Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

Betänkande 2011/12:NU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 maj 2012

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder(pdf, 940 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2011/12:22 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

Beslut

Regler om el och naturgas EU-anpassas (NU22)

Svenska lagar ändras som en anpassning till EU:s så kallade tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Paketet består av fem EU-författningar som syftar till att skapa en väl fungerande gemensam inre marknad för el och naturgas. Det omfattar bland annat nya och mer detaljerade åtgärder som ska främja harmoniseringen och dess effekter. Åtgärderna handlar om att skapa en mer effektiv åtskillnad mellan överföringsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, ett utökat konsumentskydd samt mer detaljerade regler kring de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och uppgifter.

Riksdagen sa vidare nej till en motion med anledning av regeringens förslag och till motioner från allmänna motionstiden 2011 om elmarknadspolitik. De senare motionerna handlar om elmarknadens funktion, elområden, anslutning av små elproduktionsanläggningar och kommunala energibolag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 14
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2012-04-19
Justering: 2012-05-03
Trycklov till Gotab och webb: 2012-05-14
Trycklov: 2012-05-14
Reservationer: 7
Betänkande 2011/12:NU22

Alla beredningar i utskottet

2012-04-19

Regler om el och naturgas EU-anpassas (NU22)

Svenska lagar ändras som en anpassning till EU:s så kallade tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Paketet består av fem EU-författningar som syftar till att skapa en väl fungerande gemensam inre marknad för el och naturgas. Det omfattar bland annat nya och mer detaljerade åtgärder som ska främja harmoniseringen och dess effekter. Åtgärderna handlar om att skapa en mer effektiv åtskillnad mellan överföringsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, ett utökat konsumentskydd samt mer detaljerade regler kring de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och uppgifter. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till en motion med anledning av regeringens förslag och till motioner från allmänna motionstiden 2011 om elmarknadspolitik. De senare motionerna handlar om elmarknadens funktion, elområden, anslutning av små elproduktionsanläggningar och kommunala energibolag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2012-05-23
Stillbild från Debatt om förslag 2011/12:NU22, Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

Debatt om förslag 2011/12:NU22

Webb-tv: Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ingemar Nilsson (S)
Anf. 173 Ingemar Nilsson (S)
Fru talman! Vi ska nu debattera näringsutskottets betänkande nr 22 som handlar om regeringens proposition om ändringar i ellagen och naturgaslagen för att anpassa den svenska lagstiftningen till de EU-författningar som följer av det som kallas för det tredje inremarknadspaketet för el och naturgas. I betänkandet behandlas också ett antal motioner från den allmänna motionstiden med anknytning till elmarknaden och dess funktionssätt. Låt mig inledningsvis konstatera att jag självfallet står bakom samtliga socialdemokratiska reservationer i betänkandet, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservationerna nr 3 och 7. Den första delen av betänkandet handlar således om regeringens proposition. Den ställer vi oss från socialdemokraternas sida bakom och yrkar bifall till. När det sedan gäller den resterande delen av betänkandet och en del av de motioner som handlar om elmarknaden tar vi från socialdemokraternas sida, precis som vi gjorde i motsvarande debatt för ganska precis ett år sedan, konsumenternas utgångspunkt för våra ställningstaganden. Med konsumenter menar vi här inte bara hushållskonsumenter, utan i minst lika stor omfattning företag. Fru talman! Införandet av elområden i Sverige har förorsakat mycket debatt sedan de kom på plats den 1 november 2011. Det är inte svårt att förstå att konsumenter, naturligtvis privatpersoner men inte minst företag, har reagerat och reagerat starkt på det faktum att man under stora delar av den gångna vintern har fått betala ett avsevärt högre pris för sin el i elområde 4 i Sydsverige än i övriga elområden i landet. Vår kritik i detta avseende handlar först och främst om hur det bakomliggande beslutet om införandet egentligen gick till. Enligt vår uppfattning finns det all anledning att titta närmare på hur regeringen hanterade detta, och det har därför också gjorts en KU-anmälan i frågan. Men sedan handlar kritiken i minst lika stor, och egentligen i större, omfattning om bristen på den handlingsförmåga som krävs från regeringens sida. Det handlar om bristen på offensiva åtgärder för att motverka de problem för företag och privatpersoner som elområdesinförandet har lett till. Det är problem som skapar stora skillnader i konkurrensförutsättningar beroende på om ditt företag ligger på den ena eller andra sidan om den gräns som myndigheten i fråga, det vill säga Svenska kraftnät, har dragit. Det är problem som uppenbart leder till att jobb riskeras i Sverige - i de