Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2004/05:1)
Betänkande 2004/05:FIU2
Finansutskottets betänkande2004/05:FIU2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2004/05:1)
Sammanfattning Finansutskottet tillstyrker regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområde 2. Utskottet avstyrker motionsförslag angående ett antal olika frågor som berör utgiftsområdet. Med hänvisning till den förändring av regeringens stabsorganisation som aviseras avstyrker utskottet motionsförslag om en översyn av myndigheternas ansvarsfördelning. Utskottet avstyrker också motionsförslag om SCB:s uppdragsverksamhet och konstaterar att det pågår arbete både inom Regeringskansliet och SCB med anledning av Riksrevisionens rapport, Uppdrag statistik. Vidare avstyrker utskottet två motionsyrkanden om att tillsätta en utredning för att beräkna samhällets kostnader för mäns våld mot kvinnor. Utskottet gör bedömningen att värdet av en sådan kostnadsberäkning - till följd av de stora osäkerheterna - sannolikt är begränsat och att resurserna för att bekämpa våld mot kvinnor i första hand bör användas på det sociala området. Utskottet avstyrker även motionsförslag om bl.a. Riksrevisionens regionala organisation, försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel. Utskottet tillstyrker samtliga propositionens yrkanden och avstyrker samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 7 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2 a) Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 Riksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med specifikationen i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 9 och 13 samt avslår motionerna2004/05:Fi253 av Mikael Odenberg m.fl. (m), 2004/05:Fi257 av Roger Tiefensee m.fl. (c),2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 2, 4 och 5 samt2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m. fl. (fp) yrkandena 2 och 8. b) Låneram för Riksrevisionen Riksdagen bemyndigar Riksrevsionen att för 2005 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 10. c) Anslagskredit för Riksrevisionen Riksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen ska 2005 finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 11. d) Räntekontokredit för Riksrevisionen Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 12. 2. Översyn av myndigheternas uppdrag Riksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1. Reservation 1 (fp) 3. Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn Riksdagen avslår motion2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 och 3. Reservation 2 (kd) 4. Statens personadressregisternämnd Riksdagen tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämndens organisatoriska anknytning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 2. 5. Fortifikationsverket Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 525 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 4 och 6. 6. Statens fastighetsverk Riksdagen godkänner regeringens investeringsplan för Statens fastighetsverk samt bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 3 och 5. 7. Premiepensionsmyndigheten Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose Premipensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 7. 8. Premiepensionens efterlevandeskydd Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 1. 9. Försök med trängselskatt i Stockholm Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning för försöket med trängselskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 8. 10. Riksrevisionens regionala organisation Riksdagen avslår motion2004/05:Fi243 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s). 11. SCB:s uppdragsverksamhet Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2 samt2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp) yrkandena 1-3. Reservation 3 (m, fp) 12. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m) yrkande 2. Reservation 4 (m) Reservation 5 (fp, kd, c) 13. Könsuppdelad statistik Riksdagen avslår motion2004/05:Fi250 av Inger Nordlander m.fl. (s). 14. Generationsräkenskaper Riksdagen avslår motion2004/05:Fi238 av Tobias Krantz (fp). 15. Genderbudgetering inom EU Riksdagen avslår motion2004/05:Fi205 av Carina Hägg (s). 16. Delpension för statsanställda Riksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5. Reservation 6 (fp) 17. Kostnaden för mäns våld mot kvinnor Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1. Reservation 7 (v, mp) Stockholm den 2 december 2004 På finansutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp)*, Roger Tiefensee (c)*, Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m)*, Gunnar Nordmark (fp)*, Siv Holma (v) och Stefan Attefall (kd)*. * Avstår från ställningstagande under punkt 1.
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Riksdagen har på förslag av finansutskottet den 24 november 2004 fastställt ramar för vart och ett av statsbudgetens 27 utgiftsområden. I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområde 2 ska fördelas inom den ram som fastställts för utgiftsområdet. Utskottet behandlar också ett antal andra frågor inom utgiftsområdet som rests dels av regeringen, dels i motioner. Protokoll från finansutskottets offentliga utfrågning av riksrevisorerna den 27 april bifogas i bilaga 4.
Utskottets överväganden Inledning Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning består av 20 anslag fördelade på två politikområden, Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Därutöver innehåller utgiftsområdet vissa anslag som inte ingår i något politikområde, dels anslaget för Riksrevisionen, dels anslaget för försöket med trängselskatt i Stockholm. Regeringen föreslår att de sammanlagda anslagen inom utgiftsområdet 2005 uppgår till ca 11,4 miljarder kronor och fördelas enligt tabellen nedan. Tabell 1 Utgifterna 2005 inom utgiftsområde 2 Miljoner kronor 2005 2006 2007 Politikområdet Effektiv statsförvaltning 8 945,9 9 280,3 9 762,4 Politikområdet Finansiella system och tillsyn 518,0 463,4 471,8 Anslag som inte ingår i något politikområde: 90:1 Riksrevisionen 278,1 276,1 280,7 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690,0 860,0 770,0 Totalt för utgiftsområde 2 11 432,1 10 879,8 11 284,9 Ekonomisk styrning Hösten 2003 gjorde riksdagen ett tillkännagivande med anledning av den ekonomiska styrningen (2003/04:FiU2, rskr 2003/04:125). Utskottet ansåg bl.a. att uppställda mål bör vara tydliga och lätta att följa upp samt att olika typer av resultatindikatorer bör användas i ökad utsträckning. Som en reaktion på detta tillkännagivande lämnade regeringen en relativt detaljerad beskrivning av hur resultatredovisningen till riksdagen kan utvecklas. Utskottet svarade på detta i budgetbetänkandet (2004/05:FiU1 avsnitt 8.2) och ansåg att regeringens redovisning låg i linje med vad utskottet framhållit tidigare. Det grundläggande problemet med bristande överensstämmelse mellan utgiftsområden och politikområden kvarstår. Sju politikområden finansieras av anslag som ligger inom två eller flera utgiftsområden och berör därmed flera olika utskott. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2 Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2. Utskottet tillstyrker därutöver förslag från Riksrevisionens styrelse att dels bemyndiga Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån på högst 50 miljoner kronor i RGK för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten, dels att det ska finnas en anslagskredit på högst 3 % för anslag 90:1 Riksrevisionen, dels att Riksrevisionen får ha en räntekontokredit i RGK på högst 32 miljoner kronor. Därmed tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses yrkanden 9-13. Alla här aktuella motionsyrkanden avstyrks. Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c). Propositionen I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Vidare ingår ett anslag som avser Riksrevisionen, som har riksdagen som huvudman och som regeringen därför inte knutit till ett visst politikområde. Förslagen till medelsanvisning för hela utgiftsområdet uppgår till 11 432 140 000 kr. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag enligt nedanstående tabell. Regeringen föreslår att utgifterna inom utgiftsområde 2 fördelas enligt nedanstående tabell (yrkande 9). Tabell 2 Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2005 Tusental kronor Motionerna I motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp) yrkande 8, Fi266 (kd) yrkande 5 och Fi257 (c) lämnar oppositionspartierna förslag till alternativa anslagsnivåer. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet behandlar på följande sidor regeringens och i förekommande fall partiernas förslag till anslag inom utgiftsområdet. Utskottet tillstyrker i samtliga fall regeringens förslag. Därmed tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2. Utskottet tillstyrker vidare förslagen från Riksrevisionens styrelse att dels bemyndiga Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån på högst 50 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten, dels att det på anslaget 90:1 Riksrevisionen ska finnas en anslagskredit på högst 3 procent, dels att Riksrevisionens räntekontokredit i Riksgäldskontoret får uppgå till högst 32 miljoner kronor. Därmed tillstyrker utskottet Riksrevisionens styrelses yrkanden 10-12. Utskottet avstyrker motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp) yrkandena 2 och 8, Fi266 (kd) yrkandena 2, 4 och 5 samt Fi257 (c). Politikområdet Effektiv statsförvaltning Verksamheten ska bidra till att hela statsförvaltningen bedrivs effektivt samt till att främja att statsförvaltningen uppfyller höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati. Politikområdet omfattar frågor om ekonomisk styrning, förvaltningsutveckling, statliga arbetsgivarfrågor, statistik, prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning. I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras med både anslag och andra intäkter. Det är Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling, Statistiska centralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd samt Konjunkturinstitutet. Dessutom ingår de helt avgiftsfinansierade myndigheterna Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk (SPV). Vidare ingår Ekonomiska rådet samt vissa nämnder vars verksamhet är anslagsfinansierad. Målet för politikområdet Målet för politikområdet fastställdes i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2001. Det övergripande målet för hela politikområdet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges i propositionen hur verksamheten inom delområdet ska bidra till att politikområdets mål uppnås. Delområdet Ekonomisk styrning och kontroll omfattar verksamhet vid Ekonomistyrningsverket. Aktiviteter inom delområdet syftar till att säkerställa en effektiv statligt finansierad verksamhet. Ett väsentligt led i detta arbete är att skapa förutsättningar för en väl fungerande ekonomisk styrning i staten. Det innebär bl.a. att tillhandahålla ett efterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till Regeringskansliet och statliga myndigheter. Delområdet Styrning, ledning och verksamhetsutveckling omfattar Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling samt Statens kvalitets- och kompetensråd. Verksamheten inom delområdet ska främja att de tre grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet får genomslag i hela statsförvaltningen. Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området. Målet för delområdet är att få till stånd en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat. Delområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet på delområdet är att tillhandahålla lättillgänglig statistik av god kvalitet. Detta mål ska nås samtidigt som produktiviteten i statistikproduktionen förbättras, kostnaderna för uppgiftslämnandet minskas och lämnade uppgifter skyddas. För att bedöma i vilken utsträckning målen uppnås använder man sig av kvantitativa mått på statistikens kvalitet, produktivitetsutvecklingen och uppgiftslämnarnas kostnader. Delområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet för delområdet är tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser över den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. För att bedöma i vilken utsträckning målen uppnås använder man sig av dels kvantitativa mått på prognosernas tillförlitlighet, dels användarnas synpunkter på analyser och prognoser. Delområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet uppnås genom en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning. Det ska ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har bedömt att samtliga årsredovisningar inom politikområdet i allt väsentligt är rättvisande. Området berörs också av fyra rapporter från effektivitetsrevisionen. Uppdrag statistik - insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR 2004:8) Höga statstjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:14) Rätt avgifter? - Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) Vem styr den elektroniska förvaltningen? (RiR 2004:19) Politikens inriktning Regeringens stabsstöd Regeringen anser att det är motiverat att stabsorganisationen får delvis nya uppgifter och en ny struktur. Därför avser regeringen att renodla viss verksamhet som ingår i regeringens stabsstöd samt skapa en mer slagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska området. Som underlag för detta avser regeringen ta fram ett detaljerat förslag till framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när det gäller verksamhet som i dag bedrivs inom Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Statens kvalitets- och kompetensråd. En utgångspunkt för förändringarna är att stabsresurserna bör koncentreras till ett fåtal myndigheter med tydliga ansvarsområden. Vidare är det angeläget att skapa en myndighet som på regeringens uppdrag har ett renodlat ansvar för utredning, uppföljning och utvärdering. Detta är motiverat bl.a. av att regeringen sedan halvårsskiftet 2003 inte har möjlighet att lägga ut uppdrag på Riksrevisionen, vilket dessförinnan var möjligt i förhållande till Riksrevisionsverket. Regeringen har för avsikt att renodla Statskontorets verksamhet i denna riktning. Det behövs också en samordnad ledning av den statliga internrevisionen, och regeringen anser att Ekonomistyrningsverket är mest lämpat för denna uppgift. Regeringen avser även att skapa en mer slagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska området. En sådan myndighets uppdrag avses att omfatta verksamhet som i dag till en del bedrivs av Statens kvalitets- och kompentensråd, till en del av Statskontoret. De samlade resurserna för en ny stabsorganisation ska rymmas inom befintliga ramar, dvs. inom nuvarande ramar för Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Statens kvalitets- och kompentensråd samt Riksrevisionsverkets tidigare uppdragsverksamhet. Regeringen avser att ta fram ett detaljerat förslag utifrån ovanstående utgångspunkter så att förändringarna kan träda i kraft senast den 1 januari 2006. 