Trafikpolitikens mål
Betänkande 1993/94:TU16
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU16
Trafikpolitikens mål
Innehåll
1993/94
TU16
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning av hur vi skall uppnå ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem. Ett sådant transportsystem måste bli miljömässigt hållbart och får inte ge långsiktiga och bestående skador på människor, natur, kultur, miljö och klimat. Utskottet tillstyrker motionsyrkanden från Socialdemokraterna i vilka begärs att en kommission tillsätts som skall utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Utgångspunkten för planeringen skall vara en helhetssyn på trafiksystemet. Ett enigt utskott understryker informationsteknologins betydelse för Sveriges utvecklingsmöjligheter och det angelägna i att åstadkomma en nationell kraftsamling kring dessa frågor.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och en meningsyttring av v-suppleanten. S- och nyd-ledamöterna har avgett var sin reservation avseende inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem. M-, fp-, c- och kds-ledamöterna har avgett en reservation avseende samordnad investeringsplanering. Detsamma har nyd-ledamoten gjort.
Propositionen
Motionerna
1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrens i trafiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafik och miljö.
1993/94:T213 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordningsbehovet mellan hela Mälardalsregionen och olika statliga organ, vilka har betydelse för den framtida trafikplaneringen.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan som visar hur kommunikationssektorn skall kunna ingå i det uthålliga kretsloppssamhället, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att trafiksektorn skall ingå i kretsloppssamhället, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda utvecklingen av de elektroniska kommunikationerna.
1993/94:T217 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av logistiska centra, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla Norrköping som transportcentrum.
1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (båda kds) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda skatteväxling på trafikens område i syfte att gynna kollektivtrafik och miljövänliga bränslen.
1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att en kommission snarast bildas med syfte att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innehållet i ett miljöanpassat trafiksystem, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av en strategi för hamnverksamheten, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildandet av en kommission för informationsteknik.
1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska regeringens anslag A, bilaga 7, med 2 miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor samt anslagen B t.o.m. G med 0,1 miljarder kronor till 2,7 miljarder kronor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lägga Lindbeckkommissionens förslag till grund för fortsatta åtgärder på infrastrukturens område, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast låta utreda förutsättningarna för samordning och planering mellan Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket.
1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte använda skatter och avgifter som styrmedel för avgasutsläpp och andra föroreningar, utan använda gränsvärden och tid för införande av dessa gränsvärden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte satsa på avgiftsfinansierade miljardprojekt och förstöra städers kulturmiljöer utan endast bygga bort flaskhalsar, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda hur mycket utsläpp som kommer från annan trafik än personbilen och föreslå åtgärder mot detta med gränsvärden och tid, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa tydliga och långsiktiga spelregler för bilindustrin, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att informera landets trafikplanerare om att jämnt flytande trafik minskar utsläppen och att ryckig trafik gör tvärtom, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbjuda biltullar, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att som en målsättning låta kollektivtrafiken bära sina egna kostnader i större utsträckning.
1993/94:T413 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av en samlad genomgång av behov och möjligheter att använda modern teknik inom vägtrafiksektorn.
1993/94:T808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar direktiv till och tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgifter enligt vad som anförts i motionen.
1993/94:T809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast tillsätta en kommitté om telepolitiken.
1993/94:T902 av Margareta Gard och Mona Saint Cyr (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att landstingens huvudmannaskap för viss regional kollektiv persontrafik bör upphöra.
1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt initiativ för att utveckla elektroniska höghastighetsnät med stor kapacitet för universitet, högskolor, forskningsinstitutioner och teknikorienterade företag i Stockholmsregionen.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafiken och miljön, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi för trafikpolitiken i ett Europaperspektiv.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 13. att riksdagen hos regeringen begär att en nationell plan för utbyggnad av infrastrukturen snarast upprättas, 14. att riksdagen hos regeringen begär att en IT-kommission snarast bildas med syfte att samordna utvecklingen av den framtida informationsteknologiska infrastrukturen.
1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att infrastrukturverkens organisation skall sammanfalla med den regionala politiska och administrativa indelningen.
Utskottet
1 Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem
1.1 Regeringens överväganden
Regeringen anser att ekonomisk tillväxt inte är synonymt med ökad välfärd. Det gäller därför att söka förena grundläggande resebehov i våra dagliga liv och andra fundamentala transportbehov som inte ger långsiktiga och bestående skador på människor, natur, kulturmiljö och klimat. Transportsystemet måste bli miljömässigt hållbart och får inte lämna en miljöskuld till kommande generationer. Regeringens strategi för att uppnå detta innebär en ökad användning av biobränslen, en ökad användning av ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, förbättrad kollektivtrafik samt utökad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet. De miljömål Sverige i dag använder är enligt regeringen kortsiktiga etappmål. Det är angeläget att de mer långsiktiga målen fastställs både nationellt och i internationell samverkan. Utarbetandet av ett förslag till ett miljöanpassat och långsiktigt bärkraftigt transportsystem bör ge svar på följande frågor.
1. Vilka miljömässiga krav ställs långsiktigt på transportsektorn från vetenskapliga utgångspunkter?
2. Vilken teknisk potential finns för utveckling av fordon och bränslen?
3. Vilka styrmedel bör användas och hur starka bör dessa vara? Vilka styrmedel är kostnadseffektiva?
4. Hur återverkar detta på olika slag av transporter? Kommer vårt dagliga resande till och från arbetet att behöva ändras? Kommer de dagliga varutransporterna att påverkas? De internationella transporterna? Vårt fritidsresande?
5. Vilka konsekvenser får miljöanpassningen för statens och kommunernas engagemang i trafikplaneringen och i investeringsplaneringen i ett längre perspektiv?
1988 års trafikpolitiska beslut innebär att samhällsekonomiska avgifter skall införas för bl.a. de miljöskador resp. trafikslag orsakar. I propositionen framhålls att en miljömässigt motiverad prissättning ännu inte fått en systematisk tillämpning, vilket innebär att trafiken inte bär sina fulla miljökostnader. Sverige är ett av de europeiska länder som tillämpar miljöstyrning med hjälp av ekonomiska styrmedel. Ett flertal exempel redovisas där styrmedlen anses ha gett mycket god miljöeffekt. Det gäller differentierade skatter på samtliga oljeprodukter, bensinskatterna och koldioxidskatten. Regeringen anser att det finns anledning att utreda förutsättningarna för ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. Hänsyn måste härvid tas till andra angelägna mål som en bibehållen konkurrenskraft och att skattetrycket inte höjs av eventuella förändringar. En parlamentarisk utredning kommer att tillsättas inom kort.
