Upphävande av lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.
Betänkande 1992/93:SkU10
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU10
Upphävande av lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.
Innehåll
1992/93 SkU10
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om upphävande av betalningslagen och avstyrker två motioner. Vissa lagförslag har brutits ut.
S-ledamöterna har avgivit en reservation. Vidare har en meningsyttring av v fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition 1992/93:65 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om upphävande av lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
I propositionen föreslås att lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m. skall upphävas eftersom lagens förmedlarkrav, depåkrav och förbud att använda eget inlåningskonto i utlandet kan anses strida mot EG:s regler om fri rörlighet för kapital och tjänster. För skattekontroll och för att tillförsäkra Riksbanken de uppgifter som behövs för betalningsbalansstatistiken föreslås i stället regler av en typ som införts i Danmark.
Fysiska personer och dödsbon som har inlåningskonto i utlandet skall vara skyldiga att till Riksskatteverket lämna ett medgivande till insyn på kontot och ett skriftligt åtagande från den utländska kontoföraren att till verket lämna kontrolluppgift om den ränta som gottskrivits eller betalats ut.
Den som förvärvar utländska fondpapper eller obligationer eller andra skuldebrev avsedda för allmän omsättning som emitterats av en svensk juridisk person genom emission särskilt riktad till utlandet, föreslås vara skyldig att lägga dem i depå i Sverige eller i utlandet, såvida det inte är fråga om fondpapper i ett kontobaserat system. Om fondpapper förvaras i depå eller kontoförs i utlandet föreslås en motsvarande skyldighet beträffande medgivande till insyn på depån/kontot och skriftligt åtagande att lämna kontrolluppgifter som nyss sagts för inlåningskonton.
Det föreslås slutligen att betalningslagens bemyndigande för Riksbanken att föreskriva uppgiftsskyldighet beträffande transaktioner med utlandet skall överföras till lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1992/93:Sk5 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:65,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kompletterande lagstiftning eller internationella överenskommelser för att tillgodose kravet på en rättvis och likformig skattekontroll av inlåningskonton.
1992/93:Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen, med begäran om nytt förslag, avslår proposition 1992/93:65.
Utskottet
Ställningstagande
I propositionen föreslås att betalningslagen avskaffas. Samtidigt införs nya föreskrifter i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter om skyldighet att lämna medgivande till insyn för inlåningskonton i utlandet, liksom skyldighet att lämna en förbindelse från den utländska kontoföraren att automatiskt lämna kontrolluppgifter till Riksskatteverket (RSV) beträffande avkastningen. Från förbindelsekravet skall dock gälla vissa undantag, i stort sett desamma som i dag. Vidare föreslås en skyldighet att förvara utländska fondpapper i depå när det inte är fråga om fondpapper i ett kontobaserat system. Om fondpapperen deponeras eller kontoförs hos ett utländskt institut skall den skattskyldige lämna ett liknande medgivande och en liknande förbindelse som beträffande utländska inlåningskonton. Den gällande skyldigheten för valutahandlare att lämna kontrolluppgifter på betalningar till eller från utlandet på mer än 50 000 kr ändras till att omfatta alla som förmedlar betalningar till eller från utlandet. Det nuvarande lagstödet för Riksbanken att samla in uppgifter från betalningsförmedlare om valutatransaktioner bibehålls. Sådana uppgifter skall även i fortsättningen få användas i skattekontrollsyfte.
I motion Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas avslag på propositionen och att riksdagen begär ett nytt förslag som bättre tillgodoser kravet på en effektiv skattekontroll av såväl utländska transaktioner som sparande och investeringar med internationell anknytning än det förslag som regeringen nu lagt fram trots hård kritik av bl.a. RSV. Enligt motionärernas uppfattning har man i propositionen inte kunnat visa att de relevanta EG-direktiven lägger hinder i vägen för en effektiv skattekontroll.
Även i motion Sk5 av Lars Bäckström m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen eftersom den enligt motionärernas uppfattning inte tillgodoser kravet på en rättvis och likformig skattekontroll (yrkande 1). Om förslaget i propositionen ändå vinner bifall yrkas ett tillkännagivande om behovet av kompletterande lagstiftning och internationella överenskommelser rörande skattekontroll av inlåningskonton (yrkande 2).
Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det kan ifrågasättas om betalningslagens bestämmelser om bl.a. förmedlarkrav, kontoförbud och depåkrav står i full överensstämmelse med de bestämmelser om fri rörlighet över gränserna av kapital och tjänster som Sverige har åtagit sig att följa och som bl.a. kommer till uttryck i de aktuella EG-direktiven, dvs. kapitalliberaliseringsdirektivet och andra banksamordningsdirektivet. Dessa bestämmelser i betalningslagen bör därför slopas. Eftersom de utgör en väsentlig del av betalningslagen är det lika bra att avskaffa hela lagen.
Samtidigt bör man givetvis sträva efter att tillförsäkra staten en så god skattekontroll som möjligt även på detta område, dels för att förhindra skatteundandragande, dels för att motverka ej avsedda konkurrensfördelar för utländska banker gentemot svenska och markera det svenska intresset av att även i fråga om internationella förhållanden upprätthålla skattekontrollen. Enligt utskottets uppfattning får förslaget i propositionen anses utgöra en rimlig lösning på hithörande problem. Utskottet finner således, med hänsyn till de aktuella EG-direktiven, att möjligheterna för Sverige att gå in för längre gående kontrollbestämmelser för närvarande torde vara begränsade. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen och avstyrker avslagsyrkandena i motionerna.
