Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet (prop. 1996/97:1)
Betänkande 1996/97:AU7
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1996/97:AU07
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet (prop. 1996/97:1)
Innehåll
1996/97 AU7
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas anslagen på utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Genom riksdagens beslut har ramen för utgiftsområdet höjts med 924 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Arbetsmarknadsutskottet anser att denna höjning bör utnyttjas för att räkna upp anslaget A 1. Bidrag till arbetslöshetsersättning med motsvarande belopp. Uppräkningen är en följd av utskottets ställningstagande till de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet som riksdagen beslutade om i somras och som skulle träda i kraft den 1 januari 1997. I avvaktan på ett samlat förslag om arbetslöshetsförsäkringen från regeringen under våren 1997, som skall bygga på principerna om fast förankring på arbetsmarknaden och en bortre gräns för ersättningen, anser utskottet att de i somras beslutade lagändringarna bör skjutas upp till nästa halvårsskifte. I sammanhanget avstyrker utskottet ett antal motioner med yrkanden som rör anslagen m.m. Särskilda yttranden har avgetts av företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
Propositionen
I proposition 1996/97:1 föreslår regeringen att riksdagen
för utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 3. medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 3 000 000 000 kr under budgetåret 1997 för utbetalningar av lönegaranti (avsnitt A 2. Bidrag till lönegarantiersättning), 4. godkänner vad som anförts om medel för att inrätta ett lönegarantiregister (avsnitt A 2, Bidrag till lönegarantiersättning), 5. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning:
Anslag Ansla Anslagsbe gstyp lopp A Bidrag till raman 33 164 1 arbetslöshetsersät slag 334 000 tning A Bidrag till raman 2 086 050 2 lönegarantiersättn slag 000 ing Summa för 35 250 utgiftsområdet 384 000
Regeringens förslag såvitt avser punkter 1 och 2 i propositionen behandlas inte i detta betänkande utan skjuts upp tills vidare.
Motioner
1996/97:A274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet för åren 1998 och 1999, i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen beslutar att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 juli 1997 skall utgå med 80 % på inkomster upp till 4,2 basbelopp och med 40 % på överskjutande inkomstdelar, i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen beslutar att garantinivån i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 juli 1997 skall vara 246 kr per dag, i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar att ersättningsnivån i KAS fr. o. m. den 1 juli 1997 skall vara 246 kr per dag, i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar att upphäva beslut från den 12 juli 1996 angående förlängda kvalificeringstider för ersättning i a-kassa och KAS, i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att upphäva beslut från 12 juli 1996 att rekryteringsstöd inte skall få medräknas för att uppfylla ett första arbetsvillkor, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A296 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att förändringarna som beslutades i lagarna om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetslöshetsstöd i samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1995/96:222 ej skall träda i kraft, enligt vad i motionen anförts, 2. att riksdagen beslutar om höjning av ersättningsnivån i a-kassan till 80 % från den 1 januari 1997, 3. att riksdagen beslutar återinföra de regler som gällde före den 1 januari 1996 i arbetslöshetsförsäkringen för ersättning till deltidsarbetslösa, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att avbryta sin a- kasseperiod för att försörja sig på egen verksamhet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av arbetslöshetsförsäkringen, 6. att riksdagen med ändring av regeringens förslag för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsför förslag ändring (tusental (tusental kr) kr) A Bidrag till 33 164 334 +1 500 000 1. arbetslöshets ersättning Summa för 35 250 384 +1 500 000 utgiftsområdet
1996/97:A298 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar höja ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 80 % fr.o.m. den 1 januari 1997, 3. att riksdagen beslutar upphäva riksdagens beslut om att från den 1 januari 1997 försämra arbetsvillkor och dagpenningberäkning i arbetslöshetsförsäkringen, 4. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 1997 anvisar anslaget under utgiftsområdet 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsför förslag ändring (tusental (tusental kr) kr) A Bidrag till 33 164 334 -1 400 1. arbetslöshets ersättning
1996/97:Sf242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tidigarelagd finansiering av återgång till 80 procents ersättning i arbetslöshetsförsäkringen från den 1 januari 1997, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkta statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och kompensation till löntagarna genom höjt grundavdrag.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om anslag på utgiftsområde 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Det är två anslag, Bidrag till arbetslöshetsersättning och Bidrag till lönegarantiersättning. Kostnaderna på utgiftsområdet är starkt konjunkturberoende och påverkas framför allt av arbetslöshetens omfattning men även av löneutvecklingen och antalet företagskonkurser. Utgifterna påverkas också i hög grad av regelverkens utformning. Utskottet tar också upp till behandling de motioner rörande arbetslöshets ersättningen som avser anslags- eller anslagsrelaterade frågor i den meningen att de kan påverka medelsbehovet under kommande budgetår. Frågor som rör arbetslöshetsersättningen på längre sikt kommer att tas upp under våren 1997 i anslutning till behandlingen av den proposition i ämnet som regeringen aviserat. Inga motioner har väckts som rör anslaget Bidrag till lönegarantiersättning.