Regeringen framhåller vidare att miljöhänsynen i olika lagar och författningar som berör kommunikationsområdet måste förstärkas. Miljöskyddskommitténs förslag till en samlad miljöbalk innebär ett automatiskt behov av att se över sektorslagstiftningen. Utöver det arbete som genomförts av kommittén behöver en översyn ske av t.ex. vägtrafikkungörelsen, yrkestrafiklagen, skattelagstiftningen samt parkeringslagstiftningen. Nuvarande regler förhindrar t.ex. utvecklingen av organiserade former för samåkning liksom möjligheterna att ange miljökrav för den yrkesmässiga trafiken. Arbetsgivarnas möjligheter att gynna miljövänliga resealternativ försvåras likaså. Regeringen kommer att tillsätta en utredning, som ges uppgiften att lämna förslag till miljöanpassningar av berörda lagar och författningar som gäller inom trafikområdet. Det är också enligt regeringen nödvändigt att lägga fast strategier för utvecklingen av investeringar i bebyggelse och transportinfrastruktur samt åtgärder för att främja miljövänliga transportsätt. Den fysiska planeringen har här en viktig uppgift. Regeringen avser att lägga fram ett förslag till lagstiftning för byggande av järnvägar som tillgodoser moderna krav på en bred planeringsprocess som är förankrad i kommunal och regional planering och bland berörd allmänhet. Arbete pågår också inom regeringen med syfte att se över berörda lagar för att i lokaliseringsbeslut om vägar och järnvägar ge ökade möjligheter att beakta de miljö- och trafikpolitiska aspekterna och de krav som olika lagstiftningar ställer. Enligt regeringen måste åtgärder sättas in så att kollektivtrafikens konkurrenskraft kan förstärkas. Det kollektiva resandet i Sverige är i dag på tillbakagång. Framför allt har den lokala trafiken (stadstrafiken) stagnerat, bl.a. resorna till och från arbetet. Regeringen kommer mot denna bakgrund att utfärda tilläggsdirektiv till Trafik- och klimatkommittén rörande kollektivtrafikens framtida konkurrenskraft. I propositionen framhålls också att ny teknik kan bidra till miljöförbättringar inom vägtrafiken. Regeringen avser att senare återkomma till frågan hur investeringarna skall ske med avseende på behoven av ny teknik som samspelar med möjligheterna att genomföra miljöförbättringar inom vägtrafiken. Det kan handla om snabbladdningsstationer för elfordon, trafikflödesinformation direkt till fordonen, anpassningar av ljussignaler samt trafikguidning till parkeringshus m.m.
1.2 Motionerna
I motion T224 (s) framhålls att det i årets budgetproposition finns en programförklaring om framtidens trafiksystem men att det saknas konkreta åtgärder. Motionärerna efterlyser också en analys av vad EES-avtalet och ett eventuellt kommande medlemskap i EU kommer att innebära för trafiksektorn. Enligt motionen bör arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart trafiksystem innehålla följande. Miljömål fastställs för varje trafikslag. 1988 års trafikpolitiska beslut följs genom att trafiken skall bära sina egna kostnader. Utformning av ekonomiska styrmedel för att uppnå ett miljöanpassat trafiksystem. Samhällsplanering som leder till minskat transportbehov. Satsning på kollektivtrafiken, främst i storstadsområdena. Störningarna från transporterna minskas genom: överföring av främst tunga godstransporter till järnväg eller fartyg, utveckling av renare fordon och arbetsmaskiner genom utvidgning av miljöklassningen och skärpta avgaskrav, utredning för att ta fram ett system för miljöklassning av små motorer, utvecklingsprojekt tillsammans med bilindustrin för att ta fram energisnåla och krocksäkra bilar, utveckling av renare bränslen, miljökrav på fartygsmotorer och krav på svavelfattiga oljor för fartyg som trafikerar svenska hamnar. Gods- och persontrafiken på järnväg effektiviseras t.ex. genom satsning på godsbanor och förändring av banavgifterna för att stimulera till ökad järnvägstrafik. Effektivisering av sjötransporterna genom åtgärder på fartygen och förändring av verksamheten i hamnarna. Satsning på informationsteknologin för att minska och samordna transporterna, styra trafikströmmarna och öka trafiksäkerheten. Aktivt arbete inom EU och i andra internationella organ för att åstadkomma renare fordon genom bl.a. införande av miljöklasser för fordon och bränslen.
Det bör enligt motionen vara Naturvårdsverket som i samarbete med trafikverken får i uppdrag att utarbeta miljömål för varje trafikslag. Trafikverken bör få i uppdrag att utforma åtgärdsprogram för resp. trafikslag inom ramen för en nationell plan för kommunikationssystemet. Motionärerna anser det rimligt att skärpa avgaskraven på äldre bilar med undantag av vissa s.k. veteranfordon. Vidare bör effekterna av en höjning av skrotningsavgiften undersökas liksom organisationen av skrotningsverksamheten för att öka möjligheterna till återvinning av bildelar. En stor belastning på miljön åstadkoms av tunga fordon, arbetsfordon och olika slag av små motorer i t.ex. båtar och gräsklippare. Ett system för miljöklassning av små motorer bör därför arbetas fram.
I motion Jo694 (s) framförs synpunkter på trafiken och miljön som överensstämmer med dem i ovanstående motion. I motion Jo694 (s) understryks särskilt att regeringen bör utarbeta en strategi för att förebygga negativa konsekvenser av EES och ett eventuellt EU-medlemskap. En sådan strategi bör bl.a. innehålla förslag till ökat engagemang för att förmå EU att anta ett direktiv om koldioxidskatt. En plan för hur godstransporterna skall läggas om till förmån för större andel transporter på järnväg och med sjöfart behövs också. Därtill krävs enligt motionen att Sverige verkar för att utsläppskraven skärps både i Sverige och i EU.
