Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Betänkande 2006/07:NU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 december 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Utgiftsområde 19 Regional utveckling(pdf, 657 KB)
PDF
Utgiftsområde 19 Regional utveckling(pdf, 657 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2006/07:2 Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Beslut

Pengar till regional utveckling (NU2)

Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag för utgiftsområde 19, regional utveckling. Utgiftsområdet omfattar bland annat de pengar för regionalt utvecklingsarbete som länsstyrelserna och de regionala samverkansorganen samt Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och regeringen förfogar över. Regeringen har avsatt 3,2 miljarder kronor för det här området under 2007. Målet för den regionala utvecklingspolitiken är sedan 2002 väl fungerade och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 23
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-11-16
Justering: 2006-11-28
Trycklov till Gotab och webb: 2006-12-08
Trycklov: 2006-12-08
Trycklov till Gotab och webb: 2006-12-11
Reservationer: 3
Betänkande 2006/07:NU2

Alla beredningar i utskottet

2006-11-16

Pengar till regional utveckling (NU2)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens budgetförslag för utgiftsområde 19, regional utveckling. Utgiftsområdet omfattar bland annat de pengar för regionalt utvecklingsarbete som länsstyrelserna och de regionala samverkansorganen samt Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och regeringen förfogar över. Regeringen har avsatt 3,2 miljarder kronor för det här området under 2007. Målet för den regionala utvecklingspolitiken är sedan 2002 väl fungerade och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-12-18
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:NU2, Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Debatt om förslag 2006/07:NU2

Webb-tv: Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Karin Granbom (Fp)
Anf. 46 Karin Granbom (Fp)
Herr talman! Alla delar av Sverige ser inte likadana ut och har därmed inte samma förutsättningar att utvecklas. För att minska skillnaderna i förutsättningar mellan olika landsdelar bedrivs därför regional utvecklingspolitik, och det är just regional utvecklingspolitik som följande debatt kommer att handla om. I det betänkande som ligger till grund för debatten behandlas dels ekonomiska anslag till utgiftsområde 19 med regeringens budgetproposition som grund, dels motioner från den allmänna motionstiden. Betänkandet slår fast inriktning och mål för den regionala utvecklingspolitiken. Även frågor rörande exempelvis EG:s strukturfonder och återförande av vattenkraftsmedel till de regioner där vattenkraften genereras behandlas. Därutöver slår betänkandet fast en ändring i lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté. Utskottet föreslår riksdagen att anta regeringens förslag om ett anslag på totalt 3,2 miljarder kronor till den regionala utvecklingspolitiken och att samtliga motioner avslås. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstår i utskottet från att delta i anslagsbeslutet. I särskilda yttranden och reservationer beskriver respektive parti från oppositionen de målsättningar och åtgärder som de vill se, och det är förmodligen det som följande debatt kommer att handla om.
Krister Örnfjäder (S)
Anf. 47 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Inledningsvis kan jag tyvärr konstatera att Centerpartiets ordförande, tillika ansvarig minister för de regionalpolitiska frågorna, numera inte tycker att de här frågorna är av så pass stor betydelse att man har anledning att vara kvar i kammaren. En gång i tiden, det är i alla fall min upplevelse, betraktade Centerpartiet det här som en av sina paradgrenar. Så är det tydligen inte längre. Men saker och ting förändras, och även, tydligen, partiers politik. Vi socialdemokrater anser att det är positivt att den regionala utvecklingspolitiken är inriktad på att skapa tillväxt, en hållbar utveckling och en god service för kvinnor och män i alla delar av landet. Den samlade nationella tillväxten utgörs av summan av den tillväxt som skapas lokalt och regionalt. Detta kan verka självklart, men det är samtidigt ett stort ansvar som vi tar på oss som parti, ett ansvar som jag inte är säker på att den borgerliga alliansregeringen under moderat ledning vill ställa upp på. Jag tänker senare i mitt anförande ta upp några olika exempel på varför jag har detta tvivel. Herr talman! Alla regioner har olika förutsättningar för tillväxt och utveckling. För att påverka förutsättningarna och i många fall utjämna desamma har såväl staten som kommuner och regioner ett ansvar. Vi anser att de bästa kunskaperna om de lokala förutsättningarna finns just lokalt och inte centralt. Det är därför som vi vill fortsätta utveckla den regionala utvecklingspolitiken. Vi tycker därför att det även i framtiden ska finnas en demokratiskt styrd, direktvald regional nivå med egen beskattningsrätt i Sverige. Herr talman! En bra livsmiljö med ett brett utbud