Telepolitik i utveckling
Betänkande 1990/91:TU28
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU28
Telepolitik i utveckling
Innehåll
1990/91
TU28
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett avsnitt med rubriken Telepolitik i utveckling i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt, den s.k. tillväxtpropositionen. Regeringens förslag innebär bl.a. följande. Det statliga ansvaret för tillhandahållande av teletjänster skall omfatta telefonitjänsten i hela landet. Televerkets kapitalstruktur anpassas till vad som gäller för aktiebolag. Avkastnings- och utdelningskraven på televerket skärps. Regeringens nuvarande beslutanderätt i fråga om vissa teletaxor delegeras till televerket. Särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet avskaffas. Televerkets associationsform ändras den 1 juli 1992. Alternativ därvid är aktiebolagsformen eller en utvecklad affärsverksform. Principer läggs fast för hur televerket skall kompenseras för vissa särskilda åtaganden som gäller telefonautomater i glesbygd, handikapphänsyn, totalförsvarsaspekter och samhällets alarmeringstjänst (SOSAB).
I betänkandet behandlas vidare ett femtiotal motionsyrkanden. I c-, v- och mp-motioner framhålls att det statliga ansvaret för teletjänster förutom telefoni även bör omfatta telefax och datakommunikation. I m- och fp-motioner framhålls att särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet bör behållas tills vidare. I m-, fp-, c- och mp-motioner framhålls att televerket bör bolagiseras. De två förstnämnda partierna förordar också en börsintroduktion. Centerpartiet anser att en sådan bör övervägas. I m- och fp-motionerna framhålls vidare att televerket bör delas upp i en nätdel och en trafikdel, enligt den modell som numera gäller för järnvägen, i syfte att underlätta konkurrens inom telesektorn. Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens förslag om televerkets kapitalstruktur och associationsform samt om delegering av beslutanderätten i fråga om vissa teletaxor.
Vidare behandlar utskottet motionsyrkanden om bl.a. televerkets ansvar för sociala och regionala hänsyn, handikappanpassning av teletjänster, taxefrågor och om telenätets modernisering.
Utskottet tillstyrker samtliga regeringens förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Genom ett s.k. utskottsinitiativ föreslår utskottet att regeringen -- i avvaktan på beslut om ny associationsform för televerket -- bemyndigas medge att vissa delar av televerkets verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.
Till betänkandet har fogats 17 reservationer. De frågor som reservationerna avser samt de partier som står bakom dem redovisas under avsnittet Hemställan i utskottets yttrande (s. 27--29).
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt under avsnitt 6.2 Telepolitik i utveckling (s. 136--152), såvitt här är i fråga (s. 244--247), att riksdagen 25. godkänner att det statliga ansvaret skall omfatta telefonitjänsten i hela landet (avsnitt 6.2.2, s.137--138), 26. godkänner förslagen angående televerkets kapitalstruktur (redovisning av pensionsskuld, av skattemotsvarighet, engångsinleverans samt soliditet) (avsnitt 6.2.3, s.138--146), 27. godkänner de ekonomiska målen för televerket under perioden 1992--1994 avseende avkastning, utdelning, priser, totalproduktivitet och delegering av beslut om televerkets taxor (avsnitt 6.2.3, s.138--146), 28. godkänner att särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet avskaffas fr.o.m. verksamhetsåret 1991 (avsnitt 6.2.3, s.138--146), 29. godkänner förslagen beträffande televerkets investeringar, service- och kvalitetsmål för perioden 1992--1994 (avsnitt 6.2.3, s.138--146), 30. godkänner att televerkets associationsform skall ändras fr.o.m. den 1 juli 1992 (avsnitt 6.2.4, s.146--150), 31. godkänner förslagen till principer för hur televerkets särskilda åtaganden skall redovisas och ersättas (avsnitt 6.2.5, s.150--152), 32. godkänner förslaget till nytt konsortialavtal avseende SOS Alarmering AB (avsnitt 6.2.5, s.150--152).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87
1990/91:T39 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att även telefax och grundläggande dataöverföring skall ingå i statens ansvar för teletjänster, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt och socialt ansvar.
1990/91:T54 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att infrastrukturen har en grundläggande betydelse för samhällets utveckling och att därför staten genom fortsatt ägande måste ta ansvar för att sociala och regionala hänsyn fullföljs och utvecklas inom post- och televerksamheten i hela landet, 2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EGs s.k. Green Papers för post- och teleområdena inte skall tillåtas styra verksamheterna eller i övrigt inkräkta på samhällets sociala och regionalpolitiska ansvar, 8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att ge televerket en ny associationsform, 9. att riksdagen beslutar att det statliga ansvaret för telekommunikationerna skall omfatta både telefontjänster och grundläggande datatjänster i hela landet, 10. att riksdagen beslutar att teletaxorna i enlighet med motionens förslag även i fortsättningen beslutas av regeringen, 11. att riksdagen beträffande teleavgifter beslutar att nuvarande grad av subventionering från företagssektorn till hushållssektorn skall bibehållas, 12. att riksdagen beslutar att alla aktörer på det statliga nätet skall omfattas av principen enligt yrkande 11, 13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till teleavgiftssystem som på ett bättre sätt än hittills gynnar landets glesbygdsområden, 14. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att kapitalstrukturen för televerket skall anpassas till aktiebolagslagen.
1990/91:T57 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en definition av grundläggande telekommunikationer enligt post- och teleutredningens förslag, 2. att riksdagen beslutar att den vanliga telefontjänsten skall handikappanpassas i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare överväganden beträffande ansvars- och finansieringsprincipen.
1990/91:T60 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för att tillgodose tele- och datakommunikationstjänster, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionalpolitiskt stöd skall kunna utgå vid investeringar i telenätet för att möjliggöra datakommunikation i enlighet med vad i motionen anförts, 17. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med direktiv att belysa konsekvenserna av en förändrad företagsform för televerket i enlighet med vad i motionen anförts. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:T61 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:N33 anförts om uppdelning, bolagisering och privatisering m.m. av televerket, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:N33 anförts om fortsatt särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet.
1990/91:T62 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till bolagisering av televerket i enlighet med vad i motionen anförts, 12. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N34.
1990/91:T71 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionens avsnitt 4.2 anförts om televerket, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10, punkt 26, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10, punkt 27, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10, punkt 28, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10, punkt 29, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10, punkt 30. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N42.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1991
1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om telepolitiken.
1990/91:T218 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A428 anförts om behovet av utbyggnad av telekommunikationerna i sydöstra Sverige.
1990/91:T230 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:N292 anförts om ökad konkurrens i telesektorn.
1990/91:T251 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till utbyggnad av telekommunikationer.
1990/91:T261 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A491 anförts om en läns- och en rikstaxa för telenätet.
1990/91:T547 av Viola Claesson m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvecklad nordisk samverkan kring tele- och datatrafik.
1990/91:T801 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av konsortialavtalet för alarmeringstjänster.
1990/91:T803 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av målen för televerket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om taxor och regler för tredjepartstrafik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frekvenstilldelning skall föras bort från televerkets affärsområde, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hindra konkurrenssnedvridande överföring av intäkter mellan olika grenar av televerket, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av teleinvestgruppen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avkastnings- och utdelningskraven på televerket, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den konkurrensutsatta och affärsmässiga delen av televerket bör skiljas ut och bedrivas i bolagsform, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klargörande av målet för telepolitiken vad avser tillgängligheten av ett geografiskt heltäckande nät, regionalpolitiskt ansvar och hänsynen till försvarets krav på driftssäkerhet och skydd.
1990/91:T807 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A478 anförts om infrastrukturella satsningar i form av vägar och AXE-system inom regionen Österlen.
1990/91:T808 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A479 anförts om vikten av goda telekommunikationer i Kalmar län.
1990/91:T809 av Maggi Mikaelsson och Viola Claesson (båda v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av telekommunikationssystem i norra Sverige, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av enhetstaxa för telefonsamtal.
1990/91:T810 av Kaj Nilsson och Carl Frick (båda mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en detaljerad redovisning av televerkets kabel-TV-verksamhet. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:L734.
1990/91:T811 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade inleveranser från televerket med 300 milj.kr. budgetåret 1991/92. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:Fi227.
Bakgrund
1988 års riksdagsbeslut om telepolitikens mål och inriktning m.m.
Riksdagen beslutade i maj 1988 om mål och inriktning för telepolitiken m.m. (prop. 1987/88:118, bet. TU28, rskr. 402). Enligt beslutet är det övergripande målet för telepolitiken att medborgarna, näringslivet och den offentliga förvaltningen i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande tillgång på telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Detta mål vidareutvecklas i beslutet i fem delmål. Enligt dessa skall telesystemet utformas så att det ger god tillgänglighet och service för grundläggande telekommunikationer, det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet, samtidigt som telesystemet i sig är effektivt, utvecklingsmöjligheterna tas till vara, det bidrar till regional balans och möjliggör sociala hänsynstaganden, det skall vara uthålligt och tillgängligt under kriser och i krig.
1988 års riksdagsbeslut omfattar också telepolitikens inriktning. Beslutet i den delen innebär i korthet följande. Statens åtgärder skall utformas i en dialog med intressenterna. Televerkets nätutbyggnadsplaner skall förankras på regional och lokal nivå. Konsumenterna skall ha så stor valfrihet som möjligt i sin användning av teletjänster. Staten skall skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens på utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster. Staten skall ansvara för att det finns ett sammanhållet och öppet telenät som täcker hela landet. Kostnaderna för att ge alla tillgång till grundläggande telekommunikationer och för att tillgodose totalförsvarets intressen skall betalas solidariskt.
Utskottet
1. Telepolitikens inriktning
I motion T230 (fp), som väcktes under den allmänna motionstiden i januari i år, framhålls att telekommunikation av olika slag äger rum i ett telesystem som i ökande grad utgör en samverkan mellan det statliga allmänna telenätet och ett antal privata nät. Det är viktigt att företrädare för dessa olika nät kan verka på lika villkor. Svensk telepolitik bör därför -- i likhet med vad som är fallet i en rad andra länder -- utformas så att förutsättningar skapas för en verklig nätkonkurrens mellan jämbördiga parter. Av propositionen framgår att regeringen den 24 januari i år beslutat om principer för samtrafik mellan i första hand mobiltelefonoperatörer och det kopplade telenätet. Dessa principer innebär bl.a. konkurrensneutralitet. I beslutet framhålls att det inte finns tillräckligt underlag för att bestämma villkor för andra samtrafikfall än mellan det allmänna nätet och mobiltelefonnät. Regeringen uppdrar därför åt televerket att tills vidare, i avvaktan på att sådant underlag för ett ställningstagande föreligger, i tillämpliga delar låta samma villkor gälla för alla samtrafikfall. Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att tillgodose syftet med motionsyrkandet. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
I motion T54 (v) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att infrastrukturen har en grundläggande betydelse för samhällets utveckling och att därför staten genom fortsatt ägande måste ta ansvar för att sociala och regionala hänsyn fullföljs och utvecklas inom televerksamheten i hela landet.
