Teater, dans och musik
Betänkande 1991/92:KrU20
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU20
Teater, dans och musik
Innehåll
1991/92 KrU20
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande teater, dans och musik.
Mot bakgrund av teaterkostnadsutredningens studier föreslås i budgetpropositionen en betydande uppräkning av anslagen till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93. En del av ökningen avser engångsförstärkningar som bidrag till institutionernas egna ansträngningar att bygga upp resultatutjämningsfonder. I övrigt avser ökningen medel för ökade hyreskostnader och medel till pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anvisa 212677000 kr. under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern, 251644000 kr. under anslaget Bidrag till Operan och 145790000 kr. under anslaget Bidrag till Dramatiska teatern. Utskottet avstyrker motioner om att specialdestinera medel under Riksteaterns anslag för fortsatt verksamhet med syntolkning av föreställningar. Utskottet förutsätter dock att både Riksteatern och andra teatrar med statligt stöd tar ansvar för att ge synskadade bättre möjligheter att tillgodogöra sig teaterföreställningar. Utskottet avstyrker en motion om att överföra medel från Operan till de fria grupperna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anvisa 71526000 kr. under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter och 1000 kr. under anslaget Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter. Utskottet avstyrker motionsyrkanden om anslagshöjningar för att förbättra Rikskonserters möjligheter att på olika sätt stödja amatörkulturen m.m.
Vidare tillstyrker utskottet att 218510000 kr. anvisas under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet. En motion avstyrks beträffande ett uttalande från riksdagen inför nästa års beslut om den framtida tjänstemusiken inom försvaret m.m.
Under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner tillstyrker utskottet regeringens förslag att anvisa medel som ger utrymme för 39 nya grundbelopp -- varav 17 omräknade från tidigare bidrag i annan form -- till teater- och dansinstitutioner och 35 nya grundbelopp till musikinstitutioner. Regeringens förslag att under anslaget anvisa 365473000 kr. tillstyrks. Motionsyrkanden om ytterligare grundbelopp, medelsökningar eller specialdestinering av medel till vissa institutioner avstyrks.
Utskottet tillstyrker också att 62066000 kr. anvisas under anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikinstitutioner och att riksdagen godkänner en i propositionen förordad reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria grupperna. Motionsyrkanden om medelsökningar m.m. avstyrks.
Slutligen föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med förslag i budgetpropositionen skall anvisa 2826000 kr. till Bidrag till Musikaliska akademien.
Sammanlagt innebär den föreslagna medelsanvisningen att 1330513000 kr. anvisas till teater, dans och musik. Till detta kommer vissa bidrag under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Detta anslag behandlas i betänkandet 1991/92:KrU18.
Till betänkandet har fogats fem reservationer, två särskilda yttranden och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 12 (kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Teater, dans och musik
dels under punkt B 10 (s. 40--41) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 212677000 kr.,
dels under punkt B 11 (s. 42--43) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Operan för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 251644000 kr.,
dels under punkt B 12 (s. 43--44) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 145790000 kr.,
dels under punkt B 13 (s. 44--46) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 71526000 kr.,
dels under punkt B 14 (s. 46) föreslagit riksdagen att
till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,
dels under punkt B 15 (s. 47--49) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 218510000 kr.,
dels under punkt B 16 (s. 49--51) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 365473000 kr.,
dels under punkt B 17 (s. 53--55) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen anförts om en reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och musikgrupperna,
2. till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 62066000 kr.,
dels under punkt B 18 (s. 55--56) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93 anvisa ett anslag på 2826000 kr.
Motionerna
1991/92:Kr203 av Ulla Tillander och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Helsingborgs symfoniorkester.
1991/92:Kr206 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till Helsingborgs symfoniorkester.
1991/92:Kr207 av Jan Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare ekonomiska medel motsvarande 16 grundbelopp till Helsingborgs symfoniorkester.
1991/92:Kr214 av Dan Ericsson i Kolmården och Karl-Göran Biörsmark (kds, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation för uteblivna anslag för försvarsspelningar inför budgetåret 1993/94.
1991/92:Kr215 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till Norrbottens kammarorkester.
1991/92:Kr216 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Helsingborgs symfoniorkester.
1991/92:Kr217 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att permanenta syntolkningsverksamheten för synskadade vid Svenska riksteatern.
1991/92:Kr226 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om villkoren m.m. för de svenska symfoniorkestrarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett musikens hus.
1991/92:Kr243 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skådebaneverksamhet i Västernorrlands och Jämtlands län.
1991/92:Kr244 av Lennart Fridén och Erling Bager (m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att Göteborgsmusiken erhåller bidrag ur de medel som anvisats till den regionala musikverksamheten och för militär och ceremoniell musik.
1991/92:Kr254 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten med syntolkning för synskadade vid Riksteaterns föreställningar ges en permanent karaktär inom ramen för befintliga resurser.
1991/92:Kr255 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det statliga stödet som utges till Göteborgs Symfoniker i jämförelse med Stockholms filharmoniker.
1991/92:Kr256 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om symfoniorkestrarnas grundbelopp.
1991/92:Kr257 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till de fria teater-, dans- och musikgrupperna för budgetåret 1992/93 anvisar 7000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 69066000 kr.,
3. att riksdagen till Operan för budgetåret 1992/93 anvisar 8800000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 242844000 kr.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret anvisar 1182500 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 366655500 kr.,
15. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 67066000 kr.,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av det offentliga stödet till fria grupper,
30. att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 för utvecklingsarbete i enlighet med vad i motionen anförts anvisar 3000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 74526000 kr.,
31. att riksdagen hos regeringen begär att Svenska rikskonserter får i uppdrag att redovisa hur det framdeles vill stödja amatörmusikens, folkdansens och folkmusikens utveckling.
1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade anslag till de fria teater-, dans- och musikgrupperna.
1991/92:Kr281 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att av den av regeringen föreslagna ökningen av medelsanvisningen under anslaget B 10 Bidrag till Svenska riksteatern, under kulturhuvudtiteln beräkna 500 000 kr. till syntolkning av teater.
1991/92:Kr282 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundbelopp till Bohusläns teater.
1991/92:Kr284 av Charlotte Branting och Stina Gustavsson (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kammarorkestern Musica Vitae.
1991/92:Kr285 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Nya skådebanan i Stockholms län.
1991/92:Kr286 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c, kds, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till utvecklingsarbetet med folkdans och folkmusik.
Utskottet
Bidrag till Svenska riksteatern (B 10)
I budgetpropositionen redovisas den översyn som teaterkostnadsutredningen gjort i betänkandet (SOU 1991:71) Teaterns kostnadsutveckling 1975--1990. Utredningen har bl.a. konstaterat att kostnaderna för teaterverksamhet stigit snabbare under perioden 1975--1990 än kostnaderna i samhället i övrigt. Mot bakgrund av de studier som utredningen gjort föreslås i budgetpropositionen en betydande uppräkning av anslagen för budgetåret 1992/93 till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern. En del av ökningen avser engångsförstärkningar som bidrag till institutionernas egna ansträngningar att bygga upp resultatutjämningsfonder. I övrigt avser ökningen medel för ökade hyreskostnader och medel till pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning.