av social service, utbildning och kultur höjer allas livskvalitet och stärker regionernas attraktions- och tillväxtkraft. I vår partimotion, Alla ska med , som behandlas i riksdagen, har vi gett vår syn på inriktningen av politiken. Vi har där pekat på hur det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskning av arbetslösheten som sker just nu är ett styrketecken för den socialdemokratiska välfärdsmodell som den nya regeringens politik syftar till att försämra. Vi ser därför med oro på hur man från den borgerliga alliansregeringen lägger fram förslag som kommer att försämra, för att inte säga förstöra, möjligheterna till att hela Sverige ska leva. Han överdriver, tänker många bland er just nu. Om det vore så väl, är mitt svar på det. Herr talman! Att ha en väl fungerande regionalpolitik kräver insatser på många områden, områden som inte bara näringsutskottet har ansvar för. Låt mig därför nämna några exempel som enligt min åsikt tydliggör vad som påverkar den regionala utvecklingen. Jag börjar med infrastrukturen. Det är nödvändigt att vi får en satsning på infrastruktur i form av vägar och järnvägar över hela Sverige. Den socialdemokratiska regeringens historiska satsning måste därför fullföljas. Bredbandsutbyggnaden är så viktig att den är värd en egen mässa. För oss är det nödvändigt att alla människor ska kunna ta del av den moderna teknikens möjligheter. Under de senaste tio åren har vi socialdemokrater genomfört en historisk satsning för att bygga ut högskolan. Det har gett 140 000 flera människor möjlighet att studera på högskolan. Och det har inneburit en högskola som tillväxtmotor i varje län. Inom näringsutskottets område vill vi fortsätta att stimulera en levande landsbygd, grön teknik och en växande besöksnäring. Vi anser att tusentals jobb kan skapas genom det utökade landsbygdsprogrammet och EU:s strukturfonder. Herr talman! Avslutningsvis vill jag ta upp frågan om transportbidraget. Transportbidraget ska kompensera för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd och stimulera till höjd förädlingsgrad i transportbidragsområdets näringsliv. Stödets utformning har bidragit till att det träffsäkert och utan störningar i konkurrenshänseende kunnat bidra till industriell verksamhet i landets norra delar till gagn för stabila och varaktiga arbetstillfällen. I den nu gällande och av den socialdemokratiska regeringen föreslagna budgeten för år 2006 finns det 506 miljoner kronor avsatta för transportbidraget. Enligt den borgerliga regeringens förslag för år 2007 ska anslaget upptas till 359 miljoner kronor, vilket är en alldeles för låg nivå. Enligt vår åsikt kommer detta att innebära negativa konsekvenser för näringslivet och de regioner som transportbidraget är avsett för. Vi vill därför, i likhet med vad som föreslås i den socialdemokratiska motionen 2006/07:N362, framhålla behovet av ett bibehållet transportstöd med tillräcklig volym. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 där motiveringen till inriktningen av den regionala utvecklingspolitiken behandlas. När riksdagens majoritet nu genom rambeslutet väljer en annan inriktning av politiken än den som vi förespråkar deltar vi inte i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. I detta anförande instämde Alf Eriksson, Berit Högman, Karin Åström och Thomas Östros (alla s).
Kent Persson (V)
Anf. 48 Kent Persson (V)
Herr talman! Eftersom riksdagens majoritet har fattat ett annat rambeslut om inriktningen av den ekonomiska politiken än den som Vänsterpartiet har presenterat deltar vi i Vänsterpartiet inte i beslutet om fördelning av anslaget inom utgiftsområde 19 och presenterar inget formellt motförslag till utskottsmajoritetens förslag. Herr talman! Den kanske viktigaste uppgiften för oss politiker är att skapa bra förutsättningar för en positiv samhällsutveckling, så att människor känner sig trygga att leva, verka och bo i samhället. Garanten för en sådan utveckling, om vi vill att hela Sverige ska leva och att det ska gälla samtliga medborgare, är de gemensamt ägda och demokratiskt styrda organisationerna som är en så viktig del av den svenska modellen. I näringsutskottets betänkande står det: "Målet för den regionala utvecklingspolitiken är sedan år 2002 väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet." Med det menas att de är attraktiva för kvinnor, män och företag och att nuvarande och kommande generationer erbjuds sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden. Men förutsättningarna för att hela Sverige ska leva handlar inte i första hand om hur fördelningen inom utgiftsområde 19 sker. Det handlar om 13 miljarder. Det kan möjligtvis handla om grädden på moset. För att vi ska uppnå det som beskrivs i betänkandet måste vissa grundläggande förutsättningar finnas för att människor ska kunna bo och företag ska kunna verka i samtliga Sveriges kommuner. Vi talar om effektiva och tillräckligt starka arbetsmarknadsregioner. Om det ska vara möjligt måste det finnas en fungerande infrastruktur. Det handlar då om vägar, järnvägar och telekommunikationer. Då kan man konstatera att det ser väldigt olika ut i Sverige. Det finns brister framför allt på landsbygden. Det är svårigheter att få fram timret till sågverken och massafabrikerna. