Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2001(prop. 2001/02:1)
Betänkande 2001/02:FIU11
Finansutskottets betänkande2001/02:FIU11
Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2001(prop. 2001/02:1)
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Användningen av anslaget Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 16. 2. Bemyndiganden angående Venantius AB Riksdagen bemyndigar regeringen a) att ersätta de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB med en kreditgaranti intill ett belopp av 22 000 000 000 kr, där varje enskild garanti får ha en löptid på upp till tio år, b) att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garantireserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäckningsgaranti. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkterna 17 och 18. 3. Användningen av anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 19. 4. Bemyndigande för Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kr under 2002-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 20. 5. Medel för individuell kompetensutveckling Riksdagen godkänner att 1 150 000 000 kr från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 21. 6. Bemyndigande för anslaget Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 168 000 000 kr under 2002. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 22. 7. Hantering av äldre garantier till Öresundsbrokonsortiet Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av de under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 23. 8. Användningen av anslaget Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 24. 9. Bemyndigande för anslaget Arealersättning och djurbidrag m.m. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kr under 2002. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 25. 10. Bemyndigande för anslaget Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kr efter 2001. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 26. 11. Bemyndigande för anslaget Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kr efter 2001. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkt 27. 12. Sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget för budgetåret 2001 Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med efterföljande specifikation till denna punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår motionerna 2001/02:Fi274, 2001/02:Fi286, 2001/02:Fi294 yrkande 25 och 2001/02: Fö274 yrkande 8. Reservation 1 (m) Reservation 2 (kd) Reservation 3 (fp) Stockholm den 9 november 2001 På finansutskottets vägnar Jan Bergqvist Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Carl-Axel Johansson (m) och Matz Hammarström (mp). Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001 (punkt 12 i utskottets förslag till riksdagsbeslut) Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med regeringens förslag utom vad avser anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Utskottet föreslår att nämnda anslag och utgiftsområdesram höjs med 3,5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Tusental kronor Utgiftsområde Belopp Utskottets enligt förslag Anslag statsb Föränd Ny udgete ring ram/N n av y ram/an ansla 2001+T slag gsniv B 1 å 1 Rikets styrelse 5 345 6 595 5 351 253 848 27 Presstödsnämnden och :1 Taltidningsnämnden, 5 670 302 5 972 ramanslag 27 Radio- och TV-verket, 10 847 105 10 :4 ramanslag 952 27 Granskningsnämnden för 8 164 96 8 260 :5 radio och TV, ramanslag 45 Sametinget, ramanslag 16 303 1 773 18 :1 076 46 Allmänna val, ramanslag 26 400 12 000 38 :1 400 46 Justitiekanslern, 12 820 500 13 :2 ramanslag 320 46 Datainspektionen, 26 664 1 428 28 :3 ramanslag 092 46 Valmyndigheten, 3 450 3 000 6 450 :5 ramanslag 90 Kungliga hov- och 84 094 1 858 85 :1 slottsstaten, ramanslag 952 90 Riksdagens 440 4 727 445 :3 förvaltningskostnader, 649 376 ramanslag 90 Riksdagens ombudsmän, :4 Justitieombudsmännen, 45 756 2 001 47 ramanslag 757 90 Regeringskansliet m.m., 3 292 -11 3 281 :5 ramanslag 249 195 054 90 Stöd till politiska 145 -10 135 :6 partier, ramanslag 200 000 200 2 Samhällsekonomi och 1 311 801 2 112 finansförvaltning 355 056 411 1: Konjunkturinstitutet, 44 036 -12 44 1 ramanslag 024 1: Riksrevisionsverket, 152 4 504 156 2 ramanslag 140 644 1: Ekonomistyrningsverket, 58 475 794 59 3 ramanslag 269 1: Statskontoret, ramanslag 72 054 -3 674 68 4 380 1: Täckning av merkostnader 8 800 -7 000 1 800 5 för lokaler, ramanslag 1: Statistiska 380 -7 974 372 6 centralbyrån, ramanslag 003 029 1: Kammarkollegiet, 31 049 -1 270 29 8 ramanslag 779 1: Nämnden för offentlig 7 235 154 7 389 9 upphandling, ramanslag 1: Statens kvalitets- och 10 954 136 11 10 kompetensråd, ramanslag 090 2: Finansinspektionen, 136 2 444 138 2 ramanslag 486 930 2: Riksgäldskontoret: 254 -3 194 250 4 Förvaltningskostnader, 102 908 ramanslag 2: Avgift för 7 Stadshypotekskassans 5 400 -2 000 3 400 grundfond, ramanslag 2: Kapitalhöjning i 8 Nordiska 18 700 315 333 investeringsbanken, 000 700 ramanslag 2: Avsättning för 0 501 501 10 garantiverksamhet, 400 400 ramanslag 90 Riksdagens revisorer, 24 623 1 748 26 :1 ramanslag 371 Utgiftsområde Belopp Utskottets enligt förslag Anslag statsb Föränd Ny udgete ring ram/N n av y ram/an ansla 2001+T slag gsniv B 1 å 3 Skatteförvaltning och 6 204 11 056 6 215 uppbörd 248 304 3: Riksskatteverket, 439 484 439 1 ramanslag 232 716 3: Skattemyndigheterna, 4 594 9 466 4 604 2 ramanslag 628 094 3: Tullverket, ramanslag 1 170 1 106 1 171 3 388 494 4 Rättsväsendet 24 746 -1 830 24 166 744 336 3: Kronofogdemyndigheterna, 1 361 970 1 362 1 ramanslag 669 639 4: Polisorganisationen, 13 068 -102 12 1 ramanslag 318 498 965 820 4: Säkerhetspolisen, 534 -10 523 2 ramanslag 382 500 882 4: Åklagarorganisationen, 729 -6 988 722 3 ramanslag 777 789 4: Ekobrottsmyndigheten, 304 8 784 313 4 ramanslag 285 069 4: Domstolsväsendet m.m., 3 515 32 880 3 547 5 ramanslag 117 997 4: Kriminalvården, 4 151 -4 190 4 146 6 ramanslag 078 888 4: Brottsförebyggande 42 405 1 580 43 7 rådet, ramanslag 985 4: Rättsmedicinalverket, 189 270 189 8 ramanslag 386 656 4: Gentekniknämnden, 2 842 -10 2 832 9 ramanslag 4: Brottsoffermyndigheten, 19 852 172 20 10 ramanslag 024 4: Rättshjälpskostnader 730 75 000 805 12 m.m., ramanslag 000 000 4: Kostnader för vissa 10 399 2 700 13 13 skaderegleringar m.m., 099 ramanslag 5 Utrikesförvaltning och 2 919 103 3 023 internationell samverkan 785 238 023 5: Utrikesförvaltningen, 1 827 31 425 1 858 1 ramanslag 468 893 5: Bidrag till vissa 4 internationella 452 72 000 524 organisationer, 817 817 ramanslag 5: Svenska institutet, 55 451 -438 55 8 ramanslag 013 5: Inspektionen för 17 404 251 17 16 strategiska produkter, 655 ramanslag 6 Totalförsvar 46 526 0 46 105 526 105 6: Förbandsverksamhet och 18 969 300 19 1 beredskap m.m., 792 000 269 ramanslag 792 6: Fredsfrämjande 1 081 172 1 253 2 truppinsatser, ramanslag 762 063 825 6: Materiel, anläggningar 3 samt forskning och 22 527 -300 22 teknikutveckling, 833 000 227 ramanslag 833 6: Funktionen Civil 488 -3 407 485 4 ledning, ramanslag 507 100 6: Funktionen Försörjning 40 000 -15 25 5 med industrivaror, 000 000 ramanslag 6: Funktionen 6 Befolkningsskydd och 593 -94 499 räddningstjänst, 809 280 529 ramanslag 6: Funktionen 199 -60 138 10 Telekommunikationer 000 716 284 m.m., ramanslag 6: Funktionen 3 000 -3 000 0 11 Postbefordran, ramanslag 6: Funktionen Transporter, 163 -705 162 12 ramanslag 000 295 6: Funktionen 220 -7 470 213 13 Energiförsörjning, 569 099 ramanslag 6: Nämnder m.m., ramanslag 12 019 -1 485 10 19 534 7: Statens räddningsverk: 3 Ersättning för 13 431 14 000 27 verksamhet vid 431 räddningstjänst m.m., ramanslag 7 Internationellt bistånd 14 859 -95 14 011 606 763 405 8: Biståndsverksamhet, 13 496 -100 13 1 reservationsanslag 884 000 396 884 8: Styrelsen för 2 internationellt 451 4 394 455 utvecklingssamarbete 213 607 (Sida), ramanslag Utgiftsområde Belopp Utskottets enligt förslag Anslag statsb Föränd Ny udgete ring ram/N n av y ram/an ansla 2001+T slag gsniv B 1 å 8 Invandrare och 4 979 575 5 555 flyktingar 878 380 258 10 Integrationsverket, 83 731 1 746 85 :1 ramanslag 477 10 Hemutrustningslån, 21 227 -10 11 :4 ramanslag 000 227 10 Ombudsmannen mot etnisk 12 474 335 12 :5 diskriminering, 809 ramanslag 12 Migrationsverket, 473 38 887 511 :1 ramanslag 031 918 12 Mottagande av 1 207 518 1 725 :2 asylsökande, ramanslag 335 000 335 12 Utlänningsnämnden, 75 483 1 412 76 :4 ramanslag 895 12 Offentligt biträde i 57 913 25 000 82 :5 utlänningsärenden, 913 ramanslag 9 Hälsovård, sjukvård och 29 374 463 29 social omsorg 625 479 838 104 13 Bidrag för 16 137 394 16 :2 läkemedelsförmånen, 000 000 531 ramanslag 000 13 Statens beredning för :4 utvärdering av medicinsk 36 165 -194 35 metodik, ramanslag 971 13 Hälso- och sjukvårdens 21 837 -67 21 :5 ansvarsnämnd, ramanslag 770 13 Socialstyrelsen, 476 12 288 488 :7 ramanslag 577 865 14 Folkhälsoinstitutet, 120 3 488 123 :4 ramanslag 275 763 14 Smittskyddsinstitutet, 152 -2 146 150 :5 ramanslag 869 723 14 Institutet för 13 249 882 14 :6 psykosocial medicin, 131 ramanslag 14 Alkohol- och 77 500 50 000 127 :8 narkotikapolitiska 500 åtgärder, ramanslag 15 Barnombudsmannen, 8 565 110 8 675 :1 ramanslag 15 Statens nämnd för :2 internationella 6 980 164 7 144 adoptionsfrågor, ramanslag 16 Statens institut för 20 781 191 20 :9 särskilt 972 utbildningsstöd, ramanslag 16 Handikappombudsmannen, 15 247 -106 15 :1 ramanslag 141 0 18 Statens 604 -7 052 597 :2 institutionsstyrelse, 233 181 ramanslag 26 Forskningsrådet för 24 212 -367 23 :1 arbetsliv och 845 socialvetenskap: Förvaltning, ramanslag 26 Forskningrådet för :2 arbetsliv och 237 12 288 249 socialvetenskap: 443 731 Forskning, ramanslag 10 Ekonomisk trygghet vid 105 2 439 107 sjukdom och handikapp 049 948 489 802 750 19 Sjukpenning och 41 425 2 450 43 :1 rehabilitering m.m., 000 000 875 ramanslag 000 19 Riksförsäkringsverket, 750 -10 740 :7 ramanslag 506 052 454 13 Arbetsmarknad 62 212 -64 62 003 629 147 374 22 Arbetsmarknadsverkets :1 förvaltningskostnader, 4 458 -23 4 435 277 118 159 ramanslag 22 Bidrag till :2 arbetslöshetsersättning 38 487 -42 38 och aktivitetsstöd, 136 000 445 ramanslag 136 22 Särskilda insatser för 6 975 -433 6 542 :4 arbetshandikappade, 607 367 240 ramanslag 22 Institutet för :8 arbetsmarknadspolitisk 20 093 489 20 utvärdering, 582 ramanslag 22 Bidrag till 530 433 963 :1 lönegarantiersättning, 000 367 367 2 ramanslag 14 Arbetsliv 8 522 7 561 8 530 971 532 23 Arbetsmiljöverket, 550 -1 913 548 :1 ramanslag 413 500 23 Arbetslivsinstitutet, 321 8 532 329 :2 ramanslag 318 850 23 Arbetsdomstolen, 18 158 1 087 19 :4 ramanslag 245 23 Ombudsmannen mot :8 diskriminering på grund 3 816 225 4 041 av sexuell läggning (Homo), ramanslag 24 Jämställdhetsombudsmanne 18 942 -370 18 :1 n, ramanslag 572 Utgiftsområde Belopp Utskottets enligt förslag Anslag statsb Föränd Ny udgete ring ram/N n av y ram/an ansla 2001+T slag gsniv B 1 å 15 Studiestöd 21 621 40 720 21 806 662 526 25 Studiemedel m.m., 8 478 720 8 478 :2 ramanslag 256 976 25 Vuxenstudiestöd m.m., 5 812 40 000 5 852 :4 ramanslag 172 172 16 Utbildning och 34 695 -390 34 universitetsforskning 518 800 304 718 25 Statens skolverk, 305 7 297 313 :1 ramanslag 737 034 25 Statens institut för :5 handikappfrågor i 213 1 258 215 skolan, 948 206 ramanslag 25 Specialskolemyndigheten 338 16 726 354 :7 och resurscenter, 118 844 ramanslag 25 Sameskolstyrelsen, 29 666 1 034 30 :9 ramanslag 700 25 Bidrag till viss :1 verksamhet motsvarande 114 -16 97 2 grundskola och 540 681 859 gymnasieskola, ramanslag 25 Statens skolor för 40 427 3 689 44 :1 vuxna, ramanslag 116 4 25 Universitets och :7 högskolors premier för 1 164 -395 769 3 de statliga 969 360 609 avtalsförsäkringarna, ramanslag 25 Högskoleverket, 168 -507 168 :7 ramanslag 899 392 4 25 Verket för 12 790 628 13 :7 högskoleservice, 418 5 ramanslag 25 Centrala 369 -1 600 367 :7 studiestödsnämnden, 495 895 6 ramanslag 25 Internationella :7 programkontoret för 39 711 -2 952 36 8 utbildningsområdet, 759 ramanslag 26 Vetenskapsrådet: 100 -3 468 97 :2 Förvaltning, ramanslag 722 254 26 Institutet för 41 710 -602 41 :4 rymdfysik, ramanslag 108 26 Kungl. biblioteket, 228 -1 003 227 :5 ramanslag 004 001 26 Polarforskningssekretari 23 170 435 23 :6 atet, ramanslag 605 26 Rådet för forsknings- 12 154 306 12 :7 och utvecklingssamarbete 460 inom EU, ramanslag 17 Kultur, medier, 7 823 -13 7 810 trossamfund och fritid 684 087 597 2: Lotteriinspektionen, 28 878 2 793 31 1 ramanslag 671 26 Statens ljud- och 35 092 396 35 :1 bildarkiv, ramanslag 488 27 Statens biografbyrå, 9 172 73 9 245 :1 ramanslag 27 Utbyte av TV-sändningar :2 mellan Sverige och 23 454 -2 250 21 Finland, 204 obetecknat anslag 28 Statens kulturråd, 37 503 -16 37 :1 ramanslag 487 28 Bidrag till allmän :2 kulturverksamhet, 243 5 500 248 utveckling samt 379 879 internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag 28 Bidrag till Riksteatern, :5 Operan, Dramaten, 779 -5 000 774 Dansens Hus och Svenska 264 264 rikskonserter, obetecknat anslag 28 Talboks- och 62 529 144 62 :1 punktskriftsbiblioteket, 673 2 ramanslag 28 Statens konstråd, 5 558 259 5 817 :1 ramanslag 5 28 Konstnärsnämnden, 10 176 56 10 :2 ramanslag 232 0 28 Riksarkivet och 256 -3 502 253 :2 landsarkiven, ramanslag 913 411 2 28 Språk- och 26 489 -1 983 24 :2 folkminnesinstitutet, 506 4 ramanslag 28 Svenskt biografiskt 3 878 -44 3 834 :2 lexikon, ramanslag 5 28 Riksantikvarieämbetet, 163 -7 210 156 :2 ramanslag 934 724 6 28 Centrala museer: 665 -2 021 663 :2 Myndigheter, ramanslag 966 945 8 28 Riksutställningar, 38 046 1 131 39 :3 ramanslag 177 3 29 Ungdomsstyrelsen, 16 829 -1 413 15 :1 ramanslag 416 Utgiftsområde Belopp Utskottets enligt förslag Anslag statsb Föränd Ny udgete ring ram/N n av y ram/an ansla 2001+T slag gsniv B 1 å 18 Samhällsplanering, 11 121 385 11 bostadsförsörjning och 740 327 507 byggande 067 31 Boverket, ramanslag 135 -1 417 134 :1 765 348 31 Statens :3 bostadskreditnämnd: 13 383 134 13 Förvaltningskostnader, 517 ramanslag 31 Statens :4 bostadskreditnämnd: 600 400 1 000 Garantiverksamhet, 000 000 000 ramanslag 31 Statens geotekniska 25 284 615 25 :8 institut, ramanslag 899 31 Lantmäteriverket, 416 -7 623 408 :9 ramanslag 323 700 31 Statens va-nämnd, 6 519 -776 5 743 :1 ramanslag 0 32 Länsstyrelserna m.m., 1 864 -5 714 1 858 :1 ramanslag 659 945 34 Centrum för kunskap om :2 ekologisk hållbarhet, 5 169 108 5 277 ramanslag 19 Regional utjämning och 4 214 779 4 215 utveckling 453 232 33 Allmänna 1 675 -16 1 659 :1 regionalpolitiska 350 000 350 åtgärder, ramanslag 33 Transportbidrag, 336 16 000 352 :5 ramanslag 000 000 33 Glesbygdsverket, 25 103 779 25 :6 ramanslag 882 20 Allmän miljö- och 2 204 -46 2 157 naturvård 522 807 715 26 Forskningsrådet för :1 miljö, areella näringar 43 744 361 44 och samhällsbyggande: 105 Förvaltningskostnad, ramanslag 34 Naturvårdsverket, 307 650 307 :1 ramanslag 138 788 34 Miljöövervakning m.m., 226 -23 203 :2 ramanslag 495 000 495 34 Åtgärder för att bevara :3 den biologiska 848 -24 824 mångfalden, 461 125 336 ramanslag 34 Sanering och :4 återställning av 151 -4 700 147 förorenade områden, 755 055 ramanslag 34 Kemikalieinspektionen, 81 733 1 739 83 :6 ramanslag 472 34 Statens 90 888 3 774 94 :9 strålskyddsinstitut, 662 ramanslag 34 Statens 83 617 -1 506 82 :1 kärnkraftinspektion: 111 0 Förvaltningskostnader, ramanslag 21 Energi 2 262 8 172 2 270 347 519 35 Statens energimyndighet: 120 8 172 128 :1 Förvaltningskostnader, 235 407 ramanslag 22 Kommunikationer 24 680 267 24 313 242 947 555 34 Bidrag till Sveriges :1 meteorologiska och 223 882 223 hydrologiska institut 077 959 m.m., ramanslag 36 Väghållning och 13 892 12 326 13 :2 statsbidrag, ramanslag 925 905 251 36 Banverket: 747 -169 577 :3 Administration, 449 594 855 ramanslag 36 Banverket: Banhållning :4 och sektorsuppgifter, 6 611 424 7 036 ramanslag 495 591 086 36 Rikstrafiken: 10 687 492 11 :1 Administration, 179 1 ramanslag 36 Statens väg- och :1 transportforskningsinsti 32 680 -1 964 30 4 tut, ramanslag 716 36 Statens institut för :1 kommunikationsanalys 44 861 225 45 5 (SIKA), ramanslag 086 37 Post- och telestyrelsen: :1 Förvaltningskostnader 11 365 284 11 för vissa 649 myndighetsuppgifter, ramanslag 37 Upphandling av 153 -3 000 150 :2 samhällsåtaganden, 484 484 ramanslag Utgiftsområde Belopp Utskottets enligt förslag Anslag statsb Föränd Ny udgete ring ram/N n av y ram/an ansla 2001+T slag gsniv B 1 å 37 Ersättning till SOS :4 Alarm Sverige AB för 144 3 000 147 alarmeringstjänst enligt 000 000 avtal, ramanslag 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 13 666 3 536 17 515 975 203 näringar 490 25 Sveriges 1 200 -46 1 154 :1 lantbruksuniversitet, 121 012 109 ramanslag 41 Skogsvårdsorganisationen 290 2 086 292 :1 , ramanslag 056 142 42 Statens 98 706 1 823 100 :1 veterinärmedicinska 529 anstalt, ramanslag 42 Centrala 8 283 -702 7 581 :4 försöksdjursnämnden, ramanslag 42 Bekämpande av smittsamma :5 husdjurssjukdomar, 90 950 13 000 103 ramanslag 950 43 Statens jordbruksverk, 297 9 456 306 :1 ramanslag 056 512 43 Statens utsädeskontroll, 1 073 -320 753 :2 ramanslag 43 Statens växtsortnämnd, 1 449 519 1 968 :3 ramanslag 43 Arealersättning och 5 269 3 500 8 :5 djurbidrag m.m., 500 000 769 ramanslag 500 43 Räntekostnader för :7 förskotterade 77 600 47 000 124 arealersättningar m.m., 600 ramanslag 43 Fiskeriverket, ramanslag 66 516 21 625 88 :8 141 43 Åtgärder inom 22 000 -11 10 :1 livsmedelsområdet, 500 500 6 ramanslag 24 Näringsliv 3 461 10 454 3 471 299 753 26 Verket för :1 innovationssystem: 111 -1 083 110 Förvaltningskostnader, 927 844 ramanslag 38 Myndigheten för :1 företagsutveckling: 203 10 300 213 Förvaltningskostnader, 537 837 ramanslag 38 Näringslivsutveckling, 195 -1 000 194 :2 ramanslag 062 062 38 Myndigheten för :3 analyser, 70 000 20 70 omvärldsbevakning och 020 utvärderingar: Förvaltningskostnader, ramanslag 38 Turistfrämjande, 80 590 95 80 :4 ramanslag 685 38 Sveriges geologiska :5 undersökning: Geologisk 160 4 580 165 undersökningsverksamhet 833 413 m.m., ramanslag 38 Patentbesvärsrätten, 13 897 40 13 :8 ramanslag 937 38 Elsäkerhetsverket, 38 942 -144 38 :1 ramanslag 798 1 38 Rymdstyrelsen: 18 280 687 18 :1 Förvaltningskostnader, 967 3 ramanslag 38 Konkurrensverket, 73 378 2 262 75 :1 ramanslag 640 6 38 Kostnader för :2 omstrukturering av vissa 45 000 -5 000 40 0 statligt ägda företag 000 m.m., ramanslag 39 Styrelsen för :1 ackreditering och 18 234 479 18 teknisk kontroll: 713 Myndighetsverksamhet, ramanslag 39 Kommerskollegium, 57 567 293 57 :2 ramanslag 860 39 Investeringsfrämjande, 66 077 -718 65 :5 ramanslag 359 40 Marknadsdomstolen, 5 612 1 180 6 792 :1 ramanslag 40 Konsumentverket, 90 972 -1 388 89 :2 ramanslag 584 40 Allmänna 18 191 472 18 :3 reklamationsnämnden, 663 ramanslag 40 Fastighetsmäklarnämnden, 7 679 -621 7 058 :4 ramanslag 25 Allmänna bidrag till 99 502 1 671 101 kommuner 913 181 174 094 91 Statligt 19 190 1 671 20 :3 utjämningsbidrag till 233 181 861 kommuner och landsting, 414 obetecknat anslag Summa 9 716 404