I motion T54 (v) framhålls vidare att den svenska telemarknaden har anpassats till EGs krav. Med nyliberala mått är den en av världens "friaste", säger motionärerna, eftersom det inte finns några hinder för internationella konkurrenter till televerket att etablera sig i Sverige. EGs uppfattningar får inte tillåtas styra den svenska televerksamheten eller i övrigt inkräkta på samhällets sociala och regionalpolitiska ansvar.
I propositionen framhålls att det av televerket förvaltade telenätet utgör en central del av vår grundläggande infrastruktur. Därför måste det också ägas av staten. Även det nödvändiga inflytandet över verksamheten motiverar ett helstatligt ägande. Utskottet instämmer i dessa uttalanden. 1988 års telepolitiska riksdagsbeslut innebär som nämnts att staten skall skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens på utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster. Den svenska telepolitiken är också -- framhålls det i propositionen -- i överensstämmelse med EGs politik, som är inriktad på en långtgående liberalisering av både teletjänstmarknaden och terminalmarknaden. I princip skall alla begränsningar vad gäller möjligheten att tillhandahålla teletjänster undanröjas. Sedan de sista resterna av televerkets monopol inom terminalmarknaden avskaffades den 1 januari 1990, föreligger möjlighet till full konkurrens inom både terminal- och tjänstemarknaderna i Sverige. Enligt utskottets mening är det inte eftersträvansvärt -- eller ens möjligt -- att skydda televerkets verksamhet genom att söka hindra konkurrens och bevara monopolverksamhet. Den tekniska utvecklingen medför att eventuella konkurrenter utan svårighet kan kringgå formella monopol. Det nämnda riksdagsbeslutet innebär emellertid också, som nämnts, att det svenska telesystemet skall utformas så att det bidrar till regional balans och möjliggör sociala hänsynstaganden. Den grundläggande regionala hänsynen bör -- framhålls det i propositionen -- omfatta ett krav på att telefonitjänsten skall kunna användas av alla och att användarnas avgifter och taxor skall kunna utjämnas mellan olika geografiska områden. Utskottet delar denna uppfattning. Det sociala ansvaret konkretiserades i 1988 års beslut bl.a. på så sätt att telepolitiken skall syfta till att alla skall ha råd att utnyttja grundläggande telekommunikationer. Tillgång för företag och hushåll till den normala telefonitjänsten till enhetliga priser bör enligt regeringen kunna finansieras inom ramen för affärsmässiga hänsynstaganden. Televerkets starka ställning på marknaden under överblickbar tid ger förutsättningar för detta. En ökad konkurrens från såväl nationella som internationella operatörer medför emellertid ett tryck på en kostnadsanpassning av taxorna. Utöver det sociala och regionala ansvar som televerket förutsätts ta inom ramen för affärsmässiga hänsyn finns andra krav på teletjänstområdet som måste beaktas i särskild ordning, framhåller regeringen. Det gäller bl.a. telefonautomater i glesbygd och handikapphänsyn. Utskottet delar regeringens uppfattning och återkommer i det följande till dess därav föranledda förslag. Med det sagda torde syftet med motionsyrkandena i allt väsentligt få anses tillgodosett. Dessa bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
1988 års telepolitiska beslut innebär bl.a. att staten har ett ansvar för tillhandahållandet av grundläggande telekommunikationer i hela landet. Innebörden av ordet "grundläggande" behandlas i propositionen och tre motioner. Regeringen framhåller att staten måste ta ett ansvar för att samhället har tillgång till ett modernt telesystem. Telesektorn utvecklas för närvarande snabbt. Detta gäller både terminaler och tjänster. Att i detalj definiera vad som skall omfattas av det statliga ansvaret är därför knappast lämpligt. Det statliga ansvaret kan delas upp i två huvudfrågor. Dels är det fråga om att bedriva en politik som möjliggör och underlättar en teknisk utveckling av sektorn. Dels gäller det att garantera att de teletjänster som omfattas av ett specificerat statligt ansvar också kan utnyttjas av alla. Regeringen anser att det statliga ansvaret att tillhandahålla teletjänster bör avgränsas till att omfatta telefonitjänsten. Tjänster utöver den grundläggande telefonitjänsten är förvisso grundläggande inslag i samhällets infrastruktur. Olika användare har dock skilda behov av tjänster. Det är knappast möjligt att definiera ett generellt behov av "tilläggstjänster", vilka även snabbt undergår en teknisk utveckling. Det är i hög grad osäkert vilka specialtjänster som kommer att få störst spridning och nyttjandegrad. I motion T39 (mp) framhålls att telefax och grundläggande dataöverföring, förutom telefoni, bör ingå i statens ansvar för teletjänster. I motion T54 (v) framhålls att det staliga ansvaret för telekommunikationerna skall omfatta både telefonitjänster och grundläggande datatjänster i hela landet. I motion T60 (c) framhålls att tjänster för text- och datakommunikation bör ingå i den grundläggande teletjänsten och vara ett statligt ansvar. Till stöd för yrkandena åberopas den regionalpolitiska betydelsen av ifrågavarande tilläggstjänster.
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt regeringen talar för att begränsa statens ansvar för teletjänster till telefonitjänsten. I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på vad som sägs i propositionen att televerket har satt som internt mål att minst 95% av alla kunder skall ha möjlighet till faxkommunikation med rätt kvalitet vid utgången av år 1994. Eftersom de tekniska kraven för datakommmunikation, upp till en viss hastighet, är ungefär desamma som för fax, förbättras även kvaliteten för denna tjänst. Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen godkänner att det statliga ansvaret skall omfatta telefonitjänsten i hela landet och avstyrker motionsyrkandena.
I motion T60 (c) framhålls att telenätet för närvarande inte till alla delar uppfyller de krav som de nya text- och datakommunikationerna ställer. Televerket kan inte heller lämna några garantier för att sådana kommunikationer fungerar överallt i hela landet. I huvudsak är det glesbygdsregionerna som har de sämsta förutsättningarna för datakommunikationer. Det går inte att bortse från att företagsamheten i stora glesbygdsregioner kommer att vara handikappad i jämförelse med andra delar av landet. Televerket säger sig vara berett att snabbt bygga ut kapacitet när företag efterfrågar datakommunikation. En sådan utbyggnad kan dock medföra betydande kostnader för företagen genom höga anslutningsavgifter. Motionärerna vill att dessa kostnader skall kunna minskas genom ett regionalpolitiskt datakommunikationsstöd. Riksdagen beslutade i juni 1990 att stöd i form av lokaliserings- eller utvecklingsbidrag bör kunna lämnas till företag för investeringar av den art som motionen avser, om övriga villkor för regionalpolitiskt stöd är uppfyllda (prop. 1989/90:76, bet. AU13, rskr. 346). Den fortgående moderniseringen av telefonnätet gör att detta redan i dag i betydande utsträckning kan användas för fax och datakommunikation. Televerkets mål är, som nämnts, att 95% av alla kunder skall ha tillgång till fax av rätt kvalitet och därmed till datakommunikation, upp till en viss hastighet, vid utgången av år 1994. Med det sagda finner utskottet syftet med motionsyrkandet i huvudsak tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.
I motion T803 (m) framhålls att målet för telepolitiken bör klargöras vad avser tillgängligheten av ett geografiskt heltäckande nät, regionalpolitiskt ansvar och med hänsyn till försvarets krav på driftsäkerhet och skydd. 1988 års telepolitiska beslut tillgodoser enligt utskottets mening motionärernas önskemål. I beslutet framhålls, som nämnts, att staten skall ansvara för att det finns ett sammanhållet och öppet telenät som täcker hela landet samt att telesystemet skall utformas så att det ger god tillgänglighet och service för grundläggande telekommunikationer och så att det skall vara uthålligt och tillgängligt under kriser och i krig. Något sådant klargörande som begärs i motionen synes sålunda inte erforderligt, varför yrkandet härom avstyrks.
2. Televerkets kapitalstruktur
I propositionen framhålls att den svenska telekommunikationsmarknaden står inför en fortsatt dynamisk utveckling som kräver en anpassning av förutsättningarna för televerkets verksamhet. Sådana överväganden måste också inbegripa associationsformen. Med den ökande internationaliseringen av teletjänstmarknaden och den ökande konkurrens som följer av detta ställs också krav på att televerket ges en kapitalstruktur som är likställd med den som konkurrenterna har. Affärsverken redovisar t.ex. inte någon pensionsskuld i balansräkningen. Verken betalar inte heller någon bolagsskatt. För televerkets del gäller vidare att soliditetskravet -- för närvarande lägst 65% -- är ett avgörande konkurrenshinder. Regeringen förordar att pensionsskulden redovisas i televerkets balansräkning. Så bör ske fr.o.m. bokslutet år 1990. När pensionsskulden tas upp på balansräkningens skuldsida, sjunker samtidigt soliditeten. Regeringen förordar att soliditetskravet sätts ned från nuvarande lägst 65% till lägst 30% fr.o.m. verksamhetsåret 1992. Om soliditeten sålunda sänks till en nivå som gäller för jämförbara företag, kan televerket leverera in ett belopp i storleksordningen 7 miljarder kronor till staten. Regeringen anser att denna inbetalning skall göras efter det att televerket presenterat sitt bokslut för år 1991 och inför ett beslut om en förändring av associationsformen. Sistnämnda fråga återkommer utskottet till i det följande. Vidare anser regeringen att televerket för att kunna jämföras med näringslivet i övrigt bör belastas med en motsvarighet till bolagsskatten, uppgående till 30 %, så länge som verket drivs som affärsverk. Skattemotsvarigheten bör belasta resultatet i bokslutet år 1991 och levereras in. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslagen angående televerkets kapitalstruktur (redovisning av pensionsskuld, av skattemotsvarighet, engångsinleverans samt soliditet).
I motionerna T54 (v) och T71 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. I den förstnämnda motionen framhålls att regeringen motiverar sitt förslag med att den ekonomiska styrningen av televerket bör effektiviseras. På vilket område detta behövs klargörs dock inte, säger motionärerna. I den sistnämnda motionen lämnas ingen motivering till avslagsyrkandet. I motion T39 (mp) framhålls (yrkande 2) att regeringens nu aktuella förslag kan accepteras under förutsättning att televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar bibehålls. Huruvida så blir fallet framgår enligt motionärerna inte av propositionen. Den fortsatta översynen och arbetet med televerkets associationsform och med statens styrmedel i telepolitiken bör närmare klargöra vad regeringens förslag innebär i dessa avseenden.
