Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas m.m.

Betänkande 2010/11:NU21

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 juni 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas m.m.(pdf, 3 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2010/11:21 Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas m.m.

Beslut

Gemensamma lagar och standarder för el och naturgas i EU (NU21)

EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl har riksdagen sagt ja till två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2011. Riksdagen har samtidigt sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 16
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-04-28
Justering: 2011-05-17
Trycklov till Gotab och webb: 2011-05-24
Trycklov: 2011-05-24
Reservationer: 3
Betänkande 2010/11:NU21

Alla beredningar i utskottet

2011-04-28

Gemensamma lagar och standarder för el och naturgas i EU (NU21)

EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet föreslår regeringen ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl föreslår regeringen två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag.

Lagändringarna föreslås i huvudsak börja gälla den 1 augusti 2011.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-06-01
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:NU21, Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas m.m.

Debatt om förslag 2010/11:NU21

Webb-tv: Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ingemar Nilsson (S)
Anf. 7 Ingemar Nilsson (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera Näringsutskottets betänkande 21 som handlar om regeringens proposition Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas samt ett antal motioner från den allmänna motionstiden bland annat om elmarknadens funktion. Låt mig inledningsvis konstatera att jag självfallet står bakom samtliga socialdemokratiska reservationer i betänkandet. Men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservationerna 2 och 3. När vi diskuterar det här betänkandet är utgångspunkten för oss socialdemokrater vikten av att få till stånd en fungerande elmarknad. Om vi ska lyckas med det på europeisk nivå, vilket de EU-författningar som är den bakomliggande orsaken till regeringens proposition handlar om, gäller det att börja i Sverige. De socialdemokratiska motioner från den allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande är ett uttryck för en del av de brister vi ser när det gäller den svenska elmarknaden. Säker tillgång till el samt tydliga och transparenta spelregler för marknadens aktörer och förutsägbara villkor krävs för att såväl företag som enskilda konsumenter ska kunna känna tillit och tilltro till att vi har en fungerande elmarknad. För visst är det väl så att för att definieras som en marknad ska marknaden fungera inte bara för producenter, nätägare och elhandelsföretag utan också för konsumenterna - en marknad där man som konsument kan göra kloka och rationella val och påverka sin situation. Det är vår uppfattning att en hel del återstår att göra i Sverige på det här området. De senaste vintrarnas prisfluktuationer har ökat osäkerheten kring och misstänksamheten mot hur den svenska elmarknaden, om den nu finns, fungerar eller inte fungerar. När människor i Sverige inte känner förtroende för en så viktig och grundläggande samhällsfunktion som tillgången till el på rimliga, begripliga och förutsägbara villkor har vi alla ett problem. Herr talman! I detta sammanhang är frågorna om elnäten centrala. Det handlar om det svenska stamnätet, ägt av Svenska kraftnät. Det handlar om regionnät, i huvudsak ägda av någon av de tre stora aktörerna Eon, Fortum och Vattenfall. Det handlar också om lokalnäten, där det finns ca 170 små och medelstora samt några stora elnätsbolag. Centralt i hela distributionssystemet är stamnätet. Intäktsramen för Svenska kraftnät och därmed för stamnätet i Sverige fastställs i dag av regeringen. Den centrala betydelsen understryks ytterligare av det faktum att det är riksdagen som fastställer investeringsbudgeten för Svenska kraftnät. Regeringens proposition föreslår i detta avseende att ansvaret för att fastställa intäktsramen ska övertas av Energimarknadsinspektionen. Som stöd för detta åberopar man sin tolkning av EU-direktivet. Vi socialdemokrater avvisar detta förslag, delvis med den motivering som Svenska kraftnät har i sitt remissvar, nämligen att ett sådant förfarande skulle ge myndigheten överprövningsrätt av regeringens avkastningskrav på Svenska kraftnät. Främst avvisar vi dock kravet av det skälet att vi anser att hela Energimarknadsinspektionens roll och uppgift bör bli föremål för den genomgripande översynen, inte minst i den del som handlar om hur nätföretagens anläggningstillgångar ska värderas. Vår tolkning och bedömning är att ansvaret för att fastställa Svenska kraftnäts intäktsram kan och ska ligga hos regeringen även i fortsättningen. Herr talman! Det finns i riksdagen en bred samstämmighet om nödvändigheten av att öka produktionen av förnybar energi. För att lyckas med det behövs alla insatser som bidrar och som leder fram till en sådan utveckling. Förbättrade möjligheter och förutsättningar för småskalig elproduktion är ett viktigt sådant bidrag. Då behöver vi underlätta för människor med exempelvis vind- och solel som produceras i småskaliga anläggningar att bidra till den ökade produktionen. För att kunna göra detta möjligt behövs en rad åtgärder. En av de viktigaste åtgärderna handlar om rätten för alla mindre elleverantörer till nettomätning av el. Dessutom krävs att tiden för kvittning mellan konsumtion och produktion förlängs till kvartalsvis. För att uppnå önskad effekt på detta område och stimulera utvecklingen ytterligare anser vi att man bör pröva effekterna av ett så kallat fastprissystem. Därför yrkar jag bifall till den gemensamma reservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Herr talman! Som jag redan har nämnt finns det ute bland människor i vårt land, såväl privatpersoner som företag, en stark skepsis till hur och om elmarknaden i Sverige fungerar. När jag besöker företag och fackliga organisationer på min hemmaplan är energifrågan en fråga som alltid kommer upp. På samma sätt är det när man träffar enskilda människor eller olika grupper av väljare i andra sammanhang. Det handlar om priset, självklart, men lika ofta det handlar om hur systemet fungerar - alternativt inte fungerar. Det faktum att det saknas tilltro till systemet och om det fungerar är naturligtvis oroväckande, och jag tror att det finns en rad samverkande faktorer som medverkar till och leder till denna bristande tilltro. Jag vill peka på några. Det finns ägarkonstellationer där vissa