5. Former för att tillkännage inställningen till organ- och vävnadsdonation

Transplantationer räddar liv (Betänkande 2004/05:SOU8 Socialutskottet)

Socialutskottets betänkande2004/05:SOU8

Transplantationer räddar liv

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2003/04:179
Transplantationer räddar liv samt fyra
motionsyrkanden som väckts med anledning av
propositionen. Vidare behandlas 20 motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2003 och nio
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag
att ändra lagen (1995:831) om transplantation m.m.
så att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer (Socialstyrelsen) får föreskriva att sjuk-
hus och enheter där ingrepp för transplantation
enligt lagen får utföras skall ha tillgång till en
donationsansvarig läkare och en kontaktansvarig
sjuksköterska med uppgift att förbereda för
donationer och ge stöd och information till avlidnas
närstående. Lagändringen föreslås träda i kraft den
1 januari 2005.
Utskottet ställer sig också positivt till att det
vid Socialstyrelsen inrättas ett nationellt råd för
organ- och vävnadsdonation som skall ha ett tydligt
ansvar på nationell nivå för frågor om donation av
organ och vävnader.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 3 reservationer och 1 särskilt
yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Legala ställföreträdares behörighet

Riksdagen avslår motion 2004/05:So2.

Reservation 1 (m, kd)
2. Ett nationellt råd för organ- och
vävnadsdonation
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So454
yrkande 2, 2003/04:So473 yrkande 2, 2003/04:So513
yrkande 9 och 2004/05:So211 yrkande 2.

3. Stöd till anhöriga m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1995:831) om transplantation
m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:179 och avslår motionerna 2003/04:So377
yrkande 1, 2003/04:So382 yrkande 2, 2003/04:So442
yrkande 3, 2003/04:So454 yrkande 3 och
2004/05:So361 yrkande 1.

4. Fler intensivvårdsplatser

Riksdagen avslår motion 2003/04:So382 yrkande
1.

5. Former för att tillkännage inställningen
till organ- och vävnadsdonation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So224,
2003/04:So442 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So454
yrkande 1, 2003/04:So584, 2003/04:So633,
2004/05:So3 yrkandena 1-3, 2004/05:So315,
2004/05:So435, 2004/05: So650 och 2004/05:T213.

Reservation 2 (m)
Reservation 3 (fp)

6. Ersättningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So306,
2003/04:So377 yrkandena 2 och 3, 2003/04:So473
yrkande 1, 2003/04:So632, 2004/05:So211 yrkande
1, 2004/05:So305 och 2004/05:So361 yrkande 2.

Stockholm den 9 november 2004

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina
Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Anne Marie
Brodén (m), Marina Pettersson (s), Erik Ullenhag
(fp), Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson
(m), Elina Linna (v), Martin Nilsson (s), Marita
Aronson (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Lindholm
(mp) och Christer Erlandsson (s).

2004/05

SoU8

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Till grund för propositionen ligger en inom
Socialdepartementet upprättad promemoria enligt
vilken en utredare gavs i uppdrag att överväga
åtgärder som kan leda till en bättre tillgång till
organ för transplantation. Uppdraget redovisades i
november 2003 i en promemoria, Transplantationer
räddar liv (Ds 2003:57, nedan benämnd utredningen).

Utskottet uppvaktades den 26 oktober 2004 av
företrädare för projektet livsviktigt
(Landstingsförbundets nationella informationsarbete
för organ- och vävnadsdonation).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor som gäller donation
av organ och vävnader från avlidna människor för
transplantation. Lagen (1995:831) om transplantation
m.m. föreslås ändrad så att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer (Socialstyrelsen)
får föreskriva att sjukhus och enheter där ingrepp
för transplantation enligt lagen får utföras skall
ha tillgång till en donationsansvarig läkare och en
kontaktansvarig sjuksköterska med uppgift att
förbereda för donationer och ge stöd och information
till avlidnas närstående. Lagändringen föreslås
träda i kraft den 1 januari 2005.

Det bedöms att samtyckesreglerna i lagen bör vara
oförändrade.
Vid Socialstyrelsen kommer att inrättas ett
nationellt råd för organ- och vävnadsdonation. Detta
skall ha ett tydligt ansvar på nationell nivå för
frågor om donation av organ och vävnader. Rådet
skall vara en central kunskapsbank i donations- och
transplantationsfrågor samt ha en opinionsbildande
roll och svara för att allmänheten får en
kontinuerlig information om organdonation och om
vikten av att så många som möjligt tar ställning i
donationsfrågan. Till rådets uppgifter skall också
bl.a. höra att följa utvecklingen inom sjukvården i
donations- och transplantationsfrågor och ta de
initiativ denna kan ge anledning till.
Det nuvarande Donationsregistret vid
Socialstyrelsen kommer i fortsättningen att föras av
Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation.
Rådet kommer också att ta över ansvaret för de
nuvarande donationskorten som Socialstyrelsen
tillhandahåller. Dessa skall tills vidare behållas i
sin nuvarande roll och utformning.
Avsikten är att det i avtalet mellan staten och
Apoteket AB om bolagets verksamhet skall läggas in
ett nationellt ansvar för informationsförsörjningen
när det gäller donation och transplantation av organ
och vävnader. Det kommer att överlämnas åt
Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation att
närmare utreda omfattningen och innehållet i bola-
gets uppdrag.
Information om organdonation och anmälningar till
Socialstyrelsens donationsregister bör kunna lämnas
i olika sammanhang av bl.a. Försäkringskassan. Det
får ankomma på Nationella rådet för organ- och
vävnadsdonation att tillsammans med berörda
myndigheter överväga den närmare utformningen av
dessa och liknande insatser.
Utskottets överväganden

Samtyckesreglerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om legala
ställföreträdares behörighet i hälso- och
sjukvården. Utskottet konstaterar att frågan
för närvarande är föremål för utredning och
att utredningens kommande förslag inte bör
föregripas.
Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Regeringen anför att reglerna om samtycke till dona-
tion av organ och vävnader i den svenska
transplantationslagen brukar sägas vara ett uttryck
för principen om presumerat eller förmodat samtycke.
Reglerna innebär först och främst att om den avlidne
har tillkännagett sin inställning till att efter
döden donera sina organ, är det detta som gäller.
Har han eller hon motsatt sig ingrepp, skall detta
självfallet respekteras. Vill han eller hon å andra
sidan donera sina organ, har de närståendes
uppfattning i princip ingen betydelse.

Om den avlidnes inställning inte är känd, betyder
principen om förmodat samtycke att man skall kunna
utgå från att den avlidne var villig att donera. Men
de närstående har då rätt att neka samtycke.
Något uttalat samtycke från de närstående behövs
inte om den avlidnes inställning är okänd. Det
räcker med att de närstående inte motsätter sig
ingreppet, men kravet är då att någon av dem skall
vara underrättad om detta och om rätten att förbjuda
det.
I uppdraget till utredningen framhölls - med tanke
på den diskussion som Statens medicinsk-etiska råd
hade initierat om några olika aspekter kring
samtyckesförfarandet vid organdonation - att någon
allmän översyn av reglerna för samtycke inte var
aktuell. Enligt regeringen finns det också skäl att
tro att hur viktiga samtyckesreglerna än är för
allmänhetens förtroende för verksamheten med
transplantation av organ från avlidna personer, har
reglernas närmare utformning när allt kommer omkring
inte ensamma någon avgörande roll. Stor betydelse
har vårdens bemötande av de anhöriga och det stöd
vården kan ge i en svår situation.
Det finns enligt regeringens mening inte anledning
i detta sammanhang att överväga några ändringar i
samtyckesreglerna. Som Statens medicinsk-etiska råd
har framhållit krävs det ett fylligare underlag än
det som nu föreligger om man skall ändra något i
reglerna. Detta gäller även en sådan ändring i
förtydligande syfte som under remissbehandlingen har
föreslagits av Socialstyrelsen, dvs. att
transplantationslagen skulle kunna förtydligas när
det gäller möjligheterna för de anhöriga till en
avliden att motsätta sig ett ingrepp. Den fortsatta
diskussionen får enligt regeringens uppfattning
utvisa om det finns behov av att senare vidta några
ändringar i de samtyckesregler som nu finns i
transplantationslagen.
Enligt utredningen har man emellertid i den
allmänna debatten ifrågasatt en del formuleringar i
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd,
SOSFS 1997:4, som handlar om hur samtyckesreglerna
skall uttolkas i olika situationer, bl.a. i det fall
den avlidne har förklarat sig villig att donera men
de närstående framför invändningar mot detta.
Utredaren erinrar om att det norska
Helsedepartementet år 2003 sände en rundskrivelse
till sjukhusen i Norge om precisering av regelverket
som gäller organdonation och samtycke. Syftet med
skrivelsen var bl.a. att medverka till att den
avlidnes vilja blir respekterad när han eller hon
gett uttryck för sin hållning i frågan och klargöra
förhållandet mellan en viljeyttring från den avlidne
och en eventuellt motstridande uppfattning hos den
avlidnes närmaste.
Regeringen anser i likhet med utredaren och
flertalet remissinstanser att det också för oss i
Sverige kan finnas anledning att mot bakgrund av de
erfarenheter som vunnits sedan föreskrifterna och de
allmänna råden på området kom ut nu göra en
genomgång för att se om det behövs vissa
klarlägganden. Denna genomgång bör Socialstyrelsen
göra efter samråd med Statens medicinsk-etiska råd.

Pågående arbete

Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare
skall enligt sina direktiv bl.a. behandla frågan om
god man, förvaltare eller någon ny form av legal
ställföreträdare skall kunna lämna samtycke till
åtgärder inom hälso- och sjukvård, socialtjänst
eller forskning för personer som på grund av
sjukdom, psykisk störning eller liknande inte själva
förmår att ge samtycke (dir. 2002:55). Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete den 1 december 2004.

Motionen

I motion 2004/05:So2 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med ett lagförslag rörande
ställföreträdarfrågan. Motionärerna anför att svensk
rätt i dag saknar klara bestämmelser om legala
ställföreträdares behörighet i hälso- och
sjukvårdssammanhang samt att detta kan leda till att
patientens rättssäkerhet minskar och att alla inte
medges likvärdig vård.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas inställning att frågan
om legala ställföreträdares behörighet i hälso- och
sjukvårdssammanhang är väsentlig. Denna fråga är
emellertid för närvarande föremål för utredning.
Enligt utskottets mening bör utredningens kommande
förslag inte föregripas. Motion 2004/05:So2 (m)
avstyrks med det anförda.

Nationellt råd för organ- och
vävnadsdonation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om information
och opinionsbildning. Utskottet ser positivt
på förslaget att inrätta ett nationellt råd
för organ- och vävnadsdonation och
konstaterar att rådet enligt förslaget bl.a.
skall ha en opinionsbildande roll.

