Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Transportstyrelsen och dess verksamhet

Betänkande 2008/09:TU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 december 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Transportstyrelsen och dess verksamhet(pdf, 1 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:3 Transportstyrelsen och dess verksamhet

Beslut

Transportstyrelsen (TU3)

Regeringen har beslutat att en ny myndighet, Transportstyrelsen, ska inrättas den 1 januari 2009. Transportstyrelsen ska ersätta Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen samt ta över vissa uppgifter från Sjöfartsverket och Vägverket. Myndigheten ska arbeta med normgivning, tillsyn och tillståndsgivning. Riksdagen har nu beslutat om ett antal namnändringar samt ändringar av lagteknisk och materiell natur som behövs för att Transportstyrelsen ska kunna komma igång med sitt arbete vid årsskiftet. Ändringarna grundar sig på ett förslag från regeringen.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-10-30
Justering: 2008-11-13
Trycklov: 2008-11-18
Trycklov till Gotab och webb: 2008-11-20
Trycklov: 2008-11-20
Reservationer: 2
Betänkande 2008/09:TU3

Alla beredningar i utskottet

2008-10-30

Transportstyrelsen (TU3)

Regeringen har beslutat att en ny myndighet, Transportstyrelsen, ska inrättas den 1 januari 2009. Transportstyrelsen ska ersätta Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen samt ta över vissa uppgifter från Sjöfartsverket och Vägverket. Myndigheten ska arbeta med normgivning, tillsyn och tillståndsgivning. Trafikutskottet föreslår att riksdagen nu säger ja till ett antal namnändringar samt ändringar av lagteknisk och materiell natur som behövs för att Transportstyrelsen ska kunna komma igång med sitt arbete vid årsskiftet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-12-01
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:TU3, Transportstyrelsen och dess verksamhet

Debatt om förslag 2008/09:TU3

Webb-tv: Transportstyrelsen och dess verksamhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eliza Roszkowska Öberg (M)
Anf. 56 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Det ligger i människans natur att benämna saker. När urmänniskan kröp ur grottan för att utforska världen gav hon namn åt allt hon såg. Flygande kreatur kallade hon fåglar och odjur med stora tänder lejon. Namn har spelat en stor roll i mytologin och i världens olika religioner. Enligt Bibeln till exempel skapades världen, djuren och människan genom att Gud gav dem namn. Om någonting inte hade ett namn existerade det alltså inte. Även nu i moderna tider fäster vi stor vikt vid rätt ord och rätt namn. Shakespeare undrade om rosor skulle dofta lika gott även om de inte kallades rosor. Skulle smultron smaka mindre om de kallades palsternacka? Herr talman! Det är viktigt att kalla saker vid deras rätt namn. Trafikutskottets betänkande om Transportstyrelsen behandlar en proposition med förslag som till största delen består av namnändringar så att den nya myndigheten Transportstyrelsen formellt kan utöva sin verksamhet redan från första dagen, den 1 januari 2009. I praktiken innebär detta att namnet på nuvarande myndighet måste bytas mot namnet Transportstyrelsen i berörda lagar. Beslutet att Transportstyrelsen inrättas den 1 januari 2009 fattades av regeringen redan i april i år. Transportstyrelsen bildas genom att verksamheterna vid Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Järnvägsstyrelsen, Vägtrafikinspektionen, Vägverkets trafikregister samt Vägverkets normgivning och tillsynsverksamhet förs över till den nya myndigheten. Ett år senare, den 1 januari 2010, förs även länsstyrelsernas verksamhet för körkort och yrkestrafik över till den nya myndigheten. Transportstyrelsens verksamhet kommer framför allt att bestå av normgivning, tillsyn och tillståndsgivning inom de fyra transportslagen järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Den nya myndigheten bildas för att säkerställa en effektiv och pålitlig tillsyn inom alla trafikslag. Detta innebär bland annat effektivitetsvinster och bättre tillsyn över verksamheter genom att man skapar oberoende mellan den som utövar tillsynen och den verksamhet som ska inspekteras. Herr talman! Förutom regeringens proposition behandlas två följdmotioner och två motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 i trafikutskottets betänkande. Dessutom finns det två reservationer bifogade. Med detta sagt överlämnar jag ärendet till våra debattörer.
