Ungdomspolitik
Betänkande 1993/94:KrU31
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU31
Ungdomspolitik
Innehåll
1993/94 KrU31
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition om ungdomspolitik (prop. 1993/94:135) samt ett antal motioner som väckts dels under allmänna motionstiden, dels med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till huvudsaklig inriktning av ungdomspolitiken. Detta innebär bl.a. att alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor, att ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna samt att ågärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars situation.
Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen förordade organisationen för en ny myndighet, Ungdomsstyrelsen, vilken skall ersätta Statens ungdomsråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till uppgifter och verksamhetsinriktning för myndigheten, dock med tillägget att även kultur skall räknas in bland de projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på under den närmaste treårsperioden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att de övergripande målen för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna skall vara att främja demokratisk fostran och jämlikhet, att medverka till en meningsfull fritid och att engagera fler ungdomar i föreningslivet. Utskottet tillstyrker även att bidragsgivningen i fortsättningen i ökad utsträckning skall vara målrelaterad. Utskottet anser att det finns skäl att överväga en sänkning av de åldersgränser, som nu gäller för att organisationerna skall erhålla statsbidrag. Denna fråga bör kunna behandlas inom ramen för den samlade översyn rörande åldersgränserna i samhället som aviserats av regeringen.
Utskottet tillstyrker medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen (7 923 000 kronor), till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (111 697 000 kronor) och till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (4 500 000 kronor). Sammanlagt innebär utskottets förslag att 124 120 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1994/95.
Två yrkanden om att bidraget till barn- och ungdomsorganisationerna skall tillföras 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag för kamp mot främlingsfientlighet och rasism avstyrks med hänvisning till att betydande satsningar görs och planeras i samverkan med ungdomsorganisationerna för att motverka främlingsfientlighet. Vidare avstyrks ett yrkande om att kommunerna skall få stöd till utbyggnad av fler Ungdomens hus. Även motionsyrkanden som bl.a. rör riktlinjerna för ungdomspolitiken, verksamhetsinriktningen för Ungdomsstyrelsen, statens ansvar för föreningslivet och bredden på rekryteringen till internationella ungdomsutbytesprogram avstyrks.
I betänkadet behandlas också att ett antal motionsyrkanden om ungdomsarbetslöshet, ungdomars problem på bostadsmarknaden, utbildningsfrågor, flyktingfrågor, sociala och kulturella frågor. Samtliga yrkanden avstyrks. Även yrkanden av övergripande karaktär som avser besparingar på organisationsstöden, utvärdering av organisationsstödens effekter, uppdragsersättning och bidragssanering avstyrks.
Till betänkandet har fogats 15 reservationer, två särskilda yttranden och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:135 Ungdomspolitik (Civildepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad regeringen föreslår om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken (avsnitt 5),
2. godkänna vad regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning (avsnitten 7 och 8),
3. godkänna riktlinjerna för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna (avsnitt 9),
4. till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på 7 923 000 kr,
5. till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 111 697 000 kr,
6. till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Kr258 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förorda att "Kulturbudkavlen" utvidgas till en "Kultur- och mediebudkavle" och att projektet får stöd av Barn- och ungdomsdelegationen genom Allmänna arvsfonden.
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen beslutar att till D Anslag till myndigheten och bidrag till ungdomsverksamhet m.m., till barn- och ungdomsorganisationer för kamp mot främlingsfientlighet och rasism, för budgetåret 1994/95 anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektet Kultur/mediebudkavle.
1993/94:Kr406 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktivitetsbidraget till tonåringar.
1993/94:Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppföljning och utvärdering av organisationsbidragens effekter måste förbättras radikalt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny utformning av systemet med organisationsbidrag med viss uppdragsersättning och i övrigt med ökat ansvar för medlemmarna för organisationens intäkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidrag som inte utgår i form av uppdragsersättningar eller stöd till ungdomsidrott inte får överstiga 50 % av medlemsintäkterna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lägsta bidragsbelopp som får utbetalas inte får ligga under ett och ett halvt basbelopp,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en minskning av organisationsbidragen med 20 % för budgetåret 1994/95, med ytterligare 20 % för budgetåret 1995/96 och slutligen med 10 % för budgetåret 1996/97,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minskningen av organisationsbidragen jämväl omfattar de politiska organisationerna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdragsupphandling i konkurrens.
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:Kr1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för ungdomspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomars ekonomiska villkor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens riktlinjer för ungdomspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den statliga ungdomsmyndighetens organisation och uppgifter,
5. att riksdagen hos regeringen begär att den nya ungdomsmyndigheten får en referensgrupp bestående av representanter från ungdomsorganisationerna enligt vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrar- och flyktingungdomar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationalism och invandrarungdomar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med subventionerade kondomer till unga,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen och den nya läroplanen för gymnasieskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjens betydelse,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ideella organisationer,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödjande insatser,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibliotek och skolbibliotek,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala barn- och ungdomsplaner,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge kommunerna stöd för en utbyggnad av fler ungdomens hus,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumtion, frihet och kroppsideal.
1993/94:Kr2 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag, godkänner vad i motionen anförts om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken,
2. att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag om 113 697 000 kr eller således 2 000 000 kr utöver regeringens förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Ungdomsstyrelsens arbete med utvecklingsinsatser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnaderna för utvärdering av statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av och statens grundläggande ansvar för ett rikt föreningsliv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det politiska ansvaret och frivilligt arbete,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomar och utbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomar och arbete,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomar och bostäder,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomar och fritid,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomar och kultur.
1993/94:Kr3 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett mål för arbetsmarknadspolitiken skall vara att ungdomars arbetslöshet inte skall överstiga 55--64-årsgruppens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomars kritik av flyktingpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomars beroende av socialbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett lärlingssystem,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en konsekvensanalys av arbetslösheten för ungdomar, om äldre lämnar arbetsmarknaden.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken. Som bakgrund till förslagen beskrivs ungdomars situation i dag t.ex. när det gäller utbildning, arbete, bostad, fritid och hälsa. Vidare redovisas de insatser som regeringen vidtagit för att skapa goda villkor för ungdomar inom olika samhällsområden samt de åtgärder som vidtagits t.ex. för att stärka ungdomars inflytande och främja flickors och unga kvinnors engagemang i ideella organisationer.
Regeringen föreslår övergripande mål och verksamhetsinriktning för en ny myndighet, Ungdomsstyrelsen, samt nya riktlinjer för bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna. Den statliga bidragsgivningen föreslås i ökad utsträckning bli målrelaterad.
Riktlinjer för ungdomspolitiken
I propositionen konstateras att det hittills inte funnits några fastställda nationella mål eller riktlinjer för ungdomspolitiken. För att åstadkomma en bättre samverkan, bättre resursutnyttjande samt möjligheter att följa upp och utvärdera insatser för ungdomar bör enligt regeringens mening riksdagen lägga fast den grundläggande inriktningen för ungdomspolitiken (s. 29).
Regeringen anser att de nationella riktlinjerna för ungdomspolitiken bör understryka såväl nödvändigheten av att förmedla grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet och människovärde som kravet på att ungdomar skall ges möjligheter att forma sin framtid. De offentliga organens stödjande roll bör betonas liksom nödvändigheten av en sektorsövergripande helhetssyn på ungdomars situation. Behovet av samverkan mellan myndigheter och organisationer samt vikten av att ta till vara engagemanget inom den ideella sektorn bör strykas under. Utvecklingen inom ungdomsområdet bör återkommande redovisas för riksdagen. Detta kan lämpligen ske vart tredje år.
Regeringen föreslår i följande sex punkter vilken huvudsaklig inriktning som skall gälla för ungdomspolitiken (s. 28). I anslutning till varje punkt redovisar utskottet det väsentliga innehållet i de skäl som regeringen anför för förslaget.
1. De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand vara stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra närståendes engagemang.
En av de viktigaste uppgifterna för en framåtsyftande ungdomspolitik är att ta till vara den vitalitet som kännetecknar ungdomsåren. I propositionen framhålls att familjen är av grundläggande betydelse för ungdomars utveckling och att det därför är viktigt att fånga upp föräldrars och andra närståendes engagemang. Statens och kommunernas insatser bör i hög grad syfta till att stödja och utveckla ett sådant engagemang. Vidare är en väsentlig statlig uppgift att följa ungdomars uppväxtvillkor. De statliga myndigheterna bör följa upp och utvärdera insatser på lokal nivå samt sprida kunskap och information.
2. Åtgärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.
Ungdomsfrågorna måste i ökad utsträckning bedömas över de traditionella sektorsgränserna. Den enskildes och de frivilliga gemenskapernas initiativ bör sättas i centrum för ungdomspolitiken.
3. Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor som tillgodoser både behovet av trygghet och av personlig utveckling.
Det grundläggande ansvaret härför ligger hos föräldrarna. När det gäller ungdomars uppväxtvillkor är FN:s barnkonvention ett grundläggande dokument. Skolan har ett stort ansvar för ungdomars identitetsutveckling. Kulturlivet betyder mycket för den personliga utvecklingen. Det är viktigt att stimulera ungdomars eget skapande.
4. Ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna och göra egna val.
Det finns behov av att underlätta ungdomars etablering i vuxensamhället. För att möta de problem och svårigheter som arbetslösheten bland ungdomar för med sig behöver resurser mobiliseras inom en rad områden. Nya lösningar och en ökad rörlighet behövs för att underlätta för ungdomar att skaffa sig en egen bostad.
5. Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och inflytande skall främjas.
Det är av stor betydelse att ungdomar får känna krav på sig att ta ett aktivt personligt ansvar för sin situation. En politik som bygger på att ge varje ung människa anledning att ta ansvar och utöva inflytande som en fullvärdig samhällsmedborgare gör att möjligheterna att fånga upp exempelvis ungdomar med problem blir bättre.
6. Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning samverka i ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den ideella sektorn skall tas till vara.
Enligt regeringens mening är ett sektorsövergripande synsätt på ungdomsfrågorna nödvändigt. En rad myndigheter arbetar med ungdomsfrågor inom olika områden. En helhetssyn på ungdomars situation förutsätter en bättre samordning över sektorsgränserna. Den ideella sektorn deltar i allt högre grad i förnyelsen av samhällslivet. Det kan handla om att etablerade folkrörelser och föreningar tar över uppgifter från offentliga organ men också om att ett närmare samarbete sker mellan den offentliga och den ideella sektorn.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är glädjande att riksdagen nu bereds tillfälle att fastställa nationella riktlinjer för ungdomspolitiken. Utskottet instämmer i regeringens synsätt att det är nödvändigt att riktlinjerna förmedlar grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet och människovärde. Utskottet anser vidare att det är av stort värde att sträva efter en sektorsövergripande helhetssyn på ungdomars situation och att samverkan mellan myndigheter och organisationer stärks. Utskottet instämmer också i vad som sägs i propositionen om vikten av att ta till vara engagemanget inom den ideella sektorn.
Utskottet behandlar i det följande ett antal motionsyrkanden som avser frågan om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken.
Yrkande 1 i motion Kr1 (v) innebär att riktlinjerna för ungdomspolitiken skall syfta till ett samhälle där unga människor skall ha rätt till ett jobb med full lön, egen bostad, integritet och respekt från vuxenvärlden. I samma motion framförs kritik mot riktlinjerna i propositionen som enligt motionärerna saknar såväl helhetssyn som konkreta politiska satsningar på ungdomar (yrkande 3).