Riksdagen bör vidare anta förslaget till lag
om ändring i lagen (1995:831) om
transplantation m.m. som innebär att
regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får föreskriva att ett sådant
sjukhus eller en sådan enhet där ingrepp för
transplantation får utföras skall ha tillgång
till en donationsansvarig läkare och
kontaktansvarig sjuksköterska med uppgift att
förbereda för donationer och ge stöd och
information till avlidnas närstående.

Propositionen

I propositionen anförs att det bör inrättas ett
nationellt råd för organ- och vävnadsdonation vid
Socialstyrelsen. Rådet bör ha en styrelse med
representanter utsedda av regeringen, bl.a. på
förslag av Socialstyrelsen, Landstingsförbundet,
Svenska Läkaresällskapet och Svensk
sjuksköterskeförening. Rådet bör ha en relativt
liten fast personalstyrka.

Till rådets uppgifter bör höra att

- vara en central kunskapsbank i donations- och
transplantationsfrågor,
-
- ha en opinionsbildande roll och svara för att
allmänheten och massmedier får kontinuerlig
information i donationsfrågor,
-
- följa utvecklingen inom sjukvården i donations-
och transplantationsfrågor och ta de initiativ
denna kan ge anledning till,
-
- utforma vissa gemensamma riktlinjer för arbetet
som donationsansvarig läkare och kontaktansvarig
sjuksköterska,
-
- medverka i kvalitetssäkring på området och i
utbildning av personal som arbetar med
organdonationer,
-
- medverka i framtagandet av nyckeltal inom området,
-
- ge vägledning i hithörande etiska frågor, i
förekommande fall i samverkan med Statens
medicinsk-etiska råd samt
-
- på central nivå svara för internationella
kontakter.
-
I propositionen föreslås också att lagen (1995:831)
om transplantation m.m. skall kompletteras med en
bestämmelse om att regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer (Socialstyrelsen) får
föreskriva att ett sådant sjukhus eller en sådan
enhet där ingrepp för transplantation enligt lagen
får utföras skall ha tillgång till en
donationsansvarig läkare och en kontaktansvarig
sjuksköterska med uppgift att förbereda för
donationer och ge stöd och information till avlidnas
närstående. Vidare föreslås att det nationella rådet
för organ- och vävnadsdonation bör utarbeta vissa
kompletterande riktlinjer för detta arbete i form av
rekommendationer.

Motionerna

I motion 2003/04:So473 av Hillevi Engström (m)
begärs ett tillkännagivande om att
opinionsbildningen bör öka för att förmå fler att ta
ställning för organdonation (yrkande 2). Ett
likalydande yrkande framställs i motion 2004/05:
So211 yrkande 2 av samma motionär.

I motion 2003/04:So513 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande om information om
organdonation (yrkande 9). Motionärerna anför att
det är viktigt att upplysning om organdonationer
pågår oavbrutet.
I motion 2003/04:So454 av Erik Ullenhag och Karin
Pilsäter (fp) begärs ett tillkännagivande om att
sätta upp ett mål för anslutningsgraden till
donationsregistret till 80 % av befolkningen
(yrkande 2). Motionärerna anför att regeringen bör
ge Socialstyrelsen i uppdrag att arbeta utifrån
målsättningen att 80 % av svenska folket skall vara
infört i Donationsregistret senast 2010. I yrkande 3
begärs att regeringen tillsätter en utredning för
att se över rutinerna för samtal med anhöriga om
organdonation.
I motion 2003/04:So442 av Ragni Marcelind (kd)
begärs ett tillkänna-givande om specialteam som
identifierar potentiella donatorer och tar fram
tillstånd till organdonation (yrkande 3).
I motion 2003/04:So377 av Margareta Andersson och
Viviann Gerdin (c) begärs ett tillkännagivande om
att inrätta speciella team för att ta hand om
anhöriga till avlidna organdonatorer (yrkande 1).
I motion 2004/05:So361 av Annika Qarlsson och
Birgitta Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om
att kunskapen om organdonationer bör höjas på de
sjukhus som har rätt att utföra transplantationer
(yrkande 1).
I motion 2003/04:So382 av Sonja Fransson (s)
begärs ett tillkännagivande om att öka tillgången
till fler intensivvårdsplatser så att det finns
plats för möjliga organdonatorer (yrkande 1). Vidare
begärs i yrkande 2 ett tillkänna-givande om att
bilda särskilda kristeam som kan samtala med och
hjälpa den avlidnes anhöriga vid organdonation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på regeringens förslag att
inrätta ett nationellt råd för organ- och
vävnadsdonation vid Socialstyrelsen. Rådet skall
enligt förslaget bl.a. ha en opinionsbildande roll
och svara för att allmänheten och massmedier får
kontinuerlig information i donationsfrågor. Enligt
utskottets uppfattning får motionerna 2003/04:So473
(m) yrkande 2, 2003/04:So454 (fp) yrkande 2,
2003/04:So513 (fp) yrkande 9 och 2004/05:So211 (m)
yrkande 2 därmed till stor del anses tillgodosedda.