Det statliga bidraget till Svenska riksteaterns verksamhet skall användas för central och regional produktion och för distribution av teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Riksteatern skall också förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra institutioner och ensembler. Riksteatern skall vidare ge allmän information och rådgivning till yrkesmässigt arbetande teatrar och amatörteatrar.
I budgetpropositionen föreslås en ökning med sammanlagt 28872000 kr. av anslaget Bidrag till Svenska riksteatern till totalt 212677000 kr. Av ökningen är 8500000 kr. avsedda att avsättas till en resultatutjämningsfond. Utskottet har inhämtat att 622000 kr. avser täckning av ökade hyreskostnader och att 19750000 kr. avser pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern.
Vid Riksteaterns kongress år 1988, inför treårsperioden 1989/90--1991/92, uppdrog kongressen åt styrelsen att undersöka möjligheterna till syntolkning av vissa av Riksteaterns föreställningar.
Vid Riksteaterns senaste kongress, i november 1991 inför verksamhetsperioden 1992/93--1994/95, redovisades uppdraget. En medarbetare på teateravdelningen hade under kongressperioden syntolkat 16 produktioner vid sammanlagt 56 tillfällen. Riksteatern stod för kostnaderna för lön, traktamenten, resor och hotell. En enkel, mobil teknik ställdes till Riksteaterns förfogande av Synskadades riksförbund i Stockholm. Utrustningen anpassades för turnébruk av Riksteaterns tekniska avdelningar. Enligt Riksteaterns uppfattning föll försöksverksamheten väl ut, varför den borde utvecklas till en normal servicefunktion för arrangörerna. Detta angavs dock inte vara möjligt inom dåvarande anslagsramar. En fortlöpande verksamhet med syntolkning skulle enligt redovisningen till kongressen belasta Riksteatern eller dess arrangörer med en utgift på ca 500000 kr. per år. Det angavs att Riksteatern avsåg att undersöka om särskilda medel för sådan verksamhet kunde erhållas vid sidan av de anslag som avser Riksteaterns produktion.
I tre motioner, nämligen Kr217 (s), Kr254 (c) och Kr281 (fp), samtliga väckta under allmänna motionstiden 1992, hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att syntolkningsverksamheten vid Riksteatern bör permanentas inom ramen för befintliga resurser. Motionärerna anför att försöksverksamheten blivit mycket uppskattad av de synskadade. Enligt motion Kr281 bör 500000 kr. av de medel som anvisas under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93 avsättas för verksamhet med syntolkning.
Det är enligt kulturutskottets uppfattning angeläget att underlätta för människor med funktionshinder att ta del av utbudet av kulturell verksamhet. Verksamhet med syntolkning finns enligt vad utskottet inhämtat i Stockholmsområdet, där den arrangeras av Synskadades riksförbunds länsavdelning tillsammans med olika teatrar. Därvid står förbundet för utrustning och annonsering, medan teatern med egen personal svarar för syntolkningen under föreställningen. Syntolkning finns också enligt vad som uppgivits i Örebro, Östersund, Eskilstuna och Göteborg. Riksteaterns initiativ till försök med syntolkning är enligt utskottets mening mycket betydelsefullt, då man därigenom nått synskadade människor även i andra delar av landet. Utskottet förutsätter att motsvarande ansvar tas även av andra statligt stödda teatrar i samverkan med de synskadades organisationer.
Som utskottet redovisat bedömde Riksteatern vid kongressen i november 1991 att en fortsatt verksamhet med syntolkning inte skulle vara möjlig att genomföra inom tillgängliga anslagsramar. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag i budgetpropositionen om en betydande ökning av anslaget till Riksteatern. Utskottet bedömer att det inom ramen för denna ökade medelstilldelning för budgetåret 1992/93 bör finnas utrymme för Riksteatern att i mera permanent form fortsätta den av teatern och de synskadade önskade syntolkningen. Någon särskild medelsberäkning inom anslaget för ändamålet bör inte göras av riksdagen. Utskottet förutsätter att -- som tidigare aviserats -- Riksteatern undersöker om medel för verksamheten kan erhållas även på annat sätt. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Kr217, Kr254 och Kr281.
Bidrag till Operan (B 11)
I budgetpropositionen föreslås en ökning av anslaget Bidrag till Operan med 37707000 kr. till sammanlagt 251644000 kr. för nästa budgetår. Av ökningen avser 13200000 kr. avsättning till en resultatutjämningsfond, 4027000 kr. täckning av ökade hyreskostnader och 20480000 kr. pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning.
Enligt motion Kr257 (v) bör avsättningen till Operans resultatutjämningsfond göras successivt under en treårsperiod. För budgetåret 1992/93 bör endast 4,4 milj.kr. anvisas för ändamålet, dvs. en minskning med 8,8 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkande 3). Därigenom avser motionärerna att frigöra medel att användas till en ökning med 7 milj.kr. av bidraget till fria teater-, dans- och musikgrupper och med 1,8 milj.kr. av bidraget till centrumbildningarna.
Utskottet anser att den uppräkning av medlen till de tre nationella teaterinstitutionerna som föreslås i budgetpropositionen är väl motiverad. Utskottet anser att det inte bör komma i fråga att behandla Operan på ett annat sätt än Riksteatern och Dramatiska teatern i fråga om uppräkningen av medel för nästa budgetår. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion Kr257 yrkande 3 anvisar de medel under anslaget Bidrag till Operan som regeringen föreslagit. Frågan om bidrag till centrumbildningarna har utskottet behandlat i betänkandet 1991/92:KrU18, och frågan om bidrag till de fria teater-, dans- och musikinstitutionerna behandlar utskottet i det följande i detta betänkande.
Bidrag till Dramatiska teatern (B 12)
Regeringen föreslår att anslaget till Dramatiska teatern skall föras upp med 145790000 kr., en ökning med 20203000 kr. Av ökningen avser 2400000 kr. avsättning till en resultatutjämningsfond, 2345000 kr. ökade hyreskostnader, 3000000 kr. inkomstbortfall vid installationer på stora scenen och slutligen 12458000 kr. pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Bidrag till Svenska rikskonserter (B 13)
Stiftelsen Svenska rikskonserter inrättades den 1 januari 1988. Till Rikskonserters huvuduppgifter hör enligt stadgarna för stiftelsen musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, varvid särskilt skall beaktas sådant arbete som riktar sig till nya miljöer och publikgrupper, däribland barn och ungdom. Stiftelsen skall vidare ge service till landsting, kommuner, musikinstitutioner, artister m.m. Verksamheten skall också omfatta internationell kontaktverksamhet samt internationella och nationella produktioner.
Anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter föreslås i budgetpropositionen föras upp med 71526000 kr. för nästa budgetår.
