar beslut i riksdagen. Det är tänkbart att jag och tre andra förvirrade ledamöter från allianssidan skulle kunna trycka fel på den här punkten, och då har vi den situationen att er reservation blir riksdagens beslut. Det är ett ovist beslut. Därför måste ni, innan tiden är slut, fundera på om ni ska villkora eller dra tillbaka denna reservation, vilket vore det rimliga. Reservation nr 2 är inget alternativ, herr talman. Om riksdagen har godkänt att ägarlägenheter ska införas den 1 maj finns det ingen tid kvar även om Lennart Hedquist och andra skulle ta ett utskottsinitiativ väldigt snabbt eller om regeringen skulle återkomma, dock inte med det förslag som finns nu eftersom riksdagen har fällt det. Då är frågan: Vill Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ha en skatt eller vill de inte ha en skatt på ägarlägenheter? Jag kan inte förstå annat än att ni kommer att rösta på ett förslag som ni inte gillar i det fall förslagen i civilutskottets betänkande nr 16 bifalles.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-02-19
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Taxering och beskattning av ägarlägenheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
    2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
    3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
    4. lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:83 och avslår motion 2008/09:Sk14 yrkande 1.
    • Reservation 1 (s, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0101029
    m830014
    c180011
    fp19009
    kd19005
    v11416
    mp01306
    Totalt140128180
    Ledamöternas röster
  2. Översyn av bostadsbeskattningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Sk14 yrkande 2.
    • Reservation 2 (s, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0103027
    m830014
    c190010
    fp19009
    kd19005
    v01606
    mp01306
    Totalt140132077
    Ledamöternas röster