<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Ungdomspolitik m.m.

Bilaga: bet_200102_kru_2

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">113</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">71</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">34</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">8</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">32</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">258</td><td class="summa_nej">35</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">54</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 2 (c, fp, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">114</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">70</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">16</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">11</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">33</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">8</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">33</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">250</td><td class="summa_nej">43</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">55</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 3 (c)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">113</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">18</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">71</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">8</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">33</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">277</td><td class="summa_nej">16</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">55</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2001-10-24

Motioner om ungdomspolitik (KrU2)

Herr talman! I anslutning till detta betänkande ska
vi nu behandla motioner som väcktes under riksmö-
tena 1999/2000 och 2000/01. Alldeles nyligen har det
varit ytterligare en allmän motionstid. Även i höst har
vi kristdemokrater väckt en omfattande motion om
ungdomspolitik. Någon gång under detta riksdagsår
får vi alltså ytterligare ett tillfälle att diskutera ung-
domspolitiken, och det är bra.
Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1
under punkt 1.
Ungdomsfrågorna är mycket aktuella. Så sent som
i går presenterades i Regeringskansliet slutbetä-
nakndet från kommittén Välfärdsbokslut som heter
just Välfärdsbokslut för 1990-talet. Med en gång ska
sägas att jag inte har hunnit att läsa betänkandet, men
rubrikerna i TV handlade faktiskt om ungdomars
situation. Jag vill citera ur sammandraget av press-
meddelandet på regeringens hemsida:
"Ungdomar är en tredje grupp där vi redovisar en
problematisk utveckling. Deltagandet i utbildning
ökade visserligen men de ungas etablering i arbetsli-
vet försköts samtidigt markant uppåt i ålder, vilket
medförde tydliga inkomstförluster för gruppen. Gene-
rellt sett skedde en åldersförskjutning i välfärdens
fördelning. Utvecklingen av inkomster och ekono-
miska resurser tenderade att vara mer gynnsam ju
högre upp i åldrarna man befann sig. En särskilt oro-
ande trend för de yngre var den kraftiga ökningen av
psykisk ohälsa och otrygghet."
Herr talman! Det är precis det vi pekar på i vår re-
servation. Det är så lätt att vi hamnar i frågorna kring
bostad, utbildning, arbete, lön osv., och det är jätte-
viktigt. Men lika viktigt är välbefinnandet, dvs. hur
man mår. Ungdomspolitiken måste bygga på en bre-
dare helhetssyn än den som präglar inriktningen av
1999 års ungdomspolitik. Detta gäller bl.a. den en-
skildes överblick över sitt eget liv. Vi kristdemokrater
tror att individens identitet formas i ett samspel med
familj, vänner och andra små gemenskaper.
Frågor om välbefinnandet måste få en mera fram-
trädande roll. I dag är det alltför många ungdomar
som saknar vuxna i sin närhet - vuxna som orkar och
har tid och vilja att vara den trygghetsfaktor som vi
alla egentligen behöver. Under tonåren är den psykis-
ka omvårdnaden mycket viktig, och jag utgår ifrån att
regeringen uppmärksammar och snabbt vidtar åtgär-
der utifrån de oroande trender som presenterades i går
i välfärdsbokslutet. Det skulle vara intressant att höra
någon kommentar från majoriteten om det möjligen
kan få konsekvenser när det gäller synen på mål och
delmål för ungdomspolitiken.
I betänkandet menar majoriteten att det inte finns
någon anledning att nu, när målen tillämpats under ca
1 ½ år, ta ställning till om det behöver göras någon
komplettering eller något förtydligande av målen eller
av inriktningen av ungdomspolitiken.
Jag menar att den oroande trend som presentera-
des i går när det gäller den kraftiga ökningen av psy-
kisk ohälsa och otrygghet är en orsak till just en sådan
komplettering. Jag menar inte att vi här i riksdagen
löser alla frågor når det gäller ungdomspolitiken, men
det behövs en aktiv ungdomspolitik, och det är viktigt
att vi här i riksdagen får möjlighet att diskutera och
besluta om både mål och delmål. Men det är också
viktigt att våra samlade insatser inte utformas på ett
sådant sätt att de leder till att de unga, deras föräldrar
och andra vuxna i deras närhet inte känner sitt ansvar.
Ibland kan det i diskussionen förekomma uttryck
som "det är skolans ansvar" eller "det är samhällets
ansvar". Inget kan vara mer fel. Vi har alla ett ansvar.
Vi här ska ta ett aktivt ansvar för att stödja de frivilli-
ga positiva krafterna i de ungas omgivning. Ett sär-
skilt ansvar har vi för de mest utsatta.
Herr talman! När jag nu har tagit upp den psykis-
ka ohälsan skulle jag helt kort vilja ta upp den fysiska
hälsan också. Den har också försämrats. Enligt Soci-
alstyrelsen har andelen överviktiga 18-åringar ökat
från 7 till 18 % på 30 år. Vi vet att tidig övervikt
kraftigt ökar riskerna för bl.a. hjärt- och kärlsjukdo-
mar i framtiden. Ungdomars hälsomedvetande behö-
ver stärkas, och ungdomars hälsa är en framtidsfråga.
Här har t.ex. idrottsrörelsen en viktig roll att spela
såväl när det gäller ungdomars fysiska som psykiska
hälsa. Genom ett ökat idrottsutövande kan ungdo-
marna ges en bättre kondition, men de kan även ge-
nom gemenskap och stimulerande sysselsättning få en
friskare själ. Det var ett exempel. Självklart har andra
folkrörelser också en viktig roll i detta avseende.
Det är också viktigt att stärka unga människors
vilja och förmåga att avstå från droger. Vi kristdemo-
krater anser att det är viktigt att uppmärksamma och
stödja initiativ som tas för att skapa drogfria miljöer.
Nu kan det låta som att det bara är bekymmer med
ungdomar och att vi med en djup suck här i kamma-
ren måste lösa problemen. Jag tycker att det är ange-
läget att peka på de problembilder som finns och att
dessa måste lösas. Men jag vill avsluta detta positivt.
Ungdomspolitiken måste ta sin utgångspunkt i
och ta till vara det engagemang och de erfarenheter
som ungdomar har i olika samhällsfrågor. På kul-
turområdet, t.ex., sker en spännande och intressant
utveckling. Det kanske det alltid har gjort, förresten.
Ungdomar tar egna initiativ och skapar egna kul-
turaktiviteter, och det finns ingen motsättning mellan
att erkänna ungdomars egna kulturyttringar och att
söka mer av samverkan över generationsgränserna.
Slutligen är det också en utmaning och ett ansvar
för oss i de politiska partierna att tillvarata ungdomars
engagemang och erfarenheter i det politiska arbetet.
Jag skulle t.ex. vilja se fler ungdomar i beslutsfattan-
det.


