Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015
Betänkande 2019/20:NU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 februari 2020
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Förändringar i vissa regler för elnätsföretagens intäktsramar (NU9)
Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.
Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll dels reservationen dels i övrigt utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015Proposition 2019/20:53
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2020-02-13
Trycklov: 2020-02-13
Betänkande 2019/20:NU9
Alla beredningar i utskottet
Förändringar i vissa regler för elnätsföretagens intäktsramar (NU9)
Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.
Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Enligt förslaget ska de nya reglerna börja gälla den 1 april 2020.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2020-02-19
Debatt om förslag 2019/20:NU9
Webb-tv: Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015
Dokument från debatten
- Onsdag den 19 februari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:77
- Protokoll 2019/20:77 Onsdagen den 19 februariProtokoll 2019/20:77 Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015
Protokoll från debatten
Anf. 38 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation.
Detta är ett ärende som behandlar en förändring av ellagen. Som alltid vid lagändringar ska man göra det hela med försiktighet och noga tänka igenom vilka konsekvenser en lagändring kan få på kort sikt och på lång sikt. Det är här vi och regeringen tycker olika. Vi anser att man inte tillräckligt har sett över vilka konsekvenser en förändring kan få innan det nu beslutas om en ellag som ska träda i kraft redan den 1 april.
Därför har vi reserverat oss till förmån för vår motion. Där påtalar vi tydligt att regeringen inte har presenterat något författningsförslag för riksdagen för att tydliggöra hur man avser att ge särskilt investeringsutrymme till nätföretag som har outnyttjade underskott.
Fru talman! Lagändringen innebär att elbolagen nu inte får tillgodoräkna sig flera underskottsperioder i förhållande till intäktsramen. Intäkter från mestadels nätavgifter från tidigare perioder kommer därmed inte att kunna avräknas för att ge utrymme för investeringar under nuvarande period. Detta anser vi är olyckligt, eftersom det finns stora behov av investeringar i våra elnät. Vi hade önskat att man hade tittat närmare på frågan och utrönt om den nya lagen kommer att förhindra att viktiga satsningar görs.
Fru talman! Vi anser att såväl ny elintensiv industri som de förändringar som sker då ny vindkraft byggs ställer stora och nya krav på vår elinfrastruktur. Vi anser också att en säker elförsörjning i hela landet är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. När denna infrastruktur inte fungerar och det samtidigt råder kapacitetsbrist kan vi få stora lokala elförsörjningsproblem.
Fru talman! Att ändra lagar och skattesatser, som riksdagen är satt att göra, kan få stora konsekvenser om man inte gör det med framförhållning och inte gör en rimlig konsekvensanalys. Det var vad som hände i samband med att man höjde skatten på kraftvärmen. Man utlöste en akut elbrist, och därmed blev regeringen tvungen att skapa ett krispaket.
Fru talman! Det är inte så vi ska arbeta. En klok riksdag och regering arbetar proaktivt. En klok regering skapar inte kriser genom att alltför snabbt implementera nya lagar och skatter på elmarknadsområdet.
Anf. 39 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationen i betänkandet, men jag vill också framhålla att Sverigedemokraterna inte har något att invända mot förslagen i den aktuella propositionen. Däremot är det uppenbart att det behövs ytterligare justeringar i elnätsregleringen.
Sveriges elleveranser har under lång tid kännetecknats av en hög kvalitet och god driftssäkerhet, men detta pressas nu av en allt lägre energitillgänglighet. Andelen väderberoende kraftproduktion har ökat under de senaste åren samtidigt som flaskhalsar uppstått i elnäten, vilket ger kapacitetsbrist.
Försämrad leveranssäkerhet är enligt vår uppfattning inte en acceptabel utveckling för ett samhälle som är mer beroende av en stabil elförsörjning än någonsin tidigare. Kapacitetsbristen i elnäten blir än mer påtaglig som en följd av att städerna växer utan att elnäten samtidigt förstärks och moderniseras i motsvarande takt. Eftersatt elnätsmodernisering drabbar såväl näringslivet som hushållen.
Ett generellt problem som numera återfinns inom i praktiken all tillståndsgivning i Sverige är alltför långa väntetider; för tillstånd för utbyggnad av elnät kan de uppgå till tio tolv år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015
Detta är en realitet. Det är svårt att se vilka företag som överväger att investera i Sverige eller att expandera sin verksamhet, i de fall då det krävs investeringar i elnäten, som skulle nöja sig med beskedet att de om tio tolv år kan räkna med att kunna få tillgång till tillräcklig kapacitet. Jag skulle vara förvånad om det finns ett enda företag som skulle känna sig tillfredsställt med de förutsättningarna.