Regeringens och motionärernas förslag till anslag framgår av nedanstående tabell.
Reger Motionärernas ingen förslag i s förhållande till försl utskottets förslag ag Motioner A296: A274: A298:4 6 2 (kd) (v) (mp)
A Ersättning vid arbetslöshet 1 Bidrag till 33 +1 +965 -1 400 arbetslöshet 164 500 000 000 sersättning 334 000 (ram) 2 Bidrag till 2 086 lönegaranti 050 ersättning (ram)
Summa 35 +1 +965 -1 400 250 500 000 000 384 000
Bidrag till arbetslöshetsersättning
Anslaget Bidrag till arbetslöshetsförsäkringen omfattar kostnader för kontant arbetsmarknadsstöd och ersättning till dem som deltar i offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA). Belastningen på anslaget Bidrag till arbetslöshetsförsäkringen är starkt beroende av utformningen av lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd.
Riksdagen beslutade i somras om vissa förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och KAS. Genom förändringarna (SFS 1996:871 och 872) kom arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring att markeras på ett tydligare sätt. Enligt riksdagsbeslutet skall lagändringarna träda i kraft den 1 januari 1997.
Regeländringarna innebar bl.a. att det s.k. arbetsvillkoret skärptes både för att kvalificera sig för en första ersättningsperiod och för en ny ersättningsperiod. Vidare infördes en tidsmässig gräns för ersättningen, den s.k. bortre parentesen. I princip skulle ersättning kunna uppbäras under längst tre år. Ändringar gjordes också när det gäller beräkningen av dagpenningens storlek.
Riksdagen har den 22 november godkänt finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna. För arbetsmarknadsutskottets vidkommande innebär riksdagsbeslutet den ändringen i förhållande till propositionen att utgiftsområdena 13 och 14 höjts med sammanlagt 1 155 miljoner kronor. Av höjningen bör enligt riksdagsbeslutet 924 miljoner kronor hänföras till det nu berörda utgiftsområdet och återstoden, 231 miljoner kronor, till utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Höjningen av ramarna motiveras av riksdagens ställningstagande beträffande de nyss angivna förändringarna av arbetslöshetsersättningen. I samband med beslutet om ramarna har riksdagen på förslag av finansutskottet gjort ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. I korthet innebär tillkännagivandet följande. Finansutskottet har anslutit sig till vad arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande AU1y anfört om den starka kopplingen mellan arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitikens nya inriktning. Finansutskottet anför att några av de i somras beslutade ändringarna utsatts för kritik, inte enbart för att de allmänt sett upplevts som försämringar utan därför att de givit upphov till direkt oönskade konsekvenser. Utskottet konstaterar att ARBOM-utredningen sedermera också presenterat ett samlat förslag till omläggning av försäkringen som enligt finansutskottet i vissa avseenden bör kunna ge bättre lösningar. Låter man de beslutade förändringarna träda i kraft är det därför inte osannolikt att de kan komma att omprövas redan efter några månader. Hos de arbetssökande skulle detta kunna skapa oklarhet och osäkerhet om vilka regler som faktiskt gäller. Sett mot denna bakgrund säger sig finansutskottet ha stor förståelse för de betänkligheter som arbetsmarknadsutskottet redovisade i sitt yttrande. Å andra sidan, anför utskottet, måste hänsyn också tas till att ett uppskov kommer att leda till att angelägna förändringar senareläggs och att en eftersträvad besparing skjuts på framtiden. Finansutskottet kommer fram till att de förändringar som beslutades i somras inte bör träda i kraft den 1 januari utan skjutas upp för att ge riksdagen tillfälle att ta ställning till ett sådant sammanhållet förslag. Regeringen bör enligt tillkännagivandet senast våren 1997 presentera riksdagen förslag om detta. Finansutskottet förutsätter liksom arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande att detta samlade förslag bygger på principen att arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring som ger skydd till personer med fast förankring på arbetsmarknaden. För att markera karaktären av omställningsförsäkring skall det föreslagna försäkringsskyddet vara tidsmässigt begränsat. Liksom i fråga om de tidigare beslutade förändringarna utgår finansutskottet från att den ersättningstid som skall beaktas därvid börjar räknas fr.o.m. den 1 januari 1996. Arbetsmarknadsutskottet kan med detta konstatera att riksdagen nu anslutit sig till den bedömning som först kom till uttryck i utskottets yttrande AU1y i slutet av förra månaden. De i somras beslutade förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen bör inte träda i kraft vid årsskiftet. Ett starkt skäl till att skjuta upp förändringarna i försäkringen är den stora fördel som kan nås med ett samlat förslag. Som utskottet påpekade i yttrandet kan man då vinna i klarhet och överskådlighet. Om mera tid ges till att överväga de nödvändiga förändringarna ges också möjlighet till samråd inte bara med fackföreningsrörelsen utan även med övriga berörda, däribland de tillämpande organen och tillsynsmyndigheten. Regelverket är komplicerat och svårtillgängligt. Det är inte lätt att överblicka konsekvenserna av olika förändringar, därtill lär krävas både kunskap och erfarenhet. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att de kommande förslagen beretts i sådan ordning som borgar för att de kommer att fungera väl i den praktiska tillämpningen. När det gäller reglernas sakliga innehåll vill arbetsmarknadsutskottet än en gång understryka att försäkringen skall omfatta personer med fast förankring på arbetsmarknaden. Utskottet vill inte binda sig för hur denna förankring skall komma till uttryck mera konkret, men utgår från att reglerna konstrueras så att de både svarar mot eftersträvade besparingar och mot vad som kan anses rimligt i detta hänseende. Utskottet har redan tidigare även ställt sig bakom principen att det skall vara fråga om en försäkring vid omställning. Riksdagens nyss återgivna tillkännagivande har också denna innebörd: försäkringsskyddet skall vara tidsmässigt begränsat. Utskottet vill undanröja varje tveksamhet på den punkten. Att de i somras beslutade förändringarna skjuts upp innebär inte ett frånträdande av principen om en bortre gräns för ersättningen. Inte heller i detta hänseende vill utskottet nu binda sig för hur denna begränsning skall konstrueras lagtekniskt. För att ett uppskjutande av sommarens lagändringar inte skall få till följd att genomförandet av de fastlagda principerna skjuts på framtiden anser utskottet, liksom finansutskottet, att den ersättningstid som skall beaktas börjar räknas från den 1 januari 1996. Detta kan regleras genom övergångsregler till den kommande lagstiftningen. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med det ovanstående under våren 1997 och i sådan tid att de nya lagreglerna kan träda i kraft vid halvårsskiftet. Ikraftträdandet av de i somras antagna lagändringarna skjuts upp till samma tidpunkt. Vad som sagts ovan gäller i tillämpliga delar även beträffande det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS).
Det anförda bör ges regeringen till känna.
Det lagtekniska genomförandet av de uppskjutna förändringarna bör enligt utskottets mening ske på följande sätt. Genom lagar bestäms att de lagar som riksdagen antog den 12 juli 1996 om ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) respektive lagen om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) inte skall träda i kraft vid årsskiftet. Detta innebär att lagreglerna från årsskiftet fortsätter att ha det innehåll som de har i dag och haft från den 1 januari 1996. Av lagtekniska skäl görs beträffande 6 och 7 §§ i respektive lag den ändringen att paragraferna inte längre hänvisar till den lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter som upphör vid årsskiftet. Skälet till detta är den ändrade konstruktionen av utbildningsvikariat. Stöd ges från årsskiftet i form av direkt bidrag till arbetsgivaren och inte genom avdrag på socialavgifterna. Avsikten är att utbildningsvikariaten inte heller fortsättningsvis skall kvalificera för en första ersättningsperiod. Hänvisningen i de angivna 6 och 7 §§ bör därför i stället avse den nya regleringen av utbildningsvikariaten, som fortsättningsvis skall benämnas vikariatsstöd. Lagarna om arbetslivsutveckling (ALU) och offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) hänvisar till ALF respektive KAS i deras lydelse enligt sommarens riksdagsbeslut. Viss anpassning krävs av respektive lag. Den nya åtgärden OTA föranleder även en anpassning av 14 § i ALF respektive KAS så att det där klargörs att dagar då en person varit anvisad OTA inte skall inräknas i ersättningsperioden. Motsvarande gäller i dag beträffande ALU.
Lagförslag i enlighet med detta läggs fram i utskottets hemställan. Utskottets ställningstagande innebär att de i propositionen framlagda lagförslagen, som innebär justeringar i förhållande till de i somras antagna lagändringarna, inte bör prövas i detta sammanhang. Det innebär också att de motionsvägen framlagda förslagen om ändringar i sommarens beslut bör avslås av riksdagen. Såväl Vänsterpartiet (motion A296 yrk. 1), Miljöpartiet (A274 yrk. 10 och 11) som Kristdemokraterna (A298 yrk. 3) tar nämligen mera definitivt avstånd från hela eller delar av beslutet. De övriga motionsförslagen avser finansieringsfrågor, ersättningsnivåer, ersättningsrätten för deltidsarbetslösa och möjligheten att avbryta en ersättningsperiod. Med anledning av dessa förslag vill utskottet anföra följande. Det är främst för att avvakta ett samlat förslag som lagändringarna skjuts upp. I detta ligger att utskottet inte vill föregripa det kommande regeringsförslaget - utöver vad som omfattas av det ovan angivna tillkännagivandet - med uttalanden med anledning av motionsförslagen. Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna A274 (yrk. 7-9), A296 (yrk. 2-5), A298 (yrk. 2) och Sf242 (yrk. 7, 9) avstyrks.