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion presenterat förslag på en förstärkning av insatserna inom infrastrukturen för att göra det möjligt för hela Sverige att leva. Men det är också viktigt att grundläggande samhällsservice finns. Det handlar om polis, utbildning, post, arbetsförmedling och försäkringskassa. Här kan vi se en politik som egentligen går stick i stäv med grundtanken i betänkandet. Bristen på poliser ute på landsbygden är ett stort problem och gör det också svårt för företag att nyetablera sig. Otryggheten ökar bland företagen, och otryggheten ökar också bland människor som bor där. Men även neddragningar på Försäkringskassan och arbetsförmedlingen gör att det blir en centralisering till större regionala orter av dessa verksamheter. Detta innebär att det blir en sämre samhällsservice totalt sett för de boende i de områden som det handlar om när vi talar om regional utvecklingspolitik. Vänsterpartiet menar att om den grundläggande samhällsservicen inte fungerar kommer människor och företag att uppleva otrygghet. Och otrygghet leder alltid till osäkerhet om vad man ska satsa på och göra. Vi kan i dag se en större utflyttning och omflyttning av företag och avfolkning i stora delar av Sverige. Regeringens politik är i vissa stycken kontraproduktiv. Det är en politik som kan leda i motsatt riktning än vad som förespeglas i betänkandet. Jag vill belysa det med några exempel. Neddragningen av anslaget till vuxenutbildningen gör att människor inte får det nödvändiga stödet för omskolning när de behöver ny försörjning. Minskningen av anslagen till Ams och Försäkringskassan har jag nämnt. Det kommer att innebära större svårigheter för företagen att utvecklas och att rekrytera nödvändig arbetskraft. Jag har också nämnt svårigheten att få poliser till landsbygdskommunerna. Och här saknar regeringen helt och hållet en politik för att komma till rätta med det. Den politik som Vänsterpartiet förespråkar och som presenteras i vår budgetmotion ger förutsättningar för att hela Sverige ska leva. Vi pekar ut kommunernas och regionernas roll som samhällsbyggare. Genom en satsning på infrastrukturen ger vi möjligheter för att hela Sverige ska leva. Inom miljö- och energiområdet ser vi stora möjligheter för skogsnäringen och lantbruket att spela en betydande roll i arbetet för en energiomställning av Sverige och en utveckling av landsbygdskommunerna. Inte minst LRF har varit pådrivande i en sådan utveckling. Herr talman! Givetvis blir det ingen utveckling utan lanthandel. I motion 2006/07:N309, yrkande 3, belyser vi vikten av att lanthandeln ges bättre förutsättningar för att överleva. Landsbygdsbutikerna är viktiga för den befolkning som finns i området. För att ta till vara de resurser som ännu finns kvar inom dagligvaruförsörjningen måste flera aktörer samarbeta. Ett sätt kan vara en ökad samverkan mellan kommersiell service och offentlig service. Ett annat sätt kan vara att stödja de mindre grossistföretagen som finns i några av regionerna. Jag passar på att yrka bifall till reservation 2 med anledning av motion 2006/07:N309, yrkande 3. Herr talman! Vänsterpartiet har varit pådrivande för att de regioner som drabbats särskilt hårt av försvarsomställningsbeslutet skulle få ersättningsjobb genom omlokalisering av statliga myndigheter. Vänsterpartiet föreslår en förlängning av omställningsprogrammet och att nya medel tillförs med 75 miljoner kronor för 2007 och 25 miljoner kronor för 2008. Vi gör det för att vi är ganska övertygade om att omställningen kommer att ta längre tid och bli dyrare än vad som tidigare har aviserats. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att minska anslaget inom utgiftsområdet med 300 miljoner kronor i syfte att avskaffa det regionala förhöjda grundavdraget. Vänsterpartiet menar att förhöjt grundavdrag ska finnas i ytterligare ett år i avvaktan på ett beslut om ytterligare sänkning av nedsatt skattesats för el från 20,1 öre till 17,1 öre för 2008. Det är verkligen att gå händelserna i förväg och sälja skinnet innan björnen är skjuten. Vi vet ju faktiskt inte resultatet av diskussionerna med EU. Flera regioner som har vattenkraft inom sina gränser sviktar i dag under betydande ekonomiska problem. Detta är ofta ett resultat av att företag flyttar från regionen, vilket får till följd att den avfolkas. För att stoppa och på sikt vända utvecklingen behöver dessa regioner särskilda insatser för att kunna utvecklas. Mot den bakgrunden är det på tiden att vattenfallskommunerna får en rimlig ersättning för de ingrepp och den exploatering som utbyggnaden har inneburit. Jag instämmer i den motion från Vänsterpartiet som handlar om att regeringen bör ta fram förslag om hur en del av de stora värden som vattenkraften genererar ska kunna återföras till de vattenkraftsproducerande regionerna. Det uppdraget borde riksdagen kunna ge till regeringen. I och med detta yrkar jag bifall till motion N213 och delvis till motionerna N205 och N241. I detta anförande instämde Lena Olsson (v).