aktörer uppträder som såväl elproducenter som nätägare och elhandelsföretag. Detta underlättar naturligtvis inte för konsumenterna att se hur denna marknad fungerar. Det finns också ägarkonstellationer på producentsidan med korsvist ägande och ägande av flera samverkande produktionsslag som gör det än mer komplicerat, svåröverskådligt och mindre transparent. Att allt detta sker samtidigt som merparten av dessa aktörer redovisar mycket stora vinster i sina företag lägger naturligtvis grunden för en berättigad skepsis till den svenska elmarknaden. När sedan den myndighet som har till uppgift att bevaka att marknaden fungerar, alltså Energimarknadsinspektionen, inte upplevs på ett tydligt sätt kunna klara sitt uppdrag har vi naturligtvis problem. Nu vill vi inte skjuta på pianisten. Det är därför vi föreslår en genomgripande översyn av Energimarknadsinspektionens roll och uppgift. En väl fungerande elmarknad är av stor betydelse för Sverige. Det gäller såväl för den elintensiva industrin som för övriga företag, och det gäller för hushåll och villaägare. Det är därför vi anser att det krävs en ordentlig översyn av hur myndigheten valt att tolka sitt uppdrag och sin roll under de tre år som har gått. Denna översyn måste också se över den modell för prissättning av elnäten som myndigheten nu arbetar efter. Det är en modell som väckt stark kritik från bland annat Konkurrensverket och en rad konsumentföreträdare. Kort sagt: Sverige behöver en fungerande elmarknad! Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 3.
Lise Nordin (Mp)
Anf. 8 Lise Nordin (Mp)
Herr talman! Det har på senare tid blivit alltmer uppenbart att Sverige håller på att bli omsprunget i energiomställningen. Det beror bland annat på brister i möjligheten för privatpersoner att producera sin egen el. Miljöpartiet föreslår tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i reservation 2 en rad förslag som gör det lättare för privatpersoner att producera egen el. Vi föreslår rätt till nettodebitering, timmätning, att fastpris införs samt att vi ska undersöka möjligheten att låta elnätsavgifterna bli en del av det rörliga elpriset. Riksdagen har tidigare debatterat dessa frågor, som rör människors möjlighet att producera egen el. Det som har hänt sedan dess är att det blivit än tydligare att det är de länder som skapar möjligheter för egen el som nu ligger före i energiomställningen. I Tyskland är det över två miljoner människor som äger sin egen elproduktion. I Sverige ökar antalet mycket långsamt, och ännu svårare blev det efter regeringens införande av en uttagsskatt på kooperativt ägd vindkraft. Att förbättra möjligheterna för egen el är ett viktigt steg i att utöka den förnybara energin i det här landet. Genom att göra det enklare och lönsammare för småskalig elproduktion frigör man kapital och kreativitet hos ett stort antal hushåll för att snabbt bygga ut förnybar elproduktion. Därigenom minskar beroendet av icke förnybar elproduktion som kärnkraft, samtidigt som de stora elbolagens dominerande ställning på elmarknaden försvagas. Privatpersoner har i dag mycket små möjligheter att agera på höga elpriser. En utvecklad politik för egen el skulle göra det mycket lättare för människor att hantera höga elpriser. Egen produktion av el uppmärksammar även hushållen på vilka konsekvenser produktion och konsumtion av el får och uppmuntrar därmed till hushållning av el. Vi föreslår att elnätsavgifterna bakas in i elpriset för att ge ett ökat incitament till energieffektivisering. Sverige har stor potential för småskalig elproduktion. Särskilt vindkraft och solenergi lämpar sig väl för decentraliserad produktion. För att ge förutsättningar för egen el krävs ett antal regelförenklingar. Nettodebitering innebär att den småskaliga elproducenten får kvitta den överskottsel som levereras ut i elnätet vid hög elproduktion mot den el som köps in när den egna produktionen är låg. Små elproducenter får alltså sälja el till nätet till samma pris som de betalar vid sin elförbrukning. Den största fördelen för elproducenten är att man då kan använda elnätet som ett energilager och därigenom jämna ut variationer i sin egen elproduktion. En lag om nettomätning ger alltså småskaliga producenter laglig rätt att kräva nettomätning av det lokala elnätsföretaget. Redan i dag erbjuds nettomätning av vissa elnätsbolag i Sverige medan andra bolag valt att inte ge någon ersättning alls för den el som levereras ut på nätet från små anläggningar. De får - eller tar - alltså elen gratis. Som elabonnent ska man inte behöva vara beroende av de lokala elnätsbolagens goda vilja. Det borde därför vara självklart med en lagstiftning som ger alla mindre elproducenter rätt till nettomätning oavsett vilken nätoperatör man råkar vara ansluten till. Ett fastprissystem innebär att leverantören får en fast ersättning för den förnybara el som levereras från små vindkrafts- och solcellsanläggningar - en ersättning som är något högre än den vanliga. I de länder som lyckats allra bäst med att tillföra småskalig förnybar el till nätet, som Tyskland och Spanien, har man använt just sådana fastprissystem. De tyska hushållen kan då snabbt räkna hem de investeringar de har gjort i sin elproduktionsanläggning. Tyskland har genom systemet på kort tid blivit världsledande både på el från vindkraft och från solceller. På köpet har man fått en framgångsrik ny industri för produktion av vind- och solcellsanläggningar som hittills har skapat 150 000 arbetstillfällen. Regeringen har tidigare argumenterat att ett fastprissystem inte är möjligt i Sverige eftersom Sverige vi valt ett system med elcertifikat. I betänkandet framgår dock att ett flertal länder har kombinerat de båda systemen eftersom de kompletterar varandra. Energimarknadsinspektionen har i sin rapport om nettodebitering fastslagit att elcertifikatssystemet är utformat på ett sätt som gör det svårt för elanvändare med egen småskalig elproduktion att tillgodogöra sig systemet. Det finns därför goda skäl att se över ett fastprissystem som ett komplement till dagens system. Om Sverige likt många andra länder vill skapa förutsättningar för småskalig egenproducerad el krävs en politisk inriktning. Regeringen har agerat mycket passivt i frågan. Som svar på motionerna om egen el är regeringens enda respons att man avvaktar en proposition som enligt betänkandet skulle ha presenterats under våren. Det vore bra om vi i dagens debatt kan få besked om varför frågan dröjer och vad regeringspartiernas ståndpunkt är kring de konkreta förslagen för att underlätta för egen el. Fördröjningen i frågan om egen el leder till att Sverige tappar tid i omställningen. Det är en tid vi inte har. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.
