Tilläggsbudget 1 för 2005 (prop. 2004/05:100)
Betänkande 2004/05:FIU21
Finansutskottets betänkande2004/05:FIU21
Tilläggsbudget 1 för 2005 (prop. 2004/05:100)
Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag i 2005 års ekonomiska vårproposition om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227 miljoner kronor. 51 anslag inom 22 utgiftsområden berörs av dessa förändringar. Anslagsförändringarna innebär att anvisade medel ökar med 277 miljoner kronor netto. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen i statsbudgeten för 2005 till 1,1 miljard kronor. Med anledning av en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden där överprövningen ska ske i allmänna förvaltningsdomstolar höjs vissa anslag, bl.a. avseende domstolsväsendet. Vidare tillstyrker utskottet att regeringen bemyndigas att vidta förberedande åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden för den nya instans- och processordningen. Utskottet förutsätter samtidigt att de årliga utbetalningarna med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom den beräknade totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna på 900 miljoner kronor per år från 2006. I samband med behandlingen av förslagen inom ramen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan tar utskottet upp frågan om ett anslag på 22 miljoner kronor för samarbete inom Östersjöregionen. Efter förslag i budgetpropositionen för 2005 beslutade riksdagen att föra upp ett sådant anslag för att finansiera fortsatt integration och samverkan kring Östersjön. Regeringen redovisar i vårpropositionen ytterligare information om anslagets användande. Utskottet föreslår på utrikesutskottets inrådan att riksdagen godkänner det som regeringen anför. Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om olika åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken. Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning ökar med 2 000 under andra halvåret 2005. Reglerna för finansieringsbidrag vid arbetspraktik ändras. Vidare ändras reglerna för tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet samt villkoren för anställningsstöd. Antalet platser i den kvalificerade yrkesutbildningen bör utökas med ca 1 000 höstterminen 2005 som en del i satsningen för att minska arbetslösheten. Som en del i satsningen för att minska arbetslösheten planeras också en ettårig, kompletterande utbildning för invandrade akademiker med start hösten 2005. Vidare ska en ökad satsning göras på särskilda lärarutbildningar. Anslaget till Jämställdhetsombudsmannen ökas med 2 miljoner kronor för att bl.a. möjliggöra en utökad tillsyn av arbetsgivare för att motverka lönediskriminering. Utskottet delar också regeringens bedömning att särskilda insatser behövs i de lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av försvarsomställningen, dvs. Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland. För att möjliggöra insatser i dessa regioner för ökad konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning samt för att möjliggöra omlokalisering av statliga arbetstillfällen föreslås ett nytt anslag om 200 miljoner kronor. Bland övriga frågor som behandlas i betänkandet kan nämnas att utskottet tillstyrker förslag om ökade medel för stöd för skogsbruket efter stormkatastrofen i södra Sverige i januari 2005. Höjda anslag föranleds också av flodvågskatastrofen i Asien, som inneburit ökade kostnader bl. a. för att bistå nödställda svenskar. Samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks. Till betänkandet har fogats sju reservationer och fyra särskilda yttranden av företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1. Rörlig kredit för handel med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta att den rörliga krediten i Riksgäldskontoret för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar får uppgå till högst 750 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 2. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2. Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om ändrat ändamål för det under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda ramanslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 3. Låneram för beredskapsinvesteringar Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 300 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 3. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 4. Bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda ramanslaget 8:1 Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 41 130 000 000 kr efter 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 4. Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 5. Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden med anledning av en ny instans- och processordning i utlänningsärenden Riksdagendels bemyndigar regeringen att vidta förberedande åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden så att en ny instans- och processordning i utlänningsärenden kan införas den 31 mars 2006,dels godkänner vad utskottet anfört om belastningen på statsbudgeten till följd av dessa ekonomiska åtaganden. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:100 punkt 5. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 6. Finansieringsbidrag vid arbetspraktik Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 6. 7. Tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 7. 8. Villkor för anställningsstöd Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om villkor för anställningsstöd. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 8 och avslår motion2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2. Reservation 1 (m, fp, kd) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 9. Bemyndigande för anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 950 000 000 kr under 2006 och högst 700 000 000 kr under perioden 2007-2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 9. Utgiftsområde 19 Regional utveckling 10. Kostnad för utlokalisering av statliga verk Riksdagen avslår motion2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m). Reservation 2 (m, fp, kd) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 11. Bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ingå ekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 38 000 000 kr under perioden 2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 10. Utgiftsområde 21 Energi 12. Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 546 000 000 kr under 2006 och högst 546 000 000 kr under perioden 2007-2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 11 och avslår motion2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6. Reservation 3 (fp) 13. Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 12 och avslår motion2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7. Reservation 4 (m, fp, kd) Utgiftsområde 22 Kommunikationer 14. Investeringsplan för Statens järnvägar Riksdagen godkänner en investeringsplan för Statens järnvägar i enlighet med vad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 13. 15. Avgifter på nya Svinesundsbron Riksdagen godkänner att intäkterna från de avgifter som tas ut för passage över nya Svinesundsbron får disponeras för att betala räntor och amorteringar på de lån som tagits upp för att finansiera byggandet av Svinesundsförbindelsen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 14. 16. Omfinansiering av vissa vägprojekt i storstadsregionerna Riksdagen godkänner att regeringen under 2005 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 300 000 000 kr för att omfinansiera vägprojekt som ingår i de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg enligt vad regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 15. 17. Användning av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 16. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 18. Ytterligare åtgärder med anledning av stormen Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c) yrkandena 1-4,2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 14,2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 5 i denna del,2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) i denna del och2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 23. Reservation 5 (m, fp, kd) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting 19. Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting Riksdagen avslår motionerna2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m),2004/05:So584 av Ingrid Burman m.fl. (v) och2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) yrkandena 1-3. Reservation 6 (m, fp, kd) Ramar för utgiftsområden samt anslag 20. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med efterföljande specifikation i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 17 och avslår motionerna2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 och2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m. fl. (m). Reservation 7 (m) Stockholm den 31 maj 2005 På finansutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp) och Tommy Ternemar (s). Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2005 Utskottets förslag överensstämmer med förslaget i propositionen. Belopp i tusental kronor UtgiftsområdeAnslag Belopp enligtstatsbudgeten2005 Förändring avram/anslag Ny ram/nyanslagsnivå 1 Rikets styrelse 7 840 222 -68 275 7 771 947 46:2 Justitiekanslern 18 311 1 425 19 736 90:5 Regeringskansliet m.m. 5 436 198 -69 700 5 366 498 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 432 140 -29 027 11 403 113 1:5 Statistiska centralbyrån 437 433 -500 436 933 1:6 Kammarkollegiet 29 667 1 825 31 492 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 8 220 000 -28 852 8 191 148 2:1 Finansinspektionen 178 401 -1 500 176 901 4 Rättsväsendet 27 296 871 175 075 27 471 946 4:4 Ekobrottsmyndigheten 342 198 1 500 343 698 4:5 Domstolsväsendet m.m. 4 046 980 175 000 4 221 980 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. 1 027 957 -1 425 1 026 532 5 Internationell samverkan 1 239 582 150 000 1 389 582 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 000 150 000 154 000 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44 146 606 -98 800 44 047 806 6:3 Krisberedskapsmyndigheten 144 649 -8 000 136 649 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar 17 467 21 200 38 667 7:5 Krisberedskap 1 747 434 -112 000 1 635 434 7 Internationellt bistånd 22 417 678 -200 000 22 217 678 8:1 Biståndsverksamhet 21 732 194 -200 000 21 532 194 8 Invandrare och flyktingar 6 933 423 89 070 7 022 493 12:1 Migrationsverket 642 505 30 000 672 505 12:2 Mottagande av asylsökande 3 296 162 15 000 3 311 162 12:4 Utlänningsnämnden 149 792 25 000 174 792 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden 177 027 10 000 187 027 12:6 Utresor för avvisade och utvisade 225 556 9 070 234 626 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 39 817 525 67 500 39 885 025 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård 269 199 2 500 271 699 16:7 Bilstöd till handikappade 256 000 65 000 321 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 129 691 062 28 852 129 719 914 19:6 Försäkringskassan 7 159 398 28 852 7 188 250 13 Arbetsmarknad 69 313 416 150 000 69 463 416 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 4 540 191 150 000 4 690 191 14 Arbetsliv 1 193 970 0 1 193 970 23:1 Arbetsmiljöverket 648 862 -2 000 646 862 24:1 Jämställdhetsombudsmannen 21 907 2 000 23 907 15 Studiestöd 20 995 726 -199 750 20 795 976 25:2 Studiemedel m.m. 10 402 918 -199 750 10 203 168 16 Utbildning och universitetsforskning 43 867 639 19 750 43 887 389 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 793 181 30 000 823 181 25:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 245 045 7 000 252 045 25:41 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 147 188 5 000 152 188 25:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning 133 226 30 000 163 226 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 287 228 19 750 306 978 25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 347 644 8 000 355 644 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 2 522 807 20 000 2 542 807 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål 211 470 -100 000 111 470 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 956 525 4 105 8 960 630 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 10 104 4 105 14 209 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 9 139 412 36 400 9 175 812 32:1 Länsstyrelserna m.m. 2 168 221 36 400 2 204 621 19 Regional utveckling 3 496 768 200 000 3 696 768 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen (nytt ramanslag) 0 200 000 200 000 20 Allmän miljö- och naturvård 3 994 805 -10 000 3 984 805 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 299 186 5 000 304 186 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald 1 691 197 -15 000 1 676 197 21 Energi 1 396 435 500 1 396 935 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 188 205 1 000 189 205 35:6 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser 20 000 -500 19 500 22 Kommunikationer 31 666 492 -188 000 31 478 492 36:2 Väghållning och statsbidrag 16 607 522 -66 000 16 541 522 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 11 196 512 -219 000 10 977 512 36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. 62 660 -3 000 59 660 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling 823 000 100 000 923 000 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 14 655 991 162 600 14 818 591 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 231 759 5 000 236 759 41:2 Insatser för skogsbruket 221 200 148 000 369 200 43:1 Statens jordbruksverk 308 346 9 600 317 946 24 Näringsliv 3 891 377 20 000 3 911 377 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 122 066 20 000 1 142 066 25 Allmänna bidrag till kommuner 57 468 750 -32 850 57 435 900 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 670 050 -200 000 470 050 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 1 600 000 167 150 1 767 150 Summa anslagsförändring på tilläggsbudget 277 150
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2004/05:100, avsnitt 3, punkterna 2-17) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget. Regeringens förslag avser ändringar av nivån på 50 anslag inom 21 utgiftsområden. 33 anslag höjs och 17 anslag sänks. Dessutom förs ett nytt anslag upp i statsbudgeten. Vidare presenterar regeringen 14 förslag till ändringar i redan beslutade bemyndiganden, ett nytt bemyndigande, ändringar i anslagsanvändningen respektive andra förändringar med påverkan på statsbudgeten. Med anledning av regeringens förslag har 5 motioner väckts. Förslagen i propositionen och motionerna återges i bilaga 1 till detta betänkande. En sammanställning av regeringens och partiernas förslag till ändrade och nya anslag finns i bilaga 2. Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över de förslag i propositionen och motionerna som rör respektive utskotts område. Yttranden har avlämnats från utrikesutskottet (2004/05:UU3y), socialutskottet (protokollsutdrag 2004/05:34), trafikutskottet (2004/05:TU5y), miljö- och jordbruksutskottet (2004/05:MJU2y), näringsutskottet (2004/05:NU2y) och arbetsmarknadsutskottet (2004/05:AU4y). Konstitutionsutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet och bostadsutskottet har beslutat att inte avge något yttrande över tilläggsbudgeten. Yttrandena återfinns i bilagorna 3-8. Finansutskottet behandlar i detta sammanhang också 5 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2004 angående användningen av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, vilka har överlämnats från socialutskottet. I betänkandet behandlas även 4 motionsyrkanden väckta enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt, vilka i berörda delar har överlämnats till finansutskottet från näringsutskottet. Dessa motionsyrkanden avser huvudsakligen statens roll i insatser för skogsbruket efter stormen i södra Sverige i januari 2005.
