Transportforskning
Betänkande 1992/93:TU34
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU34
Transportforskning
Innehåll
1992/93
TU34
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas forskningspolitiken inom Kommunikationsdepartementets område för åren 1993/94--1995/96. Utgångspunkten är främst regeringens forskningspolitiska proposition (prop. 1992/93:170 avsnitt 6) samt anknytande motioner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om hur transportforskningen skall förstärkas och effektiviseras. Det innebär att en beställar- och utförarmodell införs. Statens väg- och trafikinstitut (VTI) ombildas till ett renodlat forskningsinstitut. Transportforskningsberedningen (TFB) ges ett ökat ansvar. Ökade resurser tillförs sektorn. Anslaget för forskningsverksamhet ökar med ca 50% till sammanlagt drygt 150 miljoner kronor för nästa budgetår. I betänkandet behandlas även ansvaret för transportprognoser. Utskottet tillstyrker förslaget att ansvaret överförs från VTI till en särskild delegation under Kommunikationsdepartementet.
Till betänkandet har fogats en reservation från Socialdemokraterna om att nuvarande organisation för transportforskning bör bibehållas samt att ansvaret för transportprognoser bör ligga kvar hos VTI. Vänsterpartiets företrädare i utskottet har avgett en meningsyttring som stöder s-reservationen.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionerna
Proposition 1992/93:170 avsnitt 6
Transportforskningsberedningens roll stärks
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg i avsnitt 6 Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde (s. 129--157) under denna rubrik (140--144) att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om sektorsforskningsansvaret på telekommunikationsområdet.
Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 145--146) 1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafik, inkl. dess finansiering, 2. att riksdagen godkänner att utgående reservation för budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.
Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 150--153) att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om omorganisationen av prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik 1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr (G1, s. 153--155), 2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 33639000 kr (G2, s. 153--155), 3. att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94 (G2, s. 153--155), 4. att riksdagen godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91 (G2, s. 153--155), 5. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119006000 kr (G3, s. 155--156), 6. att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande en eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret 1993/94 (G3, s. 155--156), 7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i fråga om bemyndigande för Transportforskningsberedningen att inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod (G3, s. 155--156).
Proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen) bilaga7
Utredningar m.m.
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A.Kommunikationsdepartementet m.m. under punkt A2 (s. 12) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 12490000 kr.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 6
1992/93:T30 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:170 i den del som avser prognosverksamhetens förläggning till regeringskansliet.
1992/93:T31 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prognosverksamheten också i fortsättningen skall ligga under Statens väg- och trafikinstitut, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Väg- och trafikinstitutets forsknings- och utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande omfattning inom de områden som anges i motionen, 3. att riksdagen till anslaget A2. Utredningar m.m anvisar 9000000 kr, dvs. 3490000 kr mindre än regeringens förslag, 4. att riksdagen till anslaget G2. Statens Väg- och trafikinstitut anvisar 57129000 kr dvs. 23490000 kr utöver regeringens förslag, 5. att riksdagen till anslaget G3. Transportforskningsberedningen anvisar 99006000 kr, dvs. 20000000 kr mindre än regeringens förslag.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om forskning kring gång och cykel.
Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:176 Investeringar i trafikens infrastruktur m.m.
1992/93:T84 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknologins betydelse för de olika trafikgrenarna.
Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:161 Trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet
1992/93:T90 av Harry Staaf (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Väg- och trafikinstitutet för forskning om hur gång- och cykeltrafik kan stimuleras, bör avsätta 2 miljoner kronor per år under fyra års tid.
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 1993
1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 10. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att initiera och stödja en informationsinsats som bl.a. beskriver kvinnoperspektivet på trafiksystemet, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets ansvar för att ge allmänheten och mindre företag möjligheter till och kunskap för att i högre grad kunna tillgodogöra sig elektroniska kommunikationsslag.
1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett teknikutvecklingsprogram för kombitrafik, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportforskningen.
1992/93:T230 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av miljövänliga bränslen och kommunikationsmedel.
1992/93:T918 av Lars Bäckström (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggande av ett nationellt centrum för transportteknik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bygga upp ett transporttekniskt centrum i Fyrstadsregionen.
Bakgrund
Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på transporter, post och telekommunikationer, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets huvudtitel anvisas forskningsanslag till Transportforskningsberedningen (TFB) och Statens väg- och trafikinstitut (VTI). TFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet och om trafikens miljöeffekter. I VTI:s ansvarsområde ingår att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande trafikens miljöeffekter, vägar och järnvägar, vägtrafik och järnvägstrafik samt säkerhet i sådan trafik. Institutet skall vidare bedriva informations- och dokumentationsverksamhet inom sitt verksamhetsområde. VTI har även till uppgift att utarbeta trafikprognoser för transportsektorn.
Sedan år 1984 har en ordning tillämpats med att riksdagen på grundval av regeringsförslag beslutar om treåriga program för forskningen. Som ett led i förberedelserna inför riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 tillsattes hösten 1991 en särskild utredare med uppgift att se över den framtida statliga forskningen inom transportsektorn (K1991:06, dir. 1991:91). Utredaren har i betänkandet Råd för forskning om transporter och kommunikationer (SOU 1992:55) kartlagt bl.a. resursanvändningen inom den statliga transportforskningen samt lämnat förslag till framtida struktur, inriktning och målsättning inom området. Som underlag för den nu framlagda propositionen med forskningsriktlinjer för perioden 1993/94--1995/96 finns därutöver bl.a. särskilda rapporter och fördjupade anslagsframställningar från berörda myndigheter.