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt regeringen talar för att televerkets kapitalstruktur bör anpassas till vad som gäller för aktiebolag. Omfattningen av televerkets nuvarande och framtida sociala och regionalpolitiska ansvar har utskottet behandlat i det föregående. Vad utskottet därom anfört synes ägnat att tillgodse syftet med yrkande 2 i motion T39 (mp). Det yrkandet bör följaktligen inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks därför liksom övriga nu aktuella motionsyrkanden. Regeringens förslag tillstyrks.
I den under årets allmänna motionstid väckta motionen T811 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade inleveranser från televerket med 300 milj.kr. budgetåret 1991/92. Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag om televerkets kapitalstruktur innebär att syftet med motionen torde få anses tillgodosett och att den därför kan avslås.
3. Avkastnings- och utdelningskrav samt taxefrågor m.m.
Regeringen framhåller att det är angeläget att det nya soliditetskravet på lägst 30% kombineras med ett avkastningskrav, eftersom soliditeten inte ensam är ett tillräckligt bra mått på ett företags ekonomiska tillstånd och prestationsförmåga. Mot bakgrund av televerkets starka ställning och att konkurrensen på flera områden i dag är svag bör ett långsiktigt realt avkastningskrav uppgående till 5% på totalt kapital före skatt omgående ställas på televerkskoncernen. Med de senaste årens inflationstakt innebär detta en nominell räntabilitet på 13--15 % på totalt kapital, vilket kan jämföras med koncernens nuvarande räntabilitet under samma period på 8--11%. Det är vidare viktigt -- framhåller regeringen -- att fastställa ett konkurrensneutralt utdelningskrav på televerkskoncernen. Utdelningskravet bör vara baserat på genomsnittligt justerat eget kapital, definierat som eget kapital/verkskapital plus obeskattade reserver, minus latent skatt. Det långsiktiga utdelningskravet bör uppgå till 5% på genomsnittligt justerat eget kapital. Det bör ankomma på regeringen att bestämma utdelningskravet för enskilda år. En viktig förutsättning därvid är televerkets resultatutveckling. Televerket har -- framgår det av propositionen -- föreslagit att ett pristak införs för telefoni. Telefontaxorna skall enligt förslaget få öka med maximalt 70% av förändringen av nettoprisindex. Pristaket kombineras med ett mål för totalproduktivitetsökning. Totalproduktivitet innebär att värdet av produktionen sätts i relation till den totala resursförbrukningen. Det är ett viktat mått där den samlade produktiviteten av kostnaderna för arbete, kapital, drift m.m. vägs in. Totalproduktivitetsmåttet tar därför hänsyn till fler faktorer än det enklare arbetsproduktivitetsmåttet, som televerket använder sig av i dag. Verket föreslår att dess totalproduktivitet skall öka med 3% per år. Regeringen framhåller att den ställer sig bakom televerkets förslag. Regeringen beslutar för närvarande om hushållens abonnemangsavgift, om samtalsmarkeringsavgiften samt om markeringsintervallens längd för lokalsamtal. Övriga taxor beslutar verket om. Med det prismål som nu förordas för telefonin och med de riktlinjer som riksdagen tidigare lagt fast i fråga om omstrukturering av taxorna kan också taxebesluten fullt ut delegeras till televerket. Det nya prismålet bör gälla med början år 1992 och med år 1991 som basår. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för televerket under perioden 1992--1994 avseende avkastning, utdelning, priser, totalproduktivitet och delegering av beslut om televerkets taxor.
I motion T803 (m), som väcktes under den allmänna motionstiden i år, framhålls att en översyn bör göras av avkastnings- och utdelningskraven på televerket. I motion T71 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Någon motivering till yrkandet lämnas inte i motionen. Regeringens förslag omfattar, som nämnts, bl.a. avkastnings- och utdelningskraven på televerket.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i den del som nu är i fråga och avstyrker yrkandet i mp-motionen i motsvarande del. Syftet med yrkandet i m-motionen torde genom detta ställningstagande få anses tillgodosett. Ett bifall till detsamma avstyrks följaktligen.
I motion T54 (v) motsätter sig motionärerna regeringens förslag om delegering av beslut om televerkets taxor. Motionärerna vill att regeringen skall behålla sin nuvarande beslutanderätt i fråga om teletaxor. Regeringens förslag i den del som nu är i fråga tillstyrks medan motionsyrkandet avstyrks. Vidare avstyrker utskottet det nämnda yrkandet i motion T71 (mp) om avslag på regeringens förslag i den del yrkandet gäller delegering av beslut om televerkets taxor.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om ett pristak för telefoni samt om införande av ett mått och en målsättning för totalproduktivitet inom televerket. Regeringens förslag i den del det avser priser och totalproduktivitet tillstyrks följaktligen. Härav följer att yrkandet i motion T71 (mp), om avslag på regeringens förslag, avstyrks i motsvarande del.
Televerkets taxestruktur behandlas i ett flertal motioner. I motion T54 (v) framhålls (yrkande 11) att nuvarande grad av subventionering från företagssektorn till hushållssektorn bör bibehållas, (yrkande 12) att alla aktörer på det statliga nätet bör omfattas av denna princip och (yrkande 13) att en enhetstaxa bör införas för att öka rättvisan mellan telekunder i landets olika delar. Med enhetstaxa avses en taxa som ger samma samtalskostnad per minut, oavsett avstånd, dvs. en taxa som inte är avståndsberoende. Även i motion T809 (v) framförs ett krav på enhetstaxa. I motion T261 (c) framhålls att en enhetlig länstaxa och en enhetlig rikstaxa bör övervägas. I motion T803 (m) framhålls att den nya tekniken med digital överföring i optokabel innebär kraftigt sänkta kostnader för långa avstånd. Relativt sett ökar alltså kostnaden för det lokala nätets drift. Samtidigt innebär televerkets taxa låga kostnader för lokala samtal och höga för riks- och utlandssamtal. Denna skevhet i taxan snarast förstärks genom de allmänna mål för verksamheten som riksdagen tidigare har fastställt. Det är därför rimligt att en översyn görs av denna målsättning. I motion T803 (m) framhålls vidare att taxor och regler för tredjepartstrafik bör utformas så att verklig konkurrens uppnås, samtidigt som tillgången till ett nationellt sammanhängande nät bibehålls. Tredjepartstrafik föreligger när den som hyr en ledning av en annan, t.ex. televerket, upplåter kapacitet i ledningen till en tredje part.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden till en början erinra om att regeringen år 1986 beslutade om en långsiktigt ökad kostnadsanpassning av televerkets taxor. Riksdagen ställde sig år 1987 bakom beslutet (prop. 1986/87:100 bil. 8, bet. TU17, rskr. 212). I riksdagens beslut framhölls att priserna för utlandsamtal och rikssamtal i genomsnitt är dubbelt så höga som televerkets kostnader för dem. För storföretagen var det intressant och möjligt att leda sin trafik vid sidan av det allmänna telenätet. En sådan utveckling skulle kunna få starkt negativa konsekvenser för televerkets ekonomi, vilka till sist skulle drabba hushållen. Det var därför motiverat att i god tid och under kontrollerade former genomföra en omläggning av taxorna. I nu förevarande proposition erinras om nämnda beslut och framhålls att detta bygger på insikten att det inte långsiktigt går att t.ex. subventionera abonnemangsavgiften och samtalsavgiften för lokalsamtal med överskott från rikssamtal och utlandssamtal. Vidare erinras om att post- och teleutredningen i sitt betänkande Post & Tele -- Affärsverk med regionalt och socialt ansvar (SOU 1990:27) föreslagit att en små- och storförbrukartaxa införs. Utredningen föreslår också en ökad differentiering av abonnemangsavgiften mellan storstads- och glesbygdsabonnenter. Regeringen säger sig dela remissinstansernas allmänt positiva grundsyn på dessa förslag. Televerket bör därför konkretisera förslagen och utarbeta ett samlat förslag till ett genomförande. Post- och teleutredningen behandlade även frågan om en enhetstaxa för inrikes telefonsamtal och kom till slutsatsen att en sådan inte borde införas. Utredningen fann att lokalsamtalen skulle bli mycket dyrare medan rikssamtalen skulle bli billigare i mindre grad. Utskottet gör för sin del ingen annan bedömning än utredningen. Enligt vad utskottet erfarit ser televerket för närvarande över dispositionsvillkoren för hyrda ledningar i syfte bl.a. att säkerställa att villkoren skall vara konkurrensneutrala i förhållande till såväl externa nyttjare som interna nyttjare inom televerkskoncernen. Med hänvisning till vad utskottet nu anfört samt i avvaktan på det aviserade taxeförslaget från televerket och på resultatet av den nämnda översynen avstyrker utskottet samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga.
4. Särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet
Regeringen föreslår att kravet på särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet slopas fr.o.m. verksamhetsåret 1991. Kravet infördes år 1980, då större delen av verksamheten fortfarande bedrevs i monopol eller under monopolliknande former. Vissa produkter, såsom telefonsvarare, hänvisningsdatorer, larmutrustning m.m. kom år 1980 att läggas utanför monopolområdet. Teletex- och telefaxtjänsterna, som då var nya, låg också utanför monopolområdet. Särredovisningen omfattade då dessa produkter och tjänster. I bokslutet år 1980/81 särredovisades 5% av televerkets omsättning som konkurrensutsatt. I bokslutet år 1989 omfattade sådan särredovisning 30% av omsättningen. Särredovisningen av konkurrensutsatt verksamhet är administrativt resurskrävande, framhåller regeringen. Televerket beräknar kostnaden härför till drygt 1 milj.kr. varje år. Särredovisningen innebär dessutom betydande osäkerhet, eftersom televerkets verksamhet i hög grad är integrerad. Genom att ställa upp ett specificerat prismål för telefoni -- anförs det vidare i propositionen -- och mål för totalproduktivitet motverkas möjligheten till subventionering av konkurrensutsatt verksamhet. Eftersom sådana mål nu har uppställts bör särredovisningen kunna upphöra. I sammanhanget understryker regeringen vikten av att televerket utförligt redovisar sitt resultat per resultatenhet i bokslutet. Genom att vidare driva den konkurrensutsatta verksamheten i bolagsform saknas skäl för en särredovisning.