delar av landet som lider av regeringens handlingsförlamning i detta avseende. För många företag, inte minst inom tillverkningsindustrin, är energikostnaderna i allmänhet och elpriset i synnerhet en av de enskilt viktigaste faktorerna för företagets resultat och överlevnadsförmåga. De här företagen har på ett mycket hårdhänt sätt fått uppleva vad regeringens brist på handlingsförmåga leder till. Fru talman! Förra årets motsvarande debatt i detta ämne ledde bland annat fram till ett tillkännagivande om att en översyn av konsekvenserna av elmarknadens avreglering skulle göras. Två av utredningsuppdragen som har koppling till elprisområdena har gått till Energimarknadsinspektionen. Den första av de två utredningar som de skulle göra presenterades för lite drygt en vecka sedan. I den konstaterar man bland annat att företag inom elområde 4 som varit i den situationen att de skulle omförhandla sina elavtal har tvingats betala ett högre pris än vad som hade varit motiverat därför att den finansiella marknaden tagit ut ett högre pris för de så kallade prissäkringsinstrumenten än vad den underliggande risken motiverat. Med andra ord har man passat på att ta extra bra betalt på grund av den osäkerhet som införandet av elområden har medfört. På så sätt skapas sämre förutsättningar för jobb i Sverige. Vad som hade behövts för att motverka detta är en regering som hade påskyndat utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige och som hade stimulerat tillkomsten av ny elproduktion i södra Sverige. När det gäller utbyggnaden av överföringskapacitet är vi naturligtvis medvetna om och hälsar med tillfredsställelse regeringens beslut avseende Sydvästlänken, men det är alldeles för sent och alldeles för saktfärdigt. När Svenska kraftnät under föregående år bara har använt ungefär hälften av den investeringsram som man har fått i statsbudgeten är det inte heller så underligt att vi har brist på överföringskapacitet i landet. Det behövs en annan och mer handlingskraftig politik om vi ska återfå en situation där rättvisa villkor och förutsättningar råder för alla, oavsett var i Sverige man bor eller har sitt företag. Tyvärr är de två övriga utredningar som tillsatts för att belysa konsekvenserna av elmarknadens avregleringar ännu inte klara, men vi får säkert anledning att här i kammaren återkomma till dem och föra en diskussion och en debatt om elmarknadens funktionssätt när de väl kommer. Det ska bli intressant. Fru talman! Energimarknaden utmärks i vissa delar av något som kan kallas en oligopolmarknad. Det gäller i första hand på produktionssidan. På nätsidan och på handelssidan är mångfalden något större. Dess värre är dock inte spelreglerna desamma för alla aktörer. Därför yrkar vi socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister bifall till de två motionerna N311 och N343 som handlar om de kommunala energibolagens förutsättningar att verka på marknaden. När det gäller samhällsviktiga funktioner, som energiförsörjningen, är vi övertygade om att en mångfald av aktörer i detta sammanhang inte bara är bra utan också nödvändigt. Det blir tydligt inte minst när det gäller den del av energiförsörjningen som är beroende av ledningsbunden infrastruktur. Då krävs det aktörer som har en annan och längre placeringshorisont än nästa kvartalsrapport för att man ska våga göra långsiktiga investeringar. Dagens lagstiftning försvårar och förhindrar, enligt vårt sätt att se det, de samhällsnödvändiga utvecklingsbehov som finns inom området. I de motioner som jag har nämnt finns tydliga förslag till lösningar. Vi anser att det behövs motsvarande undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip för all verksamhet som berörs av ledningsbunden infrastruktur inom detta område, precis som det i dag finns i ellagen. På så sätt ges kommunala bolag, i synnerhet kommunala energibolag men också energibolag som drivs som kooperativ eller ekonomiska föreningar, möjlighet att på ett aktivt sätt bidra till en positiv utveckling när det gäller miljötekniska lösningar som ett komplement till statliga och privata företag. Vi är övertygade om att det gynnar såväl samhällsutvecklingen i stort som det rena konsumentintresset.
Lise Nordin (MP)
Anf. 174 Lise Nordin (MP)
Fru talman! För att hejda klimatförändringarna behöver vi fler som deltar, inte färre. I dag finns det regelverk som förhindrar att fler ges möjlighet att delta i energiomställningen. Vi debatterar i dag bland annat hur fler människor ska kunna delta genom att äga sin egen el och hur de kommunala energibolagen ska kunna användas som kraftfulla redskap. Det finns många skäl att decentralisera energiproduktionen och främja en mångfald av aktörer på energimarknaden. Samhällets sårbarhet minskar när energiförsörjningen sprids på många händer. Att ge fler människor möjlighet att producera sin egen el är också receptet för att öka andelen förnybar energi. Möjligheten att producera egen el är förklaringen till varför länder som Danmark och Tyskland bygger ut förnybar energi i mycket högre takt än Sverige. Det är därför angeläget att skapa ett regelverk som uppmuntrar människor att producera egen el. I Tyskland och många andra länder i Europa har man ett system med fast pris för mikroproducenter. Med ett garanterat fast pris per kilowattimme under flera års