Utskottet
1 Kommunikationsforskningens organisation m.m.
1.1 Ansvaret för teleforskning
Som bakgrund till övervägandena om FoU-verksamheten på teleområdet anges att statens övergripande ansvar för kommunikationsforskning bör skiljas från det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av trafikanläggningar och som ägare av företag med verksamhet inom kommunikationssektorn. Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av förvaltningsmyndigheternas behov av egenutveckling bör därför enligt propositionen inte räknas in i statens övergripande ansvar för kommunikationsforskningen. Mot denna bakgrund föreslås att Televerkets sektorsforskningsansvar överförs till NUTEK och TFB. För TFB:s och NUTEK:s samlade insatser inom telekommunikationsområdet beräknas att totalt 75 miljoner kronor bör avsättas. Medlen bör fördelas så att 35 miljoner kronor disponeras av TFB för övergripande kommunikationspolitiskt inriktad forskning, medan resterande 40 miljoner kronor anvisas till NUTEK för övergripande forskning av industripolitisk karaktär.
Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i propositionen om att förtydliga ansvarsfördelningen genom att sektorsforskningsansvaret för forskning på telekommunikationsområdet avskiljs från Televerket. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att ansvaret överförs till NUTEK och TFB. Utskottet förutsätter att ett nära samarbete kommer att utvecklas mellan de båda berörda myndigheterna. Utskottet vill vidare framhålla vikten av att den FoU-verksamhet som Televerket bedrivit på handikappområdet kan föras vidare och utvecklas i den nya organisationsformen.
1.2 Ansvaret för transportforskning och transportprognoser
För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och underlätta samordningen bör enligt propositionen en klarare rollfördelning eftersträvas inom den övergripande kommunikationsforskningen. Beställar-, utförar- och användarrollerna bör därför så långt som möjligt renodlas. I sammanhanget betonas att utvärderingen av forskningens vetenskapliga kvalitet och betydelse bör förbättras. I propositionen föreslås mot denna utgångspunkt att TFB skall stärkas och utvecklas som beställare av övergripande kommunikationsforskning och att myndigheten skall ges bättre förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll. Vidare anges att all sektorsforskning inom kommunikationsområdet bör utföras i konkurrens. Universitet och högskolor och övriga forskningsutförande organ, bl.a. VTI, bör i ökad utsträckning ses som en samlad resurs för kommunikationsforskning. Banverket och Vägverket skall ha ansvaret för samhällsmotiverat tillämpad forskning inom sina respektive verksamhetsområden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikationsforskning samlas därmed till TFB. TFB ges vidare enligt propositionen ett tydligare ansvar att dokumentera och sprida information om forskning. Som övergripande mål för beredningen anges att "TFB skall planera, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet. TFB skall också ha ansvar för informations- och dokumentationsverksamheten inom området". Som ett led i den förordade omstruktureringen av forskningsorganisationen föreslås att en betydande del av anslaget till VTI för s.k. egen FoU förs över till TFB. Härigenom anges att förutsättningar skapas för en friare användning av resurserna för övergripande kommunikationsforskning. Regeringens förslag innebär att TFB även därutöver tillförs betydande resurser. Sammantaget föreslås mot denna bakgrund att ett ramanslag anvisas till TFB på drygt 119 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
Beträffande VTI framhåller regeringen att institutet har en viktig uppgift att fylla i svensk transportforskning. VTI bör dock i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för att utarbeta prognoser för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och samhällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av transportsystemet bör därför enligt regeringens mening överföras till en särskild delegation. Ramanslaget för VTI föreslås med hänvisning härtill reducerat till drygt 33 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Som mål för institutet anges att "VTI skall utvecklas till ett kvalificerat institut för tillämpad transportforskning". Regeringens förslag innebär vidare att ansvaret för prognosverksamheten inom transportsektorn fr.o.m. den 1 juli 1993 överförs till en särskild delegation under Kommunikationsdepartementet, benämnd Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU). Enligt förslaget skall DPU även svara för nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik liksom för samordning av riksomfattande resvaneundersökningar samt för samordning av beställningar hos bl.a. SCB av transportstatistik. I budgetpropositionen har mot bl.a. denna bakgrund föreslagits att Kommunikationsdepartementets utredningsanslag uppräknas från ca 5,7 miljoner kronor under innevarande budgetår till ca 12,5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Av resursökningen avser ca 3,5 miljoner kronor en överföring av medel för prognosverksamhet som i dag utförs av VTI.
Regeringens förslag om ökade resurser till forskningen har inte föranlett några erinringar. Tre motioner har däremot väckts som avstyrker att ansvar och resurser förs från VTI till TFB respektive till Kommunikationsdepartementet.