Herr talman! "Vi tröttnade på att drömma stort
och leva litet, så vi gav järnet för att leva vår dröm."
Det säger Tilde Björfors, Sveriges yngsta och defini-
tivt enda kvinnliga cirkusdirektör - direktör för det i
dag välkända Cirkus Cirkör. Hon berättade att hon
när hon ville starta Cirkus Cirkör gick till kommunen
och bad om hjälp. En efter en av tjänstemännen som
hon talade med sade: Det är inte mitt bord! Hon tala-
de med 22 olika personer innan hon lyckades få hjälp.
De flesta unga människor - gamla också, förresten -
hade nog gett upp långt tidigare. Som tur var visste
Tilde Björfors att hennes idé var så bra att den var
värd att kämpa för. Det kan vi vara glada för i dag,
för nu är hennes cirkus välkänd och bejublad var hon
är uppträder.
För oss i Centerpartiet är det väldigt viktigt att
ungdomar får resurser så att de kan göra trevliga
saker i sin hembygd under sin uppväxttid. Det står
visserligen väldigt bra saker i ungdomspropositionen
som vi fattade beslut om 1999, men jag anser att vi
inte lever upp till alla de fina orden. I propositionen
står det bl.a.: "En kulturpolitik för unga människor
måste ta sin utgångspunkt i deras eget skapande och
kreativa förmåga." Det är så sant, så sant, men lever
vi upp till det?
När jag går ut och frågar ungdomar om de tycker
att vi vuxna lyssnar till deras önskningar ruskar de
väldigt ofta på huvudet och säger: Vuxna vill nog väl,
men de tror att de hjälper oss genom att fråga oss vad
vi vill, och sedan planerar de vuxna aktiviteterna åt
oss precis som om vi inte skulle kunna klara det själ-
va.
Herr talman! Unga människor har många idéer,
och de vill gärna genomföra dem själva. Det måste vi
tillåta dem. Det är genom att själv få göra saker som
man lär sig. Gör man ett misstag lyckas man bättre
nästa gång.
Vi i Centerpartiet har därför gjort en extra sats-
ning på ungdomar i vårt budgetförslag. Det har vi
gjort under några år, och vi planerar också för att göra
det framöver. Vi anser att ungdomskulturen ska utfö-
ras av ungdomar, med ungdomar och för ungdomar.
Därför har vi föreslagit ett KUL-bidrag på 100 miljo-
ner, som är tänkt att växa till 280 miljoner nästa år.
Principen bakom fördelningen av de pengarna ska
vara att varje kommun får ca 1 miljon var oberoende
av hur många invånare som bor i kommunen.
Hur ska då dessa pengar fördelas? Vi föreslår i ett
första skede att pengarna ska gå till Ungdomsstyrel-
sen för att sedan efter ansökan fördelas till de kom-
munala ungdomsråden eller motsvarande. Det är
mycket viktigt att ungdomar på orten själva får be-
stämma över hur resurserna ska fördelas och att de
inte går via kommunen, för då riskerar de att hamna i
det välkända svarta hålet.
Vän av ordning tänker säkert att vi redan har an-
slag som Ungdomsstyrelsen ansvarar för, och det är
också sant. Men det tar lång tid innan ungdomarna får
pengar som de ansökt om, och vi vet alla att ungdo-
mar vill att deras idéer ska förverkligas genast. Det
ska helst komma pengar redan i morgon för det som
ska göras i övermorgon.
Det är också så i dag att man i de flesta fall måste
ordna ungdomsverksamhet som handlar om ungdo-
marnas problem för att få pengar. Det ska handla om
t.ex. droger eller rasism för att de ska få dessa kultur-
bidrag. Då är det knappast på ungdomarnas villkor
och gäller kanske inte det de har önskat att få göra.
Många ungdomar ordnar gärna aktiviteter som hand-
lar just om droger och rasism, men de kan ha andra
idéer också.
Därför måste det gå att ordna snabba vägar för
KUL-bidraget. Det är också viktigt att även före-
ningslösa ungdomar ska kunna ta del av pengarna.
Om ungdomarna fick uppleva att de hade en me-
ningsfull fritid under sin uppväxt genom att det fanns
möjligheter att ordna roliga aktiviteter är vi i Center-
partiet övertygade om att de efter avslutade studier
och när de har bildat familj gärna återvänder till
barndomens hembygd för att deras barn också ska få
uppleva den uppväxtmiljö som var så bra för pappa
och mamma.
Det finns redan i dag en del kommuner som har
försök med att låta ungdomarna förfoga över en pott
pengar. Jönköping är t.ex. en sådan kommun. Där får
ungdomar bidrag även om de inte tillhör någon före-
ning, och kulturförvaltningen har tagit fram ansök-
ningsblanketter som är enkla. Det går lätt att hantera
dem, och det går snabbt att fatta beslut utan att det
blir långa väntetider.
Det här är en hjärtefråga för oss i Centerpartiet.
Jag yrkar därför bifall till reservation 3.
Herr talman! Centerpartiet vill också införa ung-
domsfrid, dvs. motverka det utanförskap som så
många unga känner i dag. Ungdomar råkar ibland ut
för att de stängs ute från olika aktiviteter fastän de har
fyllt 18 år och således är myndiga. Vi föreslår därför
att regeringen ska se över de författningsreglerade
åldersgränserna. Vi klagar ofta över att gatuvåldet har
ökat, men i många fall kan orsaken vara att ungdomar
har blivit irriterade över att de utestängs från en
mängd offentliga lokaler. Den motion som vi har
skrivit, som handlar om ändring av åldersgränser, har
jag inte reserverat mig till förmån för, utan vi har i
stället valt att lämna ett särskilt yttrande.
En annan fråga som jag vill passa på att ta upp är
mediernas påverkan på ungdomarnas livsstil och syn
på könsroller.
Medierna visar väldigt ofta upp bilder på hur den
"ideala" kroppen ska se ut. Det ska vara stora musk-
ler, stora bröst, smal midja osv. Konsekvenserna av
mediernas genomslagskraft är att unga kvinnor och
män försöker förvandla sina kroppar till det stereoty-
pa kroppsidealet, som medierna för fram. Ungdomar-
na får lära sig vilken mall de ska passa in i. Det leder
till en utseendefixering som kan få katastrofala följ-
der. Vi vet ju att väldigt många drabbas bl.a. av
anorexi.
För att man ska få bukt med det måste en utred-
ning göras så att man får klarhet i hur medierna på-
verkar ungdomarnas syn på kroppsidealet. Resultatet
av en sådan utredning bör kunna vara ett bra ut-
gångsläge för hur man ska arbeta för att minska den
kroppsfixering som vi har i dag. Medierna måste ta
sitt ansvar och få upp ögonen för hur de påverkar
väldigt många ungdomars syn på sina kroppar, som
kan leda till att deras hälsa blir påverkad på ett nega-
tivt sätt. Medierna måste ta sitt ansvar för att minska
den ohälsa som drabbar ungdomar som mår dåligt till
följd av den kroppsfixering som de har hamnat i.