I motion Kr2 (s) framförs en rad mål och riktlinjer för ungdomspolitiken som tillsammans med FN:s konvention för barnens rättigheter bör vara vägledande för arbetet med ungdomsfrågor på alla nivåer (yrkande 1). Bl.a. anförs att insatser för ungdomar skall utgå från att alla ungdomar har rättigheter i olika avseenden, t.ex. till arbete och bostad, samt att barn och ungdomar har rätt till en god uppväxt. Enligt motionärerna har samhället -- i första hand kommunerna -- skyldighet att se till att alla barn och ungdomar får en god start i livet. Det framhålls att samhället har ett övergripande ansvar i detta hänseende och att ideella organisationer och frivilligt arbete inte kan ersätta det gemensamma ansvaret. Utvecklingen inom ungdomsområdet och förslag till förändringar av riktlinjerna bör redovisas för riksdagen vart tredje år eller när det föreligger särskilda omständigheter.
Utskottet konstaterar inledningsvis att de riktlinjer för ungdomspolitiken som regeringen föreslagit är av övergripande karaktär. De förslag till riktlinjer som redovisas i motionerna Kr1 (yrkande 1) och Kr2 (yrkande 1) om ungdomars rättigheter står inte i motsats till vad som framförs i propositionen som bl.a. tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (s. 29). Även sådana rättigheter som gäller arbete och bostad har -- som framgår av det föregående -- behandlats i propositionen. En särskild utredning, Utredningen om ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter, den s.k. Generationsutredningen, har fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder av sektorsövergripande karaktär för att underlätta unga människors etablering i samhället, särskilt i fråga om ungdomars inträde på arbets- och bostadsmarknaderna (dir. 1992:107). Det i motion Kr2 (yrkande 1) framställda kravet på kommunernas skyldighet att se till att barn och ungdomar får en god start i livet överensstämmer med regeringens synsätt, vilket kommer till uttryck i ett avsnitt i propositionen om uppgifterna för den föreslagna Ungdomsstyrelsen (s. 37). Detsamma gäller kravet på en vart tredje år återkommande redovisning av utvecklingen inom ungdomsområdet (s. 29).
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att betydelsen av att insatser för ungdomar skall präglas av en helhetssyn understryks i propositionen (s. 30). Utskottet kan således inte instämma i påståendet i motion Kr1 att sådan helhetssyn skulle saknas (yrkande 3).
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionerna Kr1 yrkandena 1 och 3 och Kr2 yrkande 1 inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer.
I motion Kr1 (v) behandlas frågan om vem eller vilka som de offentliga stödjande insatserna främst skall avse. Motionärerna anser att grundperspektivet i propositionen -- att kärnfamiljen skall stödjas -- är förlegat. Om några skall stärkas och stödjas bör det enligt motionärerna vara de familjer som inte är kärnfamiljer, t.ex. ungdomar med trassliga familjeförhållanden och tonårsmödrar (yrkande 11). Enligt motionärerna bör stödjande insatser främst riktas mot de ungdomar som har det sämst ställt i samhället (yrkande 14).
Utskottet konstaterar att stat, kommuner och enskilda har ett särskilt ansvar för stöd till utsatta barn och ungdomar. Genom sociallagstiftningen har stat och kommun påtagit sig ansvar för att stödja och hjälpa dessa och deras familjer. Utskottet kan inte finna att den uppfattning som kommer till uttryck i motionsyrkandena strider mot det synsätt som kommer till uttryck i propositionen i fråga om de offentliga stödjande insatserna för ungdomar och familjens grundläggande betydelse för ungdomars utveckling. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1 yrkandena 11 och 14.
I motion Kr2 (s) framförs krav på att det politiska ansvaret skall vara tydligt. De ideella organisationerna är enligt motionen ett komplement till samhällets resurser som inte kan ersätta det gemensamma ansvaret för allas barn (yrkande 6). Liknande tankegångar framförs i yrkande 13 motion Kr1 (v). Motionärerna menar att regeringen överbetonar de ideella organisationernas ungdomspolitiska ansvar och ger signal till kommunerna att avsäga sitt övergripande ansvar. Motionärerna menar också att regeringen förringar det faktum att kommunernas insatser har spelat en avgörande roll för ungdomarna.
Utskottet behandlade våren 1993 ett motionsyrkande om samhällets ansvar resp. ideella organisationers uppgifter (bet. 1992/93:KrU12 s. 8). Utskottet konstaterade då bl.a. att det i Sverige finns en lång tradition när det gäller frivilligarbete inom den s.k. ideella sektorn, dvs. inom folkrörelser, föreningar, kooperativ och bland enskilda. Utskottet ansåg att det var angeläget att ta vara på det engagemang som finns och stimulera föreningar och enskilda till att utveckla nya former av verksamhet som innebär att de bl.a. tar över viss offentlig verksamhet. Utskottet ansåg inte att det var motiverat att riksdagen skulle ta initiativ till en formell precisering av hur avgränsningen skulle göras mellan samhällets ansvar och ideella organisationers uppgifter.
Utskottet intar i den av motionärerna aktualiserade frågan alltjämt samma ståndpunkt.
Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att kommunerna självklart spelar en avgörande roll för insatserna på ungdomsområdet. Motionerna Kr1 yrkande 13 och Kr2 yrkande 6 avstyrks.
Den statliga ungdomsmyndighetens organisation
Statens ungdomsråd är en liten och flexibel myndighet som enligt regeringen på ett gynnsamt sätt utvecklats från att ha varit ett intresseorgan till en myndighet med ansvar för att genomföra statlig ungdomspolitik. Enligt regeringen bör Ungdomsrådets inriktning som sektorsmyndighet för fritidsfrågor tonas ner. Myndigheten bör ha ett sektorsövergripande ansvar för att skapa goda uppväxtvillkor för ungdomar. Enligt regeringens bedömning bör Statens ungdomsråd byta namn till Ungdomsstyrelsen. Samtidigt bör myndighetens ledningsstruktur förändras. Enligt regeringen är Ungdomsrådets nuvarande organisation med ett råd vars ordförande är chef för myndigheten och ett kansli med en kanslichef otidsenlig och innebär risker för dubbelkommando. Det nuvarande rådet skall därför ersättas med en verkschef och en styrelse, i vilken verkschefen blir ordförande. I styrelsen bör representanter för de sektorsmyndigheter som mest berörs av ungdomspolitiken ingå. Dessutom bör personer med god kunskap om ideellt föreningsarbete och ungdomsfrågor i allmänhet ingå (prop. s. 33--35).
I motion Kr1 (v) föreslås att en referensgrupp bestående av representanter för ungdomsorganisationerna skall knytas till den nya myndigheten (yrkande 5).
Utskottet, som inte har något att erinra mot den i propositionen redovisade synen på den nya myndighetens organisation, anser att det bör ankomma på myndigheten att -- om den finner det påkallat -- själv inrätta en referensgrupp. Utskottet avstyrker yrkande 5 i motion Kr1.
Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning för de kommande tre åren
Regeringen föreslår att de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet skall vara att främja goda uppväxtvillkor för ungdomar samt att verka för att unga människor görs delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall arbeta sektorsövergripande och ha en kontinuerlig kontakt med kommunerna när det gäller att följa ungdomars villkor i samhället (prop. s. 36).
Det är enligt regeringens mening viktigt att någon har ett sektorsövergripande ansvar för att utifrån en helhetssyn kunna följa utvecklingen av ungdomars villkor och anlägga ett ungdomsperspektiv på frågor inom olika samhällsområden. Detta är en grundläggande uppgift för Ungdomsstyrelsen. Att Ungdomsstyrelsen får en sådan uppgift inskränker eller påverkar inte den självständighet som andra myndigheter har. Det är angeläget att Ungdomsstyrelsen samarbetar med andra berörda myndigheter för ett effektivt resursutnyttjande.
I propositionen framhålls det stora ansvar som kommunerna har för att ge ungdomar goda uppväxtvillkor (s. 37). För att kunna fullgöra sina övergripande upgifter måste enligt regeringen Ungdomsstyrelsen också följa utvecklingen i kommunerna. Kontakterna med dessa bör särskilt syfta till att stärka ungdomars delaktighet i lokalsamhället och deras inflytande över olika frågor som direkt berör dem. Ungdomsstyrelsen skall stödja och stimulera kommunernas förnyelse av fritidsverksamhet för ungdomar samt sprida erfarenheter och metoder. Vidare bör en aktiv samverkan med offentliga, ideella och privata insatser främjas. Ungdomsstyrelsen bör enligt propositionen samverka och upprätthålla en fortlöpande dialog med barn- och ungdomsorganisationerna. Ungdomsstyrelsen skall också fördela de statliga bidragen till organisationerna och stödja dem i deras förnyelsearbete. En utgångspunkt för Ungdomsstyrelsens arbete med fritidsfrågor bör vara att skapa förutsättningar för en meningsfull och stimulerande fritid för alla ungdomar oavsett bakgrund (s. 38).
Regeringen föreslår följande verksamhetsinriktning för Ungdomsstyrelsen under perioden 1994/95--1996/97.
Ungdomsstyrelsen skall
1. kartlägga ungdomars uppväxtvillkor samt följa upp och utvärdera ideellt och offentligt ungdomsarbete,
2. stödja utvecklingen av det ideella föreningslivets ungdomsverksamhet,
3. stödja utvecklingen av kommunernas insatser för ungdomar,
4. föra ut kunskaper och information om ungdomars uppväxtförhållanden och om metoder i ungdomsarbetet.
Enligt regeringen skall myndigheten under den kommande treårsperioden koncentrera sitt arbete på vissa prioriterade teman och projekt. Så t.ex. skall Ungdomsstyrelsen stimulera olika nyskapande verksamheter på lokal nivå genom att på försök dela ut utmärkelser, som skall kunna ges till kommuner, organisationer, ungdomsledare m.fl., som gjort insatser som bör kunna tjäna som exempel för andra. Vidare bör Ungdomsstyrelsen stimulera utvecklingen av ungdomars inflytade på den lokala nivån samt uppmuntra ungdomar att engagera sig i politik och samhällsfrågor. En utförlig redovisning av olika typer av projekt som Ungdomsstyrelsen skall ägna sig åt lämnas i propositionen (s. 39--41).
När det gäller Ungdomsstyrelsens uppgift att följa upp och utvärdera olika insatser på ungdomsområdet framhålls vikten av att det finns ett system för att följa upp den kommunala fritidspolitiken. Sammanställning, spridning och förmedling av kunskap skall enligt regeringen vara en central uppgift för myndigheten.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter och verksamhetsinriktning.
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) saknar i propositionen förslag till utvecklingsinsatser som rör kulturområdet (yrkande 3).
I motion Kr1 (v) avvisas förslaget att Ungdomsstyrelsen skall ägna sig åt att dela ut utmärkelser (yrkande 4).
Utskottet delar i huvudsak regeringens syn när det gäller den nya myndighetens uppgifter men vill tillägga följande.
Utskottet har i olika sammanhang framhållit att det är viktigt att satsa på barn- och ungdomskulturen (se bl.a. bet. 1993/94:KrU18 och bet. 1993/94:KrU19). Enligt utskottets uppfattning måste därför även kulturen räknas in bland de projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på under den närmaste treårsperioden. Lika väl som ungdomar bör uppmuntras att engagera sig i politik och samhällsarbete bör de enligt utskottet uppmuntras att engagera sig i eget kulturellt skapande eller att på annat sätt delta i kulturaktiviteter.