I motionerna T31 (s) och T216 (s) framhålls att den forskning som bedrivs vid VTI och den miljö som institutet utgör är en värdefull resurs för transportforskningen. Detta gäller inte minst i ett internationellt perspektiv, där VTI redan har goda kontakter och aktivt medverkar i nätverk och FoU-projekt på såväl nordisk som europeisk och global nivå. Att i detta läge rasera en sådan tillgång genom att bygga upp en administrativ apparat för att fördela förhållandevis små penningsummor anses vara ett kvalificerat slöseri med statens resurser. I motion T31 (s) betonas särskilt att ett alltför stort beroende av uppdragsgivare riskerar att allvarligt försämra forskningens möjligheter att arbeta fritt och oberoende av snäva och kortsiktiga intressen. Inte minst riksdag och regering behöver ett från olika intressenter fristående underlag för sina beslut. Motionärerna förordar därför att VTI:s forskning och utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande omfattning. Förutom det egentliga forskningsarbetet bör institutet även fortsättningsvis förmedla kunskap om trafik och transporter till olika grupper i samhället. I motion T31 (s) samt i motion T30 (s) behandlas även regeringens förslag att ändra ansvaret för att ta fram transportprognoser och nulägesbeskrivningar. Enligt motionerna är VTI en trafikgrensneutral myndighet, som därför har goda förutsättningar att göra objektiva och neutrala prognoser. VTI har även en allmän kunskap om transporter, trafik, fordon och effekter samt kunskap om vetenskapliga metoder. Ansvaret för statistik/nulägesbeskrivningar, metod- och modellutveckling samt prognoser bör därför enligt motionerna ligga kvar på VTI. I sammanhanget anges att prognosfunktionen vid VTI har bidragit till att institutet uppnått en lämplig storlek för den transportekonomiska forskningen. En avveckling av VTI:s prognosfunktion skulle därför få allvarliga effekter för verksamheten. Det skulle vidare inte bli någon reell besparing att lägga prognosuppgifterna på regeringskansliet, eftersom verksamheten där knappast kan drivas effektivare än på VTI. Det som i stället uppnås är enligt motionärerna lägre effektivitet under ett antal år och en permanent kapitalförstöring av de resurser som hittills investerats på VTI. Som alternativ till regeringens förslag anges att om kompetensen inom området behöver förstärkas bör i första hand ett närmare samarbete utvecklas mellan VTI och Konjunkturinstitutet (KI). Mot denna bakgrund föreslås i motion T31 (s) att VTI får anslag för att kunna fortsätta med ungefär nuvarande verksamhet. Detta innebär att 3490000 kr från Kommunikationsdepartementets utredningsanslag bör överföras till VTI samt att 20000000 kr bör flyttas från TFB:s anslag till VTI. I motionerna T31 (s) och T216 (s) anges vidare att det finns möjligheter att effektivisera forskningsverksamheten genom samordning mellan VTI, SGI och TFB. I stället för att -- som föreslås i forskningspropositionen -- enbart se över möjligheterna till en administrativ samordning av de båda instituten bör enligt motionärerna instituten slås samman till en internationellt sett mycket slagkraftig enhet, som kan tillgodose behov över hela spektrat från geoteknik och vägteknik till trafikteknik. Även när det gäller ökad samverkan mellan VTI/SGI och TFB uppges att det finns möjligheter till samordningsvinster. Utskottet anser att forskningsinsatser inom kommunikationsområdet har en strategisk betydelse för välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. Det är därför angeläget att forskningen bedrivs på ett effektivt och kvalitativt högtstående sätt. Enligt utskottets mening kan en tydligare rollfördelning medverka till att en bättre överblick uppnås samtidigt som styrningen och samordningen underlättas. Med en övergång till en mer utvecklad resultatstyrning ställs också ökade krav på en bättre redovisning av uppnådda resultat, vilket utskottet tycker är angeläget. Forskningens kvalitet och relevans kan därmed även lättare utvärderas. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens bedömning att beställar-, utförar- och användarrollerna så långt som möjligt renodlas inom området. Utskottet tillstyrker därmed förslaget i forskningspolitiska propositionen om att VTI bör anvisas ett ramanslag på 33639000 kr. För TFB bör enligt utskottet anvisas ett ramanslag på 119406000kr. Utskottet har härvid gjort en smärre korrigering och räknat upp regeringens förslag med 400000 kr med hänsyn till att en omföring skett av vissa förvaltningskostnader från energiforskningsanslaget. Näringsutskottet föreslår i sitt forskningsbetänkande (bet. 1992/93:NU30) en medelsberäkning som beaktar denna omföring. Utskottet är medvetet om att förslaget innebär ändrade förutsättningar för VTI. Enligt utskottet representerar VTI en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom institutets tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som finns i verksamheten. Utskottet instämmer därför i vad som anförs i propositionen om angelägenheten av att långsiktiga avtal kan träffas mellan TFB och VTI för att underlätta planeringen och för att möjliggöra en långsiktig kunskapsuppbyggnad hos institutet. Utskottet anser det vidare viktigt att erfarenheterna av konkurrensen mellan utförarna kommer att följas upp och dokumenteras på lämpligt sätt. Utskottet anser att det med den renodling som föreslås ske av VTI:s verksamhet är riktigt att institutet samtidigt även befrias från sitt ansvar för prognosverksamheten m.m. inom transportsektorn. Utskottet finner, i likhet med vad som anförs i propositionen, en fördel i att den särskilda delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU) lokalmässigt förläggs till Konjunkturinstitutet eller i nära anslutning därtill. Utskottet tillstyrker därför den föreslagna omorganisationen i den forskningspolitiska propositionen och förslaget i budgetpropositionen att Kommunikationsdepartementets utredningsanslag räknas upp till sammanlagt 12490000 kr. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna T30 (s), T31 (s) och T216 (s) i berörd del avstyrks av utskottet.
2 Kommunikationsforskningens inriktning och innehåll
2.1 Allmänna riktlinjer
Regeringen anser att forskningsinsatser inom kommunikationssektorn är av strategisk betydelse för välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. Forskningen inom området skall medverka till att ta fram underlag för att uppnå de politiska mål som läggs fast för sektorns utveckling samt öka handlingsberedskapen inför problem som inte kan förutses i dag genom att bygga upp en kunskaps- och kompetensbas för framtiden. I propositionen betonas vidare att den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen bör prioriteras. I sammanhanget anges att sju områden särskilt bör uppmärksammas. Det gäller områdena miljö, infrastruktur, telekommunikation, informationsteknologi, effekter av marknadsförändringar och avreglering, kollektivtrafik och trafiksäkerhet.