Désirée Liljevall (S)
Anf. 57 Désirée Liljevall (S)
Herr talman! I dag ska vi i trafikutskottet alltså debattera den proposition som handlar om den nya myndigheten Transportstyrelsen och dess verksamhet. Den borgerliga regeringen föreslår att Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen läggs ned i sin nuvarande form och att Vägtrafikinspektionen skiljs från Vägverket och Sjöfartsinspektionen från Sjöfartsverket. Dessa fyra verksamheter ska sedan fungera som lejonparten i Transportstyrelsen och förläggas till Norrköping. Varför vill den borgerliga regeringen göra detta? Jo, av två huvudsakliga anledningar. De tror att tillsynen av trafikslagen blir pålitligare och effektivare genom att inspektionerna skiljs från trafikmyndigheterna. De menar också att den nya myndigheten Transportstyrelsen behövs för att komma till rätta med dagens splittrade och svåröverskådliga tillsyn. Herr talman! Vi ställer oss frågande till en sådan beskrivning av trafikinspektionernas verksamheter och kan inte se några bra skäl för en sammanslagning. Tvärtom har vi tre tydliga argument som talar emot. För det första finns det fundamentala skillnader mellan verksamheterna järnväg, luftfart, väg och sjöfart och deras sinsemellan mycket olika tekniska och operativa miljöer. De fyra olika inspektionsmyndigheternas fackkompetens skiljer sig åt. Det är tveksamt om till exempel sjöfartens villkor och säkerhet är användbara för dem som arbetar med de andra trafikslagen. Dessutom påverkas båt- och flygtrafik i hög grad av internationella lagar och regler, medan väg och järnväg än så länge regleras inom landets gränser. Tillräcklig hänsyn tas inte till respektive transportslags förutsättningar och behov. En myndighet som Transportstyrelsen riskerar att fjärma sig från verkligheten. För det andra är vi tveksamma till placeringen av den nya myndigheten. Det finns viktiga fördelar med att inspektionsmyndigheterna har lokaler som ligger nära sina respektive trafikmyndigheter. Den borgerliga regeringen föreslår att den ska ligga i Norrköping - med andra ord långt från sina trafikmyndigheter. Det är över 25 mil mellan Norrköping och Borlänge där Banverket och Vägverket har sina huvudkontor. Vi ser framför oss en ökad byråkrati, dyra omställningskostnader och kompetensförluster. Slutligen, som ett tredje skäl emot, anser vi att propositionen saknar en ordentlig analys av varför en sammanslagning av trafikinspektionerna verkligen skulle leda till höjd säkerhet och effektivisering. Herr talman! En sammanslagning av de fyra trafikinspektionerna bör inte genomföras. Jag yrkar härmed bifall till reservationerna 1 och 2.