Jan Andersson (C)
Anf. 49 Jan Andersson (C)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Man kan lätt förledas att tro att regional utveckling och regionalpolitik är något som bara berör mer perifera delar av landet. Inget kan vara mer fel. Hela Sverige har nytta av att hela Sverige utvecklas på ett bra sätt. Regional utveckling handlar inte bara om pengar och om satsningar. Det handlar ytterst om att vi människor ska ha möjlighet att leva ett bra liv oavsett var i Sverige vi väljer att bosätta oss. En tydlig parameter som pekar på skillnader, inte bara ekonomiskt utan även i fråga om vilken möjlighet vi har till en bra livskvalitet i olika delar av landet, är hälsa och medellivslängd. Vi ser i dag tydliga skillnader mellan olika regioner i landet, till exempel när det gäller medellivslängden. Ytterst är det ett väldigt tydligt exempel på vad regional utveckling och regionalpolitiken handlar om, nämligen att ge människor bättre förutsättningar att leva ett bra liv. Jag ska börja med det som vi kanske i dagligt tal inte i första hand tänker på när vi pratar om regional utveckling och regionalpolitik. Det har redan varit uppe i debatten tidigare och handlar om grundförutsättningarna i samhället i form av bra skola och utbildning, bra vård och bra kommunikationer - jag tänker både på vägar och på järnvägar och självklart på de allt viktigare tele- och datakommunikationerna. Det handlar om kultur och det handlar om polisväsende och rättsväsende. Det är grundläggande faktorer som måste finnas på plats för att de i pengar räknat förhållandevis små insatser som vi gör för regional utveckling inom detta budgetområde verkligen ska ge en bra utväxling. Om de här grundläggande förutsättningarna saknas får vi betydligt sämre utväxling av de pengar vi sätter av i budgetområdet. Avgörande för att vi ska lyckas är att vi tar till vara de mänskliga resurserna. Vi vill inte bedriva en regionalpolitik som riskerar att skapa ett system där man sitter och väntar på att ministern ska dyka upp och vara på gott humör och pytsa på ytterligare lite pengar. Vi vill bedriva en regionalpolitik som gör att resurser i form av mänsklig initiativkraft och idéer i regionerna tas fullt ut till vara. Vad finns då i regeringens politik som handlar om regional utveckling? En av delarna är självklart att vi kommer att ta fram en ny landsbygdsstrategi, som kommer att vara intressant för landsbygdsutvecklingen och ur andra samhällsperspektiv. Det kan handla om miljöfrågor, om oljeberoendet och så vidare. Här har landsbygden en viktig roll att spela. Även vi har ambitionen att ha ett transportstöd som fungerar på ett bra sätt. Vi kommer inte att införa några retroaktiva försämringar av det. Vi kommer också att gradera upp företagandets betydelse för den regionala utvecklingen. Detta hänger självklart ihop med det som jag tidigare talade om - grundförutsättningarna i samhället: vård, skola och så vidare. Företagandet är grunden för att vi ska ha råd med detta. Avslutningsvis vill jag ta upp en liten skillnad i synsätt. Det handlar om regionernas eget ansvar och betydelse för utveckling. Vi i alliansen gör en förändring i så måtto att vi säger att regionerna i framtiden ska ha ett större ansvar för sin egen utveckling. Vi vill inte att staten ska ha det stora ansvaret, utan det måste ut på regional och lokal nivå. Det är den viktiga signalen i det betänkande vi nu debatterar: ytterligare kraft och utrymme för regionerna att själva bidra till sin egen utveckling. Med detta vill jag än en gång yrka bifall till utskottets förslag.
Krister Örnfjäder (S)
Anf. 50 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag har några synpunkter och frågor som jag hoppas att Jan Andersson kan hjälpa mig att få klarhet i. Jag börjar med synpunkterna. I Jan Anderssons anförande sade han att Centerpartiet inte vill ställa upp på en politik som väntar på att ministern ska vara på gott humör för att regioner ska få hjälp med olika satsningar. Det tycker jag är klokt. När man ska diskutera regionalpolitik går nämligen ministern härifrån. Om man då ska behöva vänta på att hon ska komma på besök så får man vänta länge. Det mår ingen region bra av. Vidare sade han som något slags klarläggande att Centerpartiet inte vill ställa upp på några retroaktiva minskningar av transportstödet. Jag vet inte om jag uppfattade detta rätt, för jag blev så förvånad. Jag har i dag på förmiddagen varit i kontakt med Göran Hägglund. De av er som var med på näringsutskottets möte kommer ihåg att han lämnade ett besked där han sade att man hade väntat sig någon form av resultat till månadsskiftet november/december när det gällde just transportstödet. Nu är det snart jul. Enligt uppgift från honom själv har man fortfarande inte fått något besked från kommissionen om transportstödet. Beror detta på att man från regeringens sida inte är tillräckligt aktiv i de här frågorna? Tidigare var det ju så självklart att detta skulle vara klart för över två veckor sedan. Jan Andersson kanske har något svar på den frågan.
Jan Andersson (C)
Anf. 51 Jan Andersson (C)
Herr talman! Jag ska börja med frågan om ministerns närvaro. Jag tycker att Krister både här och i sitt huvudanförande använder ett debattrick som tyvärr är på en sådan nivå att jag inte är beredd att bemöta det. När det gäller transportstödet vore det klädsamt med lite större ödmjukhet från Kristers sida. Jag vill ändå göra en historieskrivning. Den förra regeringen hanterade transportstödet på sådant sätt att den fattade ett regeringsbeslut om att dra in 50 miljoner på transportstödet. Därefter fick man backa på det. Det var i princip så att det började gälla från samma dag som det blev känt, det vill säga att företagen hade ingen möjlighet att utnyttja det. Därför är det inte förvånande om jag talar om att vi inte kommer att göra retroaktiva försämringar när det gäller transportstödet. Om vi ser på föregående regerings hanterande var det näst intill så. När det gäller hanteringen av regelverket har vi nu suttit i regering i lite styvt två och en halv månad. Det fanns en historia dessförinnan. När vi gick in på Regeringskansliet fanns där inte mycket gjort i EU-kontakter när det gäller regelverket. Vi kämpar fortfarande med att hinna i fatt det vi ärvde när vi gick in på Rosenbad.
