Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2023/24:SfU1
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 13 december 2023
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Budgetpropositionen för 2024Proposition 2023/24:1
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) En fungerande sjukförsäkring
- Motion 2023/24:2351 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
- Motion 2023/24:2623 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
- Motion 2023/24:2710 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
- Motion 2023/24:2726 av Martina Johansson m.fl. (C) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-11-30
Trycklov: 2023-12-07
Betänkande 2023/24:SfU1
Alla beredningar i utskottet
117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder.
Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2023-12-13
Debatt om förslag 2023/24:SfU1
Webb-tv: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Dokument från debatten
- Onsdag den 13 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:48
- Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 decemberProtokoll 2023/24:48 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
- Onsdag den 13 december 2023 (preliminär)Talarlista 2023/24:20231213
Protokoll från debatten
Anf. 52 Clara Aranda (SD)
Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, och jag vill först och främst passa på att yrka bifall till utskottets förslag.
Låt mig inleda med vad utskottet också noterar, nämligen att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen. Psykiatriska diagnoser innebär i sin tur en klart högre varaktighet än övriga diagnoser, det vill säga längre sjukperioder.
Kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser är en angelägen fråga, och vi behöver verka för åtgärder som syftar till att förebygga förekomsten av sjukfall. Vi behöver samtidigt arbeta inriktat med att förkorta sjukfall med hjälp av en effektiv och träffsäker rehabilitering.
Det är också viktigt att skapa incitament för återgång i arbete. Och detta handlar i grund och botten om att vi har rätt verktyg och rätt kunskaper och möjlighet att använda dessa på ett ändamålsenligt sätt.
Bakom de höga sjuktalen finns det ett stort mänskligt lidande och höga kostnader för samhället. Kostnaderna för uteblivet arbete med anledning av sjukskrivningar uppgick exempelvis till 71 miljarder kronor för 2022.
När det kommer till den totala samhällskostnaden för psykisk ohälsa har vi kunnat se en gradvis ökning i Sverige över tid, från 29,2 miljarder kronor år 2015 till 32,6 miljarder kronor under 2022. Det finns därför goda mänskliga men också samhällsekonomiska argument för att prioritera utvecklingsarbetet för att stärka den psykiska hälsan i samhället. Och det är en mycket angelägen fråga när det kommer till att hantera den höga förekomsten av sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser.
Fru talman! Frågan om psykisk ohälsa går inte att begränsa till ett enskilt område. Det krävs ett övergripande arbete där vi tar ett långsiktigt helhetsgrepp.
Av denna anledning är jag också väldigt glad över det faktum att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen har valt att arbeta både strategiskt och långsiktigt med psykisk hälsa och suicidprevention.
För att prioritera psykisk hälsa och hitta en gemensam inriktning har en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tagits fram. Denna strategi är tänkt att fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området under tio års tid. Den nya strategin är bredare än tidigare satsningar inom området och kommer att ta ett välbehövligt tvärsektoriellt helhetsgrepp, samtidigt som ett större hälsofrämjande och förebyggande perspektiv är välintegrerat i strategin.
Frågan om en långsiktig nationell strategi är något som Sverigedemokraterna aktivt har drivit under förra mandatperioden, en fråga som förhandlades in i Tidöavtalet och som nu blir verklighet.
Att försöka hitta snabba lösningar som ger kortsiktiga resultat har aldrig varit någonting som vårt parti har eftersträvat. Vår vilja har alltid varit att komma ifrån den förda kvartalspolitiken, särskilt inom området psykisk hälsa där satsningar ofta rivs upp och anslagen förändras. Det menar vi inte är särskilt hållbart om strävan är att förändra någonting i grunden.
Målsättningen om en lägre sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser kräver det tvärsektoriella helhetsgrepp som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu tar. Och det är ett viktigt steg för att hantera den höga förekomsten av sjukfrånvaro i just psykiatriska diagnoser.
Fru talman! Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är sjuk och som inte kan arbeta. Den grundläggande tryggheten är något som Sverigedemokraterna värdesätter och försvarar. Med detta sagt vill vi inte ha ett regelverk som bidrar till inlåsningseffekter som kan leda till onödigt många och onödigt långa sjukskrivningar. Därför är det också viktigt att vi värdesätter rehabilitering och ställer tydliga krav på alla berörda aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Vi behöver också se till att varje skattekrona hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Sverigedemokraterna och regeringen arbetar därför med kraft för att stoppa välfärdsbrottsligheten. Den 1 januari kommer exempelvis den nya utbetalningsmyndighetens viktiga verksamhet att sätta igång.
Vi ser också till att den svenska välfärden ska gå till den som bidrar till vårt land och som betalar skatt, samtidigt som vi motverkar bidragsberoende och utanförskap. Det måste finnas incitament för att skapa sig en egen försörjning, och därför ska det också alltid löna sig att arbeta.
Fru talman! Det är för närvarande en hel del som bereds och hanteras inom detta viktiga område. Sverigedemokraterna kommer att arbeta för att utveckla vår politik på området och samtidigt driva på för att säkerställa en trygg och human sjukförsäkring. Det finns väldigt mycket kvar att göra, och vårt viktiga arbete fortsätter.
(Applåder)
Anf. 53 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Jag skulle ha börjat jobba igen efter semestern, men panikångestattackerna avlöste varandra och tog över allt. Jag var totalt sönderstressad, och även om jag insåg att jag behövde sjukskriva mig kände jag mig som en dålig medarbetare när jag gjorde det. Det kändes som att jag svek. Men det blev samhället och vår så kallade välfärd som skulle stå för det största sveket.
Dessa ord kommer från Mari som har skrivit om sin upplevelse på webbsidan 116omdagen.
Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Försäkringen ska ge trygghet vid förlust av inkomst eller när man saknar arbetsförmåga.
För mig som socialdemokrat är ett tryggt och solidariskt samhälle av fundamentalt värde. Det är genom en robust sjukförsäkring som vi visar att ingen lämnas utanför i mötet med sjukdom eller funktionsnedsättning och att vi gemensamt tar ansvaret och bär bördan tillsammans.
