Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Trossamfund

Betänkande 2007/08:KrU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 april 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Trossamfund(pdf, 151 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:8 Trossamfund

Beslut

Nej till motioner om trossamfund (KrU8)

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om utvärdering av lagen om stöd till trossamfund, granskning av trossamfunden av JämO, HomO och DO, skapande av ett religions- och kulturråd, HBT-frågor i trossamfunden, stöd till sjukhuskyrkan och statliga bidrag till Svenska kyrkan.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 5

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-02-12
Justering: 2008-03-11
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-26
Trycklov: 2008-03-26
Trycklov: 2008-03-27
Reservationer: 2
Betänkande 2007/08:KrU8

Alla beredningar i utskottet

2008-02-12

Nej till motioner om trossamfund (KrU8)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om trossamfund från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om utvärdering av lagen om stöd till trossamfund, granskning av trossamfunden av JämO, HomO och DO, skapande av ett religions- och kulturråd, HBT-frågor i trossamfunden, stöd till sjukhuskyrkan och statliga bidrag till Svenska kyrkan.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-04-03
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:KrU8, Trossamfund

Debatt om förslag 2007/08:KrU8

Webb-tv: Trossamfund

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Siv Holma (V)
Anf. 165 Siv Holma (V)
Herr talman! Vänsterpartiet har under ett antal år drivit frågan om att regeringen måste ta ansvar för att det kontrolleras att de trossamfund som uppbär statligt stöd lever upp till de krav som ställs för att samfunden ska få del av dessa medel. Ett antal händelser som har tagits upp i massmedierna under de senaste åren har aktualiserat behovet av att göra en utvärdering av om samfunden upprätthåller och stärker de grundläggande värderingar som samhället vilar på och är stabila och har egen livskraft. I slutet av den förra mandatperioden utlovades slutligen en sådan utredning av den förra regeringen, men eftersom en sådan utredning inte syntes till har vi upprepat våra krav. Vänsterpartiet blev också inspirerat av den förre jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström som uppmanade sin efterträdare att granska de religiösa arbetsgivarna inom de religiösa trossamfunden. Han sade så här i tidningen Ordfront i höstas: Det finns en sak jag ångrar att jag inte har gjort under mina sju år som JämO, nämligen att jag bara har granskat arbetsgivare inom svenska kyrkan och inte inom övriga religiösa samfund i Sverige. Borgström skriver vidare: Den 4 oktober 2005 antog Europarådets parlamentariska församling resolution 1464 om kvinnor och religion i Europa. Resolutionen slår fast att religionerna har en stark inverkan på samhället och att detta sällan gynnar kvinnor. Tvärtom. Medan de flesta världsreligioner lär att kvinnor och män är lika inför guden tilldelas de olika roller och maktpositioner i jordelivet. Resultatet är fortgående kränkningar av kvinnors rättigheter, från könsstympning och tvångsäktenskap till stereotypa könsroller som begränsar kvinnors möjligheter att träffa sina egna livsval. Som ni känner till har JämO tillsyn över att jämställdhetslagen följs och tillämpas. Det innebär att arbetsgivaren ska se till att arbetsförhållandena är lämpade för både kvinnor och män och underlätta för anställda att förena familjeliv och yrkesarbete. Arbetsgivaren ska också sträva efter en jämn könsfördelning på arbetsplatsen. Jämställdhetslagen omfattar alla arbetsgivare, också trossamfunden. Religionsfriheten får inte utnyttjas för att kränka andra rättigheter. Exempelvis den resolution om kvinnor och religion som Europarådet har antagit betyder att medlemsstaterna är skyldiga att skydda kvinnor mot alla former av kränkningar som görs i religionens namn och att främja och genomföra jämställdhet. Herr talman! Inom Vänsterpartiet är vi väl medvetna om trossamfundens betydelse för stora delar av landets befolkning, såväl kvinnor som män, och vi står bakom den religionsfrihet som är ett av vårt samhälles grundläggande värden. Vi känner stor respekt för trossamfunden och människors tro. Herr talman! Vänsterpartiet har i motionen, som vi skrev den 30 september 2007, föreslagit att regeringen redovisar en utvärdering av hur kraven för att få statsbidrag i lagen om stöd till trossamfund tillämpas. Ett par dagar innan, den 27 september, gav regeringen ett uppdrag till Nämnden för statligt stöd till trossamfund att fördjupa dialogen med trossamfunden om värderingar vad avser jämställdhet och barns rättigheter. De ska också titta på hur trossamfunden kan bidra till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2009. Herr talman! Eftersom regeringen håller på att se över villkoren för statens stöd till trossamfunden och nämnden aktivt arbetar med att lyfta upp dessa frågor avstår vi från att reservera oss till förmån för vårt förslag om att regeringen ska redovisa en utvärdering av hur § 3 i lagen om stöd till trossamfund tillämpas. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i kulturutskottet skriver i ett gemensamt särskilt yttrande att det är viktigt att trossamfunden efterlever den del av värdegrunden som gäller exempelvis barnaga, synen på kvinnor och män samt synen på homosexuella, bisexuella och transpersoner. Jag noterar att de sistnämnda inte ingick i regeringens uppdrag. I en flerpartimotion yrkar v, mp, c och fp på just det som saknas i nämnda uppdrag, det vill säga att regeringen på lämpligt sätt bör uppmärksamma HBT-personers situation och synen på HBT-frågor i trossamfunden. Herr talman! Jag skulle vilja fråga Anders Åkesson och Dan Kihlström om de i sina anföranden kan lova att de ska arbeta för att dialogen med trossamfunden även ska omfatta en icke diskriminerande syn på HBT-personer. Herr talman! Jag står bakom de två reservationer som finns i betänkandet men väljer att yrka bifall till reservation 1, punkt 2, granskning av trossamfunden av JämO, HomO och DO. Jag noterar att en ombudsman har varit i kontakt med några av trossamfunden, nämligen Ombudsmannen mot diskriminering på grund av homosexuell läggning som man hade 2003. Han hade överläggningar med några trossamfund. Vid dessa möten diskuterade man trossamfundens roll i arbetet mot diskriminering. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, hade i början av 2000-talet överläggningar med Svenska kyrkan. De överläggningarna gick ut på att kyrkan som arbetsgivare åtog sig att utbilda och informera anställda om bland annat innehållet i lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet. JämO håller på med en granskning av Svenska kyrkan, bland annat med anledning av att kyrkan är överrepresenterad som anmäld arbetsgivare hos JämO. Vänsterpartiet tycker att tiden nu är mogen att samtliga diskrimineringsombudsmän gör en mer metodisk granskning av trossamfunden, helt i linje med vad den förre Jämställdhetsombudsmannen förespråkade att hans efterträdare skulle göra. Tiden är mogen mot bakgrund av att det har gått åtta år sedan den enda av ombudsmännen varit i kontakt med några trossamfund. Det är också på tiden att både JämO och DO tar sig an trossamfunden. Om trossamfunden fungerar perfekt, som exempelvis några av allianspartiernas representanter hävdar, har ju trossamfunden inget att frukta. Då kanske granskningen till och med resulterar i att det behövs ökade statliga bidrag. I detta anförande instämde Torbjörn Björlund (v) och Nikos Papadopoulos (s).
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 166 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! Jag vill ge majoritetens syn på de här frågeställningarna och det betänkande som vi har. Möjligtvis kan argumenten och diskussionen kännas igen, men jag tycker att det är viktigt att ta upp det. Låt mig först säga att min grundinställning är att staten ska stödja, inte styra. För mig och för oss är trossamfundens arbete mycket mer värt än storleken på det statliga stödet som för innevarande år är ca 50 miljoner. Att ytterligare minska det bidraget är oacceptabelt. Samfundens betydelse för samhället och för enskilda människor kan inte mätas i pengar. Samfundens insats och arbete omfattar miljontals människor i hela landet. Arbetet för de svaga i samhället är väl omvittnat. Det handlar om flyktingarbete, hemlöshet, socialt utsatta och ensamma människor, grupper som ofta står utanför samhällets insatser. De ideella insatserna inom kyrkor och samfund är omfattande. De är en kanal för människors vilja att hjälpa varandra, och därigenom stärker faktiskt trossamfunden framväxandet av ett mänskligare samhälle. Men hur viktiga dessa insatser än är för samhället i stort är det i mötet med den enskilde som kyrkor och samfund har sin centrala betydelse. Religiös tro, längtan och frågeställningar är fundamentalt mänskliga. Det handlar om frågeställningar som berör vårt innersta, vår bild av oss själva. Kyrkor och samfund ger röst åt dessa frågor och bidrar därmed till att stärka den enskilde. Än en gång: Ungefär lika många människor i vårt land besöker varje vecka en religiös sammankomst - det kan vara i en kyrka, en moské eller en synagoga - som det är som besöker ett idrottsevenemang. Fördelat per deltagare handlar det om ungefär 60-70 kronor per år, jämfört till exempel med det betänkande vi diskuterade förut - inga jämförelser i övrigt - med idrottsrörelsen som också är en självständig och fri folkrörelse som har 1,8 miljarder i olika statliga stöd. Precis som det tydligt uttrycks i betänkandet är målet för det statliga stödet