I två motioner tas upp frågor om Rikskonserters ansvar för utvecklingsarbete inom amatörmusikens område och frågor om stöd till utveckling för folkdans och folkmusik. I motion Kr271 (s) redovisas att antalet deltagare i amatörkulturell verksamhet, musik, dans, teater m.m. är stort. Motionärerna anför att en vital amatörkultur skapar förutsättningar för ett starkt professionellt kulturliv. Grunden för en framgångsrik amatörverksamhet är enligt motionen att deltagarna kan utveckla sin förmåga och frigöra skaparkraft. Av denna anledning är pedagogik- och metodutveckling av stor betydelse för amatörkulturen. Motionärerna anför att de resurser som Rikskonserter har för musikpedagogisk utveckling för amatörer inte räcker för att tillgodose de skiftande behov som finns. Mot denna bakgrund förelås i motionen att bidraget till Rikskonserter nästa budgetår skall höjas med 3 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkande 30). Vidare hemställs i motionen att Rikskonserter skall få i uppdrag att redovisa hur stiftelsen framdeles vill stödja amatörmusikens, folkdansens och folkmusikens utveckling (yrkande 31). Den framtida finansieringen av utvecklingsarbete för folkmusiken och folkdansen behandlas även i motion Kr286 (fp, c, kds, v). Motionärerna anser att det är angeläget att de positiva erfarenheterna från kampanjen Folkmusik och Dansåret 1990 följs upp och utvecklas. En utvärdering av verksamheten under detta år har enligt motionärerna visat att denna genre är beroende av särskilda stödinsatser. Organisationer inom området har föreslagit att ett särskilt statligt stöd på 6,25 milj.kr. per år i fem år skall utgå till bl.a. förnyelse, experiment, pedagogisk utveckling bland barn och ungdom, dokumentation m.m. I motionen hemställs att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om stöd till sådant utvecklingsarbete.
Utskottet har i det föregående redovisat att musikpedagogiskt utvecklingsarbete hör till stiftelsen Rikskonserters huvuduppgifter, bl.a. i syfte att nå nya publikgrupper och nya miljöer. Rikskonserters utvecklingsavdelning arbetar enligt redogörelse i den senaste verksamhetsberättelsen utifrån särskilda program som bl.a. omfattar utveckling av pedagogiskt material. Bland de områden som särskilt skall prägla stiftelsens samarbete med musiklivet hör barn och ungdom, vilket avspeglas i den omfattning denna verksamhet har fått. Rikskonserter skall också svara för service till bl.a. folkrörelser och andra arrangörer och till olika intressegrupper inom produktionsledet.
Med tanke på amatörkulturens stora betydelse för människors delaktighet i kulturlivet och deras möjligheter att själva vara aktiva i olika former av kulturell verksamhet har utskottet förståelse för önskemålen om en utökad utvecklingsverksamhet. Sådana aktiviteter som Folkmusik och Dansåret 1990 är goda exempel på framgångsrik utveckling av amatörkulturen, där bl.a. Rikskonserter på olika sätt stött verksamheten. Ett stort ansvar för att stimulera och vidareutveckla musiklivet i dess helhet i de olika regionerna åvilar huvudmännen för den regionala musikverksamheten. Syftet med reformen år 1988, då bl.a. länsmusikstiftelserna bildades, var att i enlighet med 1974 års kulturpolitiska mål decentralisera ansvaret för det regionala musiklivets utveckling. Stor betydelse för amatörkulturen och dess utveckling har också studieförbunden.
Utskottet bedömer det inte möjligt att tillstyrka den i motion Kr271 yrkande 30 föreslagna anslagsökningen med 3 milj.kr. nästa budgetår under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen med avslag på motionsyrkandet anvisar de medel regeringen begärt.
Utskottet erinrar om att arbete för närvarande pågår med fördjupade anslagsframställningar inom stora delar av kultursektorn inför den första treåriga budgetperioden, vilken inleds budgetåret 1993/94. Förslag kommer att läggas fram i budgetpropositionen 1993. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen inte nu bör göra några uttalanden om anslagsutvecklingen för Rikskonserter eller om bidrag till utveckling av folkmusik och folkdans under budgetåret 1993/94 och tiden därefter. Riksdagen bör därför avslå motionerna Kr271 yrkande 31 och Kr286, i vilka begärs uttalanden om det framtida stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik.
I motion Kr226 (s) hemställs att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om stöd till ett "musikens hus" (yrkande 4). Rikskonserter bör enligt motionärens mening få i uppdrag att pröva frågan om en samlokalisering av den centrala verksamheten för en rad organisationer för amatörmusik och frågan om samverkan mellan dessa organisationer i syfte att minska deras svårigheter att finansiera sin centrala verksamhet.
I verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 1990/91 uttalar Rikskonserter att stiftelsens lokaler under året fungerat "som något av ett musikens hus". Det anges bl.a. att Föreningen Sveriges kördirigenter, generalsekretariatet för Nämnden för nordiskt musiksamarbete (NOMUS), Sveriges orkesterföreningars riksförbund samt Folkmusik och Dansåret 1990 under år 1990 disponerat lokaler i Rikskonserters hus i Gamla stan i Stockholm. Organisationerna har även fått administrativ och annan praktisk hjälp. Utskottet har inhämtat att en ideell förening nyligen bildats för att erbjuda resurssvaga musikorganisationer inom amatörmusiklivet kansliresurser och sammanträdeslokaler. Syftet är att avlasta organisationerna administrativa rutiner och därigenom ge dem möjligheter att i högre grad koncentrera sig på innehållet i verksamheten. Föreningens namn är TMT, Till Musikens Tjänst. Under år 1992 får den bidrag från Rikskonserter, kulturrådet och Musikaliska akademien. Föreningen disponerar lokaler hos Rikskonserter. Föreningen har i februari 1992 hemställt hos kulturdepartementet om ett bidrag med 500000 kr. per år under de fyra verksamhetsåren 1993--1996. Frågan har ännu inte behandlats inom departementet.
Utskottet kan konstatera att verksamhet av det slag som i motionen betecknas som "ett musikens hus" i viss utsträckning redan finns i Rikskonserters lokaler i Stockholm. Genom denna samlokalisering av vissa organisationers centrala verksamhet och genom den service och det stöd som organisationerna får hos Rikskonserter kan rationaliseringsvinster göras till gagn för både organisationerna och de bidragsgivande instanserna. Bland Rikskonserters uppgifter ingår att värna om svensk amatörmusik. Utskottet utgår därför från att Rikskonserter inom ramen för sina resurser ger stöd till föreningen TMT, Till Musikens Tjänst.
Utskottet förutsätter att erfarenheterna från den hittillsvarande verksamheten kan läggas till grund för överväganden i fråga om fortsatt stöd inför den treåriga budgetperiod som börjar budgetåret 1993/94 utan att något särskilt uttalande i frågan görs från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därmed yrkande 4 i motion Kr226.
Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter (B 14)
Utskottet tillstyrker att riksdagen under anslaget Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. Ur anslaget får medel utgå för täckning av löneavtal, motsvarande genomsnittlig statlig nivå, m.m. vid Rikskonserter.
Bidrag till regional musikverksamhet (B 15)
Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet. Statsbidragets storlek för kalenderåret 1992 har fastställts den 8 november 1991. Regeringen har den 28 november 1991 godkänt den gjorda överenskommelsen. Överenskommelsen innebär att den statliga ersättningen kalenderåret 1992 uppgår till 218510000 kr. I avvaktan på resultaten av förhandlingar för kalenderåret 1993 beräknas i budgetpropositionen anslaget för budgetåret 1992/93 preliminärt till samma belopp som för 1992 eller således 218510000 kr. Vidare kommer medel att tillföras anslaget från försvarsdepartementets huvudtitel.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisa 218510000 kr.