Herr talman! Jag tänkte börja med att säga några
ord om de tre nya målen för ungdomspolitiken.
Det första målet handlar om ett självständigt liv.
Det andra handlar om inflytande och delaktighet. Det
tredje handlar om engagemang, skapande förmåga
och kritiskt tänkande och att det ska ses som en resurs
för samhället.
Vi kan börja med målet om ett självständigt liv.
Jag är lite fundersam över varför man inte i det sam-
manhanget tar upp själva kärnan när det gäller ett
självständigt liv, nämligen möjligheten till en egen
bostad för ungdomarna. Jag är kritisk till att Ung-
domsstyrelsen inte riktigt har följt upp det. Här finns
mycket att göra - det vet alla. Och det går att bygga
för ungdomar. Det går att lätta på de statliga regle-
ringar som finns inom det här området. Att man kan
flytta hemifrån är förutsättningen för mål nummer ett,
säger jag.
Mål nummer två handlar om inflytande och del-
aktighet. Det skulle ju underlätta om t.ex. unga män-
niskor skulle få rösta när de är 16 år i kommun- och
landstingsval. Sedan tog kristdemokraterna upp be-
hovet av att ha flera ungdomar i beslutande försam-
lingar. Det är ju bara för kristdemokraterna att placera
ungdomarna högt upp på sina vallistor, så löser det
sig självt, för jag tror inte att kristdemokraterna
kommer att åka ur riksdagen nästa år.
När det gäller engagemang, skapande förmåga
och kritiskt tänkande kan man ju visa på att det i
Göteborg var ett otroligt engagemang hos ungdomar-
na för att de skulle ge röst åt sitt kritiska tänkande. Så
som de ungdomarna blev behandlade av samhället
hade vi aldrig behandlat medelålders män i kavaj. Här
visar vi på diskrepansen mellan hur vi behandlar
ungdomar och hur vi behandlar andra grupper i sam-
hället.
Det finns alltså mycket att hämta in för att man
ska nå de här nya målen för ungdomspolitiken.
En annan sak som jag vill ta upp är det ekonomis-
ka stödet till ungdomarnas egna organisationer. Det
finns en enighet i riksdagen om att stödet behöver
göras mer öppet och flexibelt för att det ska överens-
stämma med det sätt som ungdomar arbetar på och
organiserar sig i dag. När Britta Lejon besökte ut-
skottet meddelade hon dock att denna justering skulle
ske först år 2004, om jag uppfattade det hela rätt, och
jag kan inte förstå varför just en sådan här ändring
skulle behöva ha fyra års handläggningstid.
Sedan vill jag ta upp lite grann om vår motion om
mediernas påverkan på unga människors beteende.
Utskottet har valt att avstyrka den motionen. Det
handlar alltså om en utredning för att koppla ihop de
olika delar i samhället i dag som sysslar med ung-
domsfrågor för att man ska få en samlad bild. Ut-
skottet konstaterar att det är viktigt att barn och unga
inte får en vrångbild av vad det innebär att bli en
vuxen man eller kvinna. Men det är ju precis det som
barn och ungdomar får i dag. Mediernas genomslags-
kraft är så pass stor, och det är det som är själva po-
ängen i den här begäran om att få en utredning. Sedan
säger man från utskottets sida att det måste föras en
engagerad debatt. Javisst måste det göras det, men då
måste man ha något samlat resultat att föra den här
debatten kring. Och så säger man att det här ansvaret
ligger på föräldrarna och samhället i stort. Visst gör
det det, men samhället i stort är ju vi i riksdagen, så vi
skulle kunna ta ansvaret för att ge en samlad bild.
Sedan vill utskottet också lägga ansvar på skolan.
Självklart har skolan ansvar, men än så länge har inte
lärarna på lärarhögskolan fått möjlighet att utbilda sig
inom medieområdet. Trots påstötningar under många
år, mer än tiotals, för att alla lärare ska få lära sig att
hantera medierna, som ungdomarna lever med i dag,
är det fortfarande bara bildläraren som har den här
utbildningen och som har huvudansvaret för den här
frågan. När man nämner skolan bör man också ge
möjlighet för lärarna på lärarhögskolan att få utbild-
ning själva, så att de kan utbilda bättre.
Sedan lyfter utskottet fram stat, kommun och
landsting och att alla har ansvar för ungdomarna.
Visst är det så. Man lyfter fram nöjesbranschen, id-
rottsrörelsen och i princip allt, men det är ju den
samlade bilden vi behöver. Vi vet att det är så här
spritt. Låt oss då få en översyn av mediernas roll och
ansvar för hur de påverkar ungdomarnas syn bl.a. på
kroppsidealet men också ett helhetsgrepp på den
kunskap som vi redan har, så att vi kan se vartåt det
barkar och så att vi kan hjälpa och stödja ungdomar-
na, så att de själva blir mer medvetna om hur medier-
na påverkar deras liv och självbild. På så sätt kan vi
också stödja dem i deras utveckling.
Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 4.
Till sist, herr talman, vill jag påminna om att Sve-
rige har stipulerat minst antal idrottstimmar i skolan i
hela Europa. Det är faktiskt sant. Det är viktigt att
komma ihåg när vi diskutera barn och fetma och
barns ökade stillasittande att det är den här verklig-
heten som barnen möter i skolan. Nu finns det som
tur är skolor som tar egna initiativ och hittar på saker
och ting utöver det som är reglerat för att de har för-
stått att de måste göra det. Det är bara att välkomna.
Sedan anser jag att det behövs en analys av varför
spontanidrottandet har minskat. Vi vet att Riksidrotts-
förbundet i en utredning lyfter fram behovet av nära
gräsplaner för att stimulera spontanidrottande. När-
heten för barnet - nu pratar jag om barn och inte
ungdomar - har väldigt stor betydelse. Här i Stock-
holm bygger vi i dag hus på de nära friytorna. Vi
behöver alltså analysera och ge den här frågan mer
energi, tycker jag.
Med det tackar jag för mig.


