Tydligare regler för val till Sametinget
Betänkande 2023/24:KU24
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 12 juni 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Tydligare regler för val till Sametinget (KU24)
Riksdagen sa ja till ändringar i lagar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget.
Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen.
Ändringarna börjar att gälla 1 augusti 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Tydligare regler för val till SametingetProposition 2023/24:92
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-05-30
Trycklov: 2024-06-04
Alla beredningar i utskottet
Tydligare regler för val till Sametinget (KU24)
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till ändringar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget.
Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen.
Ändringarna föreslås börja gälla 1 augusti 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-06-10
Debatt om förslag 2023/24:KU24
Webb-tv: Tydligare regler för val till Sametinget
Dokument från debatten
- Måndag den 10 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:128
- Protokoll 2023/24:128 Måndagen den 10 juniProtokoll 2023/24:128 Tydligare regler för val till Sametinget
Protokoll från debatten
Anf. 44 Mirja Räihä (S)
Fru talman! Det framgår av ärendet att det är Valmyndigheten som har begärt hos regeringen att reglerna och bestämmelser ska förtydligas när det gäller val till Sametinget. Enligt Valmyndigheten är de nuvarande reglerna otydliga eller ofullständiga, vilket försvårar arbetet för valadministrationen och skapar osäkerhet för både röstberättigade och de partier, grupper och liknande sammanslutningar som ställer upp i valet.
Propositionen innehåller förslag som syftar till att åtgärda detta samt att göra bestämmelserna om val till Sametinget mer lika bestämmelserna i vallagen, den lag som gäller för alla övriga val.
Ändringarna i sametingslagen avser val till Sametinget och syftar till att göra reglerna tydligare. De innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar skyddet för partibeteckningar i allmänna val samt att reglerna om anmälan och registrering inför val samt bestämmelserna om röstning och röstmottagning, vallokaler, rösträkning och mandatfördelning vid sametingsval förtydligas. Genom ändringarna blir det mer likt kyrkoval, allmänna val etcetera.
Ändringarna innebär också att det införs mer detaljerade bestämmelser om hur en röst görs i ordning och hur gransknings- och rösträkningsförrättningen ska gå till. Vidare införs det bestämmelser som helt eller i huvudsak motsvarar de bestämmelser som gäller vid allmänna val i fråga om förbud mot propaganda i vallokalen, om tillhandahållandet av valsedlar, om krav på minsta antal röstmottagare samt utbildning av dessa, om vallokalernas tillgänglighet och om hur rösträkningen ska gå till.
Val till Sametinget hålls den tredje söndagen i maj vart fjärde år, vilket innebär att nästa val äger rum den 18 maj 2025. De samer som är upptagna i röstlängden väljer Sametingets ledamöter genom direkta val. De förändringar som nu föreslås kommer att vara betydligt tydligare och mindre försvårande för att valet ska genomföras.
Fru talman! Detta ärende handlar främst om att harmonisera lagen om val till Sametinget med andra val. Även om vi socialdemokrater inte ansluter oss till det särskilda yttrandet från Vänsterpartiet kan det ändå vara på plats att påminna regeringen och riksdagen om konsultationsskyldigheten gentemot samerna. Precis som när det gäller Regeringskansliets löner är det jättebra att ge ett budskap till dem som ansvarar för detta.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet, det vill säga bifall till propositionen om lagen om val till Sametinget.
Anf. 45 Susanne Nordström (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet Tydligare regler för val till Sametinget. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2024.
Förslaget syftar till att göra reglerna mer transparenta och enhetliga och mer lika de regler som gäller för allmänna val. Man kan säga att det ska vara lätt att göra rätt. Man ska också veta om man har rätt, alltså rösträtt.
Vi är noga med att de som har rösträtt ges möjlighet att rösta. Vi är också noga med att de som kandiderar till val uppfyller de kriterier som ställs upp som krav. Det är fundamentalt för ett demokratiskt styrelseskick och en demokratisk rättighet för dem som har åldern inne för att få rösta.