Jens Holm (V)
Anf. 9 Jens Holm (V)
Herr talman! Ofta när man debatterar klimat- och energifrågor blir det på en nivå som är långt ifrån medborgarna. I synnerhet energisystem är ju komplexa och drivs av stora företag, ibland privatägda och ibland ägda av stat, kommun eller landsting. Jag tror att vanliga människor inte känner sig särskilt delaktiga i energiproduktionen. Jag tror att det går att ändra på det här och att det är otroligt viktigt att vi kan engagera så många människor som möjligt i energiomställningen i Sverige, för vi är alla mer eller mindre överens om att vi måste lämna den fossilburna energin bakom oss. Och vad kan då vara viktigare än att just engagera människor? Ja, lite mer än att man bara ska gå och rösta vart fjärde år. Ett sätt att göra det är att låta människor som kanske bor i en villa eller en lägenhet få producera sin egen el. När jag besökte Malmö för några veckor sedan och träffade människor som bor i ett bostadsområde där berättade de att de vill sätta upp solceller och solpaneler på sina balkonger och på sina tak där de bor, och fastighetsägaren i området där de bor är också väldigt positivt inställd till det. Men de sade: Det är ingen vits att vi gör det här, för det fungerar inte ifall vi sedan vill leverera ut elen på elnätet. Det är det här som kallas för nettodebitering och att man ska kunna producera sin egen el. Den här frågan har vi diskuterat ett par år nu i Sverige, och vi ser att andra länder ligger långt före Sverige. Tyskland nämndes här tidigare. Jag kan också nämna Spanien och Portugal, som har kommit mycket längre i produktionen av egen el från hushåll eller små producenter. År 2007 tillsatte den borgerliga regeringen en utredning om bland annat det här. KTH-professorn Lennart Söder fick till uppgift att titta på energisystemet och bland annat på frågan om hur man ska kunna underlätta för hushåll och småföretagare att producera sin egen el. Lennart Söder kom fram med ett förslag året efter, 2008, som handlar om att man ska ha timvis mätning och att man ska ha en avstämning - jag tror att han pratar om att den ska vara månadsvis. Det är precis det som vi rödgröna nu föreslår i vår reservation nr 2. Vi vill ha en nettodebitering, vi vill ha timvis mätning och vi vill ha en avstämning, månadsvis eller kvartalsvis kan man diskutera. Men det viktiga är att vi måste ta fram ett enkelt, billigt och kostnadseffektivt system för hushåll och småföretag att producera sin egen el. Vad säger då regeringen? Ja, när de fick förslaget från Lennart Söder tittade de på det. Sedan har han konstaterat flera gånger att det verkar som att regeringen inte förstår vad han har lagt fram för förslag. Enligt betänkandet som vi diskuterar nu ska det komma en proposition från Näringsdepartementet, men vi vet inte när. Om någon här från den borgerliga sidan vet när den kommer, berätta det gärna för oss. Om ni vet någonting om innehållet, berätta gärna också det för oss. Det känns som att regeringen bara avvaktar hela tiden och inte törs ta klivet fullt ut, och jag förstår inte varför. Jag vill att vi i Sverige, precis som flera andra länder, ska kunna involvera folket så att de också blir bärare av den stora energiomställningen som vi står inför. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 2. Jag tycker också att det är viktigt att vi i den stora energiomställningen ser till att vi inte bara gynnar förnybar energi som redan finns inom elcertifikatssystemet. Det rullar på hyfsat, kan jag säga. Men hur är det med till exempel solenergin? Den står ju och stampar i Sverige, medan den växer otroligt fort i andra länder. Av all ny elinstallation i EU-länderna i fjol står faktiskt solelen för hela 22 procent. Det är otroligt mycket. Sverige bidrar inte till det, för i Sverige händer ingenting. Vad vi i Vänsterpartiet och vi rödgröna vill ha är ett planeringsmål för solenergi. Vi vill också att man ska pröva ifall man kan ha ett fastprissystem, så att man har ett fast pris för el som levereras från ett visst teknikslag. Och det skulle kunna vara solelen, för annars kommer den inte att bryta in på elcertifikatsmarknaden. I samband med det här tycker jag att det är extremt olyckligt att regeringen i år skriver i budgeten att man avvecklar det direkta stödet för solenergin. Det är ju helt fel. Maud Olofsson sade tidigare i en interpellationsdebatt att nu är solenergin så konkurrenskraftig att den kan stå på egna ben. Men den står ju inte på egna ben i Sverige. Jämfört med andra länder står vi fortfarande och stampar, så det finns fortfarande väldigt mycket som bör göras.