Herr talman! I det betänkande vi nu ska diskutera
behandlas ungdomspolitik. Jag har haft glädjen att
följa detta politikområde sedan jag blev riksdagsle-
damot 1994 och kan konstatera att det har hänt väl-
digt mycket under de här åren. Ungdomspolitiken är
både rolig och väldigt positiv att syssla med. Det
handlar om kraft, det handlar om energi och det
handlar om den oerhörda initiativförmåga som unga
har. Den är speciell, och den måste vi på olika sätt ta
till vara i samhället.
I december 1999 fattade riksdagen beslut om en
ny ungdomspolitik. Den hade föregåtts av ett antal
utredningar och var nästa steg, det steg vi skulle ta för
att utveckla och gå vidare med ungdomspolitiken.
Propositionen tog sitt avstamp i övergången från att
vara ung till att bli vuxen. Den hade som utgångs-
punkt att alla ska ha jämlika förutsättningar inför
framtiden, att vi måste försöka skapa jämlika villkor
oavsett vilken bakgrund man har - socialt, ekono-
miskt, kulturellt eller etniskt.
Vi fattade beslut om tre övergripande mål - ett
självständighetsmål, ett inflytandemål och ett resurs-
mål. Dessa mål ska vara styrande för all statlig verk-
samhet och vara vägledande för den kommunala
nivån. Med komplettering av de 41 delmål som rege-
ringen beslutat om fick vi en tydlig målstyrningsmo-
dell. Delmålen omfattar och riktar sig till de flesta
samhällsområden.
Nu har Ungdomsstyrelsen kommit med den första
uppföljande rapporten om det första året med ny
ungdomspolitik. I den rapporten kan vi få en samlad
kunskap om ungas levnadsförhållanden och hur ung-
domspolitiken har utvecklats. Ungdomsstyrelsen har
en central roll i arbetet med ungdomspolitiken. Den
har samarbetat med 15 olika statliga myndigheter,
följt upp delmålen och analyserat vad som skett under
respektive område. En synpunkt från uppföljningen är
att ungdomspolitiken skulle tjäna på att delmålen blev
färre och tydligare, vilket skulle leda till lättare prio-
riteringar.
Jag tycker att det är väldigt kul att ungdomspoliti-
ken faktiskt har fått det genomslag vi nu kan se. Förra
veckan träffade jag en representant från Kommunför-
bundet som berättade att han upplevde ett oerhört
tryck från kommunerna när det handlade om ung-
domsfrågor. Man kände att man behövde stöd och
information på olika sätt om hur andra kommuner har
jobbat, ett intresse som inte riktigt har funnits tidiga-
re. Detta har också verifierats när jag haft kontakter
med Ungdomsstyrelsen.
Jag är övertygad om att ungdomspolitiken blir allt
viktigare, att det inte längre går att säga till unga: Er
tid kommer. Ni får vänta på inflytande och delaktig-
het. Unga vill påverka, bli lyssnade på och vara den
kraft de faktiskt är.
Vår syn på ungdomspolitiken ligger fast. Vi anser
att målen ska vara kvar till dess att Ungdomsstyrelsen
kommer in med en fördjupad analys, vilket ska ske
vart fjärde år.
Dan Kihlström lyfte upp välfärdsbokslutet. Jag
har inte heller kunnat läsa hela detta utan har bara sett
pressmeddelanden och vad medierna har rapporterat.
Men jag utgår från att det inom alla politikområden
funderas över vad man nu har kommit fram till och
vilka förändringar som ska ske. Det här gäller också
ungdomspolitiken: Vad är det som har skett, och vad
kan vi göra för att förändra utvecklingen? Jag förut-
sätter att regeringen funderar över detta även på ung-
domsområdet.
Herr talman! I betänkandet finns två reservationer
till. Den första handlar om en begäran om en utred-
ning för att få bättre kunskap om mediernas påverkan
på ungdomars bild av könsroller och vad som är
manligt och kvinnligt. Alla i utskottet anser att det är
viktigt att ungdomar inte får en vrångbild av vad det
innebär att vara vuxen kvinna eller man. Det är också
viktigt att det förs en ständig debatt om dessa frågor
samt att snedvridna och stereotypa uppfattningar om
jämställdhet inte får stå oemotsagda. Här har vi alla
ett ansvar som medborgare. Jag är övertygad om att
det är oerhört viktigt att både föräldrar och andra
vuxna i ungdomars vardag diskuterar detta. Här spe-
lar naturligtvis skolan en viktig och betydelsefull roll.
I den ungdomspolitik som riksdagen fattade beslut
om hösten 1999 sade man att just jämställdheten
särskilt skulle beaktas. Här handlar det mycket om
forskning. I reservationen lyfter man fram detta med
att få en samlad bild av hur det här området har ut-
vecklats. Ungdomsstyrelsen har i en rapport bedömt
att det även i fortsättningen finns behov av en särskild
ungdomsforskning. Jag vet att man jobbar med det
här på Ungdomsstyrelsen. Det är av den anledningen,
och med anledning av att vi vet att det sker mycket
forskning och annat arbete på annat håll i samhället,
som vi för närvarande, i dagsläget, inte tycker att det
är aktuellt att initiera en statlig utredning på det här
området.
Den sista reservationen handlar om ungdomars
möjlighet att delta i planeringen och utformningen av
kulturverksamhet för unga. Jag har redan i början av
mitt anförande lyft fram de ungdomspolitiska målen,
där vi säger att ungdomars delaktighet är viktig, lik-
som att unga ses som den resurs i samhället de fak-
tiskt är. Även i de kulturpolitiska målen lyfter vi fram
vikten av delaktighet och eget skapande. Det är vik-
tigt att kulturpolitiken för unga tar sitt avstamp i ung-
as eget skapande och egen kreativa förmåga.
Jag är övertygad om att skolan har en central plats
när det handlar om kulturen för unga. Det är där alla
kan få möta kulturen på lika villkor och kanske möta
alla kulturgenrer. Därför måste skapande verksamhet
finnas i den dagliga verksamheten i skolan. I dag
finns det stöd som ges till ungas egna kulturaktivite-
ter, genom Kulturrådet, Ungdomsstyrelsen och All-
männa arvsfonden. Jag vet att dessa alltid ser till att
det finns unga med i verksamheten och att det inte
ska vara enbart vuxna som ska styra över verksam-
heten. Bland de 41 delmål som regeringen fastställt
finns dessutom även kulturen och möjligheten till
eget skapande med.
Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till ut-
skottets förslag i dess helhet.