Informations- och kontaktverksamhet bör enligt propositionen prioriteras, bl.a. för att Sverige skall få ett ökat utbyte av och kunna påverka det europeiska forskningssamarbetet.
Utskottet vill understryka att med de viktiga satsningar som nu sker och planeras för en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen måste ökade krav ställas på forsknings- och utvecklingsarbete inom en rad områden. Den pågående internationaliseringen och Sveriges närmande till Europa ökar behovet av en vidgad och fördjupad forskningssamverkan över gränserna liksom behovet av att forskningen medverkar till att förbättra förutsättningarna för industriell produktion i Sverige. Som utskottet angett i olika sammanhang tidigare innebär även kravet på att bemästra trafikens miljöproblem ökade anspråk på forskningsinsatser. Miljö-, energi- och trängselproblem kommer sålunda med all sannolikhet att dominera trafikdebatten även under det närmaste decenniet, varför kraven på kollektivtrafiken som problemlösare kan förväntas öka. Transportforskningen bör vidare enligt utskottets mening i ökad utsträckning kunna medverka till att modern resurssnål teknik används och bidra till att underhålls- och driftkostnader kan begränsas samtidigt som stränga miljökrav tillgodoses. Till bilden hör vidare den avreglering av olika transportmarknader som nu genomförs vilket kräver nya aktörer och organisationsförhållanden. Detta gör att kraven på FoU-insatser inom t.ex. tele-, post-, taxi- och kollektivtrafikområdena kan komma att omformuleras och få ökad styrka. Utskottet delar regeringens uppfattning om vilka områden som särskilt bör uppmärksammas.
2.2 Kollektivtrafik
Genom 1988 års trafikpolitiska beslut inrättades ett särskilt engångsanslag på 100 miljoner kronor. Medlen var avsedda för att främja försöks- och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafikområdet. Inom ramen för detta anslag skulle det även ske en utveckling av fordon för lokal och regional järnvägstrafik. Dessa medel är nu fördelade. I propositionen anges att det är angeläget med fortsatta utvecklingsinsatser för den lokala och regionala kollektivtrafiken. Resultatet av det arbete som utförts med stöd av anslag för bidrag till utvecklingsprojekt anges som goda. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att TFB skall, för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet, avsätta ett belopp i samma storleksordning som man hittills gjort inom ramen för det särskilda engångsanslag som disponerats för detta ändamål. Enligt kommunikationsministerns beräkning innebär detta att minst 15 miljoner kronor bör avsättas årligen till kollektivtrafikprojekt som företrädesvis faller inom trafikhuvudmännens ansvar. I propositionen anges vidare att en delpost från det s.k. länstrafikanslaget för bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. bör avskaffas (Anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel). Utgående reservation för budgetåret 1992/93 för detta ändamål föreslås få disponeras av TFB för att användas under budgetåret 1993/94 för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.
Utskottet anser det angeläget att kollektivtrafiken kan effektiviseras och göras mer miljövänlig. Tidigare erfarenheter visar att genom statliga insatser kan samarbetet mellan näringslivet och forskningen förstärkas, vilket kan leda till såväl en snabb teknikutveckling som till ett ökat kollektivt resande. Utskottet har därför inga erinringar mot vad som anförts i propositionen om inriktningen av insatserna inom kollektivtrafikområdet. Utskottet tillstyrker vidare att den utgående reservationen för den angivna delposten under länstrafikanslaget får disponeras av TFB på avsett sätt.
2.3 Gång- och cykeltrafik
Två motioner har väckts som behandlar gång- och cykeltrafik. I motion T90 (kds) konstateras att kunskapen om hur cyklismen skall kunna stimuleras är bristfällig. Den dåliga säkerheten som är ett hinder kan enligt motionen motverkas genom infrastrukturella investeringar och riktade säkerhetsåtgärder. Med hänvisning härtill föreslås att Vägverket och VTI inom sitt anslag satsar 2 miljoner kronor per år under fyra års tid för att genomföra en studie av hur cykel- och gångtrafik kan stimuleras. I motion Ub121 (v) framhålls att två kommunikationsslag är helt bortglömda i propositionen, nämligen gång och cykel. Dessa färdsätt kan utgöra viktiga delar av det framtida miljöanpassade samhället. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund mer kunskap och därmed åtgärder för att öka tillgängligheten, framkomligheten och säkerheten för gångtrafikanter och cyklister. Målet bör vara att dessa färdsätt skall stå för en större andel av persontransporterna.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att cykeln kan utgöra ett både attraktivt och lämpligt färdmedel för många korta resor. Gångtrafiken utgör också ett viktigt inslag i trafikbilden. Detta gäller inte minst i kombination med kollektiva färdmedel. Staten har även under många år verkat för att stimulera en ökad och trafiksäkrare cykelanvändning och gångtrafik genom bl.a. insatser på forskningsområdet. Detta arbete har i många fall koncentrerats kring olika säkerhetsfrågor i syfte att minska antalet olyckor. I trafiksäkerhetsarbetet har de s.k. oskyddade trafikanterna som cyklister och gångtrafikanter prioriterats. Enligt vad utskottet erfarit pågår även ett antal projekt på området såväl inom TFB:s ram som hos VTI. När det gäller motionärernas önskemål om ytterligare insatser för gång- och cykeltrafik vill utskottet klargöra att statsmakternas uppgift framför allt ligger i att ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för detta ändamål. Att planera och genomföra forskningen bör däremot överlåtas på ansvariga myndigheter och på forskarna. Utskottet vill vidare klargöra att de FoU-områden som särskilt redovisas i propositionen inte är fördelade efter olika transportmedel. Propositionen beskriver i stället olika FoU-områden som kan komma att innefatta forskning om såväl gångtrafik som cykelåkande. Med hänsyn till den ansvarsfördelning som gäller på forskningsområdet anser utskottet därmed att det är en uppgift i första hand för berörda FoU-myndigheter att närmare pröva insatser av den typ som aktualiseras i de båda motionerna. Motionsyrkandena påkallar mot bakgrund av det anförda ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därför av utskottet.
