Trafikpolitikens inriktning
Betänkande 1994/95:TU13
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU13
Trafikpolitikens inriktning
Innehåll
1994/95
TU13
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet två regeringsförslag i budgetpropositionen. Det ena avser inriktningen av besparingarna inom Kommunikationsdepartementets område under budgetåren 1997 och 1998, medan det andra innebär att investeringsplanerna i framtiden skall revideras vart fjärde år i stället för som nu vart tredje år. Utskottet ställer sig bakom båda förslagen. Vidare behandlar utskottet en rad motionsyrkanden om trafikpolitikens inriktning, vilka samtliga avstyrks främst med hänvisning till pågående utredningsarbete. Utskottet behandlar också motionsyrkanden om infrastruktursatsningar i olika delar av landet. Samtliga motioner avstyrks av utskottet med hänvisning till gällande arbetsfördelning för investeringsplaneringen som innebär att riksdagen bör anvisa medel samt ange övergripande ramar och riktlinjer för investeringsplaneringen och organisationen. Det bör däremot normalt inte ankomma på riksdagen att ta ställning till konkreta krav på investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av trafiksystemet.
Till betänkandet har m-, c-, v- och mp-ledamöterna fogat var sin reservation om trafikpolitikens inriktning. Fp-ledamoten har avgivit ett särskilt yttrande.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7 (s. 1--11) att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen i propositionen förordar.
Vidare föreslår regeringen i avsnitt A. Infrastruktur (s. 12--15) att riksdagen godkänner att revideringen av den nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med en första revidering år 1998.
Motionerna
1994/95:T202 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett infrastrukturverk.
1994/95:T203 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om trafiksituationen i Västsverige i enlighet med de riktlinjer som motionen anger.
1994/95:T206 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett BNP-relaterat procentmål för kommunikationspolitiken, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta nya metoder med bl.a. marknadsstyrning för att underlätta investeringsbeslut, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hanteringsordning för stora infrastrukturprojekt, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om harmonisering av vägtrafikbeskattning inom EU med inriktning mot en trafikrelaterad avgiftsfinansiering, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter relaterade till påverkan av miljön.
1994/95:T207 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Norrköping definieras som ett nationellt logistiskt centrum, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pågående arbete i Norrköping kring ett logistiskt centrum att upptas i den parlamentariska trafikkommitténs arbete som pilotprojekt för utveckling och analys bl.a. för transportsystem till Baltikum och Finland, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pågående arbete i Norrköping och på vissa platser på kontinenten kring multimodala terminaler och Europlatform.
1994/95:T208 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson (båda m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tillväxtfrämjande utbyggnad av infrastrukturen avseende väg, järnväg och flyg.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret inom regeringen för frågor om bilism, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bilsocial utredning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de olika transportslagens kostnader, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anlägga en helhetssyn på miljöområdet, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om områdes- och trängselavgifter.
1994/95:T211 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar av anslag till investeringar.
1994/95:T215 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det fortsatta utredningsarbetet av transport- och kommunikationssektorn i Sverige skall ta hänsyn till miljökonsekvenser, global samverkan, europeiskt samarbete, transportrisker, ekonomiska styrmedels funktion etc.
1994/95:T216 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationsfrågor i Värmland.
1994/95:T219 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatta satsningar på olika kommunikationsprojekt inom Blekinge län.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast ompröva 1992 års trafikpolitiska beslut, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöskuldsberäkningen måste medtas och redovisas i projektkalkyler om infrastrukturen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vägtrafikens externa kostnader bör internaliseras, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att besluta om miljöskatter för att klara de utsläppsmål som Sverige föresatt sig.
1994/95:T222 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige inom EU kraftfullt driver kravet på renare fordon.
1994/95:T223 av Michael Hagberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av infrastruktursatsningar i Södermanland.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpassade kommunikationer.
1994/95:T227 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturella åtgärder i Blekinge.
1994/95:T229 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatta infrastrukturinvesteringar i Västsverige och att detta sker utifrån en samordnad planering.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av investeringar i infrastruktur, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sjöfart, luftfart, post och telekommunikationer skall integreras i investeringsplaneringen.
1994/95:T235 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kollektivtrafiken i Stockholms län.
1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad marknadsstyrning av investeringar inom trafikområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vissa vägprojekt bör kunna genomföras med självfinansiering, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bättre samband mellan skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar i underhåll av infrastrukturen, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur statens intäkter och utgifter för de olika trafikslagen bättre kan regleras så att resp. trafikslag fullt ut finansierar den egna infrastrukturen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den parlamentariska trafikdelegationen bör få i uppgift att se över vilka regleringar som verkar hämmande för konkurrensen och som därför bör avskaffas, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att med offentliga medel helt eller delvis finansierad trafik alltid bör upphandlas i konkurrens, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av ekonomiska styrmedel för en bättre miljö, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska trafikpolitiken inom EU.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett fördjupat internationellt trafik- och miljösamarbete, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivt inom EU medverka till en minskning av miljökonsekvenserna av bilanvändning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivt medverka till skärpt gemensam lagstiftning med ekonomiska styrinstrument, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kommunikationskommittén bör utveckla samhällsekonomiska kalkyler.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska miljöbelastningen från vägtrafiksektorn, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att senarelägga perioden 1999--2003 så att de beslutade projekten genomförs före år 2003.
1994/95:T310 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de trafikpolitiska målen.
1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppgifter och analyser för att kunna underlätta beslut om framtida investeringar.
1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (båda s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på vägar, broar och järnvägar i regioner där kommunikationerna är eftersatta.
1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av kommunikationer.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av järnvägar, flyg och telekommunikationer i Västernorrlands län.
1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationerna och telenätet på landsbygden.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av sambandet mellan samhällsnytta och investeringar i infrastruktur, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att miljöanpassa trafiken.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationssystemen i Skåne.
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av det infrastrukturella samarbetet.
Utskottet
1 Inriktningen av trafikpolitiken
1.1 Motionsförslag
I motion T206 (m) framhålls att ur kompetens-, konkurrens- och planeringssynpunkt är det viktigt att infrastrukturinvesteringarna hålls på en långsiktigt jämn nivå. Även om landets ekonomiska läge är ansträngt bör på sikt kommunikationspolitiken få ett eget mål relaterat i procent av exempelvis BNP.