Utskottet övergår nu till frågan om anslag. I propositionen föreslås ett ramanslag på 33 164 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande, som godkänts av riksdagen, innebär att ramen för utgiftsområde 13 höjts med 924 miljoner kronor. Enligt arbetsmarknadsutskottets mening bör denna höjning utnyttjas för att räkna upp anslaget A 1. med motsvarande belopp. För budgetåret 1997 bör riksdagen således anvisa 34 088 miljoner kronor på anslaget.
Bidrag till lönegarantiersättning
Propositionen
Anslaget finansierar utbetalning av ersättning till arbetstagare för lönefordringar i konkurs enligt lönegarantilagen. Anslaget finansierar även avbetalningar till Riksgäldskontoret för den skuld som kvarstår från Lönegarantifonden. Skulden uppgick den 31 maj 1996 till drygt 2,3 miljarder kronor. Fr.o.m. 1997 skall från anslaget även betalas ersättningar till länsstyrelserna för deras arbete med utbetalning av lönegarantimedel. Anslaget finansieras genom en lönegarantiavgift enligt lagen om socialavgifter. Antalet konkurser och berörda arbetstagare har minskat kraftigt. En allt större del av anslaget kan därför utnyttjas för avbetalningar på den skuld som kvarstår från Lönegarantifonden. Med nuvarande regler för lönegarantin och en förhållandevis låg nivå på antalet konkurser beräknas skulden vara amorterad vid sekelskiftet. Till dess kvarstår behovet av den rörliga krediten hos Riksgäldskontoret. För budgetåret 1997 föreslås den uppgå till 3 miljarder kronor. Ett särskilt lönegarantiregister får enligt förordningen om lönegarantiregister inrättas och föras hos Riksskatteverket. Registret skall bl.a. tillgodose behovet av statistiska uppgifter om lönegarantiutbetalningar. Riksdagen har tidigare godkänt att kostnaderna för registret får belasta Lönegarantifonden. Regeringen föreslår nu att kostnaderna i stället belastar anslaget. Av anslagsmedlen bör under budgetåret 1997 en miljon kronor få användas för att inrätta registret. Utskottet godkänner de angivna förslagen liksom regeringsförslaget om medelsanvisning på anslaget A 2.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande anslag för budgetåret 1997 att riksdagen a) antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
b) antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
c) antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
d) antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
e) antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1996:869) om arbetslivsutveckling,
f) antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa,
g) med bifall till propositionen i denna del medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 3 000 000 000 kr under budgetåret 1997 för utbetalningar av lönegaranti,
h) med bifall till propositionen i denna del godkänner vad som anförts om medel för att inrätta ett lönegarantiregister,
i) med anledning av propositionen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning:
Beslut om anslag inom utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning utom i de fall angivna belopp har kursiverats.
Utskottets förslag
A Ersättning vid arbetslöshet 1 Bidrag till 34 088 334 arbetslöshetsersättni ng (ram) 2 Bidrag till 2 086 lönegarantiersättning 050 (ram)
Summa 36 174 384
j) som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om kommande förslag som rör arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet,
k) avslår motionerna 1996/97:A274 yrkandena 1, 2 och 7-11, 1996/97:A296, 1996/97:A298 yrkandena 2-4 samt 1996/97:Sf242 yrkandena 7 och 9.
Stockholm den 28 november 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd), Anna Åkerhielm (m) och Ingrid Burman (v).