Här står mycket på spel, och det är just dessa brister som har lett till problem för företag runt om i Sverige. Investeringar har uteblivit, arbetstillfällen har uteblivit och skatteintäkter har gått förlorade.
Ingen blir vinnare på detta. Utifrån den samhällsutveckling som är önskvärd är det extra angeläget att nå fossilfrihet genom en ökad elektrifiering, men detta riskerar nu att hållas tillbaka.
De långa ledtiderna i tillståndsprocesserna har varit föremål för översyn i den nätkoncessionsutredning som har kommit med ett förslag. Bedömningen är att det skulle gå att minska ledtiderna med kanske två tre år. Detta är långt ifrån tillräckligt, men man måste också vara ärlig med att det är svårt att kapa detta ytterligare med ändrad lagstiftning utan att göra intrång i de demokratiska processerna eller ingrepp i äganderätten.
I stället behövs det troligen mer insatser i det pedagogiska uppdraget när det gäller att öka förståelsen för behovet av investeringar i elnäten för ökad kapacitet och bibehållen driftssäkerhet.
Det är därför angeläget att regeringen skyndsamt återkommer med förslag till författningsregleringar som gör det möjligt att utnyttja underskott som kan hänföras till den första tillsynsperioden, under förutsättning att intäkterna används till de investeringar i elnäten som krävs för att kunna möta växande behov när det gäller kapacitet, leveranssäkerhet och efterfrågeflexibilitet.
Framför allt är det angeläget att vi kan få på plats en ny elnätsreglering, som i högre grad premierar innovation och som ger tydliga incitament till investeringar som syftar till att stärka driftssäkerheten.
(Applåder)
Anf. 40 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! Elnäten är en naturlig monopolmarknad. Därmed finns också en reglering om elnätsföretagens intäktsramar som påverkar hur stora avgifter de kan ta ut. Ramarna gäller fyraårsperioder, och nivåerna bestäms slutligen av Energimarknadsinspektionen efter förslag från nätägaren.
Den här propositionen rör denna reglering, närmare bestämt hur outnyttjad intäktsram ska få föras över mellan perioder. Förslaget är att nätföretag inte ska kunna tillgodoräknas fler tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsynsperioden 2016-2019. Med andra ord ska inte underintäkter från perioden 2012-2015 få rullas över till perioden 2020-2023.
Bland skälen till ändringen lyfts fram att lagstiftarens avsikt aldrig varit att man ska kunna samla på sig flera perioders underskott. Även kundperspektivet lyfts fram, att det kan dämpa avgiftsnivån. Beloppen som annars skulle rullas över uppskattas till 28 miljarder kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015
Fru talman! Kristdemokraterna ser propositionen till övervägande del som rimlig. Vi vill dock betona i sammanhanget hur viktigt det är att säkra nödvändiga investeringar i nätet. Kapacitetsfrågan visar att reformbehovet är stort för att möta just de här problemen. Nätet är på många håll gammalt. Elnätsföretagen behöver ha utrymme för att göra nödvändiga investeringar. Mängden nät behöver byggas ut för att vi ska klara eltillförseln och därmed Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.
I propositionen nämns att regeringen tänker återkomma med förslag om hur nätföretagen ska få möjlighet att använda underskotten från just tillsynsperioden 2012-2015, detta under förutsättning att det leder till just ökade investeringar i elnäten. Med tanke på de utmaningar som vi står inför måste arbetet ges hög prioritet och ske skyndsamt. Därför föreslår vi i vår reservation att regeringen ska återkomma senast i september.
Bristerna i elnätet har i kombination med vissa förändringar i elproduktionen lett till försinkningar och samhällsekonomiska förluster. Företagsinvesteringar har satts på vänt. Sveriges rykte som ett land att investera i har nog dessvärre fått sig en törn. Skåne och Mälardalen är drabbade, och fler andra regioner står inför bekymmer runt knuten.
Fru talman! Det är tydligt att Sverige behöver mer omfattande reformer än de som hittills presenterats. Kristdemokraterna menar att det bland annat behövs en grundlig effekt- och kapacitetsutredning som till exempel ger förslag om bättre och snabbare utbyggnad av nätet och ser över dagens elnätsreglering, som är i behov av utveckling.
Jag yrkar bifall till reservationen.
(Applåder)
Anf. 41 Monica Haider (S)
Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 9 Underskott i förhållande till elnätföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet och avslag på reservationen.
Lagändringen innebär att elnätsföretagen inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsynsperioden 2016-2019.
Det är Energimarknadsinspektionen som ska göra förhandsprövningen av elnätsföretagens intäkter från nätverksamheten. Förhandsprövningen innebär att de samlade intäkterna som ett nätföretag få ta ut från nätverksamheten ska rymmas inom intäktsramen. Det regeringen föreslår är att nätföretagen inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott i förhållande till deras intäktsram.