Utskottet delar regeringens synsätt i fråga om förslaget att dela ut utmärkelser för nyskapande verksamheter av banbrytande karaktär. Enligt utskottets mening bör sådana åtgärder kunna fungera som stimulans och uppmuntran för efterföljare att våga ägna sig åt nytänkande i ungdomsverksamheten. Självfallet bör utdelandet av utmärkelser inte utgöra någon huvuduppgift för Ungdomsstyrelsen.
Utskottet tillstyrker således motion Kr2 yrkande 3 och avstyrker motion Kr1 yrkande 4.
Statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna
Utskottet erinrar inledningsvis om vissa av bidragsvillkoren enligt förordningen (1991:370) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Enligt 6 § förordningen lämnas statsbidrag till ungdomsorganisationer i form av generellt och särskilt bidrag. Generellt bidrag lämnas i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Enligt 8 § förordningen erhåller ungdomsorganisationer generellt bidrag om organisationen
1. är en öppen sammanslutning i vilken medlemskapet är frivilligt,
2. är självständig och demokratiskt uppbyggd med en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer,
3. har minst 3 000 medlemmar i åldrarna 7--25 år, vilka utgör minst 60 % av organisationens totala medlemsantal, och
4. har lokalavdelningar i minst hälften av landstingskommunerna.
Generösare villkor gäller enligt 9 och 10 §§ för ungdomsorganisationer för handikappade och invandrare.
I 11 § i förordningen stipuleras att det rörliga bidragets storlek skall grundas på 1. antalet medlemmar i åldrarna 7--25 år, 2. antalet lokalavdelningar, och 3. antalet lokala aktiviteter som samlar barn och ungdomar. När det gäller att bestämma storleken av rörligt bidrag till handikapporganisationer, skall särskild hänsyn tas till organisationernas möjligheter att anordna lokala aktiviteter.
Enligt 13 § i förordningen får särskilt bidrag lämnas till en organisation, om organisationens ungdomsverksamhet eller en viss tillfällig verksamhet är av en sådan karaktär att den särskilt bör främjas eller om det finns något annat särskilt skäl för ett sådant bidrag.
Det bör också nämnas att Statens ungdomsråd sedan några år enligt regleringsbrev vid bidragsgivningen skall följa vissa övergripande mål, som nu underställs riksdagen.
Enligt propositionen skall de övergripande målen vara
att främja demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet,
att främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som jämställdhet mellan könen,
att medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar samt
att engagera fler ungdomar i föreningslivet.
Vidare föreslås att bidragsgivningen till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet i ökad utsträckning skall relateras till målen för bidragen.
Enligt regeringens förslag skall bidragssystemet i fortsättningen bestå av grundbidrag och särskilt bidrag. Vidare föreslås att bidragsgivningen skall utvärderas (s. 43).
Regeringen anser att det är viktigt att bidragssystemet bidrar till förnyelse och utveckling inom föreningslivet.
Det framhålls i propositionen att den statliga bidragsgivningen i dag endast i begränsad omfattning är relaterad till målen för bidragen. Regeringen anser att statens stöd motiveras till stor del av att organisationerna och deras verksamhet medverkar till att vissa mål, som är angelägna för ungdomspolitiken och för samhället i stort, kan uppfyllas.
Bidragsprövningen skall göras av Ungdomsstyrelsen. Det generella bidraget bör i fortsättningen kallas grundbidrag. De nuvarande formella kraven för att erhålla bidrag -- vilka i sina huvuddrag återgetts i inledningen till detta avsnitt -- skall fortsätta att gälla samt kompletteras med krav som ställs i relation till de statliga målen för bidragen.
Syftet med bidragsprövningen skall enligt propositionen vara dels att pröva om organisationerna uppfyller de formella kraven, dels att bedöma om statsbidrag till en organisations verksamhet bidrar till att uppfylla målen för bidraget.
Prövningen gentemot målen föreslås ha betydelse för om en organisation skall ges statsbidrag i form av grundbidrag. Bidragets storlek skall dock helt styras av de kriterier som utgörs av de formella kraven.
I propositionen understryks vikten av att de organisationer som mer kontinuerligt får statsbidrag genomgår en återkommande prövning. Vidare uttalas att dispens från bidragskraven avseende grundbidragen bör förekomma endast i undantagsfall. Exempel på dispensfall lämnas (s. 46).
Det särskilda bidraget bör liksom hittills reserveras för sådana organisationer som på grund av sin organisatoriska karaktär inte kan komma i fråga för grundbidrag men som genom sin verksamhet ändå bedöms vara lämpliga att ges ett reguljärt stöd. Bidragsutrymmet för denna kategori skall vara begränsat. En andra del av det särskilda bidraget bör kunna ges till organisationer med särskilt resurskrävande verksamhet som kompensation för de merkostnader som detta innebär. Detta gäller t.ex. ungdomsorganisationer inom handikapprörelsen. Huvuddelen av det särskilda bidraget bör enligt propositionen gå till stöd för förnyelse och utveckling inom föreningslivet.
Ungdomsstyrelsen bör ansvara för att utvärdering av bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna sker. Syftet med en utvärdering av bidragen till organisationerna bör vara att bedöma i vilken utsträckning som fördelningen av statsbidrag leder till att målen uppnås. I propositionen betonas att bidragsutvärderingar måste göras utifrån organisationernas egna värderingar. Vidare anförs att organisationerna har behov av att utvärdera sin egen verksamhet i förhållande till de egna målen för verksamheten. Sådana utvärderingar kan bidra till en kollektivt sett bättre kunskap om organisationernas verksamhet och om det arbete som utförs inom ungdomsorganisationerna (s. 47).
Utskottet behandlar först frågan om övergripande mål för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna.
Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att i det ovan relaterade målet som rör meningsfull fritid bör infogas mål som innebär att ungdomsorganisationerna skall arbeta för att berika kulturlivet och aktivt skapa motbilder till kommersiella mans- och kvinnoideal (yrkande 6).
Enligt vad som framgår av propositionen under rubriken "Meningsfull fritid" bör organisationernas aktiviteter innehållsmässigt ha fritidskaraktär, dvs. ett socialt, samhälleligt eller kulturellt innehåll (s. 45). Enligt utskottets uppfattning är motionens syfte i viss utsträckning således redan tillgodosedd. Utskottet anser det inte vara motiverat att ytterligare detaljreglera riktlinjerna för bidragen. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till övergripande mål för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna.
Då det gäller måluppfyllelsen vill utskottet framhålla följande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att bidragsgivningen i ökad utsträckning bör vara beroende av om organisationerna uppfyller de fastlagda målen. Det är angeläget att Ungdomsstyrelsens krav i detta hänseende redan från början tydliggörs för organisationerna. Detta får dock inte hindra att det -- särskilt i ett inledningsskede -- vid bedömningen tas hänsyn till organisationernas mycket olika förutsättningar. Självfallet är det angeläget att Ungdomsstyrelsen -- i fall där den finner att måluppfyllelsen i något avseende är mindre god -- klargör detta för organisationen så att denna får möjlighet att under den kommande verksamhetsperioden förändra verksamheten. Ett sådant förfarande bör vara ägnat att förhindra att det kommer som en överraskning för en organisation att den inte längre kan påräkna bidrag. Förfarandet torde också underlätta för Ungdomsstyrelsen att upprätthålla kravet på en långtgående måluppfyllelse för rätt till bidrag. Utskottets synsätt står inte i motsättning till vad som anförs i propositionen.
Då det gäller de formella reglerna har en motion väckts.
Frågan om vilka åldersgränser som bör gälla för att organisationerna skall erhålla stöd behandlas i motion Kr406 (fp). Motionären anser att nuvarande regler, som innebär att bidrag utgår till organisationer med medlemmar i åldrarna 7--25 år skall ändras. Enligt motionären tillhör tonåringarna en utsatt grupp som det är viktigt att engagera i ungdomsverksamheter av olika slag. Stödet bör kunna inträda ett par år tidigare än vad som nu är fallet, bl.a. med tanke på möjligheterna till tidigare skolstart. Vidare finns det enligt motionären många aktiviteter för ungdomar över 20 år. Motionären anser att åldersgränserna för bidrag i fortsättningen bör vara 5--21 år.
Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att tonåringarna är en utsatt grupp. Det är därför särskilt angeläget att engagera dem i ungdomsverksamhet av olika slag. Utskottet anser också att de skäl som motionären anför då det gäller åldersgränserna för ungdomsorganisationernas möjlighet att erhålla stöd motiverar att frågan om en ändring av dem utreds. Utskottet anser att frågan bör kunna bli föremål för övervägande inom ramen för den samlade översyn som aviserats från regeringens sida rörande åldersgränserna i samhället. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr406 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att de nuvarande åldersgränserna bör gälla tills vidare. Inte heller någon annan ändring av de formella reglerna bör göras. Som föreslås i propositionen bör bidrag kunna utgå i form av grundbidrag och särskilt bidrag. I likhet med regeringen anser utskottet att bidragsgivningen skall utvärderas.
Ungdomsstyrelsen (D 1)
I propositionen föreslås för budgetåret 1994/95 ett ramanslag på 7 923 000 kronor för Ungdomsstyrelsen. I beloppet ingår medel för myndighetens kommunkontakter, för den tvärsektoriella utredningsverksamheten och för myndighetens utvärderingsinsatser till följd av det målrelaterade bidragssystemet (s. 50).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (D 2)
För innevarande budgetår finns två anslag på statsbudgeten som avser statsbidrag till ungdomsorganisationer, nämligen anslagen Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. och Stöd till internationellt ungdomssamarbete. Enligt regeringens förslag ersätts dessa båda anslag av ett nytt, benämnt Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Från anslaget skall bidrag utgå till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet. Vidare skall medel utgå för en satsning på unga flickor inom föreningslivet. Inom bidragsmedlen bör även särskilda resurser avsättas för att stödja ungdomsorganisationernas egna utvärderingar av sin verksamhet. Liksom tidigare valår bör de politiska ungdomsförbunden ges särskilt stöd för valinformation till ungdomar. Medel bör även avsättas för banbrytande insatser inom ungdomspolitiken. Under anslaget har även medel beräknats för ungdomsforskning samt för aktiviteter inom ungdomsområdet. Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer bör enligt propositionen få stöd för sin internationella verksamhet. Likaledes bör Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte få stöd för informationsinsatser och administrationskostnader inkl. kostnader för att driva EG-programmet Ungdom för Europa.
Sammanlagt bör under anslaget, som föreslås bli reservationsvis betecknat, 111 697 000 kronor anvisas.
Inledningsvis behandlar utskottet två motionsyrkanden som rör frågan om medelsanvisningen för nästa budgetår.
I motion Kr2 (s) föreslås en höjning av anslaget med 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen bör fördelas till de barn- och ungdomsorganisationer som arbetar med målen att engagera invandrarbarn och -ungdomar och med att motverka främlingsfientlighet (yrkande 2). Liknande förslag framställs i yrkande 18 i motion Kr307 (s).
Regeringen har i dagarna beslutat att 2 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden skall användas för stöd till ungdomars insatser mot främlingsfientlighet. Medel kan beviljas till projekt, företrädesvis inom barn- och ungdomsorganisationer, som har till syfte att motverka främlingsfientlighet.