Sjukdom kan drabba vem som helst och när som helst. Att ha en stark sjukförsäkring är inte bara en försäkran om ekonomisk trygghet för individen, utan det är också ett uttryck för vår kollektiva ansvarskänsla. En förbättrad sjukförsäkring är en investering i att stärka vårt sociala skyddsnät och ge människor möjlighet att fokusera på återhämtning i stället för på ekonomiska bekymmer i svåra tider.
Förra mandatperioden genomfördes flera viktiga förändringar för att förstärka sjukförsäkringen. Syftet var att öka den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i försäkringen, men även att öka förståelsen för regelverket. Och i dag får fler behålla sin sjukpenning för att avsluta vård och rehabilitering, och det är bra.
Fru talman! Politik är att vilja. Och vi socialdemokrater vill att arbetet med att stärka sjukförsäkringen fortsätter. Ett viktigt steg tycker vi är att låta samma arbetsmarknadsbegrepp gälla för sjuk- och aktivitetsersättningen som för sjukpenningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Enligt betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet skulle införandet av samma arbetsmarknadsbegrepp minska risken för att personer blir kvar i sjukpenningsystemet trots att det inte finns fler åtgärder att ta till för att dessa individer ska få en förbättrad arbetsförmåga.
Arbetsförmågan ska enligt dagens regler bedömas mot ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Där ingår anpassade arbeten och lönebidrag. Men någon prövning av om det faktiskt finns ett sådant arbete görs inte. Man ska alltså bedömas mot ett tänkt arbete som är specialanpassat och som man tycker borde kunna finnas och inte mot vad som faktiskt finns.
Både LO och TCO menar att kraven för att få sjukersättning är alltför höga och att ett ändrat arbetsmarknadsbegrepp skulle vara ett steg i rätt riktning.
Fru talman! Det är en sak som förvånar mig. Sverigedemokraterna, som har en stor påverkan på regeringen, tycks ha glömt vad de sa här i våras. Då stod de i denna talarstol och sa just det som jag anförde, att rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som sjukpenningen. Men dessa ord var visst inte värda någonting.
Den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning måste stärkas. Vi socialdemokrater anser att det är angeläget att se över indexeringen av garantiersättningen. Nuvarande modell där garantinivån är kopplad till prisbasbeloppet gör att inkomstskillnaderna i samhället ökar. Inspektionen för socialförsäkringen menar att inkomstutvecklingen i hushåll som saknar anknytning till arbetsmarknaden och främst försörjer sig på garantiersättningar har halkat efter den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Ökade inkomstklyftor leder till att den relativa fattigdomen ökar.
I rapporten Från riskfaktorer till friskfaktorer, som TCO skrivit, framgår det att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro inom TCO:s samtliga sektorer. Som riskfaktorer nämner de hög arbetsbelastning, brist på inflytande över arbetet, sömnsvårigheter och brist på stöd från sin chef.
Även Kommunal vittnar om att stressrelaterade besvär är orsaker till långtidssjukskrivningar inom de kvinnodominerade yrkena. Riskfaktorer som Kommunal likt TCO lyfter fram är bristande inflytande men också underbemanning som leder till psykisk press och en känsla av otillräcklighet.
Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män, och den är högre för arbetare än för tjänstemän. Kvinnor är överrepresenterade i yrken med höga krav och lågt inflytande över arbetstider och hur arbetet ska utföras. Sådana arbetsförhållanden är nära förknippade med hälsorisker. Ingen, allra minst den som är sjuk eller har nedsatt arbetsförmåga, blir mer anställbar av att göras fattigare.
Den psykiska ohälsan är hög och har ökat påtagligt under senare år. Våra arbetsplatser måste bli mer hållbara. Det förebyggande hälsoarbetet på arbetsplatserna måste prioriteras.
Jag vill säga några ord om arbetsskadeförsäkringen. Antalet beslut som Försäkringskassan fattar om att godkänna en arbetsskada och bevilja livränta har minskat dramatiskt sedan 2005 från cirka 7 300 till cirka 900. Detta kan tyvärr inte härledas till stora förbättringar i arbetsmiljön eller färre arbetsskador, utan det beror helt enkelt på att det blivit svårare att få ersättning från försäkringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning. I september lämnades betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring till äldre- och socialförsäkringsministern. Nu är betänkandet ute på remiss. Vi socialdemokrater anser att utredningens förslag är viktiga för att kunna återupprätta arbetsskadeförsäkringen. Vi hoppas att regeringen snart lägger fram en proposition till riksdagen.
Vi socialdemokrater har ett särskilt yttrande i betänkandet.
Jag önskar fru talmannen, ledamöterna och åhörarna en glad lucia och en god jul.
(Applåder)
Anf. 54 Ulrika Heindorff (M)
Fru talman! Den friske har tusen önskningar, men den sjuke bara en. Detta ordspråk ringar väl in ganska mycket av det vi debatterar här i dag, nämligen utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Det här är ett stort och viktigt utgiftsområde som omfattar hela 116,9 miljarder kronor, vilket är nästan 10 miljarder mer än förra året.
Vi har ett mål för detta utgiftsområde: "Frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå". Tidöpartierna anser att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för dem som inte kan arbeta. Vi behöver samtidigt stärka de förebyggande och rehabiliterande insatserna. Utformningen ska vara sådan att den motverkar de onödiga sjukskrivningarna, särskilt de långa. Det här görs genom de väl definierade avstämningstillfällena - den så kallade rehabiliteringskedjan.
Fru talman! Det är drygt ett år sedan den moderatledda regeringen tillträdde, och det har hänt en del inom detta område. Jag vill ge fyra exempel här i dag.
För det första höjs ersättningen för de försäkringsmedicinska utredningar som regionerna gör. Det handlar om utredningar av personers arbetsförmåga. Regeringen aviserade det här i våras, och från och med den 1 januari 2024 höjs ersättningarna till regionerna. Därmed kommer de faktiska kostnader som regionerna har för utredningarna att täckas på ett bättre sätt. Syftet är att Försäkringskassan ska kunna fatta korrekta beslut i särskilt svårbedömda sjukförsäkringsärenden.