tid vågar privatpersoner investera eftersom de kan räkna hem sin investeringskostnad. I Tyskland äger över två miljoner människor sin egen el. Miljöpartiet vill att även svenskar ska få sälja sitt elöverskott på elnätet. För att göra det möjligt behövs införandet av nettodebitering. Ett sådant system innebär att den egenproducerade el som överförs till elnätet får kvittas mot den el som förbrukas från elnätet. Nettodebitering har debatterats och utretts i Sverige i många år. Andra länder i EU har haft systemet länge. Energibolagen i Sverige börjar tröttna på regeringens passivitet. Mälarenergi har nyligen beslutat att från den 1 januari 2012 kommer de av deras kunder som tillverkar egen el att få kvitta den mot elnätet. Under våren har branschorganisationen Svensk Energi uppvaktat Näringsdepartementet med konkreta förslag på hur nettodebitering kan införas redan nu och för alla i landet. Många vill dra sitt strå till stacken i miljöarbetet och samtidigt tjäna en slant genom egen el. Senast i måndags mötte jag en man som sade att han fortfarande väntar på att nettodebitering ska införas så att han kan installera solceller på sitt tak. Han sade att han inte förstod varför det dröjer, och det gör inte jag heller. Det finns en oroväckande trend att regeringen lägger frågor i utredningslådan när man inte kan enas internt. Sverige har varken tid eller råd att låta regeringen Reinfeldt bromsa den gröna omställningen. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår i detta betänkande att lagstiftningen ses över så att människor får vara delaktiga och äga sin egen el. Fru talman! Våra gemensamt ägda energibolag är viktiga redskap i arbetet mot ett helt förnybart energisystem. De kommunala energibolagen som drivs med längre planeringshorisont än nästa kvartalsrapport har ofta bättre förutsättningar att utveckla miljötekniska lösningar. Satsningar på ny miljöteknik är ofta en kostsam investering som kan ta tid att skriva av. Om inte kommunala energibolag tidigt satsat på biogas skulle vi troligen inte ha den utveckling av biogas som vi ser i dag. Statliga och privata energibolag får i dag verka inom hela Sverige. Det får även utländska kommunala energibolag. Ett bolag som ägs av en svensk kommun lyder däremot under kommunallagens lokaliseringsprincip och får därmed enbart verka inom den egna kommunen. Det finns en god tanke bakom att en kommun ska fokusera på verksamhet inom det egna territoriet, men när vi nu ser att denna princip begränsar samhällsnyttan finns det all anledning att ompröva den. De kommunala energibolagen diskrimineras jämfört med andra energibolag, och konsekvensen är att vi riskerar att gå miste om miljöteknikutveckling. Miljöpartiet, tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, föreslår därför att lagstiftningen ändras så att kommunala energibolag får verka på likvärdiga villkor som statliga och privata bolag. Fru talman! Debatten om det här betänkandet ger Sveriges riksdag tillfälle att för första gången diskutera införandet av elprisområden. Den 1 november 2011 infördes fyra elprisområden i Sverige efter beslut av regeringen. Det är beklagligt att vi folkvalda ställdes inför fullbordat faktum när det gäller en fråga som har så stor betydelse för såväl människors ekonomi som det svenska näringslivets konkurrenskraft. Möjligheter till en politisk diskussion i sakfrågan samt vilka valmöjligheter som fanns hade varit på sin plats. I stället duckar regeringspartierna i frågan. I utskottsmajoritetens ställningstagande går inte att utläsa vad allianspartierna tycker om införande av elprisområdena. Kanske kan vi här i dag få höra vad de här partierna har för åsikt om införandet och vad man avser att göra för att hantera konsekvenserna av höjda elpriser i södra Sverige. Miljöpartiet ser fördelar med principen att skapa incitament för ny elproduktion i de områden där efterfrågan är som störst. Införandet av elområdena har lett till ett ökat intresse för att bygga ut den förnybara elproduktionen i södra Sverige. Utbyggnad av lokal och regional produktion leder också till ett effektivare energisystem utan de förluster som ofrånkomligen uppkommer i samband med överföring av el på långa avstånd. Miljöpartiet tycker att det är otillfredsställande att elområdesreformen skedde så hastigt eftersom konsekvenserna därför inte var tillräckligt analyserade. Regeringen tycks sakna en plan för hur man ska stödja utbyggnaden av ny elproduktion i södra Sverige. Ett mer genomtänkt införande hade inneburit att man med god framförhållning hade kunnat bygga ut ny förnybar elproduktion och ny överföringskapacitet. Detta hade gjort att prisvariationerna mellan elområdena hade minimerats. I södra Sverige finns i dag planer på att bygga ut den havsbaserade vindkraften. Denna vindkraft kommer att kunna leverera lika mycket el som Barsebäck gjorde före stängning. Denna satsning är därför väldigt viktig för att kunna sänka elpriserna i södra Sverige, men regeringen låter Försvarsmakten sätta käppar i snurran för detta projekt. Sverige skulle i stället gynnas av en regering som agerar för att hantera elprisområdenas konsekvenser och som tar sitt ansvar och bejakar möjligheten att bygga ut ny elproduktion där den behövs som allra mest. Fru talman! Jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 6.