År 1970 beslöt riksdagen att militärmusiken från den 1 juli 1971 skulle omorganiseras till en statlig regionmusik (prop. 1970:3, bet. SU 121, rskr. 282). Regionmusiken skulle användas för uppgifter både inom det allmänna musiklivet och inom försvaret. Verksamheten omfattade 22 avdelningar fördelade på åtta regioner.
Huvudmannaskapet för den statliga regionala musikverksamheten övergick den 1 januari 1988 till landstingen (prop. 1984/85:1, bet. KrU 7, rskr. 53 och prop. 1985/86:114, bet. KrU 22, rskr. 330). Avtal träffades med samtliga landstingskommuner utom Stockholm.
Avtalen med landstingskommunerna i Östergötlands, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands kommun innefattade även tjänstemusik m.m. för försvarsmakten. Dessa avtal gällde tills vidare med en uppsägningstid på två år.
Vidare träffades avtal med chefen för armén om att Svenska rikskonserter genom den statliga Stockholmsmusiken skall svara för ceremonimusik för statsledningen samt tjänstemusik för stabsmyndigheter. Avtalet gällde tills vidare med en uppsägningstid av ett år.
Den 20 juni 1991 sade regeringen upp avtalen med de fem landstingskommunerna och Gotlands kommun om tjänstemusik m.m. för försvarsmakten. Avtalen upphör att gälla med utgången av juni månad 1993. Vidare sade chefen för armén den 1 juni 1991 upp överenskommelsen om Rikskonserters Stockholmsmusiks medverkan med tjänstemusik m.m. Överenskommelsen upphör att gälla med utgången av juni månad 1992.
På regeringens uppdrag har chefen för armén dels utarbetat en rapport, CA musikutredning 1990, dels redovisat ett förslag den 1 december 1991 till omfattning och kostnader för den framtida tjänstemusiken inom försvaret. Försvaret har enligt redovisningen beslutat att försöksvis inrätta en försvarsmusikorganisation. Av den totala kostnaden i dag för tjänstemusik om ca 26 milj.kr. avser drygt 13,8 milj.kr. köp av tjänster från sex länsmusikstiftelser och närmare 5,7 milj.kr. medverkan av Stockholmsmusiken. Enligt förslaget skall den totala kostnaden minskas till 20 milj.kr. Av den totala kostnaden om 20 milj.kr. avser 2,5 milj.kr. köp av tjänster från länsmusiken, dvs. en minskning med drygt 11 milj.kr. Chefen för armén räknar i övrigt med kostnader för medverkan av hemvärnet, för utnyttjande av en värnpliktig musikavdelning i norra Sverige samt för högvakter.
Föredragande statsrådet konstaterar att försvaret i framtiden i större utsträckning vill utnyttja frivilliga amatörmusikkårer i stället för befintliga professionella musikkårer. Samtidigt uttalar hon att hon respekterar att försvaret självt vill bestämma över hur de resurser som man kan avsätta till musik skall användas. De länsmusikstiftelser som mister eller får en minskning av sina uppdrag för försvaret kommer sannolikt inte att kunna upprätthålla nuvarande nivå eller profil på verksamheten. En betydande omställning torde enligt statsrådets mening bli aktuell.
De ursprungliga förutsättningarna för musikreformen sätts enligt motion Kr214 (kds, fp) ur spel genom att de länsmusikstiftelser som fick ansvar för tjänstemusik för försvaret kommer att få minskade bidrag fr.o.m. den 1 juli 1993. En överföring av medel från försvarsbudgeten bör göras för att kompensera länsmusikstiftelserna för minskningen. Statsbidraget till de berörda stiftelserna bör enligt motionärernas mening ha samma nivå som statsbidraget till jämförbara regionala stiftelser. Riksdagen bör enligt motionen som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts.
Utskottet har inhämtat att det förslag till omfattning och kostnader för den framtida tjänstemusiken inom försvaret, som chefen för armén lämnade till regeringen i december 1991, kommer att beredas inom regeringskansliet under våren 1992. Utskottet anser att detta beredningsarbete inte bör föregripas genom att riksdagen nu gör något uttalande i frågan. Riksdagen får vid nästa riksmöte tillfälle att ta ställning till frågan om medelstilldelningen till den regionala musikverksamheten under den treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Kr214.
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (B 16)
Från anslaget utgår bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. En av förutsättningarna för bidrag är att regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant. En annan förutsättning är att institutionen uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun.
Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs för institutionen. Enligt beslut av regeringen är för närvarande 23 teater- och dansinstitutioner och 12 musikinstitutioner berättigade till bidrag.
Riksdagen godkände år 1974 grunderna för statsbidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (prop. 1974:28 s. 407--410, bet. KrU 15, rskr. 248). Grundbeloppet skulle beräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga lönekostnaden per anställd vid teater- och dansinstitutionerna resp. musikinstitutionerna. I grundbeloppet skulle ingå kostnaderna för löner, avgifter för ATP, sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, grupplivförsäkring och avgångsbidrag. Fastställt grundbelopp skulle anslutas till den inträffade löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Vid fastställande av grundbeloppet skulle också hänsyn kunna tas till förändringar av de sociala kostnaderna.
Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institutioner kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60 % av bidragsunderlaget under högst tre år.
Grundbeloppen fördelas på institutioner av kulturrådet (fördelningen för budgetåret 1992/93 framgår av tabell i prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 50--51).
Antalet grundbelopp var länge oförändrat.
I budgetpropositionen 1990 föreslogs att antalet grundbelopp till teater- och dansinstitutioner skulle ökas med 123. Riksdagen beslöt om en ökning med 145 nya grundbelopp till totalt 2200,5 grundbelopp budgetåret 1990/91. I nämnda budgetproposition aviserades en ökning med 15 till budgetåret 1991/92. Av statsfinansiella skäl lades emellertid inte fram förslag därom i budgetpropositionen 1991. Riksdagen beslöt i enlighet härmed att antalet grundbelopp till teater- och dansinstitutioner för budgetåret 1991/92 skulle vara oförändrat.
I budgetpropositionen 1990 föreslogs vidare att antalet grundbelopp till musikinstitutioner skulle ökas med 25. Riksdagen beslöt om en ökning med 55 grundbelopp till totalt 684 grundbelopp budgetåret 1990/91. I nämnda budgetproposition aviserades en ökning med 50 till budgetåret 1991/92. Av planeringsskäl gjorde kulturrådet en preliminär fördelning av 39 av dessa aviserade 50 grundbelopp. Av statsfinansiella skäl lades emellertid inte heller fram förslag om dessa 50 grundbelopp i budgetpropositionen 1991. Riksdagen beslöt i enlighet härmed att antalet grundbelopp till musikinstitutioner för budgetåret 1991/92 skulle vara oförändrat.
Innevarande budgetår är det totala antalet grundbelopp för teater- och dansinstitutioner således 2200,5 och för musikinstitutioner 684.