Särskilda yttranden
1. Anslag för budgetåret 1997
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anför:
Den 22 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. För utgiftsområde 13 som sådant förordar vi lägre anslagsnivåer. Besparingar kan uppnås genom en bibehållen 75-procentig ersättningsnivå samt genom att ytterligare en karensdag införs. Vi anser också att försäkringen bör göras allmän. Kvalificeringsreglerna bör skärpas och en bortre gräns på 300 dagar bör införas. Ett sådant förslag finns redan i den allmänna arbetslöshetsförsäkring som fyrpartiregeringen införde år 1994. Att vi inte framställt några yrkanden rörande a-kassan beror på att vi godtar de regeländringar som beslutades i somras. Det finns alltså inget skäl att skjuta på genomförandet för att avvakta ett samlat förslag från regeringen. Om utskottet inte hade föreslagit ett sådant återställande av reglerna skulle inte heller anslaget för arbetslöshetsförsäkring behövt höjas. Nu förorsakas merkostnader i storleksordningen 1 miljard kronor till följd av Socialdemokraternas oförmåga och obeslutsamhet när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Vi anser att hela hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen förtjänar allvarlig kritik. Det tog sin start med upprivandet av fyrpartiregeringens allmänna obligatoriska försäkring 1994. Därefter har reglerna ändrats ett stort antal gånger, för att sedan ändras tillbaka. Det har blivit hart när omöjligt att få en överblick av regelsystemet. Motstridiga besked ges, löften utställs och löften återtas. Det är till skada både för de berörda och för de som skall tillämpa reglerna. Människor vet inte vad de skall rätta sig efter. Rimliga krav på förutsebarhet och rättssäkerhet uppfylls inte. Oförmågan präglar också hanteringen i utskottet med upprepade bordläggningar och obefintlig diskussion i sakfrågorna.
2. Anslag för budgetåret 1997
Elver Jonsson (fp) anför:
Jag anser liksom Folkpartiet i motion 1996/97:Sf242 att arbetslöshetsersättningen bör motsvara 80 % av den arbetslöses inkomstbortfall. Ett kort inkomstskydd under kortare perioder av arbetslöshet skapar ökade möjligheter till aktivt arbetssökande och förbättrar därför arbetsmarknadens funktionssätt. Arbetslöshetsförsäkringen och KAS bör vara en omställningsförsäkring, inte en permanent försörjningskälla. Det statliga ansvaret för försäkringen bör minska och de försäkrade få ett större finansieringsansvar. Om statsbidraget sänks till förslagsvis 75 % av arbetslöshetskassornas utbetalningar innebär detta en besparing på drygt 9 miljarder kronor med dagens arbetslöshetsnivå. Löntagarkollektivet kompenseras genom en skattesänkning. Det var olyckligt att Socialdemokraterna rev upp den allmänna arbetslöshetsförsäkring som fyrpartiregeringen införde 1994. Om man inte gjort det hade man sluppit många av den senaste tidens turer. Det har skapat förvirring om vad som egentligen är regeringens linje i frågan. Det är beklagligt med de motsägelsefulla beskeden, inte minst för de många arbetslösa.
3. Anslag för budgetåret 1997
Ingrid Burman (v) anför:
Arbetslöshetsförsäkringen är ett av de mest misskötta sakområdena inom politiken under senare år. Otaliga förändringar har gjorts, ofta med kort varsel. Det har varit ogenomtänkta, slarviga och dåligt analyserade förslag. Lagändringar har genomförts trots pågående utredningsarbete. Kraftiga nedskärningar har drabbat hel- och deltidsarbetslösa. Ersättningen ligger på så låg nivå att försäkringen inte fungerar som en trygghetsförsäkring. För allt fler måste talet om ett inkomstrelaterat system framstå som illusoriskt. Vänsterpartiets uppfattning är, och har hela tiden varit, att reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen skall ske i ett samlat grepp och att remissbehandlingen av ARBOM-utredningens förslag skall inväntas. I avvaktan på det bör inte riksdagsbeslutet från i somras träda i kraft. Regeringens förslag i budgetpropositionen om ändringar i sommarens beslut visar för övrigt på bristerna i de förslag som lagts fram. Många av sommarens lagändringar slår snett. Dessutom är arbetsvillkoret så hårt satt att halvtidsarbetande får uppenbara svårigheter att kvalificera sig. Det drabbar främst kvinnor. Även personer med olika slag av tidsbegränsade anställningar får svårt att uppfylla arbetsvillkoret. Det nya sättet att beräkna dagpenningen skulle också missgynna många. Det borde vara möjligt att avbryta sin ersättningsperiod under viss tid för att försörja sig med egen verksamhet, t.ex. säsongsarbete. Denna tid bör vara överhoppningsbar. De regler som tillämpades före den 1 januari 1995 för deltidsarbetslösa bör återinföras. De nya reglerna leder till att människor i stället blir heltidsarbetslösa. Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till 80 % redan från den 1 januari 1997. Endast hälften av de arbetslösa skulle beröras av höjningen eftersom en stor andel ligger över taket. Kostnaden för höjningen kan därför antas uppgå till bara hälften av vad regeringen anger. Regeringen verkar bortse från sambandet mellan utgiftsområdena 13 och 14. Med en ambitiösare arbetsmarknadspolitik dämpas trycket på arbetslöshetskassan. Vänsterpartiet anser vidare att finansieringen huvudsakligen bör ske på intäktssidan genom arbetsmarknadsavgiften. Vänsterpartiet har i sin motion A296 föreslagit att anslaget A1. på utgiftsområde 13 ökas med 1 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Med min uppfattning om innehållet i de lagändringar som genomfördes i somras kan jag naturligtvis inte vara negativ till utskottsmajoritetens senkomna initiativ att reglerna inte skall träda i kraft vid årsskiftet. Det överensstämmer ju med ett av Vänsterpartiets motionskrav. Ingenting tyder dock på att man därigenom frånträder principen om en bortre parentes som dessutom tydligen skall ha retroaktiv kraft. Tvärtom är utskottet mycket tydligt när man i betänkandet säger sig vilja undanröja varje tveksamhet om att uppskjutandet av sommarbeslutet inte innebär ett frånträdande av principen om en bortre gräns för ersättningen och dessutom att den ersättningstid som skall beaktas skall börja räknas från den 1 januari 1996. Inte heller verkar det som om utskottet är berett att mjuka upp det mycket stränga arbetsvillkoret. I själva verket är uppskjutandet kanske bara ytterligare ett exempel på socialdemokraternas oförmåga och vankelmod på detta sakområde. Förutom besparingsskäl har både arbetsmarknadsutskottet och finansutskottet åberopat kopplingen mellan arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitikens nya inriktning. Det är tydligt att bortre parentes och skärpta arbetsvillkor ges en alltmer ideologisk motivering. Kraven ökar på de arbetslösa som ges en än otryggare ställning och tvingas bära en allt större del av massarbetslöshetens kostnader. Regeringens politik har varit beklämmande när det gäller den viktiga frågan om a-kassans utformning, och inte heller riksdagens hantering har skapat förtroende för lagstiftningsarbetets kvalitet och konsekvens. De breda folkliga och fackliga protesterna har varit osedvanligt berättigade.
4. Anslag för budgetåret 1997
Barbro Johansson (mp) anför:
Jag ansluter mig till Miljöpartiets förslag om att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen skall vara 80 % för inkomster upp till 4,2 basbelopp och 40 % för inkomstdelar därutöver upp till en inkomstnivå motsvarande 6,5 basbelopp. Denna förändring bör införas från den 1 juli 1997. I samband med den förändringen bör också den lägsta ersättningen i försäkringen och KAS höjas till 246 kr per dag. Totalt innebär detta ökade kostnader för nästa budgetår med 465 miljoner kronor. Miljöpartiet kan inte godta de hårdare arbetsvillkor som de i somras beslutade lagändringarna i arbetslöshetsförsäkringen innebar. Det gäller såväl att man förlängt den tid man skall ha arbetat för att kvalificera sig för ersättning som att arbete med rekryteringsstöd inte längre skall kvalificera för förstagångsersättning. Det är fel väg att gå att utestänga ytterligare personer från ersättning så att de blir beroende av socialbidrag, vilket blir följden av att införa en s.k. bortre parentes i arbetslöshetskassan. Att skjuta på dessa lag-ändringar innebär ökade kostnader, vilka kan beräknas till 500 miljoner kronor för 1997. Det är bara det första året som dessa förslag leder till ökade utgifter i förhållande till regeringens förslag. För åren därefter kommer Miljöpartiets övriga arbetsmarknadspolitiska förslag med bl.a. förkortad arbetstid att leda till minskad belastning på försäkringen. Med Miljöpartiets och min uppfattning om arbetsvillkoret anser jag det naturligtvis bra att utskottet föreslagit att inte låta sommarens lagändringar träda i kraft i denna del. Jag noterar att skillnaden mellan Miljöpartiets förslag till anslag till arbetslöshetsförsäkringen för 1997 jämfört med utskottets förslag uppgår till enbart 41 miljoner kronor.
5. Anslag för budgetåret 1997
Dan Ericsson (kd) anför:
Kristdemokraterna har länge pläderat för en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med en rimlig ersättningsnivå. Det var ett missgrepp att avskaffa den arbetslöshetsförsäkring som infördes av fyrpartiregeringen år 1994 och det var fel att sänka ersättningsnivån till 75 %. Ytterligare försämringar beslutades i somras i fråga om arbetsvillkor och dagpenningberäkning. Dessa försämringar bör upphävas från den 1 januari 1997. Även ersättningsnivån bör återställas till 80 % redan från den tidpunkten. Sammantaget innebär Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet att kostnaderna minskar främst beroende på föreslagna insatser för ökad tillväxt och främjandet av företagandet. Detta leder till att fler kommer i arbete. Mot bakgrund av Kristdemokraternas uppfattning om det skärpta arbetsvillkoret och dagpenningberäkningen ser jag i och för sig positivt på att riksdagsbeslutet från i somras skjuts upp. Det är dock ytterst beklagligt med den ryckighet som präglar regeringens politik vad gäller arbetslöshetsförsäkringen. Vi utgår från att en samlad helhetslösning på denna fråga kan nås under våren.