I motionerna T206 (m) och T237 (m) förordas ökad marknadsstyrning vid investeringsbeslut inom trafikområdet liksom flerdimensionella planeringsmodeller för avvägning mellan investeringar i olika trafikslag. Lönsamhetskravet är viktigt vid investeringar i kommunikationssektorn. Marknadsstyrning förordas i kombination med trafikrelaterade avgifter. Både skatte- och avgiftsfinansiering krävs enligt motionärerna för att styra investeringar i nya kommunikationer dit de bäst behövs. Mot bakgrund av det besvärliga statsfinansiella läget bör prövas om något eller några av de större väginvesteringarna kan överlåtas till marknaden exempelvis enligt den modell som använts vid upphandlingen av Arlandabanan. Om det finns en kommersiell efterfrågan bör enskilda entreprenörer ges möjlighet att bygga och ta ut avgifter för vägar. Ett enkelt och överskådligt regelsystem för detta bör utarbetas. Motionärerna framhåller vidare behovet av en ändrad hanteringsordning för stora infrastrukturprojekt. Syftet är bl.a. att minska tiden från plan till färdigställande för infrastrukturprojekt, vilket innebär parallell ärendebehandling i myndighetsledet samt förtur för stamvägnätsprojekt och övriga projekt över ett visst belopp.
I motion T206 (m) framhålls vidare att en del av nuvarande skatt på fordon i vägtrafik och drivmedel bör läggas om till en allmän vägavgift relaterad till användandet av vägarna. Trafikskatter bör ej tas ut på ägandet av fordon. Dessa förändringarna bör genomföras tillsammans med övriga EU-länder. Trafiken bör belastas med miljöavgifter i förhållande till miljöpåverkan. Nuvarande miljöavgift för dieselfordon över 3,5 ton bör avvecklas när ett annat system med miljörelaterade avgifter införs.
Enligt motion T210 (m) behöver hanteringen på regeringsnivå av frågor om bilismen ses över. Någon form av samordningsansvar bör finnas inom regeringskansliet. Motionärerna anser att en bilsocial utredning bör genomföras för att belysa effekterna av ökade bilkostnader innan ytterligare förändringar av villkoren för bilinnehav diskuteras. En helhetssyn bör anläggas på miljöområdet vad avser samlade bedömningar särskilt för vägtrafiken om miljöpåverkan, reningsteknik, skatter, avgifter m.m. Vidare anser motionärerna att områdesavgifter inte bör införas medan trängselavgifter kan accepteras.
I motionerna T210 (m) och T237 (m) behandlas också frågor om trafikens kostnadsansvar, infrastruktur m.m. Nya beräkningar bör ske avseende trafikslagens samhällsekonomiska påverkan. Faktorerna är inte statiska. Sambandet bör bli bättre mellan skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar och underhåll av infrastrukturen. Helst bör varje trafikslag betala sina egna kostnader och inget trafikslag överbeskattas. Långsiktigt bör trafikslagen härvid likabehandlas men vid omställningen bör hänsyn tas till näringslivets internationella konkurrenskraft. Motionärerna begär en översyn av förhållandet mellan statens intäkter och utgifter för trafikslagen så att på sikt resp. trafikslag fullt ut kan finansiera den egna infrastrukturen. Motionärerna framhåller vidare att varje trafikgren bör bära kostnaderna för infrastruktur och miljöpåverkan. Ett system med miljöavgifter och skattereduktioner skulle möjliggöra styrning mot en bättre miljö. Miljöavgifter kan införas på miljöfarliga utsläpp och skattesänkningar genomföras på drivmedel med låg miljöpåverkan. Trängsel i städer bör motverkas med kringfartsleder som kan kompletteras med avgifter på biltrafik efter utnyttjandet av vägnätet.
I motion T237 (m) anförs att den parlamentariska trafikdelegationen bör få i uppgift att se över vilka regleringar som verkar hämmande för konkurrensen och därför bör avskaffas. De regleringar som inte kan motiveras som skydd för liv, hälsa och miljö bör avskaffas. I motionen framhålls att trafik som helt eller delvis finansieras med offentliga medel alltid bör upphandlas i konkurrens. Sverige bör enligt motionärerna aktivt delta i utformningen av trafikpolitiken i EU. Sverige bör verka för en allmän avreglering inom ramen för samarbetet i EU. Sverige bör även framöver tillåtas använda tunga fordon på 24 meter i nationell vägtrafik. För rederinäringen bör Sverige i EU verka för att likvärdiga konkurrensvillkor erhålls samt att skattemässiga fördelar och bidrag avvecklas.
I motion Jo238 (m) framhålls att ny teknik, inte minst på dataområdet, ger ökade möjligheter till sysselsättning på landsbygden på grund av att telekommunikationerna ger minskat beroende av var arbetet lokaliseras. Vidare framhålls i motionen att bilen och kommunikationerna är nödvändiga på landsbygden. Bilen måste dock ytterligare miljöanpassas utan att försvåra för människor att använda den.
Enligt motion A466 (m) har goda kommunikationer en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå tillväxt och regional utveckling i hela landet. Satsningar på infrastruktur bör ske, t.ex. är vägunderhåll och bärighetsåtgärder viktiga. Även järnvägstrafik, luftfart och sjöfart är på olika sätt viktiga för den regionala utvecklingen.
I motion T505 (m) framhålls svårigheterna att jämföra olika trafikslag inför beslut bl.a. om investeringar. I motionen begärs att regeringen ges i uppdrag att ta fram uppgifter så att beslut om framtida investeringar underlättas. Dessutom behövs företags- och samhällsekonomiskt sifferunderlag för jämförelser mellan trafikslagen.
I motion T232 (c) anförs beträffande inriktningen av investeringar i infrastruktur att utifrån en transportekonomisk helhetssyn miljövänliga transporter bör prioriteras. Systemlösningar bör eftersträvas både för gods- och persontransporter och investeringar bör göras utifrån varje regions specifika samhällsekonomiska förutsättningar. Motionärerna framhåller att samordnade trafiklösningar är viktiga och för långväga transporter bör järnvägs- och sjöfartslösningar eftersträvas. Med hänvisning till riksdagens uttalande i samband med behandlingen av betänkandet 1992/93:TU35 om investeringar i trafikens infrastruktur framhålls i motionen att det är angeläget att sjöfart, luftfart samt post- och telekommunikationer integreras i den fortsatta planeringen.