1:1 Konjunkturinstitutet Konjunkturinstitutet ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser över den ekonomiska utvecklingen, bidra till att den ekonomiska statistiken håller god kvalitet samt bedriva visst miljöekonomiskt analys- och metodutvecklingsarbete. Konjunkturinstitutets verksamhet finansieras med anslag samt till en mindre del med avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslag 1:1 Konjunkturinstitutet förs upp med 47,3 miljoner kronor för 2005. Jämfört med vad som anvisades för 2004 har anslaget räknats upp med 0,6 miljoner kronor. Anslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs 0,6 miljoner kronor i pris- och löneomräkning, dvs. hela anslagshöjningen förklaras av detta. Intäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda verksamhet beräknas nästa år uppgå till 1,3 miljoner kronor. Motionen Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Konjunkturinstitutets anslag ska minskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare. Finansutskottets ställningstagande Centerpartiets förslag om minskade anslag för Konjunkturinstitutet motiveras inte närmare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för myndigheten. Förslaget i motion Fi257 (c) i denna del avstyrks. 1:2 Ekonomistyrningsverket Ekonomistyrningsverket (ESV) är central förvaltningsmyndighet för ekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndigheters ekonomi- och personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet som stöder såväl regeringen som myndigheterna. ESV:s verksamhet finansieras till drygt 40 % med anslag och i övrigt med avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslag 1:2 Ekonomistyrningsverket ska föras upp med 95,8 miljoner kronor för 2005. Jämfört med anvisade medel för 2004 har anslaget räknats upp med 9,5 miljoner kronor. Vid beräkningen har en pris- och löneomräkning gjorts med 1,4 miljoner kronor. Anslaget har därutöver ökats med 8,1 miljoner kronor för att finansiera investeringar och planerat utvecklingsarbete av informationssystemet Hermes. Intäkterna från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 131,6 miljoner kronor. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar information om statlig ekonomi, resultatstyrning och finansiell styrning, ekonomi- och personaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport. Det samlade balanserade resultatet i den avgiftsfinansierade verksamheten uppgick till -8,3 miljoner kronor vid utgången av 2003. Motionen Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Ekonomistyrningsverkets anslag ska minskas med 10 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare. Finansutskottets ställningstagande Centerpartiets förslag om minskade anslag för Ekonomistyrningsverket motiveras inte närmare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för myndigheten. Förslaget i motion Fi257 (c) i denna del avstyrks. 1:3 Statskontoret Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utrednings- och utvärderingsverksamhet samt ett stabsorgan till regeringen. Dess uppgift är främst att utreda och utvärdera på regeringens uppdrag samt att bistå med förnyelse av statsförvaltningen och den elektroniska infrastrukturen inom offentlig sektor. Statskontorets verksamhet finansieras till ungefär 60 % med anslag och i övrigt med avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslag 1:3 Statskontoret ska föras upp med 89,7 miljoner kronor för 2005. Jämfört med årets medelsanvisning är det en i det närmaste oförändrad anslagsnivå. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 0,9 miljoner kronor. Övriga anslag har samtidigt minskat med 0,9 miljoner kronor. Orsaken till anslagsminskningen är att Statens personadressregisternämnd (SPAR) förs från Statskontoret den 1 januari 2005. Intäkterna från Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas nästa år uppgå till 53,4 miljoner kronor, varav 45,5 miljoner kronor är intäkter från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över. Motionen Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att Statskontorets verksamhet med inriktning på inköpssamordning inom IT- och teleområdet ska föras till Kammarkollegiet, att verksamhet med inriktning på statistik om offentlig sektor ska föras till SCB, att verksamhet med inriktning på lokalförsörjning ska övertas av Statens fastighetsverk och att Statskontoret bör kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med t.ex. Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår därför att anslaget för nästa år minskas med 18 miljoner kronor (yrkande 5). Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Statskontorets anslag ska minskas med 25 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare. Finansutskottets ställningstagande Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets anslag för nästa år ska minskas med 18 respektive 25 miljoner kronor, dvs. med en femtedel eller mer. Centerpartiet motiverar inte sitt förslag närmare. Kristdemokraterna anser att delar av Statskontorets verksamhet ska föras till Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet, två myndigheter som i Kristdemokraternas budgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna med 40 respektive 8 miljoner kronor. Utskottet vill med anledning av detta erinra om att Statskontoret liksom Ekonomistyrningsverket fungerar som regeringens stabsmyndigheter. Statskontoret svarar i den egenskapen främst för utrednings- och utvärderingsverksamhet, ett arbete som bedrivs på uppdrag av regeringen och andra statliga myndigheter. Utskottet har svårt att se att den lösning som motionärerna förespråkar har några förutsättningar att bidra till ökad effektivitet i statsförvaltningen, i synnerhet som anslagen till de berörda myndigheterna föreslås bli kraftigt beskurna. Utskottet ser ingen anledning att frångå regeringens förslag till anslagsberäkning för Statskontoret. Förslagen i motion Fi266 (kd) i denna del och Fi257 (c) i denna del avstyrks. 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler Propositionen Anslaget, som disponeras av Statskontoret, belastas av utgifter för hyror av tomma lokaler för vilka staten har ett betalningsansvar till dess avtalen går att avveckla. Utgifterna styrs huvudsakligen av avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand. Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 425 000 kr för 2005. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. 1:5 Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för den sektorsövergripande officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten är lättillgänglig statistik av god kvalitet. Verksamheten omsluter ca 885 miljoner kronor, varav drygt hälften finansieras med avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslag 1:5 Statistiska centralbyrån ska uppgå till 437,4 miljoner kronor för 2005. Det är 7,9 miljoner kronor mer än vad som anvisats för innevarande år. Vid beräkning av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 5, 9 miljoner kronor. Anslaget har dessutom tillfälligt utökats med 2 miljoner kronor för genomförande av delar av åtgärdsplanen för att förbättra den ekonomiska statistiken (2 miljoner kronor tillförs tillfälligt även 2006). Intäkterna från SCB:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 450 miljoner kronor, samma nivå som det förväntade resultatet för 2004. Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att SCB:s uppgifter bör begränsas. För att säkerställa en efterfrågan på statistikproduktionen bör graden av avgiftsfinansiering öka. Anslaget bör mot denna bakgrund minskas med 65 miljoner kronor nästa år. Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att ett effektiviseringskrav på knappt 5 % av den totala omslutningen införs. Det innebär att anslaget för 2005 bör minskas med 40 miljoner kronor (yrkande 5). Centerpartiet anser i motion Fi257 att offentliga myndigheters verksamhet behöver åläggas generella besparingskrav som bygger på effektivisering. Därför bör SCB:s anslag minskas med 65 miljoner kronor 2005. Finansutskottets ställningstagande I motionerna föreslås relativt omfattande minskningar av SCB:s anslag. Utskottet anser emellertid att regeringens föreslagna medelstillskott till SCB är väl avvägt mot bakgrund av de krav som ställs på SCB som producent av viktig och tillförlitlig statistik. Utskottet ser också positivt på SCB:s plan för att förbättra den ekonomiska statistiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för SCB 2005. Förslagen i motionerna Fi253 (m), Fi266 (kd) yrkande 5 samt Fi257(c) avstyrks. 1:6 Kammarkollegiet Kammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgifter som tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet fungerar också som ett statligt egenregi-alternativ i frågor som rör administrativ service, kapitalförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning. Kammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 70 % med avgifter. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslag 1:6 Kammarkollegiet förs upp med 29, 7 miljoner kronor för 2005. Det är 0,5 miljoner kronor mer än vad som anvisats för i år. Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas nästa år uppgå till 260,8 miljoner kronor. Motionerna Kristdemokraterna förordar i motion Fi266 en ökad avgiftsfinansiering av Kammarkollegiets verksamhet. Motionärerna vill se över huruvida verksamheter som Kammarkollegiets, som konkurrerar med privata alternativ, också drar nytta av det statliga anslaget. Vidare vill man undersöka om kollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket och om en samordning med t.ex. Statskontoret kan ge ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör enligt motionärerna minskas med 8,0 miljoner kronor 2005 (yrkande 5). Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Kammarkollegiets anslag ska minskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare. Finansutskottets ställningstagande Vilka överväganden som bär upp Centerpartiets förslag om minskade anslag för Kammarkollegiet framgår inte av motionen. Kristdemokraterna vill att man undersöker dels huruvida Kammarkollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket, dels om en samordning med Statskontoret kan ge ytterligare effektivitetsvinster. Uppenbarligen anser sig Kristdemokraterna inte behöva avvakta resultatet av den i sammanhanget föreslagna undersökningen, eftersom partiet föreslår att Kammarkollegiets anslag ska minskas med en fjärdedel redan nästa år. Kristdemokraternas förslag till anslagsminskning kan även ifrågasättas mot bakgrund av att upphandlingsverksamhet inom IT- och teleområdet av motionärerna föreslås föras över till Kammarkollegiet från Statskontoret. Finansutskottet avstyrker motionärernas förslag och biträder regeringens förslag till anslagsberäkning. Förslagen i motion Fi266 (kd) i denna del och Fi257 (c) i denna del avstyrks. 1:7 Nämnden för offentlig upphandling Nämnden för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig upphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och lagenligt. NOU:s verksamhet finansieras i huvudsak med anslag. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:7 Nämnden för offentlig upphandling förs upp med 8,4 miljoner kronor för 2005. Anslaget ökas engångsvis med 350 000 kr för att bl.a. finansiera informationsinsatser avseende antidiskrimineringsklausuler m.m. Motionerna Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi270 att NOU och Konkurrensverket ska slås samman (yrkande 2). Motionärerna påpekar att en sammanslagning skapar en effektivare tillsyn när det gäller kommuners och landstingens sätt att sköta konkurrensen. Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att NOU ska samordnas med och ombildas till en självständig del av Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005 (yrkande 4). De föreslår därför att anslaget halveras på utgiftsområde 2 år 2005. Resterande del, 4 miljoner kronor, förs i stället till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. Motionärerna föreslår vidare att NOU:s anslag förstärks med 3 miljoner kronor. De föreslår således att under Konkurrensverkets anslag ska för NOU:s verksamhet reserveras totalt 11 miljoner kronor per år. Finansutskottets ställningstagande Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna anser att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) bör gå samman med Konkurrensverket. Kristdemokraterna föreslår att NOU:s anslag förstärks med 3 miljoner kronor. Upphandlingskommittén föreslog 2001 att NOU skulle slås samman med Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet. Regeringen behandlade kommitténs förslag i proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om offentlig upphandling och framhöll att det måste finnas en effektiv och ändamålsenlig tillsynsorganisation. Det primära syftet för organisationen ska vara att upphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens principer följs. Finansutskottet (2001/02:FiU12) delade inte regeringens uppfattning utan förordade att en förnyad prövning av NOU:s ställning borde göras med inriktning bl.a. på att ta vara på de fördelar som kan finnas med en kontroll- och tillsynsfunktion via en förvaltningsmyndighet och utvecklingsfunktioner i eventuellt andra former. Riksdagen ställde sig bakom ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd (rskr. 2001/02:324). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2003 att den avsåg att återkomma till frågan om NOU:s organisation i samband med att regeringen tar ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen ska vara utformat. I 2004 års ekonomiska vårpropositions finansplan anförde regeringen bl. a. följande: Ett problem inom offentlig upphandling är hur man ska hantera de offentliga aktörer som inte genomför en upphandling på rätt sätt. Upphandlingskommittén föreslog att det skulle införas en marknadsskadeavgift för att kunna beivra brott mot upphandlingsregler. Syftet med sanktionen är enligt Upphandlingskommittén att komma till rätta med att en upphandlande enhet över huvud taget inte tillämpat LOU och därmed gjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Regeringen ställer sig positiv till en sanktionsavgift som ett sätt att förbättra upphandlingen. Inom EU pågår ett arbete som syftar till att göra EU-sanktionerna beträffande upphandlingar mer effektiva. Sverige kommer i EU-arbetet att stödja ett förslag om att effektiva rättsmedel införs. Enligt kommissionen beräknas ett förslag kunna tas fram under 2005 med syfte att det ska införas inom EU något år senare. Regeringen kommer i början av 2005 att göra en bedömning av om EU:s arbete kommer att tillgodose de svenska kraven. I väntan på denna bedömning avvaktar regeringen med att lägga förslag om en marknadsskadeavgift. Utskottet delar regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2003 om att frågan om NOU:s organisation bör avgöras när regeringen tar ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen ska vara utformat. Utskottet uttalade dock i betänkande 2003/04:FiU2 att det är viktigt att regeringen snarast tar ställning till bl.a. NOU:s organisation och återkommer till riksdagen i denna fråga. Utskottet har alltjämt samma uppfattning. Någon särskild åtgärd från riksdagen är med hänsyn till det arbete som nu pågår inom EU inte nödvändig, varför motionerna avstyrks. Nämndens anslag bör således beräknas i enlighet med förslaget i budgetpropositionen. Förslagen i motionerna Fi270 (fp) yrkandena 2 och 8 i denna del och Fi266 (kd) yrkandena 4 och 5 i denna del avstyrks av utskottet. 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) ska stödja och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen. KKR inrättades i början av 1999. Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men till viss del även med avgiftsintäkter. Verksamheten finansierades 2003 till drygt 20 % med avgifter. Utöver det ramanslag som myndigheten disponerar under utgiftsområde 2, disponerar myndigheten även ett äldreanslag: (1998) D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området under utgiftsområde 14 Arbetsliv. Vid utgången av 2003 var 21,6 miljoner kronor oförbrukade på detta anslag. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd förs upp med 12,7 miljoner kronor för 2005. Det är 192 000 kr mindre än vad som anvisats för innevarande år. Detta är en konsekvens av den slutgiltiga pris- och löneomräkningen som genomförts av anslagen för förvaltningsändamål för 2005 och som redovisades i 2004 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 6.2.1). Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att rådet bör avvecklas och föreslår således att anslaget för 2005 minskas med 6,5 miljoner kronor. Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 att en avveckling av Statens kvalitets- och kompetensråd inleds under 2005 och föreslår således att anslaget för 2005 minskas med 6 miljoner kronor (yrkande 8). Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 en avveckling av myndigheten och att anslaget minskas med 12,8 miljoner kronor (yrkande 5). Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att myndigheten avvecklas och att anslaget minskas med 13 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill alla avveckla KKR. Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår därför att anslaget för nästa år halveras. De båda övriga partierna vill däremot helt avskaffa detta anslag. Mot bakgrund av bl.a. att en stor del av KKR:s verksamhet finansierats med anslagssparandet från äldreanslaget, som förväntas vara förbrukat efter 2005, beslutade regeringen i juli 2003 att en fördjupad prövning skulle göras av KKR. Som ett resultat av denna fördjupade prövning, en fördjupad prövning av Ekonomistyrningsverket (ESV) och förslagen i Internrevisionsutredningen (SOU 2003:93) redovisar regeringen i årets budgetproposition (volym 2, utgiftsområde 2, avsnitt 4.4) bedömningen att man avser att renodla viss verksamhet som ingår i regeringens stabsstöd samt skapa en mer slagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska området. Som ett underlag för slutligt ställningstagande ifråga om utformningen av regeringens stabsstöd avser regeringen att ta fram ett detaljerat förslag till en framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när det gäller verksamhet som i dag bedrivs inom ESV, Statskontoret och KKR. Regeringen aviserar att förändringarna avses träda i kraft senast den 1 januari 2006. Enligt utskottets mening bör man avvakta regeringens förslag innan riksdagen tar ställning till KKR:s framtida uppgifter och organisation. Utskottet är därför inte berett att ändra på regeringens förslag till medelsberäkning för KKR. Motionerna Fi253 (m) i denna del, Fi270 (fp) yrkande 8 i denna del, Fi266 (kd) yrkande 5 i denna del samt Fi257 (c) i denna del avstyrks av utskottet. 1:9 Ekonomiska rådet Ekonomiska rådet, som är knutet till Finansdepartementet, består av sex nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör som adjungerad medlem. Verksamheten är anslagsfinansierad till sin helhet. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslag 1:9 Ekonomiska rådet förs upp med 2, 1 miljoner kronor för 2005, vilket är 0,3 miljoner kronor lägre än anslagsnivån 2004. I anslagsberäkningen ingår en pris- och löneomräkning med 33 000 kr. Övriga anslag har minskat med 350 000 kr jämfört med föregående år. Motionerna Kristdemokraterna bedömer i motion Fi266 att den typ av insatser som rådet bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas (yrkande 5). Centerpartiet uppger i motion Fi257 att partiet tidigare motsatt sig att rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas. Finansutskottets ställningstagande Både Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Ekonomiska rådet avvecklas och att något anslag för detta ändamål inte förs upp i budgeten. Utskottet vill med anledning av detta påminna om att Ekonomiska rådet fungerar som initiativtagare till forskning och som en länk mellan å ena sidan Finansdepartementet och å andra sidan Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forskningen. Ekonomiska rådet ordnar möten och seminarier samt tar initiativ till olika forskningsinsatser. Regeringen anser att dessa insatser har varit betydelsefulla och ändamålsenliga och bidragit till att underlaget för den ekonomiska politiken förbättrats. Rådet har också en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena makroekonomi, modellbyggande och miljöekonomi. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening inte anledning att föreslå att Ekonomiska rådet ska avvecklas. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till anslagsberäkning och avstyrker de i motionerna Fi266 (kd) och Fi257 (c) framförda kraven på avveckling av rådet. 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor Anslaget används bl.a. till medlemsavgifter för de samnordiska institutionerna, kostnader för utgivning av Arbetsgivarverkets författningssamling och uppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens behov inom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och utredningsuppdrag, samt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom det arbetsgivarpolitiska området. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor förs upp oförändrat med knappt 2,5 miljoner kronor för 2005. Vid ingången av 2004 fanns på anslaget 3,4 miljoner kronor i form av anslagssparande. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. 1:11 Statliga tjänstepensioner Anslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner, särskild löneskatt på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av kollektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt beräknade premier som statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 1998 skall betala och som redovisas under inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln motsvarar inte utgifterna på anslaget beroende på att de försäkringsmässigt beräknade premier som redovisas på inkomsttiteln avser beräknade pensionskostnader för aktiv personal för ett visst år medan anslaget belastas med de pensioner som utbetalas samma år. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner förs upp med 8 220 miljoner kronor för 2005. Medelsbehovet för anslaget styrs främst av antalet förmånstagare, medelvärdet av den statliga kompletteringspensionen samt av basbeloppsförändringar. Med anledning av att personalen hos de allmänna försäkringskassorna fr.o.m. den 1 januari 2005 inordnas i det statliga tjänstepensionssystemet tillförs anslaget 367 miljoner kronor genom en överföring från anslaget 19:6 Försäkringskassan på utgiftsområde 10. Finansutskottets ställningstagande Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsberäkning (punkt 9). Politikområdet Finansiella system och tillsyn Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av det finansiella systemet, statsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in- och utlåning samt kassahållning, premiepensionssystemet, internationellt finansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden. I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras med både anslag och andra intäkter. Dit hör Finansinspektionen, Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden. Dessutom ingår den helt avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår den på utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen, vars anslag alltså bereds av kulturutskottet. Målet för politikområdet Det övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med beslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen ska bedrivas effektivt, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt som risker beaktas samt att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt. Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges i propositionen särskilda mål. Delområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar den verksamhet som främst Finansinspektionen och Bokföringsnämnden (BFN) bedriver. Finansinspektionen har som mål för sin verksamhet att bidra till stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella företag samt genom regel- och tillståndsgivning. Inspektionen ska också tillgodose konsumentskyddet i det finansiella systemet genom tillsyn av stabiliteten hos enskilda finansiella institut. Delområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets upplåning och förvaltning av statsskulden. Målet för delområdet har lagts fast i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet för Riksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden samtidigt som risker beaktas. De krav som penningpolitiken ställer ska också beaktas. Delområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden har som mål att verksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt och att garantier ska hanteras inom ramen för garantimodellen. Delområdet omfattar dels de garantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas av Riksgäldskontoret, dels en särskild garanti till Venantius AB samt garantier som följer av Sveriges medlemskap i vissa internationella finansieringsinstitut. Delområdet Övrig finansiell förvaltning omfattar Riksgäldskontorets uppgift som statens internbank, Insättningsgarantinämnden (IGN) och Premiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för Riksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och finansförvaltning i staten. Insättningsgarantinämnden har som mål för sin verksamhet att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar och främja stabiliteten inom det finansiella systemet. Premiepensionsmyndighetens mål är att dess verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och till nytta för pensionsspararna. Delområdet Internationella finansiella institutioner omfattar åtaganden gentemot ett antal internationella kreditinstitut. Dessa institutioners verksamhet har som syfte att stabilisera det finansiella systemet och att främja en ekonomisk utveckling i låntagarländerna. Institutionerna bidrar också med råd och analys på olika beslutsnivåer. Delområdet Tillsyn av spelmarknader omfattar Lotteriinspektionens verksamhet. Målet är att i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen verka för en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel ska värnas och vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. staten, föreningslivet och hästsporten. Revisionens iakttagelser Den årliga revisionen har riktat en anmärkning mot Riksgäldskontoret dels avseende redovisningsbrister, dels avseende ett mindre anslagsöverskridande (Cassa Nova). Övriga årsredovisningar inom politikområdet har bedömts vara i allt väsentligt rättvisande. Området berörs av två rapporter från effektivitetsrevisionen: Premiepensionens första år (RiR 2004:16) Den statliga garantimodellen (RiR 2004:4). 2:1 Finansinspektionen Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn av finansiella företag och marknader. Finansinspektionen anvisas årligen ett ramanslag för täckning av verksamhetens utgifter. Baserat på kostnaderna tar Finansinspektionen ut en obligatorisk årlig avgift från företagen under tillsyn (SFS 2002:1042). Finansinspektionen tar i anslutning till sin marknadsövervakning också ut olika typer av sanktionsavgifter (SFS 2000:1087). Varken inkomster från tillsynsavgifter eller inkomster från sanktionsavgifter disponeras av myndigheten, utan redovisas mot inkomsttitel 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet. Avgifter tas också ut för ansökningar om tillstånd och anmälningar (SFS 2001:911). Från och med 2004 disponerar Finansinspektionen inkomster från dessa avgifter. Därutöver disponerar myndigheten även inkomster till följd av vissa administrativa avgifter från Bokföringsnämnden och Insättningsgarantinämnden. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1 Finansinspektionen förs upp med 178,4 miljoner kronor för 2005. Det är ca 3,2 miljoner kronor mer än vad som anvisats för innevarande år. Av dessa utgör 2,3 miljoner kronor sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget. Motionerna Kristdemokraterna begär i motion Fi266 att regeringen återkommer till riksdagen om en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen, vilket skulle innebära en utvidgning av myndighetens rätt att disponera avgiftsintäkter (yrkande 2). Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Finansinspektionens anslag ska minskas med 20 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare. Finansutskottets ställningstagande Förra året biföll riksdagen regeringens förslag om att Finansinspektionen skulle få tillgodogöra sig inkomsterna från de avgifter inspektionen tar ut vid sin prövning av vissa ansökningar och tillstånd. Kristdemokraternas motionsyrkande om att utvidga myndighetens rätt att disponera avgiftsintäkter avstyrktes. De skäl som då anfördes är fortfarande giltiga, och utskottet finner ingen anledning att för tillfället ompröva Finansinspektionens finansiering och avstyrker därmed motion Fi266 (kd) yrkande 2. När finansutskottet förra året biträdde regeringens förslag om att Finansinspektionen direkt skulle få tillgodogöra sig inkomsterna från avgifter för ansökningar om tillstånd och anmälningar, var utskottet mycket tydligt med att redovisningen av inkomster och utgifter för denna verksamhet skulle ske vid sidan av statsbudgeten så som regleras i 18 § budgetlagen för verksamheter som har full kostnadstäckning. Utfallet för 2003 visar på ett underskott på 8,2 miljoner kronor, vilket indikerar att åtminstone för 2003 har prövningsverksamhetens kostnader belastat Finansinspektionens förvaltningsanslag. Finansutskottet vill med anledning av detta återigen framhålla att prövningsverksamhetens kostnader inte får belasta Finansinspektionens förvaltningsanslag utan helt bestridas med de avgifter som tas ut enligt förordningen (SFS 2001:911). Finansutskottet har vid flera tillfällen (bl.a. i bet. 1998/99:FiU20, bet. 1999/2000:FiU20 och bet. 2000/01:FiU20) uttalat sin syn på regeringens resultatredovisning. I detta sammanhang har utskottet framhållit att anslagsberäkningarna bör göras tydligare och redovisas för riksdagen. När det gäller Finansinspektionens anslag redogör regeringen för ett antal tillskott, justeringar och överföringar över åren som inte går att följa i den tabell där härledningen av anslagsnivån görs. För att tillgodose riksdagens behov av relevant beslutsunderlag, vill utskottet med anledning av detta återigen understryka vikten av tydlighet i anslagsberäkningar vilket också kräver att motiven för regeringens bedömning och slutsatser framgår tydligt. Med detta är utskottet berett att ställa sig bakom regeringens förslag till medelsberäkning och avvisar Centerpartiets förslag om en minskning av anslaget. 2:2 Insättningsgarantinämnden Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs upp med 7,5 miljoner kronor för 2005. De institut som omfattas av insättningsgarantisystemet och investerarskyddet ska också svara för finansieringen av dessa båda system. Ett belopp motsvarande anslaget till IGN avräknas från avgiftsinkomsterna och redovisas mot inkomsttitel. Under 2004 uppgår anslaget till 5 557 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- och övriga förvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka omkostnader i upplåningen och låneförvaltningen samt kostnader för statens internbank. Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader förs upp med 265,6 miljoner kronor för 2005. Detta är 4,2 miljoner kronor mer än vad som anvisats för innevarande år. Av dessa utgör knappt 3 miljoner kronor sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget och resten medel som tidigare tillfälligt omfördelats under 2004. Motionerna Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att anslaget ska minska med 13 miljoner kronor mot bakgrund av ett relativt högt anslagssparande och en av motionärerna bedömd effektiviseringspotential (yrkande 5). Centerpartiet framhåller i motion Fi265 att partiets budgetalternativ leder till att statsskulden amorteras snabbare, vilket enligt motionärerna torde minska belastningen på förvaltningskostnaderna. De räknar därför med att kunna minska anslaget med 76 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Anslagssparandet vid utgången av 2003 uppgick till 30,3 miljoner kronor, vilket var betydligt mindre än året innan då anslagssparandet uppgick till 65,9 miljoner kronor. Detta var resultatet av att regeringen våren 2003 beslutade om en indragning av en stor del av anslagssparandet. Det återstående anslagssparandet skulle bl.a. finansiera en större IT-investering avsedd som stöd till sparformen Riksgäldsspar. Enligt vad utskottet erfarit kommer systemförbättringsprojektet att vara klart under 2005. Anslagssparandet förväntas minska till ca 13 miljoner kronor vid utgången av 2004 och till ca 1 miljon kronor vid utgången av 2005. Utskottet avvisar mot denna bakgrund Kristdemokraternas förslag till minskning av anslaget. Finansutskottet vill i sammanhanget framhålla att utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande år ska tas upp som immateriell anläggningstillgång enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2 §) och att finansieringen ska ske på samma sätt som för materiella anläggningstillgångar. Enligt kapitalförsörjningsförordningen (5 § )så ska anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Vad utskottet här framhållit innebär således att utskottet biträder regeringens förslag och förutsätter att Riksgäldskontorets låneram även omfattar det systemförbättringsprojekt som förväntas vara klart under 2005. Vad beträffar Centerpartiets besparingsförslag vill utskottet hänvisa till vad som anfördes när motsvarande besparingsförslag framfördes förra året. Det är inte i första hand Riksgäldskontorets förvaltningsanslag som påverkas av en eventuell ökning eller minskning av statsskulden, utan detta slår främst mot de provisionskostnader Riksgäldskontoret har för upplåningen och skuldförvaltningen. Dessa kostnader redovisas emellertid inte i detta sammanhang utan finns uppförda på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning och avvisar Centerpartiets förslag till minskning av Riksgäldskontorets anslag. 2:4 Bokföringsnämnden Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med 8,2 miljoner kronor för 2005. Nivån är - förutom en mindre pris- och löneomräkning - densamma som i år. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner förs upp med 56 miljoner kronor för 2005. På anslaget fanns vid ingången av 2004 ett anslagssparande på 4,7 miljoner kronor. Sverige ska enligt tidigare beslut medverka i en höjning av grundkapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och teckna andelar motsvarande 228 miljoner euro. Av detta belopp ska sammanlagt 22,5 % betalas in i åtta lika stora poster fördelade på lika många år. Varje sådan årlig post uppgår således till 6,4 miljoner euro, eller ca 59 miljoner kronor. Från anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift i Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget kan också belastas om garantier till internationella finansieringsinstitut behöver infrias. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. 2:6 Avsättning för garantiverksamhet Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Avsättning för garantiverksamhet förs upp med 1,4 miljoner kronor för 2005. Anslaget avser garantiavgift för Sveriges Hus i Sankt Petersburg, där subventionsinslaget beräknas uppgå till 1,4 miljoner kronor per år. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. 2:7 Finansmarknadsrådet Propositionen Regeringen föreslår att ett finansmarknadsråd bör inrättas. Rådets interna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten. Under 2005 bör en finansiering om 1 miljon kronor anvisas på statsbudgeten. Medel som tillförs Finansmarknadsrådet (FMR) på statsbudgeten möjliggörs via en omfördelning inom utgiftsområdet. En väl fungerande finansiell sektor spelar en central roll i ekonomin och är en förutsättning för en god tillväxt. För den samlade ekonomin och tillväxten är det viktigt att denna verksamhet fungerar väl och ett viktigt led i detta är att utveckla kunskapsutbytet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Ett forum för en diskussion kring finansmarknadsfrågor mellan regeringen, myndigheter, marknadsaktörer och forskare utgör en viktig del av kunskapsutbytet inom området. Motsvarigheter finns i dag på det ekonomiska området (Ekonomiska rådet) och skatteekonomiska området (Nordiskt skattevetenskapligt forskningsråd). Ett finansmarknadsråd bör, utifrån både samhällets grundläggande skyddsbehov av stabilitet och konsumentskydd samt behovet av en konkurrenskraftig och tillväxtskapande finansiell sektor, identifiera utvecklingstendenser och kritiska faktorer av betydelse för den finansiella sektorns funktion och utveckling, analysera och utvärdera den nationella och internationella politiken på finansmarknadsområdet samt ge råd åt regeringen och andra myndigheter, särskilt kring långsiktiga strategiska frågor. FMR bör årligen lämna en rapport som kartlägger utvecklingstendenser och kritiska faktorer, analyserar och utvärderar nationellt och internationellt förd politik samt föreslår en strategisk färdriktning för framtida politik på finansmarknadsområdet. Rådet bör också kunna knyta till sig externa skribenter samt arrangera möten, seminarier och konferenser. FMR bör bestå av ett antal ledamöter som aktivt ska stödja det löpande arbetet och några adjungerade medlemmar från relevanta myndigheter. Till rådet bör också knytas ett sekretariat, och ledamöterna bör utses av regeringen. De adjungerande medlemmarna bör utses av respektive myndighet. Andra offentliga instanser som har intresse av den verksamhet som FMR ska bedriva bör ges möjlighet att på olika sätt bistå verksamheten genom stöd till den externt inriktade verksamheten. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet biträder regeringens förslag till medelsberäkning för ett finansmarknadsråd. 90:1 Riksrevisionen Budgetpropositionen Riksrevisionen inrättades den 1 juli 2003. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av den statliga verksamheten. Verksamheten finansieras med två anslag, dels det nu aktuella anslag 90:1 Riksrevisionen, dels anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (behandlas av utrikesutskottet i bet. 2004/05:UU2). Riksrevisionens styrelse föreslår att anslaget 90:1 Riksrevisionen för 2005 ska uppgå till 278 149 000 kr (punkt 13 i propositionen). Styrelsen föreslår också att Riksrevisionen 2005 bemyndigas ta upp lån i Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 50 miljoner kronor (punkt 10). För 2005 bör vidare Riksrevisionen enligt styrelsen beviljas en anslagskredit på 3 % av anslagsbeloppet (punkt 11) och en räntekontokredit som uppgår till högst 32 miljoner kronor (punkt 12). All årlig revision som Riksrevisionen utför är avgiftsfinansierad och avgifterna tillförs statsbudgeten på inkomsttitel 2558. För 2005 anger Riksrevisionen att intäkterna budgeteras till 122 miljoner kronor. Riksrevisionens styrelse tar upp ett par frågor i budgetpropositionen. Styrelsen erinrar om att finansutskottet i samband med behandlingen av anslagen för 2004 framhöll att det får anses som självklart att Riksrevisionen bör lägga fram förslag till tydliga och lätt avläsbara mål för den egna verksamheten samt hur dessa bör kunna följas upp så att riksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda mål har uppnåtts (bet. 2003/04:FiU2 s. 43). Styrelsen noterar med tillfredsställelse att det inom Riksrevisionen under våren 2004 inletts ett arbete med att utveckla mål- och resultatindikatorer för verksamheten med utgångspunkt i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. I verksamhetsplanen har således vissa operativa mål lagts fast för revisionsgrenarna. Styrelsen anser det viktigt att utvecklingsarbetet inom Riksrevisionen fortsätter så att kostnader, prestationer och resultat för de olika verksamhetsgrenarna kan redovisas på ett lättillgängligt sätt redan i årsredovisningen för 2004. Styrelsen bedömer att Riksrevisionen 2005 bör ges samma finansiella förutsättningar att bedriva sin verksamhet som under 2004. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det finansutskottet som svarar för att revision sker av Riksrevisionen. Av utskottets betänkande hösten 2003 (bet. 2003/04:FiU2) framgår att kostnaderna ska belasta Riksrevisionen som därvid ska kompenseras med anslagsmedel motsvarande kostnaderna för den externa revisionen. Styrelsen anser att denna kompensation bör avse kostnaderna för den externa revisionen fr.o.m. räkenskapsåret 2003. Eftersom kostnaden för närvarande inte är känd förutsätter styrelsen att finansutskottet i sin beredning av anslaget tar hänsyn till denna tillkommande kostnad. Riksrevisionens styrelse har inhämtat riksdagsförvaltningens yttrande över Riksrevisionens budgetunderlag. Riksdagsstyrelsen konstaterar i sitt yttrande att budgetunderlaget i allt väsentligt upprättats i enlighet med de av styrelsen utfärdade planeringsanvisningarna. Motionen Kristdemokraterna anför i motion Fi266 att till Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket anslogs år 2002 184,4 miljoner kronor. Det innebär att, även om man tar hänsyn till pris- och löneomräkningar från år 2002 till 2004, kostnaden för Riksrevisionen är ca 70 miljoner kronor högre än för de två tidigare myndigheterna tillsammans. Motionärerna bedömer att Riksrevisionen, som bl.a. har ansvar för att granska effektiviteten i statsförvaltningen, själv bör ha möjlighet att klara ett effektiviseringskrav på ca 3,7 % år 2005, eller 10 miljoner kronor. Anslaget bör således minska med 10 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Utskottet vill erinra om att Riksrevisionen är helt anslagsfinansierad till skillnad från Riksrevisionsverket som erhöll medel också genom avgifter för den årliga revisionen. Avgifterna för den årliga revisionen redovisas fr.o.m. 2004 mot statsbudgetens inkomstsida. Vidare har Riksrevisionen ett utvidgat revisionsmandat. I beräkningen av anslaget ingick dessutom en resursförstärkning på drygt 10 miljoner kronor för effektivitetsrevisionen utöver det effektiviseringsutrymme som sammanslagningen av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket förväntades skapa. Riksrevisionens styrelse tar upp frågan om kostnaden för den externa revisionen av Riksrevisionen. Kostnaden kan beräknas uppgå till 170 000 kr för räkenskapsåret 2003 och 240 000 kr per år för räkenskapsåren 2004 och 2005. För år 2005 motsvarar det 0,09 % av Riksrevisionens anslag om 278 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att denna kostnad kan rymmas inom det föreslagna anslaget. Utskottet välkomnar att det inom Riksrevisionen inletts ett arbete med att utveckla mål- och resultatindikatorer för verksamheten med utgångspunkt i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. Utskottet förutsätter att Riksrevisionen för riksdagen kommer att redovisa i vilken utsträckning målen nåtts. Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om anslag (punkt 13). Motionen om annat anslagsbelopp avstyrks således. Vidare tillstyrks propositionens övriga förslag rörande Riksrevisionen (punkterna 10-12). I april 2004 höll finansutskottet en offentlig utfrågning med de tre riksrevisorerna med anledning av uppgifter som förekommit i medierna om Riksrevisionen om brister i den interna kontrollen och i ekonomiadministrationen. En utskrift av utfrågningen bifogas detta betänkande (bilaga 4). Riksrevisionens årsredovisning för andra halvåret 2003 (redog. 2003/04:RRS2) behandlas i utskottets betänkande 2004/05:FiU14. 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt (prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265). Försöket med trängselskatt är planerat att genomföras i Stockholms kommun under det andra halvåret av 2005 och de första sju månaderna 2006. Propositionen Som aviserades redan i proposition (prop. 2003/04:145) om förslag till lag om trängselskatt föreslår regeringen att ett nytt ramanslag 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm förs upp på statsbudgeten för att täcka såväl statens som Stockholms kommuns och AB Storstockholms Lokaltrafiks kostnader för försöket. Anslaget får användas för att finansiera t.ex. den extra satsning på kollektivtrafik som genomförs i samband med försöket, ökade kostnader inom vissa av de myndigheter som blir berörda samt kostnaderna för de portaler som ska sättas upp vid skattebelagda passager och för att löpande utvärdera försöket utifrån en rad olika aspekter. Regeringen föreslår att ramanslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm förs upp med 1,69 miljarder kronor för 2005. För 2006 har anslaget beräknats till 860 miljoner kronor och för 2007 till 770 miljoner kronor. Motionerna De fyra borgerliga partierna avvisar regeringens förslag och föreslår att inte några medel ska anvisas för försöket med trängselskatt i Stockholm i konsekvens med att partierna tidigare motsatt sig införandet av trängselskatt. Förslagen framförs av Moderata samlingspartiet i motion Fi253, Folkpartiet liberalerna i motion Fi270, Kristdemokraterna i motion Fi266 och Centerpartiet i motion Fi257. Finansutskottets ställningstagande I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag om att trängselskatten ska införas. Det utskottet nu ska ta ställning till handlar om fördelningen av utgifterna på anslag inom utgiftsområde 2. I enlighet med vad finansutskottet förutsatte i sitt yttrande FiU4y till skatteutskottet med anledning av behandlingen av regeringens proposition om trängselskatter har regeringen i budgetpropositionen fört upp ett särskilt anslag för försöket med trängselskatt i Stockholm. Utskottet förutsatte även att regeringen i budgetpropositionen skulle återkomma med en beräkning av den kommande budgetbelastningen till följd av ersättning för kostnader i samband med försöket. Regeringen har föreslagit att anslaget för 2005 skall uppgå till 1,69 miljarder kronor men preciserar inte närmare hur kostnaderna fördelar sig på de ändamål man avser använda anslaget till. För 2006 och 2007 anges att i beloppen även ingår den återföring som ska göras till regionen av kollektivtrafiksatsningar. Regeringen bedömer att det belopp som ska ersättas inte överstiger 1, 63 miljarder kronor för de två åren, men kan i dagsläget inte exakt bedöma hur stora belopp som ska ersättas. Med detta ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till medelsberäkning och avstyrker de framförda kraven i motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp), Fi266 (kd) och Fi257 (c) på att avveckla anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. Översyn av myndigheternas uppdrag Utskottets förslag i korthet Mot bakgrund av de förändringar av regeringens stabsorganisation som aviseras i propositionen avstyrker finansutskottet ett motionsyrkande om en översyn av ansvarsfördelningen mellan utgiftsområdets myndigheter. Jämför reservation 1 (fp). Motionen I motion Fi270 (fp) anförs att det finns flera myndigheter inom utgiftsområde 2 vars arbetsuppgifter överlappar varandra och att det vore möjligt att nå betydande effektivitetsvinster genom ökad samordning. Motionärerna anser därför att en översyn måste göras för att åstadkomma en bättre samordning och ge tydligare uppdrag till myndigheterna (yrkande 1). Finansutskottets ställningstagande Regeringen anser i propositionen att man anser att det är motiverat att stabsorganisationen får delvis nya uppgifter och en ny struktur. Stabsresurserna bör koncentreras till ett fåtal myndigheter med tydliga ansvarsområden. Regeringen anser också att det är angeläget att skapa en myndighet som på regeringens uppdrag har ett renodlat utrednings, uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Regeringen avser att ta fram ett detaljerat förslag till framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när det gäller verksamhet som i dag bedrivs av Statskontoret, ESV och KKR med sikte på att förändringarna ska vara i kraft den 1 januari 2006. Utskottet välkomnar detta arbete och anser inte att någon ytterligare översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar är motiverad. Yrkandet i motion Fi270 (fp) avstyrks. Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn Utskottets förslag i korthet Utskottet anser att god etik måste genomsyra den finansiella sektorn. Mot bakgrund av att det pågår ett omfattande arbete med sådana frågor avstyrker utskottet motionärernas yrkanden. Jämför reservation 2 (kd). Propositionen Det övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med beslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast: att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen ska bedrivas effektivt, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt som risker beaktas samt att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt. Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges i propositionen särskilda mål. Motionen Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att målet för politikområdet Finansiella system och tillsyn ska kompletteras (yrkande 1). Affärsetik samt allmänhetens och de finansiella aktörernas förtroende bör betonas mer i de övergripande målformuleringarna. Motionärerna vill därför bygga ut målformuleringarna för två av politikområdets delmål på följande sätt (med motionärernas tillägg kursiverat): att det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad affärsetik, och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och stärka allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella sektorn, Motionärerna anser vidare att förtroendet för finansmarknaden måste stärkas. Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter blir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Förtroende kan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via normer och självreglering i branschen. Motionärerna anser att det i Sverige brister på alla områden (yrkande 3). Finansutskottets ställningstagande Hösten 2003 behandlade finansutskottet ett motsvarande yrkande om förändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn (bet. 2003/04:FiU2). Utskottet skrev då: En god etik och en väl utvecklad moral är självklart något som måste genomsyra såväl den finansiella sektorn som övrigt privat och offentligt näringsliv. Att svenska folket har förtroende för aktörerna i det privata och offentliga näringslivet är en avgörande faktor för en hög tillväxt och en stabil ekonomisk utveckling. Utskottet har emellertid svårt att se att de tillägg som Kristdemokraterna föreslår på ett avgörande sätt skulle bidra till att förtydliga den politiska ambition som finns inom området Utskottet vidhåller denna uppfattning. Finansutskottet har även tidigare behandlat motsvarande motionsyrkande om förtroendet för finansmarkanden i betänkande 2003/04:FiU15. Finansutskottet avstyrkte då yrkandet med motiveringen att det pågick ett arbete inom bl.a. utredningsväsendet som syftade till att värna om stabiliteten i det finansiella systemet, trygga ett gott konsumentskydd och lägga grunden för en sund konkurrens. I budgetpropositionen för 2005 redovisar regeringen att detta arbete fortsätter. Betänkandet från Marknadsmissbruksutredningen (SOU 2004:69) har överlämnats till regeringen. Utredningen behandlar frågor om insiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan. Förslagen innebär bl.a. att det straffbara området utvidgas samt att möjligheterna att upptäcka och beivra marknadsmissbruk förbättras. Regeringen planerar att lämna förslag till nya bestämmelser i en proposition under 2005. Vidare har Förtroendekommissionen lämnat sitt slutbetänkande, vars förslag för närvarande remissbehandlas. Kommissionen föreslår bl.a. att Finansinspektionen ges huvudansvaret för konsumentfrågorna inom det finansiella området. Förslag till nya bestämmelser för försäkringsförmedling har utarbetats (Ds 2004:10), och de planeras att genomföras under 2005. Förslagen innebär bl.a. att försäkringsförmedling bara får bedrivas efter tillstånd och registrering. En utredning ser för närvarande över frågor som rör värdepappersprospekt (dir. 2004:41). Arbetet avser de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en börs eller marknadsplats. En genomgripande översyn pågår också av de associationsrättsliga reglerna för försäkringsföretag (dir. 2003:125) i syfte att ta fram förslag till en modern, tydlig och enhetlig reglering för de olika associationsformerna som finns i dag. Förslagen skall överlämnas senast i augusti 2005. Därutöver har även en ny fondlagstiftning trätt i kraft om investeringsfonder, vars syfte är att säkerställa ett gott konsumentskydd för fondspararna. Det pågår således omfattande arbete med frågor kring den finansiella marknaden, inte minst ur förtroende- och konsumentskyddsperspektiv. Utskottet avstyrker därmed motion Fi266 (kd) yrkandena 1 och 3. Statens personadressregisternämnd Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämnden, som innebär att riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens personregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig myndighet (yrkande 2, avsnitt 11.3). Till och med utgången av 2004 svarar Statskontoret för kanslifunktionen för SPAR. I samband med att myndigheten Statens personadressregisternämnd (SPAR) inrättades, beslutade riksdagen (prop. 1984/85:225, bet. 1984/85:FiU4, rskr. 1985/86:215) att nämnden skulle vara administrativt knuten till Statskontoret. En utredare har prövat förutsättningarna för att samordna SPAR med annan behandling av personuppgifter i staten och föreslagit att nämnden inte längre bör vara administrativt knuten till Statskontoret. Regeringen föreslår att regeringen i framtiden får besluta om till vilken myndighet SPAR-nämnden ska vara administrativt knuten. Regeringen avser att, i enlighet med utredarens förslag, låta nämnden samordnas med liknande statlig behandling av personuppgifter inom folkbokföringsverksamheten på Skatteverket. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens personregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig myndighet (yrkande 2, avsnitt 11.3). Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet ställer sig bakom regeringens förslag angående SPAR-nämndens organisatoriska anknytning och tillstyrker därmed propositionens yrkande 2 inom utgiftsområde 2. Fortifikationsverket Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för Fortifikationsverket samt förslaget att verkets låneram för investeringar i mark, anläggningar och lokaler under 2005 ska vara 6 525 miljoner kronor. Propositionen Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Fortifikationsverket som redovisas i avsnitt 11.13 i propositionen (punkt 6). Vidare föreslås att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler 2005 ska vara 6 525 miljoner kronor (yrkande 4). I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för Fortifikationsverket. Tabell 3 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2003-2007 Miljoner kronor Utfall2003 Prognos2004 Budget2005 Beräknat2006 Beräknat2007 Nybyggnad 315 195 450 550 550 Ombyggnad 568 500 450 450 450 Anskaffning 5 Summa 883 700 900 1 000 1 000 Betalplan 151 95 130 100 130 Lån 732 587 770 900 870 Förskottshyra 18 Summa finansiering 883 700 900 1 000 1 000 Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket. Därmed tillstyrker utskottet propositionens yrkanden 4 och 6. Statens fastighetsverk Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk samt förslaget att verkets låneram för investeringar i fastigheter 2005 ska vara 10 miljarder kronor. Propositionen Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Statens fastighetsverk som redovisas i avsnitt 11.12 i propositionen (punkt 5). Vidare föreslås att Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter ska vara 10 miljarder kronor (yrkande 3). I budgetpropositionen (utg.omr. 2, tabell 11.29) redovisas följande investeringsplan för Fastighetsverket. Tabell 4 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2003-2007 Miljoner kronor Utfall2003 Prognos2004 Budget2005 Beräknat2006 Beräknat2007 Inrikes 487 1 357 2 313 562 530 Utrikes 19 52 187 548 57 Mark 13 13 18 19 13 Summa 519 1 422 2 518 1 129 600 Finansiering med lån 519 1 422 2 518 1 129 600 Pågående projekt 519 1 422 587 212 160 Blåmannen 21 999 172 133 Nya större projekt för prövning 1 931 917 440 Försäkringskassans fastigheter 1 580 Regeringsbyggnader 6 7 22 70 180 Färingsö och Svartsjö 38 6 Botanhuset 2 1 5 31 Tekniska museet 22 Ambassad i Hanoi 1 15 50 I regeringens förslag till omorganisation av socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:152) ingår att staten från den 1 januari 2005 föreslås överta de fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som försäkringskassorna äger. Inför övertagandet ska fastigheterna inventeras och värderas. Beloppet på 1 580 miljoner kronor som anges i tabellen är en mycket preliminär uppskattning av dessa fastigheters värde. Projektet avseende fastigheten Blåmannen 21 avser Postens f.d. huvudkontor på Vasagatan i Stockholm, som kommer att iordningställas för Regeringskansliets behov. Vidare kommer den sedan länge planerade renoveringen och ombyggnaden av regeringsbyggnader att påbörjas under 2004 och 2005. Vad gäller utrikes fastigheter pågår en utredning om en gemensam ambassadanläggning för Sverige och Norge i Hanoi, Vietnam. Finansutskottets ställningstagande Vid behandlingen av investeringsplanen för Statens fastighetsverk som lämnades i budgetpropositionen hösten 2003 riktade utskottet kritik mot redovisningen. Utskottet ansåg att om riksdagens godkännande av Fastighetsverkets investeringsplan ska fylla ett meningsfullt syfte måste bakgrundsbeskrivningen till beslutet vara så utformad att det tydligt framgår hur investeringskostnaderna varje år fördelar sig på olika större projekt samt vilka omständigheter som förklarar eventuella avvikelser från tidigare redovisade planer. Avsikten var inte att riksdagen skulle ta ställning till varje enskilt projekt, utan att den fördjupade redovisningen skulle vara att förse riksdagen med ett bredare beslutsunderlag. Utskottet förutsatte att regeringen i kommande års budgetpropositioner skulle fördjupa presentationen av Fastighetsverkets investeringar i fastigheter. Utskottet kan nu konstatera att redovisningen av investeringsplanen har förbättrats så att den ger ett fylligare underlag för riksdagens ställningstagande. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Statens fastighetsverk. Därmed tillstyrker utskottet propositionen, yrkandena 3 och 5. Premiepensionsmyndigheten Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor för att tillgodose PPM:s behov av likviditet i handeln med fondandelar. Därmed tillstyrker utskottet propositionens yrkande 7. Propositionen Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess verksamhet är inte anslagsfinansierad. Utgifterna för PPM:s administration täcks dels med avgifter från pensionsspararna, dels med lån i Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar. Avgiften får högst uppgå till 0,3 % per år av de sammanlagda tillgodohavandena på pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas uppgå till 331 och 336 miljoner kronor för 2004 respektive 2005. I propositionen (avsnitt 19.8) föreslås att regeringen för 2005, i likhet med 2004, ska bemyndigas att tilldela Premiepensionsmyndigheten (PPM) en särskild, rörlig kredit i Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor för att tillgodose PPM:s behov av likviditet i handeln med fondandelar (yrkande 7). Krediten ska användas för att täcka ojämna likviditetsflöden i denna handel. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor. Därmed tillstyrker utskottet propositionens yrkande 7. Premiepensionens efterlevandeskydd Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till senareläggning av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (punkt 1). Enligt lag ska Premiepensionsmyndigheten (PPM) inom ramen för premiepensionssystemet erbjuda pensionssparare möjlighet att under tiden före pension teckna ett efterlevandeskydd för sin familj. PPM har gjort en bedömning av den ekonomiska risken i detta efterlevandeskydd och funnit att riskerna för ett betydande ekonomiskt underskott för skyddet är så stora att det finns anledning att, innan reglerna börjar tillämpas, utreda om och i så fall på vilka villkor ett sådant efterlevandeskydd bör erbjudas inom premiepensionssystemet. Riksdagen har därför beslutat att skjuta på införandet av ett efterlevandeskydd. Det senaste beslutet om senareläggning innebär att skyddet ska träda i kraft den 1 januari 2005. Regeringen delar alltjämt bedömningen att det råder stor osäkerhet om de ekonomiska konsekvenserna av efterlevandeskyddet i dess nuvarande utformning. Det fordras således ytterligare tid för att arbeta fram förslag till nya bestämmelser för ett modifierat skydd och starten för premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid bör därför ytterligare senareläggas två år (punkt 1). Som en följd av detta bör också den "extra" möjlighet för pensionssparare som fyllt 50 år att gå in i efterlevandeskyddet när systemet startar flyttas fram till början av 2007. Förslaget har beretts med Genomförandegruppen (arbetsgruppen med representanter för de riksdagspartier - s, m, fp, kd och c - som står bakom pensionsöverenskommelsen från 1994). Finansutskottets ställningstagande Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till senareläggning av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (utg.omr. 2, punkt 1). Försök med trängselskatt i Stockholm Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker ett bemyndigande för regeringen att ingå avtal om ersättning för försöket med trängselskatt i Stockholm t.o.m. utgången av mars 2007. Jämför särskilt yttrande 5 (m, fp, kd, c). I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag att få ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatt i Stockholm. Försöket med trängselskatt är planerat att genomföras i Stockholms kommun under det andra halvåret av 2005 och de första sju månaderna 2006. Propositionen Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att regeringen får ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting eller AB Storstockholms