Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Betänkande 2015/16:KU5
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 20 januari 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Sammanfattning av ärendet
KU har följt upp hur riksdagen använde subsidiaritetsprincipen (KU5)
Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.
Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.
Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utskottet anmäler enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen resultatet av uppföljningen för riksdagen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren godkände utskottets anmälan.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2015-12-08
Trycklov: 2016-01-15
Alla beredningar i utskottet
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-01-20
Debatt om förslag 2015/16:KU5
Webb-tv: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Dokument från debatten
- Onsdag den 20 januari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:55
- Onsdag den 20 januari 2016 (preliminär)Talarlista 2015/16:20160120
Protokoll från debatten
Anf. 1 Emanuel Öz (S)
Herr talman! KU5 handlar om uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Konstitutionsutskottet ska enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen följa tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande till riksdagen redovisas resultatet av den uppföljning som har gjorts under 2014. I betänkandet har även yttranden inhämtats från andra riksdagsutskott.
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritets-principen
Subsidiaritetsprincipen som princip handlar om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Den används för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller hos medlemsstaterna. Detta är en viktig fråga som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet än den har fått hittills, herr talman, eftersom den egentligen handlar om maktfördelningen mellan de nationella parlamenten och Europeiska unionen. Det är även ur demokratisk synpunkt viktigt att de svenska medborgarna känner att beslut som fattas inte ligger långt ifrån dem och att beslut är förankrade i den svenska vardagen.
Jag ska också tillägga att de nationella parlamentens inflytande kom att stärkas i samband med godkännandet av Lissabonfördraget, bland annat genom den möjlighet till subsidiaritetsprövning som infördes och möjligheten att avge en subsidiaritetsvarning. Det är viktigt att riksdagen tillämpar den möjlighet Lissabonfördraget skapade och att vi tillsammans med andra nationella parlament antingen kan påverka innehållet i ett lagförslag eller till och med förhindra att lagförslaget behandlas vidare.
Herr talman! Jag tänker kommentera några valda delar i detta betänkande som jag ändå tycker är viktiga att lyfta fram.
Den första delen handlar om EU-kommissionens motiveringar. Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på just subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller någon annan är förslagsställaren.
En brist vi har kunnat konstatera sedan tidigare och som dessvärre kvarstår har att göra med kommissionens motiveringar till dess lagförslag, det vill säga motiveringarna till att ett lagförslag passar bäst att beslutas på unionsnivå. Uppföljningen i det här betänkandet omfattar 58 subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under 2014. Bland dessa saknades 9 av 58 utkast, det vill säga 15 procent av alla utkast. Detta innebär i och för sig en kvantitativ förbättring jämfört med den förra uppföljningen, som gjordes 2014 och gällde 2013 års subsidiaritetsprövningar.
Flera av de utskott som har fått uttala sig i frågan har i sina yttranden till konstitutionsutskottet redogjort för att vissa motiveringar är bristfälliga då de är ofullständiga eller kortfattade, eller att motiveringar helt har saknats. Detta försvårar för de nationella parlamenten att bedöma om ett förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eller inte. Enligt utskottets mening utgör detta en svaghet i lagstiftningsprocessen inom unionen, vilket kommissionen ytterst bär ansvaret för.
Det är därför viktigt att det klart framgår hur kommissionen har resonerat för att komma fram till om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen eller inte. Här vill konstitutionsutskottet ändå erinra om att kommissionen och andra förslagsställare har en absolut skyldighet att motivera sina utkast till lagstiftningsakter i fråga om subsidiaritetsprincipen, i enlighet med protokoll nr 2.
Vi noterar även att kommissionen under flera år, senast i sitt meddelande om en ny EU-agenda för bättre lagstiftning för bättre resultat, har framhållit att förslag ska åtföljas av en bättre motivering - särskilt när det gäller subsidiaritetsprincipens tillämpning. Detta är bra, men det återstår en hel del innan kommissionen uppfyller kraven i protokollet. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet från kommissionens håll i denna del. Riksdagen bör dock ändå i sin kommunikation med kommissionen understryka vikten av att utkast till lagstiftningsakter motiveras och att dessa motiveringar är utförliga.
Herr talman! Den andra punkten jag skulle vilja beröra har att göra med kontakterna mellan de nationella parlamenten. Konstitutionsutskottet har vid upprepade tillfällen betonat värdet av informationsutbyte mellan de nationella parlamenten, vilket vi här återigen framhåller.
Mot denna bakgrund bad utskottet i detta betänkande även om en kommentar från de andra utskotten till om några kontakter har tagits med andra nationella parlament i syfte att inhämta information i pågående subsidiaritetsprövningar. Det konstateras, liksom vid flera tidigare uppföljningar, att inget av utskotten har haft några kontakter med andra nationella parlament.
Här vill jag ändå påpeka, herr talman, att det om vi inte kommunicerar med andra nationella parlament faktiskt finns risk att vi går miste om rätt så viktig information. Vi går även miste om möjligheten att uppnå de gränsvärden som finns i fördraget så att vi skulle kunna påverka innehållet i eller rent av stoppa ett lagförslag.
För att säkra ett effektivt utövande av de parlamentariska befogenheter vi ändå får när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten. Denna fråga anser jag måste diskuteras med större allvar och i större utsträckning, och i den diskussionen bör vi någonstans rannsaka oss själva och titta på vad vi har gjort samt vad vi kan göra mer i vår strävan efter bättre samarbete i dessa avseenden.
I sammanhanget vill jag framhålla att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informationsutbyte med andra nationella parlament. Flera av utskotten har lämnat yttranden till KU och har haft kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner, och de framhåller att dessa fungerar väl. Det är i och för sig en konstruktiv del på vägen mot förbättring, men det är inte fullt tillräckligt för att i praktiken kunna uppfylla syftet med subsidiaritetsprövningen.
Det sista jag skulle vilja nämna innan min talartid tar slut har att göra med IPEX, herr talman. Konstitutionsutskottet har även i den delen begärt en kommentar från de utfrågade utskotten om inhämtande av information från databasen IPEX. Det har framkommit uppgifter om att informationen i IPEX varken är fullständig eller relevant när utskotten har behandlat subsidiaritetsärenden. Det görs gällande att det till exempel saknas uppgifter från en del medlemsstater eller att informationen inte finns på engelska utan bara på originalspråken.
Det är flera utskott som framhåller den begränsade nyttan med den här databasen och anser att IPEX behöver förbättras för att kunna bli ett bra stöd för handläggningen av den här sortens ärenden. Riksdagen bör därför verka för att IPEX utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten.
Med det sagda, herr talman, yrkar jag på godkännande av utskottets anmälan i betänkande nr 5.
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritets-principen
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)
Beslut, Genomförd
Beslut: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
- Protokoll 2015/16:55 Onsdagen den 20 januariProtokoll 2015/16:55
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
punkt: 1
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Konstitutionsutskottet anmäler härmed enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen resultatet av den uppföljning som redovisas i detta betänkande för riksdagen.