Utskottets överväganden Inledning Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. I 2005 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen ändrade och nya anslag för statsbudgeten för budgetåret 2005. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227 miljoner kronor. 51 anslag inom 22 utgiftsområden berörs av dessa förändringar. Anslagsförändringarna i regeringens förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 277 miljoner kronor netto. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen i statsbudgeten för 2005 till 1,1 miljard kronor. Utskottet behandlar punkterna 2-17 i vårpropositionen och motsvarande förslag i motionerna utgiftsområdesvis. Under utgiftsområde 5 Internationell samverkan behandlar utskottet, i enlighet med utrikesutskottets yttrande 2004/05:UU3y, frågan om ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen. I utskottets förslag till riksdagsbeslut behandlas frågan i punkt 2. Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket riksdagsordningen får beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas inte fattas innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram fattas. I utskottets förslag till riksdagsbeslut tas således förslagen i vårpropositionen och motionerna om ändrade ramar och anslag upp i en punkt, punkt 20. Övriga frågor behandlas som egna punkter i utskottets förslag till riksdagsbeslut, vilket markeras med en sammanfattningsruta vid respektive rubrik i betänkandet. Tilläggsbudget per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 46:2 Justitiekanslern Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 18 311 000 kr. Regeringen anser att anslaget 46:2 Justitiekanslern behöver ökas med 1 425 000 kr eftersom Justitiekanslern fr.o.m. den 1 april 2005 övertar uppgiften från Domstolsverket att vid behov överklaga beslut om rättshjälp och om ersättning av allmänna medel m.m. som fattas av domstolar och andra myndigheter (den s.k. talerätten). Finansieringen föreslås ske genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. minskas med motsvarande belopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 90:5 Regeringskansliet m.m. Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 5 436 198 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. minskas med 6,2 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar. Förslaget föranleds av att Styrelsen för psykologiskt försvar från den 1 juli 2005 avses ta över uppgiften att samordna det svenska samhällets insatser samt hjälp och stöd till dem som bor och vistas i Sverige och som drabbats av flodvågskatastrofen i Asien. Vidare anser regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. bör minskas med 18,5 miljoner kronor motsvarande en valutakursvinst för Utrikesrepresentationen till följd av förändringen av den svenska kronan, framför allt mot US-dollar. Dessutom föreslår man att anslaget minskas med 45 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader med anledning av flodvågskatastrofen i Asien. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m. m. minskas med 69,7 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:5 Statistiska centralbyrån Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 437 433 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 0,5 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 1:6 Kammarkollegiet Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 29 667 000 kr. Regeringen anser att ytterligare kontakttolkar bör auktoriseras och att rättstolkar behöver examineras under året för att det ska vara möjligt att tillgodose behovet av kontakttolkar i samband med den aviserade reformen av instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. Anslaget 1:6 Kammarkollegiet föreslås därför ökas med 1 825 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 8,2 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att personalen hos de allmänna försäkringskassorna den 1 januari 2005 inordnades i det statliga tjänstepensionssystemet. Av denna anledning tillfördes anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. medel. Vid beräkningen av beloppet kom av misstag även medel avseende pensionsersättningar att ingå. Sådana ersättningar är emellertid en förmån som enligt avtalet om trygghetsförmåner ska betalas av arbetsgivaren. Anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. bör därför minskas med 28 852 000 kr. Regeringen föreslår att motsvarande medel i stället anvisas på det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:6 Försäkringskassan. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 2:1 Finansinspektionen Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 178 401 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 2:1 Finansinspektionen minskas med 1,5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Rörlig kredit för handel med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om rörlig kredit för handel med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten. Därmed tillstyrks punkt 2 i propositionen. Propositionen Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Regeringen har erfarit att behovet av rörlig kredit för fondhandel har ökat kraftigt under 2005, främst till följd av ett ökat antal fondbyten och ökade värden på pensionsspararnas konton. Härtill kommer att fondavvecklingar behöver kunna hanteras. Utnyttjandet av den rörliga krediten varierar kraftigt över året. Behovet har visat sig vara särskilt stort vid månadsskiften och under vinterhalvåret. Mot denna bakgrund anser regeringen att krediten behöver höjas och att den bör få uppgå till högst 750 miljoner kronor. Regeringen avser att noga följa behovet av rörlig kredit för fondhandel. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 2). Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 4:4 Ekobrottsmyndigheten Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 342 198 000 kr. Regeringen presenterar i propositionen Marknadsmissbruk (prop. 2004/05:142) förslag till nya regler som ska tillämpas i samband med handel med finansiella instrument. Bland annat föreslår man att Ekobrottsmyndighetens ansvar för att utreda marknadsmissbruk ska inträda tidigare samt att Finansinspektionens ansvar i motsvarande omfattning ska minska. Förändringen avses träda i kraft den 1 juli 2005. För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna bedriva denna verksamhet effektivt föreslår regeringen att anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 1,5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:1 Finansinspektionen minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 4:5 Domstolsväsendet m.m. Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 4 046 980 000 kr. I samband med den aviserade reformen av instans- och processordningen i utlänningsärenden ska Utlänningsnämnden läggas ned och överprövningen av utlännings- och medborgarskapsärenden ska ske i allmänna förvaltningsdomstolar. För att täcka kostnaderna för förberedelserna inför de nya arbetsuppgifterna med den nya instans- och processordningen bör domstolsväsendets resurser ökas med 120 miljoner kronor. Vidare anser regeringen att domstolarna behöver tillföras 55 miljoner kronor för att täcka kostnader för ytterligare uppgifter i och med att beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst nu kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. ökas med 175 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas samt genom att de under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 1 027 957 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. minskas med 1 425 000 kr för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:2 Justitiekanslern. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 4 miljoner kronor. Regeringen konstaterar att kraftigt ökade kostnader till följd av flodvågskatastrofen i Asien har uppkommit bl.a. för att bistå nödställda svenskar i regionen. Därför föreslår man att anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet ökas med 150 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslag inom andra utgiftsområden, främst utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, minskas. Utrikesutskottets yttrande Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen. Jämför särskilt yttrande 1 (m, fp). Bakgrund I budgetpropositionen för 2005 föreslog regeringen ett nytt anslag på 22 miljoner kronor under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen, avsett att finansiera fortsatt integration och samverkan kring Östersjön (prop. 2004/05:1, utg.omr. 5 avsnitt 3.8. 11). Enligt budgetpropositionen skulle huvuddelen av verksamheten förläggas till en ny Sidaenhet på Gotland. Regeringen beräknade att 20 permanenta tjänster - finansierade över Sidas förvaltningsanslag - skulle behövas för att bedriva verksamheten. Utrikesutskottet konstaterade i sin behandling av förslaget att det inte var uppenbart vari verksamheten inom den nya enheten skulle bestå. Utrikesutskottet föreslog att riksdagen som villkor för anslagets utnyttjande skulle föreskriva att regeringen senast i den ekonomiska vårpropositionen 2005 skulle återkomma till riksdagen med förslag till mål för verksamheten. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (bet. 2004/05:UU1, rskr. 2004/05:91). Propositionen Regeringen återkommer i 2005 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 6. 6 Sidas profilenhet) till frågan. Regeringen anför att målet för Östersjöenhetens verksamhet är att skapa förutsättningar för att särskilt statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda organisationer i Sverige ska kunna vidmakthålla, komplettera och utveckla former för samarbete med främst de nya EU-medlemsländerna i Östersjöområdet. Verksamheten bör ha sin utgångspunkt i behov och initiativ hos de svenska aktörerna. Särskild uppmärksamhet avses ges ämnesområden som är viktiga ur ett bredare regionalt eller nationellt perspektiv och berör fler än en aktörsgrupp på svensk sida. Det kan avse hanteringen av kollektiva nyttigheter som vatten, luft, klimat, kustzoner, mark och natur men också tvärsektoriella problemställningar som migration, brottsbekämpning, sjösäkerhet, livsmedelssäkerhet, socialtjänst samt hälsoområdet och smittskydd. Enheten avses också kunna bidra med medel för mindre insatser (resor, seminarier och studier) för att möjliggöra samverkan mellan svenska aktörer och parter i de berörda länderna samt också bidra med initial finansiering av projekt inom ovan angivna områden. Utrikesutskottets yttrande Utrikesutskottet anför i sitt yttrande (UU3y) att även om den av regeringen i vårpropositionen framlagda målbeskrivningen inte helt uppfyller de principiella krav riksdagen ställt på hur målen för en verksamhet bör vara utformade bör den godtas för anslagets vidare utnyttjande under innevarande budgetår. Sidas verksamhet på Gotland befinner sig i ett initialskede, men med successivt vunna erfarenheter skapas förutsättningar för regeringen att i kommande budgetproposition ytterligare tydliggöra utnyttjandet av anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen samt att också i övrigt formulera målen för verksamheten i enlighet med riksdagens krav. Utrikesutskottet redovisar vidare vissa överväganden av mera formell natur. Om användning av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen genom budgetreglering. Riksdagen anvisar, enligt 9 kap. 3 § regeringsformen, anslag till angivna ändamål. Innebörden av detta är att det anvisade beloppet inte kan ses fristående från det ändamål som riksdagen beslutat. I föreliggande fall har riksdagen uttryckligen föreskrivit att medlens vidare utnyttjande förutsätter ett riksdagens förnyade ställningstagande till ändamålen. I propositionen framförs emellertid inget yrkande om ställningstagande till ändamålen med det aktuella anslaget. Det är dock uppenbart att det är regeringens önskemål att verksamhet för fortsatt integration och samverkan kring Östersjön bedrivs genom en Sidaenhet på Gotland. Utrikesutskottet ställer sig i sak positivt till detta. Utrikesutskottet anser att finansutskottet hos riksdagen bör hemställa att beslut på tilläggsbudget fattas om ändrat ändamål, enligt vad som anges i avsnitt 6.6 Sidas profilenhet i propositionen, för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har inga invändningar mot utrikesutskottets förslag. Finansutskottet föreslår således att riksdagen godkänner det som anförs i vårpropositionen (avsnitt 6.6 Sidas profilenhet) om ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 6:3 Krisberedskapsmyndigheten Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 144 649 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 6:3 Krisberedskapsmyndigheten minskas med 8 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader med anledning av flodvågskatastrofen i Asien. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 17 467 000 kr. Regeringen tillkallade i januari en kommitté benämnd Nationellt råd för stöd och samordning till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien (dir. 2005:1). Rådet har i uppdrag att verka för samordning av samhällets insatser samt att hjälpa och stödja dem som bor och vistas i Sverige och som drabbats av naturkatastrofen i Asien. Utgifterna för rådet belastar för närvarande det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. Rådets nuvarande uppgifter och ansvar för framtida aktiviteter som behöver genomföras för att stödja de som drabbats av naturkatastrofen bör enligt regeringens uppfattning hanteras av en förvaltningsmyndighet. Regeringen avser därför att under 2005 föra över rådets uppgifter till Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Därigenom kan den erfarenhet utnyttjas som SPF skaffat sig genom att bl.a. vara statens organ för kontakter med anhöriga till offer för M/S Estonias förlisning och överlevande. Ett råd som ska ha motsvarande uppgifter som kommittén ska knytas till SPF. Rådet avses ha samma sammansättning som nuvarande kommitté. Ordförande och övriga ledamöter i rådet kommer att utses av regeringen. Regeringen anser att rådets verksamhet ska finansieras från anslaget 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar, varför anslaget behöver ökas med 21 210 000 kr. Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m. m. minskas. Vidare föreslår regeringen att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med 112 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader med anledning av flodvågskatastrofen i Asien, bl.a. kostnader för det nu nämnda Nationella rådet. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Låneram för beredskapsinvesteringar Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för Socialstyrelsens låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar. Därmed tillstyrks punkt 3 i propositionen. Propositionen Regeringen har ett bemyndigande att låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200 miljoner kronor. Regeringen anser att åtgärder bör vidtas för att stärka den nationella beredskapen mot en influensapandemi. Bland annat behövs beredskapslagring av antivirala medel för förebyggande behandling av personal inom samhällsviktig verksamhet samt för behandling av personer med hög risk för komplikationer. För att möjliggöra detta behöver Socialstyrelsens låneram för beredskapsinvesteringar utökas med 100 miljoner kronor till 300 miljoner kronor. Därför föreslår regeringen att den bemyndigas att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 300 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 3). Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:1 Biståndsverksamhet Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 21 732 194 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 200 miljoner kronor för att finansiera förberedelser för en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. 2005 års biståndsram om 0,882 % av BNI påverkas enligt regeringen inte av förslaget. Utrikesutskottets yttrande Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Därmed tillstyrks punkt 4 i propositionen. Propositionen Regeringen har för detta ändamål ett bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden som efter 2005 medför utgifter om högst 36 235 miljoner kronor. Regeringen anser att en ökad möjlighet att göra ekonomiska åtaganden behövs för att uppnå en tillräcklig långsiktighet i det internationella utvecklingssamarbetet. Ökade utfästelser behöver göras bl.a. till Världsbankens internationella utvecklingsfond, Globala fonden mot hiv/aids, malaria och tuberkulos och till Internationella jordbruksutvecklingsfonden. Därför föreslår regeringen att bemyndigandet att göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter efter 2005 för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ökas med 4 895 miljoner kronor till 41 130 miljoner kronor. Utrikesutskottets yttrande Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens förslag (punkt 4). Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden med anledning av en ny instans- och processordning i utlänningsärenden Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att vidta förberedande åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden så att en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden kan införas den 31 mars 2006. Utskottet förutsätter samtidigt att de årliga utbetalningarna med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom den beräknade totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna på 900 miljoner kronor per år från 2006. Därmed tillstyrks delvis punkt 5 i propositionen. Propositionen Riksdagen har givit regeringen som sin mening till känna att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en ny instans- och processordning i utlänningsärenden (bet. 2001/02:SfU2, rskr. 2001/02:69-70). Regeringen har nyligen beslutat om en lagrådsremiss: Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. I denna föreslås bl.a. att Utlänningsnämnden ska avvecklas och att överprövningen av Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden i stället ska ske i migrationsdomstolar och i en Migrationsöverdomstol. Tre länsrätter ska vara Migrationsdomstolar medan Kammarrätten i Stockholm ska vara Migrationsöverdomstol. Reformen ska genomföras den 1 januari 2006. Regeringen aviserar att en proposition angående den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (NIPU) överlämnas till riksdagen i maj 2005. Reformens ekonomiska konsekvenser kommer att preciseras närmare i den propositionen och i budgetpropositionen för 2006. Mot denna bakgrund anser regeringen att ett antal anslag behöver ökas redan på denna tilläggsbudget. Härutöver behöver en del förberedelser vidtas som innebär att ekonomiska åtaganden görs för kommande budgetår. Åtagandena avser anställning av ett mindre antal nyckelpersoner vid de nya domstolarna. Domare och föredragande i övrigt i migrationsdomstolarna samt i Migrationsöverdomstolen kommer dock att anställas under förutsättning att riksdagen beslutar att reformen ska genomföras. Åtagandena avser också tecknandet av hyreskontrakt för domstolslokaler. De åtaganden som nu nämnts är nödvändiga för att reformen ska kunna träda i kraft enligt förslaget i den aviserade propositionen. Därför föreslår regeringen att man under 2005 får vidta förberedelser och ingå ekonomiska åtaganden så att NIPU kan införas den 1 januari 2006. Kompletterande information Regeringen har den 26 maj 2005 beslutat om propositionen Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. I propositionen föreslås att datum för reformens ikraftträdande senareläggs till den 31 mars 2006. Denna senareläggning påverkar dock endast marginellt det i vårpropositionen angivna behovet att ingå ekonomiska åtaganden för att reformen ska kunna träda i kraft enligt förslaget i den aviserade propositionen. Därmed kvarstår regeringens avsikt, om riksdagen ger sitt medgivande, att under 2005 ingå ekonomiska åtaganden för kommande budgetår för att förbereda den aviserade reformen. De åtaganden som gäller anställning av ett mindre antal nyckelpersoner (ca 30 stycken) är av avgörande betydelse för att verksamheten vid de nya domstolarna kan påbörjas direkt i samband med att reformen träder i kraft. Därför behöver rekryteringsprocessen och anställningsförfarandet inledas i god tid innan reformen genomförs. Bemyndigandet omfattar vidare tecknande av hyreskontrakt för domstolslokaler samt genomförande av ett antal nödvändiga investeringar. Ett antal specialfastigheter ska hyras och byggas om för att uppnå en hög säkerhetsnivå. Staten behöver därför teckna hyreskontrakt för en längre tid än vad som är vanligt i statsförvaltningen (uppemot 20 år jämfört med 5-6 år för vanliga lokaler). Det aktuella bemyndigandet syftar till att klargöra vilka åtaganden som regeringen får ingå fram till dess att riksdagen behandlat regeringens proposition angående NIPU och beslutat om reformens organisatoriska utformning samt genomförande. Utan ett bemyndigande av detta slag är det inte möjligt att genomföra reformen från den 31 mars 2006 eftersom riksdagsbeslutet om NIPU kan fattas först under hösten 2005. Så snart riksdagen fattat ett positivt beslut kan kostnaden för de ekonomiska åtagandena föras på relevanta anslagsposter i statsbudgeten. Budgetbelastningen under de kommande åren till följd av de åtaganden som bemyndigandet avser är dock i dagsläget svår att beräkna. Den totala kostnaden för dessa åtaganden uppskattas för närvarande till drygt 2 miljarder kronor under en 20-årsperiod (eller ca 115 miljoner kronor per år). Regeringen anger samtidigt i vårpropositionen (avsnitt 6, s. 136-137) att utgifterna för NIPU blir högre än vad som tidigare beräknats. Utöver tidigare beslutade nivåökningar om 500 miljoner kronor beräknas ytterligare utgifter på ca 400 miljoner kronor per år under 2006 och 2007 (se även tabell 6.8, s. 140). I beräkningarna ingår en initial överdimensionering, dels för att hantera de ärenden som domstolarna övertar från Utlänningsnämnden, dels för att domstolarna tillförs ett nytt ärendeslag. Man kan anta att de årliga utbetalningarna med anledning av de aktuella åtagandena kommer att rymmas inom den beräknade årliga verksamhetskostnaden på ca 900 miljoner kronor från 2006. Finansutskottets ställningstagande Med anledning av att reformen av instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden nu föreslås genomföras den 31 mars 2006 i stället för den 1 januari 2006 kan utgifterna för 2006 förväntas bli lägre än vad som beräknats i vårpropositionen. Det är för närvarande omöjligt att närmare bedöma storleken på denna utgiftsminskning. Regeringen aviserar dock att man i samband med budgetpropositionen för 2006 avser att återkomma med förslag till de anslagsförändringar som behövs för reformens genomförande. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att samtidigt ta upp frågan om hur de medel som i och med reformens senareläggning inte behövs för att dess finansiering ska återföras till biståndet. Finansutskottet delar regeringens uppfattning att reformen är av sådan vikt att den bör genomföras snarast möjligt. En proposition med förslag till bl.a. en organisatorisk utformning av reformen förväntas emellertid lämnas till riksdagen så sent att riksdagsbeslutet inte kan fattas förrän under hösten 2005. Detta innebär att nödvändiga förberedelser för reformens genomförande den 31 mars 2006 inte kan dröja till efter riksdagens beslut i ärendet om den nya processordningen. Därför behöver vissa ekonomiska åtaganden göras redan innan riksdagen fattar beslut med anledning av den aviserade propositionen. Syftet med det aktuella bemyndigandet är att säkerställa att den löpande verksamheten vid de nya domstolarna ska fungera tillfredsställande från reformens införandedatum. Regeringen har dock inte i vårpropositionen angett hur stora belopp som kommer att belasta statsbudgeten till följd av dessa åtaganden. Som framgår av föregående avsnitt med kompletterande information har utskottet inhämtat vissa uppgifter om den förväntade budgetbelastningen. Regeringen avser också att i den kommande budgetpropositionen presentera nya överväganden om utgifts- och anslagsförändringar med anledning av eventuellt ändrade bedömningar som påverkar beräkningen av reformens ekonomiska effekter. Utskottet anser att regeringen bör bemyndigas att under 2005 vidta förberedelser och ingå ekonomiska åtaganden så att NIPU kan införas den 31 mars 2006. Utskottet utgår i sitt ställningstagande från att de årliga utbetalningarna med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom den totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna, vilken för närvarande beräknas till 900 miljoner kronor per år från 2006. Samtidigt förutsätter utskottet att regeringen senast i budgetpropositionen för 2006 återkommer till riksdagen med en detaljerad beräkning av de anslagsförändringar som krävs för reformens genomförande. Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker finansutskottet delvis regeringens förslag (punkt 5). 12:1 Migrationsverket Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 642 505 000 kr. Regeringen aviserar att Migrationsverket kommer att få ändrade arbetsuppgifter i samband med den aviserade reformen av instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. För att kunna inleda omställningsarbetet behöver verket redan i år utökade resurser motsvarande 55 miljoner kronor. Samtidigt minskar antalet asylsökande i år jämfört med tidigare bedömning. Antalet avgjorda ärenden kommer därmed att minska. Enligt regeringens bedömning minskar resursbehovet av detta skäl med motsvarande 25 miljoner kronor. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med 30 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 12:2 Mottagande av asylsökande Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 3 296 162 000 kr. Regeringen bedömer att utgifterna för ersättning till landstingen för asylsökandes hälso- och sjukvård blir högre än tidigare beräknat. Därför föreslår man att anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 15 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 12:4 Utlänningsnämnden Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 149 792 000 kr. Regeringen anser att Utlänningsnämnden behöver ökade resurser för att så långt möjligt kunna arbeta ned sina ärendebalanser inför ikraftträdandet av den aviserade reformen av instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. Därför föreslår man att anslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas med 25 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 177 027 000 kr. Regeringen konstaterar att utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden har ökat till följd av att beslutskapaciteten vid Migrationsverket och Utlänningsnämnden har ökat. Därför föreslår man att anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 10 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 12:6 Utresor för avvisade och utvisade Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 225 556 000 kr. Regeringen konstaterar att antalet verkställda utresor för personer som avvisats eller utvisats har ökat, vilket lett till högre utgifter än tidigare beräknat. Därför föreslår man att anslaget 12:6 Utresor för avvisade och utvisade ökas med 9 070 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 269 199 000 kr. Regeringen anser att anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård behöver ökas med 2,5 miljoner kronor för att Nätverket för läkemedelsepidemiologi ska ha möjlighet att även i fortsättningen bedriva en effektiv verksamhet. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 16:7 Bilstöd till handikappade Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 256 miljoner kronor. Regeringen anser att anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade bör ökas med 65 miljoner kronor för att förkorta väntetiderna för bidrag. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:6 Försäkringskassan Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 7 159 398 000 kr. Personalen hos de allmänna försäkringskassorna inordnades från den 1 januari 2005 i det statliga tjänstepensionssystemet. Det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. tillfördes medel för ändamålet. Vid beräkningen av beloppet kom av misstag även medel avseende pensionsersättningar att ingå. Sådana ersättningar är en förmån enligt avtalet om trygghetsförmåner och ska betalas av arbetsgivaren. Därför föreslår regeringen att anslaget 19:6 Försäkringskassan ökas med 28 852 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 4 540 191 000 kr. Regeringen anser att behovet av arbetsmarknadsutbildning har ökat. Antalet platser i sådan utbildning behöver öka med 2 000 under andra halvåret 2005. Syftet är att motverka risken för arbetskraftsbrist och inflationsdrivande flaskhalsar i konjunkturuppgången. Därför föreslår regeringen att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader ökas med 150 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m. m. minskas. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet välkomnar i sitt yttrande (AU4y) förslaget om ökning av anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader i syfte att öka volymen arbetsmarknadsutbildning och styra över den från förberedande utbildning till sådan yrkesutbildning som kan förhindra att det uppstår arbetskraftsbrist och flaskhalsar. Samtidigt sätter arbetsmarknadsutskottet ifråga om den föreslagna volymökningen är tillräcklig för att tillgodose de behov av personer med rätt yrkeskompetens som kan uppstå senare i år. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar dock att regeringen följer utvecklingen och kommer att föreslå ytterligare åtgärder om det visar sig nödvändigt. Mot denna bakgrund tillstyrker arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra en annan bedömning än arbetsmarknadsutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Finansieringsbidrag vid arbetspraktik Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Därmed tillstyrks punkt 6 i propositionen. Propositionen Enligt nuvarande regler som förordades vid riksdagsbehandlingen (bet. 1998/99:AU1, rskr. 1998/99:105) ska arbetsgivare som i dag anordnar arbetspraktik betala 3 000 kr per månad i finansieringsbidrag till staten. Syftet med bidraget är att motverka att praktikplatserna tränger undan ordinarie jobb. Undantag medges i vissa fall i enlighet med vad som föreskrivs i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att påverka arbetsgivarnas vilja att anordna praktik framför allt för personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringen konstaterar att reglerna har inneburit att endast en mycket begränsad del av arbetsgivarna betalar ett finansieringsbidrag. En uppföljning från Arbetsmarknadsstyrelsen visar att 94 % av besluten under perioden april 2003 till mars 2004 innebar undantag från huvudregeln. Motiven till beslut om undantag har också varit bristfälligt dokumenterade. För att i konjunkturuppgången motverka risken att praktikplatserna tränger undan reguljära jobb vill regeringen begränsa undantagen. Därför föreslår man att samtliga arbetsgivare ska betala ett finansieringsbidrag om 3 000 kr per månad. Regeringen ser dock fortfarande ett behov av att säkerställa att reglerna utformas så att även utsatta grupper i tillräcklig utsträckning ska få praktikplatser. Därför föreslår man att regeringen även fortsättningsvis ska få föreskriva om vissa undantag från kravet på att betala finansieringsbidraget. Förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2005 och gälla arbetspraktik som påbörjas den 1 juli 2005 eller senare. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens förslag. Samtidigt framhåller arbetsmarknadsutskottet vikten av att de nya reglerna om finansieringsbidrag inte blir hinder för att inrätta praktikplatser i kommunerna. Detta mot bakgrund av den ökade arbetslösheten bland kvinnorna i samband med nedskärningar i kommuner. Arbetsmarknadsutskottet ser därför det som angeläget att kommunsektorn kan tillföras ytterligare resurser de närmaste åren. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning att det inte är tillfredsställande att arbetslösheten ökar bland grupper som har en svagare eller mer utsatt situation på arbetsmarknaden. Därför ser finansutskottet positivt på propositionens förslag att regeringen även fortsättningsvis ska få föreskriva om vissa undantag från kravet att betala finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Finansutskottet förutsätter att regeringen särskilt bevakar situationen på arbetsmarknaden och vid behov använder sin föreskrivningsrätt för att säkerställa att några snedvridningar inte uppkommer till följd av de ändrade reglerna för finansieringsbidraget. Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 6). Tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Därmed tillstyrks punkt 7 i propositionen. Propositionen Enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program ska en arbetsmarknadspolitisk insats omfatta heltid och vara längst sex månader. Endast om det finns särskilda skäl får tiden vara längre och pågå på deltid. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2005 aviserat åtgärder för att begränsa och förtydliga undantagsmöjligheterna i det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Som ett led i detta ska särskilda skäl inte längre utgöra en bedömningsgrund för när en insats kan pågå under längre tid än i normalfallet eller på deltid. Avsikten är att uppnå en mer enhetlig tillämpning av reglerna och säkerställa att så många som möjligt kan få del av insatserna. För vissa av insatserna finns dock särregler, t.ex. aktivitetsgarantin, prova-på-platser och ungdomsgarantin. För vissa arbetsmarknadsutbildningar är också kurstiden längre än sex månader. Regeringen konstaterar att stöd till start av näringsverksamhet i vissa delar inte har visat sig användas på avsett sätt. Det minskar effektiviteten i stödet och riskerar att snedvrida konkurrensen. Uppföljningsrapporter visar också att en stor andel av dem som fått stöd har haft det under långa perioder. Mot denna bakgrund anser regeringen att detta stöd endast bör lämnas längre än sex månader om det är motiverat av sjukdom eller av att myndighets tillstånd som behövs för verksamheten har blivit försenat. Svårigheter att inom sex månader nå tillfredsställande lönsamhet ska därför inte utgöra skäl för förlängning. Regeringen framhåller även att förutsättningarna för deltagande i program på deltid bör bestämmas till de fall då tiden motsvarar arbetsutbudet eller att insatsen kombineras med arbete eller annat program. Förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2005 och gälla insatser som påbörjas den 1 juli 2005 eller senare. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 7). Villkor för anställningsstöd Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade villkor för anställningsstöd. Därmed tillstyrks punkt 8 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks. Jämför reservation 1 (m, fp, kd). Propositionen Regeringen konstaterar att anställningsstöd har varit framgångsrikt när det gäller möjligheten för långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna att kunna få ett jobb. Uppföljningar av reglernas tillämpning pekar emellertid på att användningen av undantagen från tidsgränserna för anställningsstöden är för vid och i vissa fall felaktig. Detta riskerar att medföra att de som har de allra största svårigheterna att få ett jobb inte i tillräcklig utsträckning får del av stöden. Mot denna bakgrund har regeringen i samband med budgetpropositionen för 2005 aviserat förändringar och förtydliganden av de undantagsmöjligheter från tidsgränserna som gäller för att anställningsstöd ska kunna lämnas. I den aktuella vårpropositionen föreslår regeringen att stödperioderna förkortas för de stöd som för närvarande utgår under längst tid. Detta för att stödet i större utsträckning verkligen ska tillfalla dem som är i störst behov av det. För personer som fyllt 61 år ska dock särskilt anställningsstöd även fortsättningsvis kunna lämnas under 24 månader. Vidare föreslår man att reglerna för det allmänna anställningsstödet ändras så att villkoret om långtidsarbetslöshet tas bort. Motivet är att det inte ska skapas felaktiga incitament som innebär att personer inte tar eller erbjuds kortare jobb eller program eftersom detta bryter arbetslöshetstiden och gör att de inte uppfyller villkoret för att kunna ta del av stödet. Avsikten är främst att öka effektiviteten genom att de arbetssökande, som är i störst behov av stöd för att få ett arbete, får del av insatserna. Slutligen föreslås en ändring som innebär att undantag när det allmänna och förstärkta anställningsstödet får utgå under längre tid än vad som gäller enligt huvudreglerna för respektive stöd begränsas till att endast avse sjukdom. Övriga nu gällande undantag blir inte längre nödvändiga eftersom inskrivningstiden inte påverkas av t.ex. tillfällig föräldraledighet. Regeringen föreslår att förändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2005 och gälla anställningar med anställningsstöd som påbörjas den 1 juli 2005 eller senare. Anställningsstöd lämnas som en kreditering av arbetsgivarnas skattekonto och belastar statsbudgetens inkomstsida. Motionen Centerpartiet avvisar i motion Fi16 (yrkande 2) regeringens förslag beträffande anställningsstöd. Motionärerna kritiserar dagens anställningsstöd eftersom det endast ges till de arbetslösa som anvisas till olika företag av arbetsförmedlingen. Dessutom omfattar det en subvention på minst 50 % av lönekostnaden enbart upp till ett tak. Personer med särskilt anställningsstöd undantas därutöver från lagen om anställningsstöd. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det behövs en större flexibilitet inom arbetsmarknadspolitiken för att kunna anpassa individuella lösningar för olika arbetslösa. Denna flexibilitet kan enligt motionärernas mening uppnås med hjälp av nystartsjobb, ett förslag som stöds av de fyra borgerliga partierna. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 8) och avstyrker motion Fi16 (c) yrkande 2. Finansutskottet vill i detta sammanhang också erinra om att frågan om utformningen av arbetsmarknadspolitiken diskuteras närmare i betänkandet om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (bet. 2004/05:FiU20, avsnitt 2.3). Utgiftsområde 14 Arbetsliv 24:1 Jämställdhetsombudsmannen Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 21 907 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 24:1 Jämställdhetsombudsmannen ökas med 2 miljoner kronor för att bl.a. möjliggöra en utökad tillsyn av arbetsgivare för att motverka lönediskriminering. Finansiering sker genom att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med motsvarande belopp. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 15 Studiestöd 25:2 Studiemedel m.m. Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 10 402 918 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 199 750 000 kr för att finansiera ökningarna av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader samt de under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslagen 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning och 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 793 181 000 kr. Regeringen anser att antalet platser i den kvalificerade yrkesutbildningen bör utökas med ca 1 000 höstterminen 2005 som en del i satsningen för att minska arbetslösheten. Utgifterna för de nya platserna beräknas till 30 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas. Bidrag utbetalas enligt avtal som statsbidrag eller som särskilda medel till utbildningsanordnare av kvalificerad yrkesutbildning enligt lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Bemyndigande för anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning. Därmed tillstyrks punkt 9 i propositionen. Propositionen Regeringen har för detta ändamål ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 1 558 720 000 kr. Regeringen anser att bemyndiganderamen behöver ökas och omfördelas mellan åren till följd av att anslaget för och verksamheten inom den kvalificerade yrkesutbildningen ökas. Därför föreslår man att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter som uppgår till högst 950 miljoner kronor under 2006 och högst 700 miljoner kronor under perioden 2007-2010. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 9). Vissa anslag till forskning och forskarutbildning Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för de anslag som redovisas i tabell 1 nedan upptagna ramanslag på sammanlagt 3 425 910 000 kr. I enlighet med sin bedömning i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) anser regeringen att forskning och forskarutbildning vid vissa lärosäten bör stärkas. Mot denna bakgrund föreslår man att anslagen till Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet samt Högskolan på Gotland (under anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor) ökas i den omfattning som anges i tabell 1 nedan. Vidare föreslås att forskningen vid Vetenskapsrådet stärks med 20 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor avser medicinsk forskning och 10 miljoner kronor teknisk forskning. Finansiering av dessa ökningar och höjningen av de under andra utgiftsområden uppförda anslagen för Forskningsrådet för miljö och areella näringar och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem sker genom att anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas med 100 miljoner kronor. Tabell 1. Ökningar av vissa anslag till forskning och forskarutbildning Kronor Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 287 228 000 kr. Som en del i regeringens satsning för att minska arbetslösheten planeras en ettårig, kompletterande utbildning för invandrade akademiker med start hösten 2005. Utbildningen ska omfatta 100 helårsstudenter vid Linköpings universitet och Malmö högskola. Vidare ska en ökad satsning göras på särskilda lärarutbildningar (SÄL). Dessa riktas mot obehöriga yrkeslärare som är anställda i en kommun och beräknas totalt omfatta 1 000 platser. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m. m. ökas med 19 750 000 kr, vilket motsvarar kostnaden för dessa åtgärder. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med motsvarande belopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett obetecknat anslag på 10 104 000 kr. Regeringen anser att ytterligare resurser behövs för utbildning av auktoriserade kontakttolkar och auktoriserade tolkar med specialutbildning för att tillgodose ett ökat behov av kontakttolkar i samband med den aviserade reformen av instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. Därför föreslår man att anslaget 25:3 Bidrag till kontakttolkar ökas med 4 105 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Förlängd giltighet för kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad av bostäder Propositionen Ett nytt system för statliga kreditgarantier för lån till ny- och ombyggnad av bostäder infördes den 15 april 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 18, bet. 2003/04:BoU1, rskr. 2003/04:74). Av budgetpropositionen för 2004 framgår att kreditgarantier skulle kunna ställas ut t.o.m. 2006. Syftet med denna tidsbegränsning var att reglerna skulle samordnas med de övriga tidsbegränsade bostadspolitiska stöden, främst investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder och investeringsstimulans för mindre hyresbostäder och studentbostäder. Regeringen bedömer nu att det är angeläget att undanröja den olägenhet som uppstått genom att det inte är möjligt att efter utgången av 2006 samordna de tidsbegränsade investeringsstöden med kreditgarantier. För att de tidsbegränsade bostadspolitiska instrumenten ska vara tidsmässigt samordnade bör därför garantisystemet förlängas med två år. Detta betyder att garantier ska kunna ställas ut till den 31 december 2008. De tidsbegränsade investeringsstöden gäller nämligen för projekt som påbörjas före den 31 december 2006 och färdigställs inom två år, medan avtal om kreditgarantier får tecknas först när ett projekt har färdigställts. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning att giltigheten för kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad av bostäder bör förlängas. 32:1 Länsstyrelserna m.m. Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 2 168 221 000 kr. Regeringen konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU ger en medlemsstat möjlighet att genomföra reformer under perioden 2005-2007. För att genomföra en reformering av jordbrukspolitiken i Sverige krävs förberedande arbetsinsatser. Regeringen anser att länsstyrelserna och Statens jordbruksverk behöver tillföras ytterligare resurser för detta ändamål. Därför föreslår man att anslaget 32:2 Länsstyrelserna m.m. ökas med 36,4 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 19 Regional utveckling 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen (nytt anslag) Propositionen Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år. Regeringen anser att särskilda insatser behövs i de lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av försvarsomställningen, dvs. Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland. För att möjliggöra insatser för ökad konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning i dessa regioner samt för att möjliggöra omlokalisering av statliga arbetstillfällen behövs enligt regeringen särskilda medel. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag för detta ändamål förs upp på statsbudgeten. Anslaget 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen, som föreslås föras upp med 200 miljoner kronor, ska användas för kostnader för tillväxtfrämjande insatser samt för kostnader för omlokalisering av statliga arbetstillfällen i de mest berörda kommunerna. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting minskas med motsvarande belopp. Motionen Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi14 (yrkande 5) regeringens förslag om att inrätta ett nytt ramanslag för insatser i samband med försvarsomställningen och anslå 200 miljoner kronor till detta ändamål. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Företrädarna för Folkpartiet liberalerna tillstyrker i en avvikande mening sitt partis förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 5. Kostnad för utlokalisering av statliga verk Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionärens förslag med hänvisning till att det är regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med redovisning av arbetet med utlokalisering av statliga verk från Stockholm samt eventuella finansieringsfrågor. Jämför reservation 2 (m, fp, kd). Motionen I motion Fi20 konstaterar Marietta de Pourbaix-Lundin (m) att regeringen inte har utrett kostnaden för utlokaliseringen av de statliga verken med anledning av försvarsomställningen. Samtidigt saknas det en konsekvensbeskrivning av hur utlokaliseringen påverkar verksamheten i de berörda verken. Detta innebär enligt motionären att vare sig regeringen eller riksdagen har kunnat göra en avvägning om pengarna för utlokaliseringen skulle ha kunnat användas på ett annat och eventuellt mer effektivt sätt. Därför anser motionären att det är angeläget att regeringen senast i budgetpropositionen hösten 2005 återkommer till riksdagen med en fullständig kostnadsanalys av utlokaliseringen av statliga verk från Stockholm. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande (NU2y) till en interpellationsdebatt i början av april 2005 då ansvarigt statsråd, Ulrica Messing, svarade på en fråga (fr. 2004/05:1365) från Marietta de Pourbaix-Lundin (m) om totalkostnaden för utlokalisering av jobb från Stockholm. Enligt statsrådets svar skiljer sig kostnaderna för omlokaliseringarna åt mellan de olika myndigheterna, liksom deras ekonomiska situation. Därför kommer varje myndighet att bedömas utifrån sina egna förutsättningar att finansiera merkostnaden för omlokaliseringen. Den totala kostnaden för myndigheterna, t.ex. lokal-, löne- och flyttkostnader, kan enligt statsrådet bedömas först efter genomförda omlokaliseringar. Vidare informerades om regeringens avsikt att - om behov uppkommer - återkomma till riksdagen med redovisningar av arbetet med omlokalisering samt eventuella finansieringsfrågor. Statsrådet framhöll också att omlokaliseringarna ska ske på ett sådant sätt att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Mot denna bakgrund avstyrker näringsutskottet förslaget i motionen. Företrädarna för Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna respektive Folkpartiet liberalerna har i denna del avgivit avvikande meningar. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet avstyrker, i likhet med näringsutskottet, motion Fi20 (m). Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 299 186 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ökas med 5 miljoner kronor. Förstärkningen avser forskning om hållbar utveckling i enlighet med regeringens syn på inriktningen av forskningspolitiken, vilken presenteras i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Finansiering sker genom det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 1 691 197 000 kr. Regeringen anser att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör minskas med 15 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett utökat och förlängt bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning. Därmed tillstyrks punkt 10 i propositionen. Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 72 728 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 miljoner kronor under 2006 och högst 18 miljoner kronor 2007. För att underlätta genomförande av olika forskningsprojekt behöver regeringen kunna ingå mer långsiktiga förpliktelser. Man föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 38 miljoner kronor under perioden 2006-2008. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 10). Utgiftsområde 21 Energi 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag om 188 205 000 kr. Statens energimyndighet är bl.a. ansvarig för energistatistik. Den årliga statistiken över industrins energianvändning ingår emellertid i dag som en del av den företagsstatistik som Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för. Energimyndigheten är därutöver en stor användare av statistik om industrins energianvändning. Behovet av att utveckla och förbättra denna statistik har ökat i och med de krav som Kyotoprotokollet ställer. Mot bakgrund av att statistiken om industrins energianvändning är nära kopplad till Energimyndighetens ansvar för den officiella energistatistiken, anser regeringen att ansvaret och därtill hörande anslag för denna statistik bör övergå från SCB till Energimyndigheten. För att finansiera dessa utökade uppgifter behöver anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader ökas med 1 miljon kronor. De ökade utgifterna finansieras genom att anslaget 35:6 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser minskas med 0,5 miljoner kronor och genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 0,5 miljoner kronor. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrat bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning som innebär att åtagandena för energiforskning höjs med 100 miljoner kronor för 2006 respektive för 2007-2009. Därmed tillstyrks punkt 11 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.Jämför reservation 3 (fp). Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 440 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 446 miljoner kronor under 2006 och högst 446 miljoner kronor under perioden 2007-2009. Regeringen anser att ytterligare åtaganden på området behöver kunna ingås redan under innevarande år för att nuvarande program inom energiforskningen, inbegripet förnybara energikällor såsom solenergi, bioenergi och vindkraft, ska kunna fullföljas. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att under 2005 för ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 546 miljoner kronor under 2006 och högst 546 miljoner kronor under perioden 2007-2009. Motionen Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi14 (yrkande 6) regeringens förslag om ett bemyndigande att under 2005 göra åtaganden för energiforskning som medför utgifter på ytterligare 100 miljoner kronor årligen under 2006 och framåt. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Företrädarna för Folkpartiet liberalerna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 11) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 6. Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket. Därmed tillstyrks punkt 12 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks. Jämför reservation 4 (m, fp, kd). Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag om 317 230 000 kr. Anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket har hittills varit avsett för statens åtaganden om ersättning av vissa merkostnader som uppstår till följd av att driften av den första reaktorn i Barsebäcksverket upphörde i november 1999, enligt det avtal som träffats mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Avtalet är utformat så att samma principer som låg till grund för ersättningen för Barsebäck 1 även ska tillämpas för Barsebäck 2 när den reaktorn ställs av med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. I december 2004 beslutade regeringen att rätten att driva Barsebäck 2 för att utvinna kärnenergi ska upphöra att gälla vid utgången av maj 2005. Med anledning av regeringens beslut aktualiseras en tillämpning av avtalet även för denna reaktor. Därför föreslår regeringen att anslaget får användas för att finansiera vissa kostnader som följer härav. I samband med stängningen av Barsebäck 2 ska ersättningen till Barsebäck Kraft AB (BKAB) för de merkostnader i produktionen som orsakas av att bara en av två reaktorer i Barsebäcksverket är i drift upphöra. Sedan ersättningen till BKAB för s.k. avställnings- och servicedrift av Barsebäck 2 har fastställts, avser regeringen att återkomma till riksdagen med redovisning angående planer för utbetalning. Regeringen har för avsikt att senare återkomma med förslag om lämplig anslagsbeteckning. Motionen Folkpartiet liberalerna erinrar i motion Fi14 att partiet konsekvent har motsatt sig den förtida avvecklingen av de båda reaktorerna i Barsebäcksverket. Avvecklingen innebär enligt motionärerna en enorm kapitalförstöring. Man anser att nedläggningen i praktiken innebär att Sverige ökar sitt bidrag till växthuseffekten. Dessutom skapas osäkerhet om den framtida tillgången på energi. Vidare förklarar man att Folkpartiet i sitt budgetförslag för 2005 anslog pengar till avvecklingen av Barsebäck 1 eftersom avvecklingen då redan var ett faktum. Däremot är motionärerna emot att anslaget 35:8 även tas i anspråk för den kommande avvecklingen av Barsebäck 2 (yrkande 7). Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Företrädarna för Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna respektive Folkpartiet liberalerna biträder i avvikande meningar motionärernas förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 12) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 7. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Investeringsplan för Statens järnvägar Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om godkännande av en investeringsplan för Statens järnvägar. Därmed tillstyrks punkt 13 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den investeringsplan för Statens järnvägar som framgår av tabell 2 nedan. Denna investeringsplan baseras på bedömningen att de fordon som finns för den av staten upphandlade interregionala persontrafiken behöver renoveras och utrustas med ny teknik. Vidare är vissa av vagnarna som används i dagens upphandlade trafik till Norrland så gamla och i sådant skick att det inte är ekonomiskt effektivt att renovera dem. I stället är det bättre att anskaffa begagnade vagnar av senare tillverkningsår. Statens järnvägar avser att finansiera dessa investeringar med hyresintäkter. Investeringarna förväntas ge positiv avkastning. Tabell 2. Investeringsplan för Statens järnvägar 2005-2007 Miljoner kronor Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 13). Avgifter på nya Svinesundsbron Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om disposition av de avgifter som tas ut för passage över nya Svinesundsbron. Därmed tillstyrks punkt 14 i propositionen. Propositionen Regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska regeringen om byggandet av Svinesundsförbindelsen. Förbindelsen kommer att färdigställas och öppnas för trafik i mitten av 2005. Finansiering av den svenska delen har skett genom att Vägverket under byggtiden har tagit upp lån i Riksgäldskontoret. Lånen är avsedda att återbetalas inom 20 år med intäkterna från avgifter som tas ut av trafikanterna. Regeringen föreslår därför att intäkterna från de avgifter som tas ut för passage över nya Svinesundsbron får disponeras för att betala räntor och amorteringar på de upptagna lånen. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 14). 36:2 Väghållning och statsbidrag Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 16 607 522 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag minskas med 66 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. samt det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket. Motionen Moderata samlingspartiet anser i motion Fi18 att regeringens förslag till nedskärningar på kommunikationsområdet är olyckligt eftersom utbyggnaden och utvecklingen av infrastrukturen i Sverige kräver omfattande investeringar. Dessa investeringar behöver dessutom göras med större urskillning och med hänsyn till de stora behoven av nybyggnad och underhåll främst inom vägsektorn. Därför föreslår motionärerna att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag inte minskas med 66 miljoner kronor, vilket kan finansieras genom minskade anslag på det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Företrädarna för Moderata samlingspartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 17 i denna del) och avstyrker motion Fi18 (m). Omfinansiering av vissa vägprojekt i storstadsregionerna Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående omfinansiering av vägprojekt som ingår i de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg. Därmed tillstyrks punkt 15 i propositionen. Propositionen Sedan början av 1990-talet pågår infrastrukturinvesteringar inom de s. k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg. Inom dessa paket ryms en mängd investeringar, varav Södra länken i Stockholm och Götaleden i Göteborg är de största. Ursprungligen var projekten i Stockholm delar av den s.k. Dennisöverenskommelsen, och avsikten var att investeringarna skulle finansieras med avgifter från trafikanterna. Storstadspaketen hölls därför avskilda från de ordinarie investeringarna. Särskilda statliga bolag fick också sköta upplåningen på den öppna kapitalmarknaden i stället för att finansiering skedde på ordinarie sätt. Sedan Dennisöverenskommelsen upphört att gälla genomförs projekten enligt gällande beslut från riksdagen (bl.a. bet. 1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213) och regeringen, och finansiering sker genom det statliga aktiebolaget Statens Väg- och Baninvest AB:s dotterbolag Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB. Vid utgången av 2005 beräknas upplåningen i Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB sammantaget uppgå till drygt 12 miljarder kronor. Dessa lån är fördelade på ett antal olika långivare och de är upptagna med olika löptider. Räntor och amorteringar för färdigställda objekt betalas från anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. Lånen beräknas vara slutligt amorterade omkring 2027-2028. Av de totala lånen är det en relativt stor del (knappt 6,8 miljarder kronor) som förfaller till betalning under 2005. Därmed är det enligt regeringens bedömning en lämplig tidpunkt att nu fatta ett beslut om den fortsatta skuldförvaltningen. Regeringen konstaterar att de ursprungliga skälen för att sköta upplåningen i separata bolag inte längre gäller. Eftersom skulderna redovisas i Vägverkets balansräkning och eftersom räntor och amorteringar betalas med anslagsmedel och inte med avgifter, föreligger enligt regeringen inga skäl att fortsätta förvalta dessa lån vid sidan av statens ordinarie upplåning. Regeringen bedömer också att de totala kapitalkostnaderna på sikt blir lägre om upplåningen hanteras av Riksgäldskontoret. Således talar såväl administrativa som ekonomiska skäl för att lånen bör införlivas med Riksgäldskontorets ordinarie skuldförvaltning. Mot denna bakgrund avser regeringen att lämna uppdrag till Vägverket och Riksgäldskontoret med innebörden att de av Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB upptagna lånen snarast i sin helhet tas över av Riksgäldskontoret. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att under 2005 få besluta om lån i Riksgäldskontoret för att omfinansiera dessa projekt. En låneram om sammantaget högst 12,3 miljarder kronor behövs för ändamålet. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 15). 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 11 196 512 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter bör minskas med 219 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling och ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. samt det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 823 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ökas med 100 miljoner kronor för att utöka möjligheterna att upphandla kollektiv persontrafik. Finansiering sker genom att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas samt genom att anslaget 36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. minskas med 3 miljoner kronor. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Användning av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling. Därmed tillstyrks punkt 16 i propositionen. Propositionen Regeringen framhåller att den kollektiva persontrafiken upphandlas i ett antal olika avtal, varav vissa är omfattande och komplicerade till sin karaktär. Det är viktigt att ingångna avtal analyseras och följs upp på ett professionellt sätt. Erfarenheter av ingångna avtal behöver tas till vara då nya avtal ska upprättas. Både vid analys av befintliga avtal och utfallet av dessa samt vid tecknandet av nya avtal kan det vara motiverat att tillfälligt ta hjälp av extern juridisk, ekonomisk eller annan för uppgiften relevant expertis. Anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling bör därför, enligt regeringen, få användas för att finansiera sådan expertis. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 16). Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 231 759 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning ökas med 5 miljoner kronor. Förstärkningen avser forskning om hållbar utveckling i enlighet med regeringens syn på inriktningen av forskningspolitiken presenterad i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). 41:2 Insatser för skogsbruket Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål ett ramanslag på 221 200 000 kr. Regeringen bedömer att det, efter stormen i södra Sverige i januari 2005, behövs en ekonomisk stimulans för att skogsägarna ska ta ut timret ur skogen, även om de inte omedelbart kan sälja det till industrin. Regeringen anser därför att skogsbruket ska kunna få stöd för merkostnader för lagring. Stödet bör kunna avse iordningställande av nya lagringsplatser, bevattnings- och reningsanläggningar, personalkostnader inklusive utbildning och kostnader för mätning av timret. Kostnaderna för detta stöd får uppgå till högst 100 miljoner kronor under 2005. Regeringen erinrar om att skogsbilvägar, andra enskilda vägar utan statligt stöd och skogsmark kommer att utsättas för hårdare slitage än normalt när stormfällt timmer ska transporteras ut ur skogen. Ett bidrag bör därför utgå för att kompensera vissa merkostnader för att återställa sådana skador. Stödet bör utgå i förhållande till den mängd timmer som transporteras ut, eftersom detta är kontrollerbart. Ett schablonstöd med vissa begränsningar vad gäller minsta mängd stormskadad skog bedöms vara mest effektivt. Kostnaderna för detta stöd får uppgå till högst 33 miljoner kronor under 2005. Regeringen har dessutom gett Skogsstyrelsen i uppdrag att övervaka, dokumentera och informera om utvecklingen av skadeinsekter med anledning av stormen. Skogsstyrelsen ska löpande rapportera till berörda statliga myndigheter och kommuner. I uppdraget ingår även att lämna information och rådgivning till skogsägarna. Kostnaderna för detta uppdrag beräknas uppgå till 15 miljoner kronor under 2005. Sammanlagt föreslår regeringen att anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket ökas med 148 miljoner kronor. Finansiering av de ökade utgifterna sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och de under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag om höjt anslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag om höjt anslag (punkt 17 i denna del). Ytterligare åtgärder med anledning av stormen Utskottets förslag i korthet Med hänvisning till vidtagna och aviserade åtgärder avstyrker utskottet motioner om ytterligare åtgärder med anledning av stormen. Jämför reservation 5 (m, fp, kd). Propositionen I andra avsnitt i vårpropositionen än tilläggsbudgeten redovisar regeringen ytterligare åtgärder med anledning av stormen (avsnitten 1.6 och 5.2.2). Dieselskatten för skogsmaskiner i det berörda området slopas temporärt för att öka avverkningskapaciteten i Götaland. Drabbade skogsägare får därutöver ett särskilt stöd för det virke som forslas ut ur den stormskadade skogen. Stödet utformas som en skattereduktion. Regeringen avser vidare att bedöma behovet av ytterligare stöd för återplantering av skog. Motionerna I motion Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att situationen efter stormen i södra Sverige i januari 2005 kräver extraordinära insatser från statens sida. Motionärerna konstaterar att det förslag till stöd för de drabbade skogsägarna som aviseras i vårpropositionen inte preciserar om allt stormskadat virke omfattas av stödet. Därför behövs enligt motionärernas mening ett förtydligande om att stödet ska utgå oberoende av om timret klassas som sågtimmer, massaved eller brännved (yrkande 1). För att undvika förseningar i återplanteringsarbetet bör regeringen senast i budgetpropositionen för 2006 återkomma med detaljer angående det aviserade stödet till återplantering. Det är samtidigt viktigt att regeringens förslag till återplanteringsstöd blir trädslagsneutralt (yrkande 2). Emellertid krävs det enligt motionärerna redan nu ett klargörande från riksdagens sida att återplanteringsbidraget måste gälla även de arealer som hinner planteras innevarande år (yrkande 3). Motionärerna framhåller dessutom att höstens budgetproposition bör inkludera förslag till ökade anslag för underhåll av enskilda vägar och skogsbilvägar (yrkande 4). Enligt vad Kristdemokraterna framhåller i motion MJ6 (yrkande 14) är det rimligt att särskilda krav ställs på Sveaskog i en katastrofsituation. Därför bör en särskild bedömning göras av hur Sveaskogs ställning och resurser kan användas för tillvaratagande, lagring och transport av virke efter stormen i södra Sverige. Sveaskog bör också kunna utnyttjas för att i vissa fall kunna byta mark med markägare som förlorat en stor del av sitt skogsinnehav. Motionärerna finner det viktigt för ägarstrukturen, det lokala näringslivet och landsbygdsutvecklingen att ett småskaligt skogsbruk även fortsättningsvis bedrivs i de drabbade områdena. Moderata samlingspartiet understryker i motion MJ7 (yrkande 5 i denna del) att staten genom Sveaskog har ett särskilt ansvar efter stormkatastrofen i södra Sverige. Det gäller både att hjälpa till med avverkning i de berörda områdena och att anpassa avverkningen i andra delar av landet. Centerpartiet föreslår i motion MJ8 (i denna del) bl.a. att Sveaskog ska få ett ägardirektiv att stoppa planerad skogsavveckling, dels för att utnyttja maskiner och arbetskraft i de stormdrabbade områdena, dels för att om möjligt hindra ett prisfall. Miljöpartiet de gröna anser i motion MJ9 (yrkande 23) att regeringen skyndsamt bör se över behovet av statliga lånegarantier till skogsnäringen till följd av de extraordinära utgifter som denna näring nu har. Dessa lånegarantier är enligt motionärerna viktiga för att skogsnäringen ska våga och kunna agera skyndsamt. Dessutom ska de kunna erbjuda skogsägarna rimlig ersättning för det fallna virket. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet uppmärksammar i sitt yttrande (TU5y) att frågan om ökat underhållsbehov av enskilda vägar med anledning av stormen i januari 2005 har behandlats av trafikutskottet tidigare i år (bet. 2004/05:TU17, rskr. 2004/05:201). Trafikutskottet anförde vid detta tillfälle att det är nödvändigt att medel tillförs för att tillgodose ökat underhållsbehov av det drabbade vägnätet. Vidare påminner trafikutskottet om sitt ställningstagande i samband med behandlingen av vägfrågor (bet. 2004/05:TU11, prot. 2004/05:122) att utgångspunkten måste vara att bidragsprocenten till de enskilda väghållarna åtminstone vidmakthålls i avvaktan på att slutlig ställning tas till de förslag som varit föremål för övervägande bl.a. inom BREV-utredningen. Trafikutskottet utgick ifrån att tillräckliga medel avsätts för att klara ett tillfredsställande underhåll. Trafikutskottet har inte ändrat inställning i frågan och avstyrker därmed motion Fi19 (m, fp, kd och c) yrkande 4 i denna del. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet biträder i en avvikande mening motionen i berörd del. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Med anledning av de i motion Fi19 (m, fp, kd, c) framförda kraven beträffande skattereduktion anför miljö- och jordbruksutskottet i sitt yttrande (MJU2y) att enligt vad utskottet inhämtat omfattar det kommande förslaget från regeringen sågtimmer, massaved och brännved. När det gäller bidrag till återplantering efter stormen konstaterar utskottet att det av propositionen framgår att regeringen avser att bedöma behovet av ytterligare stöd för återplantering av skog. Vidare har utskottet nyligen, i samband med beredningen av regeringens förslag om ändringar i skogsvårdslagen, inhämtat att Skogsstyrelsen, på uppdrag av Näringsdepartementet, har presenterat ett förslag till återplanteringsstöd. I förslaget utgår Skogsstyrelsen från att föryngring av barrskog och lövskog, produktionsinriktad eller mångfaldsinriktad, ska ges stöd på den stödberättigade arealen. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker motionen. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet redovisar i sitt yttrande (NU2y) vissa kompletterande uppgifter om bl.a. Sveaskog AB. Vidare erinrar näringsutskottet om att miljö- och jordbruksutskottet nyligen har berört bl.a. stöd till kreditgarantier respektive lagringskostnader (bet. 2004/05:MJU9). Näringsutskottet konstaterar vidare att regeringen i den ekonomiska vårpropositionen redovisar ett antal vidtagna och planerade åtgärder för att minska skadeverkningarna av stormen i januari 2005. Dessa åtgärder ligger i linje med önskemålen i de aktuella motionerna. Utöver de åtgärder som regeringen föreslår eller informerar om i vårpropositionen har Sveaskog dirigerat om resurser till södra Sverige. Vidare noterar näringsutskottet att regeringen diskuterar frågor med anknytning till stormen, bl.a. om eventuella behov av kreditgarantier, med företrädare för branschen. Med hänvisning till inledda och planerade åtgärder för att minska skadeverkningarna för skogsnäringen anser näringsutskottet att finansutskottet bör avstyrka aktuella motioner. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet noterar att kompletterande information ges i yttrandena från de berörda utskotten. Med anledning av de motionsledes framförda kraven beträffande skattereduktion anför miljö- och jordbruksutskottet att enligt vad utskottet inhämtat omfattar det kommande förslaget från regeringen sågtimmer, massaved och brännved. Näringsutskottet påpekar att utöver de åtgärder som regeringen föreslår eller informerar om i vårpropositionen har Sveaskog dirigerat om resurser till södra Sverige. Vidare noterar näringsutskottet att regeringen diskuterar frågor med anknytning till stormen, bl.a. om eventuella behov av kreditgarantier, med företrädare för branschen. I likhet med ställningstagandena i utskottens yttranden avstyrker finansutskottet motionerna Fi19 (m, fp, kd och c), MJ6 (kd) yrkande 14, MJ7 (m) yrkande 5 i denna del, MJ8 (c) i denna del samt MJ9 (mp) yrkande 23. 43:1 Statens jordbruksverk Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 308 346 000 kr. Regeringen konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU ger en medlemsstat möjlighet att genomföra reformer under perioden 2005-2007. För att genomföra en reformering av jordbrukspolitiken i Sverige krävs förberedande arbetsinsatser. Regeringen anser att Statens jordbruksverk och länsstyrelserna behöver tillföras ytterligare resurser för detta ändamål. Därför föreslår man att anslaget 43:1 Statens jordbruksverk ökas med 9,6 miljoner kronor. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 24 Näringsliv 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 1 122 066 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ökas med 20 miljoner kronor. Förstärkningen avser 10 miljoner kronor för teknisk forskning och 10 miljoner kronor för samarbetsprogram med näringslivet inom produktionsteknik och Fordon-IT, i enlighet med regeringens syn på inriktningen av forskningspolitiken presenterad i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag på 670 050 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting minskas med 200 miljoner kronor för att finansiera ett nytt ramanslag, 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen, som förs upp i statsbudgeten under utgiftsområde 19 Regional utveckling. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionärernas förslag om särskilt bidrag till insatser för hivprevention i storstäderna huvudsakligen med hänvisning till att regeringen redan fattat beslut om att öronmärka medel till hivpreventiva insatser under 2005. Jämför reservation 6 (m, fp, kd). Motionerna I motion So420 framhåller Maud Ekendahl (m) att det öronmärkta bidraget till hivpreventiva insatser i storstadsregionerna är en förutsättning för frivilligorganisationernas hivförebyggande arbete. Mot bakgrund av de stora problemen med hiv i storstadsregionerna anser motionären att regeringen även i fortsättningen bör öronmärka medel till hivpreventiva insatser i Stockholm, Göteborg och Malmö. I motion So584 påpekar Ingrid Burman m.fl. (v) att frivilligorganisationernas insatser för att stödja och hjälpa hivsmittade och deras anhöriga samt hivpreventiva insatser har varit ett viktigt komplement till landstingens insatser på detta område. Motionärerna anser att detta område bör prioriteras, varför det specialdestinerade stödet om 90 miljoner kronor som riktats till hivpreventivt arbete i storstäderna även bör utgå år 2005. I motion So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) understryks att Sverige måste fortsätta bedriva en aktiv hivprevention direkt riktad mot de mest utsatta grupperna. Därför är det viktigt att regeringen i budgetpropositionen även fortsättningsvis anvisar specialdestinerade statliga anslag till hiv/aids-prevention i storstadsregionerna. Motionärerna anser således att det specialdestinerade statliga bidraget på 90 miljoner kronor till det hivpreventiva arbetet i storstäderna ska anges som ett särskilt budgetanslag för att säkerställa den fortsatta verksamheten (yrkande 1). För att undvika att bidragen fördelas av en institution som själv bedriver egen preventionsverksamhet föreslår man att fördelningen sker på central nivå på sådant sätt att frivilligorganisationernas verksamhet prioriteras framför ordinarie verksamhet vid landstingen eller regionerna och kommunerna (yrkande 2). Det är enligt motionärerna också angeläget med en återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna används. Därför föreslår man att riktlinjer för återrapportering och rutiner för utvärdering av medelsanvändningen tas fram (yrkande 3). Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet vill erinra om att riksdagen i december 2004 tog initiativ till att medel skulle öronmärkas för hivpreventivt arbete i storstadsregionerna under 2005 (bet. 2004/05:FiU3, rskr. 2004/05:140). Riksdagens beslut baserades på finansutskottets och socialutskottets ställningstaganden att det hjälparbete som bedrivs i storstadsregionerna utgör ett viktigt inslag i kampen mot hiv/aids. Därför ansåg finansutskottet att det specialdestinerade stödet för hivprevention i storstäderna borde utgå från anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting även 2005. Stödets omfattning föreslogs motsvara de anslagsmedel som anvisades för 2004, dvs. 90 miljoner kronor. Regeringen har den 19 maj 2005 beslutat i enlighet med riksdagens tillkännagivande att inom anslaget 48:2 bevilja totalt 90 miljoner kronor för förebyggande verksamhet mot hiv/aids under innevarande år. Bidraget ska kunna användas för såväl kommuners och landstings egen verksamhet som för verksamhet som bedrivs i samarbete med frivilliga organisationer eller för stöd till dessa. Därmed kan förslagen i motionerna So420 (m) i denna del och So584 (v) anses vara tillgodosedda. I likhet med sitt tidigare ställningstagande förutsätter finansutskottet att det särskilda bidraget fördelas på ett sådant sätt att bästa möjliga effekt uppnås genom att frivilligorganisationer prioriteras. Det är dock angeläget att insatserna mot hiv/aids ges fortsatt hög prioritet på alla samhällsnivåer. Därför utgår utskottet från att den framtida medelstilldelningen för stödet till hivprevention kommer att ta hänsyn till samtliga aspekter på hiv/aids-problematiken. Utskottet är emellertid inte övertygat om att en fortsatt specialdestinering av bidrag till hivprevention, exempelvis via ett särskilt anslag på statsbudgeten, på bästa sätt säkerställer kvaliteten i den preventiva verksamheten. Finansutskottet förutsätter vidare att lämpliga rutiner för återrapportering och utvärdering av medelsanvändningen tas fram när frågan om formen för den framtida tilldelningen av medel till hivpreventiva insatser avgörs. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen redan ställt krav på rapportering av medelsanvändningen i samband med besluten om det öronmärkta bidraget för 2004 respektive 2005. Mot denna bakgrund anser finansutskottet att något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionärernas förslag inte är påkallat. Därmed avstyrker utskottet motionerna So420 (m), So584 (v) och So653 (mp, fp, v, c) yrkandena 1-3. 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader Propositionen I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett obetecknat anslag på 1,6 miljarder kronor. Utjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner avseende LSS-verksamhet sker enligt lagen (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen (2003:887) om utjämningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De slutliga beräkningar som gjorts av Statistiska centralbyrån visar att utjämningsbidraget blir 167 150 000 kr högre än det belopp som riksdagen anvisat för 2005. Därför föreslår regeringen att anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökas med detta belopp. Det utjämningsbidrag som staten betalar ut till vissa kommuner motsvaras beloppsmässigt av den utjämningsavgift som andra kommuner betalar till staten och som redovisas på inkomsttitel 1611 Utjämningsavgift för LSS-kostnader. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del). Finansutskottets sammanställning av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag. Därmed tillstyrks punkt 17 i propositionen. Motionerna avstyrks. Jämför reservation 7 (m) och särskilda yttrandena 2 (m), 3 (fp) och 4 (kd). Propositionen Regeringens förslag till ändrade anslag har ovan redovisats per utgiftsområde. Förslagen innebär att anvisade medel ökar med 277 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504 miljoner kronor, och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227 miljoner kronor. Motionerna De alternativa förslagen om ändringar på tilläggsbudget har redovisats i anslutning till de olika förslagen ovan. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna anslagsförändringarna. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag och avstyrkt motionerna. Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag. Därmed tillstyrks propositionen (punkt 17) medan motionerna Fi14 (fp) yrkande 5 och Fi18 (m) avstyrks. Utskottets förslag framgår av punkt 20 i utskottets förslag till riksdagsbeslut jämte den där efterföljande specifikationen över ändrade ramar på utgiftsområden och ändrade och nya anslag.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Villkor för anställningsstöd, punkt 8 (m, fp, kd) av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om anställningsstöd och avslår regeringens förslag om villkor för anställningsstöd. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2 och avslår proposition 2004/05:100 punkt 8. Ställningstagande Trots den höga arbetslösheten och flera års misslyckad arbetsmarknadspolitik fortsätter regeringen att satsa på åtgärder som inte ger några riktiga jobb. I tilläggsbudget 1 för 2005 föreslår regeringen återigen mer resurser till arbetsmarknadsutbildning. I stället för att renodla arbetsmarknadspolitiken för att skapa fler arbetstillfällen koncentrerar regeringen samtidigt sina satsningar på marginella förändringar i regelverket för bl.a. anställningsstöd. Vi ser således alltfler Ams-åtgärder, vid sidan om satsningar på friår och laborerande med statistik, för att dölja hur många det är som inte arbetar. På samma sätt som Centerpartiet vill vi inte dölja arbetslösheten - vi vill göra något åt den. Den absolut viktigaste ingrediensen för att få människor i riktiga arbeten är att det skapas nya jobb. Vi vill satsa på att uppnå sysselsättningsmålet där 80 % av alla människor i arbetsför ålder ska ha ett arbete. För att det målet ska kunna uppnås är det särskilt viktigt att underlätta företagandet eftersom det är det som leder till nya jobb. Dagens arbetsmarknadspolitik präglas av ett grupptänkande som vi vill komma bort ifrån. Människor har olika behov, bakgrund, utbildning, intressen och förutsättningar. Det behövs en större flexibilitet för att hänsyn ska kunna tas till vilka individuella lösningar som är bäst för olika personer. För att få fler människor i arbete måste arbetsmarknadspolitiken förändras, i kombination med en politik för ökad tillväxt. Vi vill lämna den centraliserade arbetsmarknadspolitiken till förmån för mer lokal makt. Besluten och resurserna ska ligga nära individen där kunskapen om de lokala förhållandena finns. Arbetsmarknaden måste reformeras så att fler människor kommer i arbete. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder för ungdomar, så att de snabbt kommer in på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att underlätta för människor som har en svag förankring i arbetslivet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Inom ramen för vår Allians för Sverige vill vi därför tillsammans satsa på nystartsjobb som riktar sig till människor som varit borta länge från arbetsmarknaden. Vi anser att arbetsgivaravgifterna bör tas bort helt för personer som varit beroende av arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år och att nedsättningen gäller under lika lång tid som vederbörande varit bidragsberoende - dock högst i fem år. Skatterabatten kan förlängas i särskilda fall men först efter individuell prövning. De ungdomar (20-24 år) som varit arbetslösa i sex månader ska också omfattas av nystartsjobben. För dem gäller dock skatterabatten i högst ett år. Till skillnad från dagens anställningsstöd, som är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och där sökande anvisas till olika företag av arbetsförmedlingen, ska vår skatterabatt vara en rättighet som gäller alla. Anställda och arbetsgivare som kommer överens om en anställning och uppfyller kraven kan ansöka hos skattemyndigheten om att arbetsgivaravgiften ska tas bort. Det är dock viktigt att etablera en god kontroll av nystartsjobben för att motverka missbruk. Till skillnad från dagens anställningsstöd, som subventionerar lönekostnaden med minst 50 % upp till ett tak, begränsas inte nystartsjobben av ett tak samtidigt som sänkningen av arbetsgivaravgifterna varar under en längre tid. I dagens system undantas personer med särskilt anställningsstöd från LAS, medan förstärkt anställningsstöd gäller tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning. Vi anser det viktigt att nystartsjobben omfattas av LAS. Vad vi här anfört om anställningsstöd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi16 (c) yrkande 2 och avstyrker propositionens förslag i punkt 8. 2. Kostnad för utlokalisering av statliga verk, punkt 10 (m, fp, kd) av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om de totala kostnaderna för utlokalisering av statliga verk från Stockholm. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m). Ställningstagande Vi konstaterar att regeringen inte har utrett kostnaden för utlokaliseringen av statliga verk från Stockholm till regioner där regeringens försvarsneddragning minskar antalet arbetstillfällen. Samtidigt saknas det en konsekvensbeskrivning av hur utlokaliseringen påverkar verksamheten i de berörda verken. Enligt statsrådet Ulrica Messings svar på en interpellationsfråga (fr. 2004/05:1365) kan den totala kostnaden för myndigheterna bedömas först efter genomförda omlokaliseringar. Detta innebär att vare sig regeringen eller riksdagen har kunnat göra en avvägning om pengarna för utlokaliseringen skulle ha kunnat användas på ett annat och eventuellt mer effektivt sätt. Därför anser vi att det är angeläget att regeringen senast i budgetpropositionen för 2006 återkommer till riksdagen med beräkningen av de totala kostnaderna för omlokalisering av statlig verksamhet. Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att vi delvis tillstyrker motion Fi20 (m). 3. Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning, punkt 12 (fp) av Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen bemyndigas att under 2005 för det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 546 000 000 kr under 2006 och högst 546 000 000 kr under perioden 2007-2009. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6 och avslår proposition 2004/05:100 punkt 11. Ställningstagande Vi avvisar det av regeringen föreslagna bemyndigandet att under 2005 göra åtaganden för energiforskning som medför utgifter på ytterligare 100 miljoner kronor under 2006 respektive under perioden 2007-2009. Därmed tillstyrker vi motion Fi14 (fp) yrkande 6 och avstyrker propositionens förslag i punkt 11. 4. Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket, punkt 13 (m, fp, kd) av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avveckling av de både reaktorerna i Barsebäcksverket och avslår den av regeringen föreslagna användningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7 och avslår proposition 2004/05:100 punkt 12. Ställningstagande Vi anser att beslutet om en förtida avveckling av kärnkraften måste omprövas. I konsekvens med detta motsätter vi oss regeringens strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften. Enligt vår mening innebär avvecklingen en enorm kapitalförstöring och medför att Sverige i praktiken ökar sitt bidrag till växthuseffekten. Man måste elda sex ton stenkol i minuten i danska kolkraftverk för att fullt ut ersätta den el som faller bort från två stängda reaktorer i Barsebäck. Dessutom skapar avvecklingen en osäkerhet om den framtida tillgången på energi. I linje med att vi är emot avvecklingen av Barsebäck 2 bör inte heller ett befintligt anslag kunna tas i anspråk vid en sådan avveckling. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi14 (fp) yrkande 7 och avstyrker propositionens förslag i punkt 12. 5. Ytterligare åtgärder med anledning av stormen, punkt 18 (m, fp, kd) av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ytterligare åtgärder med anledning av stormkatastrofen i södra Sverige. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c) yrkandena 1-4, bifaller delvis motionerna 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 14, 2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) i denna del och avslår motion 2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 23. Ställningstagande Stormen Gudrun, som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005, var en naturkatastrof. En hel årsavverkning, ca 75 miljoner kubikmeter skog, fälldes över en natt, och många enskilda drabbades mycket hårt av el- och teleavbrott. Hushåll och företag tvingades vänta i veckor på att kommunikationer och värme- och vattenförsörjning skulle fungera igen. Utan de många enskilda och ideella arbetsinsatserna med röjning och undsättning av drabbade människor hade situationen för många blivit ännu värre än vad den faktiskt blev. De största och mest långsiktiga konsekvenserna drabbade dock skogsägare och skogsnäring i stort. För enskilda skogsägare är det i många fall fråga om en personlig katastrof där livsverk har spolierats med stora ekonomiska förluster som följd. Det är inte möjligt att annat än i liten utsträckning försäkra sig mot de skador som orsakades av stormen, som uppgick till orkanstyrka. När en oväntad händelse med katastrofala följder inträffar är det ofta bara staten som har tillräckliga resurser för att lindra skadeverkningarna. Situationen efter stormen kräver extraordinära insatser, vilket regeringen också har insett och gjort bedömningen att det finns behov av olika ekonomiska stödåtgärder till de drabbade skogsägarna. Flera åtgärder har redan vidtagits eller kommer att vidtas för att så mycket virke som möjligt ska kunna räddas och nya katastrofer i form av brand och insektsangrepp undvikas. Regeringen har valt att dela upp stödet i olika delar. Bidrag för lagring kommer att betalas ut, och ett schablonbidrag om 100 miljoner kronor ska utgå till drabbade skogsägare. Därtill kommer skattebefrielse för diesel som används i skogsmaskiner i de drabbade områdena samt en skattereduktion på 50 kr per fast kubikmeter uttaget virke. Anledningen till att detta stöd utgår som en skattereduktion och inte som direktstöd är, så vitt vi förstår, att den ursprungligen ganska stora marginalen i statsbudgeten har tagits i anspråk för andra ändamål, vilket har medfört att den ekonomiska beredskapen för oväntade händelser nu är obefintlig. Stödet borde ha utformats som ett direktbidrag och inte som en skattereduktion. På så sätt hade de drabbade fått stödet fortare, och räntekostnader och avverkningskostnader hade kunnat betalas i tid. Det vore önskvärt att berörda enskilda, branschföreträdare, organisationer och myndigheter i lämpligt sammanhang får möjlighet att föra fram sina synpunkter på de insatser som har gjorts. Vidare kan det finnas anledning att utforma en handlingsplan med bl.a. förebyggande insatser och insatser som kan bedömas som mest effektiva vid en eventuell framtida naturkatastrof. När det gäller det stormskadade virket är det enligt vår mening självklart att stödet ska utgå oberoende av om timret klassas som sågtimmer, massaved eller brännved. Vi förutsätter att detta även är regeringens mening. Vidare bör uppmärksammas att det finns en liten risk att det sista virket som är stödberättigat inte hinner mätas upp förrän in på nyåret 2007. Det måste därför finnas en beredskap att låta skattereduktionen löpa också in i år 2007. Det är ytterst viktigt att återplanteringen kommer i gång så fort som möjligt, helst redan i år. Regeringen har aviserat att man ska komma med ett stöd till återplantering men inte lämnat några detaljer i vårpropositionen. Detta är olyckligt eftersom det leder till osäkerhet hos skogsägarna som i värsta fall kan försena återplanteringen. Det är viktigt att regeringen senast i budgetpropositionen återkommer med ett förslag till riksdagen som är trädslagsneutralt vad avser återplanteringsstöden. Redan nu måste klargöras att bidraget måste gälla även de arealer som hinner planteras innevarande år. Även i frågan om det ökade underhållsbehovet för enskilda vägar och skogsbilvägar är det viktigt att regeringen återkommer med förslag om ökade anslag i höstens budgetproposition. Det är vidare rimligt att särskilda krav ställs på Sveaskog i en katastrofsituation. Det gäller både att hjälpa till med avverkning i de berörda områdena och att anpassa avverkningen i andra delar av landet. Vad vi anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att motion Fi19 (m, fp, kd, c) yrkandena 1-4 tillstyrks medan motionerna MJ6 (kd) yrkande 14, MJ7 (m) yrkande 5 i denna del och MJ8 (c) i denna del delvis tillstyrks. Motion MJ9 (mp) yrkande 23 avstyrks. 6. Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, punkt 19 (m, fp, kd) av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om specialdestinerade anslag till hiv/aids-prevention i storstäderna. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m), 2004/05:So584 av Ingrid Burman m.fl. (v) och 2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) yrkandena 1-3. Ställningstagande Vi anser att Sverige måste fortsätta bedriva en aktiv hivprevention direkt riktad mot de mest utsatta grupperna. Därför är det viktigt att regeringen även fortsättningsvis anvisar specialdestinerade statliga bidrag till hiv/aids-prevention i storstadsregionerna. Jämfört med tidigare år kan vi dock konstatera att varken regeringens senaste förslag eller riksdagens senaste beslut om medel för hivprevention anger att öronmärkningen av detta specialdestinerade bidrag även ska gälla för kommande år. Vi anser således att det specialdestinerade statliga bidraget på 90 miljoner kronor till den hiv/aids-preventiva verksamheten i storstäderna ska anges som ett särskilt budgetanslag för att säkerställa den fortsatta verksamheten. Samtidigt vill vi framhålla att den effektiva hivprevention som har bedrivits i Sverige till stor del beror på frivilligorganisationernas arbete. De har en trovärdighet när det gäller att nå ut till målgrupperna som ingen myndighet kan ersätta. Vi menar att det är orimligt att ha ett system som lätt leder till konflikter i det viktiga hiv/aids-preventiva arbetet. För att undvika att bidragen fördelas av en institution som själv bedriver egen preventionsverksamhet anser vi att fördelningen bör ske på central nivå. Frivilligorganisationerna bör prioriteras framför ordinarie verksamhet vid landstingen/regionerna och kommunerna. Det är enligt vår mening också angeläget med en återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna används. Riktlinjer för återrapportering och rutiner för utvärdering av medelsanvändningen bör tas fram. 7. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 20 (m) av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner nya ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i reservation 6 och i spalten "mFi18" i specifikationen i bilaga 2 till betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m.fl. (m), bifaller delvis proposition 2004/05:100 punkt 17 och avslår motion 2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5. Ställningstagande Utgiftsområde 22 Kommunikationer Vi anser att regeringens förslag till neddragning av anslaget till vägar med 66 miljoner kronor inte är något annat än en fortsättning på den redan påbörjade nedmonteringen av en väginfrastruktur som byggts upp under generationer. Mätt som andel av BNP satsar Sverige nu mindre på infrastruktur än någon gång under efterkrigstiden. En svag tillväxt och statsfinansiella problem bidrar återigen till att viktiga och lönsamma investeringar i vägnätet senareläggs. Situationen är oroande, särskilt i ljuset av att trafiken aldrig varit så omfattande som nu, och alla prognoser pekar på en fortsatt stark ökning av både gods- och persontrafiken. Vi motsätter oss därför regeringens förslag att anslag 36:2 Väghållning och statsbidrag minskas med 66 miljoner kronor. I stället bör det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag Vi har i denna reservation ställt oss bakom Moderata samlingspartiets förslag till ändring av vissa anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget. Därmed tillstyrker vi motion Fi18 (m). Motion Fi14 (fp) yrkande 5 avstyrks. Särskilda yttranden 1. Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen, punkt 2 (m, fp) Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m) anför: I och med att de forna biståndsländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen trädde in som nya medlemmar i EU i maj 2004 skulle utvecklingssamarbetet med länderna upphöra. I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1) slog regeringen fast "att målet för det svenska utvecklingssamarbetet med dessa länder uppnåtts". Dock meddelade regeringen i juni 2004 att man har för avsikt att nysatsa på bistånd till de fyra EU-länderna. En ny profilenhet inom Sida ska etableras på Gotland med 15-20 fasta tjänster som ska stödja kommuner, organisationer och vänorter kring Östersjön. Medlen för att finansiera det nya projektet ska tas från det nuvarande östbiståndet, och det uppgår till 22 miljoner kronor per år. Att använda biståndsmedel för att finansiera regionalt samarbete kring Östersjön går stick i stäv med den av riksdagen beslutade politiken för global utveckling, som har fattigdomsbekämpning som huvudmål. Det är oacceptabelt att regionalpolitiska hänsyn på detta vis får styra biståndspolitiken. 2. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 20 (m) Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför: Moderata samlingspartiet tar inte ställning till tilläggsbudgeten som helhet, eftersom vi i höstas hade ett annat budgetalternativ, som avvisades av riksdagen. Det får ankomma på de tre partier som röstade igenom riksdagens budgetbeslut att ta ansvar för de förändringar som nu görs på marginalen. Enligt riksdagsordningen har vi heller inte utrymme att föreslå förändringar på andra anslag än just de som regeringen väljer att aktualisera. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen, genomarbetad tilläggsbudget. Mot denna bakgrund presenterar vi i vår partimotion Fi13 (m) endast våra synpunkter på riktlinjer för tilläggsbudgeten. I motion Fi18 (m) tar vi däremot ställning till vissa av regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i statsbudgeten för 2005. Vårt ställningstagande redovisas i en reservation till punkt 20 i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Regeringens förslag innebär dock inte bara förändringar i statsbudgeten för innevarande år, utan har på några punkter också implikationer för kommande budgetår. Det gäller t.ex. vissa bemyndiganden. På sådana förslag yrkar vi avslag, vilket vi redovisar i särskilda reservationer. Vi vill dessutom understryka att nuvarande problem med skenande utgifter, vid sidan av strukturella problem i den svenska ekonomin, är en konsekvens av den politik som bedrivs av regeringen och dess samarbetspartier. Särskilt tydligt blir det när regeringen i den aktuella tilläggsbudgeten tillför nya medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Här visar sig att regeringens förhoppningar att en förbättrad konjunktur skulle minska arbetslösheten kommer på skam. Bristen på strategi för att öka antalet arbetstillfällen i Sverige blir tydlig när man under löpande budgetår ökar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna - och gör detta när konjunkturen enligt regeringens egen bedömning är god. 3. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 20 (fp) Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp) anför: Folkpartiet liberalerna tar inte ställning till regeringens tilläggsbudget som helhet, eftersom vi hösten 2004 hade ett annat budgetalternativ som avslogs av riksdagen. Det är de partier som röstade igenom regeringens budgetalternativ som nu har ansvar för att göra förändringar i denna. Vi har enligt riksdagsordningen inte möjlighet att föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen nu aktualiserade. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad tilläggsbudget. I vår motion Fi14 (fp) gör vi dock vissa markeringar beträffande förslag som har vidare konsekvenser än årets budget. Vårt ställningstagande redovisas i särskilda reservationer. Vi kan dessutom konstatera att regeringen och dess stödpartier, genom sitt systematiska missbruk av budgeteringsmarginalen, står tomhänta när det oväntade ändå händer. Arbetslösheten sjunker inte som förväntat. Därför utökas anställningsstöd och, för de kommande åren, sysselsättningsstöd till kommunerna genom att statens inkomster minskas. Detta är naturligtvis, precis som vid stödens införande, ett sätt att ge sken av att utgiftstaket hålls. 4. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 20 (kd) Mats Odell (kd) anför: Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner för budgetåret 2005 förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den nu gällande. Kristdemokraternas ekonomiska politik och budgetalternativ för budgetåret 2005 sammanfattas i motion Fi233 (kd). Detta alternativ avslogs av riksdagen i den första beslutsomgången om utgiftsområdesramar och skatteinkomster till förmån för den inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna föreslog. Av detta skäl avstod vi från att ta ställning i den därpå följande behandlingen av anslag inom respektive utgiftsområde. Mot denna bakgrund har vi inget ansvar för den nu föreliggande tilläggsbudgeten. En viktig orsak är att riksdagsordningen inte ger oppositionspartierna någon möjlighet att yrka på förändringar på andra anslag än de regeringen tar upp, eftersom den typen av förslag enligt gällande praxis inte anses ligga inom ärendets ram. Den ekonomiska politik och det budgetalternativ vi skulle vilja genomföra för 2005 går således inte att lägga fram för riksdagen i detta skede, varav följer att det inte är meningsfullt för oss att generellt sett ta ställning till Socialdemokraternas olika felbudgeteringar. Riksdagsmajoriteten - bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna - har för budgetåret 2005 ställt sig bakom en inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Det är nu majoritetens sak att ta ansvar för sin budget.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2004/05:100 2005 års ekonomiska vårproposition: 2. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta att den rörliga krediten i Riksgäldskontoret för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar får uppgå till högst 750 000 000 kronor (avsnitt 3.2.2). 3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 300 000 000 kronor (avsnitt 3.2.5). 4. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda ramanslaget 8:1 Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 41 130 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 3.2.6). 5. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen får vidta förberedande åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden för att en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden skall kunna införas den 1 januari 2006 i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 3.2.7). 6. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om finansieringsbidrag vid arbetspraktik (avsnitt 3.2.10). 7. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om tid i aktivitet (avsnitt 3.2.10). 8. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om anställningsstöd (avsnitt 3.2.10). 9. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 950 000 000 kronor under 2006 och högst 700 000 000 kronor under perioden 2007-2010 (avsnitt 3.2.13). 10. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ingå ekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 38 000 000 kronor under perioden 2006-2008 (avsnitt 3.2.17). 11. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 546 000 000 kronor under 2006 och högst 546 000 000 kronor under perioden 2007-2009 (avsnitt 3.2.18). 12. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket (avsnitt 3.2.18). 13. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en investeringsplan för Statens järnvägar i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 3.2. 19). 14. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att intäkterna från de avgifter som tas ut för passage över nya Svinesundsbron får disponeras för att betala räntor och amorteringar på de lån som tagits upp för att finansiera byggandet av Svinesundsförbindelsen (avsnitt 3.2.19). 15. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under 2005 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 300 000 000 kronor för att omfinansiera vägprojekt som ingår i de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg enligt vad regeringen föreslår (avsnitt 3.2.19). 16. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling (avsnitt 3.2.19). 17. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 2.1. Följdmotioner 2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att ett nytt ramanslag 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen om 200 miljoner kronor skall föras upp i statsbudgeten. 6. Riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande att under 2005 under utgiftsområde 21 Energi, ramanslag 35:5 Energiforskning, göra åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 546 miljoner kronor under 2006 och högst 546 miljoner kronor under 2007-2009. 7. Riksdagen avslår regeringens förslag om att anslag 35:8 Ersättning för vissa kostnader för avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket även får användas för kostnader i samband med avvecklingen av Barsebäck 2. 2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c): 2. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om anställningsstöd (avsnitt 3.2.10 i proposition 2004/05:100). 2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anslag 22:36:2 Väghållning och statsbidrag ej minskas med 66 000 000 kr år 2005, vilket kan finansieras genom minskade anslag på anslag 20:34:3. 2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att allt stormskadat virke som tas ut ur skogen omfattas av skattereduktion. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till återplantering efter stormen. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bidrag till återplantering även skall erhållas för de arealer som planteras under 2005. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat behov av underhåll av enskilda vägar och skogsbilvägar. 2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen begär att regeringen senast i budgetpropositionen hösten 2005 återkommer till riksdagen med den totala prislappen för utlokaliseringen av statliga verk från Stockholm. Motioner väckta med anledning av händelse av större vikt 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd): 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sveaskog. 2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna av stormen den 8 och 9 januari 2005 i denna del. 2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insatser för att minska skadeverkningarna för skogsnäringen och enskilda skogsbrukare av stormen den 8-9 januari 2005 i denna del. 2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp): 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att pröva behovet av statliga lånegarantier till den drabbade skogsnäringen. Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004 2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fortsätta öronmärka medel till hivpreventiva insatser. 2004/05:So584 av Ingrid Burman m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det specialdestinerade stödet för hivprevention i storstäderna även skall utgå för år 2005. 2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att säkerställa öronmärkningen av det specialdestinerade statliga anslaget till den preventiva verksamheten mot hiv/aids. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i fördelningen av de statliga medlen till särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna frivilligorganisationernas verksamheter skall prioriteras samt att anslagen inte skall fördelas till landstingens/regionernas och kommunernas ordinarie verksamhet. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna har använts.
Bilaga 2 Sammanställning över regeringens och partiernas förslag till ändrade och nya anslag Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Partiernas förslag redovisas i jämförelse med propositionens förslag. Bilaga 3 Utrikesutskottets yttrande 2004/05:UU3y Bilaga 4 Socialutskottets protokollsutdrag 2004/05:34.4 Bilaga 5 Trafikutskottets yttrande 2004/05:TU5y Bilaga 6 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2004/05:MJU2y Bilaga 7 Näringsutskottets yttrande 2004/05:NU2y Bilaga 8 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU4y