Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ochfinansförvaltning
Betänkande 2002/03:FIU2
Finansutskottets betänkande2002/03:FIU2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ochfinansförvaltning
Sammanfattning Finansutskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområdet. Utskottet biträder också regeringens förslag till investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket liksom förslaget att Premiepensionsmyndigheten ska beviljas en rörlig kredit på 200 miljoner kronor för 2003. Vidare tillstyrker utskottet att regeringen godkänner ett nytt pensionsavtal PA 03 för statsanställda samt att ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för att förvalta delar av dessa förmåner. Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag att Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till i första hand statliga myndigheter i fortsättningen ska anslagsfinansieras samt att de avgifter Riksgäldskontoret tar ut i detta sammanhang ska redovisas mot inkomsttitel. Frågor med anknytning till mål- och resultatredovisningen inom utgiftsområde 2 tas även upp i betänkandet. I det sammanhanget berör utskottet också formerna för den ekonomiska styrningen inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet mot bakgrund av att försvarsutskottet i ett yttrande till finansutskottet tagit upp denna fråga. Dessutom behandlar utskottet i betänkandet dels förslag om kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken (EIB) och om försäljning av två försvarsfastigheter, dels frågor med anknytning till det nya revisionsorganet under riksdagen, Riksrevisionen, där utskottet gör vissa uttalanden. Utskottet tillstyrker i dessa frågor propositionens förslag. Ett antal motioner med anknytning till utgiftsområdet behandlas också i betänkandet. Motionerna avstyrks. I betänkandet finns fyra reservationer och tre särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Nytt tjänstepensionsavtal för statsanställda Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten m.fl. PA 03. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 1. 2. Ömsesidigt försäkringsbolag för pensionsförmåner Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner bildas. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 2 och avslår motion 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1. Reservation 1 (m) 3. Anslagsfinansiering av statens internbank Riksdagen godkänner att Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet anslagsfinansieras och att de avgifter som Riksgäldskontoret tar ut i sin egenskap av statens internbank redovisas mot inkomsttitel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 9. 4. Senarelagd avsättning till garantireserv Riksdagen godkänner att avsättningarna till Venantius AB:s särskilda garantireserv i Riksgäldskontoret förskjuts med ett år. 5. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt efterföljande specifikation samt ger regeringen och riksdagsstyrelsen som sin mening till känna vad utskottet framhållit om att Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer ska samråda med riksrevisorerna i vissa frågor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 14 samt avslår motionerna 2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), 2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 7, 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 i denna del, 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 2, 2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c), 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkandena 2 och 3, 2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), 2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 samt 2002/03:Fi285 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 7. Reservation 2 (fp) Reservation 3 (c) 6. Statens fastighetsverk Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens förslag besluta om att Fastighetsverket får ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 4 och 6. 7. Fortifikationsverket Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Fortifikationsverket samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens förslag besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 5,5 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 5 och 7. 8. Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 10. 9. Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 8. 10. Försäljning av fastigheter i Karlsborgs kommun Riksdagen bemyndigar regeringen att sälja fastigheterna Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4 i Karlsborgs kommun. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 3. 11. Riksrevisionens avgiftsinkomster av årlig revision Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2003 disponera avgiftsinkomster av årlig revision. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 12. 12. Riksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar Riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta att Riksrevisionen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp på 19 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 13. 13. Finansinspektionens finansiering Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 1. Reservation 4 (kd) Stockholm den 10 december 2002 På finansutskottets vägnar Sven-Erik Österberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven- Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Olle Sandahl (kd), Jörgen Johansson (c) och Rolf Olsson (v). Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. Belopp i 1 000-tal kronor ------------------------------------------------------------ Politikområde Utskottets Reservanternas förslag i Anslag förslag förhållande till utskottets förslag Anslagstyp ------------------------------------------------------------ Res. 2 Res. 3 (c) (fp) ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------- 01 Effektiv statsförvaltning ------------------------------------------------------------- 1 Konjunkturinstitutet (ram) 45 224 ------------------------------------------------------------ 2 Ekonomistyrningsverket (ram) 63 698 ------------------------------------------------------------ 3 Statskontoret (ram) 81 555 -16 500 ------------------------------------------------------------ 4 Täckning av merkostnader för 425 lokaler (ram) ------------------------------------------------------------- 5 Statistiska centralbyrån (ram) 414 139 -2 000 -35 000 ------------------------------------------------------------ 6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 -12 000 (res.) ------------------------------------------------------------ 7 Kammarkollegiet (ram) 27 459 -3 000 -6 900 ------------------------------------------------------------- 8 Nämnden för offentlig 7 588 upphandling (ram) ------------------------------------------------------------ 9 Statens kvalitets- och 12 284 -12 284 kompetensråd (ram) ------------------------------------------------------------- 10 Ekonomiska rådet (ram) 2 332 -2 332 ------------------------------------------------------------- 11 Utvecklingsarbete (ram) 13 170 -10 000 ------------------------------------------------------------- 12 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 458 (ram) ------------------------------------------------------------- 13 Statliga tjänstepensioner m.m. 7 658 (ram) 000 ------------------------------------------------------------- 14 Riksrevisionsverket (ram) 90 346 ------------------------------------------------------------- 15 Riksrevisionsverket: 29 790 Avvecklingskostnader (ram) ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------- 02 Finansiella system och tillsyn ------------------------------------------------------------- 1 Finansinspektionen (ram) 163 680 + 5 000 ------------------------------------------------------------- 2 Insättningsgarantinämnden 5 859 (ram) ------------------------------------------------------------- 3 Riksgäldskontoret: 250 049 -37 000 Förvaltningskostnader (ram) ------------------------------------------------------------- 4 Bokföringsnämnden (ram) 7 655 ------------------------------------------------------------- 5 Avgift för 0 Stadshypotekskassans grundfond (ram) ------------------------------------------------------------- 6 Insatser i internationella 56 000 finansiella institutioner (ram) ------------------------------------------------------------- 7 Avsättning för 1 400 garantiverksamhet (ram) ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------- 90 Anslag som inte ingår i något politik- område ------------------------------------------------------------- 1 Riksrevisionen (ram) 117 800 ------------------------------------------------------------- 2 Riksdagens revisorer (ram) 14 184 ------------------------------------------------------------- 3 Riksdagens revisorer: 1 000 Avvecklingskostnader (ram) ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 9 078 -12 000 -120 016 095 ------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------
2002/03 FiU2 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Riksdagen har på förslag av finansutskottet den 4 december 2002 beslutat om ramar för vart och ett av de 27 utgiftsområdena. I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen på utgiftsområde 2 ska fördelas inom den ram som lagts fast för detta utgiftsområde. Propositionens huvudsakliga innehåll I budgetpropositionen föreslår regeringen och riksdagsstyrelsen att riksdagen godkänner den föreslagna fördelningen av anslag inom utgiftsområde 2. Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att dels godkänna ett nytt pensionsavtal för arbetstagare i staten (PA 03), dels besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner ska bildas. Vidare begär regeringen riksdagens godkännande av förslag till investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket samt inhämtar i detta sammanhang också riksdagens bemyndigande att få besluta om dels låneramar för dessa båda myndigheter, dels en rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten. Regeringen föreslår också att Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet anslagsfinansieras, att de avgifter som Riksgäldskontoret tar ut i detta sammanhang redovisas mot inkomsttitel samt att riksdagen godkänner att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken. Dessutom inhämtar regeringen riksdagens bemyndigande att få sälja två fastigheter. Riksdagsstyrelsen föreslår att den ska bemyndigas att fatta beslut om låneram för Riksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar samt att Riksrevisionen ska få disponera avgiftsinkomster från den årliga revisionen. I anslutning till dessa förslag behandlar utskottet också ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden. Förslagen i propositionen och motionerna återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden Ekonomisk styrning Utskottets bedömning i korthet Utskottet konstaterar att kvaliteten på redovisningen av mål och resultat för utgiftsområdet ytterligare har förbättrats i årets budgetproposition. Vissa delmål behöver dock uttryckas på ett mer pregnant sätt. Arbetet med att ta fram lämpliga resultatindikatorer bör fortsätta. Det är också angeläget att mål- och resultatbedöm- ningar kopplas ihop med budgetförslag och ses som en integrerad helhet. De synpunkter utskottet redovisar i detta sammanhang gäller inte bara för utgiftsområde 2 utan också för andra utgiftsområden. Utskottet tar som ett exempel upp mål- och resultatstyrningen inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Utskottet anser att det är angeläget att mål- och resultatbedömningar samt budgetförslag integreras inom alla utgifts- och politikområden för att underlätta en meningsfull uppföljning av hela statsbudgeten. Beträffande resultatskrivelserna förutsätter utskottet att Regeringskansliet följer vad riksdagsutskotten tar upp i sina budgetbetänkanden om fördjupad resultatredovisning på olika områden samt att man även på annat sätt genom direkta kontakter med respektive utskott kommer överens om när och med vilken inriktning resultatskrivelser ska lämnas. Ekonomisk styrning inom utgiftsområde 2 Finansutskottets bedömning I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2001 fattade riksdagen beslut om mål för de båda politikområden som ingår i utgiftsområdet, dvs. politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Med politikområdesindelningen ville regeringen få till stånd en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Finansutskottet har flera gånger tidigare slagit fast att målen för en verksamhet måste vara välformulerade, mätbara och uppföljningsbara för att resultatstyrningen ska bli meningsfull och målen ska kunna ställas i relation till kostnaderna. Utgiftstaket och överskottsmålet för de offentliga finanserna är på ett annat plan goda exempel på tydliga mål som är lätta att i efterhand följa upp. Ska riksdagen under sin budgetberedning kunna ta ställning till hur stora resurser som bör tillföras en viss verksamhet måste resursbehovet kunna prövas mot konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Det är enligt utskottets mening också nödvändigt att målen uttrycks i sådana termer att de kan bilda utgångspunkt för riksdagspartiernas politiska prioriteringar och diskussioner. Redovisningen av mål och regeringens bedömning av uppnådda resultat inom utgiftsområdet har i de båda efterföljande budgetpropositionerna byggts ut och förbättrats. I politikområdet Effektiv statsförvaltning ingår verksamheter av vitt skilda slag, och för att ge en bättre överblick har presentationen av politikområdet delats upp i sex olika delområden. Det gjordes redan i förra årets budgetproposition. För varje delområde görs nu en genomgång av hur verksamheten inom delområdet ska bidra till att målet för politikområdet uppnås. Politikens inriktning inom delområdet redovisas liksom de insatser som gjorts inom och utanför delområdet. Vidare görs en bedömning av uppnådda resultat innan genomgången avslutas med en analys och slutsatser. I årets budgetproposition har på motsvarande sätt målet för Finansiella system och tillsyn brutits ned i sex delmål. Dessa kompletteringar tillgodoser synpunkter som finansutskottet tidigare framfört och höjer kvaliteten på framställningen. De ger också ett fylligare underlag för den ekonomiska resultatstyrningen. Utskottet noterar att mål- och resultatredovisningen inom utgiftsområde 2 har en hög standard jämfört med den som finns inom andra utgiftsområden, exempelvis utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet som finansutskottet undersökt närmare med anledning av en framställning från försvarsutskottet. För riksdagen är det viktigt att mål- och resultatbedömningar kopplas ihop med budgetförslagen och kan ses som en integrerad helhet. Detta märks inte i regeringens förslag till anslagsfördelning. Liksom tidigare gäller att de anslagsförändringar som regeringen föreslår inte i första hand påverkas av eventuella brister eller andra omständigheter som uppmärksammats i samband med uppföljningen. I stället grundas de på mer traditionella budgetpolitiska prioriteringar. För att underlätta en meningsfull uppföljning är det önskvärt att några av delmålen får en tydligare formulering. Allmängiltiga mål som inte är nedbrytbara i kvantitativa termer kan inte tjäna som underlag för en politisk styrning av statlig verksamhet. Ett parti som vill öka eller minska resurstilldelningen inom ett område och som även vill att denna nya viljeinriktning ska komma till uttryck i målformuleringen kan inte göra detta om målet är allmängiltigt formulerat. För delområdet Statliga arbetsgivarfrågor är exempelvis målet en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat. Ett sådant mål är, även för ett parti med en helt avvikande syn på verksamheten, svårt att ifrågasätta. Ett annat exempel finns inom delområdet Granskning och kontroll där målformuleringen är en granskning av hög kvalitet och beslutsunderlag som bidrar till att förbättra effektiviteten i statligt finansierad verksamhet. Inom delområdet Ekonomisk styrning och utveckling av statsförvaltningen anges målet som ett efterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till Regeringskansliet och statliga myndigheter. För delområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden gäller att verksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt. Det är önskvärt med mer pregnanta målformuleringar och att olika typer av kompletterande indikatorer