Krister Örnfjäder (S)
Anf. 52 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Då förutsätter jag att man kommer att kämpa vidare. Än så länge har vi inte sett någonting av det. Jag vet bara om de besked som har lämnats här i riksdagen tidigare. Det är att man från den tidigare regeringens sida har bearbetat kommissionen i akt och mening att man ska få behålla bidraget både för in- och utförsel av gods. Jag förutsätter att den nuvarande regeringen fortsätter att driva frågan i den riktningen. När det gäller om jag håller mig till trick eller inte försöker jag bara redovisa situationen. Jag trodde faktiskt att det fanns en ambition från Centerpartiets sida att vara aktiv inom de regionalpolitiska frågorna. Men jag konstaterar att närvaron i kammaren inte styrker den syn jag hade på Centerpartiet innan. Jag har läst hur man har hanterat frågan från Centerpartiet under de gångna två åren. När det gäller regionalpolitik har man från Centerpartiets sida hela tiden minskat sina ambitioner. Det sammanfaller ganska väl med när man satte sig i den första diskussionen med alliansen. Det innebär att Centerpartiet har närmat sig de andra partierna i negativ bemärkelse när det gäller satsningen på regionalpolitik. Men fortfarande återstår det en hel del saker där man inte är överens. Frågan är bara: Kommer man att fortsätta den negativa vandringen, eller kommer man att få med sig sina samarbetspartier? Då kan jag bara säga en sak: Spåren förskräcker. Det är ingenting som i dagsläget visar på det. Det visar bara på att man från alliansens sida kommer att minska på sina aktiviteter när det gäller att få en regionalpolitik som är någorlunda lika över hela landet.
Jan Andersson (C)
Anf. 53 Jan Andersson (C)
Herr talman! Det är självklart att vi kommer att kämpa för att ha ett bra och fungerande transportstöd även i fortsättningen. När det gäller Centerpartiets inställning till regionalpolitik försöker Krister att teckna en historia som jag inte känner igen. Däremot lägger vi kanske lite olika vikt, som jag också sade i mitt inledningsanförande, vid hur mycket av den regionala utvecklingen som vi bestämmer här i huset och som man gör ute i regionerna. Det är ingen tvekan att vi lägger större vikt vid vad man kan göra ute i regionerna där kunskaperna finns om vad man verkligen behöver lokalt och regionalt.
Kent Persson (V)
Anf. 54 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservationerna 2 och 3, så att det blir rätt. Jag tackar för de påpekanden jag fick av tjänstemännen. Så kan det bli ibland. Herr talman! Jag lyssnade till vad Jan Andersson sade om vilket uppdrag regionerna har. De får ett större ansvar för den regionala utvecklingspolitiken. Hur det ska gå till hörde jag inte ett ord om. Inte heller har han sagt någonting om riksdagens roll. Förutsättningen för att det ska fungera är trots allt att riksdagen skickar med medel till regionerna för att man ska kunna få till stånd en utvecklingspolitik. Då kommer jag osökt in på det näringsministern tog upp som en viktig del för att utveckla företagen och få en utveckling i Sverige, nämligen att människor och företagare känner trygghet. Min fråga och fundering är: På vilket sätt kommer Jan Andersson att medverka till att underlätta för poliser att bli närvarande ute på landsbygden? I dag är det ett jätteproblem. Jag har tidigare i mitt anförande sagt att just den delen skapar en otrygghet som gör att människor känner oro. Oro står i direkt motsatsförhållande till utveckling. En annan del är på vilket sätt Centerpartiet nu tänker verka inom alliansen för att lanthandeln kan ges möjlighet till rimlig utveckling i landsbygdskommunerna.
Jan Andersson (C)
Anf. 55 Jan Andersson (C)
Herr talman! När det gäller lanthandeln är jag övertygad om att en av de viktigaste bitarna är att vi har en tillväxt även i det övriga samhället. Man kan inte ha en långsiktigt fungerande lanthandelssektor om vi samtidigt tappar på alla andra områden. Vi har sagt att det gäller att med företagande och så vidare få upp köpkraft i regionerna. För mig är det viktigaste att vi har den grundinställningen. Du frågar hur det ska gå till med den regionala utvecklingen i de olika regionerna. Det vore förmätet av mig att stå här och tala om hur man ska göra ute i regionerna. Det är en skillnad i synsätt. Det är inte säkert att jag vet det bäst. Jag tror snarare att det är så att man har bäst koll på det ute i var och en av regionerna. När det gäller polisen förvånar det mig vad Kent Persson säger. När jag tittade i de siffror jag har såg jag att Vänstern faktiskt har dragit ned 155 miljoner på polisorganisationen i förhållande till vad regeringen föreslår. Hur hänger det ihop? Kommer det att öka möjligheterna att ha flera poliser på landsbygden?