I några motioner betonas vikten av rutiner för
samtal med anhöriga om organdonation och att
kunskapen om organdonationer höjs på de sjukhus som
har rätt att utföra transplantationer. Utskottet
delar denna uppfattning. Det är därför med
tillfredsställelse som utskottet konstaterar att
förslaget i propositionen innebär att
transplantationslagen kompletteras med en
bestämmelse om att regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva att ett
sådant sjukhus eller en sådan enhet där ingrepp för
transplantation får utföras skall ha tillgång till
en donationsansvarig läkare och kontaktansvarig
sjuksköterska med uppgift att förbereda för
donationer och ge stöd och information till avlidnas
närstående. Utskottet tillstyrker således 13 §
förslaget till lag om ändring i lagen (1995:831) om
transplantation m.m. Även motionerna 2003/04:So377
(c) yrkande 1, 2003/04:So382 (s) yrkande 2,
2003/04:So442 (kd) yrkande 3, 2003/04:So454 (fp)
yrkande 3 och 2004/05:So361 (c) yrkande 1 är enligt
utskottets uppfattning till stor del tillgodosedda.
Utskottet delar uppfattningen att tillgången till
intensivvårdsplatser har betydelse för att
möjliggöra organdonation men detta är en
organisatorisk fråga som bör överlämnas till
huvudmännen. Motion 2003/04:So382 (s) yrkande 1
avstyrks.

Former för att tillkännage
inställningen till organ- och
vävnadsdonation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om andra former
för att tillkännage inställningen till organ-
och vävnadsdonation. Utskottet betonar att
det bör vara en uppgift för Nationella rådet
för organ- och vävnadsdonation att besluta om
utformningen av informationsinsatser till
allmänheten och att följa utvecklingen i
fråga om alternativa bärare av den enskildes
inställning till organdonation.
Jämför reservationerna 2 (m) och 3 (fp).

Propositionen

I propositionen anförs att information om organ- och
vävnadsdonation och anmälningar till det
donationsregister som förs vid Socialstyrelsen
(Donationsregistret) bör lämnas i olika sammanhang,
bl.a. av Försäkringskassan. Enligt regeringen finns
det inte skäl att nu överväga andra bärare av
information om den enskildes inställning till
organdonation än Donationsregistret och de nuvarande
donationskorten.