För det andra betonar man i Försäkringskassans regleringsbrev för 2023 själva målet för sjukförsäkringen, bland annat att långvarig sjukfrånvaro ska motverkas. Man ska tidigt kartlägga behoven av rehabilitering och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.
För det tredje framgår det i Försäkringskassans regleringsbrev att myndigheten ska prioritera att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Ett nytt uppdrag har getts för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig återkravs- och fordringsverksamhet. Så sent som i måndags läste jag en artikel om ett syskonpar som hade lurat Försäkringskassan på 9,6 miljoner kronor. Jag tror inte att jag är ensam om att bli väldigt upprörd när jag läser den här typen av artiklar. Nu är de i alla fall dömda för grovt bedrägeri. De var anställda som assistenter hos en släkting och hade gjort felaktiga tidsredovisningar. Bland annat hade de begärt ersättning när de själva befann sig utomlands på semester. Brott av denna typ är helt oacceptabla och gör en oerhört irriterad och arg. De måste upptäckas mycket tidigare och ska motverkas med full kraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
För det fjärde har Socialstyrelsen ett ansvar att stödja vårdens arbete med sjukskrivning. Regeringen har nu tillfört permanenta medel för detta viktiga arbete. Detta har redan nu utmynnat i ett nationellt kunskapsstöd som kom i november. Det ska stödja hälso- och sjukvården i att uppnå god kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet i arbetet med sjukskrivning och rehabilitering.
Fru talman! Av de längre sjukfallen står psykisk ohälsa för en hög andel, över hälften. Framför allt är det kopplat till stressrelaterade diagnoser såsom utmattningssyndrom. Som ni alla vet i den här kammaren riskerar kvinnor att drabbas av denna långvariga sjukfrånvaro i dubbelt så stor utsträckning som män. Jämfört med de somatiska sjukdomarna, det vill säga de kroppsliga, är det oftare svårt att begränsa stressrelaterad ohälsa till en enda isolerad sak. Det så kallade livspusslet har som bekant många dimensioner och består av många delar. Att bli sjukskriven innebär inte per automatik att stressen försvinner och att man helt plötsligt mår bra igen. Att få visst andrum är ibland helt nödvändigt, men det ska alltid vägas mot att man tas ifrån det sammanhang som ett arbete med kollegor innebär.
Fru talman! För en månad sedan var jag på ett seminarium här i riksdagen där Ica-stiftelsen och Glada Hudik-teatern deltog. I inbjudan stod det att en av insikterna är att det är bättre att vara kung på att ställa upp burkar rakt i en hylla än att inte vara kung på någonting alls. I projektet Vi kan mer deltar över 2 000 personer med funktionsnedsättning. Man jobbar i butiker och centrallager. Jag kan säga att inte ett enda öga var torrt på det här seminariet. Ni känner alla till Ica-Jerry, eller Mats Melin som han egentligen heter. Han är verkligen en idol och en förebild för många personer i Sverige med funktionsnedsättning.
Många av dem som arbetar inom det här projektet i landets butiker har tidigare på heltid uppburit aktivitetsersättning eller sjukersättning. Att få chansen att bidra gör att människor växer. Många kan bidra med rätt stöttning och kunskap på arbetsplatsen. Vi ska ge människor möjligheten att bidra.
Mina sista ord i detta anförande får bli det som Pär Johansson, grundaren av Glada Hudik, sa under seminariet: Jag tror på ett samhälle som nyttjar den kraft som finns i människan. Alla förtjänar sin plats.
(Applåder)
I detta anförande instämde Magnus Resare (M).
Anf. 55 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Hushållen pressas av fallande realinkomster, höga matpriser och kraftigt stigande bolåneräntor. Samtidigt gör bank- och matjättar rekordvinster på konsumenternas bekostnad. Det är regeringens och Sverigedemokraternas ansvar att se till att vi tillsammans tar oss igenom krisen och att krisens bördor fördelas rättvist, men det ansvaret har man struntat i att ta.
Fru talman! Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning än regeringen och Sverigedemokraterna - en ny kurs för ett tryggare Sverige. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna för de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist, med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler. Bankernas och matjättarnas övervinster behöver strypas. De ska inte kunna göra vinster på hushållens bekostnad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad och håller nu på att vittra sönder. För att välfärden ska kunna fortsätta vara ett av samhällets grundfundament behöver den tillföras resurser så att den som behöver vård får det i tid, den som är på väg in i gängkriminalitet kan stoppas och den som är äldre kan få det stöd han eller hon behöver i vardagen. De som arbetar i förskola och skola, inom sjukvården eller i äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det skapas genom satsningar, inte nedskärningar.
Fru talman! Vänsterpartiets budgetalternativ för utgiftsområde 10, som är det utgiftsområde vi diskuterar här i dag, innebär att karensavdraget avskaffas och att staten i stället bär de kostnader som uppstår till följd av det. När det gäller sjukpenningen höjs taket för ersättningen. Sjukpenning på fortsättningsnivå avskaffas medan sjukpenningen för arbetssökande höjs och indexeras. Dessutom ändras beräkningsgrunden för SGI.
Ersättningsnivån inom aktivitets- och sjukersättningen höjs. Budgetalternativet innebär också att rätten till dessa förmåner ska bedömas mot samma arbetsskadebegrepp som gäller för rätten till sjukpenning. På arbetsskadeförsäkringens område föreslås ändringar i syfte att fler ska få rätt till livränta. Dessa ändringar leder till lägre utgifter för sjukpenning. Försäkringskassans anslag höjs för att minska handläggningstiderna och som en följd av förslaget om arbetsskadeförsäkringen.
Den generella besparing som regeringen föreslår när det gäller förvaltningsanslagen avvisas. Sammantaget anvisar vi 18 miljarder kronor mer än regeringen till utgiftsområde 10 för 2024.
Fru talman! För att sjukförsäkringen ska fungera som avsett måste den vara behovsstyrd. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är för sjuk för att arbeta och möjligheter till rehabilitering för återgång i arbete. Under alltför lång tid har andra ambitioner och målsättningar, till exempel att pressa ned sjuktalen, kommit att styra sjukförsäkringens funktion. Det orimliga i denna ordning blev tydligt under pandemin.