I motion Jo641 (c) framhålls transporternas miljöaspekter och informationsteknologin som alternativ till transporter betonas. Det är angeläget att vidta åtgärder för att miljöanpassa trafiken. Miljöeffekterna och dagens krav på resurshushållning måste alltmer vägas in vid analyser av väginvesteringarnas betydelse för samhällsutvecklingen. Enligt motionen bör en fördjupad analys göras av sambandet mellan samhällsnytta och investeringar i infrastruktur. Vidare framhålls i motionen att miljöstörande verksamhet ej bör ges ekonomiskt stöd och att kommunerna skall kunna införa trängselavgifter. Tjänstebilsbeskattningen bör utformas efter fordonens miljöegenskaper. Motionärerna föreslår att fordonsskatten bör höjas om fordonet saknar katalysatorrening av avgaserna samt att katalysatorrening bör införas på arbetsredskap. I motionen förordas också att sjöfarten påförs miljöavgifter och att flygets miljöskatter utvecklas.
I motion T202 (c) framhålls att det finns ett behov av en förbättrad sektorövergripande långsiktig strategisk planering som grund för infrastrukturbeslut. Trafikverkens administrativa organisation anses i motionen vara en orsak till behovet av förbättrad samordning. I motionen föreslås därför att ett infrastrukturverk inrättas genom sammanslagningar av flera myndigheter och organisationer på nationell nivå vilket också kommer att påverka systemet på lokal och regional nivå.
Enligt motion T310 (c) har regeringen nedprioriterat det regionalpolitiska delmålet i trafikpolitiken. Motionärerna förordar en bibehållen prioritering av det regionalpolitiska målet för kommunikationerna i kombination med regeringens mål om satsningar på informationsteknologin.
I motion T238 (fp) framhålls vikten av ett fördjupat internationellt trafik- och miljösamarbete. Detta gäller bl.a. arbetet inom EU om standardiseringsfrågor på järnvägsområdet, flygtrafikledning och avreglering av flygtrafik. Vidare bör sjöfartens miljöfrågor drivas inom EU. För att minska miljökonsekvenserna av bilanvändning begärs i motionen att regeringen inom EU aktivt verkar för skärpt gemensam lagstiftning om ekonomiska styrinstrument och för stimulanser av forskning och andra insatser för lägre emissioner. Motionärerna anser vidare att Kommunikationskommittén bör utveckla samhällsekonomiska kalkyler. Härvid framhålls att banavgifter och vägavgifter måste avvägas utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv där också miljöpåverkan åsätts ett korrekt pris. Detta bedöms i motionen kunna förändra fördelningen av transporter mellan trafikslagen.
Enligt motion U503 (fp) är utvecklingen av det infrastrukturella samarbetet viktigt och därför bör förslagen inom EU om Transeuropean Networks (TEN) vad gäller transporter och telekommunikationer stödjas.
Enligt motion T215 (v) innebär Sveriges geografiska läge i EU att vi måste se över våra transporter och våra möjligheter till kommunikation inom den gemenskap som EU utgör. I detta arbete bör vi också ta hänsyn till kommunikationerna med Östeuropa. Enligt motionen bör regeringen i sitt fortsatta utredningsarbete beakta en rad krav med anknytning till bl.a. miljön. Detta bör ske i den utredning som skall utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige samt även i Trafik- och klimatkommittén. Enligt motionen bör härvid betydelsen av tidsfaktorn för transporter och dess miljökonsekvenser beaktas samt de risker som är förenade med transport av farligt gods. Samverkan i Europa och global samverkan för skydd av miljö och människor betonas. Ansvarsförhållandena mellan de som utför och de som använder transporter och kommunikationer bör klarläggas. Vidare bör beaktas möjligheterna att använda taxor och avgifter bl.a. som styrmedel för bättre miljö. Kraven på kommunikationssystemen bör i allt större utsträckning ta hänsyn till miljöpåverkan och resursutnyttjande.
I motion T224 (v) anförs att Sverige bör vara pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpassade kommunikationer. Länderna omkring Östersjön måste ha överläggningar om snabbtågstrafik och högfartståg. En järnvägstunnel under Öresund förordas i stället för en bro och bör ingå i ett Nordeuropaprojekt. Enligt motionärerna bör ett alleuropeisk-asiatiskt järnvägssystem bilda basen för marktransporterna.
I motion T221 (mp) begärs att 1992 års trafikpolitiska beslut omprövas i vissa delar. Det beslut som avses är riksdagens beslut 1993 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446). Motionärerna tillbakavisar de planerade investeringarna med hänvisning till att beslutet anses vara undermåligt från miljösynpunkt. Särskilt gäller detta större vägprojekt. I motionen anförs vidare att miljöskuldsberäkningar måste medtas och redovisas i projektkalkyler för infrastrukturprojekt. Det påpekas vidare att vägtrafikens externa kostnader inte beaktas, vilket bör ske. I framtiden vill motionärerna härvid att vägprojektkalkyler skall innehålla de verkliga samhällskostnaderna bl.a. kostnader för olyckor och miljöförstöring. För att klara de utsläppsmål som Sverige föresatt sig framhålls i motionen att vägtrafiken ytterligare bör minska utsläppen av giftiga ämnen och därför förordas att en rad olika miljöskatter införs på utsläppen så att trafiken tvingas bära sina verkliga samhällskostnader.
I motion T211 (mp) behandlas infrastrukturinvesteringar i Västsverige med utgångspunkt från ett förslag från de fem länsstyrelserna i S-, N-, O-, R- och P-län. Enligt motionen bör en omfördelning av resurser ske från vägar till järnvägar och kollektivtrafik. Motionärerna föreslår att under de närmaste åren 28,5 miljarder kronor investeras i järnvägar och kollektivtrafik samt 13 miljarder kronor i vägar.
I motion T239 (kds) föreslås en rad åtgärder för att minska miljöbelastningen från trafiksektorn. För att få harmoni mellan trafiken och vad naturen långsiktigt tål måste utsläppen av försurande ämnen minskas radikalt. Riksdagens mål för år 2000 för utsläpp av försurande ämnen och koldioxid bör därför enligt motionen skärpas. För transportsektorn innebär detta att, i förhållande till år 1989, utsläppen av koldioxid bör minska med 80 %, av kväveoxid med 85 % och av svaveldioxid med 40 %. Genom att skatteväxling införs, som innebär skattehöjningar för miljöförstöring och energiförbrukning och skattesänkningar på arbete, kan miljösituationen förbättras. I motionen framhålls vidare att förnyelsebara bränslen bör främjas, t.ex. motoralkoholer. Man bör även främja miljövänlig och energisnål bilteknik samt återvinning. I storstäderna bör ekonomiska styrmedel användas och satsningar på kollektivtrafik ske. Åtgärder för ökad cykelanvändning bör vidtas för att åstadkomma en bättre miljö.