Enligt regeringen bör det vara en uppgift för
Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation att
besluta om utformningen av informationsinsatser till
allmänheten och att följa utvecklingen i fråga om
alternativa bärare av den enskildes inställning till
organdonation.
Regeringen anför att ett arbete pågår med att inom
ramen för Schengensamarbetet införa ett nationellt
ID-kort för svenska medborgare. Rikspolisstyrelsen
har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett
nationellt identitetskort som innehåller uppgift om
svenskt medborgarskap. Kortet skall vidare innehålla
en funktion för lagring av elektronisk information.
Denna funktion skall i framtiden kunna användas för
att lagra t.ex. biometrisk information och
elektroniska signaturer.
I utredningen föreslogs att det nationella ID-
kortet skall innehålla en möjlighet att lagra
information i donationsfrågan och att Rikspolis-
styrelsen skall få i uppdrag att efter samråd med
Socialstyrelsen och Statskontoret bl.a. utreda
tekniken för detta. Förslaget har mött stark kritik
från flera remissinstanser som anser att information
om den enskildes inställning till organdonation inte
bör lagras på flera olika ställen.
Rikspolisstyrelsen har vidare påpekat att man enbart
når de personer som är berättigade att få och som är
beredda att skaffa ett sådant kort. Regeringen anser
för sin del att det i varje fall inte nu finns
anledning att gå vidare med utredningsförslaget.
I propositionen anförs också att Europeiska rådet
beslutat att det skall införas ett europeiskt
sjukförsäkringskort (EU-kortet). Införandet av ett
europeiskt sjukförsäkringskort öppnar enligt
utredningen nya förutsättningar för medborgarna här
i Sverige att ge till känna sin inställning till att
efter döden donera sina organ för transplantation.
Enklast kan detta ske genom att man gör en anmälan
till Donationsregistret i samband med ansökan om
kort. En ytterligare möjlighet är att låta det
europeiska sjukförsäkringskortet bli bärare av sådan
information. När kortet i en framtid får elektronisk
form kan informationen lagras på ett chip. Innan
detta blir möjligt kan sådan information kodas på
ett sådant sätt att den bara blir till hjälp för
personal inom hälso- och sjukvården.
Riksförsäkringsverket föreslås i utredningen få i
uppdrag att efter samråd med Socialstyrelsen utreda
de närmare förutsättningarna och formerna för dels
en anmälan till Donationsregistret i samband med
ansökan, dels att ge kortet en funktion som bärare
av information om den försäkrades inställning till
organdonation.
Riksförsäkringsverket har i sitt remissvar
framfört uppfattningen att möjligheten att göra en
anmälan till Donationsregistret i samband med
ansökan om EU-kort bör begränsas till att gälla
beställning via Internet. Verket ställer sig dock
positivt till uppdraget att vidare utreda
möjligheterna för anmälan till donationsregistret i
samband med ansökan om EU-kortet.
Riksförsäkringsverket föreslår även att en bredare
lösning bör utredas, t.ex. om förfrågan om anmälan
till Donationsregistret skulle kunna finnas på
Försäkringskassans förstasida på Internet.
Riksförsäkringsverket påpekar att EU-kortet i
dagsläget inte har förutsättningar att bära
elektronisk information. Tidigast under 2006 kommer
ett chip att införas på kortet. Verket har
inställningen att en utredning om förutsättningar
för informationshållning på EU-kortet bör anstå till
dess att det är möjligt att lägga in elektronisk
information på kortet.
Regeringen anser att såväl utredningsförslaget om
att ge möjlighet att skicka en anmälan till
Donationsregistret i samband med en ansökan om EU-
kortet som Riksförsäkringsverkets förslag om att
utreda en bredare lösning med en förfrågan om
anmälan till Donationsregistret på Försäk-
ringskassans hemsida har goda förutsättningar att på
ett enkelt sätt ge kontinuerlig information i
donationsfrågan. Det bör enligt regeringens mening
vara en uppgift för Nationella rådet att utreda
detta vidare i samarbete med Riksförsäkringsverket.
Regeringen anför vidare att det i utredningen
också har prövats förutsättningarna att låta
information om organdonation följa med
ansökningshandlingar om körkort. Utredningen fann
inte tillräckliga skäl att föreslå detta.
Anledningen är främst att Vägverket, som svarar för
körkortsfrågorna, under utredningsarbetet framfört
tveksamhet till det lämpliga i att utnyttja
ansökningstillfället för information om
organdonation. Verket har bl.a. haft svårt att se en
tydlig koppling mellan verkets samhällsuppdrag och
frågan om organdonation.
Vägverket har emellertid i sitt remissvar över
utredningsförslaget framhållit att det kan finnas
både för- och nackdelar med att vid den ålder det
här för det mesta handlar om (16-18 år) informera om
en så stor och avgörande fråga som organdonation i
samband med ansökan om körkort. Å andra sidan kan
man låta sökandena få ta ställning i frågan när man
efter avlagt förarprov lämnar in grundhandlingen för
körkort, som sker efter 18 års ålder. Vägverket
framhåller också att unga trafikdödade personer kan
utgöra en viktig - men i det av nollvisionen styrda
trafiksäkerhetsarbetet minskande - grupp för
organdonation.
Regeringen påpekar att gällande EU-direktiv inte
medger att annan information lagras på körkortet.
Inför ett kommande s.k. tredje körkortsdirektiv har
det emellertid föreslagits att man skall få införa
ett chip på körkortet där bl.a. information om
inställningen till organdonation skulle kunna
lagras. Vägverket anser i sitt remissvar att man
inte skall utesluta en utveckling som innebär att de
tekniska och formella problem som finns i dag kan
lösas och verket vill därför behålla en öppen
attityd till frågan.
Regeringen ansluter sig till den syn Vägverket
framfört och anser att det bör ankomma på Nationella
rådet för organ- och vävnadsdonation att följa den
tekniska och övriga utvecklingen och ta de initiativ
denna ger anledning till.
I propositionen anförs vidare att Skatteverket vid
olika tillfällen under året skickar ut
slutskattebesked m.m. till praktiskt taget alla
vuxna medborgare i landet. Verket har aldrig
tidigare brukat lägga med någon information från
andra myndigheter eller organisationer i sina
försändelser till allmänheten. Skatteverket har
emellertid under utredningen förklarat sig positivt
till att pröva en sådan medverkan just i frågan om
information om organdonation.
Skatteverket ställer sig också i sitt remissvar
positivt till att medverka i informationen om
organdonation men framhåller att det krävs en
djupare analys av vilken målgrupp informationen
skall riktas till och vilka produkter som är
lämpligast för att nå rätt målgrupp. Verket pekar
också på en annan möjlighet att nå ut med
information till allmänheten, nämligen att foga
sådan information till de brev med beslut om
pensionsrätter som Riksförsäkringsverket skickar ut
till alla personer som är födda 1938 eller senare så
länge personen har pensionsgrundande inkomst.
Många andra remissinstanser anser det olämpligt
att skicka ut information om organdonation
tillsammans med deklarationsinformation eller
slutskattebesked. Bland annat Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge, Svenska
Läkaresällskapet och Livet som Gåva föreslår i
stället att information om organdonation skall
skickas ut tillsammans med röstkorten inför allmänna
val. Man skulle därmed i ett mer positivt sammanhang
kunna nå i princip alla vuxna medborgare med
information om vikten av att ge sin inställning om
organdonation till känna och anmäla sig till
Donationsregistret. Mot detta kan invändas att
röstkorten i dag tas fram och distribueras på mycket
kort tid - en vecka.
Regeringen anser sammanfattningsvis att det bör
vara en uppgift för Nationella rådet för organ- och
vävnadsdonation att pröva frågorna om lämpligheten
och de tekniska möjligheterna att låta information
om organdonation följa annan samhällsinformation.

Motionerna

I motion 2004/05:So3 av Erik Ullenhag m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om att frågan om viljan
att donera sina organ alltid skall ställas i samband
med ansökan om identitetshandlingar (yrkande 1).
Motionärerna anför vidare att frågan om viljan att
donera organ även kan ställas i samband med ansökan
om det europeiska sjukförsäkringskortet. Vidare
begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att
information om organdonation alltid skall följa
annan samhällsinformation om inte särskilda skäl
talar emot detta. Enligt motionärerna bör Nationella
rådet för organ- och vävnadsdonation ha ett tydligt
uppdrag om att information om organdonation skall
föras ut i samband med annan samhällsinformation. I
yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om möjligheten
att lagra information om den enskildes inställning
till organdonation på mer än ett ställe.
Motionärerna anför att de anser att regeringen i
propositionen är onödigt försiktig i detta avseende.
Människor bör i en så viktig etisk fråga anförtros
uppgiften att själva bestämma om de vill att denna
information skall lagras på egna
identitetshandlingar. I de fall det uppstår
tveksamheter bör uppgifterna till Donationsregistret
gälla.