Kent Persson (V)
Anf. 56 Kent Persson (V)
Herr talman! Det intressanta är att när jag ställer frågan vad regeringen tänker göra får jag inget svar utan en motfråga. Jag kan tala om att vi har diskuterat och lagt fram förslag om olika åtgärder för att göra polisens närvaro ute på landsbygden möjlig. Man kan till exempel tänka sig att reducera studieskulderna för nyutexaminerade poliser för tjänstgöring där. Det är ett exempel som jag nu skickar över till alliansen som ni kan ta fasta på. Har man inget svar på frågorna är det alltid bra att säga: Det vore förmätet av mig att tala om vad man ska göra för någonting. Förutsättningen för att man ska få en tillväxt är att det finns grundförutsättningar i form av en fungerande infrastruktur. Där är det i dag brister i stora delar av Sverige. Vi har i vår budgetmotion avsatt betydande medel för infrastruktursatsningar. Jag har inte sett motsvarande i alliansens förslag. Hur ska det fungera? Hur ska tillväxten komma till stånd i regionerna om det inte tillskjuts medel så att infrastrukturen fungerar? Timret ska fram från skogarna på dåliga, sönderkörda vägar till sågverken och massafabrikerna. Det talar ni ingenting om i er budgetmotion.
Jan Andersson (C)
Anf. 57 Jan Andersson (C)
Herr talman! Nej, jag brukar inte ställa motfrågor när jag debatterar. Jag brukar försöka uppehålla mig vid vår egen politik. Men när det från talarstolen framstår som att den frågande satsar mer än vad regeringen och mitt parti gör tycker jag ändå det är befogat med en motfråga. Nu fick vi något litet svar. Men det kvarstår ändå att ni har 155 miljoner mindre att anställa poliser för i ert förslag jämfört med alliansens förslag. Jag tycker att det är ganska allvarligt att man under de förutsättningarna försöker påskina att det är tvärtom.
Lars Lindén (Kd)
Anf. 58 Lars Lindén (Kd)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Den regionalpolitik som presenteras i detta betänkande är inte till fullo omarbetad utifrån den nya regeringens intentioner och politik. Den korta beredningstiden har, vilket också regeringen påpekar, inte medgett detta. Här kommer en del att behöva revideras inför tilläggsbudgeten till våren. Regional utveckling har ju knappast varit förra regeringens bästa gren, så här finns mycket att göra framöver för att äntligen få hela Sverige att leva. Sverige har under loppet av många år utvecklats till ett land där en fjärdedel av befolkningen bor i regioner där det är trängsel, trafikkaos, bostadsbrist och orimliga bostadskostnader med stress och jäkt som knappast är hälsosamt. En annan fjärdedel av befolkningen bor i glesbygden, som har hälsosam miljö, men där det för många saknas möjligheter till arbete, är långt till skolor och butiker och finns överskott på bostäder - precis motsatt situation. I dessa områden har det dessutom nästan varit omöjligt att få banklån om man vill satsa på småföretagsamhet. Från kristdemokratiskt håll har vi i många år menat att svensk regionalpolitik präglats av att man plåstrat och gett vitaminer till vissa företag och projekt i svaga regioner i landet. Man har gett sig på symtomen på de bristfälliga förhållandena, men man har inte förmått att ge sig på orsakerna till dessa regioners problem. Vi menar att orsakerna har varit ett generellt sett dåligt småföretagarklimat och negativa attityder till företagare. Riksrevisionens granskning förra året av den förra regeringens regionalpolitiska arbete i Sverige levererade som ni minns en förödande kritik. Man sade bland annat följande: Målen för regionalpolitiken hade inte fått en tydlig tillväxtinriktning. Stödformerna saknade uppföljningsbara mål. Det fanns brister i återrapporteringskraven. Stödförordningarna var inte anpassade till målen. Återrapporteringen till riksdagen var otillräcklig. Detta var ingen uppmuntrande läsning. Här har det under många år kastats in åtskilliga regionalpolitiska miljarder i stora svarta hål. Med framtidens allianspolitik, där vi framför allt har som mål att skapa ett mycket bättre småföretagarklimat i hela Sverige kommer det att skapas nytt liv i lands- och glesbygd och mycket av dagens regionalpolitiska åtgärder kommer att tappa i betydelse. När mer av hemtjänsten och vården av sjuka och äldre kommer att läggas ut på entreprenad till personalkooperativ, privata företag och ideella föreningar kan det skapas många flera arbetstillfällen i gles- och landsbygd. Riskkapitalavdrag och etableringskonton ska göra det lättare att starta företag framför allt i gles- och landsbygd, där det i dag är nästan omöjligt att få banklån. När vi snart får en ny familjepolitik i vårt land kommer flera föräldrar att kunna kombinera egen barnomsorg för egna och grannars barn med andra deltidsarbeten och på detta vis få en rimlig försörjning. Det är särskilt bra för gles- och landsbygden. Herr talman! Kristdemokraternas förslag, som vi motionerat om i flera år, att vi skulle ta 100 miljoner kronor från utgiftsområde 19 Regional utveckling, och föra över till utgiftsområde 24 Näringsliv, för marknadsföring av Sverige som turistland, hoppas vi snart ska kunna sättas i sjön. Med dessa pengar skulle vi då fördubbla marknadsföringen ute i världen av turistlandet Sverige. Här kan vi på några års sikt skapa 100 000 nya jobb. Det handlar alltså om en fördubbling av svensk turistnäring, som skulle föra oss från bottenplacering vad gäller turism inom EU till medelnivå. Sverige behöver inte vara sämst i Norden på turism. Detta skulle betyda oerhört mycket för lands- och glesbygden, som är de regioner i landet som har de turistiska egenskaper som är unika i världen. Tänk bara på några av dem: fiske, jakt, kyla och mörker, bär- och svampsafarier, skidåkning, skogs- och