2.4 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet
I motion T208 (v) anges att en fungerande kollektivtrafik är en viktig jämlikhetsfråga. En satsning på spårburen trafik är därför en satsning på kvinnorna, de äldre och ungdomarna. Motionärerna begär mot denna bakgrund att regeringen initierar och stödjer en informationsinsats om att beskriva kvinnoperspektiv på trafiksystemet.
Utskottet kan konstatera att påtagliga skillnader finns i resvanor mellan män och kvinnor. Kvinnor åker bl.a. relativt sett mer kollektivt än männen. Kvinnor har också sämre tillgång till bil än män och därmed i många fall en sämre transportstandard. Skillnader i resvanor föreligger också mellan bl.a. olika åldersgrupper och skilda geografiska områden. Det är därför enligt utskottets mening viktigt att trafiksystemet anpassas till de skilda resbehov som finns i samhället. En sådan inriktning ligger även väl i linje med gällande trafikpolitiska riktlinjer där det anges bl.a. att en anpassning skall ske till medborgarnas olika trafikbehov. För att trafiksystemet skall kunna byggas upp på ett sådant sätt att olika resenärers intressen vägs samman krävs ett tillfredsställande planeringsunderlag. Enligt vad utskottet erfarit har TFB projekt som behandlar hushållens resurser för och värdering av trafikutbud. Som ett exempel kan anges projektet Äldres livssituation i glesbygd -- betydelsen av boende och transporter. I sammanhanget kan även hänvisas till de nationella resvaneundersökningar som tidigare gjorts och som åskådliggör hur resmönstret skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper. Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare arbete i syfte att genomföra en förnyad resvanestudie. I sammanhanget kan även erinras om att kollektivtrafiken i det treåriga forskningsprogrammet utpekats som ett område som särskilt bör uppmärksammas bl.a. för att åstadkomma en jämnare fördelning av välfärden Utskottet anser det för egen del viktigt att olika trafikinsatser grundas på en god insikt om trafikbehoven i samhället. Inte minst den satsning som nu görs på investeringar i trafikens infrastruktur ställer krav på ett tillfredsställande planeringsunderlag som klarlägger resmönstret i samhället. Det är därför angeläget att information om forskningsresultat inom området på olika sätt förs ut till beslutsfattare och allmänhet. Utskottet förutsätter att denna informations- och kontaktverksamhet fortsättningsvis kan komma att förstärkas i enlighet med vad som anförs i propositionens riktlinjer. Utskottet är med hänvisning till vad som nu har anförts inte berett att förorda något särskilt statligt initiativ på informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker därför densamma i nu behandlad del.
2.5 Kombitrafik
I motion T216 (s) framhålls behovet av ett teknikutvecklingsprogram för kombitrafiken. Motionärerna konstaterar att under det senaste decenniet har stora förhoppningar knutits till utvecklingen av kombitrafiken. Dessa har dock endast delvis infriats. Tidigare exempel på samverkan mellan offentlig verksamhet och svensk industri manar till efterföljd. Staten uppges mot denna bakgrund ha en viktig roll att fylla för att kanalisera en efterfrågan som tillgodoser gemensamma behov. Överlåts detta intresse helt till marknaden kommer det att ta oerhört lång tid att lösa de problem som finns, mycket beroende på de stora investeringar som gjorts i dagens mindre effektiva system. Med aktiva insatser från staten anges att svensk industri, med två av världens främsta lastbilstillverkare och med en av världens ledande tillverkare av rullande järnvägsmateriel och ett av världens effektivaste järnvägsföretag, kan leda utvecklingen av ett effektivt, internationellt gångbart kombitrafiksystem. Målet bör enligt motionen vara att det snarast utvecklas ett system som möjliggör en avsevärd sänkning av kostnaden för terminalhantering.