I motion 2003/04:So224 av Bertil Kjellberg (m)
begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att öka
antalet organ som kan användas vid
transplantationer. Enligt motionären kan mycket
uppnås med informationskampanjer, men det avgörande
är om medborgarna tar ställning i frågan och att
denna inställning dokumenteras på ett säkert och
enkelt sätt. Det skulle t.ex. kunna ske i samband
med att man tar eller förnyar körkort. Även i motion
2003/04:So584 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren
(m) begärs ett tillkännagivande om förenklad anmälan
för organdonatorer.
I motion 2004/05:T213 av Elizabeth Nyström och
Jan-Evert Rådhström (m) yrkas att regeringen utreder
och kommer med förslag i enlighet med vad som anförs
i motionen. Enligt motionärerna borde ett system
införas som innebär att den som ansöker om körkort
skall ange om han eller hon vill bli donator.
I motion 2003/04:So454 av Erik Ullenhag och Karin
Pilsäter (fp) begärs att regeringen lägger fram
förslag till ändring av transplantationslagen
(1995:831) så att den som skaffar sig en
identitetshandling skall vara skyldig att uttrycka
sin inställning till organdonation (yrkande 1).
I motion 2003/04:So442 av Ragnwi Marcelind (kd)
begärs ett tillkännagivande om att inrätta ett
enklare förfaringssätt för att anmäla intresse om
organdonation (yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2
ett tillkännagivande om behovet av ett enklare och
effektivare system där man snabbt kan avläsa om en
person gett medgivande till organdonation.
Slutligen begärs i motion 2003/04:So633 av Maria
Öberg (s) ett tillkännagivande om organdonation.
Enligt motionären är det krångligt för en person att
meddela sitt ställningstagande om donation till
myndigheterna. Ett sätt att komma runt detta problem
vore att varje ID-handling har en ruta i vilken
personen som äger ID-handlingen kan kryssa i om den
är beredd att donera sina organ efter sin död eller
inte.
I motion 2004/05:So315 av Christina Axelsson och
Sonia Karlsson (s) begärs ett tillkännagivande om
att komplettera det europeiska sjukförsäkringskortet
med uppgift om organdonation m.m.
I motion 2004/05:So435 av Agneta Ringman m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om organdonation.
Motionären anför att det måste bli enklare att lämna
besked om sin vilja att donera organ.
I motion 2004/05:So650 av Tommy Waidelich och
Cinnika Beiming (s) begärs ett tillkännagivande om
att regeringen bör verka för att EU-körkortet förses
med en smartcardfunktion. Denna funktion skulle
innehålla information om innehavarens blodgrupp,
allvarliga sjukdomar och viljan att donera organ.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har stor förståelse för motionärernas
inställning att det skall vara enkelt att redovisa
inställningen till organdonation. Utskottet delar
emellertid regeringens uppfattning att det inte
finns skäl att nu överväga andra bärare av
information om den enskildes inställning till
organdonation än Donationsregistret och de nuvarande
donationskorten. Utskottet vill i likhet med
regeringen betona att det bör vara en uppgift för
Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation att
besluta om utformningen av informationsinsatser till
allmänheten och att följa utvecklingen i fråga om
alternativa bärare av den enskildes inställning till
organdonation. De frågor som tas upp i motionerna
2003/04:So224 (m), 2003/04:So442 (kd) yrkandena 1
och 2, 2003/04:So454 (fp) yrkande 1, 2003/04:So584
(m), 2003/04:So633 (s), 2004/05:So3 (fp),
2004/05:So315 (s), 2004/05:So435 (s), 2004/05:So650
(s) och 2004/05:T213 (m) faller inom ramen för
Nationella rådet för organ- och vävnadsdonations
uppgifter. Riksdagen bör därför inte ta något
initiativ med anledning av motionerna.

Ersättningsfrågor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
ersättningsfrågor m.m. Utskottet hänvisar
bl.a. till det särskilda högriskskydd för
levande donatorer som infördes den 1 januari
2002.

Bakgrund

Riksdagen har med anledning av proposition 2001/02:9
Vissa socialförsäkringsfrågor, i betänkande
2001/02:SfU5 med samma namn som propositionen, i
december 2001 beslutat om ett särskilt högriskskydd
för levande donatorer av organ och vävnader i
samband med donationsingrepp eller utredningar om
sådant ingrepp (rskr. 2001/02:85). Skyddet medför
att donatorns arbetsgivare har rätt till ersättning
från sjukförsäkringen för sina kostnader för
sjuklön. Beslut om sådant särskilt högriskskydd
fattas av den allmänna försäkringskassan (fr.o.m.
den 1 januari 2005 Försäkringskassan). Ett sådant
beslut innebär även att den enskilde erhåller
ersättning för den första dagen i en sjukperiod.

Motionerna

I motion 2004/05:So305 av Lena Adelsohn Liljeroth
(m) begärs ett tillkännagivande om ersättning till
donatorer. Enligt motionären skulle ett alternativ
till ekonomisk ersättning till donatorn vara
framtida gratis vård i den reguljära sjukvården.