I motion T61 (fp) framhålls att särredovisningen är den enda möjliga garantin för att televerkets konkurrensutsatta verksamhet inte subventioneras av den skyddade verksamheten. Särredovisningen fyller en funktion, eftersom dessa två verksamheter i så hög grad är integrerade i varandra. I motion T62 (m) framhålls att särredovisningen kan avskaffas, när televerkets konkurrensutsatta verksamhet drivs av ett bolag, som opererar på marknadsmässiga villkor. Till dess så sker bör särredovisningen bibehållas. Även i motion T803 (m) betonas vikten av att konkurrensutsatt verksamhet särredovisas. I motion T71 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Någon motivering till yrkandet lämnas inte i motionen.
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt regeringen talar för att särredovisningen av den konkurrensutsatta verksamheten kan upphöra. Regeringens förslag tillstyrks följaktligen, medan motionsyrkandena avstyrks.
5. Televerkets investeringar och servicemål m.m.
I propositionen redovisar regeringen under rubriken Televerkets investeringar och servicemål följande bedömningar och förslag i sammanfattning. Marknadens efterfrågan på nya teletjänster förutsätts öka, vilket kräver en fortsatt modernisering av nätet. Trafiktillväxten för telefoni- och datatjänster beräknas medföra behov av att öka den totala kapaciteten i telenätet med ca 10% årligen under perioden 1992--1994. Televerkskoncernens investeringar beräknas uppgå till 31 miljarder kronor under perioden 1992--1994. Servicemålen för telefonitjänsten höjs. Kvalitetsmålen i form av högsta acceptabla felfunktion i telefonsystemet skärps.
De höjda servicemålen innebär att leveranstiden för telefonabonnemang i permanentbostäder sänks från 17 till 5 dagar samt att felavhjälpning för abonnemang i permanentbostäder skall ske snarast och senast dagen efter felanmälan. Beträffande kvalitetsmålet för telefoni har riksdagen uttalat att målet för framkomligheten i riksnätet skall vara 98% under kontorstid. För år 1989 uppgick denna genomsnittliga framkomlighet till 98,4%. Nu förordar regeringen att man lägger fast ett minimivärde på 96% för framkomlighet mellan enskilda stationsområden. Vidare bör kravet på acceptabel genomsnittlig felfrekvens skärpas från nuvarande högst 160 kundanmälda fel per 1000 terminalpunkter och år till högst 120 sådana fel år 1992. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslagen beträffande televerkets investeringar, service- och kvalitetsmål för perioden 1992--1994. I motion T71 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Någon motivering till yrkandet lämnas inte i motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
Frågor som gäller telenätets modernisering behandlas i fem motioner. I motion T211 (m) framhålls att utbyggnaden av det digitala telenätet kommer att innebära mycket stora förändringar i levnadsbetingelserna runt om i landet. Den framtidsinriktade tjänstesektorn och annan kunskapsintensiv verksamhet kan i dag lokaliseras i stort sett var som helst i landet. Utbyggnaden av ett rikstäckande digitalt nät är därför den mest betydelsefulla regionalpolitiska åtgärd som nu kan genomföras i vårt land. I motion T218 (c) framhålls att godtagbara telefax- och datakommunikationer är av vital betydelse för omstrukturering och nydaning inom näringslivet i sydöstra Sverige. I motion T807 (s) framhålls att televerket inte får senarelägga utbyggnaden av AXE-systemet i Österlen. I motion T808 (c) framhålls att många delar av Kalmar län måste få bättre kapacitet för datatrafik. I motion T809 (v) framhålls att telekommunikationerna på Nordkalotten är eftersatta och att en utveckling av kontakter och uppbyggnad av arbetstillfällen i norra Sverige härigenom försvåras.
Som utskottet redan framhållit har televerket satt som internt mål att 95% av alla kunder skall ha möjlighet till faxkommunikation med rätt kvalitet, och därmed till datakommunikation upp till en viss hastighet, vid utgången av år 1994. Televerkskoncernens investeringar under perioden 1992--1994 beräknas som nämnts komma att uppgå till 31 miljarder kronor. Merparten härav, ca 19 miljarder kronor, avser investeringar i telenätet. Den fortgående utbyggnaden och moderniseringen av telenätet sker med digital teknik. Takten i moderniseringen bestäms dels av efterfrågeutvecklingen, dels av den tekniska standarden i det befintliga nätet. Med ny teknik ökar telenätets moderniseringstakt fr.o.m. andra halvåret 1991 för att möjliggöra en fullständig modernisering under 1990-talet. Det analoga långdistansnätet kommer enligt televerket att vara helt avvecklat senast vid utgången av år 1995. För närvarande är cirka två miljoner av televerkets kunder anslutna till AXE-stationer. Enligt uppgifter som utskottet under hand inhämtat är telekommunikationerna i de olika delar av landet som behandlas i motionerna av god kvalitet och väl i nivå med landet i övrigt. Uppbyggnaden av ett effektivt telekommunikationsnät har inte eftersatts i glesbygden. AXE-stationer finns i Kalmar och Oskarshamn. I år och nästa år tillkommer AXE-stationer i Västervik, Nybro, Vimmerby, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda och på Öland. År 1993 tillkommer Gamleby och Torsås. Arbete med en AXE-station i Simrishamn har påbörjats i år. Nästa år och år 1993 tillkommer AXE-stationer i Tomelilla, Ystad och Sjöbo. Utskottet finner med det anförda syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga tillgodosett. De bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
I motion T547 (v) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvecklad nordisk samverkan kring tele- och datatrafik. Motionärerna framhåller att inlandsbanan skulle kunna användas som läggningssträcka för fiberoptisk kabel för tele- och datatrafik som gynnar både svenska och norska intressen. En fiberoptisk kabel på svensk inlandsmark skulle sammanbinda Nord- och Mellannorge på ett kommunikationsmässigt unikt sätt, säger motionärerna. Kapaciteten skulle för Nordnorges del kunna leda till etablering av högteknologiska tjänsteföretag. Ett nordiskt samarbete kring tele- och datakommunikation, knutet till järnvägsföretagens och banverkets nationella behov, bör inledas. Utskottet förutsätter att banverket och SJ gör de överväganden och vidtar de åtgärder som erfordras för att de så rationellt som möjligt skall kunna tillgodose sina behov av telekommunikationer. Något riksdagens uttalande i den av motionärerna aktualiserade frågan synes därför inte erforderligt, varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T251 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till utbyggnad av telekommunikationer. Motionärerna framhåller att väl fungerande telekommunikationer är en viktig förutsättning för utvidgad handel och övriga kontakter med Östeuropa. I de baltiska republikerna är behovet stort av investeringar i telekommunikationer. Finansieringen är emellertid ett stort problem. Man bör därför överväga att direkt ekonomiskt stödja de investeringar som behövs i östländerna för utbyggda telekommunikationer med Sverige. Frågor som gäller samarbete med Baltikum behandlas i utrikesutskottets betänkanden 1990/91:UU14--UU16. I det sistnämnda betänkandet behandlas bl.a. motionsyrkanden om förbättrade telekommunikationer för Baltikum. Utrikesutskottet säger sig välkomna varje utveckling som innnebär att telefonförbindelserna förbättras mellan Baltikum och den övriga världen men är inte berett att göra några närmare uttalanden med anledning av motionsyrkandena. Trafikutskottet gör för sin del samma bedömning och avstyrker det motionsyrkande som nu är i fråga.
6. Televerkets verksamhetsinriktning och associationsform
I motion T803 (m) framhålls att frekvenstilldelning måste föras bort från televerkets verksamhetsområde och att verksamheten bör utövas inom en egen myndighet så att misstanke om otillbörlig konkurrens inte uppstår. Televerket är självt angeläget att tillgodose ifrågavarande önskemål. Frågan behandlas av frekvensrättsutredningen (K 1990:02), vars betänkande väntas föreligga i december i år. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T810 (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en detaljerad redovisning av televerkets kabel-TV-verksamhet. Verket lämnar i årsredovisningen en redogörelse för kabel-TV-verksamheten. Verksamheten drivs i konkurrens med andra företag. Om televerket skulle åläggas en mer detaljerad redovisning än vad som kan krävas av konkurrenterna torde det innebära en konkurrensnackdel för verket, som utskottet för sin del inte vill förorda. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Frågan om televerkets associationsform behandlas utförligt i propositionen och flera motioner. Av propositionen framgår att televerket i en skrivelse till regeringen föreslagit att hela televerkskoncernen överförs till aktiebolagsform från den 1 juli 1991. Skrivelsen redovisar även skäl som enligt verket talar för en börsintroduktion vid en senare tidpunkt. Verket konstaterar att såväl den internationella som den nationella telemarknaden förändras. Från att vara en dominerande aktör på den svenska marknaden blir verket en liten aktör på den internationella marknaden. Detta ställer särskilda krav när det gäller förutsättningarna att konkurrera om stora företagskunder och om den internationella långdistanstrafiken. Verket måste kunna erbjuda konkurrenskraftiga integrerade internationella tjänster, något som i sin tur kräver möjlighet att delta i internationella allianser och konsortier. Samarbete, även samgående med andra aktörer, är en nödvändighet för att vinna nya marknader utomlands och för att klara konkurrensen om de lönsamma marknadssegmenten på den svenska och den internationella marknaden. Regeringen säger sig dela verkets uppfattning att den nya marknadssituationen kräver nya förutsättningar också för televerkets del. Vidare anser regeringen, i likhet med verket, att det bör ha samma möjligheter som konkurrenterna att organisera verksamheten med utgångspunkt i kundernas behov. Konkurrensen kommer självklart att inriktas på de lönsamma marknadssegmenten. Om verket kan hävda sig väl på såväl den svenska som den internationella marknaden ökar också förutsättningarna att kunna bibehålla en tätposition i den tekniska utvecklingen samt att kunna vidareutveckla det samlade telenätet med hög standard. Ett konkurrenskraftigt televerk är också den naturliga garantin för att kunna bibehålla ett regionalt och socialt ansvar i televerksamheten. Den successivt förändrade marknadssituationen ställer självklart också krav på en utveckling av associationsformen, framhåller regeringen. Erfarenheten visar att de begränsningar som finns i affärsverksformen i fråga om t.ex. bestämmelser om förvärv och försäljning av fast egendom, försäkringar, upplåning m.m. är komplicerade att lösa. Genom att bilda bolag har de praktiska problemen hittills kunnat kringgås. Flexibiliteten i agerandet behöver emellertid utvecklas vidare. Det är också väsentligt att verket har ekonomiska befogenheter och andra villkor likställda med konkurrenternas. Den utveckling som för närvarande kan konstateras för övriga länder i Europa är en bolagisering av teleförvaltningarna. Regeringen anser det vara av avgörande betydelse att televerket får en associationsform som är likvärdig den som övriga konkurrenter i Europa har. Med den gemensamma marknaden följer att televerket måste drivas enligt samma regler som för andra företag. Bolagsformen är internationellt erkänd och accepterad. Affärsverksformen är däremot specifik för Sverige och dessutom oklar på viktiga punkter. Regeringen erinrar om att riksdagen i olika sammanhang betonat det angelägna i att det finns en sammanhållen televerkskoncern med bred verksamhet. Genom att driva verksamheten sammanhållet ökar möjligheterna till en rationell struktur inom ramen för en övergripande koncernstrategi. Vid en ändrad associationsform är det av största vikt att staten har ett fortsatt inflytande över verksamheten. Samtidigt måste riksdagens insyn och inflytande över televerket som telepolitiskt instrument kunna säkras. En bolagsbildning medför ändrade styrformer men möjliggör ett fortsatt aktivt inflytande från statsmakternas sida. Det finns sålunda -- framhåller regeringen -- starka skäl som talar för att televerket drivs i aktiebolagsform. Med hänsyn till verkets omfattande sociala och regionala betydelse bör dock, innan slutlig ställning tas till associationsformen, möjligheterna analyseras att bedriva televerkets verksamhet inom ramen för en utvecklad affärsverksform. Regeringen kommer att skyndsamt pröva denna fråga och siktar till att verket skall kunna ha en ny associationsform redan den 1 juli 1992. Med anledning av den av televerket aktualiserade frågan om en senare börsintroduktion framhåller regeringen att det av verket förvaltade telenätet utgör en central del av vår infrastruktur. Det måste därför också ägas av staten. Även det nödvändiga inflytandet över verksamheten motiverar ett helstatligt ägande. Genom ett statligt helägande kan också successiva förändringar och anpassningar göras av relationer och inriktning av verksamheten utan att komma i konflikt med utomstående ägarintressen eller med de regler som gäller för börsnoterade företag. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att televerkets associationsform skall ändras fr.o.m. den 1 juli 1992.