Karin Svensson Smith (Mp)
Anf. 58 Karin Svensson Smith (Mp)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2. Bakom den står Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I reservation 2 vänder vi oss emot finansieringen av den nya Transportstyrelsen. Den träder, som sagt, i kraft den 1 januari nästa år. Inledningsvis finansieras den via statsanslag som aviserades i budgetpropositionen. Tanken är att man så småningom ska fasa ut den finansieringen och ersätta den med en avgiftsfinansiering. Avgiftsfinansiering av järnvägstransporter kan inte tolkas som något annat än att man höjer banavgifterna. Vad får det för konsekvenser? Det kan inte leda till annat än att man höjer biljettpriserna för dem som åker tåg i Sverige, och höjer fraktpriserna för dem som transporterar gods på järnväg. Det är anledningen till vår reservation. Vi ser att den orättvisa prissättning som i dag finns mellan de olika transporterna är en väsentlig orsak till den klimatpåverkan som transportsektorn sammantaget ger upphov till. Det finns en vitbok som kom för några år sedan. Den heter Fair and Efficient Pricing on Transport . Där påtalar man att om det ska bli effektiva transporter i Europa måste varje transportslag täcka de kostnader som de ger upphov till. Så är inte fallet i dag. Vägtrafikbeskattningsutredningen konstaterade att till exempel när det gäller långväga lastbilstrafik finansierar avgifterna i dag någonstans mellan 10 och 30 procent av de kostnader som lastbilstrafiken ger upphov till - klimatet oräknat. De lärde tvistar om hur mycket man ska beräkna klimatskadorna till. Jag gissar att det skulle vara en väsentlig andel om man verkligen tog ut det i priset på vägtransporter. Det behöver man göra för att nå klimatmålen. Men vad gör den borgerliga regeringen? Man inför i stället en ny myndighet som ska avgiftsfinansieras. Delar av detta kommer att belasta dem som använder de mer miljövänliga transportslagen. Det är orättvist också i en annan bemärkelse. Sjötransporterna finansieras via affärsverket Sjöfartsverket. Det betyder att den verksamheten huvudsakligen betalas av de farledsavgifter som sjötransporterat gods betalar. Det gör att de har en nackdel i förhållande till vägtransporterna. Man lägger på kostnader där. Man gör inte som till exempel Danmark, det vill säga planerar att införa kilometerskatt i hela vägsystemet. Det offentliggjordes i dag att även den borgerliga regeringen i Danmark har tagit till sig de krav som oppositionen har drivit ett tag nu. Vi får se hur utvecklingen kommer till stånd. Tanken är att det ska omfatta både tunga bilar och personbilar. Sådana förslag från regeringen har jag efterlyst från den här talarstolen flera gånger. Klimatberedningens samtliga sju partier var överens om det. Jag har inte hört något sådant. Tvärtom yttrade Anders Borg i en debatt i kammaren förra veckan stor skepsis mot att låta vägtransporterna betala sina kostnader. Den här myndigheten ska göra delar av den verksamhet som olika inspektioner gjorde tidigare, men den får också en del nya uppgifter. Det vi huvudsakligen vänder oss emot är hur man finansierar det hela.
Nina Larsson (Fp)
Anf. 59 Nina Larsson (Fp)
Herr talman! Möjligheterna inom transportsektorn är oändliga. Resandet till och från jobbet, till vänner och familj, till storstäder, till landsbygd eller till obygd, om man så vill, eller till andra delar av världen skapar fantastiska potentialer för tillväxt och bättre förståelse människor emellan. Resandet gör faktiskt världen lite bättre och lite säkrare för var dag som går. Utmaningarna är, som vi alla vet, av diger karaktär. Att minska utsläppen av växthusgaser är en grannlaga uppgift. Vad har då detta med inrättandet av en transportslagsövergripande transportstyrelse att göra? Allt, faktiskt. Trafikfrågorna och allt som ska göra vårt resande enkelt, säkert och smidigt hänger samman, från infrastruktur till regler för användandet av densamma. Det måste fungera hela vägen. Alliansregeringen har satsat på infrastrukturen. Efter många år av underlåtenhet att betala vad drift och underhåll faktiskt kostar har alliansregeringen börjat beta av det så kallade underhållsberget. Efter många år av underlåtenhet att betala vad nyinvesteringar faktiskt kostar har alliansregeringen börjat beta av de planer som fått ligga och vänta. Det bästa med alliansregeringens trafikpolitik är att vi har en förmåga att se över gränserna, alltifrån vägar till och från Norge till att överbygga gränser mellan transportslagen. Vi ser det i infrastrukturpropositionen som vi kommer att debattera här i kammaren om ett par veckor. Vi ser det klart och tydligt i