I motion 2003/04:So473 av Hillevi Engström (m)
begärs ett tillkännagivande om att utreda och
genomföra åtgärder för organdonatorer (yrkande 1).
Enligt motionären måste samhället uppmärksamma
donatorer på ett sätt som inte är strikt ekonomiskt.
I motion 2004/05:So211 av samma motionär begärs ett
tillkännagivande om att utreda och genomföra
åtgärder för organdonatorer (yrkande 1). Enligt
motionären bör en organdonator utöver att få alla
kostnader ersatta även få samhällets bevis och
uppskattning för sin insats.
I motion 2003/04:So377 av Margareta Andersson och
Viviann Gerdin (c) begärs ett tillkännagivande om
att informera mer om vilka rättigheter arbetstagare
och arbetsgivare har vid donation av t.ex. en njure
(yrkande 2). Slutligen begärs i yrkande 3 ett
tillkännagivande om att den som i livet donerat ett
organ skall erhålla ett frikort i sjukvården för att
kostnadsfritt kunna göra nödvändiga hälsokontroller.
I motion 2003/04:So306 av Annika Qarlsson och
Birgitta Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om
tydliga regler för ersättningen till organdonatorer
för deras utlägg (yrkande 1). Ett likalydande
yrkande framställs i motion 2004/05:So361 yrkande 2
av samma motionärer. Vidare begärs i yrkande 2 i
motion 2003/04:So306 ett tillkännagivande om att
organdonatorer får årlig hälsokontroll för resten av
livet som ett erkännande för sin insats.
Även i motion 2003/04:So632 av Birgitta Ahlqvist
(s) begärs ett tillkännagivande om organdonation.
Motionären anför att förutom sjukpenning har
arbetsgivaren andra utgifter i form av
semesterersättning och försäkringar till donatorn.
Enligt motionären borde staten stå för alla
kostnader i samband med organdonation.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan beslutade riksdagen i december 2001
om ett särskilt högriskskydd för levande donatorer
av organ och vävnader i samband med donationsingrepp
eller utredningar om sådant ingrepp. Enligt
utskottets uppfattning är det vidare rimligt att en
donator får ersättning för vissa kostnader, t.ex.
för resor, uppehälle och förlorad arbetsförtjänst.
Utskottet har vidare från Landstingsförbundet
inhämtat att landstingen/regionerna har riktlinjer
för ersättning till levande donatorer för kostnader
som uppkommer i samband med donationen. Utskottet
vill i detta sammanhang framhålla att 15 § lagen
(1995:831) om transplantation m.m. stadgar ett
förbud mot kommersiell hantering av biologiskt
material. Vidare kommer regeringen under åren
2004-2006 att utarbeta ett nationellt
handlingsprogram för arbetet med att bekämpa
människohandel. I detta sammanhang kommer bl.a.
frågan om organhandel att behandlas. Motionerna
2003/04:So306 (c), 2003/04:So377 (c) yrkandena 2 och
3, 2003/04:So473 (m) yrkande 1, 2003/04:So632 (s),
2004/05:So211 (m) yrkande 1, 2004/05:So305 (m) och
2004/05:So361 (c) yrkande 2 avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Legala ställföreträdares behörighet
(punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So2.

Ställningstagande

Vi saknar alltjämt ett förslag som syftar till att
lösa de problem som uppstår när patienter inte
själva förmår att ge sitt samtycke till donation.
Regeringen bör därför snarast återkomma till
riksdagen med ett lagförslag rörande
ställföreträdarfrågan. Att svensk rätt i dag saknar
klara bestämmelser om legala ställföreträdares
behörighet i hälso- och sjukvårdssammanhang kan
enligt vår uppfattning leda till att patientens
rättssäkerhet minskar och att alla inte medges
likvärdig vård.

2. Former för att tillkännage inställningen
till organ- och vävnadsdonation (punkt 5)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So224, 2003/04: So584 och
2004/05:T213 samt avslår motionerna 2003/04:So442
yrkandena 1 och 2, 2003/04:So454 yrkande 1,
2003/04:So633, 2004/05:So3 yrkandena 1-3,
2004/05:So315, 2004/05:So435 och 2004/05:So650.

Ställningstagande

Vi anser att mycket kan uppnås med
informationskampanjer, men att det avgörande är att
medborgarna tar ställning i donationsfrågan och att
denna inställning dokumenteras på ett säkert och
enkelt sätt. Det skulle t.ex. kunna ske genom att
ett system införs som innebär att den som ansöker om
körkort eller som förnyar sitt körkort skall ange om
han eller hon vill bli donator.

3. Former för att tillkännage inställningen
till organ- och vävnadsdonation (punkt 5)

av Erik Ullenhag (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So3 yrkandena 1-3 samt avslår
motionerna 2003/04:So224, 2003/04:So442 yrkandena 1
och 2, 2003/04:So454 yrkande 1, 2003/04:So584,
2003/04:So633, 2004/05:So315, 2004/05:So435,
2004/05:So650 och 2004/05:T213.

Ställningstagande

Vi anser att frågan om viljan att donera sina organ
alltid skall ställas i samband med ansökan om
identitetshandlingar. Frågan kan lämpligen även
ställas i samband med ansökan om det europeiska
sjukförsäkringskortet. Vi anser vidare att
information om organdonation alltid skall följa
annan samhällsinformation om inte särskilda skäl
talar emot detta. Nationella rådet för organ- och
vävnadsdonation bör ha ett tydligt uppdrag om att
information om organdonation skall föras ut i
samband med annan samhällsinformation.
Avslutningsvis anser vi att regeringen är onödigt
försiktig när det gäller frågan om möjligheten att
lagra information om den enskildes inställning till
organdonation på mer än ett ställe. I en så viktig
etisk fråga bör människor anförtros uppgiften att
själva bestämma om de vill att denna information
skall lagras på egna identitetshandlingar. I de fall
det uppstår tveksamheter bör uppgifterna till
Donationsregistret gälla.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande.