att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Statsbidrag får lämnas till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och som är stabilt och har egen livskraft. Vad är ytterligare motiven till att staten ska stödja trossamfund? Svaret är väldigt viktigt och avgörande, och det är viktigt att understryka detta. Jag menar att trossamfund är generellt samhällsnyttiga organisationer som medverkar i den ständigt pågående normbildningsprocessen och att denna process är nödvändig för att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på. Inom parentes ska jag säga att jag personligen tycker att trossamfunden skulle delta ännu mer i samhällsdebatten. Självklart ska också varje fri förening, kyrka och vad vi nu kallar dem uppmärksamma de frågor som tas upp i betänkandet och reservationerna. Men som fria och obundna måste det vara deras eget beslut och deras egen process att arbeta med dessa viktiga frågor.
Siv Holma (V)
Anf. 167 Siv Holma (V)
Herr talman! Dan Kihlström gjorde en jämförelse mellan vad samhället ger till idrottsrörelsen och vad samhället står för vad gäller trossamfunden. Nu kommer inte jag ihåg exakt, men Svenska kyrkan har ju en helt annan budget än de 50 miljonerna. Det här är ju trossamfund som ligger utanför Svenska kyrkan. Det kan vi väl vara överens om. Regeringen har själv gett ett uppdrag om den aktiva dialogen. Jag fick inte något svar, tycker jag, från Dan Kihlström om han avser att arbeta för att dialogen med trossamfunden även ska omfatta en icke diskriminerande syn på HBT-personer. Det tycker jag vore en bra information som vi skulle kunna få här i kammaren från Kristdemokraternas sida.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 168 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! Jag hade kanske förväntat mig något litet utbyte här också. Vi har ju diskuterat den här frågan förut. Vi kan göra det igen. När det gäller Svenska kyrkan först och främst har den inget statligt stöd på det sättet. Det är en egen organisation som har en egen beskattningsrätt och på så sätt får sin finansiering. Det staten bidrar med är på kulturområdet när det gäller kulturbyggnader och annat där man får stöd och hjälp. Där har vi gemensamt sagt att det tillhör vårt gemensamma kulturarv. Då är den saken utredd. När det gäller de andra frågorna försökte jag säga i slutet av mitt anförande att det är självklart att trossamfunden som fria folkrörelser också ska diskutera de frågor som Siv Holma tar upp. Men grunden var så tydlig som anges i betänkandet och som jag också försökte nämna, de grundläggande punkter som samhället ställer upp. Mot det ska naturligtvis det statliga stödet utvärderas. Jag vet, och det vet också Siv Holma, att de frågor som Siv Holma tar upp på många olika sätt redan är föremål för en dialog, i den allmänna debatten, och jag vet också att de frågorna har förekommit i kontakten mellan trossamfunden och regeringen. Så det är inte något nytt. De här frågorna är inte nya på något sätt, utan det är frågor som vi har levt länge med i samhället. Den dialogen förekommer.
Siv Holma (V)
Anf. 169 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag har noterat att de HBT-frågor som regeringen har haft i sin dialog har varit de könsneutrala äktenskapen. Men jag menar att HBT-frågor handlar om mer än om könsneutrala äktenskap och synen på dessa. Jag ser också att regeringen har givit uppdraget att man ska fördjupa dialogen vad gäller värderingar avseende jämställdhet och barns rättigheter. De ska också se hur trossamfunden kan bidra till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Jag läste i går och tror att det var kristna rådet som tog upp och uppskattade just Nyamko Sabunis initiativ i det här sammanhanget. Det enda jag saknar faktiskt är just det jag har tagit upp i mitt anförande om att även den här dialogen med trossamfunden ska omfatta en icke diskriminerande syn på HBT-personer. Det är oerhört centralt. Det kan inte bara ingå i en av väldigt många frågor som berör HBT-personer. När det gäller våra gemensamma arv som kyrkan består av är det 395 miljoner. Det känner vi till, och vi tycker det är helt riktigt att de ska användas. När det gäller vad Svenska kyrkan har tittade jag på den uppgiften för ett antal månader sedan. Jag kommer inte ihåg, men det var ju miljardbelopp som de ändå använde sig av. Så det är stora summor som används till de här frågorna. Det har jag ingenting att invända mot men att bara nämna att det är 50 miljoner; det var den relationen som jag tyckte var viktig att få fram.