2001/02 FiU11 Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret 2001 (prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 9). Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändrade anslag. Vidare föreslår utskottet att anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. höjs med 3,5 miljarder kronor år 2001. Därmed kan utbetalningarna av de för år 2002 avsatta medlen för arealersättningar helt eller delvis tidigareläggas till år 2001. Utskottet föreslår också att ramen för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar höjs, utöver regeringens förslag, med 3,5 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade ramar för övriga utgiftsområden samt regeringens övriga förslag på tilläggsbudget. De motioner som behandlas i betänkandet avstyrks. Till betänkandet har fogats 3 reservationer och 2 särskilda yttranden. Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I budgetpropositionen (prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 9) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget. Med anledning av regeringens förslag har fyra motioner väckts. Förslagen i propositionen och i motionerna återges i bilaga 1 till detta betänkande. Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över de förslag i propositionen och motionerna som rör respektive utskotts område. Yttranden har avlämnats från - konstitutionsutskottet (2001/02:KU2y), - skatteutskottet (2001/02:SkU2y), - justitieutskottet (prot.utdrag 2001/02:4.2), - försvarsutskottet (2001/02:FöU2y), - socialförsäkringsutskottet (prot.utdrag 2001/02:4.4), - socialutskottet (prot.utdrag 2001/02:3.3), - kulturutskottet (prot.utdrag 2001/02:2.3), - trafikutskottet (prot.utdrag 2001/02:4.5), - miljö- och jordbruksutskottet (2001/02:MJU2y), - arbetsmarknadsutskottet (prot.utdrag 2001/02:4 bilagorna 3 och 4), samt - bostadsutskottet (2001/02:BoU2y). Utrikesutskottet, utbildningsutskottet och näringsutskottet har beslutat att avstå från att yttra sig över tilläggsbudgeten. Yttrandena återfinns i bilagorna 2-12.
Utskottets överväganden Inledning Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag. I samband med den ekonomiska vårpropositionen beslutade riksdagen om nya och förändrade anslag för statsbudgeten för budgetåret 2001 (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU27, rskr. 2000/01:279). Regeringen återkommer nu i budgetpropositionen med förslag till ytterligare ändringar på tilläggsbudget (prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 9). Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 6 216 miljoner kronor netto. Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom motsvarande minskning av utgifterna samma år. Efter de av regeringen föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 3,4 miljarder kronor för 2001. Utskottet behandlar inledningsvis regeringens förslag om slutlig justering med anledning av statliga avtalsförsäkringar. Därefter behandlas tilläggsbudgeten utgiftsområdesvis. Regeringens förslag om finansiering redovisas under de anslag vars höjningar skall finansieras. I det avslutande avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget redovisar utskottet konsekvenserna av sina ställningstaganden för anslag och utgiftsområden för 2001. Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar Propositionen Myndigheterna betalar varje år försäkringsmässigt beräknade premier för förmåner som de statsanställda har enligt kollektivavtal (statliga avtalsförsäkringar). Tidigare var dessa premier schablonmässigt beräknade. Regeringen uttalade att själva övergången till försäkringsmässigt beräknade premier - som var tänkt att ske 1998 - skulle vara kostnadsneutral för myndigheterna. Mot bakgrund av detta justerades anslagen för år 1998. På grund av problem med underlaget för beräkningarna har anslagen justerats igen vid senare tillfällen (prop. 1998/99:1, prop. 1999/2000:1, prop. 1999/2000:100) och övergången senarelades till 2000. Tidigare justeringar har byggt på uppskattningar av premierna. Nu är de slutliga premierna för år 2000 fastställda, och det visar sig att övergången inte blivit helt kostnadsneutral. Regeringen föreslår därför att anslagen nu slutligt justeras. Anslagen inom utgiftsområde 6 Totalförsvaret kan dock inte slutjusteras på grund av att den slutliga premien för Försvarsmakten ännu inte kunnat fastställas. I propositionens tabell 9.1 anges de justeringar av anslag som föreslås. Justeringen avser avvikelser från kostnadsneutralitet de två åren 2000 och 2001. Det innebär att anslagen 2002 justeras med hälften av den justering som föreslås i den nu aktuella tilläggsbudgeten. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet kan konstatera att regeringens förslag i denna del inte har mött några invändningar i motioner eller i yttranden från utskott. Endast när också en annan förändring av ett anslag föreslås, redovisas justeringen under berört anslag i det följande i detta betänkande. I övrigt hänvisar utskottet till tabell 9.1 i propositionen. Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden ökas med 302 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 27:2 Utbyte av TV- sändningar mellan Sverige och Finland minskas. Presstödsnämndens möjligheter att följa upp och analysera förändringar inom dagspressen behöver stärkas. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen ökas anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden med 52 000 kr. Sammantaget skall anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden ökas med 302 000 kr. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 45:1 Sametinget Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget ökas med 1 773 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas. Valprövningsnämnden har upphävt valet till Sametinget och förordnat om omval. Ett sådant omval bör ske så snart detta är möjligt. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen skall Sametinget tillföras 273 000 kr. Sammantaget skall anslaget 45:1 Sametinget ökas med 1 773 000 kr. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 46:1 Allmänna val Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val ökas med 12 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med 10 000 000 kr och genom minskning av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler. Av deklarationen om förklaring av unionens framtid, som Europeiska rådet antog vid mötet i Nice i december 2000, framgår att politiska grupper har en viktig roll i arbetet med EU:s framtidsfrågor. Regeringens avsikt är att fördela totalt 10 miljoner kronor till riksdagspartierna i syfte att öka partiernas möjligheter att sprida information om EU-relaterade frågor. Riksdagen beslutade i samband med 2000 ers ekonomiska vårproposition om medel för ett utvecklingsarbete för folkstyret - Tid för demokrati. För att på ett lämpligt sätt kunna uppmärksamma 80- årsjubileet av den allmänna rösträtten gör nu regeringen bedömningen att ytterligare 2 miljoner kronor behöver tillskjutas. Sammantaget blir regeringens satsning på Tid för demokrati 15 miljoner kronor för 2001. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 46:5 Valmyndigheten Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten ökas med 3 000 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas. Regeringen bedömer att inrättandet av den nya myndigheten blir dyrare än vad som tidigare beräknats. Det är viktigt att myndigheten har tillräckliga resurser för att förbereda de allmänna valen 2002. Regeringen anser därför att ytterligare medel måste skjutas till. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000 kr. Ökade insatser behövs för driften av de kungliga slottens parker. Detta gäller särskilt Drottningholms parkområde, som sedan 1991 är upptaget på FN:s världsarvslista som ett kulturarv av världsklass. Det är angeläget att vården av det historiska arvet främjas samtidigt som allmänheten erbjuds tillträde till slottsparkernas grönområden. Även föremålsvården på de kungliga slotten behöver förstärkas. Regeringen anser därför att ytterligare 2 000 000 kr behövs för en förbättring av underhållet i parkerna samt för en förbättring av vård och konservering av konstskatterna. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med samma belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 142 000 kr. Sammantaget skall anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000 kr. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:6 Statistiska centralbyrån Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån minskas med 7 974 000 kr. Konjunkturinstitutet (KI) var tidigare ansvarigt för vissa enkätundersökningar avseende kommunerna. Statistiska centralbyrån (SCB) övertog ansvaret för denna statistikproduktion under 2000. Anslagen för myndigheterna justerades dock inte i motsvarande mån i budgetpropositionen för 2001. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån nu ökas med 190 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas med 190 000 kr. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 8 164 000 kr. Sammantaget skall anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån minskas med 7 974 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att anslagets ändamål vidgas till att även omfatta avsättning för förlustrisker vid infrianden av garantier. Därmed tillstyrks punkt 16 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken ökas med 315 000 000 kr. Regeringen föreslår vidare att anslagets ändamål vidgas till att även omfatta avsättning för förlustrisker vid infrianden av garantier. För att de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av garantier till Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån (PIL) skall kunna hanteras i enlighet med garantimodellen fr.o.m. innevarande budgetår, behöver anslaget ökas med 315 miljoner kronor för att täcka den subvention som uppstår genom att garantitagarna inte debiteras en riskavspeglande avgift. Anslagsmedlen kommer att föras till Riksgäldskontorets garantireserv och eventuella garantiinfrianden kommer att belasta reserven. Denna engångsavsättning syftar till att invärdera PIL-garantierna i enlighet med fastställd modell. En översyn av bankens inriktning och resurser kommer dock att genomföras inom den närmaste framtiden. Regeringen avser då att verka för att bankens kapitalstruktur förenhetligas, dvs. att nuvarande uppdelning i normalt grundkapital och särskilda PIL-garantier skall upphöra. I det fall det visar sig möjligt att nå enighet om detta i ägarkretsen, avser regeringen att återkomma till riksdagen i frågan. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag om vidgat ändamål för anslaget (punkt 16). Vidare tillstyrks höjningen av anslaget (punkt 28 i denna del). Hantering av äldre garantier till vissa bolag Propositionen Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag 2:10 Avsättning för garantiverksamhet på 501 400 000 kr anvisas. Ett anslag anvisas för att de s.k. äldre garantierna till Venantius AB och A/O Dom Shvetsii skall kunna hanteras i enlighet med den statliga garantimodellen. Riksdagen har bemyndigat regeringen att ställa ut kreditgarantier till A/O Dom Shvetsii intill ett belopp av 100 000 000 kr där en garantiavgift på mellan 0,5 och 2,5 % av det garanterade beloppet skall tas ut från företaget. Enligt Riksgäldskontorets beräkning motsvarar en fullt riskavspeglande avgift för denna garanti 2,9 % per år av det garanterade beloppet. Enligt regeringens bedömning bör A/O Dom Shvetsii debiteras en avgift på 1,5 %, vilket är den garantiavgift som tas ut i dag. För att garantin skall kunna hanteras enligt garantimodellen fr.o.m. innevarande budgetår föreslår regeringen att riksdagen anvisar 1 400 000 kr. Beloppet motsvarar skillnaden mellan 1,5 % och en fullt riskavspeglande garantiavgift som är 2,9 %. Därmed täcks den subvention som uppstår genom att full avgift inte tas ut av bolaget. Garantiavgiften förs till Riksgäldskontorets garantireserv och eventuella garantiinfrianden belastar reserven. Vidare föreslår regeringen att 500 000 000 kr anvisas för att täcka en fullt riskavspeglande garantiavgift för statens garantiåtaganden till Venantius AB. Motionen I motion Fi274 av Åke Carnerö m.fl. (kd) föreslås att riksdagen anvisar 200 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Motionärernas förslag avser att finansiera en ökning av anslaget Förbandsverksamhet och beredskap m.m. under utgiftsområde 6 Totalförsvar. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utskottet återkommer till utgiftsområde 6 nedan, men ser ingen anledning till att förorda en omfördelning av medel från utgiftsområde 2. Motion Fi274 (kd) avstyrks således. Venantius AB Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att regeringen bemyndigas att ersätta de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB med en kreditgaranti. Utskottet föreslår vidare att riksdagen bifaller att regeringen bemyndigas att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garantireserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäckningsgaranti. Därmed tillstyrks punkterna 17 och 18 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att ersätta de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB med en kreditgaranti intill ett belopp av 22 000 000 000 kr där varje enskild garanti får ha en löptid på upp till tio år. Regeringen föreslår vidare att den bemyndigas att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garantireserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäckningsgaranti. Statens garantiportfölj är diversifierad med flera unika åtaganden. Det åtagande i den statliga garantiportföljen som medför den enskilt största subventionen - dvs. den motsvarighet till riskavspeglande avgift som skall anvisas på anslag - är kapitaltäckningsgarantin till Venantius AB. Som ett led i arbetet med att omvandla äldre åtaganden så att de kan hanteras i enlighet med garantimodellen föreslår regeringen att den bemyndigas att omvandla de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB till belopps- och tidsbegränsade kreditgarantier. Vid omvandlingen av dessa garantier kommer regeringen att beakta nuvarande kreditgivares ställning så att den ej försvagas. Regeringen avser därvid genomföra förändringarna så att bolagets kreditvärdighet och resultat inte nämnvärt försämras. På grund av åtagandets omfattning kan det finnas anledning för regeringen att fortlöpande utvärdera den subvention det innebär. Det kan därvid inte uteslutas att subventionens omfattning med tiden kan komma att ändras. Mot denna bakgrund bör en separat garantireserv inrättas för kreditgarantierna till Venantius AB, så att risken för subventionseffekter mellan olika åtaganden i en alltför diversifierad garantiportfölj kan elimineras. Regeringen föreslår därför att en separat garantireserv inrättas för dessa garantier. Om det vid någon tidpunkt skulle visa sig att de beräknade framtida avsättningarna till reserven inte kan säkerställa dess långsiktiga balans avser regeringen att återkomma till riksdagen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkterna 17 och 18). Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 3:2 Skattemyndigheterna Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 9 466 000 kr. Anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 4 000 000 kr för att täcka ökade kostnader i samband med överflyttningen av ansvaret för handläggningen av bouppteckningar från domstolsväsendet till skatteförvaltningen. Ökningen finansieras genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen ökas anslaget med 5 466 000 kr. Sammantaget skall anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 9 466 000 kr. Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med skatteutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 4:1 Polisorganisationen Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 102 498 000 kr. Den 1 oktober 2001 startar en ny grundutbildning av poliser vid Växjö universitet. Utbildningen innebär att kostnaderna för studiemedel kommer att vka. Utgifterna på det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. beräknas öka med 720 000 kr. För att finansiera dessa ökade utgifter bör anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 720 000 kr. Anslaget bör vidare minskas med 1 800 000 kr till följd av att Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde utökas till att omfatta även Blekinge län. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 99 978 000 kr. Sammantaget skall anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 102 498 000 kr. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 4:3 Åklagarorganisationen Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 4:3 Åklagarorganisationen minskas med 6 988 000 kr. Anslaget 4:3 Åklagarorganisationen bör minskas med 500 000 kr till följd av att Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde utökas till att omfatta även Blekinge län. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 6 488 000 kr. Sammantaget skall anslaget 4:3 Åklagarorganisationen minskas med 6 988 000 kr. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 4:4 Ekobrottsmyndigheten Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 784 000 kr. Finansiering sker genom att andra anslag inom utgiftsområdet minskas. Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde utökas den 1 juli 2001 med Blekinge län. Detta innebär bl.a. att personal från Polismyndigheten i Blekinge län samt från Åklagarmyndigheten i Malmö övergår till Ekobrottsmyndigheten. Merparten av de 2 300 000 kr som till följd av denna omfördelning förs över till Ekobrottsmyndigheten motsvarar de kostnader som myndigheten övertar, men tillskottet är tillräckligt för att även möjliggöra en höjd ambitionsnivå. Mot bakgrund av det ansträngda ekonomiska läget hos myndigheten anser regeringen vidare att Ekobrottsmyndigheten behöver tillföras 10 500 000 kr. Finansiering av resursökningen sker genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med 10 500 000 kr, anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 1 800 000 kr och anslaget 4:3 Åklagarorganisationen minskas med 500 000 kr. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 4 016 000 kr. Sammantaget skall anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 784 000 kr. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 4:5 Domstolsväsendet m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. ökas med 32 880 000 kr. Bouppteckningsverksamheten har den 1 juli 2001 förts över till skatteförvaltningen från domstolsväsendet. Kostnaderna för att under 2001 påbörja och bedriva verksamheten beräknades preliminärt till 33 000 000 kr, vilket också tillfördes skatteförvaltningen inför 2001. Kostnaderna har emellertid blivit högre än vad som tidigare beräknats. Ytterligare 4 000 000 kr behöver därför föras till det under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd uppförda anslaget 3:2 Skattemyndigheterna. Vidare bör anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. därutöver minskas med 2 700 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen ökas anslaget med 39 580 000 kr. Sammantaget skall anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. ökas med 32 880 000 kr. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 4:9 Gentekniknämnden Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 4:9 Gentekniknämnden minskas med 10 000 kr. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget till Gentekniknämnden med 220 000 kr. Mot bakgrund av myndighetens ansträngda ekonomiska läge gör regeringen emellertid bedömningen att myndigheten måste tillföras medel för att i huvudsak kompensera denna minskning. Finansiering av den ökningen sker genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas med 210 000 kr. Sammantaget skall anslaget 4:9 Gentekniknämnden minskas med 10 000 kr. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. ökas med 75 000 000 kr. Mot bakgrund av prognoser om sjunkande utgifter sänktes anslagsnivån till 730 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2001 pekar emellertid nu på en väsentligt högre medelsförbrukning. Detta beror främst på ökade kostnader för offentliga försvarare och målsägandebiträden. Regeringen har givit Riksrevisionsverket i uppdrag att granska utgiftsutvecklingen för offentliga försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden. Ett klarläggande av de faktorer som påverkar utgiftsutvecklingen kommer att ge underlag för en förbättrad budgetkontroll och ge större möjligheter att beräkna och påverka utgiftsutvecklingen. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 2 700 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas. Utgifterna på anslaget är regelstyrda och svåra att beräkna. Mot bakgrund av prognoser om sjunkande utgifter sänktes anslagsnivån till 10 399 000 kr. Utgiftsprognosen för 2001 pekar emellertid nu på en väsentligt högre medelsförbrukning. Detta beror främst på ökade advokatkostnader. Mot bakgrund av utgiftsutvecklingen och med beaktande av tillgängligt anslagssparande anser regeringen att anslaget behöver ökas. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 5:1 Utrikesförvaltningen Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000 kr. Försvagningen av den svenska kronan, framför allt mot US-dollar, har för utrikesrepresentationen medfört en valutakursförlust uppgående till 38 000 000 kr. Regeringen anser att anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen bör ökas med detta belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 6 575 000 kr. Sammantaget skall anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 5:4 Bidrag till internationella organisationer Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 5:4 Bidrag till internationella organisationer ökas med 72 000 000 kr. Fler och mer kostnadskrävande fredsbevarande operationer har beslutats av Förenta Nationerna. Sverige deltar i finansieringen genom att betala obligatoriska avgifter. Regeringen anser att anslaget 5:4 Bidrag till internationella organisationer bör ökas med 72 000 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 6 Totalförsvar 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 300 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskas med 300 000 000 kr. I tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition anmälde regeringen att den vid behov avsåg att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2002 med en eventuell ytterligare omfördelning av medel mellan förbandsverksamhet och materielanskaffning. För att komma till rätta med den ekonomiska obalansen för innevarande år föreslår regeringen en omfördelning enligt ovan. Motionerna I motion Fö274 av Henrik Landerholm m.fl. (m) föreslås att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. vkas med 200 miljoner kronor utöver det förslag som regeringen lämnat för att komma till rätta med den ekonomiska obalansen, dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling reduceras med sammanlagt 500 miljoner kronor. I motion Fi274 av Åke Carnerö m.fl. (kd) framhålls att förbandsverksamheten i Försvarsmakten under senare år har varit begränsad. En väl utvecklad förbandsverksamhet ger den kompetens som krävs för att förbanden skall kunna nå hög operativ förmåga i framtida insatsmiljöer. Motionärerna föreslår att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 200 miljoner kronor innevarande år utöver den förstärkning som regeringen föreslår, dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. För att finansiera ökningen föreslås att anslaget 2:10 Avsättning för garantiverksamhet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med 200 miljoner kronor. I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag att omfördela 300 miljoner kronor från materielanskaffning till förbandsverksamhet. Bakgrunden till regeringens förslag är att Försvarsmakten ännu en gång misslyckats i budgetering och uppföljning så att ett stort underskott uppstått i förbandsverksamheten. Motionärerna förordar att färre inkallas till pliktutbildning och att mer satsas på materiell förnyelse. Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) propositionens förslag och avstyrker motionerna. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del) och avstyrker motionerna Fi274 (kd) yrkande 1, Fi294 (fp) yrkande 25 samt Fö274 (m) yrkande 8. 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 172 063 000 kr. Finansiering sker genom minskning av anslagen 6:4 Funktionen Civil ledning med 3 407 000 kr, 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror med 15 000 000 kr, 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst med 80 280 000 kr, 6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m. med 60 716 000 kr, 6:11 Funktionen Postbefordran med 3 000 000 kr, 6:12 Funktionen Transporter med 705 000 kr, 6:13 Funktionen Energiförsörjning med 7 470 000 kr och 6:19 Nämnder m.m. med 1 485 000 kr. För att finansiera utökade fredsfrämjande truppinsatser behöver anslaget ökas. Regeringen avser efter riksdagens godkännande av här angivet förslag besluta att de myndigheter vars anslag minskas får disponera anslagssparanden med motsvarande belopp. Härigenom kompenseras myndigheterna för de lägre anslagen och verksamheten påverkas inte. Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (anslagsvillkor) Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling får användas även för materielavveckling vid underhållsregementen. Därmed tillstyrks punkt 19 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling får användas även för materielavveckling vid underhållsregementen. I syfte att tydliggöra ändamålen med anslagen har regeringen inlett en översyn av vilka verksamhetsutgifter som bör belasta anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. respektive 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling för åstadkomma en mer rättvisande budgetering och redovisning. Vissa utgifter för avveckling, underhåll, modifiering och utveckling som i dag belastar anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m, bör fortsättningsvis belasta anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Försvarsmakten har bl.a. haft problem med att rätt planera in utgifterna för dessa verksamheter under respektive anslag, vilket bidragit till obalanser mellan anslagen. Regeringen föreslår motsvarande förändring även i budgetförslaget för 2002. Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens förslag (punkt 19). 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. ökas med 14 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 6:6 Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med 14 000 000 kr. Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) har en kommun vid stora kostnadskrävande räddningsinsatser rätt till viss ersättning från staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överskrider självrisken. Under 2001 har flera ansökningar behandlats, bl.a. snöovädret i Gävle 1998, översvämningarna i Arvika 2000 och tågolyckan i Borlänge 2000. Även Statens haverikommissions utredningskostnader för bl.a. Göteborgsbranden belastar detta anslag. Statens räddningsverk bedömer att ersättningarna till kommunerna kan komma att överskrida de medel som är tillgängliga på anslaget som därför bör ökas med 14 000 000 kr. Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:1 Biståndsverksamhet Propositionen Antalet nya asylsökanden har ökat betydligt, framför allt från Irak. För att bidra till finansieringen av kostnadsökningen på det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande föreslår regeringen att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 100 000 000 kr. Avräkningen från biståndsramen för flyktingkostnader skall också öka med 100 000 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 12:2 Mottagande av asylsökande Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 518 000 000 kr. Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd upptagna anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Antalet nya asylsökande har ökat till följd av Sveriges inträde i Schengensamarbetet, och en markant ökning har skett av asylsökande irakier. Fler personer än beräknat tas emot i Migrationsverkets mottagandesystem. Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit förutsågs bli förbrukade i månadsskiftet augusti/september 2001. Regeringen fann det därför nödvändigt att medge ett överskridande med högst 518 000 000 kr. I enlighet med vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigande begärs att under vissa förutsättningar överskrida ramanslag, föreslår regeringen att anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 518 000 000 kr så att det beslutade överskridandet kan ersättas med ett höjt anslag. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 25 000 000 kr. Finansiering sker delvis genom att anslaget 10:4 Hemutrustningslån minskas med 10 000 000 kr. Antalet asylsökande har ökat och därmed ökar också utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden. Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit förutsågs bli förbrukade i september 2001. Regeringen fann det därför nödvändigt att medge ett vverskridande med högst 25 000 000 kr. I enlighet med vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigande begärs att under vissa förutsättningar överskrida ramanslag, föreslår regeringen att anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 25 000 000 kr, så att det beslutade överskridandet kan ersättas med ett höjt anslag. Antalet personer som kommer att tas emot av kommuner bedöms bli färre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 10:4 Hemutrustningslån kan därför minskas och delvis bidra till att finansiera ökningen på anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen ökas med 394 000 000 kr. Utbetalningarna av den statliga ersättningen till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånen kommer under 2001 att uppgå till ca 16 531 000 000 kr. För att täcka utbetalningarna under 2001 föreslår regeringen att anslaget 13:2 Bidrag till läkemedelsförmånen ökas. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ökas med 50 000 000 kr. I propositionen Skatten på vin (prop. 2000/01:144) uttalade regeringen att ytterligare resurser bör tillföras arbetet mot alkoholens skadeverkningar. Med anledning härav föreslår regeringen att anslaget 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ökas. Resurserna är avsedda för insatser för barn till missbrukare och barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer och utgör ett led i arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144). Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 450 000 000 kr. Sjukfrånvaron fortsätter att öka, vilket får till följd att utgifterna för sjukpenning ökar även för 2001. De medel som hittills har anvisats för 2001 har visat sig vara otillräckliga. Regeringen anser att ytterligare 2 400 000 000 kr nu behöver tillföras. Problemen med långa sjukskrivningar är särskilt stora bland anställda i den offentliga sektorn. Regeringen avser därför att inleda särskilda försök hos några av de stora offentliga arbetsgivarna för att förebygga och minska sjukfrånvaron. Projekten skall ha karaktär av metodutveckling. Regeringen anser att ytterligare 50 000 000 kr behöver tillföras för denna verksamhet. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 42 000 000 kr. Den högsta dagpenningen och grundbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen höjdes den 1 juli 2001. Dessa höjningar påverkar även stödnivåerna inom vuxenstudiestödet där medelsbehovet beräknas öka med 40 000 000 kr. Höjningen innebär även att kostnaderna för Centrala studiestödsnämndens administrativa verksamhet ökar. Regeringen föreslår därför att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas för att finansiera ökningar av det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. och det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:76 Centrala studiestödsnämnden. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att den bemyndigas att under 2001 i fråga om ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kr under 2002-2008. Därmed tillstyrks punkt 20 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att under 2001 i fråga om ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kr under 2002-2008. Fördröjningar vid starten av strukturfondsprogrammen för programperioden 2000-2006 innebar att verksamheten fick en mindre omfattning under 2000 än beräknat. Under 2001 har emellertid beslutstakten inom programmen blivit högre än vad som tidigare antagits. Tillsammans med en lägre prognos för utbetalningarna under året leder detta till högre utestående åtaganden vid utgången av 2001. Regeringen behöver därför ett ökat bemyndigande för åtaganden för Europeiska socialfonden m.m. under perioden 2002-2008. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, propositionens förslag (punkt 20). 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 433 367 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med 433 367 000 kr. Anslaget finansierar ersättningar till arbetstagare för lönefordringar vid konkurs enligt lönegarantilagen (1992:497). Anslagsnivån sänktes som följd av förväntade effekter av de regelförändringar som Förmånsrättskommittén föreslagit. Dessa förändringar har dock ännu inte genomförts. Antalet konkurser, som är en av de faktorer som styr antalet utbetalningar, har också blivit större än väntat. Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit samt inkomster under anslaget förutsågs bli förbrukade i månadsskiftet augusti/september 2001. Regeringen fann det därför nödvändigt att medge ett överskridande med högst 433 367 000 kr. I enlighet med vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigande begärs att under vissa förutsättningar överskrida ramanslag, föreslår regeringen att anslaget 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med samma belopp så att det beslutade vverskridandet kan ersättas med ett höjt anslag. Utgiftsområde 14 Arbetsliv Medel för individuell kompetensutveckling Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att av inkomsterna 2001 på inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs 1 150 000 000 kr till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Därmed tillstyrks punkt 21 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att av inkomsterna 2001 på inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs 1 150 000 000 kr till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Efter förslag i tilläggsbudget för 2000 i budgetpropositionen för 2001 fick regeringen riksdagens bemyndigande att av inkomsterna 2000 på inkomsttitel 1428 Energiskatt föra 1 350 000 000 kr till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Medlen avsåg ett system för individuellt kompetenssparande. Ett motsvarande bemyndigande krävs för att regeringen även för 2001 skall kunna besluta om att överföra 1 150 000 000 kr av inkomsterna från energiskatt till tillfällig förvaltning i Riksgäldskontoret. Medlen placeras på ett räntefritt konto i avvaktan på nytt beslut om hur de skall användas. Överföringen skall redovisas mot inkomsttiteln 1428 Energiskatt. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, propositionens förslag (punkt 21). 23:1 Arbetsmiljöverket Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 1 913 000 kr. Trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter för att främja hälsa i arbetslivet inleds under hösten 2001. I samband härmed kommer en informationssatsning att genomföras i samarbete med parterna. 5 000 000 kr behövs för detta ändamål. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 6 913 000 kr. Sammantaget skall anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 1 913 000 kr. Motionen I motion Fi286 av Mikael Odenberg m.fl. (m) avvisas regeringens förslag om 5 miljoner kronor för en informationssatsning. Enligt motionärerna är det inte fler informationskampanjer som behövs utan en politik som bl.a. skapar förutsättningar för en individuell och flexibel arbetstid. Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag och avstyrker motionen. Arbetsmarknadsutskottet anför att utvecklingen av antalet sjukskrivningar måste vändas. Det är därför positivt att regeringen nu påbörjat ett omfattande arbete för att förbättra hälsan i arbetslivet, ett arbete som berör Finans- , Närings- och Socialdepartementen. Arbetets tyngdpunkt måste dock ligga hos arbetsmarknadens parter och andra aktörer i arbetslivet som har huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet enligt gällande lagstiftning och regelverk. Arbetsmarknadsutskottet anser att det är nödvändigt att öka medvetenheten om de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet och öppna för diskussioner om en förnyelse av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del) och avstyrker motion Fi286 (m). Utgiftsområde 15 Studiestöd 25:2 Studiemedel m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ökas med 720 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas. Fler poliser behöver rekryteras och detta kräver att polisutbildningen bedrivs på fler orter än Solna och Umeå. Rikspolisstyrelsen har under året tecknat ett avtal med universitetet i Växjö om att starta polisutbildning i oktober 2001. Fullt utbyggd kommer utbildningen att omfatta ca 400 studerande. Studiestödskostnaden för 2001 beräknas till 720 000 kr. Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. behöver därför ökas med detta belopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. ökas med 40 000 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas. Som en konsekvens av höjningen av den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och det s.k. grundbeloppet under de första 100 ersättningsdagarna bör stödnivåerna inom de vuxenstudiestöd som är kopplade till ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen ökas. De ökade stödnivåerna avser i första hand omkring 19 500 personer som antas påbörja sina studier höstterminen 2001 med Särskilt utbildningsbidrag (UBS). Studerande som uppbär svux, svuxa, Lärar-svux och NT- svux och som fortsätter sina studier enligt övergångsbestämmelserna i studiestödslagen under höstterminen 2001 antas ha förbrukat sina första 100 ersättningsdagar i en ersättningsperiod genom tidigare studier. Dessa omfattas därför inte av den höjda ersättningen. Medelsbehovet på anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. beräknas öka med 40 000 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter ökas med 16 726 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola minskas med 16 681 000 kr. Under 2001 finansieras under detta anslag Specialskolemyndigheten och delar av Specialpedagogiska institutet som bildades 1 juli 2001. Ökade resurser behövs för att slutföra omorganisationen, inklusive arbete med kvalitetsutveckling inom de båda myndigheterna. Anslaget 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter bör därför ökas med 16 681 000 kr. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen ökas anslaget med 45 000 kr. Sammantaget skall anslaget 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter ökas med 16 726 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 25:76 Centrala studiestödsnämnden Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 25:76 Centrala studiestödsnämnden minskas med 1 600 000 kr. Höjningen av den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och det s.k. grundbeloppet under de första 100 ersättningsdagarna medför att Centrala studiestödsnämnden får ökade kostnader för systemutveckling och utbildningsinsatser för handläggare. Vidare medför den beslutade regeländringen att ytterligare moment i handläggningen av vuxenstudiestödsärenden tillkommer. Anslaget 25:76 Centrala studiemedelsnämnden bör därför ökas med 2 000 000 kr för att täcka dessa kostnader. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 3 600 000 kr. Sammantaget skall anslaget 25:76 Centrala studiestödsnämnden minskas med 1 600 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2:1 Lotteriinspektionen Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 2:1 Lotteriinspektionen ökas med 2 793 000 kr. Spel över Internet har under senare år ökat kraftigt. Regeringen har lämnat tidsbegränsade testtillstånd till tre aktörer på marknaden, nämligen AB Svenska spel, AB Trav och Galopp samt A- lotterierna. Regeringen avser att under testperioden överväga om och hur spel över Internet skall regleras. Regeringen har gett Lotteriinspektionen i uppdrag att förbereda kontrollen av utökat spel över Internet. För dessa uppgifter behöver Lotteriinspektionen tillföras 2 000 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen ökas anslaget med 793 000 kr. Sammantaget skall anslaget 2:1 Lotteriinspektionen ökas med 2 793 000 kr. Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 5 500 000 kr. Finansiering sker genom att anslagen 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter samt 27:2 Utbyte av TV- sändningar mellan Sverige och Finland minskas. Många centrala och regionala kulturinstitutioner har svårt att möta kostnadsutvecklingen med rationaliseringar och ökade egna intäkter. Under åren 1998 och 1999 disponerade regeringen särskilda medel för engångsbidrag till institutioner med akuta ekonomiska problem. Även under innevarande budgetår finns skäl för regeringen att i några fall lämna ett större stöd än vad som ryms inom de anvisade anslagen till centrala och regionala kulturinstitutioner. För sådana tillfälliga stöd behövs nu ytterligare medel. Regeringen föreslår därför att anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 5 500 000 kr. I och med att Dramaten fått förbättrad ekonomi har det blivit möjligt för regeringen att under år 2001 räkna av drygt 15 miljoner kronor på Dramatens statsbidrag. Av detta belopp har drygt 10 miljoner kronor använts för slutreglering av det lån i Riksgäldskontoret som regeringen 1997 övertog från Dramaten (prop. 1997/98:1 finansplanen m.m., bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45). Regeringen föreslår att anslaget 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter minskas med det återstående beloppet på 5 miljoner kronor. Den resterande delen av ökningen finansieras genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV- sändningar mellan Sverige och Finland minskas. Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 28:28 Centrala museer: Myndigheter Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter minskas med 2 021 000 kr. Riksdagen har i ett tillkännagivande (bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87) uttalat att ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör lokaliseras till Karlskrona. Statens sjöhistoriska museer har redogjort för vilka åtgärder som vidtagits och planeras för att denna organisationsförändring skall kunna genomföras senast den 1 oktober 2001. För att täcka de merkostnader av engångskaraktär som organisationsförändringen innebär behöver ytterligare medel tillföras Statens sjöhistoriska museer. Regeringen föreslår därför att anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter ökas med 1 500 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter med 3 521 000 kr. Sammanlagt skall anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter minskas med 2 021 000 kr. Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 32:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ökas med 400 000 000 kr. Enligt regeringens nya bedömning bör avsättningen till garantireserven ske med en inledningsvis större summa än vad som tidigare beslutats (prop. 2000/01:1 utg.omr. 18, bet. 2000/01:BoU1, rskr. 2000/01:89). Anslaget 32:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet bör därför ökas med 400 000 000 kr. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 32:1 Länsstyrelserna m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med 5 714 000 kr. I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål, åtgärder och strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att länsstyrelserna skall ha ett övergripande ansvar för regionalt mål- och uppföljningsarbete. För att länsstyrelserna skall kunna fullgöra sitt arbete föreslår regeringen att anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. skall ökas med 20 000 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. med 25 714 000 kr. Sammantaget skall anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med 5 714 000 kr. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling 33:4 Transportbidrag Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 33:4 Transportbidrag ökas med 16 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 16 000 000 kr. Införande av sjötransportbidrag och en ökad transportmängd medför att utgifterna för 2001 nu beräknas uppgå till 393 miljoner kronor. Med beaktande av det anslagssparande som finns på anslaget anser regeringen att anslaget 33:4 Transportbidrag skall ökas med 16 000 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 21 Energi 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader ökas med 8 172 000 kr. I propositionen Svenska miljömål - delmål, åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärder och strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att Energimyndigheten skall ha ansvaret för miljökvalitetsmålet Frisk luft. För att Energimyndigheten skall kunna fullgöra denna utökade uppgift anser regeringen att verkets resurser behöver ökas med 2 500 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen ökas anslaget 35:1 Statens energimyndighet med 5 672 000 kr. Sammanlagt skall anslaget 35:1 Statens energimyndighet ökas med 8 172 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att den bemyndigas under 2001 att i fråga om ramanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 168 000 000 kr under 2002. Därmed tillstyrks punkt 22 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas under 2001 att i fråga om ramanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 168 000 000 kr under 2002. Ett bemyndigande behövs för att beslut skall kunna fattas om bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor som betalas ut under 2002. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 22). Utgiftsområde 22 Kommunikationer Hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag och anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter får användas även till kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. Därmed tillstyrks punkt 23 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag och anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter får användas även till kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. För att de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiet fr.o.m. innevarande budgetår skall kunna hanteras i enlighet med garantimodellen bör de angivna anslagen kunna användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 23). 36:2 Väghållning och statsbidrag Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med 12 326 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget även skall kunna användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag bör därför ökas med 100 000 000 kr. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 87 674 000 kr. Sammantaget skall anslaget 36:2 Väghållning och Statsbidrag ökas med 12 326 000 kr. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 23). 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 424 591 000 kr. Anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 169 594 000 kr. Det är mycket angeläget att en hög trafiksäkerhet och en god standard kan upprätthållas på järnvägsnätet. Regeringen har uppdragit åt Banverket att genomföra spår- och slipersbyten i en utökad omfattning. Till en del har Banverket genomfört byten genom att använda den tillgängliga anslagskrediten. För att möjliggöra tillräckligt omfattande slipers- och spårbyten under 2001 anser regeringen att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter bör ökas med 324 591 000 kr. Vidare föreslår regeringen att anslaget skall kunna användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundbro Konsortiet. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kr. Finansiering sker delvis genom att anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 124 591 000 kr. Detta anslag skall också minskas med 45 003 000 kr för att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 169 594 000 kr. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 23). 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier får användas också till engångskostnader för arkivering av visst material, kostnader för Sveriges Järnvägsmuseum till dess att en ny huvudman utsetts samt tillfälliga kostnader för ett vagnregister. Därmed tillstyrks punkt 24 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier får användas också till engångskostnader för arkivering av visst material, kostnader för Sveriges Järnvägsmuseum till dess att en ny huvudman utsetts samt tillfälliga kostnader för ett vagnregister. Vid årsskiftet 2000/01 överfördes större delen av verksamheten vid affärsverket Statens järnvägar till ett antal nya aktiebolag. I samband därmed har frågor uppkommit rörande den framtida finansieringen av verksamheter som för närvarande hanteras av affärsverket och som vid bolagiseringen ansågs ha sin naturliga hemvist inom staten. Sveriges Järnvägsmuseum är beläget i Gävle och förvaltar ca 400 fordon och hundratusentals föremål. Museet redovisade 2000 ett underskott om ca 19 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägar har under år 2000 hemställt om en ny huvudman för Sveriges Järnvägsmuseum. Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att klarlägga museets framtida omfattning, organisatoriska placering och finansiering med avsikt att ansvaret fr.o.m. 2002 skall flyttas bort från affärsverket. Fram till dess att frågor om museets nya huvudman och finansiering är klarlagda föreslås att finansiering av museet skall kunna ske från detta anslag. Affärsverket Statens järnvägars arkiv av de icke gallringsbara handlingarna uppgår till ca 8 500 hyllmeter och har under början av 2001 överlämnats till Riksarkivet. Kostnaden för överlämnandet kommer att uppgå till ca 50 miljoner kronor i form av ett engångsbelopp. Regeringen anser att denna kostnad utgör ett statligt åtagande och att även detta skall finansieras från anslaget. Inom Statens järnvägar finns ett register över samtliga privata järnvägsvagnar i Sverige. Kostnaden för att hantera detta register uppgår till ca 1 miljon kronor per år. Avsikten är att ansvaret för detta register skall överföras till Banverket och fr.o.m. 2002 finansieras genom uttag av en registreringsavgift. Fram till dess anser regeringen att denna kostnad tillsammans med de tidigare nämnda kostnaderna skall få belasta det nu aktuella anslaget. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 24). 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 3 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden minskas med 3 000 000 kr. Anslaget för ersättning till SOS Alarm Sverige AB har visat sig vara otillräckligt för att företaget skall kunna fullgöra sin uppgift. En förstärkning är nödvändig för att alarmfunktionen i samhället skall fungera tillfredsställande. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 41:1 Skogsvårdsorganisationen Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen ökas med 2 086 000 kr. I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att skogsvårdsstyrelserna skall ha det regionala ansvaret för genomförandet av miljökvalitetsmålet Levande skogar. De skall i sitt målarbete samverka med länsstyrelserna. För att skogsvårdsstyrelserna skall kunna fullgöra sitt arbete inom ramen för det regionala mål- och uppföljningsarbetet föreslår regeringen att anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen bör ökas med 3 000 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas med samma belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen skall skogsvårdsorganisationens anslag minskas med 914 000 kr. Sammantaget skall anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen ökas med 2 086 000 kr. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 13 000 000 kr. Kostnaderna för BSE-kontroller har visat sig bli högre än vad som tidigare förväntades. Även kostnaderna för att bekämpa sjukdomar som finns upptagna i epizootilagen har visat sig bli högre än beräknat. Regeringen bedömer därför att anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar behöver ökas med 13 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 10 000 000 kr samt att anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 3 000 000 kr. Detta anslag skall även minskas med 43 012 000 kr för att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 46 012 000 kr. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 43:3 Statens växtsortnämnd Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 43:4 Statens växtsortnämnd ökas med 519 000 kr. Statens växtsortnämnd bedrivs med krav på full kostnadstäckning. Avgiftsinkomsterna förs till en inkomsttitel medan medel för verksamheten anvisas på detta anslag. Under 2001 har kostnaderna, främst på grund av dyrare ekonomisk administration, ökat kraftigt och verksamheten kommer under innevarande år att uppvisa ett underskott. För att till en del avhjälpa denna situation bör anslaget 43:4 Statens växtsortnämnd ökas med 273 000 kr. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen skall anslaget öka med 246 000 kr. Sammantaget skall anslaget ökas med 519 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll minskas med 273 000 kr. Detta anslag skall även minskas med 47 000 kr för att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll minskas med 320 000 kr. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade areal ersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kr. Om en märkbar revalvering ägt rum får medlemsstaten i enlighet med rådets förordning (EG) 2799/98 bevilja ett kompensationsstöd till jordbrukarna vid tre tillfällen under en period på tre år. EU finansierar 50 % av delbetalningarna, och medlemsstaten finansierar 50 %. För att kunna bevilja kompensationsstöd behövde Sverige senast den 30 april 2001 lämna in en ansökan till EG-kommissionen om tillstånd att få bevilja kompensationsstöd. Sverige lämnade en sådan ansökan. Den del av valutakompensationen som EG medfinansierar avseende valutakompensation kan liksom övriga återföringar från EG-budgeten belasta anslaget 43:6 Arealersättningar och djurbidrag m.m. Några nya medel behöver inte anvisas för detta ändamål. För att täcka den nationella medfinansieringen för 2001 behöver dock anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kr. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 43:8 Fiskeriverket Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 43:8 Fiskeriverket ökas med 21 625 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas. I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att Fiskeriverkets verksamhet berörs av åtgärder inom flera miljökvalitetsmål, bl.a. Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. För att bidra till Fiskeriverkets arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen föreslår regeringen att anslaget 43:8 Fiskeriverket ökas. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. (anslaget) Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet påpekar i sitt yttrande att regeringen i budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1, volym 1) har redovisat sina politiska prioriteringar under avsnitt 4.3. Bland annat anför regeringen (s. 98) att utgiftstaket för år 2002 kan komma att överskridas om inte ytterligare åtgärder vidtas. För att motverka ett sådant överskridande aviserar regeringen ett tidigareläggande av vissa utgifter från år 2002 till år 2001. Under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar anges bl.a. att utbetalningar av betesstöd skall tidigareläggas. Mot bakgrund av den ytterligare information som erhållits i ärendet finner miljö- och jordbruksutskottet emellertid att andra alternativ inom området bör prövas. Av bl.a. administrativa skäl är det inte möjligt att tidigarelägga utbetalningar av betesstöd. Däremot bör det vara möjligt att helt eller delvis till år 2001 tidigarelägga utbetalningarna av de för år 2002 avsatta medlen för arealersättningar. Erforderligt belopp kan anvisas på tilläggsbudget för år 2001. Enligt miljö- och jordbruksutskottets mening bör således anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., som för innevarande år uppgår till 5 269 500 000 kr, höjas med 3,5 miljarder kronor. Samtidigt bör ramen för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar höjas med motsvarande belopp. Ersättningar bör så långt utgiftstaket medger utbetalas år 2001. Eventuellt kvarstående ersättningsbelopp bör utbetalas så snart som möjligt i januari 2002. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har inhämtat från Finansdepartementet att nya prognoser visar att budgeteringsmarginalen för innevarande år uppgår till mer än de 3,4 miljarder som anges i budgetpropositionen. Därmed finns det ett utrymme för att höja det aktuella anslaget utan att utgiftstaket överskrids. Finansutskottet delar således miljö- och jordbruksutskottets uppfattning och föreslår att anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. höjs med 3,5 miljarder kronor innevarande år. Därmed kan utbetalningarna av de för år 2002 avsatta medlen för arealersättningar helt eller delvis tidigareläggas till år 2001. Samtidigt bör ramen för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar höjas med 3,5 miljarder kronor. Frågan om konsekvenser för statsbudgeten 2002 behandlar utskottet i betänkande 2001/02:FiU1. 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. (bemyndigande) Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att den bemyndigas att under år 2001 i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kr under 2002. Därmed tillstyrks punkt 25 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år 2001 i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kr under 2002. Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 4 600 000 000 kr efter 2001. Den föreslagna höjningen av bemyndigandet med 368 000 000 kr är följden av att omräkningskursen för euro har stigit väsentligt sedan kursen för arealersättning fastställdes för stödåret 2001. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 25). 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att den bemyndigas att under 2001 i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kr efter 2001. Därmed tillstyrks punkt 26 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att under 2001 i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kr efter 2001. Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 2 950 000 000 kr efter år 2001. Höjningen av bemyndigandet med 1 230 000 kr orsakas av det ökade antalet ansökningar om miljöersättning avseende nya programperioden 2000-2006, omläggningen till nya åtaganden samt ökningen av stödet till växtnäringsläckage. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 26). 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att den bemyndigas att under 2001 i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kr efter 2001. Därmed tillstyrks punkt 27 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att under 2001 i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kr efter 2001. Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 3 515 000 000 kr efter 2001. Höjningen av bemyndigandet med 1 255 000 000 kr orsakas av det ökade antalet miljöersättningar avseende den nya programperioden 2000-2006, omläggningen till nya åtaganden samt ökningen av stödet till växtnäringsläckage. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 27). Utgiftsområde 24 Näringsliv 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000 kr. Myndigheten för företagsutveckling bildades den 1 januari 2001 och består av delar av NUTEK:s tidigare verksamhet. När anslagsnivåerna beräknades, anfördes att justeringar kunde komma att bli aktuella. Efter förslag i tilläggsbudget i anslutning till 2001 års ekonomiska vårproposition ökades anslaget med 20 000 000 kr. Omorganisationen medför kostnader bl.a. i samband med personalminskningar. För att täcka delar av dessa kostnader och därmed ge myndigheten bättre ekonomiska förutsättningar på längre sikt anser regeringen att anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader behöver ökas med ytterligare 10 500 000 kr. Finansiering sker delvis genom att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling minskas med 1 000 000 kr och anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. minskas med 5 000 000 kr. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 200 000 kr. Sammantaget skall anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. ökas med 4 580 000 kr. I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att Sveriges geologiska undersökning (SGU) skall vara ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Myndighetens verksamhet berörs av åtgärder inom flera andra miljökvalitetsmål, bl.a. God bebyggd miljö. För att bidra till SGU:s arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen föreslår regeringen att anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. skall ökas med 4 700 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med motsvarande belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 120 000 kr. Sammantaget skall anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. ökas med 4 580 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 40:1 Marknadsdomstolen Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 40:1 Marknadsdomstolen ökas med 1 180 000 kr. För att säkerställa kvaliteten på verksamheten vid Marknadsdomstolen behöver domstolens anslag ökas med 1 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med samma belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen ökas anslaget med 180 000 kr. Sammantaget skall anslaget 40:1 Marknadsdomstolen ökas med 1 180 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). 40:3 Allmänna reklamationsnämnden Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 40:3 Allmänna reklamationsnämnden ökas med 472 000 kr. Antalet ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden har ökat kraftigt under det senaste halvåret, och resursbehovet är betydligt större än vad regeringen tidigare beräknat. Regeringen anser att Allmänna reklamationsnämnden behöver ytterligare 500 000 kr för att den skall ha möjlighet att upprätthålla verksamhetens kvalitet. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med samma belopp. För att genomföra den ovan under rubriken Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar beskrivna justeringen minskas anslaget med 28 000 kr. Sammantaget skall anslaget 40:3 Allmänna reklamationsnämnden ökas med 472 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting ökas med 1 671 181 000 kr. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Detta sker genom en utjämning för skillnader i skatteunderlag (inkomstutjämning) och för strukturellt betingade kostnadsskillnader (kostnadsutjämning). Utgifterna för utjämningsbidraget belastar anslaget 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting. Inkomsterna från den utjämningsavgift kommuner och landsting betalar till staten redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i princip självfinansierat. Storleken på utjämningsbidraget respektive utjämningsavgiften fastställs slutgiltigt under budgetåret, varför avvikelser kan förekomma i förhållande till det av riksdagen beslutade anslaget. De definitiva beräkningarna av Statistiska centralbyrån avseende bidragsåret 2001 visar att omslutningen i utjämningssystemet blir drygt 1 671 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2001. Orsaken är främst att skillnaden i skatteunderlag hos kommuner och landsting ökat. Det höjda utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor höjning av utjämningsavgiften. Statsbudgetens saldo påverkas därmed inte. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 28 i denna del). Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget. Därtill föreslår utskottet att riksdagen beslutar att anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar höjs med 3,5 miljarder kronor. Som en följd av detta höjs ramen för utgiftsområde 23, utöver regeringens förslag, med samma belopp. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade ramar för övriga utgiftsområden. Därmed tillstyrks delvis punkt 28 i propositionen. Motionerna om ändrade anslag avstyrks. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3 (fp). Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna anslagsförändringarna. Utskottet har i samtliga fall tillstyrkt regeringens förslag. Vidare har utskottet föreslagit att anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. höjs med 3,5 miljarder kronor. Det innebär att utskottet med denna förändring tillstyrker regeringens förslag om anvisande av ändrade och nya anslag. Utskottet har som en följd av detta ställningstagande föreslagit att ramen för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar höjs, utöver regeringens förslag, med 3,5 miljarder kronor. Den nya ramen år 2001 för utgiftsområde 23 blir således 17 203 490 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade ramar för övriga utgiftsområden. Således tillstyrks delvis propositionens yrkande 28. Motionerna Fi274 (kd), Fi286 (m), Fi294 (fp) yrkande 25 samt Fö274 (m) yrkande 8 avstyrks. Utskottets förslag till riksdagsbeslut framgår av punkt 12 i utskottets förslag jämte den efterföljande specifikationen över ändrade ramar på utgiftsområden och ändrade och nya anslag.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget för budgetåret 2001, punkt 12 (m) av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna Åkerhielm och Carl-Axel Johansson (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med Moderata samlingspartiets förslag i efterföljande specifikation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fi286 och 2001/02:Fö274 yrkande 8, bifaller delvis proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår motionerna 2001/02:Fi274 och 2001/02:Fi294 yrkande 25. Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001 Moderata samlingspartiets förslag överensstämmer med utskottets förslag utom vad avser nedanstående anslag och utgiftsområdesram. Tusental kronor Ans Budget Utsko Moderat lag hittil ttets a ls samling försl spartie ag t till ändri jämfört ng på med TB utskott et Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 ± 0 Totalförsvar 105 6:1 Förbandsverksamhet 18 969 + 300 + 200 och beredskap m.m. 792 000 000 6:3 Materiel, 22 527 - 300 - 200 anläggningar samt 833 000 000 forskning och teknik utveckling Utgiftsområde 14 8 522 + 7 - 5 000 Arbetsliv 971 561 23: Arbetsmiljöverket 550 - 1 - 5 000 1 413 913 Ställningstagande Utgiftsområde 6 Totalförsvar Vi vill erinra om att Moderata samlingspartiet redan i våras föreslog att 700 miljoner kronor skulle omfördelas inom utgiftsområdet, vilket Försvarsmakten hemställt om. Hade detta då beviljats av riksdagen kunde många av de negativa effekter som de ytterligare besparingarna inom förbandsverksamheten har medfört ha undvikits. Försvarsmakten har i sin halvårsrapport prognostiserat ett överutnyttjande mellan 100 och 500 miljoner kronor. För att komma till rätta med den ekonomiska obalansen bör sammanlagt 500 miljoner kronor omfördelas inom utgiftsområdet, och inte 300 miljoner kronor som regeringen föreslår. Enligt Moderata samlingspartiet bör därför anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. Anslaget 6.3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling bör sålunda reduceras med motsvarande belopp, dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. Motion Fö274 (m) yrkande 8 tillstyrks således medan övriga motioner rörande utgiftsområdet avstyrks. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad Det finns för närvarande 100 000 människor som har varit sjukskrivna i mer än ett år (maj 2001). Bara mellan juli 2000 och juli 2001 har antalet långtidssjukskrivna ökat med 28 %. Under perioden januari-september i år uppgick utbetalningarna av sjukpenning till 27 miljarder kronor (källa Riksförsäkringsverket). Regeringen räknar enligt budgetpropositionen med att kostnaderna för sjukskrivningar år 2002 kommer att uppgå till 50 miljarder kronor. Sjukfrånvaron bland personal i offentlig sektor är särskilt stor. Sjukfrånvaron hotar att bli vårt största samhällsproblem, och vi anser att det finns all anledning att ta den skenande utvecklingen vad gäller sjukskrivningar på yttersta allvar. Det måste till kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling. Ett sätt att motverka ohälsan i arbetslivet kan vara att skapa förutsättningar för en individuell och flexibel arbetstid. En sådan möjlighet gynnar både arbetstagare och arbetsgivare. I vår motion om den ekonomiska politiken, Fi291 (m), föreslår vi ett 13-punktsprogram för att göra fler friska och för att göra rehabiliteringen snabbare. Den informationskampanj som regeringen avser att finansiera med medel från anslaget för Arbetsmiljöverket framstår som omotiverad. Vi avstyrker därför regeringens förslag om tilläggsbudget i den delen. Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket bör således minskas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motion Fi286 (m) tillstyrks därmed. 2. Sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget för budgetåret 2001, punkt 12 (kd) av Mats Odell och Per Landgren (båda kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med efterföljande specifikation. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi274, bifaller delvis proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår motionerna 2001/02:Fi286, 2001/02:Fi294 yrkande 25 och 2001/02:Fö274 yrkande 8. Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001 Kristdemokraternas förslag överensstämmer med utskottets förslag utom vad avser nedanstående anslag och utgiftsområdesramar. Tusental kronor Ans Budget Utskot Kristde lag hittill tets mokrate s försla rna g till jämfört ändrin med g på utskott TB et Utgiftsområde 2 1 311 + 801 - 200 Samhällsekonomi 355 056 000 och finansförvaltni ng 2:1 Avsättning för 0 + 501 - 200 0 garantiverksamh 400 000 et Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 + 200 Totalförsvar 105 000 6:1 Förbandsverksam 18 969 + 300 + 200 het och 792 000 000 beredskap m.m. Ställningstagande Förbandsverksamheten i Försvarsmakten under senare år har varit begränsad. Kompetensen hos både anställd personal och värnpliktig personal har blivit lidande. Ominriktningen från ett invasionsförsvar till en insatsorganisation med hög kompetens, kvalitet och flexibilitet kräver en utökning av utbildnings- och övningsverksamheten. Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a. i övningsverksamheten som är helt nödvändig för att behålla och motivera kvalificerad personal. Därför bör anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 200 miljoner kronor utöver det förslag som regeringen har lämnat. För att finansiera ökningen - utöver regeringens förslag - föreslår Kristdemokraterna att anslaget 2:10 Avsättning för garantiverksamhet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med motsvarande belopp. Motion Fi274 (kd) tillstyrks således medan övriga motioner avstyrks. 3. Sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget för budgetåret 2001, punkt 12 (fp) av Karin Pilsäter (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med Folkpartiets förslag i efterföljande specifikation. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi294 yrkande 25, bifaller delvis proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår motionerna 2001/02:Fi274, 2001/02:Fi286 och 2001/02:Fö274 yrkande 8. Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001 Folkpartiets förslag överensstämmer med utskottets förslag utom vad avser nedanstående anslag. Tusental kronor Ans Budget Utskot Folkpar lag hittill tets tiet s försla jämfört g till med ändrin utskott g på et TB Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 ± 0 Totalförsvar 105 6:1 Förbandsverksam 18 969 + 300 - 300 het och 792 000 000 beredskap m.m. 6:3 Materiel, 22 527 - 300 + 300 anläggningar 833 000 000 samt forskning och teknik utveckling Ställningstagande Jag vill framhålla att en av orsakerna till underskottet i förbandsverksamheten är att fler värnpliktiga har inkallats till pliktutbildning än vad som behövs för att kunna fylla krigsorganisationens behov. Regeringen och Försvarsmakten har än en gång misslyckats i budgetering och uppföljning, så att ett stort underskott uppstått i förbandsverksamheten. Detta är inte acceptabelt. Därför bör riksdagen, som Folkpartiet föreslår, avslå regeringens förslag att omfördela 300 miljoner kronor från materielanskaffning till förbandsverksamhet. Därmed tillstyrks motion Fi294 (fp) yrkande 25. Övriga motioner avstyrks. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Tidigareläggning av arealersättningar, punkt 12 (m, kd, c, fp) av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren (kd), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Carl-Axel Johansson (m). Principen för utbetalningar av EU- ersättningar skall vara att ersättningarna utbetalas samma år som de avser. Vi ställer oss därför bakom utskottets förslag under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar om att utbetalningarna av medlen för arealersättningar tidigareläggs - jämfört med regeringens förslag - till år 2001. Utskottsmajoritetens argument för förslaget är dock felaktigt. Vår syn är att medlen skall periodiseras korrekt så att betalningarna sker före slutet av respektive år. Tidigareläggandet bör utnyttjas till en återgång till det system för utbetalning av bl.a. arealersättningar som var intentionen vid Sveriges inträde i EU och skall inte vara en engångsåtgärd. Socialdemokraterna och dess stödpartier avser dock inte att hantera situationen så. Deras skäl för att tidigarelägga utbetalningarna är att klara utgiftstaket 2002. Lantbrukarnas likviditet påverkas alltså av majoritetens olika åtgärder för att kringgå utgiftstaket. Det blir lantbrukarna som får bära påfrestningarna av att regeringen inte klarar utgiftstaket. Detta blir ännu ett exempel på hur Socialdemokraterna och dess stödpartier hanterar utgiftstaket på ett felaktigt sätt. Vi avser således att i betänkande 2001/02:FiU1 stå fast vid våra förslag avseende 2002 i syfte att möjliggöra att ersättningarna utbetalas samma år som de avser. 2. Sjukförsäkringen, punkt 12 (kd) av Mats Odell och Per Landgren (båda kd). Vi vill erinra om att under slutet av 1990-talet har antalet sjukskrivningar ökat kraftigt. Kostnaden var 1998 ca 20 miljarder kronor och har sedan dess fördubblats. Sjukskrivningarna kostar i dag statskassan 12 miljoner kronor om dagen. En stor del av ökningen har sin grund i problem med stress. Vi är besvikna på det s.k. 11- punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet som regeringen presenterar i budgetpropositionen. Programmet är otillräckligt för att möta de galopperande sjukskrivningstalen. Inte minst saknas handlingskraft för att snabba upp rehabiliteringsinsatserna. Det krävs en helhetssyn på människan när man skall angripa ohälsoproblemet. Regeringen relaterar problemet med stress enbart till arbetslivet. Arbetsplatsen och dess beskaffenhet står endast för ca 50 % av alla sjukskrivningsorsaker. Det finns faktorer utanför arbetsplatsen som sannolikt i stor utsträckning bidrar till ohälsan, såsom t.ex. individens ekonomi och relationsproblem. Många har det svårt att få hela sin livssituation att gå ihop. Utformningen av familje-, folkhälso-, skatte- och jämställdhetspolitiken har därför också stor betydelse för möjligheterna att komma till rätta med ohälsan. Det förebyggande arbetet måste ses i ett långt perspektiv. Åtgärder måste sättas in för att förebygga ohälsa och för att förhindra att en redan uppkommen sjukdom återkommer eller förvärras. I det perspektivet blir det för snävt att bara se till arbetsplatserna och de problem som kan uppstå där. De långa sjukskrivningarna ökar, vilket tyder på att det tar för lång tid från det att sjukdom bekräftats till dess rehabiliteringsinsatser sätts in. Trots att antalet långtidssjukskrivningar över 30 dagar har fördubblats de senaste fyra åren är antalet rehabiliteringsinsatser oförändrat. Bland de 430 000 personer som i dag lämnat arbetsmarknaden med förtidspension finns med all säkerhet många som skulle ha haft en möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet om de hade fått en snabbare rehabiliteringsinsats. I utredningen Rehabilitering i arbete - en reform för individen i centrum (SOU 2000:78), den s.k. Gerhard Larsson- utredningen, lämnas bra förslag som skulle kunna genomföras omgående. Vi står bakom förslaget som innebär att en rehabiliteringsförsäkring införs som finansieras via arbetsgivaravgiften, men med staten som medfinansiär under en övergångsperiod. Den ersätter en stor del av de olika system för rehabilitering och ersättningar som finns i dag. Försäkringskassan och yrkesinspektionen förstärks. Regeringen har i stället valt att tillsätta en arbetsgrupp som skall arbeta vidare med frågorna. Det vittnar om brist på handlingskraft och förlänger en svår situation för många människor. Vi beklagar denna onödiga väntan på en ny rehabiliteringsorganisation. Det är helt nödvändigt att regeringen, trots att man skjuter på detta beslut, snabbt ser till att rehabiliteringsarbetet på försäkringskassorna och arbetsplatserna fungerar. Handläggningstiden måste kortas till gagn för den enskilda människan. I offentlig sektor är problemen med sjukfrånvaro, såväl lång som kort, särskilt stora. Det är viktigt att Sveriges största arbetsgivare tar sitt ansvar på allvar. En ordentlig analys bör göras av den offentliga sektorns speciella problem. Vid en sådan genomlysning bör bl.a. frågor tas upp om hur delaktighet och inflytande för de anställda kan öka och hur den kompetensutveckling som är nödvändig kan genomföras. En viktig åtgärd för att förbättra människors arbetsförhållanden är enligt vårt förmenande att möjliggöra en större flexibilitet och ett större inflytande för individen över arbetstiden. Arbetstidslagstiftningen måste därför utformas så att arbetsgivare och arbetstagare i ökad utsträckning lokalt kan fastställa arbetstiden efter sina behov och önskemål. Lagstiftningen bör skapa förutsättningar för parterna att i kollektivavtal finna lösningar i avvägningen mellan verksamhetens och de anställdas behov. Avslutningsvis vill vi också framhålla att arbetsgivarna har en central roll när det gäller de anställdas arbetsmiljö och rehabilitering. Det förebyggande arbetet kan inte överskattas. Varje arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen skyldighet att genomföra ett s.k. systematiskt arbetsmiljöarbete. Även Arbetsmiljöverket måste arbeta aktivt med såväl psykisk som fysisk ohälsa. Arbetsmiljöverket bör fungera som en uppsökande samarbetspartner för de företag, organisationer och offentliga förvaltningar som vill ha råd och stöd i arbetet med att motverka och förhindra fysisk och psykisk ohälsa. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag
Propositionen I proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen att riksdagen när det gäller tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001: 16. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken (avsnitt 9.3.2), 17. bemyndigar regeringen att ersätta de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB med en kreditgaranti intill ett belopp av 22 000 000 000 kr, där varje enskild garanti får ha en löptid på upp till 10 år (avsnitt 9.3.2), 18. bemyndigar regeringen att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garantireserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäckningsgaranti (avsnitt 9.3.2), 19. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (avsnitt 9.3.6), 20. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kr under 2002-2008 (avsnitt 9.3.11), 21. godkänner att 1 150 000 000 kr från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning (avsnitt 9.3.12), 22. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 168 000 000 kr under 2002 (avsnitt 9.3.19), 23. godkänner den föreslagna användningen av de under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (avsnitt 9.3.20), 24. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier (avsnitt 9.3.20), 25. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kr under 2002 (avsnitt 9.3.21), 26. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 9.3.21), 27. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 9.3.21), 28. godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1.
Motionerna 2001/02:Fi274 av Åke Carnerö m.fl. (kd): 1. Riksdagen anvisar med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen för 2001 under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt uppställning: Anslag Uo6 Regeringens Anslagsförän (tusental kr) förslag dring 6:1 19 269 792 +200 000 Förbandsverksa mhet Totalt för Uo6 46 526 105 +200 000 2. Riksdagen anvisar med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen för 2001 under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning: Anslag Uo2 Regeringens Anslagsförän (tusental kr) förslag dring 2:10 Avsättning för 501 400 -200 000 garantiverksam het Totalt för Uo2 2 112 411 -200 000 2001/02:Fi286 av Mikael Odenberg m.fl. (m): Riksdagen beslutar att utgiftsområde 14, anslag 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 6 913 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen. 2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 25. Riksdagen beslutar att förslaget att överföra 300 miljoner kronor från anslag 6:3 till anslag 6:1 inom utgiftsområde 6 Totalförsvar avslås. 2001/02:Fö274 av Henrik Landerholm m.fl. (m): 8. Riksdagen beslutar att i tilläggsbudgeten för 2001 utöver regeringens förslag öka anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med 200 000 000 kr.
Bilaga 2 Konstitutionsutskottets yttrande 2001/02:KU2y Tilläggsbudget för budgetåret 2001 (prop. 2001/02:1) Till finansutskottet Finansutskottet har den 20 september 2001 beslutat bereda bl.a. konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 (yrkandena 16-28) jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde. Konstitutionsutskottets yttrande avser yrkande 28. I propositionen föreslås förändringar av anslag inom utgiftsområde 1 som sammantaget medför höjningar med 6 595 000 kr. Konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens förslag. Utskottet Propositionen För löpande budgetår kan riksdagen, enligt 9 kap. 5 § regeringsformen, på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Regeringen föreslår i propositionen (volym 1, yrkande 28) att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1. Beträffande utgiftsområde 1 framgår av specifikationen att regeringen föreslår en förändring av ramen från 5 345 253 000 kr till 5 351 848 000 kr, dvs. en ökning med 6 595 000 kr. Föreslagna anslagsförändringar framgår av följande tabell. Tusental kronor Anslag Belopp Föränd Ny enligt ring ram / statsbud av Ny get 2001 ram/an ansla slag gsniv å Rikets styrelse 5 345 6 5 253 595 351 848 27:1 5 670 302 5 Presstödsnämnden 972 och Taltidningsnämnde n 27:4 Radio- och 1 0847 105 10 TV-verket 952 27:5 8 164 96 8 Granskningsnämnde 260 n för radio och TV 45:1 Sametinget 16 303 1 18 773 076 46:1 Allmänna val 26 400 12 38 000 400 46:2 12 820 500 13 Justitiekanslern 320 46:3 26 664 1 28 Datainspektionen 428 092 46:5 3 450 3 6 Valmyndigheten 000 450 90:1 Kungliga hov- 84 094 1 85 och slottsstaten 858 952 90:3 Riksdagens 440 4 445 förvaltnings- 649 727 376 kostnader 90:4 Riksdagens 45 756 2 47 ombudsmän, 001 757 Justitieombudsmän nen 90:5 3 292 -11 3 Regeringskansliet 249 195 281 m.m. 054 90:6 Stöd till 145 -10 135 politiska partier 200 000 200 Slutlig justering av statliga avtalsförsäkringar Myndigheterna betalar varje år premier för förmåner som de statsanställda har enligt kollektivavtal (statliga avtalsförsäkringar). Dessa premier var tidigare schablonmässigt beräknade. Numera - sedan år 1998 - görs beräkningen försäkringsmässigt. Regeringen uttalade inför förändringen att själva övergången till försäkringsmässigt beräknade premier skulle vara kostnadsneutral för myndigheterna. Mot bakgrund av detta justerades anslagen för år 1998. På grund av problem med underlaget för beräkningarna har anslagen justerats igen vid senare tillfällen (prop. 1998/99:1, prop. 1999/2000:1, prop. 1999/2000:100) och övergången senarelades till år 2000. Enligt regeringen har tidigare justeringar byggt på uppskattningar av premierna. Nu är de slutliga premierna för år 2000 fastställda, och regeringen konstaterar att övergången inte blivit helt kostnadsneutral. Regeringen föreslår därför att anslagen nu slutligt justeras. Justeringen avser avvikelser från kostnadsneutralitet de två åren 2000 och 2001. Det innebär att anslagen år 2002 justeras med hälften av den justering som nu föreslås på tilläggsbudget för år 2001. För utgiftsområde 1 medför justeringarna ökningar av vissa anslag och minskningar av andra. Sammantaget minskas anslagen med 1 945 000 kr. De anslag som tillförs medel är 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden (52 000 kr), 27:4 Radio- och TV-verket (105 000 kr), 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV (96 000 kr), 45:1 Sametinget (273 000 kr), 46:2 Justitiekanslern (710 000 kr), 46:3 Datainspektionen (1 428 000 kr), 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader (4 727 000 kr) och 90:4 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen (2 001 000 kr). Minskningarna sker på anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten (142 000 kr) och 90:5 Regeringskansliet m.m. (11 195 000 kr). Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall ökas med 302 000 kr för budgetåret 2001. I statsbudgeten finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 670 000 kr. Ökningen föreslås finansieras genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas. Regeringen anför att Presstödsnämndens möjligheter att följa upp och analysera förändringar inom dagspressen behöver stärkas. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 250 000 kr. Därtill kommer den tidigare nämnda ökningen på 52 000 kr för slutlig justering av statliga avtalsförsäkringar. Sametinget Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall ökas med 1 773 000 kr för budgetåret 2001. I statsbudgeten finns för detta ändamål uppfört ett ram anslag på 16 303 000 kr. Ökningen föreslås finansieras genom att det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas. Regeringen konstaterar att Valprövningsnämnden har upphävt valet till Sametinget och förordnat om omval. Ett sådant omval bör enligt regeringens bedömning ske så snart detta är möjligt. Regeringen anser att medel för att täcka de extra kostnaderna för omvalet bör tillföras anslaget 45:1 Sametinget som därför bör ökas med 1 500 000 kr. Till detta kommer den tidigare nämnda ökningen på 273 000 kr för slutlig justering av statliga avtalsförsäkringar. Allmänna val Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val skall ökas med 12 000 000 kr för budgetåret 2001. I statsbudgeten finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 400 000 kr. Ökningen föreslås finansieras dels genom att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med 10 000 000 kr, dels genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med 2 000 000 kr. Regeringen anför att det av deklarationen om förklaring av unionens framtid, som Europeiska rådet antog vid Nicemötet i december 2000, framgår att politiska grupper har en viktig roll i arbetet med EU:s framtidsfrågor. Regeringens avsikt är att fördela totalt 10 000 000 kr till riksdagspartierna i syfte att öka partiernas möjligheter att sprida information om EU-relaterade frågor. Riksdagen beslutade i samband med 2000 års ekonomiska vårproposition om medel för ett utvecklingsarbete för folkstyrelsen - Tid för demokrati. För att på ett lämpligt sätt kunna uppmärksamma 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten gör nu regeringen bedömningen att ytterligare 2 000 000 kr behöver tillskjutas. Sammantaget blir regeringens satsning på Tid för demokrati 15 000 000 kr för år 2001. Justitiekanslern Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall ökas med 500 000 kr för budgetåret 2001. I statsbudgeten finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 820 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget till Justitiekanslern skall minskas med 210 000 kr för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:9 Gentekniknämnden. Enligt regeringens bedömning är Gentekniknämndens ekonomiska läge så ansträngt att nämnden måste tillföras medel för att i huvudsak kompensera den minskning av anslaget som blir följden av slutjusteringen för de statliga avtalsförsäkringarna. För anslaget till Justitiekanslern innebär slutjusteringen för de statliga avtalsförsäkringarna en ökning av anslaget med 710 000 kr. Regeringens förslag innebär sammantaget att anslaget 46:2 Justitiekanslern ökas med 500 000 kr. Valmyndigheten Regeringen föreslår att anslaget 46:51 Valmyndigheten skall ökas med 3 000 000 kr för budgetåret 2001. I statsbudgeten finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 450 000 kr. Ökningen föreslås finansieras genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med motsvarande belopp. Regeringen bedömer att inrättandet av den nya myndigheten blir dyrare än vad som tidigare beräknats. Det är enligt regeringen viktigt att myndigheten har tillräckliga resurser för att förbereda de allmänna valen år 2002. Regeringen anser därför att ytterligare medel måste skjutas till. Kungliga hov- och slottsstaten Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall ökas med 1 858 000 kr för budgetåret 2001. I statsbudgeten finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 84 094 000 kr. Ökningen föreslås finansieras genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med motsvarande belopp. Regeringen anför att ökade insatser behövs för driften av de kungliga slottens parker. Detta gäller enligt regeringen särskilt Drottningholms parkområde, som sedan år 1991 är upptaget på FN:s världsarvslista som ett kulturarv av världsklass. Det är angeläget att vården av det historiska arvet främjas samtidigt som allmänheten erbjuds tillträde till slottsparkernas grönområden. Även föremålsvården på de kungliga slotten behöver enligt regeringen förstärkas. Regeringen anser därför att ytterligare 2 000 000 kr behövs för en förbättring av underhållet i parkerna samt för en förbättring av vård och konservering av konstskatterna. Till detta kommer den tidigare nämnda minskningen på 142 000 kr för slutlig justering av statliga avtalsförsäkringar. Sammantaget skall enligt regeringens förslag anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000 kr. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 beslutar ändra anslagen under utgiftsområde 1 i enlighet med regeringens förslag. Stockholm den 25 oktober 2001 På konstitutionsutskottets vägnar Per Unckel Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Unckel (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Lars Hjertén (m), Inger René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s) och Margareta Nachmanson (m). BILAGA 3 Skatteutskottets yttrande 2001/02:SkU2y Tilläggsbudget för år 2001 -Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd Till finansutskottet Finansutskottet har berett skatteutskottet tillfälle till yttrande över budgetpropositionen för 2002 såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 (yrkandena 16-28) jämte motioner. Propositionen I budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen att riksdagen godkänner att ramen för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd och anslagen för Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket ändras enligt följande uppställning (yrkande 28). Tusental kronor Utgiftsområde/anslag Belopp enligt Förändring av Ny ram/Ny statsbudget 2001 ram/anslag anslagsnivå Uo Skatteförvaltn 6 6 3 ing och 204 11 056 215 uppbörd 248 304 3: Riksskatteverk 1 et, ramanslag 439 484 439 232 716 3: Skattemyndighe 4 4 2 terna, 594 9 466 604 ramanslag 628 094 3: Tullverket, 1 1 3 ramanslag 170 1 106 171 388 494 De ändringar som föreslås hänger samman med en slutjustering av premierna för statliga avtalsförsäkringar. Anslaget till Riksskatteverket föreslås öka med 484 000 kr, anslaget till Tullverket med 1 106 000 kr och anslaget till skattemyndigheterna föreslås öka med 5 466 000 kr. Det senare anslaget föreslås dessutom öka med 4 000 000 kr för att täcka kostnader i samband med överflyttningen av ansvaret för handläggningen av bouppteckningar från domstolsväsendet till skatteförvaltningen. Denna ökning finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget till domstolsväsendet under utgiftsområde 4. Utskottets ställningstagande Utskottet har inte någon erinran mot förslaget om ändrad ram och anslag såvitt avser utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd och tillstyrker därför proposition 2001/02:1 (volym 1) yrkande 28 i denna del. Stockholm den 30 oktober 2001 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof Svensson (s), Stig Rindborg (m), Lennart Axelsson (s), Désirée Pethrus Engström (kd) och Inga Berggren (m). Bilaga 4 Justitieutskottets protokollsutdrag 2001/02:4.2 Bilaga 5 Försvarsutskottets yttrande 2001/02:FöU2y Tilläggsbudget för år 2001 - Utgiftsområde 6 Totalförsvar Till finansutskottet Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över förslag 1 till tilläggsbudget för budgetåret 2001 i proposition 2001/02:1 Regeringen 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 969 792 000 kr. I tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition anmälde regeringen att den vid behov avsåg att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2002 med en eventuell ytterligare omfördelning av medel mellan förbandsverksamhet och materielanskaffning. För att komma till rätta med den ekonomiska obalansen för innevarande år föreslår regeringen att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 300 000 000 kr och att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskas med motsvarande belopp. 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 081 762 000 kr. För att finansiera utökade fredsfrämjande truppinsatser behöver anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 172 063 000 kr. Finansiering sker genom minskning av anslagen § 6:4 Funktionen Civil ledning med 3 407 000 kr, § § 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror med 15 000 000 kr, § § 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst med 80 280 000 kr, § § 6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m. med 60 716 000 kr, § § 6:11 Funktionen Postbefordran med 3 000 000 kr, § § 6:12 Funktionen Transporter med 705 000 kr, § § 6:13 Funktionen Energiförsörjning med 7 470 000 kr och § 6:19 Nämnder m.m. med 1 485 000 kr. Regeringen avser efter riksdagens godkännande av här angivet förslag besluta att de myndigheter vars anslag minskas får disponera anslagssparanden med motsvarande belopp. Härigenom kompenseras myndigheterna för de lägre anslagen och verksamheten påverkas inte. 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 527 833 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling får användas även för materielavveckling vid underhållsregementen. I syfte att tydliggöra ändamålen med anslagen har regeringen inlett en översyn av vilka verksamhetsutgifter som bör belasta anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. respektive 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling för att åstadkomma en mer rättvisande budgetering och redovisning. Vissa utgifter för avveckling, underhåll, modifiering och utveckling som i dag belastar anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. bör fortsättningsvis belasta anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Försvarsmakten har bl.a. haft problem med att rätt planera in utgifterna för dessa verksamheter under respektive anslag vilket bidragit till obalanser mellan anslagen. 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 431 000 kr. Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) har en kommun vid stora kostnadskrävande räddningsinsatser rätt till viss ersättning från staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överskrider självrisken. Under 2001 har flera ansökningar behandlats bl.a. på grund av snöovädret i Gävle 1998, översvämningarna i Arvika 2000 och tågolyckan i Borlänge 2000. Även Statens haverikommissions utredningskostnader för bl.a. Göteborgsbranden belastar detta anslag. Statens räddningsverk bedömer att ersättningarna till kommunerna kan komma att överskrida de medel som är tillgängliga på anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Anslaget bör därför ökas med 14 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 6:6 Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med motsvarande belopp. Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i Fö274 yrkande 8 ( m kommitté) att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 200 miljoner kronor utöver det förslag som regeringen lämnat för att komma till rätta med den ekonomiska obalansen, dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. Moderata samlingspartiet föreslog redan i våras att anslaget skulle ökas och då med 700 miljoner kronor vilket Försvarsmakten hemställt om. Hade detta då beviljats av riksdagen kunde många av de negativa effekter som de ytterligare besparingarna inom förbandsverksamheten har medfört ha undvikits. Försvarsmakten har i sin halvårsrapport prognosticerat ett överutnyttjande mellan 100 och 500 miljoner kronor. Enligt Moderata samlingspartiet bör därför anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med ett belopp som motsvarar den övre gränsen, 500 miljoner kronor, som Försvarsmakten angivit. Anslaget 6.3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling bör sålunda reduceras med sammanlagt 500 miljoner kronor. Kristdemokraterna framhåller i Fi274 (kd kommitté) att förbandsverksamheten i Försvarsmakten under senare år har varit begränsad. Detta leder till att kompetensen hos både anställd personal och värnpliktig personal har blivit lidande. Ominriktningen från ett invasionsförsvar till en insatsorganisation med hög kompetens, kvalitet och flexibilitet kräver en utökning av utbildnings- och övningsverksamheten. Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bland annat i övningsverksamheten som är helt nödvändig för att behålla och motivera kvalificerad personal. En väl utvecklad förbandsverksamhet ger den kompetens som krävs för att förbanden skall kunna nå hög operativ förmåga i framtida insatsmiljöer. Kristdemokraterna föreslår mot den bakgrunden att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Totalförsvar ökas med 200 miljoner kronor innevarande år utöver den förstärkning om 300 miljoner kronor som regeringen föreslår, dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. För att finansiera ökningen - utöver regeringens förslag - föreslår Kristdemokraterna att anslaget 2:10 Avsättning för garantiverksamhet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning bör minskas med motsvarande belopp. Folkpartiet liberalerna anser i Fi294 ( fp parti) att riksdagen bör avslå regeringens förslag att omfördela 300 miljoner kronor från materielanskaffning till förbandsverksamhet. Folkpartiet anser att en av orsakerna till underskottet i förbandsverksamheten är att fler värnpliktiga har inkallats till pliktutbildning än vad behoven för att kunna fylla krigsorganisationen motiverar. Regeringens förslag att omfördela medel kan möjligen antyda att även regeringen är medansvarig för felbudgeteringen. Försvarsutskottets överväganden Utskottet anser i likhet med regeringen, Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna att det under innevarande budgetår bör ske en omfördelning av budgetmedel från anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling till anslaget Förbandsverksamhet och beredskap m.m. Därmed åstadkoms en bättre avvägning mellan Försvarsmaktens resurser under året. Utskottet anser emellertid att riksdagen bör bifalla regeringens förslag att omfördela 300 miljoner kronor mellan de berörda anslagen. Utskottet avstyrker sålunda motion Fö274 yrkande 8 samt motionerna Fi274 och Fi294 såvitt avser utgiftsområde 6. Utskottet har i övrigt inget att invända mot vad regeringen anfört beträfffande förslag till tilläggsbudget avseende utgiftsområde 6 Totalförsvar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Stockholm den 25 oktober 2001 På försvarsutskottets vägnar Henrik Landerholm Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Karin Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Runar Patriksson (fp), Björn Leivik (m) och Berndt Sköldestig (s). Avvikande meningar 1. Henrik Landerholm, Olle Lindström, Anna Lilliehöök och Björn Leivik (alla m) anför: Moderata samlingspartiet föreslog redan i våras att 700 miljoner kronor skulle omfördelas inom utgiftsområdet vilket Försvarsmakten hemställt om. Hade detta då beviljats av riksdagen kunde många av de negativa effekter som de ytterligare besparingarna inom förbandsverksamheten har medfört ha undvikits. Försvarsmakten har i sin halvårsrapport prognosticerat ett överutnyttjande mellan 100 och 500 miljoner kronor. För att komma till rätta med den ekonomiska obalansen bör sammanlagt 500 miljoner kronor omfördelas inom utgiftsområdet. Enligt Moderata samlingspartiet bör därför anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 500 miljoner kronor. Anslaget 6.3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling bör sålunda reduceras med motsvarande belopp dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. 2. Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd) anför: Förbandsverksamheten i Försvarsmakten under senare år har varit begränsad. Kompetensen hos både anställd personal och värnpliktig personal har blivit lidande. Ominriktningen från ett invasionsförsvar till en insatsorganisation med hög kompetens, kvalitet och flexibilitet kräver en utökning av utbildnings- och övningsverksamheten. Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bland annat i övningsverksamheten som är helt nödvändig för att behålla och motivera kvalificerad personal. Därför bör anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 200 miljoner kronor utöver det förslag som regeringen har lämnat. För att finansiera ökningen - utöver regeringens förslag - föreslår Kristdemokraterna att anslaget 2:10 Avsättning för garantiverksamhet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning bör minskas med motsvarande belopp. 3. Runar Patriksson (fp) anför: Folkpartiet anser att en av orsakerna till underskottet i förbandsverksamheten är att fler värnpliktiga har inkallats till pliktutbildning än vad som behövs för att kunna fylla krigsorganisationens behov. Regeringens förslag att föreslå en omfördelning av medel kan möjligen antyda att även regeringen är medan-svarig för felbudgeteringen. Regeringen och Försvarsmakten har än en gång misslyckats i budgetering och uppföljning , så att ett stort underskott uppstått i förbandsverksamheten. Detta är inte acceptabelt. Därför bör riksdagen avslå regeringens förslag att omfördela 300 miljoner kronor från materielanskaffning till förbandsverksamhet. Bilaga 6 Socialförsäkringsutskottets protokollsutdrag 2001/02:4.4 Bilaga 7 Socialutskottets protokollsutdrag 2001/02:3.3 Bilaga 8 Kulturutskottets protokollsutdrag 2001/02:2.3 Bilaga 9 Trafikutskottets protokollsutdrag 2001/02:4.5 BILAGA 10 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2001/02:MJU2y Tilläggsbudget för år 2001 Till finansutskottet Finansutskottet har den 20 september 2001 beslutat att bereda övriga berörda utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för år 2002 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 (yrkandena 16-28) jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i propositionen som avser tilläggsbudget för utgiftsområdena Allmän miljö- och naturvård (utgiftsområde 20) samt Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (utgiftsområde 23). Upplysningar i ärendet har inför miljö- och jordbruksutskottet lämnats av företrädare för Jordbruksdepartementet. Utskottet I propositionen föreslås under utgiftsområde 20 att anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas med 23 000 000 kr. Anslaget minskas för att finansiera ökningen med 20 000 000 kr av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. samt ökningen med 3 000 000 kr av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen. Vidare föreslås att anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden minskas med 24 125 000 kr för att finansiera ökningen med 2 500 000 kr av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader samt ökningen med 21 625 000 kr av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:8 Fiskeriverket. Anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 4 700 000 kr. Som skäl anförs att minskningen skall finansiera ökningen med motsvarande belopp av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. Vidare föreslås en justering av vissa anslag under utgiftsområdet med anledning av att premierna för de statliga avtalsförsäkringarna slutligen fastställts. Under utgiftsområde 23 föreslår regeringen att anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen ökas med 2 086 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas. Som skäl anförs att skogsvårdsstyrelserna skall ha det regionala ansvaret för genomförandet av miljökvalitetsmålet Levande skogar. För att skogsvårdsstyrelserna skall kunna fullgöra sitt arbete inom ramen för det regionala mål- och uppföljningsarbetet bör anslaget ökas. Anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 13 000 000 kr. Enligt regeringen har kostnaderna för BSE- kontroller visat sig bli högre än vad som tidigare förväntades. Även kostnaderna för att bekämpa sjukdomar som finns upptagna i epizootilagen har visat sig bli högre än beräknat. Anslagsökningen finansieras genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 10 000 000 kr samt att anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 3 000 000 kr. Statens växtsortnämnd bedrivs med krav på full kostnadstäckning. Avgiftsinkomsterna förs till en inkomsttitel medan medel för verksamheten anvisas på detta anslag. Under år 2001 har kostnaderna, främst på grund av dyrare ekonomisk administration, ökat kraftigt och verksamheten kommer under innevarande år att uppvisa ett underskott. För att till en del avhjälpa denna situation föreslår regeringen att anslaget 43:3 Statens växtsortnämnd ökas med 273 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll minskas med motsvarande belopp. Under anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. finns i statsbudgeten för innevarande år uppfört ett ramanslag på 5 269 500 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 4 600 000 000 kr. På grund av att omräkningskursen för euro har stigit väsentligt sedan kursen för arealersättning fastställdes för stödåret 2001 föreslår regeringen att bemyndigandet höjs med 368 000 000 kr. Anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. föreslås ökas med 47 000 000 kr. EG:s regler om kompensationsstöd med anledning av märkbar revalvering den 1 januari 2001 finns bl.a. i rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron. Om en märkbar revalvering ägt rum får medlemsstaten i enlighet med förordningen bevilja ett kompensationsstöd till jordbrukarna vid tre tillfällen under en period på tre år. EU finansierar 50 % av delbetalningarna och medlemsstaten finansierar 50 %. Den del av valutakompensationen som EG medfinansierar kan liksom övriga återföringar från EG-budgeten belasta anslaget 43:6 Arealersättningar och djurbidrag m.m. Några nya medel behöver inte anvisas för detta ändamål. För att täcka den nationella medfinansieringen för år 2001 behöver dock anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kr. Anslaget 43:8 Fiskeriverket ökas med 21 625 000 kr. Enligt regeringen berörs Fiskeriverkets verksamhet av åtgärder inom flera miljökvalitetsmål som föreslagits i propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvalitetsmålen (prop. 2000/01:130). För att bidra till Fiskeriverkets arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen föreslår regeringen att anslaget bör ökas. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp. Anslaget 43:16 minskas med 11 500 000 kr. 1 500 000 kr går till anslaget 45:1 Sametinget och 10 000 000 kr till anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finns i statsbudgeten för innevarande år uppfört ett ramanslag på 2 203 000 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 2 950 000 000 kr. Regeringen föreslår att bemyndigandet höjs till att omfatta beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kr efter år 2002. Höjningen av bemyndigandet med 1 230 000 kr orsakas av det ökade antalet ansökningar om miljöersättning avseende den nya programperioden 2000-2006, omläggningen till nya åtaganden samt ökningen av stödet till växtnäringsläckage. Under anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finns i statsbudgeten för innevarande år ett ramanslag på 1 500 922 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 3 515 000 000 kr. Enligt regeringens förslag bör regeringen bemyndigas att under år 2001 i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kr efter år 2001. Det ökade antalet miljöersättningar avseende den nya programperioden 2000-2006, omläggningen till nya åtaganden samt ökningen av stödet till växtnäringsläckage medför enligt regeringen att bemyndigandet bör höjas med 1 255 000 000 kr. Vidare föreslås en slutlig justering av vissa anslag under utgiftsområdet med anledning av att premierna för de statliga avtalsförsäkringarna slutligen fastställts. Miljö- och jordbruksutskottet vill för sin del anföra följande. Regeringen har i budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1, volym 1) redovisat sina politiska prioriteringar under avsnitt 4.3. Bl.a. anför regeringen (s. 98) att utgiftstaket för år 2002 kan komma att överskridas om inte ytterligare åtgärder vidtas. För att motverka ett sådant överskridande aviserar regeringen ett tidigareläggande av vissa utgifter från år 2002 till år 2001. Under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar anges bl.a. att utbetalningar av betesstöd skall tidigareläggas. Mot bakgrund av den ytterligare information som erhållits i ärendet finner utskottet emellertid att andra alternativ inom området bör prövas. Av bl.a. administrativa skäl är det inte möjligt att tidigarelägga utbetalningar av betesstöd. Däremot bör det vara möjligt att helt eller delvis till år 2001 tidigarelägga utbetalningarna av de för år 2002 avsatta medlen för arealersättningar. Erforderligt belopp kan anvisas på tilläggsbudget för år 2001. Enligt utskottets mening bör således anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., som för innevarande år uppgår till 5 269 500 000 kr, höjas med 3 500 000 000 kr. Samtidigt bör ramen för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar höjas med motsvarande belopp. Ersättningar bör så långt utgiftstaket medger utbetalas år 2001. Eventuellt kvarstående ersättningsbelopp bör utbetalas så snart som möjligt i januari 2002. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2001. Stockholm den 25 oktober 2001 På miljö- och jordbruksutskottets vägnar Ulf Björklund Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och Carina Ohlsson (s). Särskilt yttrande Utbetalning av arealersättning m.m. Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m), Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp) anför: Principen för utbetalningar av EU- ersättningar skall vara att ersättningarna utbetalas samma år som de avser. Vi tillstyrker därmed utskottets initiativ att tidigarelägga utbetalningarna av de för år 2002 avsatta medlen för arealersättningar till år 2001. Utskottets initiativ innebär enligt vår mening en möjlighet att fr.o.m. år 2002 återgå till det system för utbetalning av bl.a. arealersättningar som var intentionen vid Sveriges inträde i Europeiska unionen. Utbetalningen av ersättningar inom jordbruksområdet bör fortsättningsvis göras samma år som ersättningarna avser. I detta sammanhang bör även påpekas att ifrågavarande ersättningar är starkt likviditetspåverkande för berörda parter, vilket än mer stärker vår argumentering. Bilaga 11 Arbetmarknadsutskottets protokollsutdrag 2001/02:4 bilagorna 3 och 4 Bilaga 3 till arbetsmarknadsutskottets protokoll 2001/02:04 Till finansutskottet, yttrande över Tilläggsbudget för 2001 På ett antal anslag under utgiftsområdena 13 och 14 har regeringen i proposition 2001/02:1 föreslagit justeringar med anledning av att premier för statliga avtalsförsäkringar för år 2000 nu fastställts. Arbetsmarknadsutskottet godtar de förändringar som föreslås av anslagen. Även i övrigt ställer sig utskottet bakom de förslag som lämnas på berörda utgiftsområden. Utskottet yttrar sig i det följande beträffande anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket (prop. 2001/02:1), utgiftsområde 14 och motion Fi286. Arbetsmiljöverket (utgiftsområde 14 anslag 23:1) Regeringen föreslår att anslaget minskas med 1,913 miljoner kronor. Beräkningen avser dels en minskning av anslaget med 6,913 miljoner kronor som en slutlig justering för statliga avtalsförsäkringar, dels en ökning med 5 miljoner kronor för en informationssatsning om ohälsa i arbetslivet. Moderaterna har i motion Fi286 motsatt sig att medel tilldelas Arbetsmiljöverket för informationssatsningen, med motiveringen att ohälsan i arbetslivet bäst bekämpas bl.a. genom att skapa förutsättningar för en individuell och flexibel arbetstid och föreslår i enlighet med detta att anslaget minskas med 6,913 miljoner kronor. Utskottet kan med anledning av regeringsförslaget konstatera att antalet sjukskrivningar har ökat kraftigt under slutet av 1990-talet. Det är framför allt de långa sjukskrivningarna som har ökat. Enligt uppgifter i propositionen fanns i maj 2001 drygt 100 000 personer, varav 65 000 kvinnor, som varit sjukskrivna under längre tid än ett år. Ungefär en tredjedel av dem hade varit sjukskrivna mer än två år (24 000 kvinnor och 16 000 män). Även antalet anmälda arbetsskador och arbetssjukdomar ökar. Mellan 1997 och 1999 har kvinnorna haft en ökning på 60 % och männen 40 % av anmälda arbetssjukdomar. Bland arbetssjukdomarna dominerar de belastningsrelaterade. Den största ökningen av arbetssjukdomar avser sjukdomar som har sociala och organisatoriska orsaker, huvuddelen relaterade till stress och hög arbetsbelastning. Denna ökning fortsatte även under år 2000 (källor Ds 2001:8 Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv och Arbetslivsfakta1 nr 3 år 2000). I propositionen lägger regeringen fram ett 11- punktsprogram som omfattar åtgärder för att förebygga ohälsa i arbetslivet, åtgärder för att rehabilitera dem som drabbas samt vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården. Regeringen har också tillsatt en särskild utredare som skall utarbeta förslag till en samlad handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, den s.k. HpH-utredningen (dir. 2000:92). Utskottet är mycket oroat över utvecklingen och anser liksom regeringen att den måste vändas. Det är därför positivt att regeringen nu påbörjat ett omfattande arbete för att förbättra hälsan i arbetslivet, ett arbete som berör Finans-, Närings- och Socialdepartementen. Arbetets tyngdpunkt måste dock ligga hos arbetsmarknadens parter och andra aktörer i arbetslivet som har huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet enligt gällande lagstiftning och regelverk. Som ett led i nyss nämnda åtgärdspaket avser därför regeringen att ta initiativ till trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter för att söka samsyn och samordna insatserna på området. Trepartssamtalen inleds i höst, och i samband med det kommer en informationssatsning att genomföras tillsammans med arbetsmarknadens parter. För detta ändamål föreslås att Arbetsmiljöverket tilldelas 5 miljoner kronor på tilläggsbudget för år 2001, vilket tillsammans med den ovannämnda minskningen av anslaget innebär att anslaget minskas med 1 913 000 kr. Arbetsmarknadsutskottet anser att det är nödvändigt att öka medvetenheten om de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet och öppna för diskussioner om en förnyelse av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Värdet av att arbetsmarknadens parter involveras i diskussionerna, bl.a. i frågor om arbetsorganisation, skall inte bagatelliseras. Tvärtom anser utskottet att det är mycket angeläget. Den ökade stressen i arbetslivet har ofta sin grund i otillfredsställande arbetsförhållanden avseende t.ex. bemanning, arbetsorganisation, ansvarsförhållanden, befogenheter, kompetensutveckling, svårigheter att framföra kritik eller bristande anpassning. Detta kan medföra en rad negativa konsekvenser för verksamheternas långsiktiga utveckling. Det ligger inte bara i arbetsmarknadens parters eget intresse att vända denna utveckling, utan det är i själva verket nödvändigt att de engagerar sig mer i dessa frågor - både lokalt och centralt. Utskottet tillstyrker förslaget i tilläggsbudgeten om tilldelning av medel till Arbetsmiljöverket. Motion Fi286 (m) bör avstyrkas. Bilaga 4 till arbetsmarknadsutskottets protokoll 2001/02:04 Avvikande mening från (m) avseende tilläggsbudget för år 2001, anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket, utgiftsområde 14 Mikael Odenberg, Patrik Norinder, Henrik Westman och Anna Kinberg (alla m) anför: Det finns för närvarande 100 000 människor som har varit sjukskrivna i mer än ett år (maj 2001). Bara mellan juli 2000 och juli 2001 har antalet långtidssjukskrivna ökat med 28 %. Under perioden januari-september i år uppgick utbetalningarna av sjukpenning till 27 miljarder kronor (källa Riksförsäkringsverket). Regeringen räknar enligt budgetpropositionen med att kostnaderna för sjukskrivningar år 2002 kommer att uppgå till 50 miljarder kronor. Sjukfrånvaron bland personal i offentlig sektor är särskilt stor. Sjukfrånvaron hotar att bli vårt största samhällsproblem, och vi anser att det finns all anledning att ta den skenande utvecklingen vad gäller sjukskrivningar på yttersta allvar. Det måste till kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling. Ett sätt att motverka ohälsan i arbetslivet kan vara att skapa förutsättningar för en individuell och flexibel arbetstid. En sådan möjlighet gynnar både arbetstagare och arbetsgivare. I vår motion om den ekonomiska politiken, Fi291, föreslår vi ett 13-punktsprogram för att göra fler friska och för att göra rehabiliteringen snabbare. Den informationskampanj som regeringen avser att finansiera med medel från anslaget för Arbetsmiljöverket framstår som omotiverad. Vi avstyrker därför regeringens förslag om tilläggsbudget för Arbetsmiljöverket i den delen. Anslaget 23:1 bör därför minskas med 6 913 000 kr. Motion Fi286 tillstyrks därmed. Särskilt yttrande avseende tilläggsbudget för år 2001 (kd) Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anför Under slutet av 1990-talet har antalet sjukskrivningar ökat kraftigt. Kostnaden var 1998 ca 20 miljarder kronor och har sedan dess fördubblats. Sjukskrivningarna kostar i dag statskassan 12 miljoner kronor om dagen. En stor del av ökningen har sin grund i problem med stress. Vi är besvikna på det s.k. 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet som regeringen presenterar i budgetpropositionen. Programmet är otillräckligt för att möta de galopperande sjukskrivningstalen. Inte minst saknas handlingskraft för att snabba upp rehabiliteringsinsatserna. Det krävs en helhetssyn på människan när man skall angripa ohälsoproblemet. Regeringen relaterar problemet med stress enbart till arbetslivet. Arbetsplatsen och dess beskaffenhet står endast för ca 50 % av alla sjukskrivningsorsaker. Det finns faktorer utanför arbetsplatsen som sannolikt i stor utsträckning bidrar till ohälsan, såsom t.ex. individens ekonomi och relationsproblem. Många har det svårt att få hela sin livssituation att gå ihop. Utformningen av familje-, folkhälso-, skatte- och jämställdhetspolitiken har därför också stor betydelse för möjligheterna att komma till rätta med ohälsan. Det förebyggande arbetet måste ses i ett långt perspektiv. Åtgärder måste sättas in för att förebygga ohälsa och för att förhindra att en redan uppkommen sjukdom återkommer eller förvärras. I det perspektivet blir det för snävt att bara se till arbetsplatserna och de problem som kan uppstå där. De långa sjukskrivningarna ökar vilket tyder på att det tar för lång tid från det att sjukdom bekräftats till dess rehabiliteringsinsatser sätts in. Trots att antalet långtidssjukskrivningar över 30 dagar har fördubblats de senaste fyra åren är antalet rehabiliteringsinsatser oförändrat. Bland de 430 000 personer som i dag lämnat arbetsmarknaden med förtidspension finns med all säkerhet många som skulle ha haft en möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet om de hade fått en snabbare rehabiliteringsinsats. I utredningen Rehabilitering i arbete - en reform för individen i centrum (SOU 2000:78), den s.k. Gerhard Larsson-utredningen, lämnas bra förslag som skulle kunna genomföras omgående. Vi står bakom förslaget som innebär att en rehabiliteringsförsäkring införs som finansieras via arbetsgivaravgiften, men med staten som medfinansiär under en övergångsperiod. Den ersätter en stor del av de olika system för rehabilitering och ersättningar som finns i dag. Försäkringskassan och yrkesinspektionen förstärks. Regeringen har i stället valt att tillsätta en arbetsgrupp som skall arbeta vidare med frågorna. Det vittnar om brist på handlingskraft och förlänger en svår situation för många människor. Vi beklagar denna onödiga väntan på en ny rehabiliteringsorganisation. Det är helt nödvändigt att regeringen, trots att man skjuter på detta beslut, snabbt ser till att rehabiliteringsarbetet på försäkringskassorna och arbetsplatserna fungerar. Handläggningstiden måste kortas till gagn för den enskilda människan. I offentlig sektor är problemen med sjukfrånvaro, såväl lång som kort, särskilt stora. Det är viktigt att Sveriges största arbetsgivare tar sitt ansvar på allvar. En ordentlig analys bör göras av den offentliga sektorns speciella problem. Vid en sådan genomlysning bör bland annat frågor tas upp om hur delaktighet och inflytande för de anställda kan öka och hur den kompetensutveckling som är nödvändig kan genomföras. En viktig åtgärd för att förbättra människors arbetsförhållanden är enligt vårt förmenande att möjliggöra en större flexibilitet och ett större inflytande för individen över arbetstiden. Arbetstidslagstiftningen måste därför utformas så att arbetsgivare och arbetstagare i ökad utsträckning lokalt kan fastställa arbetstiden efter sina behov och önskemål. Lagstiftningen bör skapa förutsättningar för parterna att i kollektivavtal finna lösningar i avvägningen mellan verksamhetens och de anställdas behov. Avslutningsvis vill vi också framhålla att arbetsgivarna har en central roll när det gäller de anställdas arbetsmiljö och rehabilitering. Det förebyggande arbetet kan inte överskattas. Varje arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen skyldighet att genomföra ett s.k. systematiskt arbetsmiljöarbete. Även Arbetsmiljöverket måste arbeta aktivt med såväl psykisk som fysisk ohälsa. Arbetsmiljöverket bör fungera som en uppsökande samarbetspartner för de företag och organisationer och offentliga förvaltningar som vill ha råd och stöd i arbetet med att motverka och förhindra fysisk och psykisk ohälsa. Bilaga 12 Bostadsutskottets yttrande 2001/02:BoU2y Tilläggsbudget för år 2001 - utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Till finansutskottet Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Bostadsutskottet behandlar i sitt yttrande de förslag i tilläggsbudgeten som avser utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Utskottet I tilläggsbudgeten för budgetåret 2001 föreslår regeringen förändringar av åtta anslag inom utgiftsområde 18. Flertalet av dessa förändringar beror på det förslag till slutlig justering av samtliga statliga myndigheters premier för de statliga avtalsförsäkringarna som läggs fram i tilläggsbudgeten. De statliga myndigheterna betalar varje år försäkringsmässigt beräknade premier för förmåner som de anställda har enligt kollektivavtal (statliga avtalsförsäkringar). Dessa premier har tidigare varit schablonmässigt beräknade. Beslutet om att övergå till försäkringsmässigt beräknade premier innebar bl.a. att övergången skulle vara kostnadsneutral. Myndigheternas anslag har därför justerats med hänsyn till detta. Hittills har dock dessa justeringar byggt på uppskattningar av premierna. När de slutliga premierna för år 2000 nu har fastställts har det visat sig att övergången inte blivit helt kostnadsneutral. Regeringen föreslår därför att anslagen för samtliga myndigheter slutligt justeras. Förslaget redovisas i en tabell för samtliga utgiftsområden. Endast när också en annan justering av ett anslag föreslås anges justeringen under berört utgiftsområde. När det gäller utgiftsområde 18 är detta fallet endast beträffande länsstyrelseanslaget. För utgiftsområde 18 innebär förslaget sammanfattningsvis följande förändringar i anslagen för budgetåret 2001: Boverket - 1 417 000 kr Lantmäteriverket - 7 623 000 kr Statens bostadskreditnämnd 134 000 kr Statens geotekniska institut 615 000 kr Statens va-nämnd - 776 000 kr Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet 108 000 kr Länsstyrelserna - 25 714 000 kr När det gäller anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. föreslår regeringen att anslaget skall minskas med 5 714 000 kr. De skäl som redovisas för anslagsminskningen är i korthet följande. I den i våras framlagda proposition 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier föreslås att länsstyrelserna skall ges ett övergripande ansvar för det regionala mål- och uppföljningsarbetet när det gäller miljökvalitetsmålen. För att de skall kunna fullgöra sitt arbete bör länsstyrelseanslaget enligt budgetpropositionen tillföras ytterligare 20 miljoner kronor från anslaget för miljöövervakning under utgiftsområde 20. Som framgår ovan görs samtidigt en slutlig justering av premierna för de statliga avtalsförsäkringarna som innebär en anslagsminskning med 25 714 000 kr för länsstyrelserna. Totalt föreslås anslaget därmed minskat med 5 714 000 kr. Dessutom föreslår regeringen att anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet skall ökas med 400 miljoner kronor. Enligt regeringens bedömning bör avsättningen till garantireserven ske med en inledningsvis större summa än vad som tidigare beslutats. Regeringens förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2001, som inte mött invändningar i motioner, tillstyrks av utskottet. Stockholm den 25 oktober 2001 På bostadsutskottets vägnar Lennart Nilsson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Carina Moberg (s), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c) och Ewa Thalén Finné (m). _______________________________ 1 Arbetslivsfakta utgavs vid aktuell tidpunkt av dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.