kommer till användning för att riksdagen ska kunna följa upp målen på ett meningsfullt sätt. Goda exempel på detta finns inom delområdena Statistik samt Prognos- och uppföljningsverksamhet där tydliga resultatindikatorer finns angivna i målen, vilket underlättar uppföljningen. Riksdagen har på förslag av Riksdagskommittén[1] tidigare beslutat att regeringen fr.o.m. 2003 senast den 14 maj varje år ska lämna resultatskrivelser på alla utgiftsområden. Regeringen delar i budgetpropositionen[2] riksdagens uppfattning att dessa skrivelser bör integreras i det ordinarie budgetarbetet, för att bl.a. stödja riksdagens ökade intresse för uppföljning och utvärdering. Eftersom resultatskrivelser är ett nytt inslag i budgetprocessen är det enligt regeringen väsentligt att de utvecklas i en dialog mellan riksdagsutskotten och Regeringskansliet. Att ha som ambition att redan nästa år lämna resultatskrivelser för alla utgiftsområden har regeringen bedömt som alltför optimistiskt och i stället förordat ett successivt införande över ett antal år. Finansutskottet vill här framhålla att det får förutsättas att Regeringskansliet följer vad utskotten tar upp i sina budgetbetänkanden om fördjupad resultatredovisning på olika områden samt att man även på annat sätt genom direkta kontakter med respektive utskott kommer överens om när och med vilken inriktning resultatskrivelser ska lämnas. Ekonomisk styrning inom utgiftsområde 6 Försvarsutskottets yttrande I samband med behandlingen av förslag till fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden för åren 2003 och 2004 avlämnade försvarsutskottet ett yttrande till finansutskottet (FöU1y) om ramen för utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet. Försvarsutskottet tar även upp i sitt yttrande frågan om förändringen i utformningen av den ekonomiska styrningen inom utgiftsområdet. Försvarsutskottet framhåller att målen för de verksamheter som ingår i utgiftsområdet huvudsakligen formuleras på politikområdesnivå, vilket begränsar utskottets möjligheter att ibland förse medelsanvändningen inom vissa anslag med olika villkor för att därigenom utöva riksdagens finansmakt. Vidare påpekar försvarsutskottet att man inte är främmande för att det inom många utskotts beredningsområden är en väl avvägd nivå att på politikområdesnivå godkänna mål för verksamheten och därmed inriktningen av medelsanvändningen. Förändringen kommer dock för försvarsutskottets del att innebära att utskottets insyn och påverkansmöjligheter jämfört med hittills gällande ordning kommer att minska t.ex. inom politikområdet Totalförsvar som består av flera verksamhetsgrenar (förbandsverksamhet, beredskap, incidentinsatser, stöd till samhället, internationella insatser, materielanskaffning samt forskning och utveckling) och som föreslås omfatta ca 43,5 miljarder kronor. Finansutskottets bedömning Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att de mer generellt hållna målen inom utgiftsområde 6 bidrar till att försvarsutskottets insyn och möjligheter att påverka utvecklingen inom enskilda verksamhetsgrenar begränsas. Generella målformuleringar kan framkalla tolkningssvårigheter vid arbetet med budgetfrågor och medför att målen därmed förlorar sin roll som ett verkningsfullt styrinstrument. De faktiskt styrande besluten kommer därmed att fattas längre ned i beslutshierarkin. Målen inom politikområdet Totalförsvar är begränsat användbara för budgetarbetet samt verksamhetsuppföljningen i riksdagen eftersom de saknar en tydligare koppling till anslagsdiskussionerna i regeringens budgetproposition. Finansutskottet har tidigare i sin bedömning av den ekonomiska styrningen i staten betonat vikten av att mål- och resultatbedömningar kopplas ihop med budgetförslagen och kan ses som en integrerad helhet. Av budgetpropositionen framgår att regeringen har fortsatt utvecklingen av målformuleringarna samt resultatuppföljningen inom utgiftsområde 2 i denna riktning på delområdes- och verksamhetsnivån. De i samma proposition presenterade målformuleringarna inom utgiftsområde 6 har däremot inte den detaljeringsgrad som kännetecknar redovisningen inom utgiftsområde 2. För att underlätta en meningsfull uppföljning av hela statsbudgeten är det enligt finansutskottet angeläget att mål- och resultatbedömningar samt budgetförslag integreras inom alla utgifts- och politikområden. Underlaget för den ekonomiska styrningen i staten kan därmed utvidgas på ett sätt som främjar tydliga politiska prioriteringar också inom ramen för budgetdiskussioner i riksdagen. Nytt tjänstepensionsavtal för statsanställda Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att regeringen godkänner det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten PA 03. Propositionen Arbetsgivarverket har slutit avtal med arbetstagarnas huvudorganisationer på den statliga sidan om ett nytt tjänstepensionsavtal PA 03. Avtalet, vars lydelse återges i bilaga 2, omfattar statsanställda födda 1943 eller senare och är avsett att träda i kraft den 1 januari 2003. Enligt avtalet ska arbetsgivaren till denna pension varje månad betala en avgift som motsvarar 2,3 % av den anställdes utbetalade lön. Den anställde kan själv välja försäkringsgivare för denna individuella ålderspension. Av propositionen framgår (avsnitt 6.3) att enligt Arbetsgivarverkets beräkningar är det nya pensionsavtalet kostnadsneutralt i förhållande till nuvarande statliga pensionsavtal (PA 91). En betydelsefull skillnad är emellertid att med det nya avtalet kommer pensionspremierna att betalas till externa försäkringsgivare. Avtalets statsfinansiella konsekvenser blir märkbara främst genom att den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas med i genomsnitt ca 2 miljarder kronor per år under den närmaste tioårsperioden. Försvagningen är en följd av att pensionspremier inte längre kommer att betalas in på inkomsttitel på statsbudgeten utan i stället fonderas på kapitalmarknaden. Efter hand kommer emellertid även de pensionsutbetalningar som i dag belastar det statliga pensionsanslaget att minska, vilket på lång sikt balanserar inkomstbortfallet. Arbetsgivarverket har slutit avtalet under förbehåll av regeringens godkännande. Regeringen föreslår i sin tur att den ska bemyndigas att godkänna det nya pensionsavtalet PA 03 (punkt 1). Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 1 i propositionen. Ömsesidigt försäkringsbolag för pensionsförmåner Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för förvaltning av vissa statliga pensionsförmåner. En i sammanhanget väckt motion avstyrks. Jämför reservation 1 (m). Propositionen I propositionen föreslås att riksdagen ska bemyndiga regeringen att fatta beslut om att bilda ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner (avsnitt 6.3, punkt 2). Arbetsgivarverket har bett om tillstånd att tillsammans med arbetstagarnas huvudorganisationer på det statliga området få bilda ett ömsesidigt försäkringsbolag för individuell ålderspension och andra avgiftsbaserade pensionsförmåner som regleras i pensionsavtalet PA 03. Enligt avtalet kan den anställde själv välja försäkringsgivare. Avtalsparterna räknar emellertid med att många inte kommer att göra ett aktivt val. Eftersom det är av betydelse att det statliga avtalsområdets parter kan ges ett avgörande inflytande över hur försäkringsalternativen utformas för dem som inte gör ett aktivt val, föreslås i propositionen att regeringen bemyndigas att fatta besluta om att ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner ska bildas. Bolagets garantikapital finansieras med medel som parterna har satt av inom ramen för Försäkringsföreningen för det statliga området (FSO), medan bolagets driftskostnader finansieras med premieavsättningar. Motionen Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att riksdagen ska avslå förslaget om att bilda ett ömsesidigt försäkringsbolag (yrkande 1). Motionärerna kan inte se något motiv för att administrationen av pensionsförmånerna för dem som inte aktivt väljer en individuell pensionslösning måste skötas av ett nytt facklig-statligt försäkringsbolag. Det bör enligt deras mening kunna lösas på annat sätt, t.ex. genom att Kammarkollegiet får i uppdrag att ansvara för medelsförvaltningen. Finansutskottets ställningstagande Enligt det nya pensionsavtalet inom det statliga området PA 03 ska arbetsgivaren varje månad sätta av 2,3 % av arbetstagarens utbetalade lön till den försäkringsgivare som arbetstagaren valt och som förbundit sig att meddela försäkring av sådan ålderspension som regleras i avtalets 3 kap. 9 §. När liknande pensionsavtal tidigare införts på det kommunala avtalsområdet och SAF/LO-området har det visat sig att en stor del av arbetstagarna avstått från att göra ett aktivt val av försäkringsgivare. Man räknar med att så kommer att bli fallet även på det statliga området. För de arbetstagare som själva inte vill eller kan ta ställning till förvaltningen av avgifterna för sin pension måste avtalsparterna därför kunna anvisa en försäkringsgivare. Inom det statliga avtalsområdet har parterna ansett sig ha ett fortsatt ansvar för pensionsförvaltningen för dessa arbetstagare. Arbetsgivarverket har därför bett om regeringens tillstånd att tillsammans med sina motparter få bilda ett bolag som kan agera försäkringsgivare för icke-väljare. Liknande lösningar har tillämpats av parterna inom avtalsområdet SAF/LO där AMF-pension inrättats, inom avtalsområdet SAF-PTK där Alecta bildats och inom det kommunala avtalsområdet där parterna givits inflytande över KPA. De statliga avtalsparterna har funnit att formen ömsesidigt livbolag är den mest lämpliga för att bedriva försäkringsverksamheten. Parterna har också för avsikt att överföra den förvaltning av Kåpan som redan bedrivs i den partgemensamma försäkringsföreningen för det statliga området (FSO) till det ömsesidiga bolaget. Finansutskottet har mot denna bakgrund inget att erinra mot att man bildar ett ömsesidigt livbolag i föreslagen form för förvaltningen av statliga pensionsförmåner. Utskottet tillstyrker alltså att regeringen ges det begärda bemyndigandet och avstyrker motion Fi253 (m) yrkande 1. Anslagsfinansiering av statens internbank Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att in- och utlåningsverksamheten i statens internbank anslagsfinansieras och att kvarvarande avgifter redovisas mot inkomsttitel. Propositionen Statens internbank i Riksgäldskontoret består av verksamheterna in- och utlåning samt statens betalningssystem. Enligt nuvarande regler finansieras statens betalningssystem via anslag, medan in- och utlåningsverksamheten är avgiftsfinansierad. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att även in- och utlåningen görs anslagsfinansierad samt att de avgifter som fortsättningsvis tas ut i verksamheten förs till inkomsttitel (avsnitt 18.3, punkt 9). Kostnaden för in- och utlåningsverksamheten uppgick till drygt 23 miljoner kronor 2001. I propositionen framhålls att de två verksamhetsgrenarna integreras med varandra alltmer och att det därför över tiden blir allt svårare och kostsammare att särskilja och fördela kostnader mellan dem. Vidare sägs att avgiftsfinansiering i sig inte nödvändigtvis är den mest optimala finansieringsprincipen för in- och utlåningen. Statens internbank har en monopolställning i förhållande till sina kunder, vilket framförs som ett av flera argument mot att behålla den nuvarande avgiftsfinansieringen. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 9 i propositionen. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen dels godkänner regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 2, dels uttalar att Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer ska samråda med de tre riksrevisorerna innan de båda myndigheterna under första halvåret 2003 binder upp sig för nya ekonomiska åtaganden. De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks. Jämför reservationerna 2 (fp) och 3 (c) samt särskilda yttrandena 2 (m) och 3 (kd). Propositionen I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Vidare ingår tre anslag som avser Riksrevisionen och Riksdagens revisorer, myndigheter som har riksdagen som huvudman och som regeringen därför inte knutit till ett visst politikområde. Riksrevisionen är ett nytt revisionsorgan under riksdagen som den 1 juli 2003 ersätter Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket. Regeringens förslag till medelsanvisning för hela utgiftsområdet uppgår till 9 078,1 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på följande sätt. Av tabellen framgår också vilka alternativa anslagsnivåer som förordas av oppositionspartierna. Tabell. Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2003 Belopp i 1 000-tal kronor I det följande återges först de förslag i propositionen och motionerna som har effekt på utgiftsområdets medelsbehov. Utskottet redovisar därefter sin syn på förslagen under rubriken Finansutskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2. Politikområdet Effektiv statsförvaltning Verksamheten inom politikområdet syftar till att effektivisera och utveckla statsförvaltningen. Politikområdet omfattar frågor om granskning, ekonomisk styrning, förvaltningsutveckling, statliga arbetsgivarfrågor, statistik, prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning. Ett tiotal stabs- och servicemyndigheter har detta som sin huvuduppgift. I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras med både anslag och andra intäkter. Det är Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling, Statens kvalitets- och kompetensråd samt Riksrevisionsverket. Dessutom ingår de helt avgiftsfinansierade myndigheterna Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk (SPV). Målet för politikområdet Målet för politikområdet fastställdes i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2001. Det övergripande målet för hela politikområdet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. Politikområdet är indelat i sex delområden, och för varje delområde anges i propositionen hur verksamheten inom delområdet ska bidra till att politik- områdets mål uppnås. Delområdet Granskning och kontroll omfattar den verksamhet som Riksrevisionsverket bedriver. Inom detta delområde gäller att målet för politikområdet uppnås genom granskning av hög kvalitet och genom beslutsunderlag som bidrar till att förbättra effektiviteten i statligt finansierad verksamhet. Den 1 juli 2003 inrättas en ny myndighet, Riksrevisionen, under riksdagen. Riksrevisionen tar då över de uppgifter som nu utförs av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer. Delområdet Ekonomisk styrning och utveckling av statsförvaltningen omfattar verksamhet vid Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling samt Statens kvalitets- och kompetensråd. Verksamheten inom delområdet ska bidra till politikområdesmålet genom att ge ett efterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till Regeringskansliet och statliga myndigheter. Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området. Målet för delområdet är en statlig arbetsgivarpolitik som är samordnad och som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat. Delområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet på delområdet är att tillhandahålla lättillgänglig statistik av god kvalitet. Detta mål ska nås samtidigt som uppgiftslämnandet begränsas, produktiviteten i statistikproduktionen förbättras och lämnade uppgifter skyddas. I propositionen anges som lämpliga resultatindikatorer för att mäta måluppfyllelsen kvalitetsutvecklingen i statistikproduktionen, uppgiftslämnarnas kostnader, produktivitetsutvecklingen och allmänhetens förtroende för statistiken. Delområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet för delområdet ska uppnås genom tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser över den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. I propositionen anges som lämpliga indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen dels mått på prognosernas tillförlitlighet, dels avnämarnas synpunkter på analyserna och prognoserna. Delområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet uppnås genom en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning. Det ska ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Resultat och analys Målet för den avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnadstäckning. Avvikelser från detta mål förekom i tre fall under 2001. Det gäller Kammarkollegiets hantering av det statliga försäkringssystemet, Statskontorets administration av avtal som slutits mellan Statens Förhandlingsnämnd och vissa landsting (landstingsavtalen) samt Arbetsgivarverkets medlemsavgifter. Fortifikationsverket har nått uppställda krav på avkastning och soliditet. Däremot har Statens fastighetsverk inte uppnått sitt avkastningskrav på 2,8 % av eget kapital beroende på problem med inomhusklimatet i Arkitekturmuseet och Moderna museet. Avkastningen begränsade sig till 2,2 %. Fastighetsverks soliditet bör enligt regeringen sänkas från för närvarande 47 % till 35 %. För den anslagsfinansierade verksamheten uppgick nettoutgifterna under 2001 till 8 286 miljoner kronor, vilket understeg de tilldelade anslagen med 30 miljoner kronor. Myndigheterna inom politikområdet utnyttjade under 2001 i genomsnitt 49 % av de låneramar som de blivit tilldelade, vilket var lägre än vad som gäller för statsförvaltningen som helhet där utnyttjandet motsvarade ca 70 % av beviljad låneram. Enligt regeringens samlade bedömning har den löpande verksamheten inom politikområdet fungerat tillfredsställande. Revisionens iakttagelser Kammarkollegiet och Fortifikationsverket har i revisionsrapporten för 2001 fått invändning från Riksrevisionsverket (RRV). I övrigt har årsredovisningarna för myndigheterna på politikområdet i allt väsentligt bedömts vara rättvisande. Mot bakgrund av de åtgärder Kammarkollegiet har vidtagit bedömer regeringen att kollegiets redovisningsrutiner kommer att fungera fullt tillfredsställande framöver. Regeringen ser allvarligt på att Fortifikationsverket under perioden 19942002 fått tre revisionsanmärkningar. Fortifikationsverket har under den aktuella perioden avvecklat ett stort fastighetsbestånd till följd av försvarsbesluten 1996 och 2000. Verket har ändrat sin verksamhetsplanering, sin organisation och sitt styrsystem, och regeringen bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga för att verket inte ska dra på sig ytterligare revisionsinvändningar under de närmaste åren. Systemförändringarna har bl.a. förbättrat Fortifikationsverkets möjligheter att följa upp kostnader och intäkter på en mer detaljerad nivå än tidigare. EA-värdering Riksrevisionsverket och Ekonomistyrningsverket tillhörde 2001 den grupp på totalt 21 myndigheter i statsförvaltningen som uppfyllde samtliga kriterier som används vid den ekonomiadministrativa värderingen, EA-värderingen. Betyget fullt tillfredsställande fick Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statens Fastighetsverk, Statens Pensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret samt Statens kvalitets- och kompetensråd. Kammarkollegiet och Fortifikationsverket fick betyget tillfredsställande. Nämnden för offentlig upphandling och Ekonomiska rådet är undantagna från EA-värderingen p.g.a. liten omsättning. Konjunkturinstitutet Konjunkturinstitutet ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser över den ekonomiska utvecklingen samt bidra till att den ekonomiska statistiken håller god kvalitet. Konjunkturinstitutets verksamhet finansieras med anslag samt till en mindre del med avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:1 Konjunkturinstitutet förs upp med 45,2 miljoner kronor för 2003. Jämfört med anvisade medel för 2002 har anslaget räknats upp med 1,1 miljoner kronor. Anslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs 1,2 miljoner kronor i pris- och löneomräkning samt 1,5 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader för bl.a. fördjupade analyser av lönebildningen, arbetsmarknadens funktionssätt och svensk konkurrenskraft. Liksom för övriga förvaltningsmyndigheter har anslaget minskats med ett generellt besparingskrav på 0,7 % av anslaget. Statistiska centralbyrån kommer nästa år att överta statistikansvaret för enkätundersökningen Näringslivets investeringar, och som en följd av detta föreslås att 2,8 miljoner kronor av Konjunkturinstitutets anslag ska föras över till SCB. Intäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda verksamhet beräknas nästa år uppgå till 1,6 miljoner kronor. Ekonomistyrningsverket Ekonomistyrningsverket (ESV) är central förvaltningsmyndighet för ekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndigheters ekonomi- och personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet som stöder såväl regeringen som myndigheterna. ESV:s verksamhet finansieras till ungefär en tredjedel med anslag och i övrigt med avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:2 Ekonomistyrningsverket ska föras upp med 63,7 miljoner kronor för 2003. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 4,1 miljoner kronor. Anslaget har därutöver minskats med anledning av det generella besparingskrav som gäller för förvaltningsmyndigheter. Intäkterna från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 126,8 miljoner kronor. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar information om statlig ekonomi, resultatstyrning och finansiell styrning, ekonomi- och personaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport. Det samlade balanserade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten uppgick till 28,9 miljoner kronor vid utgången av 2001, varav merparten hänför sig till resultatområdet EA- och PA-system. Avsikten är att överskottet ska förbrukas inom ett antal år genom att komma kunderna, dvs. myndigheterna, till godo. Regeringen kommer under hösten 2002 att ta ställning till hur det ackumulerade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten ska disponeras. Statskontoret Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utrednings- och utvärderingsverksamhet samt en stabsmyndighet. Statskontorets verksamhet finansieras till ungefär 40 % med anslag och i övrigt med avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:3 Statskontoret ska föras upp med 81,6 miljoner kronor för 2003. Jämfört med årets medelsanvisning är det en ökning med 10,1 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 1,9 miljoner kronor. Anslaget har dessutom minskats med anledning av det generella besparingskrav som gäller för förvaltningsmyndigheter. Statskontoret kommer nästa år att ta över ansvaret för den gemensamma internetportalen Sverige Direkt, samordningsansvaret för rättsinformationssystemet samt Regeringskansliets del av ansvaret för Samhällsguiden, och som en följd av detta föreslår regeringen att 8,8 miljoner kronor ska föras över från Regeringskansliets anslag på utgiftsområde 1. Intäkterna från Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas nästa år uppgå till 62,5 miljoner kronor, varav 43,5 miljoner kronor utgör intäkter från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över. Motionen Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 bl.a. att den del av Statskontorets verksamhet som är inriktad på att effektivisera statsförvaltningen koncentreras till den nya revisionsmyndigheten, Riksrevisionen, att verksamhet med inriktning på inköpssamordning inom IT- och teleområdet förs till Kammarkollegiet, att verksamhet med inriktning på statistik om offentlig sektor förs till SCB, att verksamhet med inriktning på lokalförsörjning övertas av Statens fastighetsverk och att ett som motionärerna uttrycker det vässat Statskontor borde kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår därför att anslaget för nästa år minskas med 17,0 miljoner kronor (yrkande 3). Centerpartiet föreslår i motion Fi259 att nästa års anslag till Statskontoret ska minskas med 16,5 miljoner kronor. Täckning av merkostnader för lokaler Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler förs upp med 425 000 kronor för 2003, dvs. med ett 5 000 kr högre belopp än vad som anvisats för innevarande år. De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler för vilka staten har betalningsansvar till dess att avtalen går att avveckla. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand. Statskontoret disponerar anslaget. Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för den sektorövergripande officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten är lättillgänglig statistik som är opartisk, relevant, tillförlitlig, aktuell och jämförbar. SCB:s verksamhet finansieras till knappt hälften av anslag och i övrigt av avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:5 Statistiska centralbyrån ska uppgå till 414,1 miljoner kronor för 2003. Det är 9,8 miljoner kronor mer än vad som anvisats för innevarande år. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 10,5 miljoner kronor. Anslagsnivån påverkas även av att särskilda medel tillförs bl.a. för att utveckla konsumentprisindex (KPI), för att stärka kvaliteten i nationalräkenskaperna och den ekonomiska statistiken samt för att täcka kostnaderna för viss skattestatistik. Dessutom har anslaget minskats med anledning av det generella besparingskrav som gäller för förvaltningsmyndigheter. Intäkterna från Statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 425 miljoner kronor. Motionerna Moderata samlingspartiet ifrågasätter i motion Fi253 i hur stor utsträckning anslagsmedel ska avsättas för en ökad statistikproduktion. Enligt motionärerna bör SCB:s uppgifter begränsas. För att säkerställa efterfrågan är det enligt motionärernas mening rimligt att eftersträva en ökad grad av avgiftsfinansiering. Anslaget bör därför minskas med 50 miljoner kronor nästa år (yrkande 2). Folkpartiet liberalerna påpekar i motion Fi269 att flera av myndigheterna inom utgiftsområde 2 har arbetsuppgifter som delvis överlappar varandra. Folkpartiet föreslår att man ska göra en översyn för att få till stånd en bättre samordning. Syftet med översynen ska vara att nå en ökad kostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på översynen föreslås att SCB:s anslag minskas med 2 miljoner kronor (yrkandena 3 och 4). Samma yrkande framför Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna del). Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att man bör tillsätta en utredning för att se över SCB:s organisation. Motionärerna vill fullfölja den statistikreform som beslutades av 1993/94 års riksdag och som innebar att ansvaret för statistikproduktionen i viss utsträckning fördes över på s.k. statistikansvariga myndigheter. En uppdelning av SCB skulle enligt motionärerna kunna innebära att en del ges ansvar för myndighetsuppgifter, en del ombildas till stabsenhet och ges ansvar för bl.a. databaser och produktion av anslagsfinansierad officiell basstatistik samt att ytterligare en del organiseras som ett fristående statistikbolag. Kristdemokraterna anser också att ett från SCB fristående råd för Sveriges officiella statistik bör bildas. I motionen föreslås att anslaget minskas med 35 miljoner kronor (yrkande 3). Centerpartiet föreslår i motion Fi259 att anslaget till SCB ska minskas med 35 miljoner kronor. Folk- och bostadsstatistik Målet med verksamheten är att genomföra registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik av god kvalitet, inom givna ekonomiska ramar och med liten börda för uppgiftslämnarna. Propositionen Regeringen föreslår att 12 miljoner kronor anvisas på reservationsanslaget 1:6 Folk- och bostadsstatistik för 2003. Det är 66 miljoner kronor mindre än vad som finns uppfört på anslaget för innevarande år. Vid ingången av 2002 fanns dessutom en reservation på anslaget på 173 miljoner kronor. Den höga nivån sammanhänger med att förberedelsearbetet har senarelagts. För 2004 finns inga medel budgeterade för ändamålet. Motionerna Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi253 att en registerbaserad folk- och bostadsräkning genomförs. Motionärerna anser därför att några medel inte ska anvisas på anslaget (yrkande 2). I motion Fi217 föreslår samma motionärer att riksdagen ska besluta att inte genomföra någon folk- och bostadsräkning 2005. Den registerbaserade insamlingen innebär att skyddet för den personliga integriteten åsidosätts, anser motionärerna. Dessutom kan kvaliteten, aktualiteten och omfattningen av statistiken ifrågasättas. Folkpartiet anser i motion Fi269 att planeringen av en folk- och bostadsräkning bör stoppas eftersom undersökningen är ett hot mot enskilda människors personliga integritet. Folk- och bostadsräkningen är dessutom onödig eftersom den statistik som tidigare samlats in inte på ett avgörande sätt förbättrat innehållet i politiken (yrkande 2). Några medel bör därför inte anvisas för detta ändamål, anser motionärerna (yrkande 4). Det senare yrkandet framför Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna del). Kristdemokraterna framhåller i motion Fi266 att partiet motsatt sig tillvägagångssättet vad gäller yrkesregister. Motionärerna är även skeptiska till omfattningen av den nu planerade undersökningen och föreslår med hänvisning härtill att några medel inte anvisas för detta ändamål 2003 (yrkande 3). Kammarkollegiet Kammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgifter som tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet ska också utgöra ett statligt egenregialternativ vad gäller administrativ service, kapitalförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning. Propositionen Kammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 80 % med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget 1:7 Kammarkollegiet förs upp med 27,5 miljoner kronor för 2003. Det är 3,5 miljoner kronor mer än vad som anvisats för i år. Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas nästa år uppgå till 231,7 miljoner kronor. Motionerna Folkpartiet liberalerna påpekar i motion Fi269 att flera av myndigheterna på utgiftsområde 2 har arbetsuppgifter som delvis överlappar varandra. Folkpartiet föreslår att man ska göra en översyn för att få till stånd en bättre samordning. Syftet med översynen ska vara att nå en ökad kostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på översynen föreslås att Kammarkollegiets anslag minskas med 3 miljoner kronor (yrkandena 3 och 4). Samma yrkande framför Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna del). Kristdemokraterna vill i motion Fi266 undersöka om inte kollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket och om inte en samordning med t.ex. Statskontoret kan ge ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör enligt motionärerna minskas med 7,0 miljoner kronor 2003 (yrkande 3). Centerpartiet föreslår i motion Fi259 att Kammarkollegiets anslag ska minskas med 6,9 miljoner kronor. Nämnden för offentlig upphandling Nämnden för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig upphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och lagenligt. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Nämnden för offentlig upphandling förs upp med 7,6 miljoner kronor för 2003. Riksdagen behandlade våren 2002 ett regeringsförslag om vissa ändringar i lagen om offentlig upphandling (prop. 2001/02:142). I det sammanhanget förordade regeringen att NOU även fortsättningsvis skulle ansvara för den statliga tillsynen av offentlig upphandling. Finansutskottet ansåg emellertid att NOU:s ställning borde prövas på nytt i anslutning till det arbete som då bedrevs inom Regeringskansliet om myndighetsstrukturen för konsument- och konkurrensfrågor. Detta blev också riksdagens beslut, och regeringen delgavs denna uppfattning genom ett tillkännagivande (bet. 2001/02:FiU12, rskr. 2001/02:324). I budgetpropositionen framhåller regeringen att den inte har för avsikt att föreslå att myndighetsstrukturen ska ändras på konsument- och konkurrensområdet. Enligt regeringens mening kan det emellertid finnas anledning att återkomma till frågan om NOU:s organisation när regeringen ska ta ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen bör utformas. En proposition bedöms kunna lämnas till riksdagen under våren 2003. Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi253 att NOU ska slås samman med Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet benämnd Konkurrens- och upphandlingsverket. De samordningsfördelar som uppnås ger enligt motionärerna vissa besparingar. För 2003 föreslår de att anslaget halveras och således minskas med 3,8 miljoner kronor (yrkande 2). Ett yrkande av snarlik innebörd framförs av samma motionärer i motion Fi218 (yrkande 7). Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi271 att NOU och Konkurrensverket slås samman (yrkande 1). Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att NOU fr.o.m. halvårsskiftet 2003 ska samordnas med och ombildas till en självständig del av Konkurrensverket (yrkande 2). Motionärerna föreslår därför att anslaget i det närmaste halveras och således förs upp med 3,9 miljoner kronor (yrkande 3). Resterande del, 3,7 miljoner kronor, förs i stället till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. Samma motionärer föreslår även i motion Fi285 att NOU och Konkurrensverket slås samman (yrkande 7). Statens kvalitets- och kompetensråd Statens kvalitets- och kompetensråd ska stödja och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen. Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men till viss del även med avgiftsintäkter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:9 Statens kvalitets- och kompetensråd förs upp med 12,3 miljoner kronor för 2003. Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att rådet bör avvecklas och föreslår att anslaget för 2003 halveras och således minskas med 6,1 miljoner kronor (yrkande 2). Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att hela anslaget till rådet dras in (yrkande 3). Centerpartiet uppger i motion Fi259 att partiet tidigare motsatt sig att rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas. Ekonomiska rådet Ekonomiska rådet som är knutet till Finansdepartementet består av sex nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör som adjungerad medlem. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:10 Ekonomiska rådet förs upp med 2,3 miljoner kronor för 2003. Motionerna Kristdemokraterna bedömer i motion Fi266 att den typ av insatser som rådet bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas (yrkande 3). Centerpartiet uppger i motion Fi259 att partiet tidigare motsatt sig att rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas. Utvecklingsarbete Anslaget används för att finansiera insatser som avser budget- och verksamhetsutveckling inom ramen för ekonomisk styrning och utveckling av statsförvaltningen. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11 Utvecklingsarbete minskas med 4,2 miljoner kronor och förs upp med 13,2 miljoner kronor för 2003. Motionerna Kristdemokraterna erinrar i motion Fi266 om att det utvecklingsarbete som anslaget ska finansiera gäller metoder för styrning och uppföljning av statens resurser, något som enligt motionärerna nu sköts av t.ex. RRV och ESV. Bland annat med hänvisning härtill föreslås i motionen att anslaget i princip halveras och minskas med 6,5 miljoner kronor 2003 (yrkande 3). Centerpartiet anser i motion Fi259 att verksamhetsutveckling samt utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör rymmas inom respektive myndighets ramanslag. I motionen föreslås därför att utvecklingsarbetet avvecklas och att anslaget för nästa år minskas med 10 miljoner kronor. Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket hör till politikområdet men dess verksamhet är inte anslagsfinansierad. Merparten av verkets inkomster (drygt 90 %) utgörs i stället av medlemsavgifter från myndigheter. Medlemsavgiften utgår för närvarande med 0,09 % av medlemsmyndigheternas bruttolönesumma. Till en del finansieras verksamheten också med vissa direkta avgifter samt med medel från regeringens särskilda anslag Arbetsgivarpolitiska frågor. Arbetsgivarpolitiska frågor Anslaget används bl.a. till arvoden för vissa nämnder, medel för regeringens behov av konsulter och utredningsuppgifter inom det arbetsgivarpolitiska området, beredskapsuppgifter för Arbetsgivarverket, medlemsavgifter för vissa samnordiska institutioner samt kostnader för utgivning av Arbetsgivarverkets författningssamling och för utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:12 Arbetsgivarpolitiska frågor förs upp oförändrat med knappt 2,5 miljoner kronor för 2003. Vid ingången av 2002 fanns på anslaget 4,7 miljoner kronor i form av anslagssparande. Statliga tjänstepensioner Anslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner och särskild löneskatt på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna grundas på kollektivavtal. Statliga arbetsgivare betalar sedan 1998 försäkringsmässigt beräknade premier för de anställdas personalpensionsförmåner. Inkomsterna från dessa avgifter förs upp på statsbudgeten på inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter. Utbetalade pensionsförmåner däremot redovisas över anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. förs upp med 7 658,0 miljoner kronor för 2003, vilket är en ökning med 277 miljoner kronor jämfört med årets anslag. Medelsbehovet på anslaget styrs av antalet förmånstagare, medelvärdet av den statliga kompletteringspensionen samt av basbeloppets förändringar. För 2003 påverkas beräkningen dessutom av ett nytt statligt pensionsavtal (PA 03) samt av nya samordningsregler mellan den nya allmänna pensionen och den statliga tjänstepensionen. Riksrevisionsverket Riksrevisionsverket (RRV) är central myndighet för statlig revision. RRV kommer att upphöra den 20 juni 2003. Från den 1 juli 2003 övergår verksamheten i den nyinrättade Riksrevisionen. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:14 Riksrevisionsverket förs upp med 90,3 miljoner kronor för 2003. Till detta kommer intäkterna från RRV:s avgiftsbelagda verksamhet som nästa år beräknas uppgå till 28 miljoner kronor. Riksrevisionsverket; Avvecklingskostnader Propositionen RRV har ansökt om särskilda medel för sin avveckling. Regeringen anser att sådana kostnader i sin helhet ska disponeras av en särskild avvecklare och föreslår därför att ett särskilt anslag inrättas för detta ändamål. Under andra delen av 2003 kan det enligt regeringen bli aktuellt att med detta anslag finansiera: kostnader för den personal som inte vill gå över till Riksrevisionen, kostnader för RRV:s lokaler en tid efter det att myndigheten upphört. Politikområdet Finansiella system och tillsyn Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av det finansiella systemet, statsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in- och utlåning samt kassahållning, premiepensionssystemet, internationellt finansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden. I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras med både anslag och andra intäkter. Dit hör Finansinspektionen, Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden. Dessutom ingår den helt avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår den på utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen, vars anslag alltså bereds av kulturutskottet. Målet för politikområdet Det övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med beslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast: att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen ska bedrivas effektivt, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt som risker beaktas samt att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt. Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges i propositionen särskilda mål. Delområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar den verksamhet som Finansinspektionen bedriver. Finansinspektionen har som mål för sin verksamhet att bidra till stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella företag samt genom regel- och tillståndsgivning. Inspektionen ska också tillgodose konsumentskyddet i det finansiella systemet genom tillsyn av stabiliteten hos enskilda finansiella institut. Delområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets upplåning och förvaltning av statsskulden. Målet för delområdet har lagts fast i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet för Riksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden samtidigt som risker beaktas. Delområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden har som mål att verksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt och att garantier ska hanteras inom ramen för garantimodellen. Delområdet omfattar dels de garantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas av Riksgäldskontoret, dels tre större garantiåtaganden vars årliga avgifter subventioneras med budgetmedel. Delområdet Övrig finansiell förvaltning omfattar Riksgäldskontorets uppgift som statens internbank, Insättningsgarantinämnden (IGN) och Premiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för Riksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och finansförvaltning i staten. Insättningsgarantinämnden har som mål för sin verksamhet att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar och främja stabiliteten inom det finansiella systemet. Premiepensionsmyndighetens mål är att dess verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och till nytta för pensionsspararna. Delområdet Internationella finansiella institutioner omfattar åtaganden gentemot ett antal internationella kreditinstitut. Dessa institutioners verksamhet har som syfte att stabilisera det finansiella systemet och att främja en ekonomisk utveckling i låntagarländerna. Institutionerna bidrar också med råd och analys på olika beslutsnivåer. Delområdet Tillsyn av spelmarknader omfattar Lotteriinspektionens verksamhet. Målet är att i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen verka för en sund spelmarknad där det är viktigt att sociala skyddshänsyn, konsumentintresset och risken för bedrägerier beaktas när nya spelformer utvecklas och tillstånd utfärdas. Resultat och analys Enligt regeringens sammanfattande bedömning har verksamheten inom politikområdet i allt väsentligt uppfyllt uppställda mål och krav. Vissa brister finns dock. Så t.ex. anser regeringen att Finansinspektionens roll behöver stärkas och regeringen har också för avsikt att ställa nya krav på inspektionen under de närmaste åren. Det finns också delverksamheter vars måluppfyllelse är svår att bedöma, t.ex. Riksgäldskontorets garantiverksamhet. Vidare finns enstaka delverksamheter som regeringen räknar med kommer att uppfylla målen först under 2002. I de fall kundattityder har undersökts har resultaten varit tillfredsställande. Revisionens iakttagelser RRV har inte haft några synpunkter på årsredovisningarna för de myndigheter som ingår i politikområdet utan bedömer att de i allt väsentligt är rättvisande för Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, Insättningsgarantinämnden, Premiepensionsmyndigheten, Riksgäldskontoret och Lotteriinspektionen. De revisionsorgan som granskar Nordiska investeringsbanken (NIB), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Europarådets utvecklingsbank (CEB), Världsbanken (IBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB) har bedömt att dessa institutioners årsredovisningar för 2001 är rättvisande. För IBRD:s del avser granskningen räkenskapsåret 2000/01. EA-värdering Premiepensionsmyndigheten ingick 2001 i den grupp på totalt 21 myndigheter i statsförvaltningen som uppfyllde samtliga kriterier som används vid den ekonomiadministrativa värderingen (EA-värderingen). Betyget fullt tillfredsställande fick Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Insättningsgarantinämnden och Lotteriinspektionen. Bokföringsnämnden är undantagen från EA-värderingen på grund av liten omsättning. Finansinspektionen Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn av finansiella institut. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1 Finansinspektionen förs upp med 163,7 miljoner kronor för 2003. Jämfört med de anslag som Finansinspektionen tilldelats för i år ger det ett resurstillskott på 21,3 miljoner kronor, varav 13,5 miljoner kronor utgör pris- och löneomräkning och 6,5 miljoner kronor är en engångsvis förstärkning. Finansinspektionens verksamhet finansieras med anslag, och baserat på dess storlek tar inspektionen årligen ut en obligatorisk tillsynsavgift samt ansökningsavgifter för prövning av olika typer av ärenden. Inspektionen tar också ut en avgift för marknadsövervakning. Inkomsterna från avgifterna redovisas på inkomsttitel och beräknas nästa år uppgå till 165,7 miljoner kronor. Därutöver uppbär Finansinspektionen vissa administrativa avgifter från Bokföringsnämnden och Insättningsgarantinämnden som inte har samband med tillsynsverksamheten och som inspektionen själv får disponera. För nästa år beräknas dessa inkomster uppgå till 6,1 miljoner kronor. Motionerna Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi269 att Finansinspektionen nästa år ska tillföras ytterligare 5 miljoner kronor (yrkande 4). Motionärerna erinrar om att Internationella valutafonden (IMF) har utvärderat Finansinspektionen och påpekat att tilldelade resurser är otillräckliga för att inspektionen ska klara de krav som ställs. De närmaste åren kommer att innebära fortsatt förnyelse och förändring på finansmarknaden. Senast 2005 ska t.ex. EU ha uppnått en gemensam marknad för finansiella tjänster, påpekar motionärerna vidare. Motionärerna föreslår att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om behovet av en stärkt Finansinspektion (yrkande 1). Även i motion Fi232 föreslår Folkpartiet att Finansinspektionen ska tillföras ytterligare 5 miljoner kronor (yrkande 9, i denna del). Insättningsgarantinämnden Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs upp med 5,9 miljoner kronor för 2003. De institut som omfattas av insättningsgarantisystemet och investerarskyddet ska också svara för deras finansiering. Avgiftsinkomsterna redovisas mot inkomsttitel, och ett belopp motsvarande anslaget till IGN avräknas från dessa inkomster. För 2003 beräknas inkomsterna uppgå till 401 miljoner kronor. Överskottet placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets förvaltningskostnader Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader förs upp med 250,0 miljoner kronor för 2003. På anslaget fanns ett anslagssparande som vid ingången av 2002 uppgick till 73,4 miljoner kronor. Att anslagssparandet var så omfattande sammanhänger med att nya IT-system inte kunnat införas som planerat samt att kostnaderna för statens betalningssystem blivit lägre än väntat. Av anslagssparandet är 37 miljoner kronor ställda under regeringens beslutanderätt. Som tidigare har berörts aktualiserar regeringen i detta sammanhang också en annan fråga av betydelse för Riksgäldskontorets medelstilldelning. Riksgäldskontoret fungerar som statens internbank och svarar i den egenskapen för dels in- och utlåningen till statliga myndigheter, dels statens betalningssystem. In- och utlåningen finansieras med avgifter medan kostnaderna för hanteringen av statens betalningssystem täcks med anslag. Regeringen anser att övervägande skäl talar för att även in- och utlåningen finansieras med anslag, vilket nästa år skulle öka belastningen på anslaget Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader med knappt 17 miljoner kronor. De ökade utgifterna förutsätts emellertid i budgetpropositionen kunna finansieras inom ramen för anslaget. Enligt regeringen bör Riksgäldskontoret ha möjlighet att ta ut avgifter för internbanksverksamheten. Avgifterna ska enligt förslaget tillföras statsbudgeten på inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret. Motionerna Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att anslaget ska minskas med 37 miljarder kronor, motsvarande det anslagssparande som är ställt under regeringens beslutanderätt (yrkande 3). Centerpartiet framför i motion Fi259 samma förslag och minskar alltså anslaget med 37 miljoner kronor. Bokföringsnämnden Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med 7,7 miljoner kronor för 2003. Nivån är förutom en mindre pris- och löneomräkning samt avdrag för det generella besparingskravet densamma som i år. Avgift för Stadshypotekskassans grundfond Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond förs upp med 0 kr för 2003. I februari 1997 sålde regeringen statens innehav av aktier i Stadshypotek AB till Svenska Handelsbanken. Efter försäljningen har Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa haft i uppgift att förvalta en återstående obligationsskuld. När skulden är reglerad ska kassan likvideras. För att trygga utestående lån finns en grundfond i form av en statlig garantiförbindelse. Staten har åtagit sig att svara för avgiften för denna garantiförbindelse, och för att synliggöra denna subvention har avgiften förts upp som ett anslag. Avgiften motsvarar 1 % av grundfondens storlek. Den kvarstående upplåningen genom Stadshypotekskassan har minskat i snabbare takt än beräknat, vilket slagit igenom på grundfondens och därmed också avgiftens storlek som båda minskat snabbt. Till följd härav har ett anslagssparande byggts upp under flera år, och detta anslagssparandet har bl.a. kunnat användas för att finansiera efterföljande års avgifter för grundfonden. Insatser i internationella finansieringsinstitutioner Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Insatser i internationella finansieringsinstitutioner förs upp med 56 miljoner kronor för 2003. På anslaget fanns vid ingången av 2002 ett anslagssparande på 6,4 miljoner kronor. Sverige ska enligt tidigare beslut medverka i en höjning av grundkapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och teckna andelar motsvarande 228 miljoner euro. Av detta belopp ska sammanlagt 22,5 % betalas in i åtta lika stora poster fördelade på lika många år. Varje sådan årlig post uppgår således till 6,4 miljoner euro, eller ca 60 miljoner kronor. Från anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift i Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget kan numera också belastas om garantier till internationella finansieringsinstitut behöver infrias. Avsättning för garantiverksamhet Sedan 1998 styrs den statliga garantigivningen av nya principer. Omläggningen genomfördes för att kostnaderna för statens garantigivning skulle bli synliga och för att verksamheten långsiktigt skulle bli finansiellt självbärande. I det nya garantisystemet förutsätts avgifterna täcka såväl den förväntade risken för ett infriande av en garanti som de administrativa kostnaderna. Tas inte full avgift ut betraktas mellanskillnaden som en subvention, vilken ska belasta ett anslag på budgeten. Sådana anslagsmedel ska liksom influtna garantiavgifter föras till en garantireserv i Riksgäldskontoret, och där användas för att täcka infriandet av garantier. Kvarstående garantier som utfärdats enligt äldre regler s.k. äldre garantier har invärderats i det nya garantisystemet och avgiftsbelagts enligt de nya principerna. I två fall med anknytning till utgiftsområdet har regeringen ansett att full avgift inte ska tas ut efter invärderingen, nämligen för garantier till Venantius AB och Sverige Hus i Sankt Petersburg eller A/O Dom Shvetsii. Riksdagen har ställt sig bakom denna bedömning. Subventionsinslaget för dessa båda garantier uppgår enligt budgetpropositionen för 2002 till 500 respektive 1,4 miljoner kronor per år och belastar ramanslaget Avsättning för garantiverksamhet. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:7 Avsättning för garantiverksamhet förs upp med 1,4 miljoner kronor för 2003. Av statsfinansiella skäl föreslår regeringen i propositionen att avsättningen med 500 miljoner kronor för subventionsinslaget i garantin till Venantius AB senareläggs med ett år till 2004. För 2004 beräknar regeringen anslaget till 501,4 miljoner kronor. Premiepensionsmyndigheten Propositionen Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess verksamhet är inte anslagsfinansierad. Utgifterna för PPM:s administration täcks dels med avgifter från pensionsspararna, dels med lån i Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar. Avgiften får högst uppgå till 0,3 % per år av de sammanlagda tillgodohavandena på pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas uppgå till 307 miljoner kronor 2003. Anslag som inte ingår i något politikområde Förutom de båda politikområden som ingår i utgiftsområde 2 finns på utgiftsområdet tre anslag som inte inordnats i något politikområde eftersom regeringen inte förfogar över dem. Det gäller de på förslag av riksdagsstyrelsen uppförda anslagen till Riksrevisionen, Riksdagens revisorer och avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer. Riksrevisionen är en ny självständig revisionsmyndighet under riksdagen som påbörjar sin verksamhet den 1 juli 2003. Den ersätter då Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket (RRV). Riksrevisionen I budgetpropositionen redovisas inget mål för den nya Riksrevisionens verksamhet. Propositionen Riksdagsstyrelsen erinrar om att den förestående omläggningen av den statliga revisionen är en konstitutionell förändring och att man nu inte prövat Riksrevisionens långsiktiga dimensionering. Om riksdagen finner det motiverat att öka resurserna för Riksrevisionen för att ytterligare stärka kontrollmakten finns det naturligtvis möjlighet att vid kommande budgetberedningar anslå mer medel. En sådan resursförstärkning måste dock ställas mot andra angelägna resursbehov i staten, påpekar riksdagsstyrelsen. Riksrevisionens resursbehov är alltså beräknade utifrån dagens kostnader för verksamheten vid RRV och Riksdagens revisorer, kostnader som därefter har justerats med hänsyn till ändrade arbetsuppgifter och ambitionshöjningar. Engångsvisa kostnader i samband med starten av myndigheten ingår däremot inte i beräkningen. De finansieras med andra medel. Riksdagsstyrelsen föreslår att ett nytt ramanslag benämnt 90:1 Riksrevisionen förs upp på statsbudgeten och att 117,8 miljoner kronor anvisas på det för andra halvåret 2003. För 2004 beräknar riksdagsstyrelsen anslaget till 269,1 miljoner kronor. Riksdagens revisorer Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Myndigheten kommer att avvecklas när Riksrevisionen påbörjar sin verksamhet den 1 juli 2003. Propositionen Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:2 Riksdagens revisorer förs upp med 14,2 miljoner kronor för första halvåret 2003. Avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer Propositionen Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:3 Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader förs upp med 1,0 miljon kronor för 2003. Finansutskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar utgifter för ett antal centrala myndigheter, kostnader för vissa garantiåtaganden samt kapitaltillskott till ett internationellt kreditinstitut. Dessutom ingår utgifterna för statliga tjänstepensioner. Av utgiftsområdets 25 anslag fördelar sig 22 på två politikområden. Tre anslag anslagen till Riksrevisionen, Riksdagens revisorer och avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer har inte inordnats i något politikområde. De i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar sig till 9 078,1 miljoner kronor, dvs. samma nivå som riksdagen i första steget av budgetprocessen lagt fast som ram för utgiftsområdet (bet. 2002/03:FiU1). Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Samtliga dessa alternativ ryms inom den fastställda utgiftsramen och innebär att de samlade utgifterna på utgiftsområdet begränsas med alltifrån 12 till 143 miljoner kronor. Utskottet har på de närmast föregående sidorna redovisat hur regeringen önskar fördela anslagen på utgiftsområdet och vilka av oppositionspartiernas förslag som har effekt på denna fördelning. I motionerna föreslås alternativa nivåer för sammanlagt 11 av utgiftsområdets 25 anslag. Utskottet övergår nu till att redovisa sin samlade syn på anslagsfördelningen. Prövningen inriktas i första hand på de förslag där skilda meningar framkommit. Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets anslag för nästa år ska minskas med 17,0 respektive 16,5 miljoner kronor, dvs. med ungefär en femtedel. Centerpartiet motiverar inte sitt förslag närmare. Kristdemokraterna anser att den del av Statskontorets verksamhet som är inriktad på att effektivisera statsförvaltningen ska koncentreras till den nya revisionsmyndigheten under riksdagen, Riksrevisionen, medan andra delar ska föras till bl.a. Kammarkollegiet och Statistiska centralbyrån som i Kristdemokraternas budgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna med 7 respektive 35 miljoner kronor. Utskottet vill med anledning av detta erinra om att Statskontoret liksom Ekonomistyrningsverket fungerar som regeringens stabsmyndigheter. Statskontoret svarar i den egenskapen främst för utrednings- och utvärderingsverksamhet, ett arbete som bedrivs på uppdrag av regeringen och andra statliga myndigheter. Den blivande Riksrevisionens effektivitetsinriktade granskning har ett annat syfte och en helt annan inriktning. Riksrevisionen får dessutom inte heller ta emot uppdrag vare sig från regering eller riksdag. Utskottet har svårt att se att den lösning som motionärerna förespråkar har några förutsättningar att kunna bidra till att effektiviteten i statsförvaltningen främjas. Utskottet finner ingen anledning att frångå regeringens förslag till medelsberäkning för Statskontoret. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statistiska centralbyråns anslag nästa år ska minskas med 50, 2, 35 respektive 35 miljoner kronor. Moderata samlingspartiet är rent generellt kritiskt till att skattemedel i så stor utsträckning används för att finansiera en ökad statistikproduktion och vill därför begränsa SCB:s uppgifter samt öka avgiftsfinansieringen. Kristdemokraterna föreslår att 1993/94 års statistikreform fullföljs och att ansvaret för statistikproduktionen i ökad utsträckning förs över på statistikansvariga myndigheter. Centerpartiet föreslår utan närmare motivering att SCB:s anslag begränsas med 35 miljoner kronor. Folkpartiet vill få till stånd en bättre samordning mellan myndigheterna på utgiftsområdet och föreslår att en översyn ska göras för att nå en ökad kostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på denna översyn vill partiet minska SCB:s anslag med 2 miljoner kronor. Enligt utskottets mening fullgör SCB en viktig uppgift genom att på ett opartiskt sätt redovisa tillförlitlig statistik som är ett nödvändigt underlag för statens, kommunernas och näringslivets planering. Utskottet anser att det i propositionen föreslagna medelstillskottet till SCB är väl avvägt mot bakgrund av de krav som ställs på SCB. Utskottet finner därför inte anledning att ompröva regeringens förslag att 414,1 miljoner kronor ska anvisas till SCB för 2003. Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna vill inte genomföra någon registerbaserad folk- och bostadsundersökning och motsätter sig därför regeringens förslag att 12,0 miljoner kronor ska anvisas till Folk- och bostadsstatistik. Även Kristdemokraterna anser att några medel inte ska anvisas för detta ändamål 2003. Utskottet vill med anledning av detta framhålla följande. SCB, Riksskatteverket (RSV) och Lantmäteriverket fick förra året i uppdrag att ta fram alternativa förslag till lösningar på hur folkbokföringen och ett lägenhetsregister kan läggas upp. Svaret lämnade de i slutet av 2001 i en gemensam rapport kallad Förbättrad hushålls- och bostadsstatistik i stället för FoB. Rapporten remissbehandlades under våren 2002 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. I rapporten föreslår de tre myndigheterna ett antal åtgärder avsedda att bl.a. stärka integritetsskyddet. När det gäller lägenhetsregistret föreslås t.ex. att fastighetsägarna inte ska lämna uppgifter om lägenheternas kontraktsinnehavare utan endast vilka lägenheter som finns i fastigheten. I stället ska RSV, när lägenhetsregistret är färdigt, vända sig till de boende i flerbostadshus och samla in uppgifter om vem som bor i vilken lägenhet. Vidare ska enligt förslaget SCB inte skapa ett sammanhållet FoB-register utan statistiken ska produceras mer decentraliserat. Detta innebär i sin tur att det inte är nödvändigt att stifta någon särskild FoB-lag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och vill understryka att arbetet med folk- och bostadsstatistiken måste läggas upp på ett sådant sätt att individernas integritet skyddas. Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Kammarkollegiets anslag ska minskas med mellan 3 och 7 miljoner kronor. Folkpartiet vill få till stånd en bättre samordning mellan myndigheterna på utgiftsområdet och föreslår att en översyn ska göras för att nå en ökad kostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på denna översyn vill partiet minska Kammarkollegiets anslag med 3 miljoner kronor. Centerpartiet föreslår utan närmare motivering att kollegiets anslag begränsas med närmare 7 miljoner kronor. Kristdemokraterna vill att man undersöker om inte kollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket och ifrågasätter om inte en samordning med Statskontoret kan ge ytterligare effektivitetsvinster. Uppenbarligen anser sig Kristdemokraterna inte behöva avvakta resultatet av den föreslagna undersökningen eftersom partiet föreslår att Kammarkollegiets anslag ska minskas med en fjärdedel redan nästa år. Finansutskottet avstyrker dessa förslag. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna anser att Nämnden för offentlig upphandling bör gå samman med Konkurrensverket. Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår därför att nämndens anslag halveras. Av budgetpropositionen framgår att det kan finnas anledning att ta upp frågan om NOU:s organisation i samband med att regeringen ska ta ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen bör utformas, vilket kommer att ske våren 2003. I avvaktan på detta finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därför motionärernas förslag. Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill alla avveckla Statens kvalitets- och kompetensråd. Moderata samlingspartiet föreslår av denna anledning att anslaget för nästa år halveras. De båda övriga partierna vill däremot helt avskaffa anslaget. Kvalitets- och kompetensrådet har till uppgift att stimulera myndigheternas kompetensförsörjning samt främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Enligt utskottets mening fyller Kvalitets- och kompetensrådet en uppgift som extern pådrivare och idégivare i frågor som rör kompetensförsörjningen och kvalitetsarbetet inom den statliga förvaltningen. Kvalitets- och kompetensrådet inrättades i början av 1999 och har således snart fyra års verksamhet bakom sig. Enligt utskottets mening har rådet en viktig uppgift att fylla, och det har inte framkommit något som skulle ge anledning att krympa eller avveckla rådets verksamhet. Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att det till Finansdepartementet knutna Ekonomiska rådet avvecklas och att något anslag för detta ändamål inte förs upp i budgeten. Utskottet vill med anledning härav erinra om att Ekonomiska rådet fungerar som initiativtagare till forskning och som en länk mellan Finansdepartementet respektive Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forskningen. De konferenser, seminarier och möten som Ekonomiska rådet ordnar ger enligt regeringen ett gediget underlag för den ekonomiska politikens utformning. Rådet har också en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i vetenskapliga frågor, särskilt inom området makroekonomi, modellbyggande och miljöekonomi. Mot den bakgrunden vill inte utskottet föreslå någon avveckling av Ekonomiska rådet. Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att anslaget för Utvecklingsarbete minskas med 6,5 respektive 10 miljoner kronor. De föreslagna nivåerna innebär att anslaget halveras eller reduceras till en fjärdel. Det utvecklingsarbete som anslaget är avsett att finansiera sköts enligt Kristdemokraterna nu av t.ex. RRV och ESV. Centerpartiet hävdar att verksamhetsutveckling samt utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör rymmas inom respektive myndighets ramanslag. Utskottet vill erinra om att detta anslag inte är avsett för generella utvecklingsinsatser utan i första hand har tillkommit för att finansiera ett brett upplagt projekt, inriktat på att få till stånd ett integrerat statligt koncernsystem för prognoser, budgetering, resultatstyrning och betalningsinformation. Avsikten är att hela statsförvaltningen ska inordnas i detta system, kallat VESTA (Verktyg för Ekonomisk styrning i STAten). Ett viktigt inslag i utvecklingsarbetet har varit att skapa ett IT-stöd som kan förbättra kvaliteten i den statliga budgetprocessen. Det nya koncerninformationssystem som nu successivt tas i bruk under 2002 och 2003 består av ett budgeteringssystem, elektronisk hantering av regleringsbrev samt ett nytt inrapporteringssystem för myndigheternas redovisningsdata. Enligt planerna ska även riksdagens budgetberedning inordnas i detta IT- nätverk. Finansutskottet har tidigare ställt sig bakom riktlinjerna för det utvecklingsarbete som bedrivs inom VESTA-projektets ram och finner inte anledning att nu ompröva detta ställningstagande. Utskottet biträder därför regeringens förslag till medelsberäkning på anslaget. Folkpartiet liberalerna föreslår att Finansinspektionen ska tillföras 5 miljoner kronor. Förslaget läggs fram därför att IMF påpekat att inspektionen har otillräckliga resurser för att klara de krav som ställs, och därför att de kommande årens utveckling kommer att leda till fortsatta förändringar av finansmarknaden. Motionärerna föreslår också att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om behovet av en stärkt Finansinspektion. Något tillkännagivande i frågan är enligt utskottets mening inte nödvändigt. Motionärernas önskemål är nämligen redan i allt väsentligt tillgodosett. Regeringen har tidigare i år tillkallat en särskild utredare som ser över Finansinspektionens roll och resursbehov. Enligt direktiven ska utredaren kartlägga och analysera Finansinspektionens nya roll och vilket resursbehov som väntas uppstå mot bakgrund av de förändringar i inspektionens ansvarsområde och uppgifter som beslutats eller som kan följa av genomförda nationella och internationella regeländringar. Aktuella förändringar gäller bl.a. krav på utvecklad tillsyn och reglering inom värdepappersmarknadsområdet, nya regler för kapitaltäckning och nya bank- och finansieringsrörelseregler. Uppdraget ska enligt direktiven redovisas senast den 28 februari 2003. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motionärernas förslag. Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Riksgäldskontorets förvaltningskostnader ska begränsas med 37 miljoner kronor. Beloppet motsvarar den del av Riksgäldskontorets anslagssparande som ställts under regeringens beslutanderätt. Innebörden av att 37 miljoner kronor av anslagssparandet är ställda under regeringens beslutanderätt är att Riksgäldskontoret fortfarande förfogar över medlen men kan disponera dem först efter beslut av regeringen. Regeringen har alltså inte dragit in medlen utan dessa kan tills vidare användas som en buffert för oförutsedda eller hastigt uppkomna kostnader i samband med exempelvis större IT-satsningar. Till saken hör också att Riksgäldskontorets anslag för förvaltningskostnader har begränsats redan genom de förslag som redovisas i budgetpropositionen. På tilläggsbudget 2 för 2002 föreslås att anslaget ska minskas med 8,4 miljoner kronor, och i budgetförslaget för nästa år förutsätts Riksgäldskontoret kunna finansiera ökade kostnader på 17 miljoner kronor inom ramen för ett i princip oförändrat anslag. Denna begränsning av anslaget med sammanlagt drygt 25 miljoner kronor har kunnat göras, bl.a. till följd av att kontoret rationaliserat och effektiviserat sin verksamhet. Riksgäldskontorets stora anslagssparande sammanhänger till en del med att större IT-projekt fördröjts. En begränsning av anslaget med ett belopp motsvarande det som står under regeringens beslutanderätt kan alltså leda till att Riksgäldskontoret tvingas begränsa utbyggnaden av sitt IT-stöd. Utskottet kan därför inte biträda motionärernas förslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget Avsättning för garantiverksamhet förs upp med 1,4 miljoner kronor för 2003. Det är 500 miljoner kronor mindre än vad som tidigare beräknats. Anledningen till detta är att regeringen av statsfinansiella skäl vill senarelägga en överföring på detta belopp till den särskilda garantireserv som är under uppbyggnad i Riksgäldskontoret för att säkerställa Riksgäldskontorets kreditgaranti till Venantius AB. Hittills har 500 miljoner kronor överförts till den särskilda reserven, och enligt tidigare beslut ska sammanlagt 2,1 miljarder kronor sättas av för detta ändamål under en femårsperiod. Ett nytt statligt garantisystem är i bruk sedan 1998. Det är i princip helt självbärande, skilt från statsbudgeten och finansierat med avgifter som varierar med risken. Även äldre garantier är numera inordnade i detta system, i vilket garantiavgifterna enligt huvudregeln ska betalas av dem som omfattas av garantierna. Enligt 15 § budgetlagen (1996:1059) kan riksdagen dock medge undantag från kravet på full avgiftstäckning. I de fall det sker ska staten i stället stå för mellanskillnaden och tydligt redovisa detta som en utgift på statsbudgeten. Genom anslaget blir subventionsinslaget tydligt redovisat, samtidigt som regering och riksdag tvingas väga denna utgift mot andra angelägna åtaganden på statsbudgeten. Riksdagen har för ett år sedan ställt sig bakom regeringens förslag att helt avgiftsbefria Venantius AB för den kreditgaranti på upp till 22 miljarder kronor som bolaget beviljats. Ett belopp motsvarande avgiftsbefrielsen ska då i stället föras upp på statsbudgeten och tillföras Riksgäldskontorets garantireserv. I Venantius AB:s fall har Riksgäldskontoret fastställt subventionsinslaget till 2,1 miljarder kronor fördelat över en femårsperiod. Utskottet ser det som angeläget att principerna bakom det nya garantisystemet upprätthålls. I rådande läge har utskottet samtidigt förståelse för det av regeringen framförda förslaget. Utskottet noterar också att regeringens avsikt är att endast senarelägga betalningen med ett år. Det innebär som utskottet ser det att de fyra återstående avsättningarna till Venantius AB:s särskilda garantireserv i Riksgäldskontoret kommer att göras under perioden 20042007. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet att avsättningen med 500 miljoner kronor för subventionsinslaget i garantin till Venantius AB senareläggs med ett år till 2004. Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget Riksrevisionen förs upp med 117,8 miljoner kronor för andra halvåret 2003. För 2004 beräknas anslaget till 269,1 miljoner kronor. Av propositionen framgår att Riksrevisionens resursbehov är beräknat utifrån kostnaderna för de uppgifter som RRV och Riksdagens revisorer har i dag och att dessa kostnader därefter har justerats med hänsyn till ändrade arbetsuppgifter och ambitionshöjningar. Nya beräkningar som utskottet har tagit del av visar att det ekonomiska utrymmet för ambitionshöjningar m.m. kan befaras bli väsentligt mindre än det belopp som utgjorde ingångsvärde när anslaget beräknades. Detta förklaras framför allt av att kostnadsökningen mellan 2001 och 2002 nu förutses bli högre än den som följer av en sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget. Antalet årsarbetskrafter har också ökat jämfört med 2001. Kostnaderna för de nya arbetsuppgifter och ambitionshöjningar som riksdagsstyrelsen har förutsatt måste alltså i stor utsträckning nu finansieras genom omprioriteringar. Ett ekonomiskt utrymme måste dock finnas för Riksrevisionens utökade ledning och för externrekrytering av chefer. På kort sikt leder i princip en externrekrytering av chefer till att antalet anställda ökar. För att de tre riksrevisorerna ska kunna forma verksamheten kan de även i det korta perspektivet behöva ha utrymme för rekrytering av andra än chefer. Det kan enligt utskottets mening därför finnas skäl att Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer samråder med riksrevisorerna innan vakanser tillsätts och andra ekonomiska åtaganden görs under första halvåret 2003. Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen och riksdagsstyrelsen. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att de kostnader som kan bli aktuella i samband med avvecklingen av Riksrevisionsverket ska anvisas över ett särskilt anslag Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader och uppgå till 29,8 miljoner kronor. Anslaget avses täcka kostnader för den personal som inte vill gå över till Riksrevisionen samt kostnader för RRV:s lokaler en tid efter det att myndigheten har upphört. Det är självfallet svårt att i förväg uppskatta kostnaderna för personal som inte kommer att ingå i den nya Riksrevisionen. Det kan avse kostnader för avveckling eller för att underlätta övergång till annan verksamhet. Framför allt är det svårt att bedöma var kostnaderna kommer att uppstå. Eftersom i stort sett alla medarbetare vid Riksrevisionsverket har rätt att gå över till den nya myndigheten kan det inträffa att sådana kostnader uppkommer i den nya myndigheten. Utskottet förutsätter om så är fallet att anslaget i den mån utrymme finns kan utnyttjas även i sådana fall. Statens fastighetsverk Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fastighetsverket. Propositionen Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en i propositionen (avsnitt 10.16, punkt 6) redovisad investeringsplan för Statens fastighetsverk. Vidare föreslås att Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter ska vara 7 000 miljoner kronor (punkt 4). I propositionstexten föreslås att låneramen för finansiering av anläggningstillgångar som används i verksamheten ska vara 50 miljoner kronor. I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för Statens fastighetsverk. Investeringsplan för Statens fastighetsverk 20022004 Miljoner kronor --------------------------------------------------- Investeringar AnskaffatPrognos Budget Beräknat 2001 2002 2003 2004 --------------------------------------------------- --------------------------------------------------- Inrikes 168,5 445,0 367,1 179,7 --------------------------------------------------- Utrikes 48,0 65,8 46,4 19,8 --------------------------------------------------- Mark 13,5 14,0 9,4 3,2 --------------------------------------------------- Summa 230,0 524,8 422,9 202,7 investeringar --------------------------------------------------- Summa 230,0 524,8 422,9 202,7 lånefinansiering --------------------------------------------------- --------------------------------------------------- Finansutskottets ställningstagande Utskottet biträder regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Statens fastighetsverk. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna 4 och 6 i propositionen. Fortifikationsverket Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket. Propositionen Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en i propositionen (avsnitt 10.17, punkt 7) redovisad investeringsplan för Fortifikationsverket. Vidare föreslås att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler 2003 ska vara 5 500 miljoner kronor (punkt 5). Förra året var Fortifikationsverkets låneram 5 085 miljoner kronor. I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för Fortifikationsverket. Investeringsplan för Fortifikationsverket 20022004 Miljoner kronor Finansutskottets ställningstagande Utskottet biträder regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna 5 och 7 i propositionen. Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit för Premiepensionsmyndighetens handel med fondandelar. Propositionen I propositionen (avsnitt 18.8) föreslås att regeringen för 2003 ska bemyndigas att tilldela Premiepensionsmyndigheten (PPM) en särskild, rörlig kredit i Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor för att tillgodose PPM:s behov av likviditet i handeln med fondandelar (punkt 10). Krediten ska användas för att täcka ojämna likviditetsflöden i denna handel. Regeringen sade sig i 2001 års budgetproposition ha för avsikt att utvärdera det fortsatta behovet av den särskilda krediten. I årets proposition görs bedömningen att krediten kan sänkas fr.o.m. 2003, och regeringens förslag innebär att ramen sänks med 300 miljoner kronor jämfört med 2002. Finansutskottets ställningstagande Utskottet biträder regeringens förslag att Premiepensionsmyndigheten beviljas en rörlig kredit på 200 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för 2003. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 10 i propositionen. Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken. Propositionen Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken, EIB (avsnitt 16.3, punkt 8). Vid EIB:s årsmöte i juni 2002 beslöt aktieägarna att höja bankens grundkapital från 100 till 150 miljarder euro. Kapitalhöjningen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2003. Av grundkapitalet täcks en mindre del genom direkta överföringar från medlemsländerna. Resterande del täcks av garantier som medlemsländerna ställer ut. Sveriges andel av bankens samlade grundkapital är 3,27 %, vilket efter den föreslagna höjningen motsvarar 4 901 miljoner euro. Av detta belopp är 4 623 miljoner euro garantikapital. Avsikten är att återstoden av grundkapitalhöjningen ska finansieras med EIB:s egna reserver. Höjningen är därför inte förenad med några direkta betalningsförpliktelser för Sverige gentemot EIB. För att kunna godkänna kapitalhöjningen har Sverige krävt att EIB:s uppgift preciseras. Verksamhetens mervärde i förhållande till andra organisationers långivning ska läggas fast på ett tydligare sätt. Som sidovillkor till beslutet fastställde man att tydliga kriterier för mervärdet skulle utarbetas och att utlåningen till stora företag med god tillgång till kapitalmarknaderna totalt sett skulle minska. Exempel på prioriterade områden där EIB:s utlåning kan tillföra ett tydligt mervärde var regional utveckling, främjande av miljön, småskaligt näringsliv samt verksamheter som påskyndar EU:s utvidgning. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 8 i propositionen. Försäljning av fastigheter i Karlsborgs kommun Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att två försvarsfastigheter i Karlsborgs kommun säljs. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas sälja två fastigheter i Karlsborgs kommun: Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4 (avsnitt 10.17, punkt 3). Fortifikationsverket anser att staten alltjämt behöver dessa fastigheter för försvarsändamål. Regeringen bedömer dock att en försäljning av fastigheterna är nödvändig för att kunna utveckla området, vilket man anser vara av stor betydelse för Karlsborgs kommun. Dessa skäl är så starka att regeringen anser att försäljningen bör ske trots att staten fortfarande har behov av fastigheterna. Regeringen har i detta sammanhang beaktat att Försvarsmakten även i fortsättningen har möjlighet att hyra fastigheterna. Dessa har ett bedömt marknadsvärde på ca 25 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Lagen (1996:1059) om statsbudgeten medger att regeringen får sälja fast egendom till ett värde av högst 50 miljoner kronor om egendomen inte alls eller endast i ringa utsträckning behövs i statens verksamhet. Behovet i detta fall bedöms dock som större än ringa. Fastigheterna i fråga är belägna invid den nedlagda flygflottiljen F 6. Området består till större delen av kommunalt ägda fastigheter, med undantag för Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4. Dessa ägs av staten, förvaltas av Fortifikationsverket och hyrs av Försvarsmakten. Avsikten är att man inom området ska etablera en företagsby med inriktning på flygnära verksamheter. För att göra detta möjligt behöver fastigheterna avyttras. Utskottet, som noterar att Försvarsmakten även i fortsättningen kommer att ha möjlighet att hyra fastigheterna, har inget att erinra mot regeringens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 3 i propositionen. Riksrevisionens avgiftsinkomster av årlig revision Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att Riksrevisionen under andra halvåret 2003 ska få disponera avgiftsinkomster från den årliga revisionen. Propositionen Riksdagsstyrelsen föreslår att Riksrevisionen ska bemyndigas att få disponera avgiftsinkomster från den årliga revisionen 2003 (avsnitt 19.2, punkt 12). Förslaget avser endast andra halvåret 2003 eftersom Riksrevisionen inleder sin verksamhet den 1 juli 2003 och alla avgifter från den årliga revisionen kommer att redovisas mot en inkomsttitel fr.o.m. 2004. Finansutskottets ställningstagande Riksrevisionsverket svarar i dag för merparten av den årliga revisionen av den statliga redovisningen och förvaltningen. Riksdagens revisorer granskar i det sammanhanget bl.a. riksdagens egna myndigheter och Regeringskansliet. För RRV:s del uppgick kostnaderna för den årliga revisionen 2001 till 116,2 miljoner kronor. Av detta belopp finansierades 89,7 miljoner kronor med anslag och 26,5 miljoner kronor med avgifter som RRV disponerar. Avsikten är att all årlig revision fr.o.m. 2004 ska avgiftsbeläggas och att dessa inkomster ska redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida. Riksrevisionen börjar sin verksamhet den 1 juli 2003. Under andra halvåret 2003 bör Riksrevisionen på samma sätt som i dag gäller för RRV få rätt att disponera avgiftsinkomster från den årliga revisionen, anser riksdagsstyrelsen. Finansutskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 12 i propositionen. Riksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för upp till 19 miljoner kronor 2003. Propositionen Riksdagsstyrelsen föreslår att den ska bemyndigas att för 2003 besluta att Riksrevisionen få ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för upp till 19 miljoner kronor (avsnitt 19.2, punkt 13). Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 13 i propositionen. Finansinspektionens finansiering Utskottets förslag i korthet I en motion föreslås att Finansinspektionen ska få tillgodogöra sig avgiftsinkomster direkt. Utskottet avstyrker motionen. Jämför reservation 4 (kd). Motionen Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 yrkande 1 att man ska utreda om inte Finansinspektionens verksamhet kan finansieras på ett effektivare sätt. För den kommande treårsperioden föreslår motionärerna inga förändringar av anslaget. De anser emellertid att Finansinspektionen som tillsynsmyndighet på sikt bör kunna avgiftsfinansiera sin verksamhet genom att tillåtas debitera finansinstituten direkt för sina kostnader. Finansutskottets ställningstagande Finansinspektionens roll och resursbehov prövas för närvarande av en särskild utredare. Enligt direktiven ska utredaren kartlägga och analysera Finansinspektionens nya roll och vilket resursbehov som väntas uppstå mot bakgrund av de förändringar i inspektionens ansvarsområde och uppgifter som beslutats eller som kan följa av initierade nationella och internationella regeländringar. Aktuella förändringar avser bl.a. krav på utvecklad tillsyn och reglering inom värdepappersmarknadsområdet, nya regler för kapitaltäckning och nya bank- och finansieringsrörelseregler. Uppdraget ska enligt direktiven redovisas senast den 28 februari 2003. Med hänsyn till den pågående utredningen finns det enligt finansutskottets mening inte anledning för riksdagen att ställa krav på ytterligare utredningar av inspektionens verksamhet. Utskottet avstyrker därför motion Fi266 (kd) yrkande 1. **FOOTNOTES** [1]: Riksdagen inför 2000-talet, 2000/01:RS1 s. 7678, 2000/01:KU23 s. 12 och 13. [2]: Proposition 2002/03:1, volym 2, utgiftsområde 2, s. 31.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Ömsesidigt försäkringsbolag för pensionsförmåner punkt 2 (m) av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: 2. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner bildas. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1 och avslår proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 2. Ställningstagande Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den av riksdagen bemyndigas att besluta om inrättandet av ett ömsesidigt försäkringsbolag, ägt av Arbetsgivarverket och arbetstagarnas huvudorganisationer på det statliga området. Enligt förslaget ska bolaget administrera statliga pensionsförmåner för dem som inte aktivt väljer en individuell pensionslösning inom det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten, PA 03. Vi kan inte se något motiv för att denna administration måste ske genom inrättandet av ett nytt försäkringsbolag i facklig och statlig regi. Administrationen av pensionsförmånerna för de s.k. icke-väljarna bör enligt vår mening lösas på annat sätt, exempelvis genom att ge Kammarkollegiet i uppdrag att sköta medelsförvaltningen. Vi säger därmed nej till det av regeringen begärda bemyndigandet. Vi föreslår alltså att riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande att besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner bildas. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi253 yrkande 1 och avslår proposition 1 utgiftsområde 2 punkt 2. 2. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 punkt 5 (fp) av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning på det sätt som framgår av det med reservation 2 betecknade förslaget i den specifikation som följer efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 i denna del, 2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), 2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 14 samt avslår motionerna 2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), 2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), 2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c), 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl (kd) yrkandena 2 och 3 samt 2002/03:Fi285 av Olle Sandahl (kd) yrkande 7. Ställningstagande Riksdagsmajoriteten har genom beslut den 4 december 2002 i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat. Vi vill ändå i detta sammanhang redovisa ett formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ med förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar ska visserligen ses som ett sammanhållet paket. Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 12 000 000 kr på det sätt som framgår av de folkpartistiska motionerna Fi232 och Fi269. Folkpartiet liberalerna har hela tiden motsatt sig en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Det främsta skälet till detta är att en sådan närgången datainsamling är ett uppenbart hot mot enskilda människors integritet. Men vi anser också att den insamlade statistiken på många sätt också är onödig och missvisande. Vi anser därför att planerna på en folk- och bostadsräkning bör stoppas. Förhållandena på den svenska finansmarknaden har de senaste åren förändrats kraftigt till följd av bl.a. internationaliseringen, EU-medlemskapet och utvecklingen av ny teknik. IMF konstaterar i en utvärdering att Finansinspektionens resurser inte räcker till för att klara de krav som ställs. Folkpartiet liberalerna anser därför att Finansinspektionen bör stärkas. Vi anser vidare att en översyn bör göras av myndigheterna inom utgiftsområde 2 för att nå bättre samordning och tydligare uppdrag. I väntan på en sådan översyn föreslås reducerade uppdrag för Kammarkollegiet och SCB motsvarande 3 respektive 2 miljoner kronor. Slutligen anser vi att det skulle skapas ökade möjligheter att agera i frågor rörande offentlig upphandling, liksom bättre resursutnyttjande, om Nämnden för offentlig upphandling slås samman med Konkurrensverket. Av de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Folkpartiet liberalerna förändringar av 4, på sätt som framgår av följande tabell. Sammanlagt innebär de en minskning för utgiftsområdet på 12,0 miljoner kronor. Belopp i tusental kronor ---------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslagsförändringar förslag ---------------------------------------------------------- 1:5 Statistiska 414 139 - 2 000 centralbyrån ---------------------------------------------------------- 1:6 Folk- och 12 000 - 12 000 bostadsstatistik ---------------------------------------------------------- 1:7 Kammarkollegiet 27 459 - 3 000 ---------------------------------------------------------- 2:1 Finansinspektionen 163 680 + 5 000 ---------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 9 078 095 - 12 000 ---------------------------------------------------------- 3. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 punkt 5 (c) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning på det sätt som framgår av det med reservation 3 betecknade förslaget i den specifikation som följer efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c) och bifaller delvis proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 14 samt avslår motionerna 2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), 2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 i denna del, 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl (kd) yrkandena 2 och 3, 2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), 2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 samt 2002/03:Fi285 av Olle Sandahl (kd) yrkande 7. Ställningstagande Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena för 2003 samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år. För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 9 078 095 000 kr under riksdagens fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således tas upp till behandling. Jag anser att anslagen inom utgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 120 016 000 kr på det sätt som framgår av den centerpartistiska motionen Fi259. Anslagen för Statskontoret, Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet minskas med 16,5, 35 respektive 6,9 miljoner kronor. Centerpartiet motsatte sig införandet av Statens kvalitets- och kompetensråd samt Ekonomiska rådet och vill därför att deras anslag avvecklas. Centerpartiet anser att verksamhetsutveckling och utvecklingsinsatser för mynidgheters ledning bör rymmas inom respektive myndighets anslag och vill därför ta bort det särskilda anslaget för dessa verksamheter. Slutligen innebär det centerpartistiska budgetalternativet minskade förvaltningskostnader för Riksgäldskontoret, till följd av ökad amortering på statsskulden, vilket i förening med indraget anslagssparande möjliggör en besparing på 37 miljoner kronor på Riksgäldskontorets anslag. Av de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Centerpartiet i sammandrag att 7 stycken minskas med sammanlagt 120,0 miljoner kronor på sätt som framgår av följande tabell. Belopp i tusental kronor --------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslags- förslagförändring --------------------------------------------------------- 1:3 Statskontoret 81 555 -16 500 --------------------------------------------------------- 1:5 Statistiska centralbyrån 414 139 -35 000 --------------------------------------------------------- 1:7 Kammarkollegiet 27 459 -6 900 --------------------------------------------------------- 1:9 Statens kvalitets- och 12 284 -12 284 kompetensråd --------------------------------------------------------- 1:10 Ekonomiska rådet 2 332 -2 332 --------------------------------------------------------- 1:11 Utvecklingsarbete 13 170 -10 000 --------------------------------------------------------- 2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 -37 000 Förvaltningskostnader --------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 9 078 095 -120 016 --------------------------------------------------------- 4. Finansinspektionens finansiering punkt 13 (kd) av Olle Sandahl (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse: 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 4 om Finansinspektionens finansiering. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 1. Ställningstagande Finansinspektionens verksamhet finansieras i sin helhet med avgifter som betalas av institut under inspektionens insyn. Finansinspektionen får dock inte tillgodogöra sig de avgifter den tar ut. I stället redovisas dessa mot en inkomsttitel på statsbudgeten och inspektionen tilldelas ett anslag som är lika stort som de samlade avgifterna. Principen är därvid att det är Finansinspektionens samlade anslagsbehov som styr hur stora avgifter som varje år ska tas ut. Den avgiftsstruktur som gäller för Finansinspektionen innebär att ett resurstillskott således inte påverkar statskassan eftersom ett ökat ramanslag innebär ökade avgifter för institut under tillsyn. Jag vill starkt ifrågasätta denna rundgång mellan avgifter och anslag. Finansinspektionen bör enligt min mening på sikt få rätt att själv debitera finansinstituten direkt för sin verksamhet enligt den modell som tillämpas i Storbritannien och som även gäller för annan statlig verksamhet. Utvecklingen inom finansmarknaderna ställer höga krav på alla aktörer, inklusive Finansinspektionen. Om inspektionen själv får förfoga över sina intäkter kan verksamheten snabbt anpassas till uppkomna behov när så är nödvändigt utan att man behöver gå omvägen via statsbudgeten. Verksamheten ska dock givetvis även i fortsättningen bedrivas inom de övergripande ramar som riksdagen beslutar och med en hög effektivitet. Enligt min mening bör regeringen utreda möjligheterna till en mer effektiv och ändamålsenlig finansiering av Finansinspektionen jämfört med dagens system. I första hand bör Finansinspektionen på angivet sätt frikopplas från statsbudgeten, varvid utgiftstaket naturligtvis får justeras ned med ett belopp motsvarande det nuvarande anslaget. Jag föreslår alltså att riksdagen ska tillkännage för regeringen som sin mening vad jag har framfört om Finansinspektionens finansiering. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi266 yrkande 1. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Nytt tjänstepensionsavtal för statsanställda punkt 1 (fp) av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). I anslutning till det nya tjänstepensionsavtalet för statsanställda har ett avtal om delpensioner slutits. Det har på arbetsgivarsidan godkänts av styrelsen för Arbetsgivarverket och har inte bedömts behöva ställningstagande av regeringen och än mindre av riksdagen. Innehållet i delpensionsavtalet överensstämmer i stor utsträckning med de regler för delpension som en bred riksdagsmajoritet i mitten av 1990-talet beslöt avskaffa. Några bärande argument för att ompröva det materiella innehållet i detta riksdagsbeslut har inte framförts. Innehållet i det nya statliga delpensionsavtalet är i huvudsak en utfästelse från arbetsgivaren om en positiv syn på möjligheten för anställda som så önskar att fr.o.m. 61 t.o.m. 65 års ålder arbeta halvtid och därvid få en ersättning motsvarande 80 % av den tidigare bruttolönen. Tar man även hänsyn till skatteeffekten blir bortfallet av nettoinkomst i de flesta fall t.o.m. mindre än 20 %. Dessa generösa regler för att minska arbetstiden är inte väl anpassade till den glädjande snabba ökningen av medellivslängden. De kommer dessutom att förstärka den sannolika framtida bristen på arbetskraft. Det statliga delpensionsavtalet har redan åberopats av flera fackliga organisationer på andra avtalsområden. Risken är betydande att riksdagens tidigare beslut om att avskaffa de generösa reglerna för delpension de facto kommer att upphävas genom det beslut som det statliga Arbetsgivarverkets styrelse har fattat. 2. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 punkt 5 (m) av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m). Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena för 2003 samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 9 078 095 000 kr under riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi dock från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Moderata samlingspartiets budgetalternativ med förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 76 936 000 kronor på det sätt som framgår av den moderata motionen Fi253, samt av yrkande 41 i den moderata motionen Fi287. Anslagen till Statistiska centralbyrån (SCB) fortsätter att öka. Vi anser att SCB:s uppgifter bör begränsas och för att säkerställa efterfrågan är det rimligt att eftersträva en ökad grad av avgiftsfinansiering. Vi föreslår att anslaget minskas med 50 miljoner kronor. Vi vill dessutom inte avdela några medel till en folk- och bostadsräkning 2005. Generellt anser vi att statistikinsamling tenderat att bli ett självändamål, som trots den ökade volymen inte förhindrat att uppenbara felsatsningar gjorts inom olika samhällssektorer, exempelvis skola, barn- och äldreomsorg. Även statistikens kvalitet och aktualitet kan ifrågasättas. Förutom frågeställningarna om samhällets behov av uppgifter om medborgarna tillkommer frågan om risken för person- och integritetsintrång. Den föreslagna folk- och bostadsräkningen är tänkt att ske via insamling av registeruppgifter, utan medborgarnas deltagande. Därmed minskar medborgarnas möjlighet till insyn. Det är vår uppfattning att välfärden för enskilda människor i större utsträckning bör bestämmas av den enskildes val och mindre av politikers och myndigheters behov av kontroll över samhällsplaneringen. Riksdagen bör därför besluta att inte genomföra någon folk- och bostadsräkning 2005. Vi tillstyrker de motionsyrkanden där sådana förslag framförs, däribland i de moderata motionerna Fi217 och Fi253. Vidare anser vi att Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras med Konkurrensverket till den nya myndigheten Konkurrens- och upphandlingsverket, som med större kraft och effektivitet kan svara för en tillfredsställande tillsynsverksamhet. En sådan sammanslagning skulle visa att lagen om offentlig upphandling i första hand är en fråga om konkurrenslagstiftning. Samtidigt kan anslaget minskas med ca 3,8 miljoner kronor. Statens kvalitets- och kompetensråd bör enligt vår mening avvecklas, då det ankommer på respektive myndighet att se till att kvalitets- och kompetensförsörjningen upprätthålls. Slutligen menar vi att anslaget till Riksgäldskontorets (RGK) förvaltningskostnader bör begränsas med 5 miljoner kronor. (Besparingen presenteras i Moderata samlingspartiets motion Fi287 yrkande 41 gällande RGK:s provisionskostnader inom utgiftsområde 26, men bör, enligt ny information från kontoret, i stället behandlas under RGK:s förvaltningsanslag.) Vi moderater har under en följd av år av principiella skäl motsatt oss utvecklingen av Riksgäldsspar som ett av Riksgäldskontorets upplåningsinstrument riktade till hushållen. Till sin konstruktion har Riksgäldsspar stora likheter med vanligt banksparande. Vi anser att det är klart olämpligt att en statlig myndighet agerar som en aktör bland flera på en konkurrensutsatt marknad. Att på detta sätt attrahera inlåningsmedel från hushållen ligger utanför Riksgäldskontorets huvuduppgifter och fyller ingen reell funktion när det gäller statsupplåningen och skuldförvaltningen. En avveckling av Riksgäldsspar bör därför ske så snart som möjligt genom att nyinlåning i Riksgäldsspar omedelbart upphör. Vi förutsätter att detta ska leda till omstrukturering av upplåningens sammansättning, vilket beräknas ge minskade förvaltningskostnader av angiven omfattning 2003. Av de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Moderata samlingspartiet i sammandrag att 5 stycken minskas med sammanlagt 76,9 miljoner kronor på sätt som framgår av följande tabell. Belopp i tusental kronor ---------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslagsförändring förslag ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- 1:5 Statistiska centralbyrån 414 139 - 50 000 ---------------------------------------------------------- 1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 -12 000 ---------------------------------------------------------- 1:8 Nämnden för offentlig 7 588 -3 794 upphandling ---------------------------------------------------------- 1:9 Statens kvalitets- och 12 284 -6 142 kompetensråd ---------------------------------------------------------- 2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 -5 000 fövaltningskonstnader ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 9 078 095 -76 936 ---------------------------------------------------------- 3. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 punkt 5 (kd) av Olle Sandahl (kd). Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena för 2003 samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år. För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 9 078 095 000 kronor under riksdagens fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag önskat, avstår jag dock från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Kristdemokraternas budgetalternativ med förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Jag vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 sammanlagt borde ha begränsats med 142 816 000 kronor på det sätt som framgår av den kristdemokratiska motionen Fi266. I motionen föreslås att såväl Ekonomiska rådet som Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas, då deras uppgifter kan ombesörjas på annat sätt. Kristdemokraterna vill se en koncentration och effektivisering av statsförvaltningen genom att många av Statskontorets uppgifter kan överföras på andra myndigheter, vilket medger en besparing på 17 miljoner kronor. Ett mindre och vassare statskontor borde också kunna samordnas med Kammarkollegiet. Effektiviseringsvinster från detta, liksom ökad avgiftsfinansiering, gör att även Kammarkollegiets anslag kan minskas med 7 miljoner kronor. Även för den nya Riksrevisionen, liksom för anslaget Utvecklingsarbete, föreslår jag en ökad andel avgiftsfinansiering, vilket medger besparingar på 10 respektive 6,5 miljoner kronor på dessa anslag. Kristdemokraterna anser att det finns betydande rollkonflikter för Statistiska centralbyrån och föreslår därför att en omorganisering av myndigheten utreds. Anslaget föreslås sänkas med 35 miljoner kronor. Jag är vidare skeptisk till tillvägagångssättet och omfattningen av den planerade folk- och bostadsräkningen och föreslår en indragning av hela det i propositionen angivna anslaget, då det finns 230 miljoner kronor i anslagssparande. Jag anser slutligen att det institutionella ramverket för offentlig upphandling i Sverige karakteriseras av begränsade resurser, olämplig myndighetsstruktur och avsaknad av sanktionsmöjligheter. Jag menar därför att Nämnden för offentlig upphandling snarast i samband med en resursförstärkning om 3 miljoner kronor bör övergå till att vara en självständig del av Konkurrensverket. De 7 miljoner kronor som nu belastar utgiftsområde 2 förs därför över till utgiftsområde 24. Av de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Kristdemokraterna i sammandrag att 10 stycken minskas med sammanlagt 142,8 miljoner kronor på sätt som framgår av följande tabell. Belopp i tusental kronor --------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslags- förslag förändring --------------------------------------------------------- 1:3 Statskontoret 81 555 17 000 --------------------------------------------------------- 1:5 SCB 414 139 35 000 --------------------------------------------------------- 1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 12 000 --------------------------------------------------------- 1:7 Kammarkollegiet 27 459 7 000 --------------------------------------------------------- 1:8 Nämnden för offentlig 7 588 3 700 upphandling --------------------------------------------------------- 1:9 Statens kvalitets- och 12 284 12 284 kompetensråd --------------------------------------------------------- 1:10 Ekonomiska rådet 2 332 2 332 --------------------------------------------------------- 1:11 Utvecklingsarbete 13 170 6 500 --------------------------------------------------------- 90:1 Riksrevisionen 117 800 10 000 --------------------------------------------------------- 2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 37 000 Förvaltningskostnader --------------------------------------------------------- Summa totalt för utgiftsområdet 9 078 095 142 816 --------------------------------------------------------- Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag
Propositionen I proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003 utgiftsområde 2 föreslår regeringen: 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten m.fl. PA 03 (avsnitt 6.3), 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner bildas (avsnitt 6.3), 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja fastigheterna Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4 i Karlsborgs kommun (avsnitt 9.5), 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.16), 5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 5 500 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.17), 6. att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.16), 7. att riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.17), 8. att riksdagen godkänner Sveriges medverkan i kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken (avsnitt 16.3), 9. att riksdagen godkänner att in- och utlåningsverksamheten vid Riksgäldskontoret anslagsfinansieras och att avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret redovisas mot inkomsttitel (avsnitt 18.3), 10. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 18.8), 11. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning: Belopp i 1 000-tal kronor -------------------------------------------------------- Anslag Anslagstyp Regeringens förslag -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- 1:1 Konjunkturinstitutet (ram) 45 224 -------------------------------------------------------- 1:2 Ekonomistyrningsverket (ram) 63 698 -------------------------------------------------------- 1:3 Statskontoret (ram) 81 555 -------------------------------------------------------- 1:4 Täckning av merkostnader för (ram) 425 lokaler -------------------------------------------------------- 1:5 Statistiska centralbyrån (ram) 414 139 -------------------------------------------------------- 1:6 Folk- och bostadsstatistik (res.) 12 000 -------------------------------------------------------- 1:7 Kammarkollegiet (ram) 27 459 -------------------------------------------------------- 1:8 Nämnden för offentlig (ram) 7 588 upphandling -------------------------------------------------------- 1:9 Statens kvalitets- och (ram) 12 284 kompetensråd -------------------------------------------------------- 1:10 Ekonomiska rådet (ram) 2 332 -------------------------------------------------------- 1:11 Utvecklingsarbete (ram) 13 170 -------------------------------------------------------- 1:12 Arbetsgivarpolitiska frågor (ram) 2 458 -------------------------------------------------------- 1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. (ram) 7 658 000 -------------------------------------------------------- 1:14 Riksrevisionsverket (ram) 90 346 -------------------------------------------------------- 1:15 Riksrevisionsverket: (ram) 29 790 Avvecklingskostnader -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- 2:1 Finansinspektionen (ram) 163 680 -------------------------------------------------------- 2:2 Insättningsgarantinämnden (ram) 5 859 -------------------------------------------------------- 2:3 Riksgäldskontoret: (ram) 250 049 Förvaltningskostnader -------------------------------------------------------- 2:4 Bokföringsnämnden (ram) 7 655 -------------------------------------------------------- 2:5 Avgift för Stadshypotekskassans (ram) 0 grundfond -------------------------------------------------------- 2:6 Insatser i internationella (ram) 56 000 finansiella institutioner -------------------------------------------------------- 2:7 Avsättning för (ram) 1 400 garantiverksamhet -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- 90:1 Riksrevisionen (ram) 117 800 -------------------------------------------------------- 90:2 Riksdagens revisorer (ram) 14 184 -------------------------------------------------------- 90:3 Riksdagens revisorer: (ram) 1 000 Avvecklingskostnader -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- Summa 9 078 095 -------------------------------------------------------- 12. att riksdagen för budgetåret 2003 bemyndigar Riksrevisionen att disponera avgiftsinkomster för årlig revision (avsnitt 19.2), 13. att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta att Riksrevisionen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 19 000 000 kronor (avsnitt 19.2), 14. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter, enligt ovanstående uppställning.
Motioner från allmänna motionstiden I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner och motionsyrkanden. 2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m): Riksdagen beslutar att inte genomföra folk- och bostadsräkning (FoB) 2005. 2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slå ihop Nämnden för offentlig upphandling och Konkurrensverket till en gemensam myndighet under namnet Konkurrens- och upphandlingsverket. 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna enligt uppställningen i tabell 9 (i denna del). miljoner kronor --------------------------------------------------- 20032004 ---------------------------------------------------------- UO02 Samhällsekonomi och finansförvaltning -12 0 ---------------------------------------------------------- 1:5 Statistiska centralbyrån -2 -2 ---------------------------------------------------------- 1:6 Folk- och bostadsstatistik -12 ---------------------------------------------------------- 1:7 Kammarkollegiet -3 -3 ---------------------------------------------------------- 2:1 Finansinspektionen 5 5 ---------------------------------------------------------- 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen avslå regeringens förslag om ett bemyndigande att inrätta ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner. 2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning: Belopp i tusental kronor ---------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslagsförändring förslag ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- 1:5 Statistiska centralbyrån 414 139 - 50 000 ---------------------------------------------------------- 1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 -12 000 ---------------------------------------------------------- 1:8 Nämnden för offentlig 7 588 -3 794 upphandling ---------------------------------------------------------- 1:9 Statens kvalitets- och 12 284 -6 142 kompetensråd ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 9 078 095 -71 936 ---------------------------------------------------------- 2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c): Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning: tusental kronor --------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslags- förslagförändring --------------------------------------------------------- 1:3 Statskontoret 81 555 -16 500 --------------------------------------------------------- 1:5 Statistiska centralbyrån 414 139 -35 000 --------------------------------------------------------- 1:7 Kammarkollegiet 27 459 -6 900 --------------------------------------------------------- 1:9 Statens kvalitets- och 12 284 -12 284 kompetensråd --------------------------------------------------------- 1:10 Ekonomiska rådet 2 332 -2 332 --------------------------------------------------------- 1:11 Utvecklingsarbete 13 170 -10 000 --------------------------------------------------------- 2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 -37 000 Förvaltningskostnader --------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 9 078 095 -120 016 --------------------------------------------------------- 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd): 1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2003. 3. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2003 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag enligt uppställning: tusental kronor --------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslags- förslag förändring --------------------------------------------------------- 1:3 Statskontoret1 81 555 17 000 --------------------------------------------------------- 1:5 SCB 414 139 35 000 --------------------------------------------------------- 1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 12 000 --------------------------------------------------------- 1:7 Kammarkollegiet2 27 459 7 000 --------------------------------------------------------- 1:8 Nämnden för offentlig 7 588 3 700 upphandling3 --------------------------------------------------------- 1:9 Statens kvalitets- och 12 284 12 284 kompetensråd --------------------------------------------------------- 1:10 Ekonomiska rådet 2 332 2 332 --------------------------------------------------------- 1:11 Utvecklingsarbete 13 170 6 500 --------------------------------------------------------- 90:1 Riksrevisionen 117 800 10 000 --------------------------------------------------------- 2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 37 000 Förvaltningskostnader4 --------------------------------------------------------- Summa totalt för utgiftsområdet 9 078 095 142 816 --------------------------------------------------------- 1 Statskontorets verksamhet föreslås samordnas med Kammarkollegiets. 2 Kammarkollegiets verksamhet föreslås samordnas med Statskontorets. 3 NOU:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Konkurrensverkets fr.o.m. andra halvåret 2003. 4 Anslaget minskas med sparbelopp ställt under regeringens beslutanderätt. 2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en stärkt Finansinspektion. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopp för planering av folk- och bostadsräkningen. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ytterligare samordning och prioritering inom statsförvaltningen. 4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 enligt uppställning: ---------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslagsförändringar förslag ---------------------------------------------------------- 1:5 Statistiska 414 139 - 2 000 centralbyrån ---------------------------------------------------------- 1:6 Folk- och 12 000 - 12 000 bostadsstatistik ---------------------------------------------------------- 1:7 Kammarkollegiet 27 459 - 3 000 ---------------------------------------------------------- 2:1 Finansinspektionen 163 680 + 5 000 ---------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 9 078 095 - 12 000 ---------------------------------------------------------- 2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):