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 170 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! Jag tror att vi i den här rundan i alla fall kan lämna Svenska kyrkan därhän. Det som är grunden till Vänsterpartiets synpunkt på det här är en sänkning av det statliga stödet till trossamfunden med 10 miljoner från 50 till 40 miljoner, om jag inte alldeles missminner mig. Det är relaterat till reglerna för det statliga stödet. Jag vet att det pågår en dialog. Det pågår en dialog internt i samfunden om de här viktiga frågorna. Det är en process som trossamfunden får gå igenom precis som alla andra folkrörelser. Men som Siv Holma nämnde i sitt anförande måste man också ha respekt för religionsfrihet och annat. Det ska man ha också när det gäller trossamfunden. Jag tycker att Vänsterpartiet någonstans måste bestämma sig för synen på trossamfunden. Ser man trossamfunden som en nyttighet i samhället eller som någonting annat - en belastning eller något som ska jagas på olika sätt? Precis som jag sade i mitt anförande uttrycks reglerna för att få det statliga stödet klart och tydligt. Statuterna för det är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet genom gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Statsbidragen får lämnas om samfundet bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Det hela ska vara stabilt och ha egen livskraft. Det är precis detta det handlar om. Det är på samma sätt som för alla andra. Vi diskuterade tidigare reglerna som idrottsrörelsen och andra folkrörelser får leva efter. De reglerna är uppsatta, och man får följa upp detta och se om kraven uppfylls. Om de uppfylls får samfundet statligt stöd.
Anders Åkesson (C)
Anf. 171 Anders Åkesson (C)
Herr talman! I den lag om stöd till trossamfund som precis har diskuterats här mellan Dan Kihlström och Siv Holma uttrycks målen med stödet tydligt. Det finns till därför att trossamfunden förutsätts bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet. I samma lag stadgas att bidraget endast får gå till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. För den sakens skull har vi inrättat någonting som heter Nämnden för stöd till trossamfund - SST. Den beslutar om bidragen och granskar att de används på ett riktigt sätt. I regleringsbrevet till SST finns återkommande krav på återrapporteringen om hur arbetet går till. Trossamfunden ska leva upp till syftena med lagstiftningen och så vidare, och vi som politiker ska ha koll på det genom SST. Precis som Siv Holma har refererat till tidigare fick SST därtill under perioden 2007-2008, det vill säga under nu pågående år, i uppdrag att fördjupa dialogen med trossamfunden om värderingar när det gäller jämställdhet, barns rättigheter med flera saker. Detta ska redovisas per den 1 mars 2009. Herr talman! Jag tycker att allt det här är ett bra förhållningssätt. Jag kan också passa på att därmed besvara Siv Holmas fråga: Ja, jag är alldeles övertygad om att signalen har gått fram om viljan att dialogen även ska omfatta icke-diskriminering i synen på HBT-personer. Men jag kommer också personligen att försöka bidra till att den går fram. Det är inga problem, Siv Holma. Herr talman! Skälet till att jag begärde ordet i denna debatt var att jag tycker mig märka en vilja att detaljstyra. I den förra debatten, om stödet till idrotten, talade vi om att inte nöja sig med att uttrycka syften som lagstiftare i stödet till Riksidrottsförbundet. Jag tycker att denna iver även framskymtar i motion Kr212, där man lite grann i onödan misstänkliggör trossamfundens ambition att leva upp till de syften som kammaren fattar beslut om i stödet till trossamfunden. Herr talman! Jag tror att det är rimligt att vi genom SST, Nämnden för stöd till trossamfund, har samma förhållningssätt som när det gäller Riksidrottsförbundet. Vi ska alltså anförtro trossamfunden det ansvar det innebär att konkretisera de syften som vi sätter upp i lagstiftning och i budgetsammanhang i riksdagen. Det finns ibland en iver, herr talman, att vilja detaljstyra i onödan. Jag är inte alltid säker på att det gagnar vare sig sak eller organisation. I övrigt yrkar jag bifall till utskottsmajoritetens förslag.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-04-09
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 5, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utvärdering av lagen om stöd till trossamfund

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr212 yrkande 1.
    2. Granskning av trossamfunden av JämO, HomO och DO

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr212 yrkande 2.
      • Reservation 1 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1010029
      m810016
      c23006
      fp21007
      kd17007
      v02002
      mp16003
      Totalt25920070
      Ledamöternas röster
    3. Skapande av ett religions- och kulturråd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr271.
    4. Uppmärksamhet runt HBT-frågor i trossamfunden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr350 yrkande 3.
      • Reservation 2 (v)
    5. Stöd till sjukhuskyrkan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr234.
    6. Statliga bidrag till Svenska kyrkan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Kr277 av Margareta Cederfelt (m).