det ärende som vi hanterar här i dag, nämligen att inrätta en transportslagsgemensam transportstyrelse där järnvägsstyrelse, luftfartsstyrelse, delar av sjöfartsverk och vägverk slås samman. Anledningarna är många. Vi måste ha en effektiv och tillförlitlig tillsyn inom alla transportslag. En förutsättning för detta är att det råder ett oberoende mellan de organ som utövar tillsynen och den verksamhet som tillsynen avser, infrastrukturförvaltare och transportansvariga. Behovet av optimal tillsyn som är oberoende och effektiv är dessutom en förutsättning om man på ett bra och säkert sätt ska hantera många olika aktörer. Att öka antalet aktörer på transportmarknaden är avgörande för att få till stånd god konkurrens som kan ge bättre kvalitet och ökade valmöjligheter för resenärer och transportörer. Vi vill se fler olika initiativ inom transportsektorn, inte färre. Aktörerna är i många fall transportslagsövergripande. Resenärerna och transporterna är det definitivt. Normgivning, tillsyn och tillståndsgivning för samtliga trafikslag måste präglas av likabehandling. Det finns också goda möjligheter att på bredden intensifiera trafiksäkerhetsarbetet, vilket är oerhört bra. Stora delar av verksamheten är tänkt att finansieras med avgifter. Exakt i vilken grad och på vilka områden är inte fastställt. Beredning pågår. Fördelarna med avgiftsfinansiering är att det skapas ett rättvist och transparent system mellan de olika transportslagen. Om politiken sedan vill främja ett särskilt transportslag, vilket kan tänkas av olika anledningar, finns det olika former att finna vägar för detta. Att ha grundförutsättningar som är likvärdiga gynnar ett ökat utbyte. Det kan leda till smartare användande helt enkelt. Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Att vi inrättar en transportslagsgemensam tranportstyrelse förbättrar trafikens och allas våra gränslösa möjligheter.
Désirée Liljevall (S)
Anf. 60 Désirée Liljevall (S)
Herr talman! Vi har hört den borgerliga majoritetens företrädare i denna debatt, folkpartisten Nina Larsson, plädera för regeringens proposition om den nya myndigheten Transportstyrelsen - när hon väl kom till saken. Hon ställer sig därmed bakom regeringens beskrivning av dagens tillsyn såsom splittrad och svåröverskådlig. Det har jag mycket svårt att förstå. I dag är de naturliga kontaktytorna mellan inspektionsmyndigheterna mycket begränsade. Sjöfartsinspektionen har ingen naturlig kontaktyta med de andra inspektionsmyndigheterna utan främst med klassificeringssällskapen och med andra myndigheter som polis, tullverk och kustbevakning. Luftfartsstyrelsen har konstaterat att några naturliga kontaktytor med de andra transportslagen inte finns utom vid markplanering av infrastrukturprojekt. Järnvägsstyrelsen uppger att de myndigheter inom transportsektorn som den har beröringspunkter med är Vägverket när det gäller plankorsningar och Banverket när det gäller infrastrukturprojekt som ska markplaneras. Dessutom är både flyg och sjöfart starkt internationellt orienterade. Vad är det som säger att det skulle bli effektivare och bättre om man buntade ihop dessa fyra verksamheter som sysslar med transporter till en enda stor koloss just bara för att de sysslar med transporter?
Nina Larsson (Fp)
Anf. 61 Nina Larsson (Fp)
Herr talman! Jag är inte ett dugg förvånad över att Socialdemokraterna motsätter sig införandet av en transportslagsövergripande transportstyrelse. Faktum är att stuprörsmentalitet alltid har varit Socialdemokraternas klart bästa gren. Det är inget som kommer att förändras under överskådlig framtid, förstår vi här. Det finns inget i det som Désirée Liljevall räknade upp som motsäger att det kommer att fungera både effektivare och bättre i en transportslagsgemensam transportstyrelse - tvärtom. Vi kommer att få se en möjlighet till ökat utbyte transportslagen emellan. Naturligtvis kommer man att behålla den kompetensen och den spetsinriktning som de olika avdelningarna har. Ingen motsätter sig det. Men vi öppnar för att man kan dra nytta av varandra på ett mycket bättre sätt. Det kommer att leda till att vi får ett enklare system. För en vanlig Svensson blir det lättare att kontakta myndigheten när det bara blir en. Det blir enklare att följa upp ärenden och så vidare, vilket är positivt. Här tror jag att Désirée Liljevall är helt fel ute - också, ska sägas. För att ha en god tillsyn och en effektiv kontroll är det viktigt med ett oberoende mellan den som utför tillsynen och dem som bedriver själva verksamheten. Detta hörde vi mycket lite om i Désirée Liljevalls anförande. Det skulle vara intressant att höra lite mer om det.