Vidare har regeringen nyligen beslutat inrätta en arbetsgrupp med uppgift att genomföra en ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism under åren 1994--1996. Arbetsgruppen skall utgöra en nationell kommitté för de svenska insatserna i samband med Europarådets ungdomskampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. Arbetsgruppen skall bl.a.
genomföra opinionsbildande insatser, främst riktade till ungdomar,
uppmuntra ungdomar till ett aktivt arbete på lokal nivå,
utarbeta material om olika metoder och verksamhetsformer som uppmuntrar ungdomars egna insatser samt
sprida idéer och erfarenheter som kommer fram genom ungdomskampanjen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att åtgärder vidtas för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Med hänvisning till de betydande satsningar som görs och som planeras -- i samverkan med ungdomsorganisationerna -- anser utskottet att motionerna Kr2 och Kr307 i allt väsentligt är tillgodosedda (yrkandena 2 resp. 18).
Det anförda innebär att regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna.
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser att staten har ett grundläggande ansvar för att det finns ett rikt föreningsliv. Om staten anser att barn- och ungdomsverksamheten skall utvecklas, följer -- enligt motionärerna -- att det skall finnas en ekonomisk grundtrygghet för föreningslivet (yrkande 5). Enligt yrkande 10 i samma motion är föreningslivet beroende -- förutom av staten -- av storleken på anslagen från kommunerna, som minskar anslagsbeloppen. Nedskärningarna av anslagen innebär att föräldrarnas ekonomi blir allt mer avgörande för om ungdomarna kan delta i fritidsaktiviteter.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att barn- och ungdomsorganisationerna får goda möjligheter att utveckla sin verksamhet.
Med anledning av förslagen i utredningsbetänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71) pågår ett beredningsarbete inom regeringskansliet som avser organisationernas möjligheter till ökad sjävfinansiering.
Utskottet anser att riksdagen -- i den mån motionsyrkandena avser en framtida ökning av nivån på förevarande anslag -- inte bör göra något uttalande om förstärkning av förevarande anslag. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört i det föregående avstyrker utskottet yrkandena 5 och 10 i motion Kr2.
I motion Kr2 (s) behandlas frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet. Motionärerna anser att stödet till barn- och ungdomsorganisationerna inte skall påverkas av de kostnader som uppkommer i samband med utvärderingen av organisationernas egen verksamhet. Kostnaderna bör rymmas inom anslaget till Ungdomsstyrelsen (yrkande 4).
Utskottet konstaterar att det i propositionen talas dels om bidragsutvärdering som skall utföras av Ungdomsstyrelsen, dels om organisationsutvärdering som skall utföras av organisationerna själva.
Som redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande har under myndighetsanslaget D 1. Ungdomsstyrelsen särskilda medel beräknats för myndighetens utvärderingsinsatser till följd av det målrelaterade bidragssystemet. Vidare har -- enligt propositionen -- organisationerna behov av att utvärdera sin egen verksamhet i förhållande till de egna målen för verksamheten. Medel för sådan organisationsutvärdering har beräknats under förevarande anslag. Enligt propositionen skall Ungdomsstyrelsen uppmuntra och stödja organisationerna att göra sådan utvärdering (s. 47).
Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att organisationerna -- i den mån de ägnar sig åt utvärdering av sina egna verksamhetsmål -- själva svarar för uppkomna kostnader i samband därmed. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr2 i denna del.
I detta sammanhang behandlar utskottet även ett motionsförslag om stöd till Ungdomens hus. I motion Kr1 (v) anförs att verksamheten vid allaktivitetshus eller Ungdomens hus bygger på ungdomars eget engagemang. I motionen föreslås att kommunerna skall få stöd för en utbyggnad av fler Ungdomens hus (yrkande 17).
En särskild satsning görs för att utveckla nya mötesplatser och träffpunkter för ungdomar sedan hösten 1991. Ansvaret för bidragsfördelningen ligger på Statens ungdomsråd som för ändamålet fördelar medel ur Allmänna arvsfonden. Hittills har sammanlagt 15 miljoner kronor förts över till Ungdomsrådet för denna verksamhet. Avsikten med projektet är att stimulera en utveckling av nya lösningar när det gäller lokaler och mötesplatser för ungdomar. En viktig utgångspunkt för projektet är att flera parter samverkar kring lösningarna. Civilministern har i mars i år i en frågestund i riksdagen berört Ungdomsrådets utvecklingsarbete för att stärka ungdomars inflytande genom de s.k. demokrati- och träffpunktsprojekten och uttalat att hon anser att detta arbete är värdefullt och bör vidareutvecklas i den nya myndigheten, Ungdomsstyrelsen (prot. 1993/94:77 s. 54).
Utskottet anser att projekt såsom Träffpunktssatsningen på ett positivt sätt kan stärka ungdomars känsla av delaktighet i samhället och främja deras möjligheter att ta egna initiativ. Utskottet utgår från att regeringen överväger om det är möjligt att fortsätta projektet eller att starta ett annat projekt av likartat slag.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den möjlighet som finns att med stöd av förordningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler erhålla bidrag för köp eller nybyggnad av sådana samlingslokaler som tillgodoser föreningslivets behov av utrymmen för möten, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller liknande. Bidrag lämnas enligt förordningen även till ombyggnad och standardhöjande reparationer.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr1 yrkande 17 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3)
Under förevarande anslag har beräknats medlemsavgiften i EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa. Mot bakgrund av att fas III av programmet är under beredning kan programkostnaderna för våren 1995 inte beräknas. Regeringen föreslår därför att anslaget skall anvisas förslagsvis. Medelsanvisningen under anslaget föreslås uppgå till 4 500 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att rekryteringen till internationellt ungdomsutbyte bör vara så bred som möjligt och att en social balans bör eftersträvas i ungdomsprogrammet Ungdom för Europa (yrkande 8).
EG:s ungdomsprogram Ungdom för Europa är ett utbytesprogram för ungdomar mellan 15 och 25 år som administreras av Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte. Programmet syftar bl.a. till att främja ungdomsutbyte inom den europeiska gemenskapen för ett ökande antal ungdomar från medlemsstaterna, särskilt gällande regioner där det i vanliga fall finns små möjligheter att delta i sådant utbyte. Så långt möjligt skall programmet främja olika slags ungdomsutbyten för att t.ex. utöka utbytet mellan unga människor med olika social, ekonomisk och kulturell bakgrund.
Utskottet har inhämtat att de grupper som annars inte skulle kunna delta i internationell utbytesverksamhet prioriteras vid uttagningen till programmet. Det gäller t.ex. socialt och fysiskt handikappade ungdomar och invandrarungdomar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr1 i här aktuell del inte påkallar någon riksdagens åtgärd (yrkande 8).
Ungdomar och utbildning
I tre motionsyrkanden framställs förslag som rör utbildningsfrågor.
Motionärerna bakom motion Kr1 (v) anser att de nya gymnasieprogrammen med sin uppdelning i små delkurser förstärker den sociala snedrekryteringen (yrkande 10). Den sociala sammanhållningen av eleverna blir sämre och elever med mindre studievana får svårare att anpassa sig till en studieplan som kräver extrem flexibilitet och studiemotivation, anser motionärerna.
Enligt utskottets uppfattning medförde det tidigare gymnasiesystemet, med ett drygt 20-tal linjer och ett mycket stort antal specialkurser, större risk för social snedrekrytering därigenom att eleverna måste träffa mera definitiva val av inriktning på ett tidigare stadium än i den nya, programbaserade gymnasieskolan. Det är vidare enligt utskottets mening angeläget att gymnasieskolan bidrar till att utveckla flexibilitet hos eleverna, eftersom de i samhälle och arbetsliv efter utbildningen kommer att möta förändringar av olika slag. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1 yrkande 10.
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) befarar vidgade klyftor i skolan. Motionärerna pekar på nedskärningen av resurser och principerna för fördelning av dessa samt på överkompensationen av flertalet privata skolor (yrkande 7).
Utskottet erinrar om att resurstilldelningen till skolan beslutas av resp. kommun. Kommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar får en likvärdig utbildning som uppfyller målen i de av regeringen utfärdade läroplanerna. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Hur resurserna skall fördelas mellan olika skolor i en kommun beslutas av kommunen. Statens bidrag till kommunernas verksamhet utgår utan öronmärkning av hur stora belopp som skall användas för skolverksamhet. Motionsyrkanden om sänkt nivå på det kommunala bidraget till fristående skolor -- motiverade av uppfattningen att nuvarande regler innebär överkompensation -- har nyligen behandlats av riksdagen (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179). Riksdagen avslog yrkandena med hänvisning till att det varit för tidigt för Skolverket att redovisa det kommunala bidragets effekter.
Kulturutskottet har ingen annan uppfattning än utbildningsutskottet. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion Kr2 yrkande 7.
Införandet av ett lärlingssystem i den svenska skolan bör enligt motion Kr3 (nyd) utredas snarast för att ge unga elever en säker grund i ett samhälle med hård konkurrens (yrkande 4).
Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare under detta riksmöte har avslagit yrkanden av motsvarande innebörd (bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). En lärlingsutbildning där eleven kombinerar vissa teoretiska studier med yrkesutbildning i ett anställningsförhållande är redan i dag möjlig att anordna som ett individuellt program i gymnasieskolan. Detta liknar det tyska systemet, med den skillnaden att det sistnämnda innefattar en statlig reglering även av den yrkesutbildning i företagsregi som ingår i lärlingsutbildningen. Så är inte fallet i det svenska systemet. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr3 yrkande 4.
Ungdomar och arbetslöshet
I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som rör arbetslösheten bland ungdomar. Två av yrkandena handlar om särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom ungdomspraktik m.m.
I motion Kr1 (v) anför motionärerna att ungdomar bör stödjas så att de får riktiga arbeten, som inte snedvrider arbetsmarknaden och lönebildningen. Motionärerna avvisar arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU) (yrkande 12).
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser att ungdomspraktiken innebär att ungdomarna inte får riktiga arbeten. Ett system med ungdomsintroduktion bör införas. Detta skulle innebära att ungdomarna efter en praktiktid på fyra månader anställs under åtta månader med rekryteringsstöd (yrkande 8).
Arbetsmarknadsutskottet har under innevarande budgetår vid två tillfällen, i december 1993 och i mars 1994, tagit ställning till frågor som rör ungdomspraktik, ALU och ungdomsintroduktion. Hösten 1993 uttalade utskottet att det förutsatte att en noggrann utvärdering av ungdomspraktiken skulle göras inom ramen för den parlamentariska utredning som skall se över arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning (bet. 1993/94:AU5).
I mars 1994 erinrade arbetsmarknadsutskottet om att det vid flera tillfällen uttalat att ungdomspraktiken är ett exceptionellt medel i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge och att åtgärden är en sistahandslösning när alla övriga åtgärder prövats (bet. 1993/94:AU11 s. 42). Utskottet betonade att ungdomspraktiken är en tillfällig och tidsbegränsad sistahandsåtgärd som inte är avsedd att ersätta yrkesutbildningen inom det reguljära utbildningsväsendet (s. 44). Vidare ansåg utskottet att det skulle vara alltför optimistiskt att i nuvarande läge inleda en nedtrappning eller avveckling av ungdomspraktiken och införa ett system med ungdomsintroduktion. Prognoserna om en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet nödvändiggör en hög nivå på ungdomspraktiken, menade utskottet. Vidare instämde utskottet med motionärerna i det angelägna i att ungdomar i större utsträckning får reguljära anställningar och menade att de förändringar av ungdomspraktiken som trädde i kraft den 1 januari i år just har detta syfte. Utskottet framhöll att möjligheten till anställning med rekryteringsstöd efter sex månaders ungdomspraktik varit möjlig alltsedan systemet med ungdomspraktik infördes (s. 45).