I motion T222 (s) framhålls att Västsverige är hårt drabbat av försurning. Enligt motionen bör Sverige därför vara pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpassade kommunikationer. Sverige bör inom EU med kraft driva kraven på att utsläppen från fordonen bör minskas i så snabb takt som möjligt. Enligt motionen bör EU sträva efter att införa lika hårda bestämmelser för fordon som finns i vissa delar av USA.
I motion A446 (s) behandlas satsningar på vägar, broar och järnvägar i regioner, särskilt skogslänen, där kommunikationerna enligt motionärerna är eftersatta. Det framhålls att regioner med långa avstånd och gles bebyggelse behöver goda kommunikationer för att kunna utvecklas. Vägar, broar och järnvägar måste förstärkas i de delar av landet där kommunikationerna är eftersatta framhåller motionärerna. Satsningar på järnvägstrafik, Botniabanan och förlängning av Ostkustbanan från Sundsvall till Haparanda bör ske. Flyg, post- och teleservicen i dessa regioner bör också främjas framhålls det i motionen.
1.2 Utskottets ställningstagande
Enligt riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 är det övergripande målet för trafikpolitiken att erbjuda medborgarna i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159). Riksdagsbeslutet innehåller också fem delmål för trafikpolitiken som gäller tillgänglighet, effektivitet, säkerhet, god miljö och regional balans. En betydande samsyn finns mellan de politiska partierna om de övergripande trafikpolitiska målen. Denna samsyn är enligt utskottets mening betydelsefull.
1.2.1 Trafikpolitiken inom EU
I flera av motionerna understryks, som framgår ovan, betydelsen av att Sverige försöker påverka trafikpolitiken inom EU.
I motion T237 (m) framhålls sålunda att Sverige bör tillåtas använda 24 meter långa lastbilsekipage även i framtiden i nationell trafik. Sverige bör också enligt motionen verka för att rederinäringen får likvärdiga konkurrensvillkor. Även i motion T238 (fp) tas EU-frågorna upp. Bl.a. framhålls betydelsen av ett samarbete inom EU när det gäller standardiseringsfrågor på järnvägsområdet och utvecklingen av ett europeiskt flygtrafikledningssystem. Sverige bör enligt motionen aktivt inom EU verka för att trafikens miljöstörningar minskar. Regeringen bör medverka till skärpt gemensam lagstiftning med inriktning på ekonomiska styrinstrument och stimulanser för forskning och andra insatser för lägre emissioner. Enligt motion U503 (fp) bör förslagen inom EU om Transeuropean Networks (TEN) vad gäller transporter och telekommunikationer stödjas. I motion T222 (s) framhålls att Sverige aktivt inom EU bör driva kravet på renare fordon. I motionerna T215 (v) och T224 (v) farmhålls att Sverige måste vara pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpasade kommunikationer. Sveriges geografiska läge i EU gör att vi måste se över våra transporter och våra möjligheter till kommunikation inom den gemenskap som EU utgör. I detta arbete bör också kommunikationerna med Östeuropa beaktas. Länderna omkring Östersjön måste ha överläggningar om snabbtågstrafik och högfartståg.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sverige aktivt bör delta i utformningen av EU:s trafikpolitik. Det gäller bl.a. frågan om att Sverige även framöver bör tillåtas använda 24 meter långa fordon i nationell vägtrafik. Sverige bör vara pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpassade kommunikationer och därför inom EU med kraft bl.a. driva kraven på att utsläppen från fordonen bör minskas så snabbt som möjligt. Det är också enligt utskottet angeläget att infrastrukturen i Europa byggs ut i enlighet med det förslag om Transeuropean Networks (TEN) som utarbetas inom EU. Sverige bör också verka för att de olika trafikgrenarna får likvärdiga konkurrensvillkor inom EU. Enligt utskottets mening är det väsentligt att vår EU-politik kan utformas i så stor politisk enighet som möjligt. När det gäller de frågor som tagits upp i motionerna och som refererats ovan är samstämmigheten stor. Detta kommer enligt utskottets mening att innebära att Sverige med stor kraft kan driva dessa frågor i EU. Det är vidare självfallet så att vårt medlemskap i EU inte får innebära att våra förbindelser med Östeuropa försvagas. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att föra diskussioner med bl.a. länderna kring Östersjön om hur infrastrukturen skall byggas ut. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet med de EU-motioner som nu behandlats blir tillgodosett. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför inte erforderlig. Motionerna avstyrks därför av utskottet.
1.2.2 Övriga motionsförslag om trafikpolitikens inriktning
Övriga motioner om trafikpolitikens inriktning som behandlas i detta avsnitt understryker framför allt betydelsen av att trafikpolitiken ges en sådan inriktning att den kan bidra till att skapa ekonomisk tillväxt, att den värnar om miljön och att den tar regionalpolitiska hänsyn. I flera av motionerna betonas vikten av att trafikpolitiken präglas av en helhetssyn, dvs. att samtliga kommunikationsslag integreras i planeringsprocessen. I motionerna ges också en rad förslag på trafikpolitiska medel som kan användas för att uppnå målen. Det gäller exempelvis skatteväxling, avregleringar, marknadsstyrning, avgiftsstyrning och förändringar av investeringsplaneringen.
På förslag av trafikutskottet beslutade riksdagen i mars 1994 att en kommission skulle tillsättas för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. I enlighet med riksdagens begäran har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som i ett helhetsperspektiv skall utreda trafik- och informationsteknikfrågor (IT). Denna kommunikationskommitté skall behandla bl.a. trafikeringsfrågor, miljöanpassning, infrastrukturens utformning och investeringsplanernas inriktning, dimensionering av trafiken, finansieringsfrågor, regionalpolitiska effekter samt åtgärder på informationsteknikområdet. I detta sammanhang och med hänvisning till bl.a. riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988, anser regeringen att det nu är tid att förbereda ett nytt samlat kommunikationspolitiskt ställningstagande som bör utvidgas till att omfatta informationsteknik (IT) i form av bl.a. tele- och datakommunikationer. Regeringens avsikt är att, med bl.a. den ovan refererade kommitténs utredning som utgångspunkt, år 1997 förelägga riksdagen ett samlat förslag om kommunikationspolitiken. Regeringen har samtidigt i budgetpropositionen aviserat att avsikten är att under år 1996 lägga förslag till riksdagen om ny inriktning för infrastrukturplaneringen, bl.a. på grundval av kommitténs delredovisning av sitt uppdrag den 15 januari 1996. Regeringen har tillsatt flera andra utredningar som berör kommunikationspolitikens inriktning. I november 1994 tillsattes en utredning som skall utarbeta förslag till en långsiktig sjöfartspolitik. Vidare har regeringen i december 1994 beslutat om en särskild kommitté som skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad sjösäkerhet. Inom Kommunikationsdepartementet utarbetas för närvarande ett informationsteknikprogram (IT-program). En utredning om utformningen av vägtullar pågår. Trafik- och klimatkommittén avlämnar sitt slutbetänkande den 1 juni 1995. I stort sett samtliga de förslag som förs fram i motionerna kommer att behandlas av de ovan refererade utredningarna. Utskottet anser att resultatet från utredningarna och regeringens ställningstaganden bör avvaktas. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena är därför inte erforderligt. De avstyrks därför av utskottet.