I motion T228 (nyd) framhålls att transporter är ett viktigt konkurrensmedel framför allt i den internationella handeln. Motionärerna vill att bilen även i framtiden skall vara en huvudtransportör för det svenska folket. Utan vägtrafik skulle Sverige inte fungera. Glesbygden skulle inte kunna överleva utan bilen. Enligt motionen är en god miljö en av förutsättningarna för vår framtida överlevnad. Effekterna av olika åtgärder inom skilda områden bör förutsättningslöst ställas mot varandra så att största möjliga miljöförbättring uppnås med minsta störning av t.ex. trafiken och till lägsta kostnader för konsumenterna. Enligt motionen måste ett individuellt nollemissionsfordon (bil) tas fram. Detta kan vara någon form av hybridbil. Riksdagen bör sätta upp gränsvärden på utsläpp och inte styra genom straffbeskattning av den befintliga fordonsparken. Vidare framhålls att man inte bör satsa på avgiftsfinansierade miljardprojekt som förstör städernas kulturmiljöer. Det kan räcka med att bygga bort de värsta flaskhalsarna. Trafikplanerarna måste informeras om att jämnt flytande trafik minskar utsläppen medan ryckig trafik ökar dem.
I nyd-motionen begärs vidare att även utsläpp från andra fordon än bilar skall utredas och åtgärdas. Det kan gälla traktorer, arbetsredskap, färjor och flygplan. Dessa kommer annars att släppa ut mer kväve än den samlade bilparken. I motionen betonas vikten av att staten ger industrin klara spelregler för framtiden. Därigenom skapas en framförhållning så att t.ex. bilindustrin hinner ställa om sin produktion. Motionärerna anser att det är en mänsklig rättighet att kunna åka in till städer och samhällen för att t.ex. göra inköp utan att erlägga biltullar. Dessa bör därför förbjudas. Vägavgiften bör kunna användas vid mycket speciella tillfällen som en del i finansieringen av infrastrukturen.
Enligt motion T228 (nyd) måste målet för kollektivtrafiken vara att kostnaderna i högre grad skall bäras av konsumenterna. En resa man inte är beredd att betala för behöver kanske inte göras.
I motion T226 (nyd) begärs att de av regeringen föreslagna anslagen för infrastrukturutbyggnad under littera A minskas med 2 miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor samt att anslagen under littera B t.o.m. G reduceras med 2 % till 2,7 miljarder kronor. Vidare anser motionärerna att Lindbeckkommissionens förslag skall ligga till grund för statsmakternas fortsatta åtgärder på infrastrukturens område.
I motion T216 (v) framhålls att tvetydighet och brist på ett längre tidsperspektiv kännetecknar regeringens kommunikationspolitik. Å ena sidan höjer man bensinskatten, å andra sidan planerar man att bygga nya motorvägar. Å ena sidan vill man minska kväveoxidutsläppen, å andra sidan vill man bygga en Öresundsbro vars trafik kommer att generera ökade kväveoxidutsläpp. På punkt efter punkt är det tydligt att starka särintressen såsom bilindustri, oljeindustri och byggföretag styr regeringens beslut. Detta är olyckligt och bromsar den nödvändiga moderniseringen av samhället i miljöanpassad riktning. Regeringen redovisar enligt v-motionen på undanskymd plats att endast ett av fyra mål beträffande luftföroreningar uppnås. Utsläppen av svaveldioxid, koldioxid och kväveoxider ligger på höga nivåer, långt över vad naturen tål. I motionen begärs att regeringen snarast utarbetar och förelägger riksdagen en plan som visar hur kommunikationssektorn på allvar skall kunna ingå i kretsloppssamhället. Satsningar på kollektiva färdmedel bör ske på bekostnad av individuella och/eller energislukande transportslag.
Enligt motion T204 (fp) präglas trafiknäringen fortfarande av alltför många regleringar och monopolbildningar. Därför bör konkurrensen främjas mellan trafikföretag, för att konsumenternas behov skall kunna tillgodoses till rimliga priser. Motionärerna förordar vidare stora satsningar på järnvägen och telekommunikationer som ett miljövänligt alternativ.
I motion T223 (kds) framhålls att på längre sikt bör en skatteväxling ske mellan transporter och arbete, så att skatten på transporterna -- främst bränslet -- successivt höjs, varvid skatten på arbete kan sänkas. Denna fråga bör utredas av den kommande parlamentariska utredningen om hur en skatteväxling för miljön kan utformas.
1.3 Utskottets ställningstagande
Det övergripande målet enligt 1988 års trafikpolitiska beslut är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159). Riksdagen ställde sig också vid detta tillfälle bakom de fem delmål om tillgänglighet, effektivitet, säkerhet, god miljö och regional balans som föreslogs i den trafikpolitiska propositionen. Av föregående avsnitt framgår att de motioner som nu behandlas framför allt understryker betydelsen av att trafikpolitiken ges en inriktning som värnar om miljön.
I s-motionen förs krav fram på att en omställning skall göras av trafiksystemet i mer miljövänlig riktning, att miljömål fastställs för varje trafikslag, att ekonomiska styrmedel utformas för att uppnå ett miljöanpassat trafiksystem, att satsningar görs på kollektivtrafiken, att sjötransporterna effektiviseras och att ett aktivt miljöarbete görs inom EU och andra internationella organ. I nyd-motionerna framhålls att biltullar och andra skatter och avgifter inte bör användas som styrmedel i trafikpolitiken. I stället bör tydliga och långsiktiga spelregler skapas för bilindustrin såsom gränsvärden för tillåtna utsläpp. Enligt dessa motioner är det viktigt att minska utsläppen genom att bygga bort flaskhalsar och undvika onödiga stopp i trafiken. I v-motionen begärs att regeringen utarbetar en plan som visar hur kommunikationssektorn skall kunna ingå i ett uthålligt kretsloppssamhälle, vilket bl.a. betyder satsning på kollektiva färdmedel på bekostnad av individuella och energislukande transportslag.