Kulturutskottets bedömning skiljer sig inte från arbetsmarknadsutskottets. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr1 yrkande 12 och Kr2 yrkande 8.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör mål för ungdomsarbetslöshetspolitiken m.m.
I motion Kr3 (nyd) framhålls att arbetslösheten bland 55--64-åringar utgör en fjärdedel av den arbetslöshet som drabbat ungdomar. Motionären hemställer att ett mål för arbetsmarknadspolitiken skall vara att ungdomars arbetslöshet inte skall överstiga 55--64-årsgruppens (yrkande 1). I samma motion begärs en konsekvensanalys av ungdomars möjlighet till arbete om äldre lämnar arbetsmarknaden (yrkande 5).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är synnerligen angeläget att nedbringa arbetslösheten bland ungdomar. Av den anledningen har -- som framgår av det föregående -- betydande arbetsmarknadspolitiska insatser gjorts. Även på många andra samhällsområden har åtgärder vidtagits. Här kan nämnas utbyggnaden av ett tredje gymnasieår, fler platser i högskolan, infrastruktursatsningar, ROT-verksamhet.
Vidare vill utskottet framhålla att den nyligen tillsatta parlamentariska utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning bl.a. har i uppdrag att kartlägga arbetslöshetens struktur samt föreslå till vilka grupper arbetsmarknadspolitiken i första hand skall riktas (dir. 1993:132).
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr3 yrkandena 1 och 5.
Ungdomar och bostäder
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) behandlar ungdomars situation på bostadsmarknaden. I motionen framhålls bl.a. att ungdomar i detta sammanhang är en svag grupp, eftersom de ännu inte är etablerade. Kommunerna bör -- anser motionärerna -- återigen få möjlighet att införa effektivt fungerande bostadsförmedlingar (yrkande 9).
Bostadsutskottet har nyligen i sitt av riksdagen behandlade betänkande 1993/94:BoU15 behandlat vissa motionsförslag som anknyter till ungdomars boende och till kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. I betänkandet anförs bl.a. att en del av det bostadspolitiska förändrings- och förenklingsarbetet har inriktats på att avreglera den statliga styrningen av det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen. Utgångspunkten för detta arbete har varit att staten kan ha förtroende för att kommunerna självmant vidtar de åtgärder som kan behövas för att alla invånare skall få godtagbara bostäder (bet. s. 22).
Det är således i första hand en uppgift för kommunerna att ta ansvar för bostadsbyggandet inom sitt område medan riksdagen och regeringen har att ombesörja att de ekonomiska och legala instrumenten tillskapas. I enlighet härmed är det främst kommunerna som har att svara för att bostadsproduktionen får en utformning och omfattning som svarar mot de lokala behoven (bet. s. 24).
Kulturutskottet intar samma ståndpunkt i denna fråga som bostadsutskottet. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om den i det föregående nämnda Generationsutredningen, som har i uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att underlätta unga människors etablering bl.a. på bostadsmarknaden (dir. 1992:107).
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr2 yrkande 9.
Sociala frågor m.m.
I två motionsyrkanden tas frågor upp som rör ungdomars sociala situation.
Det finns -- anför motionärerna bakom motion Kr1 (v) -- ekonomiska och sociala orättvisor inom ungdomsgenerationen. Många ungdomars levnadsvillkor försämras i snabb takt genom arbetslöshet och bostadslöshet. Att inte satsa på ungdomen är inte bara en förlust för ungdomarna själva utan också för samhället (yrkande 2).
I motion Kr3 (nyd) anförs att beroendet av socialbidrag bland unga medborgare ökar i snabb takt. Konkreta ambitioner för att förändra denna trend efterlyses i motionen (yrkande 3).
Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet självfallet inte har någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller synen på betydelsen av att satsa på de unga.
Den besvärliga ekonomiska situation, i vilken många ungdomar befinner sig i dag, och det ökande behovet av socialbidrag bland unga har sin huvudsakliga grund i ungdomsarbetslösheten. Utskottet har i det föregående redovisat en rad åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med arbetslöshetsproblematiken. Utskottet vill även i detta sammanhang erinra om det arbete som bedrivs av Generationsutredningen och som går ut på att ungdomars levnadsvillkor i ekonomiskt och socialt hänseende skall analyseras. Generationsutredningen skall -- som nämnts i ett tidigare avsnitt i detta betänkande -- lämna konkreta förslag till åtgärder för att underlätta unga människors etablering i samhället.
Utskottet vill tillägga att Socialtjänstkommittén har i uppdrag att se över socialtjänstlagens regler om rätt till bistånd. I direktiven till utredningen berörs särskilt samhällets insatser för barn och ungdomar (dir. 1991:50). Kommittén kommer enligt uppgift att avlämna sitt huvudbetänkande sommaren 1994.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr1 yrkande 2 och Kr3 yrkande 3.
Motionärerna bakom motion Kr1 (v) påpekar att socialnämnder och kommuner har ett ansvar för att utsatta ungdomar får det stöd de behöver och inte far illa. I takt med nedskärningarna i kommunerna försummas de förebyggande insatserna för barn och ungdomar. Kommunerna bör därför enligt motionärerna åläggas att arbeta fram barn- och ungdomsplaner. Med hjälp av sådana planer kan man få fram underlag till minimikrav på ungdomars rätt till stöd (yrkande 16).
Socialtjänstkommittén har bl.a. i uppdrag att se över kommunernas socialbidragsnormer och socialtjänstens framtida inriktning och organisation. Enligt uppgift kommer, som ovan angetts, kommittén att avlämna sitt huvudbetänkande sommaren 1994. Socialstyrelsen fick år 1992 regeringens uppdrag att i samråd med andra myndigheter följa utvecklingen av barns villkor i samhället med anledning av det förnyelse- och omställningsarbete som pågår i kommuner och landsting.
Utskottet anser att det pågående utredningarbetet och regeringens fortsatta beredning av ärendet bör avvaktas innan riksdagen tar ställning i den av motionärerna aktualiserade frågan. Utskottet avstyrker därför motion Kr1 yrkande 16.
I motion Kr1 (v) föreslås att en försöksverksamhet skall startas med att subventionera kondomer till unga i syfte att förhindra ofrivilliga ungdomsgraviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar (yrkande 9).
Socialutskottet har nyligen i sitt av riksdagen behandlade betänkande 1993/94:SoU20 behandlat ett snarlikt yrkande och då anfört att frågan om subventionering av preventivmedel i första hand är en fråga för landstingen samt att Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen driver ett projekt på området. Socialutskottet ansåg inte att riksdagen med anledning av motionskrav borde ta något initiativ.
Kulturutskottet gör samma bedömning som socialutskottet. Motion Kr1 yrkande 9 avstyrks således.
I samma motion, motion Kr1 (v), talas om de förvridna kroppsideal som många unga har. Motionärerna pekar på problemet med missbruk av anabola steroider. Vidare anförs att åtgärderna för att förebygga anorexi och bulimi måste byggas ut samt att resurserna till hälsofrämjande åtgärder måste fördelas jämnt mellan flickor och pojkar (yrkande 18).
Dopningsproblematiken följs av Folkhälsoinstitutet. Vidare har socialutskottet nyligen i det ovan nämnda betänkandet 1993/94:SoU20 behandlat yrkanden med krav på åtgärder mot dopning och bl.a. anfört att regeringen under våren har för avsikt att tillkalla en särskild utredning med parlamentarisk medverkan för att göra en samlad översyn av omfattningen och följderna av missbruket av dopningsmedel. Enligt socialutskottet bör den kommande översynen inte föregripas.
Även frågor om anorexi och bulimi följs av Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Folkhälsoinstitutet, som arbetar med förebyggande folkhälsoarbete, söker sprida kunskap och erfarenheter om ätstörningar och om hur man kan förebygga dem. Socialstyrelsen avser att följa utvecklingen när det gäller behandling av ätstörningar.
Liksom socialutskottet anser kulturutskottet att den kommande översynen av dopningsproblem inte bör föregripas. Motionsyrkandet i övrigt motiverar enligt kulturutskottets uppfattning inte heller någon riksdagens åtgärd. Motion Kr1 yrkande 18 avstyrks därför.
Kulturutskottet vill tillägga att frågor rörande forskning om dopning och idrottsanorexi nyligen utförligt behandlats av kulturutskottet i betänkande 1993/94:KrU11 om idrott.
Ungdomar och kultur
I motion Kr258 (s) erinras om den treåriga satsning som gjordes på ungdomars eget skapande inom ramen för arvsfondsmedel och som benämndes Kulturbudkavlen. I motionen föreslås att Barn- och ungdomsdelegationen med arvsfondsmedel skall stödja en Kultur- och mediebudkavle som även inbegriper medieprojekt (yrkande 5). I motion Kr307 (s) framförs liknande förslag (yrkande 57).
Barn- och ungdomsdelegationens satsning Kulturbudkavlen pågick under tre år med början den 1 juli 1989. Stöd lämnades till olika typer av kulturprojekt där ungdomars egen skaparkraft sattes i centrum. De flesta projekten byggde på samarbete mellan professionella kulturarbetare och ungdomar.
Den typ av kultur- och medieprojekt som motionärerna tar upp kan fortfarande och kommer även i fortsättningen att kunna stödjas genom medel ur Allmänna arvsfonden. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna Kr258 yrkande 5 och Kr307 yrkande 57.
Kulturen är en av de viktigaste krafterna för att ungdomars kreativitet skall utvecklas till något odelat positivt, anser motionärerna bakom motion Kr2 (s). De hänvisar till att Sverige genom att ratificera FN:s barnkonvention påtagit sig vissa förpliktelser på kulturens område, vilket inte i tillräcklig grad har påverkat anslagen på kulturområdet. Motionärerna framhåller bl.a. att nedskärningar på kulturens område i kommuner och landsting i hög grad drabbar barn och ungdom. Motionsyrkandet syftar till att större insatser skall göras för barns och ungdomars kultur (yrkande 11).
Både regering och riksdag har under senare år uppmärksammat behovet av kulturpolitiska insatser riktade till barn. I direktiven till den parlamentariska utredningen om kulturpolitikens utformning, den s.k. Kulturutredningen, framhålls att det ändå finns starka skäl som talar för att denna aspekt på kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i förgrunden i framtiden. Utredningen har därför fått i uppdrag att redovisa lämpliga vägar för att förstärka kulturens ställning bland barn och ungdom (dir. 1993:24).
Behovet av satsningar på barn- och ungdomskultur har vid flera tillfällen våren 1994 understrukits av utskottet (bet. 1993/94:KrU17 och 1993/94:KrU18).
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr2 yrkande 11.
I motion Kr1 (v) framhålls att bibliotekens verksamhet -- även den som bedrivs vid skolbiblioteken -- är en av de viktigaste kulturpolitiska satsningarna för barn och ungdomar. Motionärerna föreslår att biblioteksverksamheten skall prioriteras (yrkande 15).