Regeringen bör därför återkomma med förslag om ändringar i målet för utgiftsområde 10 till "att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete" och låta det vägleda Försäkringskassans regleringsbrev. I dag är det endast Vänsterpartiet som röstar för att ta bort skrivningarna om låga sjuktal i budgeten. Det beklagar jag.
Samtidigt har regeringen ändrat i direktiven till den utredning av sjukförsäkringen som finns. Målet har ändrats till att den ska titta på omotiverat långa sjukskrivningar, vilket för mig är kodspråk för att vi ska få fler utförsäkrade. Det är en politik jag inte står bakom.
Fru talman! När Vänsterpartiets mandat behövdes för att styra Sverige under förra mandatperioden använde vi dem för att pressa igenom förbättringar i sjukförsäkringen. Sverigedemokraterna har tidigare talat om att man ska ha en god ersättning och trygghet när man blir sjuk, men när deras mandat behövs är dessa värderingar inte längre särskilt viktiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
När vi fick vara med och bestämma fick fler rätt till ersättning när de var sjuka, och äldre personer som hade slitit ett långt arbetsliv fick rätt till så kallad trygghetpension. Nu vill vi ta nya steg: Fler ska få sjuk- och aktivitetsersättning oavsett ålder, trygghetspensionen ska breddas och omfatta fler, karensavdraget ska avskaffas och de som utförsäkrats genom åren ska få upprättelse.
Tyvärr ser vi hur Sverigedemokraterna viker ned sig i fråga efter fråga. Före valet lovade de förbättringar i sjukförsäkringen och att karensavdraget skulle avskaffas, och nu låter de Moderaterna driva fram försämringar i utredning efter utredning. Det kommer Vänsterpartiet aldrig att acceptera.
Med det yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation.
(Applåder)
Anf. 56 Camilla Rinaldo Miller (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Fru talman! Vi kristdemokrater bygger vår politik på alla människors okränkbara värde och på solidaritet definierad som medmänsklighet. Strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda, är grunden för det goda samhället. Eftersom alla har samma människovärde har vi ett ansvar för att andras människovärde inte inskränks och att de tillåts leva ett värdigt liv. Det är i dessa kristdemokratiska grundprinciper som jag tar min utgångspunkt i den här debatten.
Fru talman! Om du drabbas av sjukdom eller har en funktionsnedsättning är det viktigt att vi som samhälle ser till att du kan känna dig ekonomiskt trygg. Du ska inte behöva känna oro för att kunna betala hyra, mat eller andra livsnödvändiga utgifter. Om du själv inte kroppsligt kan arbeta heltid ska du ha möjlighet att arbeta 100 procent av din förmåga och ändå kunna känna ekonomisk trygghet via olika välfärdssystem. Det är att respektera alla människors okränkbara värde och värdighet.
Vi ska inte betrakta denna grupp som homogen. Varje person har sin egen särskilda förmåga, och varje enskild människa bör också behandlas utifrån denna. Vi vet att varje människa mår bättre av att ha ett arbete och att ingå i en gemenskap där man får känna sig behövd och efterfrågad. Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår bära allt själv.
Fru talman! Målet för utgiftsområdet är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Tittar vi bakåt ser vi att utvecklingen inte har gått åt rätt håll. Arbetet med att nå målet blir ännu viktigare nu i ekonomiskt svåra tider.
Redan 2022 ökade sjukfrånvaron kraftigt, och utvecklingen mot stigande sjuktal har fortsatt. Den senaste siffran vi har är från augusti 2023, och då fanns 183 600 pågående sjukfall. Det var 12 700 fler än i augusti 2022. Kvinnors sjukfrånvaro är något högre än mäns, vilket är något som vi behöver lyfta och arbeta extra mycket med.
Den förra regeringen tillsatte utredningen Sjukförsäkringen i förändring, som ska göra en utvärdering av de förändringar som har gjorts i sjukförsäkringen framför allt under åren 2021 och 2022. Eftersom utredningen inte är klar och den nuvarande regeringen ansåg utvecklingen vara mycket oroande - eftersom man såg att utvecklingen skapar en risk att människor åter göms och glöms i sjukförsäkringen utan att få det stöd och de insatser som kan möjliggöra en återgång i arbete - gavs utredningen Sjukförsäkringen i förändring ett tilläggsuppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Utredningen ska även utarbeta ett författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas såsom är avsett utan blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället och självklart för individen. För att säkerställa en hög kvalitet i utvärderingarna förstärkes utredningen dessutom med gedigen kompetens i utvärderingsmetodik.
Utredningen kommer att lämna sina överväganden den 1 mars 2024. Därefter kommer betänkandet att remissbehandlas i sedvanlig ordning. Först därefter kommer jag att ta ställning till förslagen eller alternativt den beredning som departementet då kommer att påbörja.
Fru talman! Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Detta gäller såväl kvinnor som män. Återigen blir det tydligt att vi behöver hitta nya vägar att hjälpa människor till en bättre hälsa och ett friskare liv.
Här kan vi alla vara med och bidra genom att visa omsorg om arbetskamrater, vänner och familjemedlemmar. Att fråga hur en medmänniska mår kostar ingenting men kan bidra till exempelvis en bättre arbetsmiljö. Där kan du och jag vara med och göra skillnad.
Fru talman! Sverige har ett väl fungerande välfärdssystem. Det är ett välfärdssystem som vi ska vara stolta över och värna. Det innebär dessvärre inte att personer inte kan hamna i kläm eller ramla mellan stolarna, som vi brukar säga. Det är aldrig okej. Vi måste ha trygghet i våra välfärdssystem, och självklart också kontroller som förhindrar att människor uppmuntras till att fuska. Den som är behov av olika insatser ska aldrig känna att hjälpen är långt borta.
För som jag tidigare sa: Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när du inte förmår att bära allt själv. Det är en politik byggd på alla människors okränkbara värde och medmänsklig solidaritet.
(Applåder)
Anf. 57 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Ledamoten talade i sitt anförande om hur fel det är att människor hamnar mellan stolarna. Jag har talat med många som har bollats fram och tillbaka. Försäkringskassan säger att de är friska nog att jobba. När de kommer till Arbetsförmedlingen suckar handläggaren och säger: Nej, ingen kommer att anställa dig när du är så här sjuk. Det här kan pågå en tid i flera omgångar.