Utskottet anser att det råder en betydande samsyn mellan de politiska partierna om de övergripande trafikpolitiska målen. Utskottet menar också att enighet råder om att trafiksystemet måste utformas så att konsekvenserna för miljön blir acceptabla. De åtgärder som hittills har genomförts har bidragit till att begränsa trafikens miljöpåverkan. Trafiktillväxten inte bara i Sverige utan i hela Europa kan komma att innebära att utsläppen från trafiken på längre sikt ökar trots de redan vidtagna åtgärderna. Utskottet delar regeringens uppfattning att detta ställer krav på att det långsiktiga tänkandet förstärks och att mer radikala och samlade åtgärdsprogram genomförs som angriper miljöhoten på bred front. Utskottet menar att det program som redovisas i propositionen medför att möjligheter kommer att finnas att utforma transportsystemet så att det blir miljömässigt hållbart. Regeringens strategi innebär en ökad användning av biobränslen, en ökad användning av ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, förbättrad kollektivtrafik samt utökad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet. När det gäller miljömål för varje trafikslag, som tas upp i motion T224 (s), kommer regeringen att föreslå att Trafik- och klimatkommittén skall redovisa för- och nackdelar med sektorsspecifika mål samt utarbeta förslag till tidsmässigt anpassade miljömål för resp. trafikslag för arbetet på kort och lång sikt. Sverige är ett av de europeiska länder som tillämpar miljöstyrning med hjälp av ekonomiska styrmedel. Det gäller t.ex. differentierade skatter på oljeprodukter, inkl. dieselolja, kopplade till olika kvaliteter, skatterna på bensin och koldioxidskatten. Regeringen anser att det finns anledning att utreda förutsättningarna för ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. Även frågan om skatteväxling kommer därvid att behandlas. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att utnyttja ekonomiska styrmedel för att förbättra miljön inom trafikområdet.
I flera av motionerna förordas en ökad satsning på kollektivtrafiken.
Utskottet vill med anledning härav erinra om det beslut om utbyggnad av infrastrukturen som riksdagen fattade i juni 1993. Beslutet innebar bl.a. att investeringar i stomjärnvägar skall göras för 32 miljarder kronor under den närmaste tioårsperioden. Därmed kommer järnvägens konkurrenskraft att förstärkas avsevärt. Betydande investeringar skall också göras i länsjärnvägsnätet. De tre storstadsuppgörelserna innebär att stora satsningar görs i de kollektiva trafiksystemen. Staten bidrar med 5,5 miljarder kronor. Utskottet instämmer i regeringens och motionärernas bedömning att det är angeläget att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft ytterligare. Av propositionen framgår att Trafik- och klimatkommittén kommer att behandla denna fråga.
I såväl motion T224 (s) som Jo694 (s) framförs krav på att regeringen skall utarbeta en strategi för att förebygga de negativa konsekvenser i form av trafikökningar som kan uppstå till följd av EES-avtalet och ett eventuellt EU-medlemskap.
Av propositionen framgår att det internationella arbetet med frågor som berör trafik och miljö har intensifierats under det gångna året. Inte minst medlemskapsförhandlingarna med EU har inneburit omfattande kontakter bl.a. rörande EU:s vitbok om varaktig rörlighet. Sveriges arbete i EFTA:s, EU:s och ECE:s expertgrupper avseende bilavgasfrågor har varit omfattande. Sverige har bl.a. fört fram förslag om att införa krav på att koldioxidutsläppen från enskilda fordon skall minskas. Sverige verkar vidare aktivt inom FN och Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) för att miljöanpassa transportsystemet. Inom Östersjöregionen pågår arbetet med att slutföra en ministerdeklaration mellan stater runt Östersjön avseende trafik- och miljöarbetets inriktning.
Enligt motion T204 (fp) bör konkurrensen mellan trafikföretagen främjas för att konsumenternas behov skall kunna tillgodoses till rimliga priser.
Utskottet vill erinra om att ett omfattande arbete pågår för att öka effektiviteten inom kommunikationssektorn genom bl.a. avreglering av marknaderna för att öka konkurrensen. Såväl taxinäringen som den inrikes luftfarten har avreglerats. Post- och telemarknaderna är också öppna för konkurrens. Postverket och Televerket har ombildats till bolag. Vägverket och Banverkets organisation skall marknadsanpassas. Regeringen kommer vidare inom kort att lämna förslag om att avskaffa Svensk Bilprovnings monopol och avreglera järnvägsmarknaden. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna den inriktning av utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem som presenteras i propositionen. Vad utskottet anfört innebär att de motionsyrkanden om olika miljöfrågor och avreglering som behandlats i detta avsnitt till väsentlig del blir tillgodosedda. De påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Utskottet avstyrker vidare yrkandet i motion T226 (nyd) om att anslagen under littera A t.o.m. G i budgetpropositionen skall reduceras med 2,1 miljarder kronor. Utskottet är inte heller, som begärs i motion T228 (nyd), berett att föreslå att riksdagen förbjuder biltullar.
2 Samordnad investeringsplanering
I motion T224 (s) och N305 (s) görs den bedömningen att under den kommande tioårsperioden krävs investeringar i kommunikationssystemet på i storleksordningen 2 % av BNP. Det gäller investeringar i vägar och järnvägar men också i sjö- och luftfart och telekommunikationer inkl. satsningar på den moderna informationsteknologin.
Enligt motion T224 (s) måste investeringarna göras så att de ger maximal samhällsnytta. Av den anledningen bör en kommission tillsättas för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. I planen skall också ingå förslag till långsiktig finansiering av investeringarna. För att den inrikes sjöfarten skall kunna öka sin andel av inrikestransporterna krävs att hamnarna inordnas i infrastrukturplaneringen.
I motion T226 (nyd) förordas att samarbetet mellan trafikverkens planeringsavdelningar förbättras och förstärks. Kommunikationsdepartementet bör därför ges i uppdrag att snabbt utreda och föreslå hur detta samarbete skall ske. Motionärerna kan tänka sig att planeringsavdelningarna i resp. trafikverk (Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket) flyttas till en gemensam myndighet under Kommunikationsdepartementet. Under en övergångstid bör Vägverket och Banverket få i uppdrag att samordna sina planeringsverksamheter.
I motion T213 (s) framhålls att Stockholmsregionens framtida trafikproblem knappast kan lösas utan samverkan och samordning med andra regioner och med olika statliga organ. Gjorda prognoser pekar på att hela Mälardalsområdet på 2000-talet blir en integrerad arbets- och bostadsmarknad vilken innefattar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning.