Regeringen har tagit initiativ för ökade investeringar i elnäten och ökad regional effekt. Elnätsföretagen har också förklarat att de som kollektiv kommer att sänka elnätsavgifterna och öka investeringarna i näten. Detta är viktigt för att kunna möta den omställning som vi ser komma och den som till viss del är här.
Fru talman! Samtidigt pågår det ett arbete i Regeringskansliet som syftar till att göra det möjligt att utnyttja det underskott som kan hänföras till den första tillsynsperioden 2012-2015. Det kan man få göra om pengarna används till de investeringar i elnäten som krävs för att möta ett växande behov av kapacitet. I dag finns det inte tillräckligt underlag för att i detalj kunna redovisa hur en sådan författningsreglering bör utformas, men regeringen återkommer till riksdagen med ett sådant förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015
Regeringen avser att återkomma med en proposition i september 2020. Reservanterna menar att det är viktigt att återkomma med ett förslag senast i september 2020, precis som regeringen avser att göra.
Anf. 42 Birger Lahti (V)
Fru talman! Efter att ha lyssnat på alla inläggen verkar detta bli en mysdebatt, men jag kanske kan reta upp någon.
Debatten handlar om näringsutskottets betänkande 9 Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015. Det handlar om en ändring i ellagen som innebär att elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av den andra tillsynsperioden, som är 2016-2019. Man ska komma ihåg att för den första perioden, 2012-2015, ska de kunna använda underskotten, men då är kravet att dessa ska gå till investeringar i nätet. Det tycker jag är en hyfsad kompromiss.
Vänsterpartiet har ställt sig bakom regeringens förslag till lagändring, som förhoppningsvis innebär att ockerprishöjningarna undviks i framtiden och att investeringarna i nät faktiskt blir genomförda med de medel som konsumenterna betalar in.
Fru talman! Det krävs onekligen ett större politiskt ansvar för att motverka de oskäliga prishöjningar som konsumenterna utsätts för i dag. Jag är därför av uppfattningen att det finns ett stort behov av ytterligare regleringar utöver den marginella justering som föreslås i den aktuella propositionen.
Elmarknaden avreglerades för lite mer än 20 år sedan i syfte att öka konkurrensen inom elförsörjningen och sänka priserna. Men vad har hänt? Med facit i hand kan jag se att avregleringen inte lett till lägre priser och inte heller till någon större trygghet för konsumenterna. Privata elnätsföretag tillåts i dag att sätta mycket höga avgifter. Dessutom varierar avgifterna stort över landet. Det kan skilja flera tusen spänn per år i avgift beroende på var du bor.
Jag anser att det är orimligt med så stora skillnader i nätavgifterna som det nu kan vara mellan stad och land, mellan olika regioner i Sverige och även mellan olika bolag, beroende på vem det är som levererar din el. Stegrande elnätsavgifter drabbar inte bara hushållen hårt, utan de slår även mot industrin och i förlängningen även jobben.
Enligt min uppfattning krävs det ett större politiskt ansvar för att motverka de oskäliga prishöjningar som konsumenterna utsätts för i dag. Detta synsätt anser jag ska vara vägledande för det pågående arbetet med att se över hur elnätsföretagen ska kunna använda de underskott som eventuellt uppkommer i förhållande till deras beslutade intäktsramar.
Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015
Enligt Energimarknadsinspektionen har nätavgifterna höjts med i genomsnitt 44 procent åren 2011-2016 - 44 procent! Det finns lantbrukskunder i norra Sverige som har tvingats utstå höjningar med hela 64 procent under samma period. Det finns ingenting som man kan jämföra med i samhället som har de här prishöjningarna.
Av de tio största elnätsbolagens rörelsevinst på 8,7 miljarder för 2015 togs hela 6,8 miljarder ut ur nio av de tio bolagen. Det är uppenbart att monopolmarknaden inte fungerar för elabonnenterna i alla fall.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
En utvecklad översiktsplanering
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2019/20:77 Onsdagen den 19 februariProtokoll 2019/20:77
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Underskott i elnätsföretagens intäktsramar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:53.Outnyttjade underskott
Kammaren biföll reservation 1
Beslut:
Kammaren biföll reservation 1
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2019/20:3477 av Lars Hjälmered m.fl. (M).- Reservation 1 (M, SD, KD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, SD, KD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 88 0 0 12 M 0 61 0 9 SD 0 59 0 3 C 28 0 0 3 V 24 0 0 3 KD 0 18 0 4 L 0 17 0 2 MP 14 0 0 2 - 1 1 0 0 Totalt 155 156 0 38