I årets budgetproposition föreslås att antalet grundbelopp till teater- och dansinstitutioner skall ökas med 39. Av de 39 nya grundbeloppen föreslås 17 finansieras genom omfördelning av medel avseende hittillsvarande bidrag till Byteatern i Kalmar under förevarande anslag och under anslaget till fria teatergrupper. Antalet grundbelopp till musikinstitutioner föreslås ökas med 35.
För teater- och dansinstitutioner har beräkningarna av anslagsbeloppet i årets budgetproposition utgått från ett preliminärt grundbelopp av 215000 kr. (resp. 199200 kr. i de fall där lönekostnadspålägg inte skall beräknas). Statsbidrag utgår som tidigare sagts med 55 % av bidragsunderlaget, dvs. preliminärt med 118250 kr. (resp. 109560 kr.). För musikinstitutioner har beräkningarna utgått från ett preliminärt grundbelopp av 250800 kr. (resp. 232400 kr. i de fall där lönekostnadspålägg inte skall beräknas). Även till dessa institutioner utgår statsbidrag med 55 % av bidragsunderlaget, dvs. preliminärt med 137940 kr. (resp. 127820 kr.).
En ytterligare ökning med tio grundbelopp -- utöver regeringens förslag -- till teater- och dansinstitutioner föreslås i motion Kr271 (s) yrkande 10. Ökningen är avsedd att göra det möjligt för kulturrådet att kunna ge den nyetablerade länsteatern i Bohuslän tidigare utlovat ökat stöd och att kunna förstärka stödet till barn- och ungdomsteatern bl.a. inom Älvsborgs län. Ökningen beräknas medföra ett ökat anslagsbehov av 1182500 kr.
I motion Kr282 (s, c) begärs inte någon ökning av antalet grundbelopp. Däremot hemställer motionärerna att riksdagen skall uttala att länsteatern i Bohuslän skall erhålla grundbelopp av kulturrådet i enlighet med den ursprungliga planen för utbyggnad av teatern. Detta skulle innebära dels sju nya grundbelopp för budgetåret 1992/93, dels ytterligare sju nya grundbelopp som kompensation för utebliven ökning föregående budgetår.
Enligt motionerna Kr203 (c), Kr206 (kds), Kr207 (s) och Kr216 (m, fp, v) skall riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att Helsingborgs konsertförening skall tilldelas 16 nya grundbelopp. I motionerna Kr203 och Kr216 anges att medel bör omfördelas från anslagen till Riksteatern, Operan och Dramaten. Enligt motion Kr207 bör medel omfördelas från anslagen till Operan och Dramaten. Motionärerna hänvisar till att kommunen tagit ett betydande ekonomiskt ansvar för utbyggnaden av orkestern utan att en motsvarande ökning skett av det statliga bidraget.
Förhållandet mellan antalet grundbelopp för Stockholms konserthusstiftelse -- som har 170 grundbelopp -- och Göteborgs konsert AB -- som har 135 grundbelopp -- tas upp i motionerna Kr255 (fp, s, m, c, kds, nyd, v) och Kr256 (m). I den sistnämnda tas upp även frågan om hur stort antal grundbelopp Stiftelsen Malmö symfoniorkester -- som har 85 grundbelopp -- bör ha. Motionärerna anser att det inte är acceptabelt med denna skillnad i antalet grundbelopp för de tre stora orkestrarna och hemställer att riksdagen skall göra ett uttalande om att de tre orkestrarna skall få en likvärdig behandling i statsbidragshänseende.
Slutligen tar tre motioner upp frågan om att ytterligare orkestrar skall bli grundbidragsberättigade. I motion Kr215 (fp) tas upp frågan om grundbidrag till Norrbottens kammarorkester som är under uppbyggnad med stöd från länsstyrelsen. Vidare bör enligt motion Kr244 (m, fp) Göteborgsmusiken (tidigare Göteborgs Spårvägars Musikkår) få både grundbidrag och visst bidrag från medel anvisade för regional musikverksamhet och för militär och ceremoniell musik. Slutligen begärs i motion Kr284 (fp) att grundbidrag skall tilldelas kammarorkestern Musica Vitae i Växjö som bekostas med medel från länsmusikstiftelsen.
Utskottet anser att det är betydelsefullt att den utveckling av regional och lokal teater-, dans- och musikverksamhet som pågått sedan mitten av 1970-talet får fortsätta. Utskottet har vid tidigare riksmöten uttalat att redan gjorda satsningar bör konsolideras och kompletteras och att stöd bör ges till utökad verksamhet inom områden som hittills varit eftersatta. En särskild satsning på barn- och ungdomsteater och på län utan länsteater gjordes för två år sedan. Ett uppehåll i ökningen av antalet grundbelopp gjordes emellertid vid föregående riksmöte av statsfinansiella skäl.
Enligt utskottets mening är det angeläget att utbyggnaden av bidraget till de regionala institutionerna nu kan återupptas. Flera nya och små institutioner är fortfarande under uppbyggnad. Det finns också institutioner vars huvudmän på senare tid gjort betydande åtaganden för en utbyggnad av verksamheten utan att det statliga stödet byggts ut på motsvarande sätt. Det finns också regionala ojämnheter i det statliga stödets fördelning i landet som det på sikt kan finnas anledning att justera.
Utskottet kan emellertid inte tillstyrka en ökning av antalet grundbelopp utöver regeringens förslag nästa budgetår, varför riksdagen med avslag på motion Kr271 yrkande 10 bör anvisa 365473000 kr. Detta innebär, som tidigare angetts, att totalt 74 nya grundbelopp inrättas, varav 39 till teater- och dansinstitutioner och 35 till musikinstitutioner.
Utskottet har i det föregående redovisat att ansvaret för fördelningen av grundbeloppen har lagts på kulturrådet. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att frångå denna princip, varför riksdagen bör avslå motionsyrkanden som innebär att riksdagen skall uttala sig för fördelning av nya grundbelopp till viss institution. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr203, Kr206, Kr207, Kr216 och Kr282.
I vad gäller fördelningen av grundbelopp mellan de tre största orkestrarna vill utskottet stryka under att om en sådan utjämning som förordas i motionerna kommer till stånd får den inte ske genom en omfördelning av redan tilldelade grundbelopp. En förutsättning måste vara att nya grundbelopp kan tillföras. Utskottet vill erinra om att riksdagen vid riksmötet 1989/90 beslöt om en utökning av antalet grundbelopp för musikinstitutioner med 55 i syfte att göra det möjligt för kulturrådet att lämna ökat bidrag till Göteborg. Kulturrådet tilldelade Göteborgs konsert AB 30 av dessa 55 nya grundbelopp. Det bör i sammanhanget också nämnas att riksdagen vid samma riksmöte ökade antalet grundbelopp till teater- och dansinstitutioner med 145, varav kulturrådet tilldelade Malmö stadsteater 35 för musikteaterverksamhet. Åtgärden medförde en viss avlastning för Stiftelsen Malmö symfoniorkester då denna stått för betydande insatser för musikteaterverksamheten vid stadsteatern. Med det anförda och mot bakgrund av att kulturrådet anförtrotts uppgiften att fördela grundbeloppen till institutionerna i landet avstyrker utskottet bifall till motionerna Kr255 och Kr256.