Enligt motion T217 (kds) blir samverkan mellan olika transportsystem för att uppnå flexibilitet och optimal användning av infrastrukturen alltmer angeläget. En samlad strategi för landet måste innebära att frågan om logistiska centrum lyfts fram. I den strategin är utvecklingen av Norrköping som transportcentrum väsentlig.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:TU22 (rskr. 333) framhöll utskottet att riksdagens och regeringens inflytande över investeringsplaneringen borde stärkas utan att någon detaljstyrning får ske. Ett förbättrat underlag måste därför redovisas för riksdagen vilket innebär att inneboende konflikter lyfts fram och alternativa utvecklingar ställs mot varandra. Riksdagen skulle därmed kunna spela en mer aktiv roll. Krav måste också ställas på uppföljning och utvärdering av investeringsbesluten, anförde utskottet vidare. Då utskottet våren 1993 behandlade regeringens proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur anförde utskottet (1992/93:TU35) att en utgångspunkt för investeringsplaneringen måste vara en helhetssyn på trafiksystemet. Utskottet ansåg att propositionen i alltför hög grad varit koncentrerad på väg- och järnvägsinvesteringar. De övriga trafikslagen borde på ett bättre sätt integreras i planeringsprocessen. Utskottet hänvisade till att bl.a. Riksdagens revisorer, Ekonomikommissionen (SOU 1993:16) och Produktivitetsdelegationen (SOU 1991:82) framfört liknande synpunkter. I årets budgetproposition anförs att verksamheten vid Sjöfartsverket och Luftfartsverket helt finansieras genom avgifter på brukaren och inte som vid Vägverket och Banverket genom anslag på statsbudgeten. Villkoren för post- och telekommunikationer finns i postlagen och i telelagen. Statens möjligheter att helt integrera sjöfart, luftfart, post- och telekommunikationer med väg- och järnvägsplaneringen är därför begränsade. Enligt regeringen är det nödvändigt att vid sidan av investeringar i infrastruktur också väga in hur alternativ trafikering kan bidra till att uppnå de trafikpolitiska målen. Regeringen kommer, med anledning av riksdagens önskemål, att låta Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU) analysera hur sjöfart, luftfart, post- och telekommunikationer kan sampela med vägar och järnvägar i ett integrerat kommunikationssystem. Det är enligt regeringen inte nu möjligt att avgöra huruvida styrning är förenligt med de trafikpolitiska mål och principer som riksdagen lagt till grund för gällande trafikpolitik. Det är regeringens ambition att redovisa resultatet av genomförda studier och analyser i samband med att investeringsplanerna revideras om tre år.
En enig riksdag har sålunda vid flera tillfällen uttalat att en utgångspunkt för investeringsplaneringen måste vara en helhetssyn på trafiksystemet och att vid sidan av väg- och järnvägsinvesteringar, övriga trafikslag på ett bättre sätt borde integreras i planeringsprocessen. Utskottet finner mot bakgrund av de ovan redovisade uttalandena från riksdagen de skrivningar om investeringsplaneringen som redovisas i budgetpropositionen mycket otillfredsställande. De utrycker också stor nonchalans mot riksdagen. Skrivningarna kan enligt utskottets mening inte tolkas på annat sätt än att regeringen inte anser att det finns något behov av att stärka det politiska inflytandet över investeringarna. Med tanke på den omfattande utbyggnad av infrastrukturen som måste ske är detta mycket olyckligt. Tillgången till fungerande kommunikationer är i hög grad en fråga om välfärd och rättvis fördelning. Avvägningar måste därför göras utifrån politiska överväganden. Det gäller bl.a. förhållandet mellan de olika trafikslagen, tillgängligheten, regionalpolitiska satsningar och frågor om finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T224 (s) att en kommission bör tillsättas för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Utgångspunkten skall därvid vara att investeringarna ges en sådan inriktning att vi kan uppnå ett miljöanpassat trafiksystem som samtidigt bidrar till ökad välvärd och tillväxt. I planen skall också ingå förslag till långsiktig finansiering av kommunikationerna. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T224 (s) och N305 (s) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med dem blir dock till väsentlig del tillgodosett.
3 Elektronisk infrastruktur
3.1 Regeringens bedömning
Regeringen anser att kunskaperna är bristfälliga om hur skilda typer av tillämpningar av informationsteknologi i trafiken kommer att påverka transportsystemet i stort och därmed de trafikpolitiska målen. Hittills genomförda studier tyder på att det vid ett planerat och samordnat införande av väginformatik bör vara möjligt att nå betydande positiva effekter. Den från integritetssynpunkt kanske känsligaste frågan är de möjligheter som tekniken ger att identifiera enskilda fordon eller förare. Regeringens uppfattning är att integritetsfrågorna är utomordentligt viktiga och att det finns ett klart intresse från såväl enskildas som från samhällets utgångspunkt att systemen utformas så att de inte öppnar möjligheter till övergrepp på den enskildes rätt till ett skyddat privatliv. Regeringen anser att det yttersta ansvaret för utvecklingen av sådana informationsteknologitillämpningar som avsevärt kan påverka utformningen och driften av trafikanläggningarna i första hand bör åvila staten. Samtidigt bör också landstingen och kommunerna tillförsäkras ett inflytande över införandet av sådan teknik som framför allt berör trafikanläggningar för regionala och lokala behov. Enligt regeringens uppfattning är det ännu för tidigt att dra några entydiga slutsatser om hur staten skall förhålla sig till utvecklingen av skilda system och funktioner. Sammantaget synes tekniken innebära stora möjligheter att förbättra trafiksystemet från bl.a. miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, men det är också lätt att se stora risker och komplikationer i samband med en storskalig användning. Arbetet med att närmare analysera väginformatiken från trafikpolitiska utgångspunkter och förbereda en anpassning av regelverk och institutionella förhållanden bör redan nu påbörjas. Regeringen har därför för avsikt att inrätta en särskild delegation för transportinformatik som kan fungera som beredningsorgan i dessa frågor. Delegationen skall bl.a. ha till uppgift att studera införandet av den nya tekniken från telepolitiska utgångspunkter och lämna förslag till de ändringar i lagstiftning, myndighetsinstruktioner, administrativa rutiner m.m. som erfodras. I delegationens uppdrag bör också ingå att följa utveklingen på området med särskild tonvikt på samordningen på Europanivå. Delegationen bör vara oförhindrad att behandla frågor som rör flera trafikgrenar eller hela transportsektorn, men det skall klart framgå av uppdraget att tyngdpunkten i verksamheten skall ligga på väginformatikområdet. Arbetet inom delegationen bör enligt regeringen inriktas mot att en slutrapportering skall ske före utgången av år 1996. Därutöver bör en årsvis redovisning av verksamheten göras.