I motion T54 (v) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna framhåller att de ser detta och andra förslag av regeringen om förändringar av televerket som utslag av en naiv övetro på "marknadslösningar". I nyliberal anda har den socialdemokratiska regeringen sedan år 1982 i snabb takt genomfört avregleringar och en upplösning av samhällets monopol på väsentliga områden. Nästa steg har blivit att hänvisa till behovet av ytterligare förändringar, eftersom konkurrensen ökat på grund av att privata intressenter släppts in på bl.a. affärsverkens område. Regeringen har inte analyserat konsekvenserna för samhället och medborgarna av att ombilda televerket till aktiebolag. I propositionen finns bara luddiga motiveringar och svepande omdömen om krav på lönsamhet, ökad konkurrens och "effektivitet". Följden blir en orättfärdig övervältring av kostnader på enskilda medborgare, kommuner och glesbygdsområden, som inte kan hävda sig som "lönsamma". De förändringar som regeringen föreslår är -- betonar motionärerna -- främmande för ett välfärdsland. I motion T60 (c) framhålls att det nu inte längre finns någon anledning att tveka om en förändring av televerkets associationsform till aktiebolag. Förändringen bör vara genomförd till den 1 juli 1992. Vidare betonar motionärerna att de -- till skillnad från regeringen -- anser att frågan om en börsintroduktion bör prövas. Televerket bör dock även i fortsättningen ha staten som huvudägare. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur det sociala och regionala ansvaret skall regleras mellan staten och televerket. Vidare bör regeringen förelägga riksdagen förslag om hur konkurrensneutralitet vid utnyttjandet av telenätet skall uppnås. I motion T61 (fp) framhålls att det svenska telenätet är en publik resurs, som -- sedan förbudet mot tredjepartstrafik avskaffades -- i princip är tillgängligt för alla. Till skillnad från vad som sägs i propositionen anser motionärerna att svensk televerksamhet inte skall kännetecknas av "en sammanhållen televerkskoncern med bred verksamhet". Tvärtom är en sammanhållen televerkskoncern det största hindret för en fungerande konkurrens på telekommunikationsmarknaden. En uppdelning av det nuvarande televerket i ett "nätverk" och ett tjänstebolag, som konkurrerar på lika villkor med andra teletjänstbolag, bör därför genomföras enligt den modell för uppdelning av infrastruktur och konkurrensutsatt verksamhet som gjorts av järnvägstrafiken. Dessutom bör televerkets myndighetsfunktioner separeras från dess andra funktioner. En bolagisering av televerkskoncernen i dess nuvarande form är alltså ingen bra lösning, betonar motionärerna. I stället bör en bolagisering genomföras först efter en uppdelning, varefter en privatisering av i första hand teletjänstbolaget bör ske. Privatiseringen bör ske i form av en börsintroduktion främst avsedd för teleabonnenter, anställda och den breda allmänheten. För att en uppdelning skall ge de önskade konkurrensmässiga resultaten är det nödvändigt -- fortsätter motionärerna -- att telenätet förs över till en juridiskt sett självständig enhet. Ett sådant bolag måste vara i alla avseenden avskilt från televerkets affärsdrivande verksamhet och ha en annan ägare. Enbart därigenom kan det inta en självständig ställning gentemot såväl televerkets affärsdrivande bolag som dess konkurrenter. Motionärerna betonar också att staten har ett socialt ansvar för att telefontjänster erbjuds konsumenter i hela landet. Korssubventionering inom verket bör emellertid undvikas för att fullgöra den förpliktelsen. Subventionering av vissa verksamheter med hjälp av vinster på andra snedvrider hela telekommunikationsmarknaden och skapar ineffektivitet och onödiga kostnader. En tänkbar lösning på hur frågan om det sociala ansvaret skall lösas vore en avgift som togs ut på all nättrafik, både den som går via televerket och den privata, och som skulle kunna användas till att upphandla nättjänster för glesbygdsabonnenter. I motion T62 (m) förordas att televerket delas i två enheter. Den ena delen bör ha drifts- och ägaransvar för telenätet. Den andra bör vara ett bolag som marknadsför teletjänster. Bolaget för telenätet bör åtminstone delvis kunna säljas på marknaden. Dess verksamhet måste regleras så att monopolställningen inte missbrukas och så att alla potentiella användare av nätet behandlas lika. Bolaget för teletjänster bör vara helt konkurrensutsatt och kunna helt eller delvis säljas. Villkoren för detta bolag vid relationer med nätbolaget bör inte skilja sig från de villkor som erbjuds andra bolag. I den mån tjänster inte kan skiljas från driften av nätet skall dessa erbjudas på lika villkor till alla som använder nätet. Statens telenämnd bör utöva en övergripande tillsyn över nätbolaget för att förhindra att detta på ett otillbörligt sätt utnyttjar sin monopolställning. Enligt yrkande 9 i motion T71 (mp) bör regeringens förslag avslås. Någon motivering till yrkandet lämnas inte i motionen. I samma motion framhålls vidare (yrkande 1) att staten bör avveckla televerkskoncernen. De konkurrensutsatta verksamheterna bör avskiljas från affärsverket i separata bolag eller eventuellt i en sammanhållen koncern. Frågan om staten bör äga dessa bolag bör aktualiseras. Monopolverksamheten, det nationella telenätet och rundradio- och TV-näten bör även i fortsättningen drivas i verksform under riksdagens och regeringens kontroll, säger motionärerna. De lokala kabel-TV-näten är enligt motionärerna av typisk monopolkaraktär och bör försäljas till kommunerna eller på annat sätt ställas under demokratisk kontroll. Frågor som gäller televerkets associationsform behandlas också i motionerna T211 (m) och T803 (m), som båda väcktes under den allmänna motionstiden i år. I den förstnämnda motionen framhålls att televerket bör få möjlighet att verka på samma villkor som andra företag. Driften bör ske i bolagsform. Efter bolagisering bör det statliga ägandet successivt avvecklas och bolaget börsnoteras. I den sistnämnda motionen framhålls (yrkande 5) att en översyn bör göras av televerkets dotterbolag Teleinvest och dettas dotterbolag samt att målsättningen för fortsatt statligt engagemang i dessa bolag klart bör definieras. Vidare framhålls (yrkande 7) att den konkurrensutsatta och affärsmässiga delen av televerket bör skiljas ut och drivas i bolagsform.
Utskottet delar regeringens uppfattning att de förändrade förutsättningar som gäller för televerkets verksamhet gör det nödvändigt att förändra televerkets associationsform. Av detta ställningstagande följer att utskottet avstyrker motionerna T54 (v) yrkande 8 och T71 (mp) yrkande 9. Som framhålls i propositionen har riksdagen i olika sammanhang betonat det angelägna i att det finns en sammanhållen televerkskoncern med bred verksamhet. I sitt av riksdagen godkända betänkande TU 1984/85:28 om vissa telefrågor framhöll utskottet sålunda: "Enligt utskottets uppfattning tillgodoses intresset av goda telekommunikationer bäst genom att televerkets breda verksamhet bibehålls. Den verksamhet som bedrivs i verkets bolag bör vara ett naturligt stöd och komplement till televerkets egen, och den bör vara inordnad i en koncernstrategi." Samma principiella syn kommer till uttryck i riksdagens beslut med anledning av proposition 1987/88:118 om inriktningen av telepolitiken (TU 1987/88:28, rskr. 402). Utskottet finner inte skäl ompröva dessa riksdagsbeslut. Enligt utskottets mening är telekommunikationer ett av de högteknologiska områden där Sverige intar en ledande internationell position både vad gäller teletjänster och industri. Det är angeläget att inte äventyra denna position. Under 1990-talet går den teletekniska utvecklingen entydigt i riktning mot ökad s.k. tjänsteintegration. Detta talar för en oförändrad telepolitik, som möjliggör för televerkskoncernen att i samverkan med svensk industri fullt ut ta vara på den moderna teleteknikens möjligheter. Detta är till gagn för såväl de svenska konsumenterna som för Sverige som industrination. Det är också väsentligt att den svenska telepolitiken i sina huvuddrag överensstämmer med telepolitiken inom EG. Utskottet anser vidare att televerkskoncernen bör ägas av staten och att även kravet på statligt inflytande över verksamheten motiverar ett helstatligt ägande. Starka skäl synes tala för att televerket ombildas till aktiebolag. Varje ändring av associationsformen bör dock -- vill utskottet understryka -- ske på ett sådant sätt att riksdagens insyn i och inflytande över televerket som telepolitiskt instrument säkerställs. Även televerkets omfattande sociala och regionala betydelse gör det nödvändigt att ett beslut om associationsformen föregås av ingående, allsidiga överväganden. Det fortsatta utredningsarbetet inom regeringskansliet synes ägnat att säkerställa att så sker. Utskottets sålunda redovisade ställningstagande innebär att även samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga avstyrks. Regeringens förslag tillstyrks.