Vi i Miljöpartiet skulle vilja ersätta stolarna med en bänk utan mellanrum att falla igenom. Vi vill se att vi har en arbetslivstrygghet som gör att du vet att försäkringen fungerar oavsett om det är sjukdom eller arbetslöshet som ligger bakom och oavsett vilken bedömning som myndigheterna gör av din arbetsförmåga. Om du inte har ett jobb ska försäkringen ändå se till att du får ersättning.
Jag undrar vad Kristdemokraternas lösning är så att människor inte kan falla mellan stolarna. Som det är i dag drabbar det många människor hårt. Att känna oro för sin ekonomi är verkligen det värsta för människor som försöker att bli friska från till exempel utbrändhet. Då är ekonomisk stress ett recept på sjukdom.
Anf. 58 Camilla Rinaldo Miller (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!
Kristdemokraternas svar på den fråga som du tar upp är ganska tydlig. Vi har länge sagt att människor ska få jobba 100 procent av sin förmåga. Det innebär att för dig är kanske 100 procent att arbeta 60 procent, och 40 procent klarar du inte att jobba. Men du får jobba 100 procent av din förmåga.
Vi är helt övertygade om att människor som får möjligheten att ha ett arbete att gå till och som känner sig som en del av en gemenskap i längden mår bättre. Det förhindrar psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet.
Det handlar om att mötas av en hand eller ett leende när man kommer till arbetet och känna att man är behövd och efterfrågad, och framför allt att om man inte kommer att någon hör av sig och undrar: Var är du? Vi saknar dig. Du var inte här i dag. Vi tror därför att det är viktigt att man ska kunna ha möjlighet att jobba 100 procent av sin förmåga.
Ett annat alternativ som Kristdemokraterna också har lyft fram många gånger gäller att stegen ibland är för stora. Ledamoten talar om utbrändhet. Du ska gå tillbaka och jobba antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.
Kristdemokraterna har länge sagt att vi borde mjuka upp de gränserna för att det blir för stora steg, och så får du börja om igen. Den som är sjukskriven får börja om igen.
Där ser vi en möjlighet att hjälpa människor att kunna komma tillbaka till arbetet steg för steg för att till sist kunna jobba 100 procent av sin förmåga.
Anf. 59 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Jag håller verkligen helt och hållet med. Här måste sjukförsäkringen bli mer flexibel och anpassas till människorna. Människor passar inte alltid i den mall som politikerna har ritat upp. Kristdemokraterna sitter nu i regeringen. Det finns ett färdigt förslag om precis det här. När kommer ni att lägga fram det för riksdagen?
Jag har en annan fråga. När jag talar om att falla mellan stolarna ser jag det bredare än bara inom själva sjukförsäkringen. Vi har arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring. Exakt var gränsen går för att en person har återfått sin arbetsförmåga kan handläggare göra helt olika bedömningar av.
Försäkringskassan säger: Du är för frisk, du får inte vara sjukskriven. Samtidigt säger Arbetsförmedlingen: Nej, du är för sjuk för att jobba. Då hamnar människor mellan stolarna. Därför föreslår vi i Miljöpartiet ett sammanhållet trygghetssystem så att det inte ska finnas mellanrum att trilla igenom. Har du inte möjlighet att arbeta ska försäkringen träda in.
Min andra fråga är om Kristdemokraterna är beredda att överväga det. Återigen: Det är inte människorna som ska anpassa sig till systemen. Systemen borde vara flexibla och utgå från människorna.
Anf. 60 Camilla Rinaldo Miller (KD)
Fru talman! Jag är lite överrumplad över att det denna gång känns som att vi är väldigt överens. Vi måste hjälpas åt med att låta människor få jobba utifrån det som de är kapabla till. Det ska vara 100 procent av deras förmåga. Jag önskar också att stolarna ska försvinna, eller att de ska bli hopbyggda eller stå så tätt att ingen ska ramla däremellan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Jag vill inte i dag stå och säga vilken väg vi ska gå för att få bort stolarna och ha bänkar i stället där ingen hamnar i kläm. Men jag är helt övertygad om att den regering vi i dag har inte har något annat mål i sikte än att hjälpa de människor som behöver hjälp för att kunna få arbeta.
Vi vet att det lyfter människor ur ensamhet och psykisk ohälsa att ha ett arbete att gå till och att finnas i en gemenskap. Där får man ta det stegvis. Som arbetsgivare tänker jag själv att de flesta arbetsgivare verkligen vill det bästa för sin personal. Den är det viktigaste man har. Utan personal fungerar inte arbetsplatsen. Där kan även arbetsgivare göra små saker.
I vår familj handlar det om att jag och min man och våra barn jobbar på julafton för att våra anställda ska få vara lediga och vara tillsammans med familjen.
Det finns många andra sätt att få människor att må bättre. Här får vi hjälpas åt som medmänniskor, lite varje dag. Så tror jag att vi kan göra skillnad.
(Applåder)
Anf. 61 Martina Johansson (C)
Fru talman! Området ekonomisk trygghet vid sjukdom, skada eller funktionsnedsättning omfattar många kronor och berör väldigt många människor.
Målet är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska vara långsiktigt stabil och på en låg nivå. Det innebär att vi inte ska ha stora skillnader under året om det inte är säsongsbetonat och influensatider.
Det ska inte skilja regionalt hur stor sjukskrivningen är och inte heller skilja mellan män och kvinnor. De två skillnaderna behöver fortsätta minska.
Fru talman! I dag har vi ganska låga nivåer när det gäller sjukfrånvaro, vilket är bra. Men för att det ska fortsätta krävs det att vi säkerställer att det finns ett stöd för att återgå i arbete för den som blir sjuk.
Det handlar om att man tillåts vara hemma den första tiden för att läka, men på sikt måste man få stöd för att så fort som möjligt komma tillbaka därför att det i längden skadar mer än det hjälper att vara hemma. Det ser vi på forskning.