2 Besparingar budgetåren 1997 och 1998
2.1 Regeringens överväganden
Regeringen begär i budgetpropositionen att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar. Som motiv till förslaget anför regeringen att fortsatta satsningar på infrastrukturen är angelägna för att dra landet upp ur den djupa lågkonjunkturen och för att skapa strukturella förutsättningar för att långsiktigt öka tillväxten och bibehålla välfärden. Enligt regeringens bedömning har dock det allvarliga statsfinansiella läget kommit att begränsa anslagsutrymmet för dessa satsningar liksom för satsningar på andra områden. Regeringens saneringsprogram för att komma till rätta med budgetunderskottet i statens finanser innehåller därför förslag till successiva minskningar av anslag inom Kommunikationsdepartementets område. Enligt regeringens förslag skall inom Kommunikationsdepartementets område år 1998 en successiv minskning av anslagen ha skett med 2,9 miljarder kronor, bl.a. genom minskningar av vissa investeringsanslag till Vägverket och Banverket. Därav genomförs minskningar med 1,15 miljarder kronor budgetåret 1995/96 (beräknat på 12 månader), med drygt 1,2 miljarder kronor budgetåret 1997 och slutligen med drygt 0,5 miljarder kronor budgetåret 1998. Regeringen framhåller vidare att genomförandet av förändringarna av investeringsanslagen kommer att prövas varje budgetår. Således kommer en ny prövning att ske närmast inför budgetåret 1997. Vidare kommer nuvarande investeringsplaner för perioden 1994--2003 att revideras vilket med regeringens tidsplan innebär att en eventuellt förändrad inriktning för planerna skulle börja gälla år 1998.
2.2 Motionsförslag
I motion T239 (kds) förordas att de beslutade vägprojekten enligt det program som riksdagen beslutade om år 1993 och som gäller 1994--2003 omfördelas inom perioden. Motionärerna anser att väginvesteringarna under perioden 1995--1998 bör förskjutas ett år till perioden 1999--2003. Järnvägsprojekten i programmet bör slutföras före år 2003.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om det allvarliga statsfinansiella läget och anser i likhet med regeringen att besparingar måste genomföras på anslagen inom Kommunikationsdepartementets område. Enligt regeringens bedömning kommer de aviserade besparingarna bl.a. att innebära vissa förskjutningar av de planerade infrastrukturinvesteringarna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inriktningen av besparingsåtgärderna inom Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998. Utskottets ställningstagande innebär en viss senareläggning av såväl väg- som järnvägsinvesteringarna. Enligt regeringen kommer dock samtliga planerade järnvägsinvesteringar att kunna genomföras under tioårsperioden. Väginvesteringarna kommer att kunna genomföras år 2004, dvs. med ett års försening. Utskottet avstyrker motion T239 (kds) i nu behandlad del.
3 Investeringsplaneringen
3.1 Regeringens överväganden
Riksdagen har år 1993, i samband med behandlingen av investeringsplanerna för perioden 1994--2003 för vägar och järnvägar, beslutat att investeringsplanerna skall revideras vart tredje år. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att revideringen av den nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med en första revidering år 1998. Bakgrunden till förslaget är enligt regeringen att en fyraårig revideringscykel skulle vara att föredra med anledning av att riksdagen övergått till fyraåriga mandatperioder. Eventuella förändringar av nu gällande investeringsplaner kommer enligt regeringen att prövas av den kommitté med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige som riksdagen särskilt beslutat om och som regeringen tillsatt. Regeringen avser att lägga fram förslag till riksdagen om ny inriktning för infrastrukturplaneringen under år 1996, bl.a. på grundval av kommitténs delredovisning av sitt uppdrag den 15 januari 1996. Reviderade investeringsplaner kan därmed föreligga våren 1998. Detta innebär en revidering fyra år efter det att nuvarande planer började gälla.
3.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att en fyraårig i stället för en treårig revideringscykel är att föredra med anledning av att riksdagen övergått till fyraåriga mandatperioder. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om att revideringen av den nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med en första revidering år 1998.
4 Motionsyrkanden om infrastruktursatsningar
Riksdagen lade i slutet av budgetåret 1992/93 fast en långsiktig plan för utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät. Väg- och järnvägsinvesteringar för totalt 88 miljarder kronor skall genomföras under den kommande tioårsperioden. Härtill kommer 10 miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej finansierade infrastruktursatsningar. Höga krav måste enligt utskottets mening ställas på planeringssystemet så att de projekt genomförs som uppvisar den högsta samhällsekonomiska avkastningen. Utskottet har flera gånger framhållit att det är angeläget att utveckla planeringsprocessen för att uppnå detta syfte. Enligt utskottets mening bör riksdagens och regeringens uppgift i denna planeringsprocess framför allt vara att anvisa medel, ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur. Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas. Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av trafiksystemet. Den närmare planeringen av olika infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en uppgift som kräver ett omfattande berednings- och samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den mångfald av beslut som erfordras för denna planering till främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen fastställer måste fattas av därtill kompetenta organ. Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden som berör åtgärder inom flera trafikslag bl.a. förslag om infrastruktursatsningar i olika delar av landet. Motionsyrkanden som berör ett specifikt område som exempelvis vägar eller järnvägar behandlas senare i vår i utskottsbetänkanden för dessa områden.