Utskottet kan konstatera att det ännu finns betydande behov av fortsatt utbyggnad vid de institutioner som i dag är berättigade till statligt stöd i form av grundbidrag. Det kan i denna situation vara svårt att nu finna utrymme för bidrag till ytterligare institutioner, oavsett om verksamheten vid dem är av mycket hög kvalitet. Utskottet vill i sammanhanget stryka under att en förutsättning för statsbidrag i form av grundbidrag bl.a. är att institutionens huvudman tar på sig ett motsvarande ekonomiskt åtagande och har en plan för den fortsatta utvecklingen av verksamheten vid institutionen. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna Kr215, Kr244 och Kr284.
En utredning om villkoren för de svenska symfoniorkestrarna begärs i motion Kr226 (s) yrkande 2. Den omstrukturering och regionalisering som pågår inom musiklivet påverkar indirekt symfoniorkesterverksamheten, framför allt de orkestrar som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR). Ett antal problemområden räknas upp i motionen. Omstruktureringen påverkar samverkan mellan institutionsorkestrarna och de orkestrar som är anslutna till SOR. Orkestrarna inom SOR står enligt motionärens mening inför en osäker framtid. En fortsatt utveckling av samarbetet med i första hand de mindre institutionsorkestrarna är angelägen. En samlad utredning behövs för att finna lösningar på problemen, som inte enbart är ekonomiska.
Mot bakgrund bl.a. av den länsmusikreform som genomfördes år 1988 uppdrog regeringen hösten samma år åt en särskild utredningsman att göra en översyn rörande de samhällsstödda symfoniorkestrarnas situation m.m. Resultaten av översynen redovisas i betänkandet (Ds 1989:46) Symfonierna och samhället. I betänkandet redovisas nuvarande resurser, kommunernas, landstingens och statens ansvar, synpunkter på bidragssystemen, utvecklingsambitionerna i regionerna m.m. Förslag lämnas bl.a. beträffande utbyggnadstakt, gästspelsverksamhet och turnéverksamhet. I betänkandet behandlas även samverkan mellan orkestrarna och musiklivet i övrigt.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om det ansvar för musiklivets totala situation som åvilar den regionala musikorganisationen. I samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (bet. KrU 7, rskr. 53) framhölls bl.a. att det är viktigt med en regional musikpolitisk planering som ger en total bild av musiklivet i regionen. Ett viktigt skäl för den föreslagna omorganisationen -- som genomfördes år 1988 -- var att ge betydligt bättre förutsättningar än dittills för en självständig och heltäckande musikpolitik. Därför måste även det rika musikliv uppmärksammas som finns utanför den ram som statliga, primärkommunala och landstingskommunala insatser ger. Syftet med den regionala musikpolitiska planeringen bör vara att musiklivet i dess helhet skall stimuleras och utvecklas och inte bara den sektor där staten överlåtit ansvaret.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Kr226 yrkande 2 om en samlad utredning om symfoniorkestrarnas villkor.
Medel för bidrag till de regionala skådebanorna har hittills beräknats under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Innevarande budgetår lämnas bidrag i form av grundbidrag till sex regionala skådebanor. Grundbidragen har fördelats av kulturrådet. I budgetpropositionen beräknas medel för bidrag till skådebanorna nästa år under en särskild anslagspost under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Medlen avses förvaltas av styrelsen för Riksskådebanan.
I motionerna Kr243 (s) och Kr285 (s) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna behovet av stöd till skådebaneverksamhet i Västernorrlands och Jämtlands län resp. till Nya skådebanan i Stockholms län.
Utskottet har i betänkandet 1991/92:KrU18 inte haft något att erinra mot att medel beräknas under särskild anslagspost för bidrag till skådebanorna under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Det får ankomma på styrelsen för Riksskådebanan att fördela tillgängliga resurser mellan skådebanorna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr243 och Kr285.
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (B 17)
I budgetpropositionen hänvisas till teaterkostnadsutredningens (SOU 1991:71) beskrivning av de fria gruppernas ekonomiska situation. Kulturministern delar den uppfattning om utvecklingen inom området som kom till uttryck i 1991 års budgetproposition. En nettoökning av anslaget för budgetåret 1992/93 med 8156000 kr. föreslås. Vidare föreslås en reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria grupperna.
Med hänvisning till den allvarliga ekonomiska situationen för många fria grupper föreslås i motion Kr257 (v) en ytterligare höjning av anslaget med 7 milj.kr. (yrkande 1). Höjningen föreslås finansieras genom en omfördelning av medel från anslaget Bidrag till Operan.
De fria grupperna har enligt motion Kr271 (s) en central betydelse i kulturlivet. De svarar för förnyelse av teater, dans och musik och har vunnit en ny publik för scenkonsten genom att spela bl.a. på mindre orter och utanför institutionernas scener. De fria gruppernas andel av publiken motsvaras inte av deras andel av det offentliga stödet. Mot denna bakgrund föreslås en anslagsökning med 5 milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande 15). Vidare föreslås (yrkande 16) en översyn av det statliga stödet till de fria grupperna syftande till en etappvis ökning med 5 milj.kr. per år under en femårsperiod under förutsättning att kommuner och landsting bidrar med lika mycket. Ökningarna skall avse verksamhet utanför storstäderna och även nya, regionalt förankrade grupper. Vidare skall unga artister och konstnärligt nyskapande stödjas samt barn- och ungdomsteater främjas.
Riksdagen bör enligt motion Kr273 (s) yrkande 3 uttala att det behövs ökade anslag till de fria teater-, dans- och musikgruppernas verksamhet i skogslänen.
Utskottet vill -- liksom vid föregående riksmöten -- stryka under betydelsen av de fria teater-, dans- och musikgruppernas verksamhet. Utskottet anser det därför väl motiverat med den höjning av anslaget till de fria grupperna för nästa budgetår som regeringen föreslår. Utskottet -- som erinrar om de betydande ökningar av bidraget till dessa grupper som skett under den senaste femtonårsperioden -- kan däremot inte tillstyrka den ytterligare ökning av anslaget som föreslås i motion Kr271 yrkande 15. Utskottet avstyrker också yrkande 3 i motion Kr273.
I ett tidigare avsnitt av detta betänkande har utskottet avstyrkt ett yrkande i motion Kr257 om att minska anslaget till Operan i syfte att kunna öka förevarande anslag. Som en konsekvens av detta ställningstagande föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr257 i vad avser det nu aktuella yrkandet 1.
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen under anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. anvisar det i propositionen begärda beloppet på 62066000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen beträffande en reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria grupperna.
Utskottet erinrar om att kulturrådet inför innevarande budgetår sett över bidragsprinciperna och att en ny modell för bidragsgivningen numera tillämpas. Den nya modellen skall bl.a. syfta till att göra en tydligare ansvarsfördelning möjlig mellan stat, landsting och kommun. Systemet skall också göra det möjligt att fler grupper i landsorten kommer i fråga för verksamhetsbidrag. Det skall också lämna utrymme för stimulans av konstnärlig förnyelse. De fria gruppernas verksamhet har, som nämnts i det föregående, berörts i teaterkostnadsutredningens arbete.