Herr talman! Just alla som förväntas ha ansvar för
ungdomars situation och verklighet i dag skulle be-
höva få en belysning av mediernas genomslagskraft,
de medier som när vi växte upp inte alls hade det
inflytande som de har i dag. Jag tror inte att vi alla
riktigt förstår vilken påverkan som medierna har i
dag, då ungdomarna umgås med dem från morgon till
kväll. Det är viktigt, tycker jag, att samla all den här
kunskapen nu genom att tillsätta en utredning.
När Annika Nilsson säger att det inte är aktuellt
"för närvarande" tolkar jag det som att socialdemo-
kraterna själva kommer att komma med ett sådant
förslag om kanske ett halvår, och det är ju positivt.
Då kan man se att man gjort lite grann för att påverka.
Men min fråga handlade om skolan som en cen-
tral plats för medvetandegörande om mediernas på-
verkan. Vi tycker att skolan har en central roll här. Vi
är överens om det. Varför kan då inte lärarna få ut-
bildning i medier?


Herr talman! Det är upp till Ewa Larsson att tolka
det jag säger på sitt sätt.
Jag tycker att det är viktigt att de här frågorna dis-
kuteras. Jag tycker att det är viktigt att de finns. Jag
tror inte alltid att det är vi vuxna som ska initiera det,
utan jag vet att man i många ungdomsföreningar och
ungdomsverksamheter diskuterar detta. Det är också
där som det är viktigt att debatten hålls levande.
Jag tycker inte riktigt att det är en statlig utredning
vi behöver på det här området. Jag tror att man behö-
ver jobba med det här på väldigt många olika områ-
den, men inte med kartläggning genom en statlig
utredning. Det är det jag framför allt vänder mig
emot.