Flera motioner tar upp frågor om standarden på bl.a. olika Europavägar. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att målstandarden enligt nu gällande nationell väghållningsplan för perioden 1994--2003 ändras för vissa vägavsnitt från motorvägsstandard till 13 meters standard. De aktuella vägsträckorna som berörs av regeringens förslag är E 6 mellan Uddevalla och norska gränsen, E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro samt E 22 mellan Malmö och Karlskrona. Utskottet kommer senare i vår i sitt betänkande om Vägverket att behandla dessa frågor. Med hänvisning till vad som tidigare anförts om formerna för riksdagens inflytande när det gäller utbyggnaden av trafikens infrastruktur bör motionerna inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför samtliga de motionsyrkanden som redovisas i följande tabell. Utskottet bedömer att syftet med en stor del av dessa motionsyrkanden kan komma att tillgodoses i och med att det tioåriga investeringsprogram genomförs som riksdagen beslutade om i slutet av budgetåret 1992/93.
Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag
00>Motionsnr 21>Region 51>Åtgärd/yrkande 51>
00>T203 (mp) - yrk. 3 21>Västsverige 51>Utredning om trafiksituationen som helhet bl.a. om E 20, regional tågtrafik och överföring av gods från väg till järnväg.
00>T207 (kds) - yrk. 1 21>Norrköping 51>Norrköping bör definieras som nationellt logistiskt centrum.
00>T207 (kds) - yrk. 2 21>Norrköping 51>Pågående arbete i Norrköping om logistiskt centrum bör upptas i den parlamentariska trafikkommitténs arbete som pilotprojekt för utveckling och analys, bl.a. av transportsystem till Baltikum och Finland.
00>T207 (kds) - yrk. 3 21>Norrköping 51>Regeringen bör ges till känna om utvecklingsarbete i Norrköping och på vissa platser på kontinenten kring multimodala terminaler och s.k. Europlatforms.
00>Motionsnr 21>Region 51>Åtgärd/yrkande 51>
00>T208 (m) - yrk. 1 21>Blekinge län 51>Tillväxtfrämjande utbyggnad av infrastrukturen avseende väg, järnväg och flyg med anknytning till sydöstra Sverige och EU.
00>T216 (s) 21>Värmland 51>Satsningar på rv 45, 61, 62, 63, 64, E 18, länsvägar och Norge-- Vänernbanan mellan Göteborg och Karlstad samt Kil--Charlottenberg bör prioriteras. Snabbtåg Stockholm--Oslo via Värmlandsbanan. Kompensation för besparingar på enskilda vägar och på bidrag till kommunala flygplatser i skogslänen.
00>T219 (c) 21>Blekinge 51>Satsningar bör ske på Blekinge kustbana, en anknytning Kustbanan--Södra stambanan över Olofström, järnvägen Karlskrona-- Alvesta, E 22, rv 29 och 30 samt lv 121. Taxibana bör byggas på Kallinge flygplats. Samhället bör fortsätta att satsa på telekommunikationsområdet.
00>T223 (s) 21>Södermanland 51>Statsmakterna bör stödja utbyggnaden av regionaltågstrafik i länet och Mälardalen. Utbyggnad E 4, E 20, "Räta linjen" samt vägförbindelser med mellersta länsdelen. Tillämpningar på telekommunikationsområdet bör stödjas.
00>T227 (s) 21>Blekinge 51>Åtgärder för kommunikationerna med Öst- och Centraleuropa. Investeringar i Blekinge kustbana, Kust-till-kust-banan, anknytning Kustbanan--Södra stambanan över Olofström, E 22, rv 29 och 30 samt tvärled västkusten till västra Blekinge. Ny stamväg Göteborg--Karlskrona förordas. Taxibana bör byggas på Kallinge flygplats som bör klassas som internationell flygplats. Blekinge bör bli eget riktnummerområde.
00>Motionsnr 21>Region 51>Åtgärd/yrkande 51>
00>T229 (c) 21>Västsverige 51>Satsningar bör ske på Västkustbanan, Norge--Vänerlänken, Bohusbanan, Bergslagsbanan, Kust-till-kust-banan, banan Varberg-- Borås--Herrljunga samt att planeringen av Götalandsbanan slutförs. Satsningar bl.a. på E 6, E 20, rv 40 och 45. De fyra trafikverken bör samordna sin infrastrukturplanering på regional nivå i Västsverige.
00>T235 (s) 21>Stockholms län 51>Utveckling av kollektivtrafiken i Stockholms län med utgångspunkt från Dennisöverenskommelsen. Exempel på åtgärder är användning av miljövänlig dieselolja, miljöavgifter och lagstiftning för att begränsa utsläpp från tung trafik. Ny teknik viktig. Ökade resurser till kollektivtrafiken från miljöavgifter. Staten bör ta utökat ansvar för samordning av järnvägstrafiken i Mälardalen.
00>A470 (s) - yrk. 1 21>Västernorrlands län 51>Satsningar på bl.a. Norra stambanan, Kustbanan, järnvägen Sundsvall--Östersund samt snabbtåg Sundsvall--Stockholm. Bättre vägstandard och underhåll förordas bl.a. på mindre vägar och E 4. Telekommunikationerna och flygplatserna Midlanda, Kramfors/Sollefteå och Örnsköldsvik bör utvecklas. Avgift på flygbiljetter till stöd för olönsam flygtrafik och kommunala flygplatser. Affärsverkens service får ej försämras.
00>K630 (s) - yrk. 8 21>Skåneregionen 51>Satsningar på E 4, E 6, E 22 och rv 23 i delvis ny sträckning, rv 11 och 21. Västkustbanan bör gå genom Landskrona. Statsmakterna bör medverka till regionaltågstrafik kring Öresund. Riksbangård Syd bör prioriteras. De tre skånska flyplatserna måste utredas noga inför den kommande tågtrafiken till Kastrup.
Hemställan
1. beträffande trafikpolitiken inom EU att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T222 yrkande 1, 1994/95:T224 yrkande 1, 1994/95:T237 yrkande 10, 1994/95:T238 yrkandena 1--3 och 1994/95:U503 yrkande 10,
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206 yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10, 1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28, 1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310 yrkande 1, 1994/95:T505 yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 och 1994/95:A466 yrkande 10, res. 1 (m) res. 2 (c) res. 3 (v) res. 4 (mp)
3. beträffande besparingar budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen med avslag på motion 1994/95:T239 yrkande 6 godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar,
4. beträffande investeringsplaneringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att revideringen av den nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med en första revidering år 1998,
5. beträffande infrastruktursatsningar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T203 yrkande 3, 1994/95:T207 yrkandena 1--3, 1994/95:T208 yrkande 1, 1994/95:T216, 1994/95:T219, 1994/95:T223, 1994/95:T227, 1994/95:T229, 1994/95:T235, 1994/95:A470 yrkande 1 och 1994/95:K630 yrkande 8.