Utskottet kan konstatera att i tidigare trafikpolitiska beslut har stora förhoppningar knutits till utvecklingen av kombitrafiken. Utskottet anförde exempelvis i samband med 1985 års järnvägspolitiska beslut att det var av mycket stor betydelse att transportnäringen fick klart för sig att det finns en politisk vilja att ge SJ möjligheter att tillhandahålla kapacitet, teknik och service i en omfattning som tillgodoser långsiktiga behov (prop. 1984/85:114, bet. TU 22, rskr. 348). Utskottet ansåg mot denna bakgrund att en målinriktad satsning på kombitrafiken borde utgöra ett viktigt inslag i trafikpolitiken under resten av 1980-talet och under 1990-talet. I 1988 års trafikpolitiska beslut uttalades vidare att en utveckling av kombitrafiken utgjorde ett strategiskt medel för att de trafikpolitiska målen skulle kunna uppnås. Genom detta beslut angavs också vissa riktlinjer i syfte att åstadkomma en kraftfull satsning på kombitrafiken. Som framhålls i den aktuella motionen har dock utvecklingen hittills inte helt kunna leva upp till de förhoppningar som knutits till denna trafikform. Även om trafiken i volym har ökat procentuellt svarar den fortfarande för en tämligen blygsam andel på den totala transportmarknaden. Kombitrafiken har också under många år haft bristande lönsamhet. För att komma till rätta med den dåliga lönsamheten har SJ påbörjat ett omfattande åtgärdsprogram innefattande bl.a. en ny affärsmässig organisation där trafiken drivs i ett särskilt bolag. En koncentration har också skett av antalet terminaler. Utskottet anser fortfarande att en positiv utveckling av kombinerade transporter är av strategisk betydelse i den fortsatta trafikutvecklingen. Med en närmare europeisk integrering tillsammans med ökade krav på miljövänliga transporter och önskemål om ett effektivt resursutnyttjande blir det allt viktigare att varje transportmedel utnyttjas på ett effektivt sätt. Genom en utveckling av kombitrafiken främjas en integrering av landsvägs-, järnvägs- och sjötransporter. Med hänsyn till att Sveriges läge i förhållande till de viktigare marknaderna ofta innebär stora transportavstånd är kombitrafikens utveckling enligt utskottets mening av särskilt intresse för att öka industrins konkurrenskraft. Utskottet anser mot denna bakgrund att det är angeläget med forsknings- och utvecklingsarbete som kan främja utvecklingen av kombinerade transporter. Om stora volymer gods skall kunna föras över till kombitrafiken måste terminalhanteringen utvecklas vidare. Utskottet kan konstatera att TFB tidigare har valt att prioritera forskning rörande kombitrafik lastbil/järnväg. Projekt har bedrivits som berör bl.a. marknad, prissättning, terminalverksamhet och hinder för etablering av sådan trafik. Även andra typer av kombitrafik har studerats som möjligheter till systemlösningar industri--järnväg--sjöfart. Utskottet förutsätter att detta utvecklingsarbete kan drivas vidare och genomföras inom ramen för de FoU-områden som särskilt bör uppmärksammas. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att syftet med yrkandet i motion T216 (s) till väsentlig del är tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.
2.6 Miljöfrågor
I motion T230 (c) om olika kommunikationsfrågor i Stockholms län framhålls att staten bör stödja utveckling av miljövänliga bränslen och kommunikationsmedel. Med hänsyn till att det är lättast att börja en övergång till miljövänlig teknik inom kollektivtrafiken bör ett utvecklingsprogram genomföras i syfte att bl.a. förbättra tekniken och ge ekonomiska incitament. Målsättningen bör vara att bussparken i Stockholmsregionen inom en femårsperiod skall använda miljövänliga drivmedel. I motionen framhålls vidare att en viktig fråga är att stödja utveckling av ett system med spårtaxi för regionens trafikförsörjning på 2000-talet. Enligt motionärerna har utvecklingen inom informationsteknologin gjort det både möjligt och ekonomiskt fördelaktigt att använda helautomatiska förarlösa fordon i spårburen trafik. Tekniken behöver dock utvecklas. I motionen anges att ett spårtaxisystem bör kunna bli ett attraktivt referensprojekt för svensk industri.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla vikten av att trafik- och miljösituationen i landets storstadsområden förbättras. Därvid krävs, som utskottet klargjort tidigare i samband med riksdagens miljöpolitiska beslut på trafikområdet våren 1991, i de större städerna bl.a. åtgärder som att begränsa partikelutsläpp från dieseldrivna fordon genom en mer miljövänlig kollektivtrafik (prop. 1990/91:90 delvis, bet. TU30, rskr. 345). Vad gäller kollektivtrafiken i Stockholmsområdet kan nämnas att ett omfattande etanolbussprojekt med 32 bussar i reguljär trafik startade år 1990 av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med stöd av Saab-Scania och staten. I SL:s regi har även påbörjats försök med en hybridbuss. Detta fordon drivs av elmotorer som får sin energi från ett batteri och från en motorgenerator som drivs av en katalysatorrenad bensinmotor. I sammanhanget kan vidare nämnas att även i många andra städer runt om i landet pågår försök med alternativa drivmedel och olika former av miljöanpassad kollektivtrafik. Utskottet anser det angeläget att forskningen och utvecklingen på området drivs vidare. Stora ansträngningar måste göras för att utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem och drivmedel. Det är därvid viktigt att teknikutvecklingen tar hänsyn till ekonomi, effektivitet och komfort i kollektivtrafiken. Utskottet ser det således som viktigt att en målmedveten forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet kommer till stånd som gör att ny teknik utvecklas för att medverka till en omställning av transportsektorns energianvändning. Med de förslag i propositionen som utskottet tidigare ställt sig bakom kan också en fortsatt utveckling främjas inom området. Vad gäller statliga utvecklingsresurser för ändamålet kan vidare nämnas att TFB enligt riksdagens energipolitiska beslut våren 1991 erhåller 30 miljoner kronor per år under fyra år för stöd till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av motoralkoholer i fordon. Enligt klimatpropositionen (prop. 1992/93:179) förordas vidare att ytterligare medel anvisas till TFB för utveckling av bl.a. el- och hybridfordon. Utskottet anser att transportsektorn har ett ansvar att medverka till att trafiksystemet miljöanpassas. Det är därför nödvändigt att forskningen inriktas på att öka kunskaperna härom och ge underlag för kostnadseffektiva åtgärder. Utskottet förutsätter med hänvisning till vad som nu har anförts att åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att stimulera den miljötekniska utvecklingen på området. I motionen berörs även utvecklingen av spårtaxi. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen att det är väsentligt att nya typer av trafiklösningar utvecklas. Spårbilssystem har också, som utskottet angett tidigare, flera fördelar ur miljösynpunkt. Enligt resultat från tidigare FoU-projekt kan kostnaden för en resa bli ungefär som för dagens busstrafik men resstandarden blir betydligt bättre. Vidare kan nämnas att inom ramen för de s.k. storstadsförhandlingarna i Göteborg har en överenskommelse träffats om bl.a. utveckling av ett nytt förarlöst spårsystem. En mindre demonstrationsbana planeras att anläggas i Göteborg. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att en fortsatt utveckling av nya trafiklösningar typ spårbilssystem kan komma att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det anförda påkallar motionsyrkandet inte någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.