Lars Isovaara (SD)
Anf. 175 Lars Isovaara (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Sverigedemokraterna är ett EU-kritiskt parti, och dessutom är vi motståndare till överstatlighet. Visst finns det frågor som både måste och kan lösas bäst på överstatlig nivå, men grundprincipen bör vara att besluten tas på nationell nivå. Jag ser positivt på ett utökat energisamarbete med våra närstående grannländer när det gäller såväl produktion som distribution av el. Vi har mycket att vinna på att kunna handla med elström och således kunna dela på produktionsresurser med våra nordiska grannländer. Vårt omväxlande klimat medför att det kan uppstå kapacitetsbrister i vissa områden under exempelvis kalla vinterdagar. Att då ha fler ben att stå på i form av elleveranser från andra områden är positivt ur både säkerhets- och kostnadssynpunkt. Med en mix bestående av en stor del vattenkraft, kärnkraft och nu också vindkraft på marginalen kan vi konstatera att den svenska elproduktionen är så gott som fri från koldioxidutsläpp. Vad som däremot är mer oroande är att delar av Europa nu verkar överge en stabil elmarknad till förmån för bland annat kol och utomeuropeisk gas. Vi bör nog vara medvetna om att utvecklingen på den europeiska energimarknaden kan komma att påverka oss negativt, både när det gäller elpriser och klimatpåverkan. Fru talman! Konkurrens inom olika sorters marknader ska generellt bejakas om inte annat talar därför. På just den punkten skiljer sig inte energimarknaden i stort från andra marknader. Begränsad överföringskapacitet och produktion gör dock att det måste finnas möjligheter att bevaka och kontrollera eventuella diskriminerande eller konkurrensbegränsande beteenden på el- och naturgasmarknaderna. Enligt min mening är kravet på en överstatlig granskning däremot tveksamt ur subsidiaritetsperspektiv, och jag anser det således vara fullt tillräckligt att övervakningen verkställs och övervakas av den nationella tillståndsmyndigheten eller genom bilaterala avtal mellan nationella tillståndsmyndigheter. Fru talman! Några ord om de i november 2011 införda elområdena. Det finns väl ingen lösning som är helt perfekt för alla parter och aktörer, men i den situation som nu råder, med nedlagda kärnkraftverk i södra Sverige och bristfällig överföringskapacitet från norra Sverige alternativt Norge till södra Sverige, får man enligt min mening acceptera en lösning som denna. Visst finns det tidpunkter när prisskillnaden har varit påtaglig mellan främst elområde 4 och de andra elområdena, men det totala antalet timmar har relativt sett varit få och i huvudsak berott på kyliga perioder och aktuell driftstatus på kärnkraftverken. När väl Sydvästlänken är i drift kommer förhoppningsvis förhållandena att förändras ganska påtagligt. På längre sikt är en höjning av produktionskapaciteten i södra Sverige både önskvärd och i allra högsta grad eftersträvansvärd. Det finns delar i införandet av den nuvarande modellen som bör bevakas extra noga. Då tänker jag på hur den geografiska elområdesindelningen i vissa fall har fått en alltför lokal påverkan på elpriset. Det finns kommuner där elområdena mer eller mindre har kluvit en kommun i två delar. Gislaved är ett exempel. Energimarknadsinspektionen framhåller i sin rapport att det behövs ett regelverk för hur elområdena i framtiden kan förändras. Jag citerar: "Energimarknadsinspektionen bedömer därför att det behövs ett regelverk för hur elområden kan ändras i framtiden. Av ett sådant bör det exempelvis framgå vilken instans som beslutar om nya elområdesgränser, eventuella varseltider samt vilka analyser som bör ligga till grund för ett beslut om nya elområdesgränser." Det finns därför skäl att återkomma i och bevaka frågan om hur eventuella förändringar av elområdena ska kunna utföras.
Kent Persson (V)
Anf. 176 Kent Persson (V)
Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 2, men jag står givetvis bakom övriga reservationer från Vänsterpartiet. Reservation 2 handlar om elmarknaden och elmarknadens funktion. Det innebär också att de övriga reservationerna som Ingemar Nilsson och Lise Nordin har pratat om egentligen ingår i det resonemanget. Jag ska börja med att läsa upp ett stycke ur budgetpropositionen: "Målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser." Så står det att läsa. Jag tycker att det är väldigt intressant att regeringen skriver så och funderar väldigt mycket över hur man tänker, vad man har för politik för att åstadkomma detta, för det var ju precis det som var tanken när man 1996 avreglerade elmarknaden. Det skulle bli bättre konkurrens, fler aktörer och lägre priser för kunderna. Vad är resultatet? Vad kan vi se? Det är sämre konkurrens och högre priser. Man måste därför ställa sig frågan hur det har kunnat bli på det här sättet. Delvis beror det på prissättningen på elmarknaden, att det är den sista, dyraste kilowattimmen som sätter priset för all el. Det här blir givetvis extra besvärligt när det uppstår brist och man är tvungen att ta till den effektreserv som man har. Det är när vi får de här så kallade peakarna framför allt vintertid när det har varit extremt kallt de här senaste åren. Då sticker priset i väg. Produktionspriset för billig vattenkraft är däremot detsamma, och det innebär att det blir väldigt höga vinster för våra elbolag i dag, framför allt våra tre stora bolag men även andra elbolag. Svenska Dagbladet undersökte förra året hur det såg ut med vinsterna hos de tre stora elbolagen i Sverige. Vattenfall hade en vinst på 3,2 miljoner per anställd i Sverige, på den svenska marknaden. På marknaden ute i Europa hade Vattenfall en vinst på 0,6 och 0,9 miljoner per anställd. Fortum hade en vinst på 6,4 miljoner per anställd här i Sverige. Det är självklart