Désirée Liljevall (S)
Anf. 62 Désirée Liljevall (S)
Herr talman! Medan vi är tydliga och gång på gång radar upp argument som talar mot en sådan sammanslagning är Nina Larssons skäl klena. De svävar i luften och saknar riktig substans. Enligt mig framgår det inte vad det är som gör den nya jättemyndigheten så mycket bättre än dagens skilda verksamheter. Är det bara storleken som har betydelse, Nina Larsson? På vilket sätt leder en sammanslagning av trafikinspektionerna till höjd säkerhet och effektivisering av inspektionernas arbete?
Nina Larsson (Fp)
Anf. 63 Nina Larsson (Fp)
Herr talman! Det är anmärkningsvärt att Désirée Liljevall står och slår sig för bröstet och hävdar att det inte finns några som helst argument för att skapa en transportslagsövergripande gemensam transportstyrelse. I själva verket är Socialdemokraterna mycket ensamma i denna fråga. Det vet de också om. Det är bra att få en bredd och att det skapas ökat utbyte mellan de olika transportslagen. Det kommer också att visa sig. Det kommer även Désirée Liljevall att få klart för sig så småningom.
Karin Svensson Smith (Mp)
Anf. 64 Karin Svensson Smith (Mp)
Herr talman! Jag begärde ordet när Nina Larsson talade om likvärdighet. Det skulle vara bra om det fanns likvärdighet mellan de olika transportslagen. Nu har dessbättre EU snart en färdig sammanställning över de parametrar som ska ingå när man prissätter trafik. Man går igenom priset för buller, luftföroreningar, vägslitage, trafikolyckor och förhoppningsvis klimat för att sätta värden på desamma. Det som kommer att bli fallet om det verkligen skulle bli en likvärdig prissättning av transporter är att vägtransporter och flyg skulle bli dyrare och de andra billigare relativt sett. Av den anledningen vidhåller vi i högsta grad reservation nr 2. Jag har inte sett något förslag från regeringen som tenderar att minska den skevhet som finns i dag, snarare tvärtom. När regeringen lade fram sin infrastrukturproposition fasade de ut fordonsbidraget. Vad kommer det att få för konsekvenser för de regionala kollektivtrafikresenärerna? Det innebär att man vältrar över kostnader som medför prisfördyring för den som åker kollektivt. Varför ska vi med höjda priser skrämma bort dem som väljer att resa klimatvänligt? Det vill jag att Nina Larsson talar om för mig.
Nina Larsson (Fp)
Anf. 65 Nina Larsson (Fp)
Herr talman! Jag är inte heller särskilt förvånad över att den samlade vänstern motsätter sig avgiftsfinansiering. Det faller sig väl naturligt. Vi ska komma ihåg att frågan inte har landat än. Det är viktigt att analysera konsekvenserna för att försöka förutspå vilka eventuella effekter som kan uppstå. Att Karin Svensson Smith lyfter upp frågan är givetvis positivt, men eftersom frågan inte har landat än är det alldeles för tidigt att säga vad som faktiskt blir fallet. Att ha avgiftsfinansiering har sina fördelar. Det är en långsiktig process att arbeta mot att transportslagen ska bekosta sina kostnader. Där finns det många olikheter i dagens situation. Det instämmer jag helt och fullt med. Vägen dit kommer inte heller att vara helt rak och glasklar. Det är många olika faktorer som vi måste ta hänsyn till. Jag ställer mig frågande till att i riksdagen utesluta avgiftsfinansiering på bansidan innan vi är helt på det klara med vilka effekter det kommer att ge.