2.7 Telefrågor
I motion T208 (v) framhålls att utvecklingen av elektroniska kommunikationer har många positiva drag. Deras negativa miljöeffekter är exempelvis försumbara. Samhället bör därför med utbildning, information och forskningsinsatser ge den breda allmänheten och mindre företag möjlighet att tillgodogöra sig de nya kommunikationsslagen.
Utskottet konstaterar att genom regeringens förslag ges ökade möjligheter att utveckla sektorsforskningen inom området. Forskning om telekommunikationer utpekas sålunda som ett område som särskilt bör uppmärksammas under den kommande planeringsperioden. Vidare förändras ansvarsförhållandena i syfte att uppnå en ökad tydlighet så att de samhällsmotiverade insatserna inom området kan främjas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det nu behandlade motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Det avstyrks därför av utskottet.
2.8 Transportforskningens lokalisering
I motion T918 (v) framhålls en rad motiv för att bygga upp ett transporttekniskt centrum. Uppgiften för detta centrum skall vara att utveckla miljöanpasade lösningar för gods- och persontransporter. Viktiga områden är bl.a. trafiksäkerhet, energieffektivitet, transportekonomi, framkomlighet och tidspassning samt förutsättningarna för industriell produktion. Anläggningen bör byggas upp i ett område där det är lätt att utveckla ett samarbete med industrin och där det finns naturliga förutsättningar att pröva nya lösningar. Ett naturligt lokaliseringsval är enligt motionären därmed Fyrstadsregionen, dvs. den region som består av kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. I motion T84 (s) anges att VTI:s framtida verksamhet kommer att knytas hårt till beställarnas omedelbara behov av forskning. Enligt motionärerna är mot denna bakgrund en omlokalisering av VTI från Linköping till Borlänge välmotiverad. Därmed kan en samlokalisering uppnås med Banverket och Vägverket, vilket skulle bl.a. förstärka samspelet forskning--verk. I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om informationsteknologins betydelse för de olika trafikgrenarna.
Enligt utskottets mening bör det främst vara en uppgift för ansvariga myndigheter att pröva hur den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör se ut och bedöma vilka forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp. Utskottet avstyrker därför motion T918 (v). Av motsvarande skäl avstyrker utskottet även motion T84 (s).
3 Övriga anslagsfrågor
Förutom de anslagsfrågor som tidigare behandlats har i den forskningspolitiska propositionen lämnats ytterligare några förslag till medelsanvisningar och särskilda bemyndiganden. För VTI föreslås sålunda att för verksamhetens redovisning anvisas ett anslag på 1 000 kr för budgetåret 1993/94. Vidare föreslås att institutet får disponera medel motsvarande eventuell utgående reservation från bidragsanslaget innevarande budgetår under budgetåret 1993/94. Slutligen föreslås att de åtgärder som regeringen vidtagit för att reglera VTI:s resultat för budgetåret 1990/91 godkänns. Även för TFB förordas att medel motsvarande eventuell utgående reservation från anslaget under innevarande budgetår får förbrukas under budgetåret 1993/94. Vidare begärs godkännande av vad som förordats i fråga om bemyndigande för TFB att inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod.
Inga motionsyrkanden har väckts med anledning av dessa förslag. Utskottet har heller inga erinringar och tillstyrker därför desamma.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ansvaret för teleforskning att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170 anförts om sektorsforskningsansvaret på telekommunikationsområdet,
2. beträffande ansvaret för transportforskning och transportprognoser att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1992/93:170 yrkandet på s. 153, yrkande 2 på s. 155 och proposition 1992/93:100 bil. 7, med anledning av regeringens förslag i proposition 1992/93:170 yrkande 1 på s. 156 samt med avslag på motionerna 1992/93:T30, 1992/93:T31 och 1992/93:T216 yrkande 17 dels godkänner vad regeringen anfört om omorganisationen av prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn, dels till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 33639000 kr, dels till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119406000 kr, dels till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 12490 000 kr,
res. (s) men. (v)
3. beträffande forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170 anförts om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken, inkl. dess finansiering,
4. beträffande disposition av reservation för kollektivtrafikinsatser att riksdagen godkänner att utgående reservation för budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet,
5. beträffande gång- och cykeltrafik att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T90 yrkande 4 och 1992/93:Ub121 yrkande 19,
6. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande 10,
7. beträffande kombitrafik att riksdagen avslår motion 1992/93:T216 yrkande 11,
8. beträffande miljöfrågor att riksdagen avslår motion 1992/93:T230 yrkande 3,
9. beträffande telefrågor att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande 23,
10. beträffande transportforskningens lokalisering att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T84 och 1992/93:T918
11. beträffande anslag till VTI att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
12. beträffande disposition av reservation för VTI att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande eventuellt utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94,
13. beträffande resultatreglering för VTI att riksdagen godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91,
14. beträffande disposition av reservation för TFB att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande en eventuellt utgående reservation på reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret 1993/94,
15. beträffande bemyndigande om medelsbeslut att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170 förordats i fråga om bemyndigande för Transportforskningsberedningen att inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod.