De senaste åren har biblioteksfrågor varit föremål för en omfattande debatt mot bakgrund av befarade och delvis genomförda kommunala nedskärningar inom bibliotekssektorn. I sitt betänkande 1991/92:KrU32 konstaterade kulturutskottet att ansvaret för folkbiblioteken vilar på kommunerna och att folkbiblioteken är de äldsta kommunala kulturinstitutionerna. Biblioteken är -- menade utskottet -- en mötesplats för unga och gamla. I det lilla samhället eller i förorten svarar biblioteken -- vid sidan av bokutlåningen -- ofta för merparten av det lokala kulturutbudet. Biblioteken utgör därmed stommen i det svenska kulturlivet, ansåg utskottet. Utskottet intar fortfarande samma ståndpunkt i denna fråga. Utskottet vill tillägga att övergripande biblioteksfrågor även har behandlats i bet. 1992/93:KrU17 och bet. 1993/94:KrU18.
Vidare hänvisar utskottet till den möjlighet till fördjupad prövning av bibliotekens roll i kulturpolitiken som finns inom ramen för Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Flyktingfrågor
I motion Kr1 (v) behandlas en rad frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar. Bl.a. föreslås att barn och ungdomar som håller sig gömda i Sverige för att undkomma utvisning skall erbjudas en ny asylutredning. I syfte att bevaka dessa personers intressen bör -- anser motionärerna -- en god man utses åt dem. Motionärerna anser att barn och ungdomar inte skall få tas i förvar och framhåller också att större uppmärksamhet bör ägnas barn och ungdomar med psykiska symptom som uppstått på grund av svåra krigsupplevelser m.m. (yrkande 7).
Flyktingbarnens situation har vid olika tillfällen behandlats av socialförsäkringsutskottet.
I proposition 1991/92:138 föreslogs att barn under 16 år inte skulle få tas i förvar annat än vid avvisning med omedelbar verkställighet. Socialförsäkringsutskottet ansåg i sitt betänkande 1992/93:SfU3 att det ytterst alltid måste finnas en möjlighet att mot barnens och familjens vilja verkställa beslut även i andra avvisningsfall och i utvisningsfall. Utskottet föreslog i stället att förvar av barn aldrig skulle få tillgripas, förrän man först prövat att ställa barnet under uppsikt. Först när ett försök att få ett barn som ställts under uppsikt att frivilligt medverka till en avresa misslyckats, skall förvar kunna tillgripas vid ett senare tillfälle för att möjliggöra ett avlägsnande från landet. Riksdagen antog ändrade förvarsbestämmelser i enlighet med utskottets förslag. De nya bestämmelserna gäller fr.o.m. den 1 januari 1993.
Riksdagen har även härefter på förslag av socialförsäkringsutskottet i betänkande 1993/94:SfU5 avslagit motioner med förslag om totalförbud mot att ta barn i förvar. Socialförsäkringsutskottet förutsatte i sitt betänkande att regeringen noga följer tillämpningen av de nya reglerna. Utskottet förutsatte också att den parlamentariska Invandrar- och flyktingkommittén (dir. 1993:1) i sitt arbete kommer att diskutera förvarsreglerna när förslag om den framtida flyktingpolitiken utarbetas. Kommitténs arbete skall vara avslutat den 1 mars 1995.
Socialförsäkringsutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:SfU11 behandlat bl.a. frågor om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. och om flyktingbarnens situation. I enlighet med betänkandet skall asylsökande barn och ungdomar i fortsättningen i princip ha rätt till samma hälso- och sjukvård som här i landet bosatta barn. Socialförsäkringsutskottet ansåg det viktigt att särskilt barnens situation uppmärksammas i asyl- och kommunmottagandet och framhöll att en hel del åtgärder under senare tid har vidtagits för att öka kunskapen om barnens behov och finna lämpliga åtgärder att på ett bättre sätt tillgodose dessa behov. Bl.a. angav utskottet att regeringen i juli 1993 uppdragit åt Invandrarverket och Socialstyrelsen att utvärdera det kommunala mottagandet av barn och ungdomar med flyktingbakgrund som kommit hit utan vårdnadshavare. Vidare angavs att Invandrarverket och Socialstyrelsen på begäran av riksdagen (bet. 1992/93:SfU3) hade fått regeringens uppdrag att närmare utreda förhållandena för de barn som hålls gömda för att undgå verkställighet av ett avvisningsbeslut. Socialförsäkringsutskottet förutsatte att regeringen utformar ett samlat åtgärdsprogram för att förbättra flyktingbarnens situation för att på så sätt ta till vara utredningsresultaten.
Situationen för de gömda flyktingbarnen behandlades nyligen (i april 1994) i bet. 1993/94:SfU14. Därvid förelåg ett motionsyrkande om sådan förnyad asylutredning som föreslås i motion Kr1. Socialförsäkringsutskottet hänvisade bl.a. till att Socialstyrelsens och Invandrarverkets rapport om de ensamma resp. gömda flyktingbarnen skulle föreligga inom kort. Utskottet ansåg inte att något riksdagens uttalande var påkallat.
De två myndigheterna har nyligen redovisat sina uppdrag i två rapporter, Gömd -- för att undvika avvisning. En rapport om gömda barn i Sverige resp. Ensam. En rapport om flyktingbarn utan vårdnadshavare i Sverige.
I den senare rapporten behandlas bl.a. frågan om god mans-förhållandet. De båda myndigheterna föreslår en översyn av gällande regler för barnens rättsliga skydd samt att samtliga flyktingbarn -- i avvaktan på en förändring av lagstiftningen -- skall erhålla en kontaktman eller kontaktfamilj enligt socialtjänstlagens föreskrifter.
Kulturutskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare inställning såvitt gäller förvarstagande av barn. Utskottet anser vidare att regeringens ställningstagande med anledning av Invandrarverkets och Socialstyrelsens rapporter bör avvaktas. Något uttalande från riksdagens sida i övrigt är inte påkallat.
Utskottet vill tillägga att regeringen den 14 april 1994 beslutat om en förordning som skall komplettera utlänningslagens regler. Bestämmelserna i förordningen innebär att asylsökande barn och barnfamiljer som har ansökt om asyl före den 1 januari 1993 skall få stanna i Sverige av humanitära skäl om inte särskilda skäl talar emot det. Med barn avses barn och ungdomar som den 1 januari 1993 var under 18 år.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr1 yrkande 7.
I motion Kr3 (nyd) framförs synpunkter av innehåll att många ungdomar är kritiska mot den nuvarande flyktingpolitiken. Klotter och brist på respekt för andra människor kan vara reaktioner på det utanförskap som drabbar tusentals ungdomar. Motionsyrkandet synes syfta till åtgärder mot främlingsfientlighet (yrkande 2).
Utskottet anser att den omständigheten att vissa ungdomsgrupper kan vara missnöjda med innehållet i flyktingpolitiken -- trots att den tillkommit i demokratisk ordning -- inte får tas till intäkt för åtgärder som inte är accepterade i samhället. Däremot står det envar fritt att argumentera för en ändring av innehållet i politiken. Detta får dock inte ta sig uttryck i främlingsfientlighet.
Utskottet har i det föregående redovisat en del av de åtgärder som vidtagits från regeringens sida i detta syfte. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Övergripande frågor om organisationsstöd m.m.
I det följande behandlas motionsyrkanden av övergripande karaktär som avser stöd till organisationer.
Yrkande 1 i motion Kr419 (nyd) syftar till att uppföljningen och utvärderingen av organisationsbidragens effekter skall förbättras.
Enligt utskottets mening är det angeläget att målen för bidragsgivningen uppnås. Utskottet erinrar i sammanhanget om vad som sagts i ett föregående avsnitt i detta betänkande om att den statliga bidragsgivningen till barn- och ungdomsorganisationerna i fortsättningen i högre grad skall målrelateras, vilket även ställer krav på arbete med utvärdering och uppföljning. Vidare kan här erinras om att en utvärdering av statsbidragen till folkbildningsverksamhet påbörjas i dagarna av en särskild utredare (dir. 1994:12). I övrigt kan tilläggas att beredningsarbete pågår inom regeringskansliet med anledning av de förslag som lagts fram i betänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71).
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som således avstyrks.
I samma motion tas frågan om uppdragsersättning och upphandling upp. Sålunda föreslås att föreningar skall få viss uppdragsersättning och att medlemmarnas ansvar för organisationens intäkter skall öka. Motionärerna anser att t.ex. Röda Korsets hjälpinsatser ligger inom ramen för principen om uppdragsersättning (yrkande 2). Vidare bör ett konkurrensriktigt upphandlingsförfarande tillämpas vid köp av tjänster från organisationer. Ett sådant förfarande skulle medföra en effektivisering av och därmed en kostnadsreduktion för de uppgifter myndigheterna genomför med utnyttjande av bl.a. föreningar och andra organisationer (yrkande 8).
De frågor som aktualiseras i motionen behandlas i det ovan nämnda betänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71). Utredaren konstaterar att organisationer med olika verksamhetsinriktning ofta är bäst lämpade att utföra verksamheter som statsmakterna önskar främja. Uppdragsersättningsmodellen ställer mycket stora krav på klara mål för verksamheten och en tydlig definition från statsmakternas sida, framhåller utredaren (s. 58). I betänkandet berörs även frågan om upphandlingsförfarande, en modell som föreslagits för det statliga bidraget till de frivilliga försvarsorganisationerna i betänkandet (SOU 1992:132) Frivillig verksamhet för totalförsvaret. Regeringen har sedermera i budgetpropositionen dock valt att inte följa utredningsförslaget i denna del (prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. 1993/94:FöU9, rskr. 1993/94:295).
Enligt utskottets mening bör det ställningstagande som regeringen kan göra med anledning av utredningsförslagen i det tidigare nämnda betänkandet Organisationernas bidrag inte föregripas. Utskottet avstyrker således motion Kr419 yrkandena 2 och 8.
Två av yrkandena i motion Kr419 syftar till bidragssanering. Motionärerna föreslår att organisationsbidrag aldrig skall få överstiga 50 % av medlemsintäkterna, utom då det gäller uppdragsersättningar och stöd till ungdomsidrott (yrkande 3). I syfte att minimera kostnaderna för bidragsprövningen och bidragsutbetalningen föreslås att det minsta bidragsbelopp som kan utgå bestäms till 150 % av basbeloppet (yrkande 4).
Enligt utskottets mening är det angeläget att organisationerna ges möjlighet att utvecklas på egen hand och minska sitt bidragsberoende. Som framgår av ett föregående avsnitt i detta betänkande lämnas förslag till ökade intäktsmöjligheter i regeringens proposition om ny lotterilag som för närvarande behandlas av utskottet.
Utskottet vill tillägga att organisationsbidragen behandlas under flera huvudtitlar i statsbudgeten och inom flera utskott i riksdagen. Frågan om storleken på bidragen och vilka bidragsregler som i övrigt skall gälla bedöms områdesvis. Utskottet är inte berett att förorda sådana generella regeländringar av de aktuella stödsystemen som motionärerna avser.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr419 yrkandena 3 och 4.
Vidare föreslås i samma motion en generell besparing på organisationsbidragen med 20 % för budgetåret 1994/95, med ytterligare 20 % för budgetåret 1995/96 och med 10 % för budgetåret 1996/97 (yrkande 5). Den föreslagna minskningen av bidragen föreslås gälla även bidrag till politiska organisationer (yrkande 6).