I propositionen framhålls att vissa åtgärder bör kunna genomföras omgående i avvaktan på att televerket får en ny associationsform. Som exempel nämns bildandet av ett centralt FoU-bolag med uppgift att initiera, finansiera och och självt driva forsknings- och utvecklingsarbete inom telekommunikationsområdet. Enligt vad utskottet erfarit har televerket i en skrivelse nyligen till regeringen föreslagit viss ytterligare bolagisering. Det gäller de tre divisionerna Televerket Data, Televerket Kabel-TV och TeleMedia, som alla bedriver konkurrensutsatt verksamhet. Som främsta skäl för den föreslagna bolagiseringen åberopar televerket de ökade finansiella krav som ställs på dess verksamhet och som får till följd att effektivitet och lönsamhet måste öka i koncernen. Divisionen Televerket Data arbetar huvudsakligen internt inom televerkskoncernen och säljer tjänster och produkter inom området informationsbehandling. Verksamheten koncentreras till utveckling, underhåll och produktion av ADB-system för administration samt ekonomisk och produktionsteknisk styrning. Verksamheten bedrivs på åtta orter med ca 1000 anställda. Divisionen Televerket Kabel-TV är landets största distributör av Kabel-TV. Antalet anställda uppgår till ca340. Divisionen TeleMedia utger telefonkatalogen tillsammans med Teleannons AB, som är ett helägt dotterföretag till Teleinvest AB. Teleannons AB handhar marknadsföringen av gula sidorna i telefonkatalogen. Antalet anställda i divisionen är ca420.
Utskottet delar regeringens uppfattning att vissa åtgärder avseende televerkets verksamhet bör kunna genomföras i avvaktan på att verket får en ny associationsform. Sådana åtgärder kan vara att överföra viss konkurrensutsatt verksamhet från affärsverket till aktiebolagsform. Utskottet förordar ett bemyndigande för regeringen att medge att forsknings- och utvecklingsverksamhet inom televerket samt de tre nämnda divisionerna överförs till aktiebolagsform. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
7. Televerkets kostnader för särskilda åtaganden
Utöver det sociala och regionala ansvar som televerket förutsätts ta inom ramen för affärsmässiga hänsyn finns andra krav på teletjänstområdet -- framhåller regeringen -- som måste beaktas i särskild ordning. Det gäller telefonautomater i glesbygd, handikapphänsyn, totalförsvarsaspekter och samhällets alarmeringstjänst. Ansvaret för den speciella anpassning av teletjänster som krävs för att olika grupper av handikappade skall dra nytta av teletjänsterna bör enligt regeringen åvila televerket, i den del det berör det av verket förvaltade telenätet. Under år 1990 uppgick kostnaderna för televerkets forskning inom handikappområdet till 10,6 milj.kr. Regeringen framhåller att verket även framgent bör belastas med dessa kostnader som ett led i arbetet med en kundanpassning av sina tjänster. Vidare erinrar regeringen om att televerket är funktionsansvarigt för telekommunikationer inom totalförsvaret. I televerkets särskilda åtaganden ligger att såväl i fred som krig leverera, sätta i drift och underhålla teleanordningar för totalförsvaret. Riksdagen har angett vilken ekonomisk nivå televerkets insatser för s.k. krigsskyddsåtgärder skall ha och beslutat att televerket skall bestrida utgifterna med sina rörelsemedel. Av propositionen framgår också att televerket har ett särskilt åtagande i tillhandahållandet av SOS-tjänsten genom en andel i kostnaderna för SOS Alarmering AB (SOSAB). Företaget bildades år 1972 genom ett avtal mellan televerket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Ett nytt konsortialavtal har träffats med förbehåll för regeringens godkännande och innebär att televerkets kostnadsandel ökar från 40% till 50%. För berörda kommuners del minskar kostnadsandelen från 30% till 20%. För berörda landstingskommuner innebär det nya konsortialavtalet ingen ändring av kostnadsandelen. För år 1990 uppgick kostnaden för televerkets del till 88 milj.kr. med en kostnadsfördelning enligt det gamla konsortialavtalet. En fördelning enligt det nya avtalet skulle för verket innebära ytterligare 22 milj.kr., dvs. en kostnadsandel på totalt 110 milj.kr. Regeringen anser det rimligt att staten genom televerket, enligt lydelsen i det nya konsortialavtalet, åtar sig 50% av kostnaderna för grundtjänsten i SOS Alarmering AB. Regeringen framhåller att televerket bör särredovisa kostnader för särskilda åtaganden som inte kan rymmas inom normala affärsmässiga hänsyn och att televerket bör kompenseras för sådana åtaganden. Så bör ske genom att televerkets inleverans till staten reduceras med ett belopp motsvarande kostnaderna för dessa åtaganden. Ansvaret för telefonautomater i glesbygd, handikapphänsyn, totalförsvarshänsyn och SOSAB utgör sådana särskilda åtaganden som enligt regeringens beräkningar kommer att uppgå till ca 360 milj.kr. för år 1991. Metoder för att i framtiden närmare beräkna kostnader för televerkets särskilda åtaganden måste kartläggas och utvecklas. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de sålunda redovisade förslagen till principer för hur televerkets särskilda åtaganden skall redovisas och ersättas. Utskottet tillstyrker detta förslag.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner förslaget till nytt konsortialavtal för SOSAB.
I motion T801 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden i januari i år, framhålls att ett tiotal kommuner står utanför det samarbete som regleras genom konsortialavtalet för SOSAB. Trots att invånarna i icke anslutna kommuner regelmässigt utnyttjar SOS-centralen för larm av olika slag m.m. bidrar dessa kommuner inte till centralens finansiering. Härigenom uppstår en merkostnad för de kommuner som deltar i samarbetet. Motionärerna vill att 1972 års konsortialavtal skall ändras så att samtliga kommuner som utnyttjar SOSABs tjänster skall vara skyldiga att betala ersättning härför. Det i propositionen nämnda förslaget till nytt konsortialavtal för SOSAB innebär som nämnts att berörda kommuners kostnadsandel minskar från nuvarande 30% till 20%. Utskottet förutsätter att denna ändring kommer att underlätta för de kommuner som nu står utanför samarbetet att ompröva sitt ställningstagande. Härigenom kan syftet med motionen uppnås utan något sådant tvång som motionärerna förordar. Med det sagda avstyrker utskottet motionen och tillstyrker regeringens förslag.
I motion T57 (s) yrkas att riksdagen beslutar om en definition av grundläggande telekommunikationer för handikappade enligt post- och teleutredningens förslag (yrkande 1), att riksdagen beslutar att den vanliga telefontjänsten skall handikappanpassas (yrkande 2) och att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare överväganden beträffande ansvars- och finansieringsprincipen. Motionären framhåller att post- och teleutredningen gjorde ett viktigt principiellt ställningstagande beträffande vad som är grundläggande telekommunikation för handikappade. Man menade att det är något mer än en fungerande telefontjänst. Det är möjligheten att med hjälp av telekommunikationer i kombination med datateknik kunna utföra vardagliga sysslor, upprätthålla sociala kontakter och delta i samhällslivet. Innebörden av utredningens ställningstagande är att staten skall ta ansvar för mer än den vanliga telefontjänsten för personer med funktionshinder. Eftersom det redan finns lämpliga system, flera försöksprojekt pågår och ett flertal nya system kommer att kunna realiseras under 1990-talet, vore det framsynt av riksdagen att redan nu besluta om vad grundläggande telekommunikationer för handikappade är i enlighet med post- och teleutredningens förslag. Också den vanliga telefontjänsten behöver utvecklas, framhåller motionären. Det statliga ansvaret i detta avseende måste innebära bl.a. att i princip alla publika telefoner skall kunna användas av hörselskadade personer, dvs. medge både akustisk förstärkning och induktiv överföring av samtal till hörapparat, standardiserade knappsatser, att texttelefon skall erbjudas med god tillgänglighet och service samt att alla skall ha råd att använda den, att döva personer, som använder teckenspråk, skall kunna erbjudas bildtelefon på motsvarande villkor som texttelefon den dag sådana telefoner finns på marknaden, att telefoner anpassas eller förses med kompletterande utrustning så att förståndshandikappade personer kan använda dem. Slutligen framhåller motionären att frågan om vem som har ansvaret för att goda teletjänster för handikappade utvecklas, tillhandahålls och finansieras behöver ytterligare övervägas och klargöras.