3.2 Motionerna
I motionerna T224 (s) och N305 (s) framhålls att behovet av informationsutbyte ökar snabbt. Redan nu finns möjligheter för den som har rätt utrustning och tillräckliga kunskaper att snabbt få fram världens samlade kunskap inom ett område. För att denna samlade information skall komma till bred användning måste kunskapen om hur man bygger informationssystem och hur man använder dem spridas brett. Detta förutsätter att de olika informationssystem som redan finns samordnas. Motionärerna anser att staten har ansvar för att en sådan samordning kommer till stånd och att nödvändiga ändringar i lagstiftningen och andra regelverk görs.
I motionerna yrkas att en särskild IT-kommission bildas med uppgift att samordna utvecklingen av den svenska informationsinfrastrukturen. Målet för arbetet skall vara att Sverige år 2005 skall befinna sig i den absoluta världstoppen när det gäller såväl tillgång till som användning av informationsteknologi inom alla samhällssektorer. Ett delförslag beträffande informationstekniken på transportområdet bör presenteras första halvåret 1995.
Enligt motion T809 (nyd) kommer en stor del av morgondagens kommunikation att gå via optiska kablar. Motionärerna anser att Sverige delvis har tappat initiativet när det gäller telekommunikationer. Sveriges möjligheter är dock mycket goda om vi kan få en nationell samling kring denna framtidsbransch. I motionen föreslås därför att en kommitté snarast tillsätts som identifierar behoven här hemma och på världsmarknaden, klarlägger vår position och utarbetar en handlingsplan.
Även i motionerna T216 (v) och T808 (v) understryks informationsteknologins betydelse för samhällsutvecklingen. I den sistnämnda motionen framhålls att om en svensk satsning på informationsinfrastruktur främst skall tjäna folkets behov och inte enbart underlätta för de multinationella företagen att få avsättning för sina mediaprodukter bör staten inte nöja sig med rollen som tillhandahållare av riskkapital. Staten bör ta ansvar för infrastrukturen och sörja för att ett fiberoptiskt nät blir tillgängligt för alla i hela landet. I motionen yrkas att en parlamentarisk utredning tillsätts som bl.a. skall visa hur staten skall kunna ta över ansvaret för att bygga ett nät i hela landet, hur en sådan infrastruktur kan främja folkbildningen, hur demokratin utvecklas, hur miljön påverkas och hur forskningen kan främjas.
I motion T413 (fp) framhålls att stora möjligheter finns att utnyttja den tekniska utvecklingen inom elektronik- och dataområdet på fordonssidan. Enligt motionären bör det vara möjligt att öka trafiksäkerheten och framkomligheten, att minska vägtrafikens miljöskadlighet, att åstadkomma bättre differentierad och rättvisare skatteuppbörd, att förhindra stölder samt att göra trafiken billigare och effektivare. För att åstadkomma förbättringar krävs att staten tar initiativ till en samlad genomgång av behov och möjligheter inom området. En sådan utredning förutsätter internationellt samarbete inom bl.a. EU och ECE.
I motion A456 (s) yrkas att regeringen skyndsamt tar initiativ för att utveckla elektroniska höghastighetsnät med stor kapacitet för universitet, högskolor, forskningsinstitutioner och teknikorienterade företag i Stockholmsregionen.
3.3 Utskottets ställningstagande
En väl utbyggd infrastruktur har avgörande betydelse för Sveriges möjligheter till ekonomisk tillväxt. Det beslut som riksdagen fattade våren 1993 om investeringar i vägar och järnvägar på ca 100 miljarder kronor under den närmaste tioårsperioden var därför mycket betydelsefullt. Den snabba teknologiska utvecklingen gör det nödvändigt att Sverige även tar till vara de möjligheter som den elektroniska infrastrukturen kan erbjuda. Syftet med den elektroniska infrastrukturen är att skapa förutsättningar för individer, företag och den offentliga sektorn att kommunicera elektroniskt med vem som helst över hela världen. Om Sverige kan tillvarata de möjligheter som finns kommer vår konkurrenskraft att förstärkas. Människornas levnadsförhållanden kommer också att påverkas, t.ex. genom att arbete kan utföras i hemmen och sysselsättning skapas i glesbygden. Miljön kan förbättras till följd av minskat transportbehov. Informationsteknologin innebär också risker som måste beaktas. Eftersom det blir lättare att registrera uppgifter kan den personliga integriteten hotas. Beroendet av datakommunikationer kan öka sårbarheten och de människor som inte förmår tillgodogöra sig den nya tekniken kan få svårigheter. Av propositionen och motionerna framgår att det finns en medvetenhet om informationsteknologins betydelse. Vid en internationell jämförelse hävdar sig Sverige mycket väl när det gäller den nya teknologin. Vi torde ha ett av världens mest utbyggda fiberoptiska nät. I jämförelse med andra länder har vi också hög andel persondatorer och mobiltelefoner. För att kunna tillvarata de möjligheter som den nya tekniken erbjuder är det därför nödvändigt att försöka se till att den kan ges en så bred användning som möjligt. På transportområdet pågår ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete för att utnyttja informationsteknologin. Exempel på tillämpningsområden på vägtrafiksidan är trafikkontroll och trafikstyrning i tätorter och längs huvudleder, system för res- och transportplanering och olika övervaknings- och stöldsystem i fordonen. Även inom kollektivtrafikområdet finns omfattande tillämpningar när det gäller planering av linjer och turer, trafikledning, resandeinformation, biljetthantering m.m. Mot bakgrund av den betydelse som informationsteknologin kommer att ha för Sveriges utvecklingsmöjligheter ser utskottet mycket positivt på den uppmärksamhet som regeringen och partierna ägnat dessa frågor. Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att tillsätta en delegation för transportinformatik som skall vara ett tillfälligt beredningsorgan för regeringen i frågor som gäller den nya teknikens trafikpolitiska konsekvenser och behovet att utforma regelverk kring informationsteknologins användning i trafik- och transportsystemet. För att stärka regeringens roll när det gäller att ge ledning och inriktning för en bred nationell samling på informationsteknologier kommer statsministern att tillkalla en kommission i vilken de närmast berörda statsråden -- näringsministern, kommunikationsministern, finansministern, utbildningsministern och justitieministern -- skall ingå. Kommissionen, som kommer att ledas av statsministern kommer till sig att knyta företrädare för forskning och näringsliv. I såväl s-, nyd- som v-motionerna understryks den nya teknikens betydelse och begärs att regeringen tillsätter en kommission eller utredning för att kunna åstadkomma en nationell kraftsamling. Det råder sålunda en betydande samsyn i dessa frågor. Utskottet anser att detta är värdefullt och att det skapar goda förutsättningar att tillvarata informationsteknikens möjligheter. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att driva frågorna om informationsteknologin kraftfullt och för riksdagen redovisa resultatet av det arbete som nu skall påbörjas. Utskottet förutsätter vidare att den delegation för transportinformatik som regeringen skall tillsätta kommer att behandla frågor inom hela transportområdet. Av det anförda följer att samtliga motioner måste anses tillgodosedda. De kan därför lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.