Utskottet har vid de två föregående riksmötena behandlat liknande yrkanden om en minskning av organisationsbidragen. I utskottets betänkande 1991/92:KrU14 redogjorde utskottet för fördelningen av statsbidragen enligt en rapport från Statskontoret, Statligt föreningsstöd -- en kartläggning (1991:6). Enligt rapporten uppgick det statliga stödet budgetåret 1989/90 till föreningslivet till ca 7,5 miljarder kronor. Utskottet konstaterade att en mycket stor del av nämnda belopp avsåg stöd som inte kan betraktas som organisationsstöd i egentlig mening. I beloppet inkluderades 1 891 miljoner kronor till humanitärt stöd som kanaliseras via hjälporganisationer. Vidare avsåg 2 088 miljoner kronor lönebidrag. Därutöver -- framhöll utskottet -- anvisas medel för stöd till organisationer för vitt skilda ändamål och med vitt skilda syften under ett stort antal anslag. Utskottet erinrade om att medelsanvisning över statsbudgeten prövas av riksdagen för varje bidragsområde efter bedömning i de olika utskotten. I kulturutskottet bereds frågor om storleken på bidragen till ungdomsorganisationerna, idrottsrörelsen, trossamfunden och andra folkrörelser samt till studieförbunden. Utskottet erinrade också om att det står varje ledamot fritt att framställa yrkanden om minskningar av den medelsanvisning till visst ändamål som föreslagits i budgetpropositionen även om han eller hon inte väckt motion i frågan. Utskottet ansåg -- med hänsyn till vad som anförts -- att det saknades skäl att pröva motionsförslag om nedskärning i relation till varje anslag som avser organisationsstöd. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet. Liknande motionsyrkande avstyrktes våren 1993 (bet. 1992/93:KrU12).
Utskottet intar samma ståndpunkt som vid de två föregående riksmötena.
Utskottet vill med anledning av motionskravet rörande stödet till de politiska partierna tillägga följande. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har nyligen i rapporten Det offentliga stödet til partierna -- inriktning och omfattning sökt klargöra den totala omfattningen av offentligt stöd till partier, det offentliga stödets betydelse och vilka alternativ som finns till offentligt stöd (Ds 1994:31). Vidare har riksdagen tidigare i vår beslutat om en sänkning av partistödet med 10 % (bet. 1993/94:KU32, rskr. 1993/94:165).
Med det anförda avstyrks motion Kr419 yrkandena 5 och 6.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr1 yrkandena 1 och 3 och motion 1993/94:Kr2 yrkande 1 godkänner regeringens förslag om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken,
res. 1 (s)
2. beträffande de offentliga stödjande insatserna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkandena 11 och 14,
men. (v) - delvis
3. beträffande ideella organisationer
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 13 och 1993/94:Kr2 yrkande 6,
res. 2 (s)
4. beträffande en referensgrupp
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 5,
men. (v) - delvis
5. beträffande Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter och verksamhetsinriktning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Kr1 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande övergripande mål för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr1 yrkande 6 godkänner regeringens förslag om övergripande mål för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna,
men. (v) - delvis
7. beträffande måluppfyllelsen
att riksdagen godkänner regeringens förslag om att bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna i ökad utsträckning skall relateras till målen för bidragen,
8. beträffande riktlinjer i övrigt för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna
att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits i fråga om riktlinjer för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna i den mån riktlinjerna inte har behandlats under momenten 6 och 7,
9. beträffande åldersgränser
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr406 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande åldersgränser,
10. beträffande medelsanvisningen för Ungdomsstyrelsen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 7 923 000 kr,
11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr2 yrkande 2 och 1993/94:Kr307 yrkande 18 till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 111 697 000 kr,
res. 3 (s)
12. beträffande den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkandena 5 och 10,
res. 4 (s)
13. beträffande frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 4,
res. 5 (s)
14. beträffande stöd till Ungdomens hus
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 17,
15. beträffande medelsanvisningen till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1994/95 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr,
16. beträffande rekryteringen till internationellt ungdomsutbyte
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 8,
17. beträffande de nya gymnasieprogrammen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 10,
18. beträffande vidgade klyftor i skolan
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 7,
res. 6 (s) men. (v) - delvis
19. beträffande ett lärlingssystem
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkande 4,
res. 7 (nyd)
20. beträffande ungdomspraktik m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 12 och 1993/94:Kr2 yrkande 8,
res. 8 (s)
21. beträffande mål för ungdomsarbetslöshetspolitiken m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkandena 1 och 5,
22. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 9,
res. 9 (s)
23. beträffande frågan om ungdomars sociala situation
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 2 och 1993/94:Kr3 yrkande 3,
24. beträffande barn- och ungdomsplaner
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 16,
men. (v) - delvis
25. beträffande en försöksverksamhet med att subventionera kondomer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 9,
26. beträffande förvridna kroppsideal
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 18,
men. (v) - delvis
27. beträffande en Kultur- och mediebudkavle
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr258 yrkande 5 och 1993/94:Kr307 yrkande 57,
res. 10 (s)
28. beträffande större insatser för barns och ungdomars kultur
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr2 yrkande 11,
res. 11 (s)
29. beträffande prioritering av biblioteksverksamheten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 15,
30. beträffande frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr1 yrkande 7,
men. (v) - delvis
31. beträffande flyktingpolitiken
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr3 yrkande 2,
32. beträffande utvärdering av organisationsbidragens effekter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkande 1,
res. 12 (nyd)
33. beträffande uppdragsersättning och upphandling
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 2 och 8,
res. 13 (nyd)
34. beträffande bidragssanering
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 3 och 4,
res. 14 (nyd)
35. beträffande besparing på organisationsbidragen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr419 yrkandena 5 och 6.
res. 15 (nyd)
Stockholm den 5 maj 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet konstaterar inledningsvis" och slutar med "till riktlinjer" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de riktlinjer för ungdomspolitiken som regeringen föreslagit är av övergripande karaktär. Samma förhållande gäller förslaget i motion Kr1 (v). Utskottet anser därför att de i motion Kr2 (s) angivna riktlinjerna i stället bör antas av riksdagen.
Utskottets ställningstagande innebär att riktlinjerna för ungdomspolitiken skall utgå från FN:s konvention om barnens rättigheter och från de rättigheter som ungdomar har och som närmare redovisas i motion Kr2. Vidare bör det av riktlinjerna framgå att föräldrar, familj och övriga vuxna har skyldighet att se till att alla barn och ungdomar får en god uppväxt samt att samhället, i första hand kommunerna, har skyldighet att se till att alla barn och ungdomar får en god start i livet. Det politiska ansvaret måste vara tydligt. Ett av de viktigaste målen för ungdomspolitiken är ungdomars framtidstro. Vidare bör riktlinjerna utgå från att offentliga insatser för ungdomar skall bygga på ungdomars eget engagemang och att arbetet med ungdomsfrågor skall utgå från en helhetssyn på ungdomars vardag och villkor, vilket kräver en bättre samverkan mellan samhällets olika sektorer. Slutligen är det angeläget att ungdomspolitiken ges en långsiktig inriktning. Konsekvenserna för kommande generationer bör således vägas in i de politiska besluten.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr2 yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag och motion Kr1 yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 1 och med avslag på propositionen och motion 1993/94:Kr1 yrkandena 1 och 3 godkänner vad utskottet anfört om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken,
2. Ideella organisationer (mom. 3)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 6 avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr2 (s) anser utskottet att det politiska ansvaret måste vara tydligt. Ideella organisationer och frivilligt arbete utgör ett komplement till samhällets insatser och kan inte ersätta det gemensamma ansvaret. Liknande tankar har också framförts i motion Kr1 (v). Utskottet tillstyrker därmed motionerna Kr1 yrkande 13 och Kr2 yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ideella organisationer
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr1 yrkande 13 och 1993/94:Kr2 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 11)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "medelsanvisning tillstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr2 (s) och Kr307 (s) anser utskottet att det är angeläget att åtgärder vidtas för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Utskottet välkomnar därför de satsningar som kommer att genomföras av den nationella kommitté som skall ha i uppdrag att starta en ungdomskampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. Vidare erinrar utskottet om att det i propositionen uttalas att Ungdomsstyrelsen bör uppmuntra de ideella organisationerna att engagera fler invandrarungdomar i sin verksamhet, vilket står i överensstämmmelse med vad som framförts i de två nämnda motionerna. För att uppnå detta syfte bör emellertid särskilda resurser, nämligen 2 miljoner kronor, tillföras förevarande anslag utöver regeringens förslag. Denna förstärkning av anslaget skall användas för att fördelas bland de barn- och ungdomsorganisationer som arbetar med att engagera invandrarbarn och -ungdomar och med att motverka främlingsfientlighet. Utskottet tillstyrker således motionerna Kr2 yrkande 2 och Kr307 yrkande 18.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr2 yrkande 2 och 1993/94:Kr307 yrkande 18 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 113 697 000 kr,
4. Den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna (mom. 12)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Kr2" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att det är angeläget att eventuella nedskärningar av anslagen till föreningslivet inte skall försämra ungdomars möjlighet att delta i föreningsverksamhet. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr2 (s) och som innebär att det är angeläget att föreningarna har en ekonomisk grundtrygghet och att staten har det grundläggande ansvaret för ett rikt föreningsliv. Motionsyrkandena tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkandena 5 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet (mom. 13)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i enlighet med vad som framförs i motion Kr2 (s) -- att det är rimligt att de kostnader som kan uppkomma när ungdomsorganisationerna själva skall utvärdera sin egen verksamhet finansieras med medel från Ungdomsstyrelsens förvaltningsanslag.
Utskottet tillstyrker således motion Kr2 yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Vidgade klyftor i skolan (mom. 18)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Kulturutskottet har" och slutar med "Kr2 yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i likhet med motionärerna bakom motion Kr2 (s) -- att den ekonomiska överkompensationen av privata skolor bidrar till vidgade klyftor och segregation på skolans område. Rätten att välja skola är positiv. Samtidigt är det angeläget att slå vakt om en gemensam skola och att söka uppnå en bra skola för alla barn. Resurserna till skolan skall -- anser utskottet -- fördelas efter de behov som finns i den enskilda skolan för att därefter fördelas efter de behov som finns hos enskilda elever. Föräldrar och barn över hela landet skall tryggt kunna välja närmaste skola för barnens skolgång. Skollagens 9 kap. 6 § bör enligt utskottets mening ändras och lokala system med s.k. skolpeng bör avskaffas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom.