Samtidigt vill utskottet också starkt betona vikten av att Sverige verkar internationellt för att åstadkomma ett bättre fungerande samarbete mellan olika länders skattemyndigheter. Genom ett välutvecklat informationsutbyte på skatteområdet skapas givetvis bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll av utlandsplaceringar. Utskottet noterar också föredragande statsrådets avsikt att efter en tid utvärdera behovet och utformningen av reglerna. Med det anförda finner utskottet att yrkande 2 i motion Sk5 är i huvudsak tillgodosett. Utskottet avstyrker följaktligen motionen även i denna del.
Vad slutligen gäller lagstiftningsfrågorna vill utskottet påpeka att vissa bestämmelser i de aktuella lagförslagen är föremål för ändringar även i andra nu aktuella propositioner. Dessa bestämmelser -- 3 kap. 22 och 27 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt hela förslaget avseende ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank -- bör därför brytas ut för att samordnas med övriga förslag och tas upp till behandling i ett senare betänkande (bet. 1992/93:SkU18).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande upphävande av betalningslagen och införande av nya kontrollbestämmelser att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:65 i denna del och med avslag på motionerna 1992/93:Sk6 och 1992/93:Sk5 yrkande 1 antar de i propositionen framlagda förslagen till a) lag om upphävande av lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m., b) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att 22 och 27 §§ utgår,
res. (s)
2. beträffande kompletterande lagstiftning m.m.att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk5 yrkande 2. men. (v)
Stockholm den 1 december 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karin Pilsäter (fp) och Tage Påhlsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Upphävande av betalningslagen och införande av nya kontrollbestämmelser (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "i motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas bakom motion Sk6 (s) bedömning att den av regeringen föreslagna lösningen av de aktuella kontrollfrågorna riskerar att leda till avsevärt minskade kontrollmöjligheter när det gäller såväl utländska transaktioner som sparande och investeringar med internationell anknytning. Genom att bygga kontrollen på ett i praktiken frivilligt uppgiftslämnande från de skattskyldiga är det, som RSV framhållit i sitt remissyttrande, tveksamt om man når väsentligt längre i kontrollhänseende än med den redan i dag föreliggande skyldigheten för de skattskyldiga att uppge skattepliktig inkomst i självdeklarationen. Som RSV också påpekar saknas möjligheten att genom skatterevision kontrollera att utländska företag sköter sitt uppgiftslämnande.
Utskottet anser vidare att regeringen inte har kunnat visa att de aktuella EG-direktiven lägger några hinder i vägen för att behålla nödvändiga kontrollbestämmelser. Snarare torde förhållandet vara det motsatta. Enligt artikel 4 i kapitalliberaliseringsdirektivet (88/361/EG) får nämligen alla åtgärder vidtas som erfordras för att hindra överträdelser av bl.a. olika beskattningsbestämmelser. Mot bakgrund härav kan man enligt utskottets uppfattning inte ta EG-anpassningsskäl till intäkt för att nu byta ut betalningslagen mot bestämmelser med avsevärt mycket sämre kontrollskärpa. Om regeringen anser att kontrollbestämmelserna i betalningslagen i något hänseende bör mjukas upp av EG-anpassningsskäl bör regeringen lämna riksdagen en kartläggning av de berörda kontrollbestämmelsernas förenlighet med EG:s regler om fria kapitalrörelser. Tills vidare bör dock betalningslagen behållas. Samtidigt bör regeringen tillhållas att så snart som möjligt lägga fram ett nytt förslag som verkligen bidrar till en effektiv skattekontroll.
Utskottet ställer sig givetvis starkt positivt till att regeringen driver på det internationella samarbetet för att effektivisera skattekontrollen av olika utlandsinkomster. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk6 (s) och Sk5 yrkande 1 (v) och avstyrker följaktligen bifall till propositionen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande upphävande av betalningslagen och införande av nya kontrollbestämmelser att riksdagen bifaller motionerna 1992/93:Sk6 och 1992/93:Sk5 yrkande 1 och avslår proposition 1992/93:65 i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet. Lars Bäckström (v) anför:
Upphävande av betalningslagen och införande av nya kontrollbestämmelser (mom. 1)
Jag biträder reservationen av s-ledamöterna beträffande denna fråga.
Kompletterande lagstiftning m.m. (mom. 2)
Vid avslag på reservation 1
Som framhålls i motion Sk5 (v) är det uppenbart att det kontrollsystem som föreslås av regeringen inte tillgodoser kravet på en rättvis och likformig skattekontroll, t.ex. i vad avser inlåningskonton i utländska banker. Om riksdagen bifaller propositionen bör riksdagen därför också genom ett tillkännagivande understryka behovet av kompletterande svensk lagstiftning och internationella överenskommelser för att tillgodose detta krav med det snaraste.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2 borde ha hemställt:
2. beträffande kompletterande lagstiftning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk5 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.