Stockholm den 14 mars 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Lena Sandlin (s).
Reservationer
1. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser i fråga om inriktningen av trafikpolitiken att ur kompetens-, konkurrens- och planeringssynpunkt är det viktigt att infrastrukturinvesteringarna hålls på en långsiktigt jämn nivå. Även om landets ekonomiska läge är ansträngt bör på sikt kommunikationspolitiken få ett eget mål relaterat i procent av exempelvis BNP. Beroende på bristande underlag finns svårigheter att jämföra olika trafikslag inför beslut bl.a. om investeringar. Enligt utskottets mening bör regeringen förbättra beslutsunderlaget så att beslut om framtida investeringar underlättas. Flerdimensionella planeringsmodeller som belyser behov och kostnader måste vidare tillskapas för att underlätta en avvägning mellan olika trafikslag. Detta bör bli en viktig uppgift för regeringens kommunikationskommitté. Det finns vidare ett behov av en ändrad hanteringsordning för stora infrastrukturprojekt. Syftet bör bl.a. vara att minska tiden från plan till färdigställande av infrastrukturprojekt, vilket innebär parallell ärendebehandling i myndighetsledet samt förtur för stamvägnätsprojekt och övriga projekt över ett visst belopp. Utskottet förordar ökad marknadsstyrning i kombination med trafikrelaterade avgifter. I vissa fall krävs dock skattefinansiering. För infrastrukturinvesteringar bör införas ökad marknadsstyrning och även självfinansiering av vägar. Mot bakgrund av det besvärliga statsfinansiella läget anser utskottet därför att det bör prövas om något eller några av de större väginvesteringarna kan överlåtas till marknaden exempelvis enligt den modell som använts vid upphandlingen av Arlandabanan. Om det finns en kommersiell efterfrågan bör enskilda entreprenörer ges möjlighet att bygga och ta ut avgifter för vägar. Ett enkelt och överskådligt regelsystem för en sådan hanteringsordning bör utarbetas. Utskottet anser att regeringens kommunikationskommitté bör ges uppdrag att se över vilka regleringar som verkar hämmande för konkurrensen och därför kan tas bort. De regleringar som inte kan motiveras som skydd för liv, hälsa och miljö bör avskaffas. Trafik som helt eller delvis finansieras med offentliga medel bör alltid upphandlas i konkurrens. I fråga om trafikens kostnadsansvar anser utskottet att nya beräkningar om trafikslagens samhällsekonomiska påverkan bör ske eftersom faktorerna inte är statiska. Sambandet bör bli bättre mellan skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar och underhåll av infrastrukturen. Helst bör varje trafikslag betala sina egna kostnader, bl.a. för infrastruktur och miljöpåverkan, och inget trafikslag bör överbeskattas. Långsiktigt bör trafikslagen härvid likabehandlas men vid omställningen bör hänsyn tas till näringslivets internationella konkurrenskraft. En översyn bör därför göras av förhållandet mellan statens intäkter och utgifter för trafikslagen, så att på sikt det ekonomiska förhållandet kan regleras och resp. trafikslag fullt ut kan finansiera den egna infrastrukturen. Utskottet anser att hanteringen på regeringsnivå av frågor om bilismen bör ses över. Någon form av samordningsansvar bör finnas inom regeringskansliet. En bilsocial utredning bör genomföras för att belysa effekterna av ökade bilkostnader innan ytterligare förändringar av villkoren för bilinnehav diskuteras. Utskottet anser vidare att en del av nuvarande skatt på fordon i vägtrafik och drivmedel bör läggas om till en allmän vägavgift relaterad till användandet av vägarna. Trafikskatter bör ej tas ut på ägandet av fordon. Dessa förändringar bör genomföras tillsammans med övriga EU-länder. Utskottet anser att områdesavgifter inte bör införas men att trängselavgifter kan accepteras och användas för att finansiera nya vägar. Enligt utskottets mening bör en helhetssyn anläggas på miljöområdet vad avser vägtrafikens miljöpåverkan, reningsteknik, skatter, avgifter m.m. Miljöarbetet inom EU är viktigt. Trafiken bör belastas med miljöavgifter i förhållande till miljöpåverkan. Ett system med miljöavgifter och skattereduktioner möjliggör styrning mot en bättre miljö. Miljöavgifter kan införas på miljöfarliga utsläpp och skattesänkningar genomföras på drivmedel med låg miljöpåverkan. Nuvarande miljöavgift för dieselfordon över 3,5 ton bör avvecklas när ett nytt system med miljörelaterade avgifter införs. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T206 (m), T210 (m), T237 (m) och T505 (m) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T206 yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8 och 1994/95:T505 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28, 1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 och 1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets bedömning har regeringen i budgetpropositionen nedprioriterat det regionalpolitiska delmålet i trafikpolitiken. Utskottet förordar en bibehållen prioritering av det regionalpolitiska målet för kommunikationerna i kombination med regeringens mål om satsningar på informationsteknologin. Utskottet anser beträffande inriktningen av investeringar i infrastruktur att utifrån en transportekonomisk helhetssyn bör miljövänliga transporter prioriteras. Systemlösningar bör eftersträvas för både gods- och persontransporter, och investeringar bör göras utifrån varje regions specifika samhällsekonomiska förutsättningar. Samordnade trafiklösningar är viktiga och för långväga transporter bör järnvägs- och sjöfartslösningar eftersträvas. Med hänvisning till riksdagens uttalande med anledning av betänkande 1992/93:TU35 om investeringar i trafikens infrastruktur anser utskottet att det är angeläget att sjöfart, luftfart, post- och telekommunikationer integreras i den fortsatta planeringen. Utskottet anser att transporternas miljöaspekter och informationsteknologin som alternativ till transporter bör betonas. Det är angeläget att vidta åtgärder för att miljöanpassa trafiken. Miljöeffekterna och dagens krav på resurshushållning måste alltmer vägas in vid analyser av väginvesteringarnas betydelse för samhällsutvecklingen. En fördjupad analys av sambandet mellan samhällsnytta och investeringar i infrastruktur bör göras. Utskottet anser vidare att miljöstörande verksamhet ej bör ges ekonomiskt stöd och att kommunerna bör kunna få införa trängselavgifter i tätorterna. Tjänstebilsbeskattningen bör utformas efter fordonens miljö- och trafiksäkerhetsegenskaper. Fordonsskatten bör höjas om fordonet saknar katalysatorrening av avgaserna, och katalysatorrening bör införas på arbetsredskap. Utskottet anser vidare att miljöavgifter bör införas på sjöfarten samt att flygets miljöskatter bör utvecklas, t.ex. genom miljörelaterade landningsavgifter och miljöklassning av flygplan efter buller. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T232 (c) yrkandena 1 och 2, T310 (c) yrkande 1 och Jo641 (c) yrkandena 13 och 15 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T310 yrkande 1, Jo641 yrkandena 13 och 15 samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206 yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10, 1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T505 yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:A446 yrkande 5 och 1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att regeringen i sitt fortsatta utredningsarbete bör beakta en rad krav med anknytning till bl.a. miljön. Detta bör ske i Kommunikationskommittén samt även i Trafik- och klimatkommittén. Härvid bör betydelsen av tidsfaktorn för transporter och dess konsekvenser för miljö, ekonomi m.m. beaktas. Behov av åtgärder för att minimera de risker som är förenade med transport av farligt gods bör kartläggas. Internationell samverkan för skydd av miljö och människor genom att skapa gemensamma regler bör framhållas. Ansvarsförhållandena mellan dem som utför och dem som använder transporter och kommunikationer bör klarläggas. Vidare bör utredningarna beakta möjligheterna att använda taxor och avgifter som styrmedel för bättre miljö. Kraven på kommunikationssystemen bör i allt större utsträckning ta hänsyn till miljöpåverkan och resursutnyttjande. Särskilt bör beaktas miljöpåverkande utsläpp och nyttjandet av de ändliga naturtillgångar som transporter och kommunikationer kräver i dagsläget. Utskottet anser vidare att det fortsatta utredningsarbetet bör kompletteras med ett kunskapsinriktat synsätt tillsammans med det traditionella handlingsinriktade synsättet. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T215 (v) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T215 i denna del samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206 yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10, 1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28, 1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310 yrkande 1, 1994/95:T505 yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 samt 1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att riksdagens beslut år 1993 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. bör omprövas i vissa delar. Investeringarna bör ges en annan inriktning eftersom det trafikpolitiska beslutet är undermåligt från miljösynpunkt. Särskilt gäller detta beträffande större vägprojekt. Eftersom miljökonsekvenserna av transportsätt som drivs med fossila bränslen är mycket allvarliga krävs en medveten strategi för att förändra våra kommunikationer. De fördelar som bil och flyg erbjuder är emellertid så pass uppskattade och etablerade att det krävs alternativ som inte stör samhällets funktion och utveckling. Investeringar i järnvägar och kollektivtrafik bör öka medan investeringar i vägar bör reduceras. Utskottet anser vidare att miljöskuldsberäkningen bör medtas och redovisas i projektkalkyler för infrastrukturprojekt. Det bör påpekas att vägtrafikens externa kostnader inte beaktas, vilket bör ske. Utskottet anser att vägprojektkalkyler i framtiden skall innehålla de verkliga samhällskostnaderna, bl.a. kostnader för olyckor och miljöförstöring. För att klara de utsläppsmål som Sverige föresatt sig bör vägtrafiken ytterligare minska utsläppen av giftiga ämnen och därför anser utskottet att en rad olika miljöskatter bör införas på utsläppen så att trafiken tvingas bära sina verkliga samhällskostnader. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp) yrkandena 1--3 och 28 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28 samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206 yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10, 1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310 yrkande 1, 1994/95:T505 yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 samt 1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Kenth Skårvik (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna står bakom majoritetsskrivningen i betänkandet. I avvaktan på att de utredningar som tillsatts på trafikområdet skall bli klara finner vi inga skäl till att ha en annan syn på trafikpolitikens inriktning än den som redovisas i majoritetens skrivning. Vi vill dock passa på att i detta yttrande framhålla hur Folkpartiet liberalerna i stort ser på trafikpolitiken. Vi liberaler vill skapa ett samhälle där människor, idéer och varor kan resa, förmedlas och transporteras snabbt och effektivt. Kommunikationer är samhällskroppens blodomlopp och nervsystem. Väl utbyggda kommunikationer inom Sverige är nödvändiga för näringsliv och sysselsättning i alla delar av landet. En liberal trafikpolitik strävar efter att undanröja hinder för individens fria val av kommunikation. Ett av hindren är tillgången till olika alternativ, bil, tåg, flyg, tele och IT. Ett annat hinder för det fria valet är differensen mellan den kostnad som individen möter och den verkliga totalkostnaden för de olika alternativen. Miljökostnaderna är långt ifrån klarlagda och ofullständigt fördelade. Beskattningen innehåller klara snedvridningseffekter. Riskerna för skador måste minimeras vid alla typer av kommunikation. Riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 står Folkpartiet liberalerna bakom. Vi förutsåg i en reservation redan då att de åtgärder för att förverkliga beslutet som föreslogs av den dåvarande regeringen inte skulle komma att leda till målet. Det har dessvärre visat sig vara sant. Staten har ett övergripande ansvar för att kommunikationerna fungerar tillfredsställande. Insatser i kommunikationssystemen är i princip av två slag -- dels åtgärder för att undanröja flaskhalsproblem, dels offensiva insatser för att stimulera en önskvärd utveckling. Trafikens miljöpåverkan varierar starkt. Ökad användning av ekonomiska styrmedel leder på sikt till lägre total miljöbelastning. Den fria konkurrensen garanterar låga kostnader för trafikanterna. Monopol är hindersamma och bör undanröjas. Statens övergripande ansvar innebär inte att staten har något försteg som trafikutövare. Tvärtom är det angeläget att rollerna som ansvarig myndighet och operatör klart skiljs åt. Säkerhetsarbetet måste bli effektivare. Goda kommunikationer med utlandet är en förutsättning för Europasamarbetet. Resor till och från arbetet, serviceställen och fritidsaktiviteter är viktiga för ett fungerande vardagsliv, där informationstekniken får en allt större betydelse.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Förslag till riksdagsbeslut1 Motionerna2 Utskottet6 1 Inriktningen av trafikpolitiken6 1.1 Motionsförslag6 1.2 Utskottets ställningstagande11 1.2.1 Trafikpolitiken inom EU11 1.2.2 Övriga motionsförslag om trafikpolitikens inriktning12 2 Besparingar budgetåren 1997 och 1998.13 2.1 Regeringens överväganden13 2.2 Motionsförslag14 2.3 Utskottets ställningstagande14 3 Investeringsplaneringen14 3.1 Regeringens överväganden14 3.2 Utskottets ställningstagande15 4 Motionsyrkanden om infrastruktursatsningar15 Hemställan19 Reservationer20 Särskilt yttrande25