Herr talman! Här tycker vi uppenbart olika. Ung-
domar diskuterar svårigheten i problematiken, men vi
här i riksdagen har möjlighet att besluta om den. Det
kan inte ungdomarna göra. Vi kan besluta att ge dem
ett redskap, nämligen genom att tillsätta en utredning
och samla all den kunskap som finns i dag för att se
vartåt det barkar.
Men min fråga var: När vi nu är så rörande eniga
om skolans roll när det gäller mediekunskap för att
hjälpa ungdomarna att förstå mediernas påverkan och
inflytande så att de ska kunna hantera detta och kunna
göra egna motbilder, varför kan inte lärarna på Lärar-
högskolan få utbildning i medier?


Herr talman! Jag är inte helt säker på att ett red-
skap till ungdomarna i den här frågan är en statlig
utredning. Jag tror att det kanske behövs andra red-
skap i så fall.
Jag vet inte hur den exakta utformningen av lärar-
utbildningen ser ut, men jag vet att man lyfter fram
detta i bl.a. vidareutbildningen, på studiedagar för
lärare och vid andra tillfällen. Åtminstone har jag
mött flera lärare som har diskuterat detta. Men den
exakta utformningen av lärarutbildningen känner jag
inte till, så det kan jag inte svara på.


Herr talman! Att skolan är mycket viktig för kul-
turen stryker vi också gärna under. Men eftersom
detta inte är en skoldebatt tänker jag inte ta upp allt vi
har poängterat på det området.
Däremot vill jag när det gäller medierna ta upp
deras ansvar. Vi pratar mycket om att föräldrarna har
ansvar och att skolan har ansvar, men jag anser också
att medierna måste ta på sig en del av det här ansvaret
och inte exponera på det sätt de gör i dag i väldigt
många tidningar.
Vad gäller ungdomarnas möjligheter att få hjälp
till olika aktiviteter vet vi i dag via Ungdomsstyrelsen
att det ibland är lite för  krångliga regler. Det tar tid
att få pengar. Jag har pratat med ungdomsorganisa-
tioner som har sökt pengar och de säger: Ibland får vi
vänta upp till ett år innan vi får besked om vi får
pengar till det här projektet eller inte. I bästa fall går
det på några månader.
När det tar så här lång tid är det inte realistiskt att
tro att ungdomarna ska känna att det är meningsfullt.
Därför måste vi försöka få till stånd regler som gör att
de snabbt kan söka resurser och att vi ger dem sådana
som, som sagt, inte är låsta i kommunerna utan som
finns övergripande att få.
När det gäller att få del av Ungdomsstyrelsens
pengar är det problem för dem som är föreningslösa.
Jag skulle vilja veta hur Annika Nilsson ser på möj-
ligheten att de lättare ska komma åt pengar för att
ordna aktiviteter.


Herr talman! Jag tror att vi är helt överens, Bir-
gitta Sellén och jag, om att medierna måste ta ett
ansvar och vara väldigt självkritiska när det gäller hur
de lyfter fram och belyser könsroller, vilken kropp
man ska ha och annat. Jag hoppas att man är beredd
att ta det ansvaret.
När det handlar om stöd från Allmänna arvsfon-
den till egna aktiviteter och kulturaktiviteter för ung-
domar kan man kanske uppfatta att det är lite krångli-
ga regler och att det tar lite tid. Nu har Allmänna
arvsfonden den utformningen, och jag är inte helt
säker på att vi genom de statliga myndigheterna allti-
genom kommer att kunna möta önskemålet att spon-
tant kunna söka pengar för att man vill att det ska
vara väldigt kort tid mellan idé och genomförande.
Däremot har jag i många kommuner mött att man har
valt att göra det. Jag har ett antal år suttit med i juryn
till Årets ungdomskommun. Där har jag sett att man
på kommunnivå väljer att ge pengar till ungdomsrå-
det, som de själva får lov att disponera och göra olika
aktiviteter för.
De här ungdomsråden har naturligtvis attraherat
många som har varit aktiva i andra föreningar, men
har också lyckats nå många av de ungdomar som inte
har varit föreningsaktiva. Jag tror att en viktig del i att
kunna stödja de ungdomar som inte är föreningsakti-
va är att stödja ungdomsråd och andra lokala grupper
som faktiskt har växt fram under de här åren.


Herr talman! På respektive ort måste det vara pre-
cis som Annika Nilsson säger, att det är ungdomsrå-
den eller vad man kallar dem, det är lite olika på olika
platser, som har huvudansvaret. Det finns goda ex-
empel. Jag gav också några exempel och skulle kunna
ta ännu fler, för det händer väldigt mycket som är bra.
Men det finns kommuner som är så pass små, som
är så pass fattiga att de inte anser sig ha möjligheter
att avsätta pengar till en ungdomspott. Därför skulle
det vara intressant att höra hur Annika Nilsson ser på
den tanke som vi i Centerpartiet har, att det ska finnas
pengar som ligger på en statlig nivå för att även de
små kommunerna lätt ska kunna få pengar.