Stockholm den 13 maj 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m) och Hugo Bergdahl (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Ansvaret för transportforskning och transportprognoser (mom.2)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Utskottet vill inledningsvis klargöra att trafik och transporter har en vital funktion i vårt samhälle. Det är därför nödvändigt att landets samlade forskningsresurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta innebär att den framtida strukturen och rollfördelningen mellan olika forskningsbeställare och forskningsutövare är av ett strategiskt intresse. Med tanke på de stora belopp som krävs för investeringar i infrastruktur och rullande materiel samt de dryga kostnaderna för drift och underhåll är det angeläget att planerare och beslutsfattare på olika nivåer har goda och tillförlitliga kunskaper om hur transportsystemet kan tillgodose dagens och morgondagens efterfrågan på transporttjänster. Framför allt är det viktigt att ha kännedom om konsekvenser av olika åtgärder och ingrepp i trafiksystemet samt kostnaderna för dessa förändringar. Det är utifrån detta perspektiv som behovet av forskning om trafik och transporter skall bedömas, dvs. behovet av att ha ett på forskning baserat fakta- och kunskapsunderlag inför beslut om förändringar i transportsystemet. Enligt utskottets mening har regeringen mot denna bakgrund dragit felaktiga slutsatser när det gäller organisationen av transportforskningen. Den renodling av beställar- och utförarrollerna som regeringen förespråkar är intressant men inte tillräckligt utredd varför det inte nu är möjligt att fatta beslut i denna fråga. Det finns dessutom andra alternativ som bör tas med i en diskussion om framtidens organisation när det gäller transportforskningen. Utskottet anser att den forskning som bedrivs vid VTI och den miljö som institutet utgör är en värdefull resurs för transportforskningen. Detta gäller inte minst i ett internationellt perspektiv, där VTI redan har goda kontakter och aktivt medverkar i nätverk och FoU-projekt på såväl nordisk som europeisk och global nivå. Att i detta läge rasera en sådan tillgång genom att bygga upp en administrativ apparat för att fördela förhållandevis små penningsummor är slöseri med statens resurser. Med den förordade modellen för hantering av FoU-medel finns vidare en risk för ett alltför stort beroende av uppdragsgivare. Därmed kan forskningens möjligheter att arbeta fritt från och oberoende av snäva och kortsiktiga intressen allvarligt försämras. Utskottet anser därför att VTI:s forsknings- och utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande omfattning. Förutom det egentliga forskningsarbetet bör institutet förmedla kunskap om trafik och transporter till olika grupper i samhället också i fortsättningen. Till uppgifterna bör även framgent höra att ansvara för transportprognoser och nulägesbeskrivningar. Mot denna bakgrund bör VTI tilldelas anslag för att kunna fortsätta med ungefär nuvarande verksamhet. Detta innebär i förhållande till det aktuella förslaget i budgetpropositionen att från Kommunikationsdepartementets utredningsanslag bör 3490000 kr överföras till VTI. Vidare bör 20000000 kr överföras från anslaget till TFB till VTI:s anslag. För TFB betyder dessa förändringar att beredningen ändå får en anslagsökning med drygt 50 miljoner kronor. Utskottet har härvid gjort en uppräkning med 400000 kr med hänsyn till omföring av vissa förvaltningskostnader från energiforskningsanslaget. Utskottet anser vidare att det bör finnas möjligheter att effektivisera forskningsverksamheten genom viss samordning mellan VTI, SGI och TFB. I stället för att -- som föreslås i forskningspropositionen -- enbart se över möjligheterna till en administrativ samordning av de båda instituten bör enligt utskottets mening instituten slås samman till en internationellt sett mycket slagkraftig enhet, som kan tillgodose behov över hela spektrat från geoteknik över vägteknik till trafikteknik. Även när det gäller ökad samverkan mellan VTI/SGI och TFB bör det finnas möjligheter till samordningsvinster. De tre organisationerna bör komma tillbaka med förslag till hur man genom samarbete av bl.a. administrationen kan göra besparingar inom avsnittet transportforskning. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T30 (s), T31 (s) och T216 i berörd del tillstyrks medan regeringens förslag i denna del avstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ansvaret för transportforskning och transportprognoser att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T30, 1992/93:T31 yrkandena 1--4 och 1992/93:T216 yrkande 17 och med anledning av motion 1992/93:T31 yrkande 5 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1992/93:170 yrkandet på s. 153, yrkande 2 på s. 155 och yrkande 1 på s. 156 och proposition 1992/93:100 bil. 7 dels till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 57129000 kr, dels till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 99406000 kr, dels till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 9000000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om prognosverksamheten m.m. inom transportsektorn,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Ansvaret för transportforskning och transportprognoser
Jag biträder hemställan i reservationen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionerna2 Proposition 1992/93:170 avsnitt 62 Transportforskningsberedningens roll stärks2 Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken2 Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn2 Anslagsfrågor2 Proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen) bilaga 73 Utredningar m.m.3 Motionerna3 Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 63 Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:176 Investeringar i trafikens infrastruktur m.m.4 Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:161 Trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet4 Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 19934 Bakgrund5 Utskottet6 1 Kommunikationsforskningens organisation m.m.6 1.1 Ansvaret för teleforskningen6 1.2 Ansvaret för transportforskning och transportprognoser6 2 Kommunikationsforskningens inriktning och innehåll10 2.1 Allmänna riktlinjer10 2.2 Kollektivtrafik11 2.3 Gång- och cykeltrafik11 2.4 Kvinnoperspektiv12 2.5 Kombitrafik13 2.6 Miljöfrågor15 2.7 Telefrågor16 2.8 Transportforskningens lokalisering17 3 Övriga anslagsfrågor17 Hemställan18 Reservation20 Meningsyttring av suppleant22