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 14 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Av utskottet föreslagen lydelse
6 §2 Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter senaste inträdet i arbetslöshetskassan, 1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller under minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare (medlemsvillkor), 2. under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete i minst åttio dagar fördelade på minst fem månader (arbetsvillkor). Endast dag då förvärvsarbete har utförts i minst tre timmar får här räknas in. Med utfört förvärvsarbete avses även tid då den försäkrade haft semester eller annars varit ledig av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse med helt eller delvis bibehållen lön. Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från förvärvsarbete som 1. arbetsgivaren 1. arbetsgivaren finansierat med finansierat med stöd av stöd av - lagen (1995:411) - förordningen om tillfällig (1986:414) om avvikelse från rekryteringsstöd lagen (1981:691) om såvitt avser socialavgifter, vikariatsstöd eller enligt 6 a § första strecksatsen denna förordning, eller
- förordningen - förordningen (1987:411) om (1987:411) om beredskapsarbete, beredskapsarbete, eller som eller som 2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som nyss sagts. Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare. Tid då förvärvsarbete har utförts får icke räknas mer än en gång för uppfyllande av arbetsvillkoret.
1 Lagen omtryckt 1991:1334. 2 Senaste lydelse 1995:1636.
7 §3 För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jäm- ställas tid då den försäkrade 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått, 2. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader, 3. utfört 3. utfört förvärvsarbete som förvärvsarbete som arbetsgivaren arbetsgivaren finansierat med finansierat med stöd av stöd av - lagen (1995:411) - förordningen om tillfällig (1986:414) om avvikelse från rekryteringsstöd lagen (1981:691) om såvitt avser socialavgifter, vikariatsstöd eller enligt 6 a § första - förordningen strecksatsen denna (1987:411) om förordning, eller beredskapsarbete, - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, 4. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet.
14 §4 Ersättning utgår under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 450 dagar. I I ersättningsperioden ersättningsperioden inräknas inte inräknas inte dagar, under vilka dagar, under vilka den försäkrade har den försäkrade har anvisats verksamhet anvisats verksamhet för för arbetslivsutvecklin arbetslivsutvecklin g i enlighet med g eller ett föreskrifter som offentligt har meddelats av tillfälligt arbete regeringen. för äldre arbetslösa i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen. I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan. Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
3 Senaste lydelse 1995:1636. 4 Senaste lydelse 1994:1673.
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 14 §§ lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Av utskottet föreslagen lydelse
6 §2 Rätt till kontant arbetsmarknadsstöd föreligger, om den arbetslöse under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete i minst fem månader (arbetsvillkor). Här skall hänsyn tas endast till månad då förvärvsarbete utförts under minst 75 timmar. Med utfört förvärvsarbete avses även tid då sökanden haft semester eller annars varit ledig av annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse med helt eller delvis bibehållen lön. Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från förvärvsarbete som 1. arbetsgivaren 1. arbetsgivaren finansierat med finansierat med stöd av stöd av - lagen (1995:411) - förordningen om tillfällig (1986:414) om avvikelse från rekryteringsstöd lagen (1981:691) om såvitt avser socialavgifter, vikariatsstöd eller enligt 6 a § första strecksatsen denna förordning, eller - förordningen - förordningen (1987:411) om (1987:411) om beredskapsarbete, beredskapsarbete, eller som eller som 2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om sökanden då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som nyss sagts. Tid då förvärvsarbete har utförts får icke räknas mer än en gång för uppfyllande av arbetsvillkoret.
7 §3 För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sökande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sökande 1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande, 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag lämnats, 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,
1 Lagen omtryckt 1994:929. 2 Senaste lydelse 1995:1637. 3 Senaste lydelse 1995:1637.
4. utfört 4. utfört förvärvsarbete som förvärvsarbete som arbetsgivaren arbetsgivaren finansierat med finansierat med stöd av stöd av - lagen (1995:411) - förordningen om tillfällig (1986:414) om avvikelse från rekryteringsstöd lagen (1981:691) om såvitt avser socialavgifter, vikariatsstöd eller enligt 6 a § första strecksatsen denna förordning, eller
- förordningen - förordningen (1987:411) om (1987:411) om beredskapsarbete, beredskapsarbete, eller 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet.