att det är priset på el som gör de här stora vinsterna. Man kan jämföra med EDF, det franska energibolaget som är en gigant på området. De har produktionsanläggningar runt om i världen, dock inte i Norden, och de hade en vinst per anställd på någonstans runt 470 000 kronor. Det är klart att när folk ser detta så börjar de ställa frågor: Hur kan det här komma sig? Har vi en elmarknad som fungerar som den ska? Vad är det som gör att det kan bli sådana här skillnader i vinst mellan de stora energibolagen? Effektreserven är en sak. Därför tycker jag och Vänsterpartiet att det är väldigt olyckligt att vi ska låta marknadens aktörer också ta över handhavandet av effektreserven. Det är som att låta räven vakta hönsgården. Det förstår ni kanske inte är så lyckat. Det var kanske ingen bra liknelse, fru talman, men det dök inte upp någon bättre. Det är detta vi ifrågasätter i den här motionen. Det hade varit bättre att utreda djupare innan man tog det här beslutet, så som vi sade när vi fattade beslutet om marknadsaktörerna. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet var tveksamma till det här. Vi ville se på effekterna av det innan det genomfördes. Det hade varit bättre att ha ett rörligt pris på elen och sätta ett tak för effektreserven för att sedan i stället buda in den för att få någon form av balans i det hela. Det är det vi föreslår. I övrigt har vi för att få en bättre fungerande elmarknad lagt fram en rad förslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet genom åren. Det handlar om en snabbare utveckling och utbyggnad av den förnybara energin. Det handlar om förstärkning av elnäten, framför allt inom Sverige, så att man får fram elen dit den ska, för det påverkar som vi vet priserna. Det blir extra tydligt nu med de olika prisområdena. Vi har lagt fram en rad andra förslag som riksdagen har tagit till sig och regeringen är tvungen att återkomma om, bland annat en genomgång av elmarknaden. Vad är det som har hänt de senaste åren? Vi har också i diskussioner tagit upp vem som ska stå för kostnaderna för utbyggnad av till exempel en vindkraftspark. Det är ett problem. Nu har jag läst här att regeringen har för avsikt att möjligtvis komma med något förslag för att komma till rätta med det problemet. Det finns en rad olika saker och förslag som vi från Vänsterpartiet har lagt fram för att förbättra situationen. Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att jag tidigare har hänvisat till en undersökning som Svenska Dagbladet gjorde för två år sedan. Det som oroade folk mest vid tiden för den undersökningen var elpriset. Det var inte arbetslöshet. Priset på el var det första. Där har regeringen totalt misslyckats. El är inte vilken vara som helst. Energi är inte vilken vara som helst. Utan energi stannar Sverige. Det fungerar inte. Därför är det synnerligen olyckligt att man låter det hanteras på det sätt som görs i dag. Det behövs någon form av reglering.
Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Anf. 177 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Fru talman! Det här betänkandet behandlar dels en proposition, dels ett antal motioner och motionsyrkanden från allmänna motionstiden i höstas. Jag ska börja med att säga några ord om propositionen. I den föreslår regeringen vissa ändringar i ellagen och i naturgaslagen. Syftet med detta är att genomföra delar av EU:s tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Syftet med paketet, som innehåller två direktiv och tre förordningar, är att säkerställa en fungerande elmarknad i Europa. Förslaget från regeringen innebär att vissa så kallade samriskföretag måste upprätta en övervakningsplan där det ska framgå vilka åtgärder som vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot andra aktörer på el- eller gasmarknaden. Ett samriskföretag är ett företag som ägs av flera aktörer gemensamt och som är inrättat för att genomföra ett regionalt samarbete. Syftet är alltså att bättre integrera olika delar av nationella marknader eller över gränserna. Kravet på att upprätta en övervakningsplan gäller bara om ett företag som ingår i ett samriskföretag både bedriver stamnätsverksamhet och samtidigt ingår i en koncern som bedriver produktion av eller handlar med el. I Sverige är detta inte tillåtet, vi har sedan länge separerat näten från produktion och handel. Detta är också reglerat redan i dag i ellagen och gaslagen. Men eftersom det är tänkbart att något eller några företag från andra länder, där detta kan vara tillåtet, skulle kunna ingå i ett sådant regionalt samarbete här i Sverige behöver ändå dessa lagändringar göras. Det är detta och en del annat som föreslås i propositionen. I sak är detta inga konstigheter och det är inte någonting som är politiskt kontroversiellt. Alla partier i utskottet står bakom dessa förändringar, bortsett från att Sverigedemokraterna vill att övervakningsplanen ska godkännas av en svensk instans i stället för en europeisk. Jag har lite svårt att se poängen med det, och eftersom vi i Sverige dessutom är skyldiga att implementera elmarknads- och gasmarknadsdirektiven finns det heller inget utrymme för den typen av egna särlösningar. Fru talman! När det gäller motionerna är det en elmarknadskompott som innehåller lite av varje. Det finns allmänna synpunkter på hur elmarknaden fungerar. Vi har frågan om elområden, förutsättningarna för att ansluta små elproduktionsanläggningar samt reglerna för kommunala energibolag. Jag tänkte huvudsakligen ägna mig åt elmarknadens funktion och avsluta med några ord om elområden. Målet för elmarknadspolitiken, som Kent citerade ur budgeten, är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger säker tillgång till el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Samtidigt ska elmarknaden vara resurseffektiv och miljömässig, och prisbildningen ska vara effektiv. Vi ser i dag en alltmer integrerad nordisk elmarknad med utökat samarbete mellan de nordiska länderna och i hela Europa. De alltmer integrerade marknaderna bidrar till att vi successivt får förbättrad försörjningstrygghet och stärkt konkurrenskraft. I Sverige har vi från och till - kanske framför allt under vintrarna, särskilt om det är kallt, ont om vatten i vattenkraftsmagasinen och ännu mer om kärnkraften går på halvfart - en häftig diskussion om höga elpriser. Ett problem, som också Energimarknadsinspektionen konstaterat i en rapport för något år sedan, är att konsumenternas förtroende för elmarknaden är lågt. Troligtvis beror det låga förtroendet, åtminstone delvis, på att konsumenterna inte förstår hur elmarknaden fungerar. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen också i sin rapport. Detta vill man därför undersöka vidare, och det görs nu också. Sedan pågår som bekant en utvärdering av elmarknaden, dess funktion och avregleringen, där regeringen har uppdragit åt två professorer att bland annat analysera vilka faktorer som påverkar och har påverkat priset över tid. Rapporten är inte helt färdig ännu, men jag var på ett seminarium för ett par veckor sedan där de här professorerna redovisade en del preliminära slutsatser, och deras bedömning är väldigt tydlig: Avregleringen har inte lett till högre elpriser. Sanningen är snarare den att variationerna i elpriset beror på andra faktorer: om det är torrt eller vått, om det är kallt, råvarupriser, kärnkraftsproblem, införandet av elcertifikat eller priset på utsläppsrätter, för att bara nämna några faktorer. Och vi ska komma ihåg att politiska beslut, fattade i den här kammaren, ligger bakom närmare hälften av det som utgör elpriset mot konsument i dag. Energimarknadsinspektionen kommer från och med 2013 att använda en ny marknadsövervakning, med ökad insyn i producenternas budgivning, samtidigt som rapporteringsskyldigheten för marknadens olika aktörer utökas på en rad områden. Regeringen har avsatt extra medel för detta i budgeten. Det finns numera också ett särskilt insynsråd på Nord Pool, där tillsynsmyndigheterna - i vårt fall Energimarknadsinspektionen - får ökad insyn i elbörsens verksamhet och funktion. Vi tror inom Alliansen att det är viktigt och att det är bra att små producenter av el, till exempel hushåll med egen vindsnurra eller solceller, får möjlighet att leverera el till elnätet och att man får möjlighet att kvitta levererad el mot köpt el genom så kallad nettodebitering. Med ett sådant system stärks konsumentens ställning, och den gröna omställningen påskyndas genom bättre lönsamhet för förnybara alternativ. Därför ska nu frågan om nettodebitering utredas ordentligt. Uppdraget är att lämna ett fungerande förslag till regeringen innan sommaren 2013. Allt detta genomförs alltså i syfte att få en bättre fungerande elmarknad. Fru talman! Sverige delades in i fyra elområden av Svenska kraftnät från den 1 november 2011. Indelningen är gjord för att hantera de begränsningar i kraftöverföringen som finns mellan landets norra och södra delar. Grundproblemet är att det produceras för lite el i södra Sverige där många människor bor, medan det finns massor av el i norra delarna av landet där behovet inte är lika stort. Det här problemet förvärrades radikalt genom den stängning av Barsebäcks två kärnkraftsreaktorer som den dåvarande socialdemokratiska regeringen genomdrev 1999 och 2005. I ett slag försvann i södra Sverige produktion motsvarande ungefär hälften av elbehovet i Skåne. Man kan tycka vad man vill om kärnkraftsavveckling, men det mest anmärkningsvärda i sammanhanget är att den dåvarande regeringen inte tog ansvar för sitt avvecklingsbeslut. Det hade man nämligen kunnat göra genom att sätta fart på utbyggnaden av kraftöverföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige. Bristerna i det avseendet var väl kända sedan länge. Hade det gjorts i samband med avvecklingen av den första reaktorn hade den förstärkta ledningskapaciteten kunnat vara på plats nu. Nu är det i stället alliansregeringen som har fått hantera de problem som skapades av bristen på handlingskraft från tidigare S-regeringar. Alliansregeringen har föreslagit, och riksdagen har godkänt, rejält ökade investeringsbudgetar till kraftnätsutbyggnaden de senaste åren. Det betyder till exempel hela tio gånger mer pengar 2012 än 2005. Regeringen har dessutom skyndsamt behandlat den ansökan om koncession som Svenska kraftnät lämnat in avseende byggandet av den så kallade Sydvästlänken. Den ger kraftigt förbättrad överföringskapacitet ned till elområde 4. Godkännande från regeringen för den första delen kom nyligen. Detta betyder att den tidsplan som Svenska kraftnät har angivit ser ut att hålla. Den avgörande delen av Sydvästlänken, den som ibland kallas Sydlänken, kan stå klar vid årsskiftet 2014/15. Det betyder att elöverföringskapaciteten till elområde 4 ökar med 25 procent - eller uttryckt i annorlunda termer 1 400 megawatt, det vill säga en bra bit mer än de 1 200 megawatt som var Barsebäcks maxeffekt. Alla vi som bor i Sydsverige kan bara beklaga att detta inte gjorts långt, långt tidigare. Fru talman! Alliansregeringen tar ansvar för en välfungerande elmarknad i Sverige. Genom en rad reformer säkerställs tillförlitlig och effektiv försörjning av stabil och miljösmart el till konkurrenskraftiga priser till gagn för hushåll och företag i Sverige. I förlängningen formar detta en viktig grundpelare för det välstånd vi alla så gärna vill ta del av. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. I detta anförande instämde Hans Rothenberg, Cecilie Tenfjord-Toftby och Boriana Åberg (alla M).