4 Övriga frågor
I motion N307 (s) framhålls att den nya regionala indelningen av flera av infrastrukturverken, bl.a. Vägverket och Banverket, försvårar det demokratiska inflytandet. Enligt motionen bör infrastrukturverkens organisation sammanfalla med den regionala politiska och administrativa indelningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att regeringen tagit initiativ till en samlad översyn av den regionala nivån. Översynen som utförs av den s.k. Regionberedningen syftar till att utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå. Frågan om hur statliga myndigheters regionala organisation kan anpassas till en eventuell ny indelning kommer att tas upp vid översynen. I avvaktan på resultatet av Regionberedningens arbete och regeringens ställningstagande avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T902 (m) yrkas att landstingens huvudmannaskap för viss regional kollektivtrafik upphör. När beslutet om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik togs fanns det enligt motionen anledning för landstingen att vara med som huvudmän. Kommunerna saknade tradition att samarbeta över kommungränserna. Nu finns organisationen uppbyggd och kommunernas roll som beställare av trafik är etablerad. Därför bör landstingens huvudmannaskap upphöra.
Utskottet vill för sin del framhålla att enligt lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik (1978:438) kan landstinget och kommunerna i ett län komma överens om att antingen landstinget eller kommunerna i länet skall vara huvudman. Det som motionärerna önskar kan således åstadkommas på frivillig väg. Utskottet är inte berett att förorda att lagen ändras så att landstingens huvudmannaskap upphör. Motionen avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T204 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T216 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande 8, 1993/94:T224 yrkande 2, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 samt 1993/94:Jo694 yrkandena 23 och 24 godkänner regeringens inriktning av utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem, res. 1 (s) res. 2 (nyd) men. (v)
2. beträffande samordnad investeringsplanering att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224 yrkandena 1 och 12 och 1993/94:N305 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1993/94:T213 yrkande 1, 1993/94:T217 och 1993/94:T226 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 3 (m, fp, c, kds) res. 4 (nyd)
3. beträffande elektronisk infrastruktur att riksdagen lämnar motionerna 1993/94:T216 yrkande 17, 1993/94:T224 yrkande 21, 1993/94:T413, 1993/94:T808 yrkande 1, 1993/94:T809, 1993/94:A456 yrkande 5 samt 1993/94:N305 yrkande 14 utan särskild åtgärd,
4. beträffande infrastrukturverkens organisation att riksdagen avslår motion 1993/94:N307 yrkande 12,
5. beträffande landstingens huvudmannaskap att riksdagen avslår motion 1993/94:T902.
Stockholm den 1 mars 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz (kds) och Tom Heyman (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till riksdagsbeslut
Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnittet Särskilda frågor under denna rubrik (s. 145--156) att riksdagen godkänner inriktningen av utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem.
Reservationer
1. Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem (mom. 1)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "förbjuder biltullar" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att väl fungerande kommunikationer är av grundläggande betydelse för att människor skall kunna leva och arbeta under jämlika villkor i hela landet. En god infrastruktur är också en förutsättning för en god näringslivsutveckling. Tillgång till snabba och säkra gods- och persontransporter såväl inom landet som till marknaderna i Europa är en del i detta system. I budgetpropositionen finns en programförklaring om framtidens trafiksystem. Som framhålls i motion T224 (s) saknas dock förslag om konkreta åtgärder och en analys av vad EES-avtalet och ett eventuellt kommande medlemskap i EU kommer att medföra för trafiksektorn.
Arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart trafiksystem bör innehålla följande: Miljömål fastställs för varje trafikslag. 1988 års trafikpolitiska beslut följs genom att trafiken skall bära sina egna kostnader. Utformning av ekonomiska styrmedel för att uppnå ett miljöanpassat trafiksystem. Samhällsplanering som leder till minskat transportbehov. Satsning på kollektivtrafiken, främst i storstadsområdena. Störningarna från transporterna minskas genom: överföring av främst tunga godstransporter till järnväg eller fartyg, utveckling av renare fordon och arbetsmaskiner genom utvidgning av miljöklassningen och skärpta avgaskrav, utredning för att ta fram ett system för miljöklassning av små motorer, utvecklingsprojekt tillsammans med bilindustrin för att ta fram energisnåla och krocksäkra bilar, utveckling av renare bränslen, miljökrav på fartygsmotorer och krav på svavelfattiga oljor för fartyg som trafikerar svenska hamnar. Gods- och persontrafiken på järnväg effektiviseras t.ex. genom satsning på godsbanor och förändring av banavgifterna för att stimulera till ökad järnvägstrafik. Effektivisering av sjötransporterna genom åtgärder på fartygen och förändring av verksamheten i hamnarna. Satsning på informationsteknologin för att minska och samordna transporterna, styra trafikströmmarna och öka trafiksäkerheten. Aktivt arbete inom EU och i andra internationella organ för att åstadkomma renare fordon genom bl.a. införande av miljöklasser för fordon och bränslen.