14 § 4 Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar (ersättningsperioden), om inte annat följer av andra stycket eller av 15 § sista stycket. Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden 450 dagar. I I ersättningsperioden ersättningsperioden inräknas inte inräknas inte dagar, under vilka dagar, under vilka stödtagaren har stödtagaren har anvisats verksamhet anvisats verksamhet för för arbetslivsutvecklin arbetslivsutvecklin g i enlighet med g eller ett föreskrifter som offentligt har meddelats av tillfälligt arbete regeringen. för äldre arbetslösa i enlighet med de föreskrifter som har meddelats av regeringen. Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
4 Senaste lydelse 1994:1674.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:869) om arbetslivsutveckling
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:869) om arbetslivsutveckling dels att 2 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Av utskottet (rskr. 1995/96:307) föreslagen lydelse
2 § Den tid under Den tid under vilken en arbetslös vilken en arbetslös deltagit i deltagit i verksamhet för verksamhet för arbetslivsutvecklin arbetslivsutvecklin g i enlighet med g i enlighet med länsarbetsnämndens länsarbetsnämndens anvisning utgör anvisning utgör sådan tid som sådan med utfört enligt 7 § lagen arbete jämställd (1973:370) om tid som avses i 7 § arbetslöshetsförsäk lagen (1973:370) om ring eller 7 § arbetslöshetsförsäk lagen (1973:371) om ring eller 7 § kontant lagen (1973:371) om arbetsmarknadsstöd kontant kvalificerar för en arbetsmarknadsstöd. ny Vid bestämmande av ersättningsperiod ramtid enligt samma inom samma lagar räknas inte ersättningstid. Vid tid då den bestämmande av arbetslöse varit ramtid enligt samma hindrad att arbeta lagar räknas inte på grund av tid då den deltagandet, i den arbetslöse varit mån tiden inte hindrad att arbeta jämställs enligt på grund av vad som nyss sagts. deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts.
3 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som föreskrivs om arbetsmarknadspolit iska åtgärder i 31 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsför säkring och i 28 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 §.
Denna lag träder i kraft 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa dels att 2 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 3 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Av utskottet (rskr. föreslagen lydelse 1995/96:307 2 § Den tid under Den tid under vilken en person vilken en person deltagit i ett deltagit i ett offentligt offentligt tillfälligt arbete tillfälligt arbete i enlighet med i enlighet med länsarbetsnämndens länsarbetsnämndens anvisning utgör anvisning utgör sådan tid som sådan med utfört enligt 7 § lagen arbete jämställd (1973:370) om tid som avses i 7 arbetslöshetsförsäk § lagen (1973:370) ring eller 7 § om lagen (1973:371) om arbetslöshetsförsäk kontant ring eller 7 § arbetsmarknadsstöd lagen (1973:371) om kvalificerar för en kontant ny arbetsmarknadsstöd. ersättningsperiod Vid bestämmande av inom samma ramtid enligt samma ersättningstid. Vid lagar räknas inte bestämmande av tid då personen ramtiden enligt varit hindrad att samma lagar räknas arbeta på grund av inte tid då deltagandet, i den personen varit mån tiden inte hindrad att arbeta jämställs enligt på grund av vad som nyss sagts. deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts.
3 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som föreskrivs om arbetsmarknadspolit iska åtgärder i 31 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk ring och i 28 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 §.
________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Av utskottet (rskr. 1995/96:307) föreslagen lydelse
1. Denna lag 1. Denna lag träder i kraft den träder i kraft den 1 januari 1997. 1 juli 1997. 2. För den som vid ikraftträdandet har en löpande ersättningsperiod skall följande gälla. Ersättningstiden enligt 14 § skall anses ha börjat löpa den 1 januari 1996 eller vid den senare tidpunkt då ersättningsperioden påbörjats. Den löpande ersättningsperiodens längd bestäms enligt 14 § i dess äldre lydelse. Ersättningsdagar i den löpande ersättningsperioden som enligt de äldre reglerna förbrukats före ikraftträdandet avräknas från ersättningstiden i den mån de hänför sig till tiden efter den 1 januari 1996.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Av utskottet (rskr. 1995/96:307) föreslagen lydelse
1. Denna lag 1. Denna lag träder i kraft den träder i kraft den 1 januari 1997. 1 juli 1997. 2. För den som vid ikraftträdandet har en löpande ersättningsperiod skall följande gälla. Ersättningstiden enligt 14 § skall anses ha börjat löpa den 1 januari 1996 eller vid den senare tidpunkt då ersättningsperioden påbörjats. Den löpande ersättningsperiodens längd bestäms enligt 14 § i dess äldre lydelse. Ersättningsdagar i den löpande ersättningsperioden som enligt de äldre reglerna förbrukats före ikraftträdandet avräknas från ersättningstiden i den mån de hänför sig till tiden efter den 1 januari 1996.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motioner 2 Utskottet 3 Bidrag till arbetslöshetsersättning 4 Bidrag till lönegarantiersättning 7 Hemställan 8 Särskilda yttranden 10 1. Anslag för budgetåret 1997, (m) 10 2. Anslag för budgetåret 1997, (fp) 11 3. Anslag för budgetåret 1997, (v) 11 4. Anslag för budgetåret 1997, (mp) 13 5. Anslag för budgetåret 1997, (kd) 13 Bilaga Lagförslag 15