Erik A Eriksson (C)
Anf. 178 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Jag vill säga några ord om betänkandet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna och reservationerna. Propositionen med det långa namnet Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas - vissa genomförandeåtgärder är viktig för det europeiska samarbetet, och den är viktig för konsumenterna i Sverige och i andra länder. Jag tar min utgångspunkt där. Det hade kanske blivit en bredare energidebatt om det inte endast hade varit fråga om inremarknadspaketet. Det är väl gott och väl att vi kan ha den i riksdagen. Frågan berör många människor. Om vi i dag började från noll och inte hade ett utbyggt kraftnät eller produktion skulle det vara spännande att se vad vi skulle välja. Där är vi inte i dag. Vi ärver ett system som har funnits ett tag. Utifrån det kan man tänka sig att vi behöver göra det bästa möjliga av en sådan situation som vi befinner oss i. Har vi de bästa förslagen, och driver vi den bästa politiken? Från Centerpartiets sida har vi förfäktat förnybar energi i årtionden, och vi tycker att det är viktigt. I samarbetet inom alliansregeringen har vi beslutat om en gemensam energipolitik som är bra och viktig. Den sätter utgångspunkten i förnybar energi. Ökningen av vindkraft har varit mycket stor sedan 2007 fram till i dag. Tidigare talare har sagt att det har varit på marginalen, men det är banbrytande i vårt gamla land. Att stärka konsumentens roll och situation sker i flera olika lagar. Det är viktigt. Sedan krävs också en översyn över tid. Någon har kritiserat att det inte räcker att göra utredningar. Ibland får vi en bild av att vi är bäst i världen på att tillsätta utredningar - det kanske är så - men även andra länder gör det. Det är viktigt att kunna rekapitulera, ta lärdom och utreda om vi är på rätt väg eller inte. För oss är det alldeles avgörande att elcertifikaten får verka. Det är en bra modell och ett bra sätt att stärka förnybar energi. Numera är det tillåtet, tack vare alliansregeringens initiativ, att producera elektricitet som villaägare eller småhusägare. Detta var inte möjligt tidigare. Det sker även justeringar som gör att det blir mer lönsamt att producera egen elektricitet. Jag tror inte att så många, fru talman, har talat om att spara el, men den frågan finns också med. När vi talar om kostnadsökningar, vilket område det än må vara, finns det alltid en möjlighet att påverka sin egen konsumtion och sitt eget beteendemönster. Det är också viktigt. Vi ser till exempel att elintensiv industri flyttar verksamhet till andra länder. Vi ser att elkostnader kan vara en tung post för ett företag, men det finns också andra poster som är tunga för att bedriva verksamhet i Sverige. Men de frågorna berör inte det här betänkandet. Låt mig ändå säga att elcertifikatssystemet är viktigt. Det finns flera delar i betänkandet som tar upp systemet. De tas upp i flera motioner. Jag tänker inte beröra dem alla, men jag vill nämna att nettodebiteringen är viktig. Den är viktig, och vi måste se en helhet. Vi har inte den perfekta lösningen, men jag är inte alldeles övertygad om att Tyskland har den perfekta lösningen. Vi behöver laga efter läglighet på den plats vi befinner oss. Vi är otroligt beroende av omvärlden, och Sverige är ett av de mer exportberoende länderna i Europa. Därför behöver vi framdeles vara kloka. Utbyggnaden av Sydvästlänken är en sådan klok strategisk investering som nu kommer att genomföras. Den kommer att flytta kraft i landet och kan möta den efterfrågan som finns.