I detta lagförslag finns det flera punkter som går i den riktningen.
Fru talman! Ett exempel är att reglerna om anmälan och registrering inför val förtydligas. Detta kommer att underlätta för väljare och kandidater att förstå processen och delta i valet. Vidare ska det införas ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar som finns i allmänna val. Detta syftar till att förhindra förväxling och skapa tydlighet kring vilka partier eller listor som är aktuella i Sametinget. Ytterligare ett exempel är att bestämmelserna om röstning, röstmottagning, vallokaler, rösträkning och mandatfördelning vid sametingsval förtydligas. Detta kommer att bidra till en smidigare och mer transparent valprocess.
Vidare har det tidigare funnits en begränsning när det gäller behandling av personuppgifter i samband med val till Sametinget. Detta har lett till svårigheter att avgöra frågor om valbarhet och även om vem som har rösträtt. Därför föreslår regeringen i det nya lagförslaget att fler personuppgifter än tidigare ska få behandlas vid val till Sametinget.
Det är viktigt att kunna kontrollera att röstlängden stämmer. Ur ett demokratiskt perspektiv vill väl ingen hamna utanför en röstlängd - om man har rätt att vara med, vill säga. Lika lite vill man, ur samma perspektiv, att någon som inte har rösträtt ska finnas med i röstlängden. Allt annat är odemokratiskt.
Fru talman! Genom dessa förändringar skapas ett mer öppet och förståeligt valsystem för Sametinget.
Anf. 46 Jessica Wetterling (V)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
I går skedde ett val i Sverige, som alla vet. Men även i maj nästa år är det val, och då till Sametinget.
Nyligen höll Sametinget plenum i riksdagens lokaler, vilket i alla fall för min egen del ledde till ett gott utbyte och intressanta diskussioner med flera av Sametingets företrädare. Dessutom tog jag del av de intressanta presentationerna på plenum. Jag hoppas för egen del att utbytet mellan ledamöterna i riksdagen och Sametinget fortsatt kommer att stärkas och fördjupas.
I detta betänkande sker ett antal förändringar bland annat i sametingslagen i syfte att skapa tydligare regler för valet till Sametinget. Förtydligandena gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning.
Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag i detta ärende, precis som riksdagens övriga partier. Jag är dock oroad över att det framstår som att regeringen inte i tillräckligt hög utsträckning har konsulterat Sametinget i ärendet.
Sametinget instämmer i sitt remissvar till regeringen i de behov som finns av en tydligare reglering. Men Sametinget uppger samtidigt att det är en allvarlig brist att de inte har hörts om Sametingets valnämnds uppgift. I remissvaret framhåller Sametinget även att man utgår från att departementet bereder och remissbehandlar deras övriga förslag.
Jag menar att Sametinget som folkvalt organ riskerar att förlora legitimitet om regeringen inte fullt ut uppfyller den lagstadgade konsultationsplikten. Av Statskontorets rapport från november 2023 Självbestämmande på pappret men inte i praktiken? Analys av ledningen, styrningen och uppföljningen av Sametinget framgår bland annat att förtroendet för Sametinget är lågt, både bland väljare till sametingsvalet och bland vissa målgrupper. Detta visar att legitimiteten för Sametinget behöver stärkas även fortsättningsvis.
Jag kommer att följa frågan noga och fortsätta lägga förslag till åtgärder i syfte att stärka Sametingets legitimitet och roll som parlament.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag önska talmanspresidiet, kammarkansliet, övriga som arbetar i Riksdagsförvaltningen och givetvis KU:s eminenta utskottskansli men även övriga utskottskanslier som jag inte har förmånen att arbeta med en riktigt trevlig sommar och förhoppningsvis också mycket tid till återhämtning!