För att behålla en låg nivå måste vi också förstå vad det är som gör att det är fler sjukskrivna i Värmland än i Norrbotten. Varför har vi regionala skillnader när det gäller sjukfrånvaro? Vad är det de gör bra i Norrbotten som man kan lära av i andra delar av landet? Det är något som vi behöver skapa mer kunskap om.
Det är samma sak när det gäller skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor. Det är fler kvinnor än män som har en längre sjukfrånvaro. I ett tidigare anförande pratade man om psykisk ohälsa, och vi behöver mer kunskap om det här för att veta om det är det som är svaret på varför fler kvinnor än män är sjukskrivna och i så fall hur vi jobbar gemensamt för att minska den typen av sjukfrånvaro. Det handlar om arbetsgivaren men också om hur samhället i övrigt är uppbyggt och fungerar.
Detsamma gäller arbetsskadeförsäkringen, där färre kvinnor än män blir beviljade ersättning. Det sägs att kvinnor också får en sämre utredning när det gäller arbetsskadeersättning. Även här behöver vi öka kunskapen.
Fru talman! Centerpartiet vill se en bred samling av reformer och ökad kunskap för att kunna adressera skillnaderna regionalt men också skillnaderna mellan män och kvinnor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Vi tror att samordning krävs för framför allt dem med den största komplexa sjukdomsbilden för att de ska kunna återgå i arbete. Här krävs det att rehabiliteringsplaneringen kommer igång mycket snabbare än den gör i dag, och här behöver regeringen sätta press på Försäkringskassan så att den steppar upp ännu mer. Det är där samordningsansvaret ligger, och då måste Försäkringskassan ta det ansvaret.
Det gäller även den förebyggande sjukpenningen. Den bör användas mycket mer så att vi kan förebygga den långa sjukskrivningen. Återigen behöver Försäkringskassan jobba med detta.
Här finns det en utredning som de allra flesta partier står bakom. Men det händer ingenting. Varför har inte regeringen presenterat en proposition på det här området så att vi faktiskt kommer vidare med frågorna?
Jag saknar regeringens ledarskap och kliv framåt när det gäller att hjälpa den enskilda människan i vardagen. Regeringen har fokus på väldigt många olika saker men inte på det som är nära människan.
Jag undrar också var förslagen är om den flexibla sjukskrivningen - att det inte ska vara fasta former med 25, 50, 75 och 100 procent. Jag är överens med flera partier i regeringen om att det borde vara så.
Men vad händer med regeringen när fyra partier går ihop? Jo, det blir lite av en mess av alltihop. Jag tänker på tidigare anföranden i dag. Risken är att partier får välja att prioritera ned en del av sina åsikter. Men jag tycker att det är bra med många olika partier och olika förslag. Annars skulle vi kunna ha ett tvåpartisystem, vilket jag inte tror på.
När det gäller småföretagande är det faktiskt där fyra av fem jobb skapas. Men om man som småföretagare blir sjuk finns det faktiskt risk att man inte klarar av att återuppta sitt företag efter att sjukskrivningen är över. Om man ska följa dagens regelverk får man nämligen inte jobba med sitt företag alls under tiden då man uppbär sjukpenning. Men det kanske är administration som behöver göras. Även om man inte kan sälja sina varor och tjänster kanske man behöver göra saker i sitt företag för att det ska överleva under tiden man är borta på grund av sjukdom.
Man kan göra detta delvis när det gäller föräldrapenning för småföretagare men inte när man är sjukskriven. Jag undrar var regeringens småföretagarpolitik är på det här området.
Dessutom har regeringen nu slopat ersättningen för höga sjuklönekostnader, som också skulle hjälpa småföretagaren att kunna fortsätta med sin verksamhet även om medarbetarna har hög sjukfrånvaro. Vilken företagare vågar satsa på den som har en sjukdomshistorik om inte vi som samhälle kan stötta upp och hjälpa till med de höga sjuklönekostnaderna? På Svenskt Näringsliv är man ganska snabb att kritisera även den här frågan.
Jag undrar alltså vart regeringens företagarpolitik har tagit vägen i regeringssamarbetet.
Fru talman! Det hörs röster om att luckra upp rehabkedjan. Det är inte bra, för det är den som är förutsättningen för att man ska kunna återgå i arbete. Det är här Försäkringskassan måste steppa upp när det gäller samordningen så att fokus blir på att planera för en återgång - på 10 procent, 35 procent eller 100 procent.
Att sätta mer fokus på samordning, rehabilitering, förebyggande arbete, kunskap om osakliga skillnader och mer flexibilitet tror jag och Centerpartiet är ett sätt att få ut fler friska arbetstagare på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Jag är stolt över att vi i Centerpartiet driver vår politik och pratar om vad vi vill göra för att förbättra samhället. Det är viktigare än att fundera över vem som ska förhandla med vem efter nästa val, för det är därför vi är här - för att driva den politik vi vill se för Sverige framöver.
Med det vill jag hänvisa till det särskilda yttrande som vi har i betänkandet och önska alla här god jul och gott nytt år.
Anf. 62 Mauricio Rojas (L)
Fru talman! I debatten om betänkandet Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn visade jag att det finns två typer av oppositionspartier i denna riksdag.
Å ena sidan finns det två partier, Socialdemokraterna och Centerpartiet, som i stora drag följer regeringens problembeskrivning och vilja att driva fram en stram finanspolitik som inte blåser upp inflationen.
Å andra sidan finns det två partier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som verkar leva på en annan planet och föreslår en mycket expansiv finanspolitik med stora underskott, enorma skattehöjningar och en snabbt växande skuldsättning som kommer att drabba kommande generationer.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ger oss möjligheter att fördjupa oss lite till i denna klyfta som splittrar oppositionen mellan populistiska spenderarpartier och mer sansade sådana.
Fru talman! Inom utgiftsområde 10 lovas frikostigt från miljöpartistiskt och framför allt vänsterpartistiskt håll, dock utan att man samtidigt berättar hur och av vem kalaset ska betalas. Inte heller berättar man om de inflationsdrivande effekterna av en expansiv finanspolitik. Drygt 9 miljarder kronor på tre år är prislappen för Miljöpartiets löften inom utgiftsområde 10. Men här är Vänsterpartiets generositet med andras pengar verkligen enastående. Notan landar på drygt 54 miljarder kronor på tre år. Det motsvarar nästan hälften av hela anslaget till försvaret och samhällets krisberedskap.