Mats Odell (KD)
Anf. 179 Mats Odell (KD)
Fru talman! Målet med den svenska elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med en säker tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Det innebär bland annat en strävan mot ett mer effektivt resursutnyttjande och en vidareutveckling av den gemensamma elmarknaden i Norden och i Europa med satsningar på harmonisering av regler och utökat samarbete. Betänkandet handlar också om naturgasmarknaden. Målet är att vidareutveckla gasmarknadsreformen så att också verklig konkurrens och en effektiv naturgasmarknad kan uppnås. Mina allianskamrater har på ett berömvärt sätt berört stora delar av betänkandet, och jag ska undvika upprepningar. I stället ska jag säga något om elmarknadens funktionssätt. I debatten och i motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har det förts fram krav på att det ska ske en översyn av konsekvenserna av avregleringen av elmarknaden. Så sent som hösten 2011 behandlade utskottet en proposition om elmarknadens funktionssätt. Då gjordes också bedömningen att insynen och övervakningen av elmarknaden bör förstärkas och att det kan finnas behov av en bättre samordning av myndigheternas övervakning av elmarknaden. Helt rätt. Detta är alltså på gång. Regeringen deklarerade då att man avsåg att utreda frågan vidare. På begäran av riksdagen pågår nu en utvärdering av avregleringarna. Utvärderingen ska redovisas inom en nära framtid. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att också Energimarknadsinspektionen genomför en översyn av elkundernas förtroende för marknaden. Utskottets majoritet anser att vi bör avvakta resultaten av utredningarna innan vi går vidare. Därför yrkar vi avslag på motionerna från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Jag tänker inte säga något om elområdena. Jag tycker att Jonas Jacobsson Gjörtler gjorde det på ett utmärkt sätt. Jag instämmer i hans anförande i den delen. Jag ska i stället säga någonting om kommunala energibolag. I en motion från Socialdemokraterna förs det fram krav på en översyn av de kommunala bolagens möjligheter att agera på energimarknaden också genom undantag från den så kallade lokaliseringsprincipen, som innebär att de intressen som kommunen vill tillgodose ska vara lokaliserade till kommunen. Här har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att titta på konkurrensförhållandena på elmarknaden, och utskottet anser att vi också här bör invänta utredningens resultat innan riksdagen vidtar några ytterligare åtgärder när det gäller frågor om konkurrensförhållandena på marknaden för energitjänster, vad gäller både villkoren i allmänhet och kommunernas roll i synnerhet. När det gäller frågor om den kommunala kompetensen på energiområdet konstaterar vi i utskottsmajoriteten att ett vidgat undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip har föreslagits av den så kallade TPA-utredningen. Förslaget har mött kritik, inte minst från Konkurrensverket, som har framhållit att det finns risker när offentliga aktörer ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på marknaden och tränger undan privat näringsverksamhet. Med detta, fru talman, vill jag yrka avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2012-05-24
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 2, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändringar i ellagen och naturgaslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i ellagen (1997:857),
    2. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:77 punkterna 1 och 2.
  2. Övervakningsplan för samriskföretag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2011/12:N5 av Lars Isovaara (SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980014
    M100007
    MP21004
    FP19005
    C16007
    KD18001
    SD01900
    V15004
    -1000
    Totalt28819042
    Ledamöternas röster
  3. Allmänt om elmarknadens funktion

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2011/12:N236 av Robert Halef (KD),
    2011/12:N274 av Phia Andersson m.fl. (S),
    2011/12:N285 av Adnan Dibrani och Hans Hoff (båda S),
    2011/12:N342 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkande 9,
    2011/12:N343 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkande 6 och
    2011/12:N364 av Kent Persson m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4, 6, 8 och 9.
    • Reservation 2 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980014
    M100007
    MP20005
    FP19005
    C16007
    KD18001
    SD19000
    V01504
    -1000
    Totalt29115043
    Ledamöternas röster
  4. Elområden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2011/12:N242 av Christer Nylander m.fl. (FP).
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (MP)
    • Reservation 5 (V)
    Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S098014
    M99008
    MP00214
    FP19005
    C16007
    KD18001
    SD18010
    V00154
    -0010
    Totalt170983843
    Ledamöternas röster
  5. Anslutning av små elproduktionsanläggningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2011/12:N284 av Louise Malmström och Thomas Strand (båda S).
    • Reservation 6 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S098014
    M99008
    MP02104
    FP19005
    C16007
    KD18001
    SD19000
    V01504
    -1000
    Totalt172134043
    Ledamöternas röster
  6. Kommunala energibolag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2011/12:N311 av Annika Lillemets m.fl. (MP),
    2011/12:N343 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkande 10 och
    2011/12:N381 av Johan Linander (C).
    • Reservation 7 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S098014
    M99008
    MP02104
    FP19005
    C16007
    KD18001
    SD19000
    V01504
    -1000
    Totalt172134043
    Ledamöternas röster
  7. Övriga frågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2011/12:N280 av Anders Åkesson (C),
    2011/12:N297 av Leif Pettersson m.fl. (S) och
    2011/12:N309 av Gunnar Axén och Andreas Norlén (båda M).