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 10 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionerna. Energifrågorna i Sverige och i EU är alltid högaktuella. I dessa dagar, med Tysklands kontroversiella energibeslut, diskuteras Europas energiframtid intensivt. Vem ska producera, vad ska vi producera och hur kommer prisutvecklingen att bli? Det är väldigt många frågor som behöver besvaras. Samtidigt har vår regering tydligt markerat vad vi vill med vår energipolitik: Vi ska ha en stabil och hållbar energiproduktion med långsiktiga spelregler och till konkurrenskraftiga priser. Vi måste säkra att vår svenska industri vill stanna kvar och fortsätta utvecklas i Sverige. Utan industri - färre arbetstillfällen, utan arbeten - ingen grund för vår gemensamma välfärd. Herr talman! Sverige fattar inte ensamt besluten om vår framtid. Vårt medlemskap i EU gör att vi har att förhålla oss till beslut fattade inom EU, men samtidigt ger vårt medlemskap oss möjlighet att påverka Europas framtid och hur den ska utvecklas. I dag har vi att ta ställning till EU:s tredje inremarknadspaket för el- och naturgas. Paketet syftar till att fullborda en gemensam inremarknad för el- och naturgas och att bland annat inrätta ett samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter för el och gas. Och med tanke på det som händer i Tyskland just nu är just den regleringen eller öppenheten inom EU:s marknad för el och naturgas en väldigt angelägen fråga som vi kommer att ha möjlighet att diskutera flera gånger framöver. Sveriges lagstiftning är redan väl harmoniserad med det som krävs för att uppfylla kriterierna i direktivet. Därför finns i dag få behov av lagändringar. De ändringar som direktivet föranleder är att nätmyndigheten, det vill säga Energimarknadsinspektionen, ska fastställa intäktsramarna för stamnätet och att det ska ske en förhandsreglering av nättarifferna. Energimarknadsinspektionen har tagit fram en modell för hur förhandsregleringen ska ske. Förslaget har föranlett en hel del debatt. Det finns en rädsla för att utformningen av förslaget ska föra till orimligt höga elnätspriser för konsumenterna. Men vår näringsminister Maud Olofsson har tydligt uttryckt att hon noggrant kommer att följa vilket utfall den nya regleringen kommer att få på kundernas elnätsavgifter. Vi måste vara beredda att agera om vi kan se att modellen kan utnyttjas till nackdel för konsumenterna. Men att avfärda den redan nu som vissa inom oppositionen kräver vore fel. I utskottet är vi av den uppfattningen att eftersom modellen inte har tillämpats saknar vi underlag för att utvärdera den, men vi kommer att följa utvecklingen. Modellen ska skapa förutsägbarhet och säkra nödvändiga investeringar i nätet. Det är något som i sin tur kommer att gynna elkonsumenterna. Med tanke på vad föregående talare har sagt om förnybar el i Sverige är det väldigt viktigt att våra elnätsbolag även förbereder sina elnät för att ta emot den mängd förnybar och ofta mikroproducerad elproduktion som vi kommer att se i Sverige i framtiden. Herr talman! Svensk lag fungerar i dag i stort sett i överensstämmelse med elmarknadsdirektivet. Områden som kommer att påverkas är bland annat vissa konsumentfrågor. Bland annat ska tydligare information skrivas in i avtalet mellan konsument och elleverantör. En elleverantör får inte missgynna en konsument beroende på det betalningssätt som konsumenten väljer. Vi konsumenter ska underrättas i god tid innan ändringar i avtalsvillkoren sker. Jag välkomnar också inrättandet av en gemensam byrå för EU:s energimarknadsinspektioner. Vi var i Bryssel för ett tag sedan och diskuterade hur de olika EU-direktiven införs i de nationella lagstiftningarna. Det är väldigt viktigt att vi har ett samarbete mellan de olika energimarknadsinspektionerna för att säkra att det är samma tolkningar som sker här i Sverige som sker i Italien. Det är viktigt för våra konsumenter att veta att en EU-lagstiftning som implementeras i svensk lagstiftning även följs i de övriga EU-länderna. Herr talman! I dagens debatt lyfts även fram frågorna om timmätning och nettodebitering. Båda frågorna är angelägna dels för att jag blir en aktivare konsument om jag får större kunskap om min elförbrukning genom timdebiteringen, dels för att uppmuntra mikroproduktion av förnybar el genom nettodebitering. Båda lagändringarna efterfrågas här i dag. Just nu pågår ett arbete inom departementen för att ta fram dessa lagförslag. S, MP och V skriver i sitt alternativa förslag att en lagstadgad rätt till nettomätning gör att man som elabonnent slipper vara beroende av de lokala elbolagens goda vilja att erbjuda nettomätning. Jag håller med om att alla bör ha samma möjlighet. Men jag vill ändå lyfta fram det positiva med att många nätbolag själva har tagit initiativ och erbjudit sina kunder denna möjlighet och på så sätt ligger i framkant av lagstiftningen. Det har efterfrågats ett besked från oss i majoriteten om när de två lagstiftningarna kommer. Jag kan inte sätta något datum för det. Men jag kan lova att vi är lika angelägna att få fram lagstiftningarna som oppositionen är. Herr talman! I vår energiöverenskommelse är utvecklingen av den förnybara elen viktig. Elcertifikatssystemet är drivande för att få fram ständigt nya kilowattimmar förnybar el. Systemet ses ständigt över och utvecklas för att nå förnybarhetsmålen. Just nu står vi inför en stor förändring och utvidgning