Legala ställföreträdares behörighet

av Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson (c) och
Marita Aronson (fp).

Enligt vår uppfattning är det utomordentligt
väsentligt att frågorna kring legala
ställföreträdares behörighet i hälso- och sjukvården
får en snabb lösning. Vi anser att det tagit för
lång tid att komma med ett förslag i saken. Eftersom
en utredning för närvarande arbetar med frågan och
en redovisning härav är aviserad till den 1 december
2004 avstår vi dock från att reservera oss. Vi
förbehåller oss dock rätten att återkomma om frågan
inte får en tillfredsställande lösning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:179 Transplantationer kan rädda
liv

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1995:831) om
transplantation m.m.

Följdmotioner

2004/05:So2 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med ett lagförslag rörande
ställföreträdarfrågan.

2004/05:So3 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att frågan om
viljan att donera sina organ alltid skall ställas
i samband med ansökan om identitetshandlingar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
information om organdonation alltid skall följa
annan samhällsinformation om inte särskilda skäl
talar emot detta.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om möjligheten
att lagra information om den enskildes inställning
till organdonation på mer än ett ställe.

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:So224 av Bertil Kjellberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att öka
antalet organ som kan användas vid
transplantationer.

2003/04:So306 av Annika Qarlsson och Birgitta
Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydliga regler för
ersättningen till organdonatorer för deras utlägg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att organdonatorer
får årlig hälsokontroll för resten av livet som ett
erkännande för sin insats.

2003/04:So377 av Margareta Andersson och Viviann
Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
speciella team för att ta hand om anhöriga till
avlidna organdonatorer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att informera
mer om vilka rättigheter arbetstagare och
arbetsgivare har vid levande donation av t.ex. en
njure.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att den som i
livet donerat ett organ skall erhålla ett frikort
i sjukvården för att kostnadsfritt kunna göra
nödvändiga hälsokontroller.

2003/04:So382 av Sonja Fransson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka tillgången
till fler intensivvårdsplatser så att det finns
plats för möjliga organdonatorer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bilda
särskilda kristeam som kan samtala med och hjälpa
den avlidnes anhöriga vid organdonation.

2003/04:So442 av Ragnwi Marcelind (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta ett
enklare förfaringssätt för att anmäla intresse om
organdonation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
enklare och effektivare system där man snabbt kan
avläsa om en person gett medgivande till
organdonation.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om specialteam som
identifierar potentiella donatorer och tar fram
tillstånd till organdonation.

2003/04:So454 av Erik Ullenhag och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av transplantationslagen
(1995:831) så att den som skaffar sig en
identitetshandling skall vara skyldig att uttrycka
sin inställning till organdonation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sätta upp ett
mål för anslutningsgraden till donationsregistret
till 80 % av befolkningen.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning för att se över rutinerna för samtal med
anhöriga om organdonation.

2003/04:So473 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda och
genomföra åtgärder för organdonatorer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
opinionsbildningen bör öka för att förmå fler att
ta ställning för organdonation.

2003/04:So513 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information om
organdonationer.

2003/04:So584 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förenklad anmälan för
organdonatorer.

2003/04:So632 av Birgitta Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om organdonation.

2003/04:So633 av Maria Öberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om organdonation.

Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:So211 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda och
genomföra åtgärder för organdonatorer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
opinionsbildningen bör öka för att förmå fler att
ta ställning för organdonation.

2004/05:So305 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ersättning till donatorer.

2004/05:So315 av Christina Axelsson och Sonia
Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att komplettera Europeiska
sjukförsäkringskortet med uppgift om organdonation
m.m.

2004/05:So361 av Annika Qarlsson och Birgitta
Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskapen om
organdonationer bör höjas på de sjukhus som har
rätt att utföra transplantationer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydliga regler för
ersättningen till levande donatorer för deras
utlägg.

2004/05:So435 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om organdonation.

2004/05:So650 av Tommy Waidelich och Cinnika Beiming
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör verka
för att EU-körkortet förses med en
smartcardfunktion.

2004/05:T213 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert
Rådhström (m):

Riksdagen begär att regeringen utreder och kommer
med förslag i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:831) om
transplantation m.m.

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1995:831) om
transplantation m.m. skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

13 §
-----------------------------------------------------
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet som regeringen myndighet som regeringen
bestämmer får föreskriva bestämmer får föreskriva
att ingrepp enligt denna
lag får utföras endast på 1. att ingrepp enligt
sjukhus som avses i 5 denna lag får utföras
hälso- och sjukvårdslagen endast på sjukhus som
(1982:763) eller vid avses i 5 § hälso- och
annan enhet inom hälso- sjukvårdslagen (1982:763)
och sjukvården eller det eller vid annan enhet
medicinska området i inom hälso- och
övrigt. sjukvården eller det
medicinska området i
övrigt och
2. att ett sådant
sjukhus eller en sådan
enhet, där ingrepp för
transplantation får
utföras, skall ha
tillgång till en
donationsansvarig läkare
och en kontaktansvarig
sjuksköterska med uppgift
att förbereda för dona-
tioner och ge stöd och
information till avlidnas
närstående.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.