Detta är renodlad statsfinansiell populism. Det är dock inte så konstigt med tanke på att det kommer från samma parti som föreslår att det statsfinansiella överskottsmålet under tio år ska ersättas av ett underskottsmål på 1 procent av bnp och att statsskulden följaktligen ska växa med sammanlagt 800 miljarder kronor.
I Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 kan man läsa följande meningar:
Vänsterpartiet föreslår att dagens överskottsmål ersätts med ett underskottsmål för de offentliga finanserna.
Finanspolitiken behöver vara mer expansiv.
Vänsterpartiets budgetförslag ökar den aggregerade efterfrågan vilket, allt annat lika, kan tänkas öka inflationstrycket något.
Det senare verkar dock inte bekymra Vänsterpartiet nämnvärt, och för den delen inte heller Miljöpartiet.
Fru talman! I jämförelse med dessa populistiska partiers inflationspådrivande och skuldfinansierade generositet är Socialdemokraternas utgiftsökning inom utgiftsområde 10 på knappt 700 miljoner kronor på tre år ett mycket blygsamt förslag, för att inte tala om Centerpartiets förslag på sammanlagda besparingar på nästan 9 miljarder kronor. Allt mellan plus 54 miljarder och minus 9 miljarder kronor på tre år bjuder alltså denna nya rödgröna röra enbart inom detta utgiftsområde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Det man givetvis undrar inför denna enorma diskrepans mellan oppositionspartiernas olika budgetförslag är hur partierna i denna rödgröna röra någonsin ska kunna regera ihop. Vilken politik skulle i så fall gälla - den som lovar guld och gröna skogar med framtida generationers pengar eller den som i allt väsentligt följer regeringens stramhet? Är det våra obekymrade populister som ska bestämma eller de mer sansade partierna som inte vill blåsa upp inflationsfaran? Det vore klädsamt om oppositionspartierna, inte minst Socialdemokraterna och Centerpartiet, skulle kunna förklara detta. Väljarna har all rätt att veta vad som döljer sig i den rödgröna rörans säck.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag sammanfatta Liberalernas grundläggande ståndpunkter gällande våra sociala försäkringar.
En liberal socialförsäkring bygger på några enkla principer - att det finns ett samband mellan avgifter och förmåner, att avgiften är proportionell mot inkomsten, att ersättning betalas ut mot inkomstbortfall och, sist men inte minst, att försäkringen omfattar alla. Detta borde också gälla arbetslöshetsförsäkringen.
Med detta avslutar jag mitt anförande och yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 63 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! I dag är det så att om man är sjukskriven och har sjukpenning från Försäkringskassan kan man efter en tid få beslut om att man nu inte längre får vara sjukskriven med sjukpenning. Försäkringskassan kanske tycker att man har blivit tillräckligt frisk. Det beslutet kan inte bara gälla framåt i tiden utan också bakåt i tiden, för dagar innan beslutet fattats, och för pengar som redan betalats ut och använts.
Anser Liberalerna att det är rättvist att människor som är sjuka och ansöker om fortsatt sjukskrivning kan få avslag inte bara för framtiden utan också för tid som redan gått och alltså bli skyldiga Försäkringskassan pengar tillbaka?
Anf. 64 Mauricio Rojas (L)
Fru talman! Försäkringskassan betalar för sjukskrivningen när den är rätt. Det är en bedömning som myndigheten gör, givetvis. Jag kan inte se något fel i att myndigheter kan landa i slutsatsen att det inte var rätt att betala något och då kräver pengarna tillbaka. Det gäller många andra situationer inom välfärdsstaten.
Principen att det ska vara rätt när man betalar ut ett bidrag, en försäkring eller vad som helst är mycket viktig. Därför ser jag inte det problematiska i att Försäkringskassan gör den här bedömningen.
Anf. 65 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Det är uppfriskande att få raka svar och att få samtala med Liberalerna om de ärenden som vi faktiskt har på bordet och inte bara om den angelägna frågan om rödgrön regeringsbildning, något som jag såklart ser mycket fram emot 2026.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Vi i Miljöpartiet tycker att det är helt fel att människor som är sjuka, kanske har varit utbrända kan hamna i skuld till staten när de av Försäkringskassan bedöms friska. Det är naturligtvis rimligt att Försäkringskassan kan göra bedömningen att du nu är tillräckligt frisk för att jobba. Men om det redan har gått en tid och du har fått sjukpenning och trott att du har rätt till den - den har ju fortfarande betalats ut till dig - borde de pengar som Försäkringskassan har betalat ut för tid som har gått inte leda till att du hamnar i skuld.
Vi från Miljöpartiet föreslår i vår budget att man tar bort möjligheten att skuldsätta människor som har varit sjuka på det här sättet. Vi tycker att det vore rättvist men också viktigt för hälsan. Ekonomisk stress kan riskera att göra att människor är sjuka längre. Stressrelaterad sjukdom ökar enormt, och om man går runt och är orolig för att man dessutom ska bli skuldsatt av Försäkringskassan kan det få negativa effekter för den enskildas hälsa och i förlängningen också för målet att människor ska komma tillbaka till jobb så fort som möjligt.
Anf. 66 Mauricio Rojas (L)
Fru talman! Om jag förstår ledamoten rätt säger hon att man kan bli sjuk för att Försäkringskassan har bedömt att man är frisk. Det är en mycket märklig slutsats.
I grunden gäller det att man ska betala rätt till de personer som har rätt till någonting. Om det visar sig att du var frisk - det är myndighetens beslut - är det rätt att kräva tillbaka pengarna, på samma sätt som med andra felaktiga utbetalningar. Det gäller allt, bostadsbidrag och mycket annat. Det är viktigt för att vår välfärdsstat inte ska kollapsa. Det är viktigt att det blir rätt när man har rätt till någonting.
Jag förstår att Miljöpartiet är mer generösa och vill betala ändå. Men då borde ledamoten säga att ni lånar pengar till det, att ni har underskott i ert budgetförslag och att de pengarna kommer att kosta och kosta mycket. Det borde ni också säga.