Karin Svensson Smith (Mp)
Anf. 66 Karin Svensson Smith (Mp)
Herr talman! Vilka effekter en avgiftshöjning får är mycket enkelt utifrån typisk marknadsliberal nationalekonomi. Det som är dyrare används mindre. Det blir konsekvensen i det här fallet. Det är motsatsen till rättvisa och klimatpolitik. Nina Larsson frågar om konsekvenserna. Detta har utretts många gånger. Jag var med och gjorde ett delbetänkande i Kommunikationskommittén på 90-talet som handlade om priser på transporter där man jämförde priser för transportslagen. Detta har gjorts på EU-nivå och i Vägbeskattningsutredningen som lämnades på 2000-talet. Det är väl känt i vilken utsträckning de som använder olika trafikslag bär sina egna kostnader. Vägtransporterna ligger sämst till i det sammanhanget. Sjötransporter och kollektivtrafik är väsentligt bättre i sammanhanget. Det har att göra med faktorerna slitage, klimat, olyckor och luftföroreningar. Hur ska man då göra med avgiftsfinansiering? Statssekreterare Leif Zetterberg lyfter fram ett förslag i en av transporttidningarna som jag tror heter Godset. Han har talat om att utauktionera tåglägena till högstbjudande som ett sätt att möta trängsel i transporterna. Det är säkert ett sätt att skrämma bort en del resenärer och få bort trängsel i järnvägssystemet. Men vad får det för konsekvenser för klimat, buller, luftföroreningar och trafikolyckor? Vi är inte emot avgiftsfinansiering av princip. Men vi är motståndare till orättvisa och klimatineffektiva avgifter.
Nina Larsson (Fp)
Anf. 67 Nina Larsson (Fp)
Herr talman! Alliansregeringen prioriterar järnvägssatsningar. Det har vi visat vid flertalet tillfällen. Det kommer vi också att göra framöver. Att statssekreteraren öppnar för banavgifter av den typ som Karin Svensson Smith beskriver möjliggör också ytterligare inkomster för att ännu mer förstärka de järnvägssatsningar som alliansregeringen redan gör. Det är något ytterst positivt. Att det sedan finns ett förhållande mellan utbud och efterfrågan där man får betala lite mer på de tåglägen som är mest eftersträvansvärda tycker jag är fullt naturligt. Det kommer också att möjliggöra att man bättrar på användandet av järnvägssektorn totalt sett.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-12-03
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslagen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1) lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),
    2) lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),
    3) lag om ändring i lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott,
    4) lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
    5) lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),
    6) lag om ändring i lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor,
    7) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
    8) lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,
    9) lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn,
    10) lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),
    11) lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
    12) lag om ändring i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor,
    13) lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
    14) lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,
    15) lag om ändring i körkortslagen (1998:488),
    16) lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),
    17) lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor,
    18) lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,
    19) lag om ändring i lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter,
    20) lag om ändring i lagen (2000:150) om marktjänster på flygplatser,
    21) lag om ändring i tullagen (2000:1281),
    22) lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,
    23) lag om ändring i fordonslagen (2002:574),
    24) lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364),
    25) lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,
    26) lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt,
    27) lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd,
    28) lag om ändring i lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel,
    29) lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),
    30) lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter,
    31) lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd,
    32) lag om ändring i lagen (2007:162) om bilskrotningsfonden,
    33) lag om ändring i lagen (2008:295) om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:31 punkterna 1-33 och avslår motion
    2008/09:T11 av Ibrahim Baylan m.fl. (s).
    • Reservation 1 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0115015
    m860011
    c22007
    fp25003
    kd21003
    v17023
    mp16003
    Totalt187115245
    Ledamöternas röster
  2. Finansiering av Transportstyrelsen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2008/09:T12 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp).
    • Reservation 2 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0115015
    m870010
    c22007
    fp25003
    kd21003
    v01903
    mp01603
    Totalt155150044
    Ledamöternas röster
  3. Transportstyrelsens lokalisering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2007/08:T488 av Annelie Enochson (kd) yrkande 2 och
    2008/09:T556 av Jessica Polfjärd (m).