Utskottet tillstyrker motion Kr2 yrkande 7.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande vidgade klyftor i skolan
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr2 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Ett lärlingssystem (mom. 19)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "Kr3 yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det motiverat att -- i syfte att ge eleverna en säker grund i ett samhälle med hård konkurrens -- utreda om det tyska lärlingssystemet kan anpassas till den svenska skolan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr3 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande ett lärlingssystem
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr3 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ungdomspraktik m.m. (mom. 20)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Kulturutskottets bedömning" och slutar med "Kr2 yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet gör en annan bedömning än arbetsmarknadsutskottet. Kulturutskottet anser att ungdomspraktiken innebär att ungdomarna inte får riktiga arbeten och att den t.o.m. tränger undan riktiga arbeten. Utskottet anser därför -- i enlighet med vad som anförs i motion Kr2 (s) -- att ett system med ungdomsintroduktion bör införas och att ungdomarna efter en praktiktid på fyra månader skall anställas under åtta månader med rekryteringsstöd. Utskottet vill understryka att målsättningen skall vara att ungdomarna därefter får en tillsvidareanställning. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr2 yrkande 8 och med anledning av motion Kr1 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande ungdomspraktik m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 8 och med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Ungdomars situation på bostadsmarknaden (mom. 22)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Kulturutskottet intar" och slutar med "Kr2 yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr2 (s) att det är angeläget att kravet på kommunerna att anordna bostadsförmedling snarast återinförs liksom möjligheten för regeringen att förordna om kommunal bostadsförmedling. Enligt utskottets mening bör återinförandet av en sådan reglering underlätta för ungdomarna att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget i motion Kr2 yrkande 9 tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. En Kultur- och mediebudkavle (mom. 27)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Den typ" och slutar med "yrkande 57" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att uppmuntra barns och ungdomars egen skaparkraft. Den treåriga satsning på ungdomars eget skapande, som benämndes Kulturbudkavlen, finansierades med arvsfondsmedel. Utvärderingen av projektet har visat att ungdomars egna initiativ uppmuntrades i stor utsträckning. I samband med projektet upptäcktes många mycket duktiga ledare, vilkas erfarenhet även bör tas till vara framöver. Utskottet anser att det -- i enlighet med förslagen i motionerna Kr258 (s) och Kr307 (s) -- är motiverat att fortsätta verksamheten som bör benämnas Kultur- och mediebudkavlen. Bidrag bör -- som framgår av namnet på verksamheten -- även kunna utgå till medieprojekt och till projekt som kombinerar olika genrer.
Med hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna Kr258 yrkande 5 och Kr307 yrkande 57.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande en Kultur- och mediebudkavle
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr258 yrkande 5 och 1993/94:Kr307 yrkande 57 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Större insatser för barns och ungdomars kultur (mom. 28)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "Kr2 yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att kulturen är en av de viktigaste krafterna för att ungdomars kreativitet skall utvecklas till något odelat positivt.
Utskottet konstaterar att nedskärningar på kulturens område i kommuner och landsting i hög grad drabbat barn och ungdom och att nedskärningarna förväntas öka under innevarande kalenderår. För att hejda denna utveckling borde regeringen -- med tanke på att staten bör vara ett föredöme för kommunerna -- ha föreslagit en resursförstärkning av sådan kulturell verksamhet som riktar sig till barn och ungdom. Utskottet anser följaktligen att det är angeläget att de statliga satsningarna på barns och ungdomars kultur tillåts öka. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr2 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande större insatser för barns och ungdomars kultur
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr2 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Utvärdering av organisationsbidragens effekter (mom. 32)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "således avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som framförs i motion Kr419 (nyd) anser utskottet -- inte minst med hänsyn till det statsfinansiella läget -- att det är angeläget att effekterna av bidragsgivningen regelmässigt följs upp och utvärderas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr419 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande utvärdering av organisationsbidragens effekter
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr419 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Uppdragsersättning och upphandling (mom. 33)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkandena 2 och 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr419 (nyd) att föreningar i ökad utsträckning mot ersättning bör kunna få offentlig myndighets uppdrag. Likaledes anser utskottet att upphandling med en konkret precisering av prestationer bör kunna införas gentemot enskilda organisationer i syfte att uppnå en kostnadsreduktion för myndigheterna. Utskottet tillstyrker således motion Kr419 yrkandena 2 och 8.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande uppdragsersättning och upphandling
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr419 yrkandena 2 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Bidragssanering (mom. 34)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 3 och 4" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det -- inte minst med tanke på det statsfinansiella läget -- motiverat att genomföra en sanering av den statliga bidragsgivningen till organisationer och föreningar. Målet för en sådan sanering bör -- i enlighet med vad som föreslagits i motion Kr419 (nyd) -- vara att bidragen till samtliga organisationer utom organisationer för ungdomsidrott aldrig får överstiga 50 % av medlemsintäkterna. Vidare bör minsta bidragsbelopp som betalas ut inte få understiga 150 % av basbelopet, dvs. för närvarande ca 35 000 kronor. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för att minska stöden i enlighet med vad utskottet anfört. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr419 yrkandena 3 och 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande bidragssanering
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr419 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Besparing på organisationsbidragen (mom. 35)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet intar" och på s. 29 slutar med "yrkandena 5 och 6" bort ha följande lydelse:
Enligt en i det föregående omnämnd rapport från Statskontoret, Statligt föreningsstöd -- en kartläggning (1991:6), finansierades föreningslivet under budgetåret 1989/90 med ca 7,5 miljarder kronor i statliga bidrag. Utskottet anser att det är motiverat att göra en initial besparing på stödet med 20 % för budgetåret 1994/95. Detta bör ske genom att regeringen håller inne belopp som motsvarar denna procentandel av anslag som avser bidrag till organisationer för nämnda budgetår. Då det gäller anslag till politiska partier har riksdagen redan beslutat om en besparing på 10 %. Ytterligare 10 % bör nu tas ut på angivna sätt.
Utskottet bedömer att ovan angivna ställningstagande kan leda till en besparing på 1,5 miljarder kronor för nästa budgetår.
Regeringen bör för de två därpå följande budgetåren återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare besparingsåtgärder. För budgetåret 1995/96 bör besparingar göras med 20 % och för budgetåret 1996/97 med 10 %.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr419 yrkandena 5 och 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande besparing på organisationsbidragen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr419 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Prioritering av biblioteksverksamheten (mom. 29)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anför:
Företrädare för Socialdemokraterna har vid ett flertal tillfällen de senaste åren framhållit betydelsen av folkbiblioteken i samhället och krävt att målen för en nationell bibliotekspolitik skall preciseras. Vi har även framhållit att en bibliotekslag bör införas. Vi vill i detta sammanhang även understryka att skolbibliotekens roll i de svenska skolorna är en omistlig del av kunskapssamhället. Vi befarar att det pågående förändringsarbetet i kommunerna innebär att skolbiblioteken på många håll inte prioriteras i rektorsområdena. Vi anser därför att det är motiverat att skolbibliotekens situation snarast utreds av Skolverket och Kulturrådet.
2. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar (mom. 30)
Charlotte Branting och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Vi erinrar om att Folkpartiets representant i socialförsäkringsutskottet i en reservation till betänkande 1993/94:SfU5 om vissa utlänningsfrågor bl.a. uttalat att möjligheterna att ta barn i förvar i princip bör förbjudas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. De offentliga stödjande insatserna (mom. 2)
Jag anser i likhet med vad som anförs i yrkandena 11 och 14 i motion Kr1 (v) att det är de familjer som inte är kärnfamiljer samt ungdomar med trassliga föräldrarelationer, ensamstående föräldrar och tonårsmödrar som i första hand skall stödjas genom offentliga stödinsatser. Om man vill anlägga en helhetssyn på ungdomspolitiken kan man inte bara inrikta sig på de välartade ungdomarna. Mest stöd behöver enligt min uppfattning de ungdomar som har det svårast. Vad sålunda anförts med anledning av motionsyrkandena bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. Ideella organisationer (mom. 3)
Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i reservation 2.
3. En referensgrupp (mom. 4)
För att ungdomar själva skall kunna utforma och aktivt delta i den ungdomspolitiska verksamheten bör det -- i enlighet med förslaget i motion Kr1 (v) -- inrättas en referensgrupp vid den nya statliga myndigheten, Ungdomsstyrelsen. Jag föreslår därför att en referensgrupp tillsätts och att den skall bestå av representanter för ungdomsorganisationerna. Således tillstyrker jag motion Kr1 yrkande 5.
4. Övergripande mål för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna (mom. 6)
Jag anser att riktlinjerna för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna också skall inbegripa en punkt som innebär att organisationerna skall arbeta för att berika kulturlivet och motverka kommersiella mans- och kvinnoideal. Jag tillstyrker således motion Kr1 yrkande 6.
5. Vidgade klyftor i skolan (mom. 18)
Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i reservation 6.
6. Barn- och ungdomsplaner (mom. 24)
Vänsterpartiet anser att kommunerna bör åläggas att arbeta fram barn- och ungdomsplaner i syfte att erhålla underlag till minimikrav på ungdomars rätt till stöd. På sikt bör sådana minimikrav föras in i socialtjänstlagen. Jag föreslår att frågan utreds av Socialtjänstkommittén. Således tillstyrker jag motion Kr1 yrkande 16.
7. Förvridna kroppsideal (mom. 26)
I motion Kr1 (v) har Vänsterpartiet pekat på problemen med anorexi. I motionen krävs bl.a. förstärkta förebyggande åtgärder och att resurser för hälsofrämjande åtgärder skall fördelas jämnt mellan flickor och pojkar. Vad sålunda anförts med anledning av motion Kr1 yrkande 18 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionsyrkandet tillstyrks således.
8. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar (mom. 30)
Vänsterpartiet har i sin motion Kr1 bl.a. framfört att en god man bör utses för att bevaka flyktingbarns och -ungdomars intressen. I rapporten Ensam. En rapport om flyktingbarn utan vårdnadshavare i Sverige som nyligen givits ut av Socialstyrelsen och Invandrarverket framförs ett förslag som ligger i linje med Vänsterpartiets och som innebär att en kontaktman eller kontaktfamilj skall utses för dessa personer.
Jag anser att regeringen med anledning av motionsyrkandet och förslaget i den nämnda rapporten bör vidta åtgärder och snarast återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2, 4, 6, 24, 26 och 30 borde ha hemställt
2. beträffande de offentliga stödjande insatserna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkandena 11 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om de offentliga stödjande insatserna,
4. beträffande en referensgrupp
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om en referensgrupp,
6. beträffande övergripande mål för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om övergripande mål för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna,
24. beträffande barn- och ungdomsplaner
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om barn- och ungdomsplaner,
26. beträffande förvridna kroppsideal
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr1 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om förvridna kroppsideal,
30. beträffande frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Kr1 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 2 Motioner väckta med anledning av propositionen 3 Utskottet 5 Propositionens huvudsakliga innehåll 5 Riktlinjer för ungdomspolitiken 5 Den statliga ungdomsmyndighetens organisation 9 Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning för de kommande tre åren 10 Statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna 11 Ungdomsstyrelsen (D 1) 15 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (D 2) 15 EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3) 18 Ungdomar och utbildning 18 Ungdomar och arbetslöshet 19 Ungdomar och bostäder 21 Sociala frågor m.m. 21 Ungdomar och kultur 23 Flyktingfrågor 24 Övergripande frågor om organisationsstöd m.m. 26 Hemställan 29 Reservationer32 1. Den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken (s) 32 2. Ideella organisationer (s) 33 3. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (s) 33 4. Den framtida bidragsnivån för ungdomsorganisationerna (s) 34 5. Frågan om kostnaderna för utvärdering av barn- och ungdomsorganisationernas egen verksamhet (s) 34 6. Vidgade klyftor i skolan (s) 35 7. Ett lärlingssystem (nyd)35 8. Ungdomspraktik m.m. (s) 35 9. Ungdomars situation på bostadsmarknaden (s) 36 10. En Kultur- och mediebudkavle (s)36 11. Större insatser för barns och ungdomars kultur (s) 37 12. Utvärdering av organisationsbidragens effekter (nyd)37 13. Uppdragsersättning och upphandling (nyd)38 14. Bidragssanering (nyd)38 15. Besparing på organisationsbidragen (nyd)39 Särskilda yttranden 1. Prioritering av biblioteksverksamheten (s) 39 2. Frågor rörande flyktingbarn och -ungdomar (fp) 40 Meningsyttring av suppleant (v) 40