Utskottet anser vidare att regeringen bör utarbeta en strategi för att förebygga negativa konsekvenser av EES och ett eventuellt EU-medlemskap. En sådan strategi bör bl.a. innehålla förslag till ökat engagemang för att förmå EU att anta ett direktiv om koldioxidskatt. En plan för hur godstransporterna skall läggas om till förmån för större andel transporter på järnväg och med sjöfart behövs också. Därtill krävs att Sverige verkar för att utsläppskraven skärps både i Sverige och i EU. Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T224 (s) och Jo694 (s) tillstyrks i denna del. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224 yrkande 2 och 1993/94:Jo694 yrkandena 23 och 24, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:T204 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T216 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande 8, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem (mom. 1)
Kenneth Attefors (nyd) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "förbjuder biltullar" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T228 (nyd) att bilen även i framtiden kommer att vara en huvudtransportör för det svenska folket. Glesbygden skulle inte överleva utan bilen. För att klara miljön måste ett nollemissionsfordon tas fram, vilket kan vara någon form av hybridbil. Riksdagen bör sätta upp gränsvärden på utsläpp och inte styra genom straffbeskattning av den befintliga fordonsparken. Vidare bör man inte satsa på avgiftsfinansierade miljardprojekt som förstör städernas kulturmiljöer utan bygga bort de värsta flaskhalsarna. Jämnt flytande trafik minskar utsläppen medan ryckig trafik ökar dem. Utskottet anser även att utsläpp från andra fordon än bilar skall utvecklas och åtgärdas. Det kan gälla traktorer, arbetsredskap, färjor och flygplan. Dessa kommer annars att släppa ut mer kväve än den samlade bilparken. Det är vidare viktigt att staten ger industrin klara spelregler för framtiden. Därigenom skapas en framförhållning så att bilindustrin hinner ställa om sin produktion. Som framhålls i motionen är det en mänsklig rättighet att kunna åka in till städer och samhällen för att t.ex. göra inköp utan att erlägga biltullar. Dessa bör därför förbjudas. Vägavgifter bör kunna användas vid mycket speciella tillfällen som en del i finansieringen av infrastrukturen. Kostnaderna för kollektivtrafiken måste i högre grad bäras av konsumenterna. En resa man inte är beredd att betala för behöver kanske inte göras. Utskottet anser att de av regeringen föreslagna anslagen för infrastrukturutbyggnad under littera A bör reduceras med 2 miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor samt att anslagen under littera B t.o.m. G bör reduceras med 2 % till 2,7 miljarder kronor. Regeringen bör återkomma till riksdagen i anslutning till kompletteringspropositionen med förslag om hur besparingarna skall genomföras. Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T226 (nyd) och T228 (nyd) tillstyrks i nu behandlade delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:T204 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T216 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande 8, 1993/94:T224 yrkande 2 samt 1993/94:Jo694 yrkandena 23 och 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Samordnad investeringsplanering (mom. 2)
Rolf Clarkson (m), Elving Andersson (c), Jan Sandberg (m), Lars Björkman (m), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz (kds) och Tom Heyman (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "En enig" och slutar med "del tillgodosett" bort ha följande lydelse: Utskottet anser fortfarande att en utgångspunkt för investeringsplaneringen måste vara en helhetssyn på trafiksystemet. Utskottet, som ser positivt på det utredningsarbete som aviseras i propositionen, förutsätter att det bedrivs kraftfullt och att regeringen så fort som möjligt för riksdagen redovisar sina ställningstaganden. Av det anförda följer att utskottet anser att något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena inte är erforderligt. De avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande samordnad investeringsplanering att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T213 yrkande 1, 1993/94:T217, 1993/94:T224 yrkandena 1 och 12, 1993/94:T226 yrkande 3 samt 1993/94:N305 yrkande 13,
4. Samordnad investeringsplanering (mom. 2)
Kenneth Attefors (nyd) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "En enig" och slutar med "del tillgodosett" bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T226 (nyd) bör samarbetet mellan trafikverkens planeringsavdelningar förbättras och förstärkas. Kommunikationsdepartementet bör snabbt utreda och föreslå hur detta samarbete skall ske. Därvid bör övervägas att planeringsavdelningarna i resp. trafikverk (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket) flyttas till en gemensam myndighet under Kommunikationsdepartementet. Under en övergångstid bör Vägverket och Banverket få i uppdrag att samordna sina planeringsverksamheter. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T226 (nyd) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande samordnad investeringsplanering att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T226 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1993/94:T213 yrkande 1, 1993/94:T217, 1993/94:T224 yrkandena 1 och 12 samt 1993/94:N305 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem
Regeringens kommunikationspolitik kännetecknas av tvetydighet och brist på ett längre tidsperspektiv. Å ena sidan höjer man bensinskatten, å andra sidan planerar man att bygga nya motorvägar. Å ena sidan vill man minska kväveoxidutsläppen, å andra sidan vill man bygga en Öresundsbro vars trafik kommer att generera ökade kväveoxidutsläpp. På punkt efter punkt är det tydligt att starka särintressen såsom bilindustri, oljeindustri och byggföretag styr regeringens beslut. Detta är olyckligt och bromsar den nödvändiga moderniseringen av samhället i miljöanpassad riktning. Regeringen redovisar på undanskymd plats i propositionen att endast ett av fyra mål beträffande luftföroreningar uppnås. Utsläppen av svaveldioxid, koldioxid och kväveoxider ligger på höga nivåer, långt över vad naturen tål. Som framhålls i motion T216 (v) bör regeringen snarast utarbeta och förelägga riksdagen en plan som visar hur kommunikationssektorn på allvar skall kunna ingå i kretsloppssamhället. Satsningar på kollektiva färdmedel bör ske på bekostnad av individuella och/eller energislukande transportslag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 borde ha hemställt:
1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:T204 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande 8, 1993/94:T224 yrkande 2, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 samt 1993/94:Jo694 yrkandena 23 och 24 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem1 Motionerna2 Utskottet4 1 Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem4 1.1 Regeringens överväganden4 1.2 Motionerna6 1.3 Utskottets ställningstagande9 2 Samordnad investeringsplanering11 3 Elektronisk infrastruktur14 3.1 Regeringens bedömning14 3.2 Motionerna15 3.3 Utskottets ställningstagande16 4 Övriga frågor17 Hemställan18 Reservationer19 Meningsyttring av suppleant23