Post- och teleutredningen framhåller i sitt betänkande att statens övergripande ansvar på teleområdet måste innefatta ett ansvar för att försöka se till att även handikappade har tillgång till grundläggande telekommunikationer. Detta innebär möjlighet att med hjälp av telekommunikationer i kombination med datateknik kunna utföra vardagliga sysslor, upprätthålla sociala kontakter och delta i samhällslivet. Utskottet vill för sin del betona vikten av att telefontjänsten och telefonterminaler utformas så att de så långt möjligt kan användas oberoende av handikapp. Utskottet erinrar om att riksdagen beslutat att döva, gravt hörselskadade, dövblinda och talskadade sedan den 1 juli 1979 skall kunna ordineras texttelefon genom hälso- och sjukvårdshuvudmännen. Vidare erinras om att riksdagen år 1981 beslutade att det skulle finnas en förmedlingstjänst för förmedling av samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Televerket får via ett anslag på socialdepartementets huvudtitel ersättning för texttelefoner som lämnas dem som ordinerats sådana och för den nämnda förmedlingstjänsten. För nästa budgetår har riksdagen beslutat anvisa 52,8 milj.kr. över anslaget (prop. 1990/91:100 bil. 7, bet. SoU12, rskr. 211). Av den proposition som utskottet nu behandlar framgår att regeringen avser att pröva hur texttelefonstödet fortsättningsvis skall finansieras. Av propositionen framgår vidare att det sedan år 1984 finns ett organiserat samarbete mellan televerket, Handikappinstitutet och handikapporganisationerna. Regeringen framhåller att samarbetet synes fungera väl och att det utgör ett värdefullt instrument för utbyte av önskemål och synpunkter. Det är därför angeläget att verksamheten kan vidareutvecklas och övergå i permanent form. Utskottet delar den uppfattningen. I propositionen framhålls också att televerket ger grupper av handikappade rabatter på vissa tjänster. Synskadade och andra handikappade, som har stora svårigheter att använda telefonkatalogen, kompenseras för televerkets avgift för nummerupplysningen genom att den vanliga telefonräkningen sätts ned med 7%. Därutöver kan en individuell kompensation utgå. Regeringen anser att det är rimligt att televerket i princip tillhandahåller en avgiftsfri nummerupplysningstjänst till dem som inte kan utnyttja den avgiftsfria telefonkatalogen. Den för närvarande tillämpade rabattformen bör emellertid ses över, eftersom den givna rabatten inte har ett direkt samband med kundens kostnader för nummerupplysningen. Mot bakgrund av att det nu finns fler operatörer på teletjänstmarknaden anser regeringen att man bör överväga om andra operatörer än televerket skall omfattas av förpliktelser i fråga om handikappanpassning. I avvaktan på resultatet av sådana överväganden bör samarbetet mellan televerket, Handikappinstitutet och handikapporganisationerna utvidgas till att omfatta även de tillkommande operatörerna och terminalleverantörerna. Utskottet finner det värdefullt att ifrågavarande överväganden kommer till stånd och hälsar med tillfredsställelse ett utvidgat samarbete i frågor som rör handikappanpassning av teletjänster. Enligt vad utskottet erfarit är alla nytillverkade telefonautomater så konstruerade att de medger både akustisk förstärkning och induktiv överföring av samtal till hörapparat. Telefonautomater som inte har denna möjlighet kommer att avvecklas under det närmaste året. Knappsatserna är numera standardiserade. Tillgängligheten till telefonautomater för rörelsehindrade är enligt televerket mycket god. Numera anläggs inga telefonkiosker som inte är anpassade för rörelsehindrade. Frågan huruvida bildtelefoner bör erbjudas döva personer, som använder teckenspråk, bör man enligt utskottets mening ta ställning till när möjligheterna härtill föreligger. Vad gäller telefoner för förståndshandikappade förutsätter utskottet att det även fortsättningsvis kommer att finnas enkla telefoner som kan användas av alla. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av det översynsarbete i fråga om telekommunikationer för handikappade som pågår finner utskottet syftet med motionsyrkandena i huvudsak tillgodosett. Dessa bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Telepolitikens inriktning
1. beträffande nätkonkurrens att riksdagen avslår motion 1990/91:T230 yrkande 2, res. 1 (m, fp)
2. beträffande sociala och regionala hänsyn inom televerksamheten m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del, res. 2 (m, fp, c, mp) -- motiveringen res. 3 (v)
3. beträffande grundläggande telekommunikationer att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T39 yrkande 1, 1990/91:T54 yrkande 9 och 1990/91:T60 yrkande 15 godkänner att det statliga ansvaret skall omfatta telefonitjänsten i hela landet, res. 4 (c, v, mp)
4. beträffande regionalpolitiskt datakommunikationsstöd att riksdagen avslår motion 1990/91:T60 yrkande 16, res. 5 (c, v)
5. beträffande geografiskt heltäckande nät m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T803 yrkande 8,
Televerkets kapitalstruktur
6. beträffande televerkets kapitalstruktur att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna 1990/91:T39 yrkande 2, 1990/91:T54 yrkande 14 och 1990/91:T71 yrkande 5, res. 6 (v)
7. beträffande ökade inleveranser från televerket att riksdagen avslår motion 1990/91:T811,
Avkastnings- och utdelningskrav samt taxefrågor m.m.
8. beträffande avkastnings- och utdelningskrav att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T71 yrkande 6 i denna del och 1990/91:T803 yrkande 6 godkänner de ekonomiska målen för televerket under perioden 1992--1994 avseende avkastning och utdelning,
9. beträffande delegering av beslut om televerkets taxor att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 10 och 1990/91:T71 yrkande 6 i denna del godkänner de ekonomiska målen för televerket under perioden 1992--1994 avseende delegering av beslut om televerkets taxor, res. 7 (v)
10. beträffande priser och totalproduktivitet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 6 i denna del godkänner de ekonomiska målen för televerket under perioden 1992--1994 avseende priser och totalproduktivitet,
11. beträffande televerkets taxestruktur att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T54 yrkandena 11--13, 1990/91:T261 yrkande 2, 1990/91:T803 yrkandena 1--2 och 1990/91:T809 yrkande 2, res. 8 (v)
Särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet
12. beträffande särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T61 yrkande 7, 1990/91:T62 yrkande 12, 1990/91:T71 yrkande 7 och 1990/91:T803 yrkande 4 godkänner att särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet avskaffas fr.o.m. verksamhetsåret 1991, res. 9 (m, fp, c, mp)
Televerkets investeringar och servicemål m.m.
13. beträffande televerkets investeringar och servicemål m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 8 godkänner förslagen beträffande televerkets investeringar, service- och kvalitetsmål för perioden 1992--1994,
14. beträffande telenätets modernisering att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del, 1990/91:T218 yrkande 5, 1990/91:T807 i denna del, 1990/91:T808 och 1990/91:T809 yrkande 1, res. 10 (v)
15. beträffande nordisk samverkan kring tele- och datatrafik att riksdagen avslår motion 1990/91:T547 yrkande 5, res. 11 (v)
16. beträffande ekonomiskt stöd till utbyggnad av telekommunikationer att riksdagen avslår motion 1990/91:T251 yrkande 3,
Televerkets verksamhetsinriktning och associationsform
17. beträffande frekvenstilldelning att riksdagen avslår motion 1990/91:T803 yrkande 3,
18. beträffande televerkets kabel-TV-verksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:T810, res. 12 (mp)
19. beträffande televerkets associationsform att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 8, 1990/91:T60 yrkande 17, 1990/91:T61 yrkande 6, 1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71 yrkandena 1 och 9, 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del och 1990/91:T803 yrkandena 5 och 7 godkänner att televerkets associationsform skall ändras fr.o.m. den 1 juli 1992, res. 13 (m, fp) res. 14 (c) res. 15 (v) res. 16 (mp)
20. beträffande viss bolagisering att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 17 (v)
21. beträffande televerkets kostnader för särskilda åtaganden att riksdagen godkänner regeringens förslag till principer för hur televerkets särskilda åtaganden skall redovisas och ersättas,
Televerkets kostnader för särskilda åtaganden
22. beträffande nytt konsortialavtal för SOSAB att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:T801 godkänner förslaget till nytt konsortialavtal avseende SOS Alarmering AB,
23. beträffande telekommunikationer för handikappade att riksdagen avslår motion 1990/91:T57.
Stockholm den 23 maj 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m), Anita Jönsson (s) och Anders Castberger(fp).
Reservationer
Reservationer
1. Nätkonkurrens (mom.1)
Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Av propositionen" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Det har ifrågasatts om de ekonomiska villkor som gäller för samtrafik mellan mobiltelefonoperatörer och det kopplade telenätet försvårar eller t.o.m. omöjliggör att mobiltelefonverksamhet i Sverige drivs av företag som konkurrerar med televerket. Regeringen bör därför enligt utskottets mening för riksdagen redovisa skälen för nuvarande taxesättning för ifrågavarande samtrafik. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandet torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nätkonkurrens att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T230 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
2. Sociala och regionala hänsyn inom televerksamheten m.m. (mom.2) -- motiveringen
Rolf Clarkson (m), Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Roy Ottosson (mp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I propositionen" och slutar med "dessa uttalanden" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att telenätet utgör en grundläggande del av vår infrastruktur och att staten har ett ansvar för att sociala och regionala hänsyn tas inom televerksamheten. Sådana hänsyn utgör dock inget hinder mot att televerkets verksamhet bolagiseras. En bolagisering behöver inte heller innebära att staten ensam skall vara ägare av den verksamhet som bolagiseringen omfattar.
3. Sociala och regionala hänsyn inom televerksamheten m.m. (mom.2)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "1988 års telepolitiska" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Regeringens benägenhet -- för att inte säga beskäftighet -- när det gäller att vara EG och näringslivets lobbyister till lags tar sig allt tydligare uttryck. Den s.k. tillväxtpropositionen är bara ett, om än det senaste, i den allt längre raden av exemplen härpå. Den svenska telepolitiken skall enligt utskottets mening inte syfta till att undanröja "hinder" eller "begränsningar" för privatkapitalet att exploatera grundläggande mänskliga kommunikationsbehov utan till att slå vakt om välfärdssamhällets intresse av att tillhandahålla alla medborgare -- även de som bor i glesbygd och även de med funktionshinder av olika slag -- en väl fungerande offentlig service. Utskottet tillbakavisar bestämt regeringens försök att med hjälp av nyliberala fraser framställa viktiga delar av denna service som en belastning. De sociala och regionala kraven på televerket utgör enligt utskottets mening ett viktigt mål i sig för hela verksamheten. Detta är i sin tur utgångspunkten för utskottets uppfattning att samhället måste äga, ta ansvaret för och ha full insyn i den del av vår infrastruktur som televerksamheten utgör. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med yrkandena 1 och 2 i motion T54 (v), i de delar som nu är i fråga, torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande sociala och regionala hänsyn inom televerksamheten m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
4. Grundläggande telekommunikationer (mom.3)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionerna talar för att statens ansvar för grundläggande telekommunikationer skall omfatta inte bara telefonitjänster utan även datakommunikations- och telefaxtjänster. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande grundläggande telekommunikationer att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1990/91:T39 yrkande 1, 1990/91:T54 yrkande 9 och 1990/91:T60 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
5. Regionalpolitiskt datakommunikationsstöd (mom.4)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "detsamma avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla företag bör ha rätt till datakommunikation på lika villkor. I den mån företag i glesbygd får bära högre kostnader än företag i t.ex. storstadsregioner för de investeringar i telenätet som fordras för att säkerställa den rätten, bör skillnaden utjämnas genom regionalpolitiskt stöd. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande regionalpolitiskt datakommunikationsstöd att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
6. Televerkets kapitalstruktur (mom.6)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen inte förmått klargöra varför den ekonomiska styrningen av televerket behöver effektiviseras eller hur televerkets sociala och regionala ansvar kan bibehållas efter ett genomförande av de förändringar, bl.a. beträffande kapitalstrukturen, som nu föreslås. I avvaktan på ett sådant klargörande tillstyrker utskottet motionerna T54 (v) yrkande 14 och T71 (mp) yrkande 5 samt avstyrker regeringens förslag. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att även motion T39 (mp) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande televerkets kapitalstruktur att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:39 yrkande 2, 1990/91:T54 yrkande 14 och 1990/91:T71 yrkande 5 dels avslår regeringens förslag, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