av elcertifikatssystemet när vi nu går in i ett samarbete med Norge. Det är ett samarbete som vi har diskuterat i denna kammare väldigt länge och som även branschen för förnybar energi ser som ett välkomnat förslag och en bra utvidgning och ger den bra möjligheter att ytterligare växa på den nordiska marknaden. Herr talman! I dagens debatt kräver Socialdemokraterna låga förutsägbara elpriser för konsumenterna. Hur ska det åstadkommas? Jo, genom att skrota tillsynsmyndigheten, eller i varje fall skuldbelägga denna för att vi har haft en för låg elproduktion i förhållande till vår konsumtion. Jag hoppas att Socialdemokraterna även i andra sammanhang är lika angelägna om att stödja elkonsumenterna och vår svenska industris framtid när det kommer till frågan om att säkra en stabil elförsörjning för Sverige. Vår elintensiva industri har länge efterfrågat klara besked från S när det gäller energipolitiken. När det är sagt håller jag med om att tillsynsmyndighetens funktion är viktig. Därför finns det i dag en rapport från Energimyndigheten själv som lyfter fram de olika myndigheternas uppdrag. Förslaget är att regeringen ser över de uppdrag som Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Svenska kraftnät har. Målet är att förtydliga myndigheternas roll och öka kundernas förtroende. Även det förslaget bereds i nuläget hos Regeringskansliet. Herr talman! El är inte vilken vara som helst. Den är livsnödvändig för ett modernt samhälle. Vi behöver en stabil, förutsägbar politik och en politisk ledning som vågar stå upp för det långsiktiga och inte falla offer för populism. Regeringen har en långsiktig politik med höga mål för den förnybara elproduktionen men även tydliga besked om att vi inte äventyrar Sveriges framtid. Vi vill ha en säker och hållbar elproduktion som fungerar både när det är kallt och under sköna sommarmånader. Men vi ändrar inte våra politiska ställningstaganden beroende på dagstemperatur.
Ingemar Nilsson (S)
Anf. 11 Ingemar Nilsson (S)
Herr talman! Jag vet inte om jag uttryckte mig vårdslöst tidigare i mitt anförande. Cecilie Tenfjord-Toftby påstår att vi från Socialdemokraternas sida föreslår att vi ska skrota myndigheten, i det är fallet Energimarknadsinspektionen. Jag sade nog inte så, och jag tror att protokollet kan visa det. Jag har uttryckt vad vi vill göra från Socialdemokraternas sida, nämligen att göra en ordentlig översyn av myndighetens roll och uppdrag och hur man har tolkat sitt uppdrag. Att Cecilie Tenfjord-Toftby och Moderaterna förespråkar marknaden och marknadsfunktioner i alla de här sammanhangen kommer inte som en överraskning, i varje fall inte för mig. Men, som jag försökte säga i mitt anförande: Ska inte den marknaden fungera också för konsumenterna? Min och vår bestämda uppfattning är att den inte gör det. Det är därför som vi i våra reservationer har ett mycket tydligt konsumentperspektiv. Vi tycker att det är egendomligt att den beräkningsmodell man har för att mäta nätavgifterna utgår från en nyanskaffningsprincip som skulle innebära att det varken finns möjligheter till lån eller försäkring och att alla nät ska byggas nya i morgon. Jag håller med om vikten av kvalitet och leveranssäkerhet. Men modellen i sig måste ifrågasättas. När myndigheten går ut med sitt förhandsbesked under våren konstaterar man att ett antal nätföretag underdebiterar sina kunder. Det är ett väldigt egendomligt sätt att uttrycka sig. Det föranledde en av aktörerna att ungefär en timma efter Energimyndighetens pressmeddelande konstatera: Vi tänker minsann inte ta ut hela intäktsutrymmet. Vi ligger 10 procentenheter under den höjning som vi har utrymme för från Energimyndigheten. När så sker menar vi att det inte är en fungerande marknad och en fungerande modell.
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 12 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag uppfattade inte någon fråga här, men jag kan kommentera lite av det som sades. Fungerar elmarknaden? Vi har två extrema vintrar bakom oss. Vinterns elpriser har varit en chockartad upplevelse, och problemen är väl kända. Vi har haft en för låg produktion i förhållande till konsumtion. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som ska kontrollera att energimarknaden fungerar som den ska. När människor upplever de chockartade elpriserna reagerar de, och det ska de också göra. Energimarknadsinspektionen har i dag, som jag sade i mitt anförande, själv föreslagit att regeringen ser över det uppdrag som bland annat Energimarknadsinspektionen har. Här handlar det om förtroende. Konsumenterna måste ha ett förtroende för elmarknaden. El är inte vilken vara som helst. Den är, som jag sade, livsnödvändig för våra konsumenter. Förslaget som kommer från Energimarknadsinspektionen bereds nu hos Regeringskansliet. Det har varit en del kritik från Socialdemokraterna mot modellen för nettodebitering. Jag förstår det så i betänkandet att Socialdemokraterna backar om förslaget att skrota den föreslagna förhandsdebiteringsmodellen. Även vi säger att det är en modell som inte har prövats. Som Socialdemokraterna skriver i sitt särskilda yttrande har det under beredningens gång kommit fram information som gör att man just nu inte vill skrota den föreslagna förhandsdebiteringsmodellen som Energimarknadsinspektionen har föreslagit. Om det är så att ni under debattens gång återigen ha ändrat er vore det bra och trevligt att få reda på det.