Det låter väldigt fint att säga: Vi vill höja det och det och ge mer pengar till alla och allt. Men det är alltid någon som betalar. Det finns inga gratisluncher. Det är mycket viktigt att vi i denna riksdag fattar denna enkla men så viktiga mening.
Fru talman! Jag vill önska en god jul.
Anf. 67 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! När man begär replik kan man inte bemöta det där allra sista. Men jag passar på att göra det nu, i mitt anförande.
Fru talman! Nej, vi lånar till klimatomställningen för att göra de investeringar som Sverige behöver göra och för att nå våra klimatmål och leva upp till Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet utan att det ska gå ut över den välfärd och de människor som har det tuffast här och nu. Att investera i klimatomställningen är en lönsam affär på sikt. Vi tycker att staten ska kunna ha en investeringsbudget på samma sätt som kommuner har det.
Fru talman! En rättvis omställning är en förutsättning för att vårt samhälle ska hålla ihop genom de utmaningar vi nu står inför. Att människor som är sjuka inte ska bli fattiga är en central del i Miljöpartiets syn på hur vi ordnar ett rättvist och jämlikt samhälle.
Vi kan alla drabbas av sjukdom och funktionsnedsättning. I en välfärdsstat som Sverige ska det inte vara lika med fattigdom. Tyvärr är det så i dag. Regeringen fortsätter att beskatta personer som har en funktionsnedsättning högre än personer som arbetar. Det är fruktansvärt orättvist. Det säger vi i Miljöpartiet nej till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
I vår budget föreslår vi också att man ska rätta till en del av den alldeles för låga nivå som gäller i sjukförsäkringen. Den måste höjas.
Självklart ska Försäkringskassans beslut till dig som varit sjuk länge kunna gälla även om du helt plötsligt bedöms vara frisk. Men det ska inte gälla för tiden som gått, när du litade på att Försäkringskassans utbetalningar till dig var rätt. Vi vet att människor som lever på sjukersättning, sjukpenning och aktivitetsersättning inte har stora marginaler utan tvärtom. Då ska vi inte göra människor skuldsatta.
Fru talman! Jag är orolig för att kostnaderna för sjukförsäkringen kommer att öka i framtiden. Jag träffade nyligen Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom, och hon berättade om de enorma underskott som sjukvården i hela Sverige nu står inför. Vi har redan sett varsel ute i regionerna. Allra värst är det i Region Sörmland. Vårdpersonal sägs upp. I spåren av det kommer vårdköerna att växa. Människor kommer att vara sjuka längre innan de får den hjälp de behöver, och risken för att deras hälsotillstånd förvärras ytterligare på grund av det är överhängande.
Vi ser också nedskärningar runt om i skolorna. Det riskerar att leda till att ännu färre barn får tid att träffa kuratorn. Och när man skär ned på elevassistenter kommer färre barn att ha de förutsättningar de behöver för att klara sin skolgång. En lyckad skolgång är faktiskt det viktigaste för att ha goda chanser till en bra hälsa resten av livet och förstås för att inte hamna i arbetslöshet.
Fru talman! Inom utgiftsområde 10, som vi nu diskuterar, görs det också nedskärningar på det förebyggande hälsoarbetet. Företagshälsorna har en nyckelroll i att förebygga att människor blir sjuka på jobbet. Nu sänker regeringen ersättningen till det viktiga arbetet.
Medan vården tittar på varje individ som en patient och ska åtgärda just den personens problem, kanske med höften eller axlarna, kan företagshälsan se om många på samma arbetsplats kanske har exakt samma besvär. Man kan inte bara se till att individen får vård utan också titta på hur det egentligen ser ut vid tillverkningen i verkstaden och om det går att ändra på någonting så att axlarna inte ska bli så slitna. Förebyggande arbete är något av det smartaste vi kan lägga pengar på, för att människor inte ska bli sjuka.
Vi i Miljöpartiet vill på sikt slå ihop försäkringssystemen till en och samma arbetslivstrygghet, så att man kan utgå från individens behov. Individer ska inte falla mellan stolarna och bollas fram och tillbaka mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, om de gör olika bedömningar. Det görs nämligen tyvärr olika bedömningar. Det är människor som bedömer om någon är tillräckligt frisk för att kunna arbeta, och människor gör ibland olika. Det ska inte drabba de enskilda individerna. De ska fortfarande ha en ekonomisk trygghet.
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Fru talman! Jag har noterat att många i kammaren har talat för att vi ska ha en flexibel nivå för hur mycket man kan vara sjukskriven. Individens arbetsförmåga ska avgöra. Om man kan jobba 60 procent ska man också kunna vara sjukskriven 40 procent. Så är det inte i dag.
Det finns jättemånga viktiga och bra förslag som regeringen förhoppningsvis har på sitt bord. Jag väntar på att de förslagen ska komma till oss här i riksdagen. Några besked om när det kan ske har vi inte fått. Men det räcker inte med fina ord, fru talman. Det behövs handling för att laga de revor som finns i sjukförsäkringen.
Eftersom vi i Miljöpartiet vill satsa mer pengar på människor som är sjuka och som har funktionsnedsättningar och regeringens lägre förslag redan har röstats igenom i rambudgeten kan jag inte yrka bifall till vårt förslag i dag. Men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande och ser fram emot 2026, när vi kan bilda en rödgrön regering som tar de här frågorna på stort allvar.
I detta anförande instämde Per Bolund (MP).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 decemberProtokoll 2023/24:48
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Mål för utgiftsområde 10
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 15 SD 62 0 0 10 M 58 0 0 10 C 21 0 0 3 V 0 19 0 5 KD 16 0 0 3 MP 16 0 0 2 L 12 0 0 4 - 1 0 0 0 Totalt 278 19 0 52 Statens budget inom utgiftsområde 10
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
a) Anslagen för 2024Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 10 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 10 punkt 2 och avslår motionerna
2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4, 7, 16, 17, 29-31 och 33,
2023/24:2351 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2023/24:2623 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,
2023/24:2710 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) och
2023/24:2726 av Martina Johansson m.fl. (C).b) Bemyndigande om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 170 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 10 punkt 1.