fjällvandring, cykelturism, kanotfärder, bo på lantgård, vildmarksturism, bo i en liten röd stuga vid en sjö i skogen med mera. Denna fördubbling av marknadsföringen av Sverige är den mest lönsamma investering vi kan göra för att få liv i Sveriges lands- och glesbygd. Den skulle ge staten stora ökade exportintäkter från alla utländska turister som skulle komma till vårt land. Exportvärdet i dag av utländska turister i Sverige närmar sig 60 miljarder kronor varav nästan hälften går ned i statskistan i form av olika skatter. Ingen annan näring är så lönsam för statskassan, men ändå har den förra regeringen nästan inte sett denna näring som någon riktig näring. För ett år sedan såg jag statistik på att 1,2 miljoner engelsmän åker på skidsemester varje år men bara 0,1 % av dem hittar till Sverige. Det är ett av många underbetyg till förra regeringens sätt att hantera turistpolitiken. Man förstod inte den potential som finns i turistnäringen. Alliansregeringen förstår att världens mest expanderande näring också kan bli bra för Sverige och för vår lands- och glesbygd. Om några år kan svensk turistnäring ha över 200 000 heltidsarbetande i sin verksamhet. Det är en näring som i dessa globaliseringens tider inte kan köpas upp och lämna landet. Herr talman! Att satsa ytterligare 100 miljoner kronor per år i marknadsföring av Sverige som turistland är en kassaskåpssäker investering. Det räcker att den utländska turismen ökar med 0,4 % för att denna investering ska vara i hamn för staten. För mig som entreprenör och småföretagare är det frustrerande att denna satsning inte gjorts för många år sedan. En fördubbling av marknadsföringen av Sverige borde kunna ge 10 % ökning av antalet utländska turister varje år, vilket skulle ge extrainkomster för staten på 2 ½ miljarder och 10 000 nya jobb i denna näring redan det första året. Efter tio år med denna satsning borde vi ha en turistnäring med över 200 000 arbetstillfällen, som bara i skatter från utländska turister ger statskassan 50 miljarder kronor per år i inkomster, en fördubbling jämfört med dagens siffror. Detta kommer att betyda att en stor del av Sveriges lands- och glesbygd kommer att utvecklas från problemområden till levande bygder med inflyttning av nya invånare och gott om arbetstillfällen. Med ett sådant resultat kan vi säga att Sveriges regering äntligen fått hela landet att leva.
Krister Örnfjäder (S)
Anf. 59 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag har ingenting emot att man gör en ökad satsning på turismen. Jag tillhör dem som under många år har motionerat i frågan och tycker att en satsning på det området ger snabba pengar tillbaka till statskassan. Jag håller däremot inte med om den ekonomiska lösningen. Jag tycker inte ens att det är något bra förslag att man tar 100 miljoner från det här kontot och för över till ett annat konto. Den enkla anledningen är att det inte finns tillräckligt med pengar på kontot. Det ligger inte en massa pengar och skvalpar som man inte har någon användning för. Det finns stor användning för de medlen inom det område där det redan är budgeterat för dem. Jag skulle föredra att man struntar i att sänka den statliga skatten med någon hundralapp om året om man kunde få den ytterligare inkomsten. Jag vill att kd tar med sig det här. Jag skulle vilja ta upp ett par andra saker också. Jag tyckte mig höra att ni från alliansens och kd:s sida anser att det är viktigt att vi har en bra regionalpolitik där man tar många initiativ för att man ska kunna komma åt den situation som du nämnde - att det ser olika ut i landet. Jag vill därför ställa en fråga. Om man nu ska ta olika initiativ och försöka se till att man får till en bra situation - är det då inte nödvändigt att man har olika medel som man ska kunna använda för att få till en positiv utveckling? Jag undrar varför ni då till varje pris måste försöka göra er av med ett av de medlen. Då pratar jag alltså om att sälja ut de statliga företag som man kan använda i den bemärkelsen.
Lars Lindén (Kd)
Anf. 60 Lars Lindén (Kd)
Herr talman! Vi har inte för mycket pengar inom regionalpolitiken, säger Krister Örnfjäder. Men om du tar 100 miljoner till exempel så åstadkommer de en trettiondedel av resultatet i dag, för vi har ungefär 3 miljarder. Man kan jämföra det med att man använder de 100 miljonerna i turismsatsningen. Det skulle ge 100 000 nya jobb. Då framgår det snabbt att en satsning på 100 miljoner på turism skulle vara mycket mer värd än 100 miljoner på att hitta på något nytt inom regionalpolitiken. Det har ofta inte gett något resultat alls. Efter tolv år med socialdemokratiskt styre ser vi fortfarande problem i de här bygderna. Turismen skulle verkligen med de här små medlen lösa problemen. Dessutom får vi igen flera gånger mer i statskassan med den satsningen. Som jag sade skulle vi ha åtskilliga miljarder i statskassan om vi kunde öka turismen. Det är självklart för mig som entreprenör att det är där jag skulle satsa pengarna. Det skulle betyda mest för gles- och landsbygd, och det är väl ändå det som måste vara vårt gemensamma mål. Det hela måste ge resultat. Sedan har vi den sista frågan om olika medel för en positiv utveckling. Jag glömde bort vilken poängen var där. (KRISTER ÖRNFJÄDER (s): Utförsäljning av statliga bolag.) Ja, det är klart att du menar att statliga företag skulle flyttas ut i glesbygden för att skapa bättre möjligheter att överleva där. Den förra regeringen har väl verkligen varit dålig på att lägga ut statliga myndigheter. 75 % av alla nya myndigheter har ju hamnat i storstäderna. Men det finns i och för sig en potential att flytta över verksamheter. Jag kommer från en kommun som har tappat en del verksamhet, och det är verkligen illa skött politik.