Ingemar Nilsson (S)
Anf. 13 Ingemar Nilsson (S)
Herr talman! Vi får se om vi kan bringa någon klarhet i detta. Det är inte så att vi under debattens gång eller under betänkandets processande har ändrat oss. Om man läser betänkandet och om man lyssnar på vad jag i alla fall försöker säga kan man konstatera att det vi i vårt särskilda yttrande tar ställning till är att vi har ändrat vår uppfattning om tolkningen av begreppet nätavgifter i förhållande till nättariffer. Vi har sagt att vi kan ha en viss respekt för hur man försöker beräkna modellen. Det vi kritiserar - och där kvarstår vår kritik - är sättet att beräkna nätavgifterna och den framtida beräkningsmodellen för dessa. Det är detta som vi bland annat anser måste ses över. Det är inte för inte som bland andra Konkurrensverket och Konsumentverket har varit mycket kritiska i sina remissvar på modellen. Det är det som är utgångspunkten. Därför blir min fråga till Cecilie och till Moderaterna i det här fallet: Var finns konsumentperspektivet i ert sätt att se det? Enligt mitt sätt att se det är detta en marknad som fungerar för producenter, nätägare och elhandelsföretag - inte för konsumenter.
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 14 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! När det gäller förhandsdebiteringsförslaget säger Maud Olofsson, och även vi i betänkandet, att vi kommer att följa utvecklingen. Detta är en modell som ska skapa förutsägbarhet. Men det är också en modell som ska säkra att nätbolagen har tillräckligt med investeringsmedel för att kunna bygga ut ett smart och modernt elnät för att kunna ta emot den el som både Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet efterfrågar. Det är den nya förnybara elen, som ofta är producerad hos den enskilde konsumenten som i vissa fall nu har möjlighet att bli producent. För att kunna klara detta och för att kunna ha denna förutsägbarhet - och förutsägbarhet är bra även för konsumenterna - är nättariffmodellen bra. Den är tänkt att skapa förutsägbarhet. Den är tänkt att skapa ett utrymme för nödvändiga investeringar. Den är inte tänkt att vara en modell som ska gynna elnätsbolagens plånböcker. Det är en modell som ska gynna konsumenterna. När man bygger nät måste man också veta var man kommer att investera. När man nu lägger fram sin investeringsplan för Energimarknadsmyndigheten kommer man att kunna få den långsiktighet som efterfrågas. Men som vi skriver i betänkandet från vår sida, och som näringsminister Maud Olofsson säger, kommer vi att följa utvecklingen. Det är svårt att utvärdera en modell som inte finns. Det är svårt att se vad som skulle kunna hända. Men om farhågorna skulle slå in måste vi vara beredda - alla som sitter här i kammaren - att ta tag i detta och se till att konsumentperspektivet bibehålls. Det är mycket viktigt. Vi är alla elkonsumenter. Ingen av oss vill uppleva vinterns chockartade prishöjningar.
Lise Nordin (Mp)
Anf. 15 Lise Nordin (Mp)
Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftbys anförande väcker ett antal frågor - kanske fler frågor än dem vi fick svar på. Precis som anförs stämmer det att Sverige har att förhålla sig till EU:s regelverk och till den politik som EU för på området. Men jag undrar om regeringen har missat det faktum att EU:s politik är att fastprissystem bör införas i fler länder. Det har varit den EU-inriktade linjen att fastprissystem är ett av de viktigaste verktygen för att få till omställningen till förnybar energi. Flera länder har enligt betänkandet visat att det är möjligt att kombinera elcertifikatssystemet och fastprissystemet. De fungerar på olika sätt. Regeringen är passiv i frågan och avvaktar med en proposition. I väntan på att vi ska få klarhet i vad regeringen har för politik för egen el har vi en situation där människor frånhålls från möjligheten att delta i energiomställningen och ta makten över höga elpriser i egna händer. Min fråga till Cecilie Tenfjord-Toftby är: När kommer regeringen att presentera en politik för egen el? Och är man emot att hushåll tar makten i egna händer och äger sin egen elproduktion?
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 16 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Som jag sade i mitt anförande bereds just nu både förslaget om nettodebitering och förslaget om timdebitering hos regeringen. När det gäller elcertifikatssystemet pågår det nu en ändring och en översyn som ska göra det enklare för mikroproducenter av el att ta del av systemet samtidigt som vi ser en stor utvidgning av detta system i och med att vi kommer att få ett gemensamt system med Norge. Propositionen skulle ha kommit under våren. Frågan är mycket angelägen. Jag kan inte i dag säga hur långt det har kommit, men jag vet att propositionen kommer att läggas fram snarligen. Det är viktigt att propositionen läggs fram, men när den gör det är det viktigt att den är väl genomarbetad så att alla eventuella frågetecken om lagstiftningen är avklarade. Det är vi skyldiga dem som i dag är mikroproducenter av el och dem som skulle kunna tänka sig att bli det. Timdebiteringen av el kommer att vara ett viktigt incitament för alla våra elkonsumenter. Jag tror att jag har sagt det förut, men själv funderar jag på att knyta mina barns månadspeng till deras elkonsumtion. Det ska löna sig att hushålla med el.