Utskottet anser att det inte är erforderligt med ytterligare en utredning om stödet till de fria grupperna. Utskottet erinrar också om att riksdagen vid nästa riksmöte kommer att få ta ställning till förslag inför den treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 16 i motion Kr271.
Bidrag till Musikaliska akademien (B 18)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Bidrag till Musikaliska akademien anvisa 2826000 kr., dvs. en ökning med 128000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 212677000 kr.,
2. beträffande syntolkning av teaterföreställningar
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr217, 1991/92:Kr254 och 1991/92:Kr281,
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 3 till Bidrag till Operan för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 251644000 kr., men. (v) - delvis
4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 145790000 kr.,
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 30 till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 71526000 kr., res. 1 (s)
6. beträffande det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 31 och 1991/92:Kr286, res. 2 (s) men. (v) - delvis
7. beträffande stöd till central verksamhet för amatörmusikorganisationer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr226 yrkande 4, res. 3 (s)
8. beträffande medelsanvisningen till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regional musikverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 218510000 kr.,
10. beträffande försvarsmusiken fr.o.m. budgetåret 1993/94
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr214,
11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr203, 1991/92:Kr206, 1991/92:Kr207, 1991/92:Kr215, 1991/92:Kr216, 1991/92:Kr244, 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del, 1991/92:Kr282 och 1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall beräknas medel för grundbelopp i enlighet med regeringens förslag, res. 4 (s) men. (v) - delvis
12. beträffande fördelningen av grundbelopp till de tre största orkestrarna
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr255 och 1991/92:Kr256,
13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 365473000 kr., res. 5 (s) - villk. res. 4 men. (v) - delvis
14. beträffande utredning om villkoren för symfoniorkestrarna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr226 yrkande 2,
15. beträffande viss skådebaneverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr243 och 1991/92:Kr285,
16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr257 yrkande 1, 1991/92:Kr271 yrkande 15 och 1991/92:Kr273 yrkande 3 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 62066000 kr., res. 6 (s) men. (v) - delvis
17. beträffande pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och musikgrupperna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som anförts i propositionen om en reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och musikgrupperna,
18. beträffande översyn av det offentliga stödet till de fria grupperna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 16, res. 7 (s)
19. beträffande medelstilldelningen till Bidrag till Musikaliska akademien
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 2826000 kr.
Stockholm den 2 april 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter (mom. 5)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet bedömer" och slutar med "regeringen begärt" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr271 att en vital amatörkultur skapar förutsättningar för ett starkt professionellt kulturliv. Grunden för en framgångsrik amatörverksamhet är att deltagarna kan utveckla sin förmåga och frigöra sin skaparkraft. Av den anledningen är pedagogik- och metodutvecklingen av stor betydelse. Utskottet anser därför att -- utöver vad regeringsförslaget kan ge utrymme för -- medel bör anvisas som gör det möjligt för Rikskonserter att främja pedagogisk utveckling m.m. för amatörmusiken. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 30 under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter anvisar 3 milj.kr. utöver regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 30 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 74526000 kr.,
2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik (mom. 6)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "och folkmusik" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att pedagogik- och metodutvecklingen för amatörkulturen kan få ett mera långsiktigt stöd. Det är särskilt angeläget att ge folkmusik- och folkdansrörelsen goda möjligheter att bl.a. följa upp framgångarna från kampanjen Folkmusik och Dansåret 1990. Rikskonserter bör mot denna bakgrund -- i enlighet med vad som anförs i motion Kr271 -- få regeringens uppdrag att redovisa hur man framdeles vill ta ansvar för att stödja amatörmusikens, folkdansens och folkmusikens utveckling.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 31 och med anledning av motion 1991/92:Kr286 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Stöd till central verksamhet för amatörmusikorganisationer (mom. 7)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "motion Kr226" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att erfarenheterna från den hittillsvarande verksamheten med stöd till amatörmusikorganisationernas centrala verksamhet bör utvärderas och läggas till grund för överväganden om fortsatt stöd under den treåriga budgetperiod som börjar budgetåret 1993/94. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr226 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande stöd till central verksamhet för amatörmusikorganisationer
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr226 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 11)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet kan emellertid" och slutar med "till musikinstitutioner" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det väl motiverat att -- som föreslås i motion Kr271 -- antalet grundbelopp till teater- och dansinstitutioner för budgetåret 1992/93 ökas med 10 utöver regeringens förslag. När den totala ramen ökas på detta sätt blir möjligheterna större för kulturrådet att vid fördelningen av antalet grundbelopp ta större hänsyn till de förstärkningsbehov som finns vid exempelvis den nystartade länsteatern i Bohuslän och inom barn- och ungdomsteaterverksamheten, bl.a. i Älvsborgs län. Utskottets förslag innebär att 84 nya grundbelopp inrättas, varav 49 till teater- och dansinstitutioner och 35 till musikinstitutioner.
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr203, 1991/92:Kr206, 1991/92:Kr207, 1991/92:Kr215, 1991/92:Kr216, 1991/92:Kr244, 1991/92:Kr282 och 1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall beräknas medel för grundbelopp i enlighet med utskottets förslag,
5. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 13)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 366656000 kr.,
6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (mom. 16)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Kr273" bort ha följande lydelse:
De fria grupperna har enligt utskottets uppfattning en central betydelse i kulturlivet. De svarar för förnyelse av teater, dans och musik och har vunnit en ny publik genom att spela bl.a. på mindre orter och utanför institutionernas scener. Deras andel av publiken motsvaras inte av deras andel av det offentliga stödet. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 15 under anslaget till de fria grupperna bör anvisa 5 milj.kr. utöver regeringens förslag.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "62066000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen under anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper anvisar 67066000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 15, med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr273 yrkande 3 och med avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 1 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 67066000 kr.,
7. Översyn av det offentliga stödet till de fria grupperna (mom. 18)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Kr271" bort ha följande lydelse:
Teaterkostnadsutredningen har påpekat att de fria grupperna fortfarande har en otrygg ekonomi och hävdat att ett stort antal grupper kommer att läggas ned. Utskottet anser det mot denna bakgrund befogat med en översyn av stödet till de fria grupperna. Översynsarbetet bör utgå från en sådan etappvis utbyggnad av bidraget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna som föreslås i motion Kr271. Inriktningen på översynsarbetet bör vara att det statliga bidraget bör öka med minst 5 milj.kr. per år under fem år under förutsättning att kommuner och landsting bidrar med lika mycket. Vid översynen bör uppmärksammas behovet av att stärka grupper utanför storstäderna och av att ge nya regionalt förankrade grupper en möjlighet att etablera sig. Unga artister och konstnärligt skapande bör stödjas. Barn- och ungdomsteater bör främjas. Ekonomiska ramar bör avsättas för vart och ett av dessa tre ändamål.