Herr talman! Vi har i vår budget inte valt att göra
som Centerpartiet, utan vi har valt att på annat sätt
stödja ungdomsverksamheten. Men jag är inte helt
säker på att inte varje kommun har en möjlighet, även
om man har lite dålig ekonomi. Jag har träffat på
många kommuner som ansökt om Årets ungdom-
skommun, men även andra, som valt att inse att det
här är en framtidsfråga. Ska man behålla ungdomarna
på orten måste de också känna att de är delaktiga, att
de finns där, att de tas till vara och att de får lov att
göra allt det de har idéer till.
Både Kommunförbundet och Ungdomsstyrelsen
vittnar om det oerhörda intresse som faktiskt finns
och som har förändrats under de senaste två åren hos
kommunerna som vänder sig till dem för att få hjälp
och stöd: Hur kan vi göra för att uppmärksamma...,
hur ska vi göra för att utveckla ungdomspolitiken i
vår kommun?
Den bild jag har är att man talar om att det är vik-
tigt att stödja sådana här ungdomsråd och att ge dem
lov att verka utifrån sina egna villkor. Då tror jag
också att det kommer en pott pengar som ungdomar-
na faktiskt kan styra över själva.


Herr talman! Jag ska tala om en två år gammal
motion som handlar om åldersgränser och som även
Birgitta Sellén har berört lite grann på grund av mot-
svarande yrkande i Centerpartiets motion K397.
Den här motionen aktualiserades för ganska länge
sedan. Det är alltså två år sedan den väcktes, men den
aktualiserades i min hemkommun Falköping under
den tid jag var kommunalråd. Bakgrunden var att
polisen var bekymrad över att en mycket stor del av
de ingripanden man gjorde helt enkelt berodde på
okynnesmissbruk av legitimationshandlingar.
Vid möten med diverse olika företrädare för ung-
domar, ungdomsorganisationer, ungdomsverksamhet
i kommunen, de sociala myndigheterna och polisen
återkom frågan om vilken splittring och vilka mot-
sättningar åldersgränsen ibland kunde ha i ålders-
grupper där man ofta umgås årsklassvis.
Det här var ett problem för idrottsrörelsen för 20-
25 år sedan. Men idrottsrörelsen hittade ganska tidigt
en modell för att lösa detta. Man kvalificerade inte för
sitt fotbollslag den dag man fyllde åtta år, utan det år
man fyllde åtta. Man kvalificerade inte för att delta i
vissa tävlingar den dag man nådde en viss ålder, utan
det år man kom upp i en viss ålder. Därmed kunde
man skapa en gemenskap mellan de ungdomar som
umgicks i det vanliga livet även i den fritidsverksam-
het de ägnade sig åt.
I den lagmässiga regleringen av åldersgränser
finns däremot ingen sådan hänsyn. Det här leder till
olika former av manipulationer av de åldersgränser
som finns.
Det dök upp en situation då en hel skolklass var
på skolresa. Halva klassen hade fyllt 15 år och den
andra halvan fyllde på hösten och hade alltså inte fyllt
15 år. Men klassen hade kollektivt gått på en barnför-
bjuden bio under skolresan. Det blev ganska stor
uppmärksamhet kring detta och läraren i fråga, som
hade sett mellan fingrarna med åldersgränsen, råkade
illa ut.
Utskottet har avstyrkt mitt motionsyrkande, som
jag själv egentligen tycker är ganska försynt. Jag
föreslår att regeringen ska återkomma med en över-
syn av bestämmelserna mot bakgrund av den argu-
mentation jag har fört fram i min motion. Utskottet
avstyrker min motion, men samtidigt skriver utskottet
i sitt ställningstagande med hänvisning till Ålders-
gränsutredningen från 1995 att regeringen då ansåg
att frågan om de författningsreglerade åldersgränsbe-
stämmelser som bl.a. jag tar upp i min motion borde
undersökas närmare. Det är lite motsägelsefullt när
utskottet så distinkt och bestämt avstyrker motionsyr-
kandet samtidigt som utskottet konstaterar att rege-
ringen för bara några år sedan faktiskt hade samma
uppfattning.
Inför behandlingen av motionen har jag blivit
kontaktad av några poliser på hemmaplan som kände
till att motionen hade väckts. De undrade vad som
hade hänt med den. De lämnade några konkreta ex-
empel på vad man kan tycka är bagatellartade förseel-
ser men som ändå leder till en skyldighet att anmäla
till sociala myndigheter. Visserligen avskrivs miss-
tanke om brott, men det måste ske en formell process.
I det här fallet gällde det pojkar som lånade varandras
mopeder.
När halva klassen fyller år under vårterminen får
den halva klassen åka moped när de kommer fram i
april maj, och den andra halvan av klassen har inte
fyllt 15 år. En del föräldrar  kan inte stå emot trycket
från sina ungdomar utan låter dem få mopeden några
månader i förväg. En del andra föräldrar står emot
trycket, men finner då att ungdomarna lånar varand-
ras mopeder oavsett när under året de fyller år. Det
skapar en misstro mot rättssamhället. Det skapar en
misstro hos föräldrarna och inte minst hos ungdomar-
na själva. Det är ett problem. Om vi tror på att vi ska
vara normgivare för våra ungdomar, att ge dem regler
som är lätta att följa, då ska vi också ta hänsyn till de
problem den typen av åldersgränser medför.
Jag har själv fyra barn - ungdomar. Två av dem är
födda under första halvåret, i januari och februari.
Två av dem är födda i oktober och december. Jag vet
inte om någon annan har samma erfarenheter - men
jag skulle tro det. Jag minns de ständiga konflikterna i
frågor om barnförbjudna biofilmer och disco med
åldersgräns och liknande som ungdomarna som råka-
de händelsevis vara födda på hösten konfronterade
oss föräldrar med. Det är onödiga problem som ett
bifall av denna motion ändå skulle ge förutsättningar
att plöja vidare i, för att kanske så småningom leda
till ett förslag om förändrade åldersgränser av den
typen som skapar spänningar och konflikter mellan
ungdomar i samma åldersklasser och som dessutom
minskar förtroendet för rättssamhället och de regler
som vi ska leva efter.
Det finns ingen reservation till förmån för mitt
förslag, men det finns ett särskilt yttrande. Där när
man ändå en viss förhoppning att regeringen ska
fundera vidare och möjligen återkomma med förslag i
den riktningen. Jag får väl dela den förhoppningen,
och jag hoppas att om motionsyrkandet kommer upp
vid ett senare tillfälle att utskottet behandlar det med
lite större vidsynthet än i dag.