Lise Nordin (Mp)
Anf. 17 Lise Nordin (Mp)
Herr talman! Det gläder mig förstås att regeringen och departementet arbetar med propositionen. Men det står tydligt i betänkandet att den väntades under våren, och jag tror att vi är många som undrar varför den är försenad. Finns det olika politiska ståndpunkter mellan regeringspartierna? Cecilie Tenfjord-Toftby sade att vi kommer att få ett gemensamt elcertifikatssystem med Norge. Denna fråga har fortfarande aldrig prövats i riksdagen. Det har främst varit en debatt som har förts i medierna, och jag vet att förhandlingar har förts med Norge. Men Sveriges riksdag har aldrig hittills haft möjlighet att ta ställning till frågan, så vi vet fortfarande inte om Sveriges riksdag kommer att rösta för ett gemensamt elcertifikatssystem. Det är ytterligare en proposition som vi har väntat på den här våren och som har fördröjts. Jag tror att det vore bra om Cecilie Tenfjord-Toftby kunde bringa lite klarhet i varför propositionerna dröjer. Finns det olika politiska uppfattningar som gör att regeringen inte har lyckats enas om en politik i dessa viktiga frågor?
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 18 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag skulle önska att jag satt i regeringen så att jag kunde påverka detta. Men nu sitter jag inte i regeringen, och jag har tyvärr ingen inside information om hur kansliarbetet i regeringen sker just nu. Därför kan jag som sagt inte ge dig något datum för när propositionerna kommer. Men det jag vet är att de finns och att de arbetas med. Som jag sade i det förra replikskiftet är det viktigt att alla eventuella frågeställningar är undanröjda när propositionerna läggs fram. När det gäller huruvida det finns en politisk oenighet inom våra fyra allianspartier kan jag säga att det inte finns någon sådan. Men vi är mycket angelägna om att propositioner som läggs fram för den svenska riksdagen ska vara väl genomarbetade så att man inte fastnar i frågeställningar senare. Vi skulle kunna sätta press på regeringen, men varför ska man göra det när den redan arbetar med frågan? Vi är tydliga med att vi vill att andelen förnybar el ska öka. Det är regeringens eget beslut. Jag förstår att ni gärna vill att det ska framstå som att det är oppositionen som driver fram frågorna. Men så är det ju inte! Regeringen arbetar med lagstiftningen, som ytterligare ska gynna svensk förnybar elproduktion. Det är viktigt att även lagstiftningen, och inte bara elproduktionen, är hållbar. Propositionen kommer att presenteras för riksdagen när den är färdig. Jag tycker att man från oppositionens sida försöker slå in öppna dörrar, och det är inget annat är ren populism.
Jens Holm (V)
Anf. 19 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag har några frågor till Cecilie Tenfjord-Toftby. Den första gäller om du är av samma uppfattning som näringsminister Maud Olofsson - att solenergin nu börjar bli så konkurrenskraftig att den kan stå på egna ben och inte behöver några riktade bidrag från staten. Ja eller nej? Du tycker att det är bra att vissa energibolag tillåter produktion av egen el. Det tycker jag också. Men varför inte ge alla medborgare och andra producenter exakt samma förutsättningar? Just nu befinner vi oss i en gråzon. Vissa har tur. De flesta andra har det inte. Jag undrar vad ni på den borgerliga sidan väntar på. När får vi se propositionen? Redan 2007 tillät man en utredning om detta. År 2008 kom utredningen. Nu har ni haft tre år på er. Du nämnde elcertifikaten och Norge. Jag tycker också att det kan vara intressant. Men som sades tidigare har vi aldrig fått diskutera detta här i riksdagen. Eftersom du lyfte upp frågan vill jag fråga dig: Hur kan vi garantera att den norska vattenkraften inte äter upp alla elcertifikat så att producenter av annan förnybar energi står där utan någon möjlighet att leverera?
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 20 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Just nu bereds ett ärende om solenergi i Regeringskansliet. Det är mycket som bereds just nu. Jag kan glädja Jens Holm med att just nu bereds en förlängning av stödet till solenergi. Som svar på din första fråga kan jag säga: Nej, jag tror inte att solenergin står på egna ben än. Stödet till solenergin kommer att förlängas. Jag tycker att det är väldigt positivt. Det är ett förslag från Regeringskansliet som jag välkomnar och som jag utgår ifrån att även övriga partier, även på oppositionssidan, kommer att välkomna. När det gäller den andra frågan om nettodebitering kan jag svara på samma sätt som jag svarade Lise Nordin. Den propositionen ligger just nu i Regeringskansliet. Den bereds, och som jag sade är det viktigt att även vår lagstiftning, och inte bara energiproduktionen, är hållbar. När den beredningen är klar kommer det förslaget att läggas fram för riksdagen. Det förslaget kommer att innehålla möjligheter till nettodebitering för alla mikroproducenter av el, men det är inte färdigberett. Det finns fortfarande en del frågeställningar kvar, bland annat skattefrågorna. Vi har haft en del debatter när det gäller kooperativa vindkraftverk och skattefrågor. Det känns som att de ibland kan vara lite oklara och otydliga. Det är väldigt viktigt att en sådan frågeställning inte återkommer. Därför är det viktigt att den här lagstiftningen blir grundligt beredd. Både Jens Holm och Lise Nordin har rätt i att frågan om elcertifikatssystem med Norge aldrig har lagts fram för riksdagen. Men vi har diskuterat elcertifikatssystem med Norge ett flertal gånger, och jag kan inte tolka det på annat sätt än att även oppositionen är mycket intresserad av det. Förslaget har varit ute på remiss hos alla producenter av förnybar el i Sverige. Remissvaren behandlas just nu i Regeringskansliet. Det är viktigt att remissvaren tas till vara så att vi får ett bra förslag när det slutligen läggs fram för riksdagen.