Anf. 47 Jan Riise (MP)
Fru talman! Jag har såvitt jag förstår fått det hedersamma uppdraget att försöka avrunda KU-debatterna som varat från morgonen fram till början av eftermiddagen, och som vår ordförande Ida Karkiainen startade för flera timmar sedan. Jag ska försöka att göra det på ett bra sätt.
Vi hade, som Jessica Wetterling nämnde, finbesök i riksdagen för någon vecka sedan när Sametinget hade sitt plenummöte här. Det ordnades dessutom seminarier och andra möten om samiskt självbestämmande och andra frågor. Det vi pratar om här, tydligare regler för val till Sametinget, var inte på dagordningen - åtminstone inte under de stunder jag satt med och lyssnade.
Sametinget grundades 1993, alltså för drygt 30 år sedan. Val till Sametinget hålls vart fjärde år. Nästa val genomförs, som har sagts, 2025, närmare bestämt den 18 maj. Inför valet 2025 har regeringen i en proposition föreslagit en del förändringar i dagens system med syfte att reglerna ska bli tydligare och mer lika dem som gäller för de allmänna valen.
Det handlar bland annat om skydd för partibeteckningar för undvikande av förväxlingsrisker, på samma sätt som för de allmänna valen. I propositionen finns också förtydliganden vad gäller vallokalens utformning, inte minst för att säkerställa att väljare med funktionsnedsättning ska kunna delta.
Rösträkningen föreslås i propositionen flyttas från Sametinget till länsstyrelsen. Sametinget är ju som bekant inte bara ett parlament utan också en myndighet som hittills ansvarat för rösträkning och sammanställning av resultaten.
Det finns såvitt jag har förstått olika uppfattningar om den delen i det nya förslaget. Det kan ses som ett onödigt ingrepp i det självbestämmande som finns. Å andra sidan kan jag se poängen med att skapa ytterligare en säkerhetsnivå för att undvika eventuella framtida diskussioner om brister i systemet.
Fru talman! En för Sametinget viktig fråga handlar om röstlängden, eller egentligen vilka regler som ska gälla för att en ansökan om att bli uppförd i röstlängden ska godkännas. I dag är det som gäller att man ska uppfatta sig som same och ha samiska som språk i hemmet, eller ha haft det i föräldrahemmet eller hos far- eller morföräldrar.
I samtal jag haft med ledamöter i Sametingets styrelse har uttryckts ett mycket starkt önskemål om att utöka antalet generationer till fyra, i stället för de tre som jag nämnde. På så sätt skulle fler kunna delta, fler som uppfattar sig som samer, men där språket i praktiken gått förlorat under den tid som svenska språket var det enda som användes till exempel i skolan.
Jag har inte någon möjlighet att yrka på någon förändring i den frågan här och nu. Men jag avser att fortsätta att följa utvecklingen för att eventuellt kunna återkomma i ärendet, exempelvis under allmänna motionstiden.
Slutligen, fru talman, delar jag den oro som uttrycks i det särskilda yttrandet från Vänsterpartiet. Om det är så att Sametinget har lågt förtroende och dess legitimitet har ifrågasatts, som bland annat Statskontoret redogjort för i sin utredning, finns ju alla skäl att arbeta för att förbättra det. Det omfattar självklart också den konsultationsordning som införts och värdet av att Sametinget faktiskt också hörs i de ärenden som berör det.
Liksom ledamoten Wetterling kommer jag att fortsätta följa den utvecklingen med stort intresse och att återkomma med förslag.
Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Om jag får önska något mer är det en trevlig och skön sommar med mycket god läsning till alla här och alla som känner sig delaktiga i det vi håller på med.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 12 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:KU24
Webb-tv: Beslut: Tydligare regler för val till Sametinget
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:130 Onsdagen den 12 juniProtokoll 2023/24:130 Tydligare regler för val till Sametinget
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Tydligare regler för val till Sametinget
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
2. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i
verksamhet med val och folkomröstningar,
3. lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och
minoritetsspråk.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:92 punkterna 1-3.