Herr talman! Vänsterpartiet har i dag inga yrkan-
den vad gäller ungdomspolitiken eftersom vi har gjort
upp med regeringen om den, och vi har gjort upp med
regeringen om budgeten. Jag vill dock beröra en del
av betänkandet, nämligen humanistisk konfirmation -
som jag känner stark sympati för. Det är en motion
som har väckts av Tullia von Sydow, socialdemokrat.
I betänkandet står det att det är regeringen som
beslutar vilka samfund som ska få statliga bidrag, och
det är den statliga myndigheten Samarbetsnämnden
för statsbidrag till trossamfund som har att besluta om
fördelning av bidragen. Nämnden granskar att stats-
bidragen används i enlighet med lagen om stöd till
trossamfund. Utskottet uttalar också att humanisterna
kan använda studieförbunden för sin verksamhet. Jag
hoppas att båda dessa bidrag ska kunna komma hu-
manisterna till del.
Vänsterpartiet har även motionerat om att en ny
bidragsform bör införas som stimulerar generations-
överskridande verksamhet.
Den humanistiska konfirmationen anser jag bör
erbjudas fler ungdomar på fler platser i landet. Om
det ska kunna genomföras krävs det att humanisterna
får möjligheter att bygga ut sin handledarutbildning.
Många ungdomar i Sverige tänker att de kan komma
att träffa någon, bli förälskad i någon, från en annan
kultur eller religion än vad de själva har. De vill inte
låsa sig utan hålla sina sinnen öppna. Det är många
tjejer och killar som vill läsa och lära om värdegrun-
derna. De vill lära sig om och diskutera livsåskådning
med varandra, med ungdomar och också med andra
vuxna. Samtidigt vill de sätta sig själva i centrum,
och de vill också skapa ett bättre samhälle för fler.
Det är svåra frågor som ungdomar i dag behöver
diskutera. Alla vill inte diskutera frågorna med en
präst och samtidigt känna sig tvungna att binda sig till
en viss religion. För dessa tjejer och killar kan just
humanistisk konfirmation vara ett bra alternativ.
Jag har inga yrkanden, men jag yrkar bifall till ut-
skottets förslag. Jag hoppas att den humanistiska
konfirmationen kan få större genomslag i Sverige.



Motion motion 1999/2000:A803 Jämställdhetsprojekt för män

av Magnus Jacobsson (KD)

Jämställdhetsprojekt för män

Motion motion 1999/2000:A819 Jämställdhet

av Birger Schlaug m.fl. (MP)

Jämställdhet

av Lennart Daléus m.fl. (C)

Kultur

Motion motion 1999/2000:Kr233 Bilden av kvinnan och mannen i media

av Ewa Larsson m.fl. (MP)

Bilden av kvinnan och mannen i media

Motion motion 1999/2000:Kr502 Åldersgränser för ungdomar

av Lars Elinderson (M)

Åldersgränser för ungdomar

Motion motion 2000/01:K397 Demokrati för alla

Demokrati för alla

Motion motion 2000/01:Kr289 Kulturpolitiken

av Birgitta Sellén m.fl. (C)

Kulturpolitiken

av Åsa Torstensson m.fl. (C)

Mediepolitik

Motion motion 2000/01:Kr345 Kultur, medier, trossamfund och fritid

av Inger Davidson m.fl. (KD)

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Motion motion 2000/01:Kr502 Ungdomsgårdar

av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav (KD)

Ungdomsgårdar

Motion motion 2000/01:Kr505 FN:s barnkonventions åldersgräns på 18 år vid olika inträden och  avgifter

av Tuve Skånberg (KD)

FN:s barnkonventions åldersgräns på 18 år vid olika inträden och  avgifter

Motion motion 2000/01:Kr527 Åtgärder för ett ungdomarnas Kalmar län

av Agne Hansson (C)

Åtgärder för ett ungdomarnas Kalmar län

Motion motion 2000/01:Kr528 Europeiskt ungdomscentrum i Eksjö

av Carina Hägg (S)

Europeiskt ungdomscentrum i Eksjö

Motion motion 2000/01:Kr529 Europeiskt ungdomscentrum i Eksjö

av Sofia Jonsson och Margareta Andersson (C)

Motion motion 2000/01:Kr530 Ungdomsutbyte i Östersjöregionen

av Åsa Torstensson (C) och Harald Nordlund (FP)

Ungdomsutbyte i Östersjöregionen

Opus Dei

Motion motion 2000/01:Kr532 Stöd till sekulära livssynsorganisationer

av Tullia von Sydow m.fl. (S)

Stöd till sekulära livssynsorganisationer

Motion motion 2000/01:Kr533 Samhällets stöd till humanistisk konfirmation

Samhällets stöd till humanistisk konfirmation

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01 om bl.a. ungdomspolitiken och statsbidraget till trossamfund.