Jens Holm (V)
Anf. 21 Jens Holm (V)
Herr talman! När det gäller solenergi känns det lite ologiskt att först avveckla det stöd som finns och sedan återinföra det. Som jag har förstått det aviserar man först att det riktade stödet till solel ska avskaffas och sedan låter man det vara kvar, men det riktade stödet till solvärmen kommer att avvecklas. Det står i budgeten. Eller är det också någonting som ni nu ska återinföra trots att ni har budgeterat för att ni ska ta bort det? Det vore intressant att veta. Jag håller med om att lagstiftningen ska vara hållbar både ur ett ekologiskt och ur ett juridiskt perspektiv. Just därför tycker jag att det är så olyckligt att den här regeringen har infört ett kommunalt veto mot ett enda energislag, nämligen vindkraft. Det är verkligen inte juridiskt hållbart. Det innebär att ansökningar om ny vindkraft kan ligga på kommunkanslierna i en månad, ett år, två år eller tio år, och ingenting kommer att hända efter som de inte behöver göra någonting. Det är ett totalt juridiskt limbo som stora delar av vindkraften befinner sig i just nu. Till sist skulle jag vilja säga något om stöd till ny energi. Jag tror inte att riktade statliga subventioner är det bästa, utan det mest effektiva systemet är elcertifikatssystemet, men för ny energi som inte redan är introducerad behöver vi ett fastprissystem. Det är precis det som vi lyfter upp i vår reservation nr 2. Jag vill veta varför ni moderater är sådana motståndare till ett fastprissystem för att introducera till exempel solenergin på allvar i Sverige.
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 22 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Det gläder mig att Jens Holm är glad för att vi fortsätter med stödet till solel. Jag kan inte ge något svar på frågan om solvärme. Jag är väldigt glad för att stödet till solel fortsätter. Med tanke på att vi snart kommer att införa nettodebiteringsmöjligheter tror jag också att det är mycket viktigt att vi får flera system som bygger upp vår förnybara elproduktion. När det gäller det kommunala vetot mot vindkraft vill jag säga att det finns ett kommunalt veto till, och det är mot uranbrytning. Det finns två kommunala veton här. För ett tag sedan var jag på besök på Högskolan på Gotland. Där forskar de väldigt mycket om vindkraft. De sätter inte bara in vindkraften i ett energiperspektiv utan även i ett socialt perspektiv och i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Jag tycker att det är mycket viktigt. Jag och den här regeringen vill se en utbyggnad av vindkraft i Sverige. Förra året placerade vi oss på den globala tio-i-topp-listan när det gäller nyetablering av vindkraft. Det är något som vi ska vara mycket stolta över. Även 2011 kommer vindkraftsetableringarna att slå rekord. Någonting som jag tycker är mycket viktigt för den framtida vindkraftsproduktionen i Sverige är att även de som inte själva är vindkraftsproducenter ska se någonting positivt när de ser på vindkraften. De ska se att det är någonting som gynnar både deras energisäkerhet och klimatet. För att nå de målen är det mycket viktigt att våra svenska invånare och våra svenska kommuner inte känner sig överkörda. De ska känna sig delaktiga, och de ska se det som är positivt. Jag tror att det målet nås bäst genom dialog. Väldigt många duktiga vindkraftsbolag går in med en ödmjuk hållning. De säger: Så här har vi tänkt göra. Vad säger ni? Svaret blir: Om ni plockar bort det och det tycker vi att det är jättebra. Genom dialog får man fram ny vindkraft, och genom den dialogen kommer det också fram en positiv hållning till vindkraftsetableringar. Det tror jag är den hållbara framtiden för vindkraft i Sverige.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-06-01
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Beslutande myndighet vid förhandsprövning av nättariffer för stamnätet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av ellagen (1997:857) såvitt avser 5 kap. 3 och 10-17 §§.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:70 punkt 3 i denna del och avslår motion 2010/11:N6 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (S, V)
  2. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a) lag om certifiering av stamnätsföretag för el,
    b) lag om certifiering av vissa naturgasföretag,
    c) lag om ändring i ellagen (1997:857) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet har föreslagit under punkt 1,
    d) lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:70 punkterna 1, 2, 3 i denna del och 4 samt avslår motion 2010/11:N6 yrkande 3.
  3. Smarta elnät samt mätning och debitering av el

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:N218, 2010/11:N237, 2010/11:N254, 2010/11:N309, 2010/11:N329 yrkandena 1-4, 2010/11:N369 yrkandena 2 och 5 samt 2010/11:N437 yrkandena 5 och 6.
    • Reservation 2 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089023
    M920015
    MP02104
    FP20004
    C19004
    SD19001
    KD14005
    V01801
    Totalt164128057
    Ledamöternas röster
  4. Elmarknadens funktion och utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:N6 yrkande 4, 2010/11:N304, 2010/11:N313, 2010/11:N331, 2010/11:N351 och 2010/11:N385.
    • Reservation 3 (S, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089023
    M920015
    MP21004
    FP20004
    C19004
    SD19001
    KD14005
    V01801
    Totalt185107057
    Ledamöternas röster
  5. Vissa övriga elmarknadsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:N236, 2010/11:N284 och 2010/11:N294.