Krister Örnfjäder (S)
Anf. 61 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag tror att det måste vara någon språkförbistring när det gäller statliga företag och statliga myndigheter. Jag pratade inte i första hand om att man skulle stationera ut olika företag eller myndigheter. Jag pratade om att använda ett ägande i statliga bolag och företag som ett medel för att kunna fördela resurser ut i landet. Man skulle ge uppdrag till statliga bolag att verka på olika sätt för att se till att det blir en bättre fördelning av de resurser som finns i landet, precis på samma sätt som den förra regeringen använde sig av Vattenfall och Posten för att försöka se till att blev en bättre situation på de orter där vi hade lagt ned en massa militära förband. Sedan har jag en kort kommentar till detta med att ta pengar från det här stödet och lägga över på turismen. Det finns bara ett problem i slutändan med det förslaget. Det är att pengarna kommer att tas från orter och ändamål som har stora behov. Vi i Sverige kommer inte att ligga kvar på en nivå för alltid i olika delar av vårt land. Det händer hela tiden olika saker. Det sker en utveckling. Tyvärr är inte all utveckling positiv på varje enskild ort. Därför kommer det även i framtiden att krävas ett engagemang från staten, regioner och kommuner för att komma till rätta med negativ utveckling. För att klara det måste man ha olika medel. Ett av dessa medel är alltså pengar. Det är därför vi har regionalpolitiska konton. Tömmer vi dem har vi ingenting att göra olika aktiviteter med. Och vem ska då hjälpa regionerna?
Lars Lindén (Kd)
Anf. 62 Lars Lindén (Kd)
Herr talman! Det är väl lite överdrivet att man tömmer det här kontot om jag använder 100 miljoner till turism. Vi har mer än 3 miljarder kvar. Det kan i och för sig vara bra att ge statliga bolag order att etablera på orter som tappar andra näringar. I går satt Bertil Kjellberg, jag och några andra och pratade med skogsnäringen i Norrland. De hade lagt ett möte på en söndag. De ville prata om det allvarliga läget när det gäller energipriser. Det är klart att man skulle vilja ge order till Vattenfall att sänka priserna för basnäringen så att den kan vara kvar. Det gjorde inte den förra regeringen, och den här regeringen har också svårt att ge sådana besked även om vi som kommer från den regionen skulle önska det. Det är till och med utlandsägande i de bolagen. Det skulle kanske skapa en fullständigt kaotisk konkurrenssituation. Idén att till viss del styra med de statliga bolagen är väl bra, men det finns nackdelar också. Det här är en fråga som verkligen är viktig för skogsindustrin, annars kommer många flera områden i Västernorrland att bli glesbygd snart. Vi har redan Utansjö som har kastat in handduken, och det är inte bra.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-12-19
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Inriktning av den regionala utvecklingspolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C252 yrkande 5, 2006/07:N208, 2006/07:N217, 2006/07:N227, 2006/07:N242, 2006/07:N306, 2006/07:N309 yrkande 3 och 2006/07:N341.
    • Reservation 1 (s)
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s751103243
    m1670027
    c50008
    fp390017
    kd40008
    v0171710
    mp240014
    Totalt39512749127
    Ledamöternas röster
  2. EG:s strukturfonder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N210, 2006/07:N226, 2006/07:N256, 2006/07:N336, 2006/07:N339 och 2006/07:N361.
  3. Ändring i lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m., dock med ändrad lydelse enligt utskottets förslag i bilaga 5.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:1 utgiftsområde 19 punkt 1.
  4. Återförande av vattenkraftsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N205, 2006/07:N213 och 2006/07:N241 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 3 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1070122
    m830014
    c22034
    fp20008
    kd19014
    v01705
    mp11107
    Totalt26218564
    Ledamöternas röster
  5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

    a) Bemyndigande för anslaget 33:1
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder göra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 2 900 000 000 kr under åren 2008-2015.

    b) Bemyndigande för anslaget 33:5
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 göra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 430 000 000 kr under åren 2008 och 2009.

    c) Bemyndigande för anslaget 33:6
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 göra ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 000 kr under åren 2008-2014.

    d) Anslagen under utgiftsområde 19 Regional utveckling
    Riksdagen anvisar för budgetåret 2007 anslagen under utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt uppställning i bilaga 3.

    e) Motioner rörande utgiftsområde 19 Regional utveckling
    Riksdagen bifaller proposition 2006/07:1 Utgiftsområde 19 punkterna 2-5 och avslår motionerna 2006/07:N206 yrkandena 1 och 2, 2006/07:N302 yrkandena 1 och 2, 2006/07:N311, 2006/07:N337, 2006/07:N344 yrkande 1 och 2006/07:N362.