7. Delegering av beslut om televerkets taxor (mom.9)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "televerkets taxor" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör behålla sin nuvarande beslutanderätt i fråga om teletaxor. Med det anförda tillstyrker utskottet motion T71 (mp) yrkande 6 i den del som nu är i fråga och avstyrker regeringens förslag i motsvarande del. Syftet med motion T54 (v) yrkande 10 torde genom detta ställningstagande få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande delegering av beslut om televerkets taxor att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande 6 i denna del och med anledning av motion 1990/91:T54 yrkande 10 avslår regeringens förslag att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för televerket under perioden 1992--1994 avseende delegering av beslut om televerkets taxor,
8. Televerkets taxestruktur (mom.11)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Utskottet delar de i v-motionerna uttalade uppfattningarna att nuvarande grad av subventionering från företagssektorn till hushållssektorn bör bibehållas, att alla aktörer på statliga telenät bör omfattas av den principen och att en enhetstaxa för hela landet bör införas. Med det sagda torde syftet med samtliga de v-yrkanden som nu är i fråga få anses tillgodosett. Syftet med yrkande 2 i motion T261 (c) torde få anses delvis tillgodosett. M-yrkandena avstyrks. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande televerkets taxestruktur att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T54 yrkandena 11--13, 1990/91:T261 yrkande 2 och 1990/91:T809 yrkande 2 samt med avslag på motion 1990/91:T803 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
9. Särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet (mom.12)
Rolf Clarkson (m), Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Roy Ottosson (mp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionerna talar för att televerkets konkurrensutsatta verksamhet bör särredovisas till dess verksamheten drivs av ett aktiebolag, som opererar på marknadsmässiga villkor. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 12 i motion T62 (m) och yrkande 7 i motion T71 (mp) samt avstyrker regeringens förslag. Detta ställningstagande innebär att syftet med yrkande 7 i motion T61 (fp) och med yrkande 4 i motion T803 (m) torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T62 yrkande 12 och 1990/91:T71 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1990/91:T61 yrkande 7 och 1990/91:T803 yrkande 4 avslår regeringens förslag,
10. Telenätets modernisering (mom.14)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Som utskottet" och på s. 17 slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T809 (v) uttalade uppfattningen att framkomligheten på telenätet och teleteknikens standard inte är acceptabla i många delar av vårt land, inte minst på Nordkalotten, i Västerbottens inland och i annan glesbygd. Företagsetableringar försvåras eller kommer inte till stånd, om man inte kan ha goda data- och teleförbindelser med omvärlden. Av regionala rättviseskäl måste nu -- som motionärerna framhåller -- glesbygdens telekommuniktioner, särskilt i norra Sverige, prioriteras. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion T809 (v) yrkande 1 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta ställningstagande innebär att syftet med samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses helt eller delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande telenätets modernisering att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T809 yrkande 1 samt med anledning av motionerna 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del, 1990/91:T218 yrkande 5, 1990/91:T807 i denna del och 1990/91:T808 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
11. Nordisk samverkan kring tele- och datatrafik (mom.15)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "härom avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att det skulle vara värdefullt att få till stånd en nordisk samverkan kring tele- och datatrafik av den art och med den inriktning som anges i motionen. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande nordisk samverkan kring tele- och datatrafik att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T547 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
12. Televerkets kabel-TV-verksamhet (mom.18)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Verket lämnar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionen talar för att televerket bör avge en detaljerad redovisning för sin kabel-TV-verksamhet. Det ankommer på regeringen att se till att så sker. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande televerkets kabel-TV-verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T810 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
13. Televerkets associationsform (mom.19)
Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: Regeringens förslag föranleder följande bedömningar och ställningstaganden från utskottets sida. Förändringar i televerkets organisation och spelreglerna på telemarknaden måste vara väl genomtänkta. Ett skäl till detta är den stora regionala och sociala betydelse som teletjänster har i ett modernt samhälle. Det kan inte accepteras att vissa delar av landet skulle få sämre tillgång till grundläggande teletjänster än andra landsdelar. Detta är bl.a. viktigt för att skapa bättre förutsättningar för företagande i glesbygd. En sammanhållen televerkskoncern har ett konkurrensförsteg gentemot andra teletjänstbolag som i dag uppträder och som kan komma att uppträda på marknaden. En uppdelning av det nuvarande televerket i ett "nätverk" och ett tjänstebolag, som konkurrerar på lika villkor med andra teletjänstbolag, bör därför prövas. Samtidigt bör samtliga myndighetsfunktioner inom teleområdet föras till en särskild myndighet, statens telenämnd. En sådan lösning skulle bli parallell till den uppdelning av infrastruktur och konkurrensutsatt verksamhet som gjorts av järnvägstrafiken och som föreslagits för Vattenfall. Uppdelningen skapar förutsättningar för att stora delar av nuvarande televerkets verksamhet skall kunna privatiseras. Av hänsyn till bl.a. eventuella regionala och sociala effekter bör dock privatiseringen ske i sådan takt att resultaten kan utvärderas efter hand. Privatiseringen bör därför påbörjas stegvis. Hänsyn får härvid tas till att televerket innefattar ett antal bolag. Dels tjänstebolag, som erbjuder olika typer av teleservice. Dels är ett nytt utvecklingsbolag under bildande. Förutom detta finns det allmänna telenätet. Den ytterligare avregleringen av telemarknaden som utskottet föreslår innebär således att situationen för ett antal telebolag måste övervägas. Man kan sammanfattat kalla dessa bolag Tjänstebolagen och Nätbolaget. En privatisering av televerksamheten bör äga rum så att en börsintroduktion för Tjänstebolagen påbörjas inom de närmaste åren. Det finns flera skäl till att en privatisering inte inledningsvis bör omfatta Nätbolaget: Det är lättare att överblicka effekterna av en stegvis förändring än av en total förändring. Utförsäljningen måste ta hänsyn till utrymmet på kapitalmarknaden och därigenom till en god förvaltning av den statliga förmögenheten. Påverkan på telemarknaden skulle bli plötslig och inte fullt överblickbar om även Nätbolaget skulle omfattas från början. Statens telenämnds möjlighet till överblick och verkligt inflytande skulle försvåras av en omedelbar och total privatisering. Teleföretagen skall ges tillträde till riskkapitalmarknaden så att ägandet av företagen i första hand erbjuds teleabonennter och anställda, samt i övrigt på sätt som regeringen finner förenligt med ambitionen om ägarspridning och en god förvaltning av statens tillgångar. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med de m- och fp-yrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Syftet med yrkande 17 i motion T60 (c) och med yrkande 1 i motion T71 (mp) torde genom utskottets ställningstagande få anses delvis tillgodosett. Yrkande 8 i motion T54 (v) och yrkande 9 i motion T71 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande televerkets associationsform att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:T60 yrkande 17, 1990/91:T61 yrkande 6, 1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71 yrkande 1, 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del och 1990/91:T803 yrkandena 5 och 7 samt med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 8 och 1990/91:T71 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
14. Televerkets associationsform (mom.19)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: För sin del anser utskottet att det nu inte längre finns anledning att tveka om en förändring av televerkets associationsform till aktiebolag. Förändringen bör göras senast den 1 juli 1992. Vidare anser utskottet att frågan om en börsintroduktion bör prövas. Det bör dock understrykas att televerket även i fortsättningen bör ha staten som huvudägare, så att de regionala och sociala krav som ställs på televerksamheten kan tillgodoses. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur det regionala och sociala ansvaret skall regleras mellan staten och televerket som bolag. Ett sådant förslag bör även omfatta frågan om hur konkurrensneutralitet vid utnyttjande av telenätet bör uppnås. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att yrkande 17 i motion T60 (c) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta ställningstagande innebär att syftet med samtliga de m- och fp-yrkanden som nu är i fråga torde få anses delvis tillgodosett. Detsamma gäller yrkande 1 i motion T71 (mp). Yrkande 8 i motion T54 (v) och yrkande 9 i motion T71 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande televerkets associationsform att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 17, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:T61 yrkande 6, 1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71 yrkande 1, 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del och 1990/91:T803 yrkandena 5 och 7 samt med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 8 och 1990/91:T71 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
15. Televerkets associationsform (mom.19)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att man vid ett ställningstagande till frågan om televerkets associationsform skall utgå från uppfattningen hos dem som närmast berörs, nämligen de anställda. Statsanställdas förbund, som företräder det stora flertalet av televerkets drygt 42000 anställda, har på kongress efter kongress avvisat tankarna på en bolagisering av verket. Riksdagen bör enligt utskottets bestämda uppfattning inta samma hållning. Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna T54 (v) yrkande 8 och T71 yrkande 9 samt avstyrker regeringens förslag, liksom de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande televerkets associationsform att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T54 yrkande 8 och 1990/91:T71 yrkande 9 avslår regeringens förslag samt motionerna 1990/91:T60 yrkande 17, 1990/91:T61 yrkande 6, 1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71 yrkande 1, 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del och 1990/91:T803 yrkandena 5 och 7,
16. Televerkets associationsform (mom.19)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet anser för sin del att staten bör avveckla televerkskoncernen. De konkurrensutsatta verksamheterna bör avskiljas från affärsverket i separata bolag eller eventuellt i en sammanhållen koncern. Frågan om staten skall äga dessa bolag bör aktualiseras. Monopolverksamheten, det nationella telenätet och rundradio- och TV-näten bör även i fortsättningen drivas i verksform under riksdagens och regeringens kontroll. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att yrkande 1 i motion T71 (mp) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta ställningstagande innebär att syftet med samtliga övriga motionsyrkanden, utom yrkande 8 i motion T54 (v), torde få anses helt eller delvis tillgodosett. Det nämnda yrkandet i v-motionen avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande televerkets associationsform att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande 1, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:T60 yrkande 17, 1990/91:T61 yrkande 6, 1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71 yrkande 9, 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del och 1990/91:T803 yrkandena 5 och 7 samt med avslag på motion 1990/91:T54 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
17. Viss bolagisering (mom.20)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse: Vänsterpartiet har i motion T54 (v) yrkat avslag på regeringens förslag att televerkets associationsform skall ändras fr.o.m. den 1 juli 1992. Detta yrkande har utskottet behandlat i det föregående. Utskottet delar motionärernas uppfattning att televerket inte bör bolagiseras. Härav följer att utskottet också motsätter sig en bolagisering av de delar av televerkets verksamhet varom nu är fråga. Vad utskottet sålunda anfört om bolagisering av delar av televerkets verksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande viss bolagisering att riksdagen med anledning av vad som anförts i propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Motionerna3 Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:873 Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 19914 Bakgrund6 1988 års riksdagsbeslut om telepolitikens mål och inriktning m.m.6 Utskottet7 1. Telepolitikens inriktning7 2. Televerkets kapitalstruktur10 3. Avkastnings- och utdelningskrav samt taxefrågor m.m.12 4. Särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet14 5. Televerkets investeringar och servicemål m.m15 6. Televerkets verksamhetsinriktning och associationsform18 7. Televerkets kostnader för särskilda åtaganden23 Hemställan27 Reservationer30