Vad utskottet anfört om en översyn av stödet till de fria grupperna bör riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande översyn av det offentliga stödet till de fria grupperna
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 11)
Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c) anför:
Som framgår av motion 1991/92:Kr284 från Folkpartiet och Centerpartiet är den nuvarande bidragsgivningen till musikinstitutioner ojämnt fördelad över landet. När utbyggnaden av bidraget till de regionala institutionerna nu återupptas, gör vi den bedömningen att det bör bli möjligt att både tillgodose sådana förstärkningsbehov som finns vid de institutioner som redan i dag är grundbidragsberättigade och påbörja utjämningen av de regionala skillnaderna genom att kretsen av bidragsberättigade institutioner utökas. Vi förutsätter mot denna bakgrund att -- när ansökan föreligger och förutsättningarna för grundbidrag är uppfyllda -- regeringen i positiv anda kommer att pröva frågan om att förklara kammarorkestern Musica Vitae i Växjö berättigad till statsbidrag i form av grundbidrag. Det ankommer på kulturrådet att fördela grundbidrag till de institutioner som regeringen förklarat berättigade till sådant bidrag. Vi förutsätter att kulturrådet därvid beaktar det behov av regional utjämning som påtalas i motion Kr284.
2. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (mom. 16)
Anne Sörensen (nyd) anför:
Nydemokraterna anser att det med hänsyn till det statsfinansiella läget inte finns utrymme för en kulturbudget större än vad regeringen föreslagit för budgetåret 1992/93. Det är därför inte möjligt att tillstyrka ett ökat bidrag till de fria grupperna detta år. I reservation 7 (nyd) till kulturutskottets betänkande 1991/92:KrU18 har emellertid föreslagits att en planering skall ske för att kulturanslagen skall kunna ökas med en miljard det nästföljande budgetåret. Förutsättningar bör skapas för en fördubbling av kulturanslagen till totalt 6 miljarder inom en treårsperiod. Inom ramen för en sådan ökning av de totala anslagen till kulturområdet bör det finnas goda möjligheter att förstärka bidragen till de fria teater-, dans- och musikgrupperna. Det är viktigt att värna om barnens och ungdomarnas möjligheter att få uppleva teater-, dans- och musikföreställningar. De fria grupperna har i stor utsträckning inriktat sin verksamhet mot barnen och ungdomarna. De fria grupperna står också för en betydande del av förnyelsen inom sina områden.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (mom. 3)
Jag anser att en uppräkning av medlen till de tre nationella institutionerna är väl motiverad. Det är bl.a. väsentligt att Operan får ett sådant bidrag att verksamheten kan bibehållas och utvecklas. Därför anser jag att riksdagen bör anvisa medel till verksamheten, till pris- och löneomräkning och till täckande av hyreshöjningar i enlighet med förslaget i budgetpropositionen. Jag anser det också rimligt att ett företag med Operans omslutning får ett högre aktiekapital. Medel till en resultatutjämningsfond bör emellertid anvisas successivt under en treårsperiod. Därför bör den i propositionen föreslagna medelsanvisningen om 13,2 milj.kr. för detta ändamål minskas med 8,8 milj.kr. till 4,4 milj.kr. Genom denna minskning av anslaget Bidrag till Operan frigörs medel som i stället kan användas till en ökning med 1,8 milj.kr. av bidraget till centrumbildningarna under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. och en ökning med 7 milj.kr. av anslaget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna. Under anslaget Bidrag till Operan bör totalt 242844000 kr. anvisas.
2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik (mom. 6)
De positiva erfarenheterna från Folkmusik och Dansåret 1990 måste följas upp. Utvärderingar av kampanjåret visar att verksamheten varit framgångsrik men också att genren är beroende av särskilda stödinsatser. Som redovisas i motion Kr286 har en femårig utvecklingsplan presenterats av organisationer inom området. För att kunna genomföra planen krävs ett bidrag på 6,25 milj.kr. per år. Medlen avses användas till förnyelse, experiment, pedagogisk utveckling bland barn och ungdom, dokumentation, en ny tidskrift, förbättring av tillgången på lokaler m.m. Som utskottet konstaterat i detta betänkande har studieförbunden stor betydelse för amatörkulturen och dess utveckling. De stora nedskärningar som för närvarande görs av både de statliga och de kommunala bidragen till folkbildningen kommer -- som Vänsterpartiet redan tidigare framhållit -- att få allvarliga konsekvenser för amatörkulturen. Mot bakgrund av det anförda anser jag att riksdagen med bifall till motion Kr286 bör begära att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om stöd till utvecklingsarbete för folkdans, folkmusik m.m.
3. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner m.m. (mom. 11 och 13)
Jag anser i likhet med vad som anförs i motion Kr216 att antalet nya grundbelopp till musikinstitutioner bör ökas med 16 i förhållande till regeringens förslag. Med totalt 51 nya grundbelopp bör det bli möjligt för kulturrådet att lämna ett väsentligt ökat bidrag till Helsingborgs konsertförening. Totalt bör 367680000 kr. anvisas under anslaget.
4. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (mom. 16)
Den nettoökning av bidraget till de fria grupperna som regeringen föreslår är till stora delar intecknad för bidrag till musikföreningar och bidrag till Folkoperan i Stockholm. Den totala ökningen till övriga ca 50 teatergrupper och 15 dansgrupper blir endast 2 milj.kr. Med tanke på den betydelse de fria grupperna har för barns och ungdomars möjlighet att få uppleva teater, den förnyelse av verksamheten som de fria grupperna står för och den allvarliga ekonomiska situationen för de fria grupperna är det mycket angeläget att öka bidraget utöver regeringens förslag. Jag har i det föregående i enlighet med motion Kr257 föreslagit en minskning av anslaget Bidrag till Operan i syfte att frigöra 7 milj.kr. att tillföra anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Det senare anslaget kommer därmed att uppgå till totalt 69066000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 6, 11, 13 och 16 borde ha hemställt:
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan
att riksdagen med bifall till motion 1991/02:Kr257 yrkande 3 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till Operan för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 242844000 kr.,
6. beträffande det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr286 och med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr216 samt med avslag på motionerna 1991/92:Kr203, 1991/92:Kr206, 1991/92:Kr207, 1991/92:Kr215, 1991/92:Kr244, 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del, 1991/92:Kr282 och 1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall beräknas dels medel för grundbelopp till teater- och dansinstitutioner i enlighet med regeringens förslag, dels medel för grundbelopp till musikinstitutioner innebärande en ökning med 16 nya grundbelopp i förhållande till regeringens förslag,
13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 367680000 kr.,
16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr257 yrkande 1, med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr271 yrkande 15 och med avslag på motion 1991/92:Kr273 yrkande 3 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 69066000 kr.,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 3 Utskottet 5 Bidrag till Svenska riksteatern (B 10) 5 Bidrag till Operan (B 11) 7 Bidrag till Dramatiska teatern (B 12) 7 Bidrag till Svenska rikskonserter (B 13) 8 Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter (B14) 10 Bidrag till regional musikverksamhet (B 15) 10 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (B 16) 12 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (B17) 17 Bidrag till Musikaliska akademien (B 18) 18 Hemställan 18 Reservationer 1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter (s) 21 2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik (s) 21 3. Stöd till central verksamhet för amatörmusikorganisationer (s) 22 4. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (s) 22 5. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (s) 23 6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (s) 23 7. Översyn av det offentliga stödet till de fria grupperna (s) 24 Särskilda yttranden 1. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (fp, c) 24 2. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (nyd) 25 Meningsyttring av suppleant (v) 25