Lokaltrafik om ersättning från staten för eventuella kostnader som dessa har för försöket med trängselskatt liksom för den extra kollektivtrafiksatsningen under försöket samt för en eventuell avveckling av verksamheten m.m. (punkt 8). Regeringen föreslår att avtalen får avse tiden t.o.m. den 31 mars 2007. Visserligen kommer försöket med trängselskatt i Stockholms kommun att avslutas den 31 juli 2006, men den extra kollektivtrafiksatsningen kommer att fortsätta t.o.m. den 31 december 2006. Vidare kan avvecklingskostnader uppstå. Vilka kostnader som ska ersättas och med vilka belopp ersättningen ska utgå bör regleras i avtal mellan staten och Stockholms kommun och Stockholms läns landsting eller SL. Regeringen bör därför få rätt att ingå sådana avtal. För att täcka eventuella avvecklingskostnader m.m. bör bemyndigandet avse tiden fr.o.m. den 1 augusti 2006 t.o.m. den 31 mars 2007. Finansutskottets ställningstagande Regeringen föreslår att det bemyndigande som tidigare tidsbegränsats t. o.m. utgången av juli 2006 ska förlängas t.o.m. utgången av mars 2007. Anledningen är bl.a. att täcka eventuella avvecklingskostnader för försöket. Anslagskonsekvenserna av försöket med trängselskatt i Stockholm har behandlats tidigare i detta betänkande, men utskottet vill förtydliga att eventuella avvecklingskostnader för försöket inte är utöver de medel som beräknats för 2006 och 2007. Finansutskottet bifaller därmed regeringens förslag om att ingå avtal om ersättning för Stockholms kommuns och Stockholms läns landstings eller AB Storstockholms Lokaltrafiks kostnader t.o.m. utgången av mars 2007. Riksrevisionens regionala organisation Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslaget om den regionala organisationen av Riksrevisionen. Lars Lilja och Karl Gustav Abrahamsson (s) erinrar i motion Fi243 om principerna för lokalisering av statlig verksamhet. Enligt principerna är bl.a. omlokalisering, men kanske framför allt decentralisering, viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling. Riksrevisionen, som bildades den 1 juli 2003, är i huvudsak lokaliserad till Stockholm. Drygt en fjärdedel av personalen eller ca 70 personer finns dock i Jönköping, Karlstad och Uppsala. Motionärerna anför att Riksrevisionen själv beslutar om sin regionala indelning. Men de principer för lokalisering av statlig verksamhet som riksdagen sedan lång tid tillbaka uttalat sig för gäller givetvis även för denna myndighet. Riksrevisionen bör genomföra en analys av den regionala strukturen. Det finns därvid anledning att särskilt överväga om någon avdelning eller del av avdelning i Stockholm bör lokaliseras till t.ex. Umeå. Från såväl effektivitetssynpunkt som från regionalpolitisk synpunkt vore en flyttning av någon avdelning eller del av avdelning i Stockholm till Umeå motiverad. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om vad som i motionen anförs om vikten av en översyn av den regionala organisationen. Finansutskottets ställningstagande Utskottet vill erinra om sitt uttalande att regeringen vid lokalisering av såväl nya som redan befintliga myndigheter, i större utsträckning än vad som tidigare varit fallet, på ett mer principiellt plan bör överväga att lägga myndigheter utanför Stockholmsområdet (bet. 2003/04:FiU2, s. 53). Det är också en uppfattning som såväl riksdagen som företrädare för regeringen gett uttryck för vid flera tillfällen. I årets budgetproposition upprepar regeringen ställningstagandet att det är viktigt att myndigheternas lokalisering får en större spridning över landet (prop. 2004/05:1, utg.omr. 19, s. 18). Enligt 5 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det riksrevisorerna som gemensamt beslutar om verksamhetens inriktning och organisation, arbetsordning och de ekonomi- och personaladministrativa föreskrifter som ska gälla för den egna verksamheten och som inte ska beslutas av riksdagsförvaltningen. Riksrevisionen har sex avdelningar som är delade mellan Stockholm å ena sidan och Karlstad, Jönköping eller Uppsala å den andra sidan. Även om det är riksrevisorerna som beslutar om Riksrevisionens organisation vill utskottet framhålla att också Riksrevisionen bör följa de riktlinjer om lokalisering av statliga myndigheter som riksdag och regering ställt sig bakom. Utskottet förutsätter således att Riksrevisionen vid överväganden om den regionala organisationen följer dessa riktlinjer. Något tillkännagivande är inte påkallat och motion Fi243 (s) avstyrks därmed. SCB:s uppdragsverksamhet Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionerna med motiveringen att det till följd av Riksrevisionens rapport om SCB:s uppdragsverksamhet påbörjats ett arbete med att förbättra informationen om och redovisningen av SCB:s avgiftsfinansierade verksamhet. Jämför reservation 3 (m, fp). Motionerna I motion Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) anförs att Statistiska centralbyråns (SCB) myndighetsuppgifter bör begränsas och avgiftsfinansieringen öka. Vidare föreslår motionärerna att SCB ges i uppdrag att göra en klar uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den intäktsfinansierade verksamheten, i linje med de förslag som presenteras i Riksrevisionens (RiR) rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) (yrkandena 1 och 2). I motion Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (fp) konstateras att RiR i sin rapport om SCB:s uppdragsverksamhet rekommenderar regeringen att förtydliga SCB:s uppdrag, att skapa bättre förutsättningar för insyn i uppdragsverksamheten, att klargöra vilka principer som ska gälla för SCB:s prissättning samt att följa upp och kontrollera avgiftssättningen och att verksamheten bedrivs med full kostnadstäckning. Motionärerna menar vidare att regeringen i budgetpropositionen underlåtit att efterkomma RiR:s rekommendationer. Att inte underrätta riksdagen om vilka åtgärder regeringen avser att vidta med anledning av RiR:s rapport är klandervärt, enligt motionärerna (yrkande 1-3). Finansutskottets ställningstagande RiR granskar i sin rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) SCB:s avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet. Rapporten överlämnades till regeringen och RiR:s styrelse den 22 april 2004. Styrelsen beslutade i augusti 2004 att lägga rapporten till handlingarna. Kortfattat är slutsatserna i RiR:s rapport att insynen i SCB:s uppdragsverksamhet är begränsad vad gäller t.ex. verksamhetens innehåll, vilka kostnader som belastar den, hur verksamheten prissätts samt vilket ekonomiskt resultat olika typer av uppdragstjänster visar. I rapporten uppmanas regeringen att bl.a. definiera det statliga åtagandet i SCB, förtydliga SCB:s uppdrag, se över och förtydliga kraven på information om uppdragsverksamheten samt klargöra vilka principer som ska gälla för myndighetens prissättning. I slutet av maj 2004 överlämnade SCB ett yttrande över rapporten till Finansdepartementet. I yttrandet uppger SCB att den med anledning av rapporten avser att öka informationen om uppdragsverksamheten i årsredovisningen. Bland annat ska intäkter och kostnader avseende SCB:s produktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter särredovisas. SCB ska också bli tydligare i redovisningen av satsningarna på marknadsföring och produktutveckling. Vidare anger SCB att det pågår en översyn av rutinerna för diarieföringen av uppdrag. När det gäller prissättningen uppger SCB att myndigheten ska uppmärksamma de eventuella risker för avvikelser från centrala riktlinjer för prissättning av uppdrag som kan finnas i SCB:s decentraliserade organisation. I budgetpropositionen för 2005 volym 2 anger regeringen att den med anledning av RiR:s rapport kommer att överväga att förtydliga uppdraget till SCB, både vad gäller de uppgifter eller tjänster som ska finansieras med anslag och de uppgifter eller tjänster som ska finansieras med avgifter. Regeringen ska också överväga att förtydliga kraven på information om uppdragsverksamheten, genom t.ex. mer precisa återrapporteringskrav i regleringsbrevet. Utifrån redovisningen ovan konstaterar utskottet att det med anledning av RiR:s rapport påbörjats ett arbete i såväl Regeringskansliet som i SCB. Utskottet finner därför ingen anledning att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av förslagen i motionerna. Utskottet avstyrker därmed motionerna Fi221 (m) och Fi267 (fp). Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motioner om försäljning av SBAB och Vasakronan AB bl.a. med motiveringen att bolagen bidrar till konkurrens och mångfald på sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar god avkastning. Utskottet avstyrker även en motion om försäljning av AB Svenska Spel med motiveringen att spelpolitiken ligger fast, dvs. en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former och att överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Jämför reservationerna 4 (m) och 5 (fp, kd, c). Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi264 att regeringen ska privatisera Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och Vasakronan (yrkande 1 och 2). Motionärerna framhåller att båda bolagen till största delen har lämnat sina tidigare respektive huvudverksamheter och agerar numera som vanliga aktörer i konkurrens med privata aktörer. SBAB bedriver i dag utlåning mot säkerheter i såväl flerbostadshus som småhus och bostadsrätter. Vasakronan sålde för några år sedan det sista innehavet av offentliga specialfastigheter av s.k. ändamålskaraktär och endast en tredjedel av hyresgästerna utgörs numera av statliga myndigheter. Enligt motionärerna ska inte staten vara ägare av företag som bedriver affärsmässig verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Dels skapar detta osunda konkurrensvillkor, vilket skadar marknaden som helhet, dels är det ofta skadligt för det berörda bolaget då exemplen är många på att staten är mindre lämpad som företagsägare. SBAB och Vasakronan utgör, enligt motionärerna, inga undantag från detta och därför ska både SBAB och Vasakronan privatiseras. Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi270 en försäljning av SBAB och Vasakronan (yrkande 3). Motionärerna för fram att staten inte ska bedriva affärsverksamhet på väl fungerande marknader och att båda bolagen bedriver affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet och god konkurrens mellan privata aktörer. Genom att staten bedriver sådan affärsverksamhet i både SBAB och Vasakronan skapas osunda konkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen oftast lider skada eftersom det finns många tydliga exempel på att staten inte är en lämplig ägare av företag. Dessutom menar motionärerna att den vars verksamhet är beroende av gällande regler inte själv direkt eller indirekt ska vara med och bestämma vilka regler som ska gälla. Därför föreslås en försäljning av både SBAB och Vasakronan. I motion Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (m) anförs att det inte ska förekomma monopol på den svenska spelmarknaden och att staten inte ska äga företag som bedriver spelverksamhet och föreslår att regeringen därför ska sälja AB Svenska Spel (yrkande 2). Finansutskottets ställningstagande Liksom förra året, när ett motionsyrkande från Moderata samlingspartiet med samma innebörd avstyrktes, är utskottets uppfattning att såväl Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) som Vasakronan väl fyller sina platser i kretsen av statliga bolag. De bidrar till konkurrens och mångfald på sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar god avkastning. Enligt utskottets mening finns det därför ingen anledning att för tillfället ompröva ägarförhållandena i SBAB och Vasakronan och därmed avvisas motion Fi264 (m) yrkandena 1 och 2 och motion Fi270 (fp) yrkande 3. Regeringen har formulerat att målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Riksdagen har inte funnit någon anledning att på eget initiativ besluta om en ändring av målet för spelpolitiken. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet ingen anledning att för tillfället ompröva ägarförhållandena i AB Svenska Spel och därmed avvisas motion Kr288 (m) yrkande 2. Könsuppdelad statistik Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker förslaget i motion Fi250 (s) om att den offentliga statistiken ska könsuppdelas för åldersgruppen 0-18 år. Motivet till avstyrkandet är bl.a. att arbetet med att ta fram könsuppdelad officiell statistik redan pågår på bred front och att detta regleras av Statistikförordningen. I motion Fi250 (s) av Inger Nordlander m.fl. framhålls att mer könsuppdelad offentlig statistik borde tas fram för åldersgruppen 0-18 år. Motionärerna påpekar att när det gäller statistik avseende vuxna kvinnor och män ses det numera som en självklarhet att den är uppdelad på kön. När det gäller ungdomar i liknande redovisningar förekommer enligt motionärerna inte samma könsuppdelning utan framställningen baseras ofta endast på åldersgrupper. Detta kan enligt motionärernas uppfattning leda till en vilseledande uppfattning om att det könsuppdelade samhället uppstår när medborgarna nått vuxen ålder samt bidra till att tolkningen av redovisningarna leder till felaktiga förslag till åtgärder. Med anledning av detta föreslår motionärerna att den offentliga statistiken blir könsuppdelad för flickor och pojkar (0-18 år) i alla slags redovisningar på motsvarande sätt som all statistik för vuxna är uppdelad på kvinnor och män. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet vill i sammanhanget påminna om att enligt Statistikförordningen § 14 ska individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Ett sådan skäl kan vara att antalet individer i ett visst underlag är för litet för att en uppdelning på kön ska ge en statistiskt rättvisande bild. Även om mycket arbete återstår när det gäller att få fram mer heltäckande könsuppdelad statistik, anser utskottet att regeringen arbetar aktivt och konstruktivt med frågan. Exempelvis har Statistiska centralbyrån, som har ett särskilt samordningsansvar när det gäller den officiella statistiken, fått i uppdrag att ta fram råd och riktlinjer för arbetet med könsuppdelad statistik. Sådana riktlinjer publicerades i mars 2004 under rubriken Könsuppdelad statistik - Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. Ett annat initiativ från regeringens sida är boken Upp till 18 - fakta om barn och ungdom, som nu för fjärde året är framtagen av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Barnombudsmannen. Denna bok innehåller en hel del könsuppdelad statistik för barn och ungdom. Mot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi250 (s). Generationsräkenskaper Utskottets förslag i korthet Finansutskottet avstyrker motion Fi238 (fp) om obligatoriska analyser utifrån ett generationsperspektiv av större ekonomisk-politiska beslut. Utskottet anser att generationsperspektivet i hög grad redan finns med i regeringens politik. I motion Fi238 (fp) av Tobias Krantz yrkas att obligatoriska analyser från ett generationsperspektiv bör ingå i större ekonomisk-politiska beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Motionären framhåller att generationsperspektivet är påfallande frånvarande i den politiska debatten. På vilket sätt personer födda och uppvuxna under skiftande tidsskeden påverkas av olika beslut uppmärksammas sällan. En generationsanalys borde enligt motionären göras på vad följderna blir av att regeringen nu låter statens budget gå med stora underskott. Den ökande statsskulden är en ekonomisk börda som drabbar yngre generationer betydligt hårdare än äldre generationer. Kommande generationer får betala dryga räntor och amorteringar på skulden, vilket minskar deras utrymme att konsumera skola, sjukvård, omsorg m.m. Detta är enligt motionären ett uttryck för ett generationssvek. Analyser från ett generationsperspektiv borde enligt motionären göras obligatoriska inför större ekonomisk-politiska beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Regeringen borde enligt motionären tvingas redovisa beräkningar över vilka följderna blir för kommande generationer av en utgiftspolitik som leder till att statens budget visar stora underskott. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar motionärens syn att generationsperspektivet är viktigt i centrala politiska beslut. Till skillnad från motionären anser dock utskottet att detta perspektiv i hög grad redan finns med i regeringens politik. Generationsperspektivet är t.ex. en viktig grund till det sedan år 2000 gällande överskottsmålet för de offentliga finanserna på 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett överskott på 2 % innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. På kort sikt påverkas de offentliga finanserna av konjunkturläget. Om man justerar för detta får man fram det strukturella överskottet som är en indikator på läget i förhållande till målet. Detta mått bör normalt ligga nära 2 % av BNP men kan understiga 2 % om aktiva finanspolitiska stimulanser sätts in i en lågkonjunktur som stöd för penningpolitiken. Årets strukturella överskott hamnar på 1,7 % av BNP och genomsnittet sedan år 2000 är 1,8 % av BNP. Nästa år beräknas det strukturella överskottet hamna på 1 % av BNP. Ett annat exempel på regeringens arbete med att säkra välfärden för kommande generationer är Samordningskansliet för hållbar utveckling vid Statsrådsberedningen. Sedan våren 2004 arbetar detta kansli med att koordinera Regeringskansliets arbete med hållbar utveckling, bl.a. med utgångspunkt i framtida befolkningsförändringar. En prioriterad fråga är ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i åldrande samhällen. Detta för att på sikt och för framtida generationer kunna värna den svenska modellen med generell välfärd, hög sysselsättning och en stark demokrati. Därmed avstyrker finansutskottet motion Fi238 (fp). Genderbudgetering inom EU Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motion Fi205 (s) rörande tidtabell och innehåll för genderbudgetering i EU, detta då utskottet anser att regeringen arbetar aktivt med frågan om genderbudgetering inom EU utifrån de förutsättningar som för närvarande är möjliga. I motion Fi205 (s) av Carina Hägg föreslås att genderbudgetering snarast införs inom EU. Motionären påminner om att Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för jämställdhet i maj 2003 publicerade en rapport om genderbudgetering. I denna rapport uppges att arbetet med genderbudgetering pågår inom ansträngningarna för gender mainstreaming (jämställdhetsintegrering). Motionären menar att det dock saknas en tidtabell för införande samt förslag till utformning och innehåll. Motionären uttrycker en förhoppning om att regeringen arbetar aktivt med att ta fram en tidtabell samt förslag till utformning och innehåll och att regeringens agerande ska leda fram till ett snabbt beslut så att genderbudgetering kan införas inom EU snarast. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar motionärens uppfattning i den meningen att jämställdhetsintegrering av budgeten är viktigt. I april 2004 fastställde regeringen en handlingsplan för genomförande av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Denna plan tar sikte på beslutsprocesserna inom Regeringskansliet, däribland på arbetet med statsbudgeten. Den svenska regeringen deltar vidare i ett nordiskt projekt om genderbudgetering som leds av en projektkoordinator anställd av Nordiska ministerrådets sekretariat. Den rapport som Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för jämställdhet publicerade i maj 2003 om genderbudgetering, som motionären refererar till, är överlämnad till kommissionen. Kommissionen har dock inte fört rapporten vidare till vare sig finans- eller jämställdhetsministrarna. Arbetet med att införa genderbudgetering bedrivs således i detta skede i första hand internt inom EU-kommissionen. För närvarande undersöker kommissionen frågan om genderbudgetering i förhållande till EU:s budget. I ett första steg sker en insamling och genomgång av befintlig information på området. Dessutom görs försök att identifiera bra exempel som skulle kunna bidra konstruktivt i det fortsatta arbetet. Därmed anser utskottet att regeringen arbetar aktivt med frågan om genderbudgetering inom EU utifrån de förutsättningar som för närvarande är möjliga. Mot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi205 (s). Delpension för statsanställda Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslaget avseende omförhandling av det statliga avtalet om delpension. Jämför reservation 6 (fp). Motionen Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 (yrkande 5) att Arbetsgivarverkets avtal om återinförd delpension för statsanställda måste omförhandlas eftersom det strider mot riksdagens beslut om avskaffande av den starkt subventionerade delpensionen. Motionärerna befarar att effekten, tvärtemot det syfte som anges för det nya avtalet, blir att de förmånliga villkoren lockar till minskad arbetstid och ökar hindren för äldre arbetskraft på den statliga arbetsmarknaden. Staten som arbetsgivare måste enligt motionärerna i fortsättningen uppträda i linje med den övergripande ekonomiska politiken och riksdagens beslut om arbetsmarknad och välfärdssystem. Motionärerna förutsätter att de avtal som inte fyller detta krav omförhandlas. Finansutskottets ställningstagande Avtalet om delpension för statligt anställda som trädde i kraft 2003 innebär att anställda över 61 år kan minska sin arbetstid till som mest hälften av ordinarie heltidsarbete. Enligt vad utskottet tidigare erfarit i samband med behandlingen av ett liknande motionsyrkande från Folkpartiet liberalerna, är syftet med det nya avtalet att arbetsgivaren ska kunna öka möjligheterna för äldre att arbeta kvar till ordinarie pensionsålder. Genom detta vill man minska tidiga pensionsavgångar och underlätta bl.a. kompetensförsörjning i samband med generationsväxling. Beslutet om delpension fattas ensidigt av arbetsgivaren som därvid har att beakta verksamhetens krav, dess ekonomiska förutsättningar samt den anställdes situation. Det sker alltså en individuell prövning för varje beslut om delpension. Följaktligen kan tillämpningen skilja sig åt hos myndigheterna. Utskottet har tagit del av statistik som redovisas i bilaga 1 till budgetpropositionen, utgiftsområde 2, avseende delpension och kan inte hitta belägg för att den nya delpensionen skulle överutnyttjas. Drygt 2 000 statsanställda har beviljats delpension under 2003, vilket motsvarar drygt 14 % av det totala antal som kan komma i fråga för delpension. Eftersom ett stort antal av de berörda endast har beviljats delpension för en veckodag utgör uttaget av delpension i tid räknat en än mindre andel av det totalt möjliga uttaget. Utskottet konstaterar att SPV av regeringen dessutom har fått i uppdrag att årligen inkomma med statistik på bl.a. omfattningen av ålderspension, delpension och sjukpension, vilket kommer att underlätta uppföljningen av pensionsavgångarnas utveckling i staten. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det ur ekonomisk och välfärdspolitisk synvinkel är särskilt angeläget att prioritera insatser som bidrar till att den faktiska pensionsåldern i samhället ökar. Det nya delpensionsavtalet för statsanställda är enligt utskottets mening en sådan insats som också ger ökade möjligheter till flexibilitet i kompetensförsörjningen i statsförvaltningen, både för anställda och arbetsgivare. Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi270 (fp) yrkande 5. Kostnaden för mäns våld mot kvinnor Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionerna med motiveringen att värdet av en sådan utredning som motionärerna begär sannolikt är begränsat på grund av osäkerheter i beräkningen. Jämför reservation 7 (v, mp). Motionerna I motion Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att mäns våld mot kvinnor inte är en marginell företeelse utan att det är ett allvarligt samhällsproblem som berör många människors liv och vardag. Både officiell statistik och den omfångsundersökning som gjordes 2001 (Slagen Dam 2001) visar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och omfattande. För att få en heltäckande bild av mäns våld mot kvinnor bör man enligt motionärerna även se på vad våldet kostar samhället. En utredning bör därför tillsättas med uppgift att utveckla en vetenskaplig metod för och genomföra en nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor (yrkande 1). När sedan kostnaderna är beräknade kommer det att tydligt framgå vad männens våld kostar samhället - pengar som i stället skulle kunna satsas på en höjning av kvinnors löner, bättre sjuk- och hälsovård, bättre arbetsmiljö etc. I det läge blir det också naturligt att fråga sig på vilket sätt män kollektivt ska ta det ekonomiska ansvaret för mäns våld mot kvinnor, enligt motionärerna. I motion So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framförs samma yrkande (yrkande 1) som i motion Fi260. Finansutskottets ställningstagande Utskottet delar motionärernas uppfattning att vissa mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt brott som påverkar såväl enskilda människor som samhället i stort. Motionärerna vill att en utredning tillsätts med uppgift att bl.a. genomföra en nationell beräkning av samhällets kostnader för våldet mot kvinnor. En genomgång som utskottet gjort visar att det endast finns ett fåtal studier gjorda på området. Samtliga är utländska och studierna har karaktären av försök till beräkning av kostnaderna. De eventuella resultat som redovisas är mycket osäkra och täcker endast delar av våldets totala samhällsekonomiska kostnader och konsekvenser. Svårigheterna med att genomföra den här typen av studier och osäkerheten i beräkningarna talar enligt utskottets mening för att värdet av en sådan utredning som motionärerna begär är relativt begränsat. Samhällets resurser bör i stället i första hand användas för åtgärder inom framför allt det sociala området för att på olika sätt bekämpa våldet mot kvinnorna. Med det anförda avstyrks motionerna Fi260 (v) yrkande 1 och So616 (v) yrkande 1.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Översyn av myndigheternas uppdrag, punkt 2 (fp) av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av myndigheternas uppdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1. Ställningstagande Statens verksamhet ska bedrivas effektivt. Varje ineffektivt använd skattekrona är en stöld från skattebetalarna. Inom utgiftsområde 2 finns flera myndigheter vars arbetsuppgifter delvis överlappar varandra. Vi anser att det måste göras en översyn i syfte att nå bättre samordning och ge tydligare uppdrag till de olika myndigheterna. Översynen bör också innebära att verksamheternas innehåll prövas mot vilket behov de anses tillgodose. Ökad samordning skulle enligt vår mening kunna ge betydande effektivitetsvinster för statsförvaltningen. Med detta tillstyrker vi motion Fi270 (fp) yrkande 1. 2. Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn, punkt 3 (kd) av Stefan Attefall (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att ändra målet för politikområdet Finansiella system och tillsyn. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 och 3. Ställningstagande Jag anser att riksdagens mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn är vagt formulerat i vissa delar. Det är särskilt affärsetikens betydelse och förtroendet hos allmänheten och finansiella aktörer som behöver betonas mer i de övergripande målformuleringarna. Såväl affärsetiken som allmänhetens förtroende går att mäta med ett flertal metoder. Affärsetiken kan, förutsatt en effektiv tillsyn, t.ex. anses speglas av antalet anmälningar eller fällningar gällande insiderbrott. Den kan på längre sikt även mätas i form av hur mycket resurser som anses behöva läggas på kontroll, tillsyn och beivrande av brott. Allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för finansmarknadens funktion mäts redan i form av s.k. förtroende- eller kvalitetsindex. Sådana mätningar bör enligt min mening utvecklas för att bidra till en relevant utvärdering av måluppfyllelsen på detta politikområde. En utvecklad form av sådana mätningar skulle troligen även i sig kunna bidra till en ökad måluppfyllelse. Jag anser därför att målet för politikområdet Finansiella system och tillsyn bör förändras i enlighet med Kristdemokraternas förslag i motion Fi266 på följande sätt (våra tillägg anges nedan kursiverade): Målet för politikområdet är: att det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad affärsetik och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och säkra allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella sektorn, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas samt att statens finansförvaltning bedrivs effektivt. Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter blir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Detta förtroende kan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via normer och självreglering i branschen. I de flesta länder, liksom i Sverige, finns alla dessa tre "ben" för att skapa det önskvärda funktionssättet och förtroendet. Jag menar dock att det i Sverige brister på alla områden: Vår lagstiftning på framför allt insiderområdet är alldeles för mild och tandlös, den tillsyn som framför allt Finansinspektionen ska stå för är långt ifrån tillräcklig och de i och för sig ambitiösa regler och normer som branschen själv har satt upp följs dåligt. Jag anser att det är mycket angeläget att vända den utveckling som nu går åt fel håll. Därför förordar jag flera viktiga förändringar för att upprätta finansmarknadens förtroende och funktionssätt, såsom skärpt insiderlagstiftning, ökade resurser och verkningsfulla påföljdsmöjligheter för Finansinspektionen, skärpta regler för mäklarkörkort m.m. Verkningsfulla påföljder måste skapas inom ramen för börsens egen övervakning. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag har framfört om förändringen av målformuleringen för politikområdet Finansiella system och tillsyn och om åtgärder för att skapa ordning och reda på finansmarknaden. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi266 yrkandena 1 och 3. 3. SCB:s uppdragsverksamhet, punkt 11 (m, fp) av Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas Högström (m), Cecilia Widegren (m) och Gunnar Nordmark (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om SCB. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp) yrkandena 1-3. Ställningstagande Vi anser att Statistiska centralbyråns (SCB) myndighetsuppgifter bör begränsas för att bl.a. minska de administrativa bördor som läggs på företagen i samband med statistikinsamlingar. För att säkerställa att det finns efterfrågan på producerad statistik bör också SCB:s avgiftsfinansiering eller uppdragsverksamhet öka. Riksrevisionens (RiR) rapport om SCB:s uppdragsverksamhet (RiR 2004:8) visar emellertid med önskvärd tydlighet att SCB:s organisation behöver förändras. Uppdragsverksamheten är i dag organisatoriskt integrerad med den anslagsfinansierade verksamheten. Flertalet avdelningar på SCB har en blandfinansiering. Enligt RiR är möjligheterna till insyn i uppdragsverksamheten mycket begränsade. Det beror enligt RiR på bl.a. regeringens bristfälliga styrning och uppföljning samt på hur SCB organiserar verksamheten. Till exempel är prissättningen svår att genomskåda, full kostnadstäckning och ekonomisk åtskillnad vid uppdragsverksamhet är inte säkerställda, det är oklart om olika tjänster eller kundgrupper ger full kostnadstäckning och regeringens krav på information om verksamheten är för begränsat. Vi anser därför också att SCB bör ges i uppdrag att genomföra en klar uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. RiR:s rapport kan enligt vår mening ligga till grund för en sådan förändring av SCB och SCB:s organisation. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om SCB. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna Fi221 (m) yrkandena 1 och 2 samt Fi267 (fp) yrkandena 1-3. 4. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel, punkt 12 (m) av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om försäljning av statliga företag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2, 2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och 2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m) yrkande 2. Ställningstagande Vi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet och god konkurrens mellan privata aktörer. Staten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig verksamhet, speciellt inte på konkurrensutsatta marknader. Ett sådant agerande från statens sida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen oftast lider skada eftersom det finns många tydliga exempel på att staten inte är en lämplig ägare av företag. Vi anser även att det är hög tid att avskaffa monopolet på spelmarknaden och öppna för privata entreprenörer. På den svenska spelmarknaden har i dag AB Svenska Spel tillsammans med ATG en dominerande ställning, och konkurrensen på spelmarknaden är i stort sett obefintlig. Spelföretag och ideella organisationer har mycket begränsade möjligheter att utveckla sin spel- och lotteriverksamhet i syfte att skapa intäkter och nya jobb inom landet. I synnerhet är detta allvarligt för de folk- och idrottsrörelser som skulle kunna få ett viktigt tillskott till sin verksamhet denna väg. För spelkonsumenterna leder den begränsade konkurrensen till sämre vinstmöjligheter. AB Svenska Spel lämpar sig utmärkt för en privatisering. Det är dock viktigt att framhålla att det inte får bildas nya privatägda monopol. Därför bör det övervägas att dela upp Svenska Spel i mindre enheter som sedan säljs till ett antal olika aktörer, t.ex. inom folk- och idrottsrörelsen. Enligt vår mening ska statens resurser användas på områden där andra aktörer inte kan sköta verksamheten lika bra eller bättre. Inte heller är statliga företag på spelmarknaden någon garanti för att verksamheten bedrivs med särskild hänsyn till spelandets baksidor. En försäljning av dessa bolag kan också bidra till att minska statsskulden genom att inkomsterna från försäljningarna kan användas för att amortera skulden. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om en försäljning av SBAB och Vasakronan samt AB Svenska Spel. Detta innebär att riksdagen bifaller motionerna Fi264 (m) yrkandena 1 och 2, Fi270 (fp) yrkande 3 och Kr288 (m) yrkande 2. 5. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel, punkt 12 (fp, kd, c) av Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Gunnar Nordmark (fp) och Stefan Attefall (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om försäljning av statliga företag. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m) yrkande 2. Ställningstagande Vi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet och god konkurrens mellan privata aktörer. Staten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig verksamhet på väl fungerande marknader. Ett sådant agerande från statens sida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen oftast lider skada eftersom det finns många tydliga exempel på att staten inte är en lämplig ägare av företag. I en väl fungerande marknadsekonomi fyller staten en oundgänglig funktion som stiftare av de lagar och regler som ska följas, beslutsfattare om de skatter som ska betalas och som myndighetsutövare i form av de rättsvårdande och marknadsvårdande instanser som ska se till att reglerna efterföljs. Att på samma gång vara aktör på marknaden blir en orimlig sammanblandning av rollerna. Den vars verksamhet är beroende av gällande regler ska inte själv direkt eller indirekt vara med och bestämma vilka regler som ska råda. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om utförsäljning av SBAB och Vasakronan och tillstyrker därmed motion Fi270 (fp) yrkande 3 samt avstyrker motionerna Fi264 (m) yrkandena 1 och 2 och Kr288 (m) yrkande 2. 6. Delpension för statsanställda, punkt 16 (fp) av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om delpension för statsanställda. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5. Ställningstagande Riksdagen har tidigare beslutat att fr.o.m. 2001 avskaffa subventionerad delpension i det allmänna pensionssystemet. Trots detta har Arbetsgivarverket slutit ett delpensionsavtal för statligt anställda. Arbetsgivarverket gör gällande att syftet med avtalet varit att möjliggöra för äldre att arbeta till ordinarie pensionsålder. Det är dock enligt vår mening troligt att effekten i stället blir att de förmånliga villkoren lockar till minskad arbetstid och därmed får en sammantaget negativ inverkan på arbetsutbudet. Vidare vill vi påpeka att i den statliga sektorn finns fortfarande liknande slag av tjänstepensionsvillkor för inkomster "över taket" som i den privata sektorns ITP-plan. Detta gör det mycket dyrt att anställa den som är äldre, samtidigt som tidig pensionsavgång i vissa situationer kan stimuleras. Vi ser allvarligt på att statens egen arbetsgivarmyndighet verkat i rakt motsatt riktning mot vad riksdagen har angivit med pensionsreformen, inklusive beslutet om avskaffande av den starkt subventionerade delpensionen. Dessutom har Arbetsgivarverket slutit avtal som enligt vår mening ökar och inte minskar hindren för äldre arbetskraft. Vi anser att staten som arbetsgivare i fortsättningen måste uppträda i linje med den övergripande ekonomiska politiken och riksdagens beslut om arbetsmarknad och välfärdssystem. Att myndigheter sluter avtal som går emot detta kan inte accepteras. De avtal som inte fyller ovannämnda krav måste därför omförhandlas. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi här framfört om omförhandling av det nya tjänstepensionsavtalet inom statlig sektor. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi270 yrkande 5. 7. Kostnaden för mäns våld mot kvinnor, punkt 17 (v, mp) av Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för mäns våld mot kvinnor. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och 2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1. Ställningstagande Både officiell statistik och den omfångsundersökning som gjordes 2001 (Slagen Dam 2001) visar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och omfattande. Dessutom är mörkertalet stort. Polisen, kvinnojourerna och Brottsförebyggande rådet beräknar att endast vart fjärde misshandelsbrott polisanmäls. Vid sidan av de sociala konsekvenserna för enskilda individer orsakar våldet stora samhällsekonomiska kostnader i form av t.ex. kostnader för vård för utsatta kvinnor och barn, kostnader för sjukskrivningar, uteblivna arbetsinkomster, kostnader för rättsväsende och kriminalvård samt kostnader för jour och skyddsverksamhet, pengar som i stället skulle kunna användas för att t.ex. höja kvinnornas löner, förbättra sjuk- och hälsovården och arbetsmiljön. I flera länder har beräkningar gjorts över samhällets direkta kostnader för kvinnovåldet, men för Sveriges del finns inga liknande undersökningar gjorda. Vi anser därför att det är hög tid att Sverige börjar agera även på detta område för att bibehålla sin position som ett av världens mest jämställda länder. För att vi ska få en heltäckande bild av svenska mäns våld mot kvinnor bör samhällets kostnader för våldet kartläggas och beräknas. Vi anser därför att en utredning bör tillsättas med uppgift att utveckla vetenskapliga metoder för beräkningar av de samhällsekonomiska effekterna samt genomföra en nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för mäns våld mot kvinnor. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna Fi260 (v) yrkande 1 och So616 (v) yrkande 1. Särskilda yttranden 1. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (m) Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m) anför: Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 1 766 miljoner kronor på det sätt som framgår av Moderata samlingspartiets motion Fi253. Där föreslår vi att Statistiska centralbyråns uppgifter bör begränsas och att myndigheten bör eftersträva en ökad grad av avgiftsfinansiering, vilket innebär att anslaget kan minskas. Vi anser att Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras med Konkurrensverket, vilket möjliggör besparingar genom samordningsfördelar. Statens kvalitets- och kompetensråd bör avvecklas, varför vi inledningsvis halverar anslaget. Eftersom vi motsatt oss införandet av en trängselskatt anslår vi i enlighet med detta inga medel för detta ändamål. I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet. 2. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (fp) Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför: Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning att det finns utrymme att göra besparingar inom myndigheternas administration och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 1 696 miljoner kronor på det sätt som framgår av Folkpartiet liberalernas motion Fi270. Vårt budgetalternativ innebär på detta område att Statens kvalitets- och kompetensråd ska avvecklas. Avvecklingen bör inledas under 2005 varför vi halverar anslaget. Folkpartiet har genomgående och konsekvent sagt nej till regeringens förslag avseende statliga trängselskatter och anslår i enlighet med detta inga medel för detta ändamål. I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet. 3. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (kd) Stefan Attefall (kd) anför: Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 1 766 miljoner kronor på det sätt som framgår av Kristdemokraternas motion Fi266 yrkande 5. I motionen föreslås att såväl Ekonomiska rådet som Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas, då deras uppgifter kan ombesörjas på annat sätt. Kristdemokraterna vill se en koncentration och effektivisering av statsförvaltningen genom att många av Statskontorets uppgifter överförs på andra myndigheter, vilket ger utrymme för en besparing på 18 miljoner kronor. Ett mindre och vassare statskontor borde också kunna samordnas med Kammarkollegiet. Effektiviseringsvinster från detta, liksom ökad avgiftsfinansiering, gör att även Kammarkollegiets anslag kan minskas med 8 miljoner kronor. Kristdemokraterna anser att det finns betydande rollkonflikter för Statistiska centralbyrån och föreslår därför att en omorganisering av myndigheten utreds. Anslaget sänks med 40 miljoner kronor. Kristdemokraterna anser vidare att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) bör tillföras 3 miljoner kronor på helår och övergå till att vara en självständig del av Konkurrensverket. Resurstillskottet ges i vårt budgetalternativ till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. NOU:s anslag på utgiftsområde 2 minskas med 4 miljoner kronor vilket täcker halva årets verksamhet. Riksgäldskontoret har ett högt anslagssparande. Kristdemokraterna bedömer att det i verksamheten också finns en effektiviseringspotential och minskar därför anslaget med 13 miljoner kronor. De resurser som Riksrevisionen disponerar är något större än de båda föregångarnas (Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer) sammanlagda resurser. Riksrevisionen bör därmed klara ett effektiviseringskrav på ca 3,6 %, eller 10 miljoner kronor. Vidare anser vi att regeringen bör återkomma med förslag om en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen genom att utvidga myndighetens rätt att själv disponera sina avgiftsintäkter utan att gå omvägen via statsbudgeten. Kristdemokraterna har tidigare redogjort för sitt principiella ställningstagande i frågan om trängselskatter. Kristdemokraterna har inte ändrat uppfattning sedan dess utan anser alltjämt att trängselskatter, på försök eller permanent, inte ska införas i Stockholm. I enlighet med detta anslås inga medel för detta ändamål i motionen. I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet. 4. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (c) Roger Tiefensee (c) anför: Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 1 918 miljoner kronor på det sätt som framgår av Centerpartiets motion Fi257. Centerpartiet anser att försöket med trängselskatt i Stockholm är en kommunal angelägenhet och tar i motionen bort anslaget 90:2 i sin helhet. I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet. 5. Försök med trängselskatt i Stockholm, punkt 9 (m, fp, kd, c) Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Stefan Attefall (kd) anför: Vi i Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet motsatte oss redan i våras införandet av en trängselskatt. Vi har alltjämt samma uppfattning och anser att regeringens bemyndigande om att ingå avtal om ersättning för Stockholms kommuns och Stockholms läns landstings eller AB Storstockholms lokaltrafiks kostnader för försöket inte behöver förlängas fram t.o.m. utgången av mars 2007.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 2: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (avsnitt 2.1 och 16.5.2). 2. Riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens personadressregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig myndighet (avsnitt 11.3). 3. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.12). 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 525 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.13). 5. Riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.12). 6. Riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.13). 7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 19.8). 8. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning för försöket med trängselskatt m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 21.3). 9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning: 10. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kronor (avsnitt 20.1). 11. Riksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen skall 2005 finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag (avsnitt 20.1). 12. Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000 kronor (avsnitt 20.1). 13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är avsett för Riksrevisionen, enligt följande uppställning: Tusental kronor Anslag Anslagstyp Regeringensförslag 1:1 Konjunkturinstitutet ramanslag 47 325 1:2 Ekonomistyrningsverket ramanslag 95 849 1:3 Statskontoret ramanslag 89 652 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler ramanslag 425 1:5 Statistiska centralbyrån ramanslag 437 433 1:6 Kammarkollegiet ramanslag 29 667 1:7 Nämnden för offentlig upphandling ramanslag 8 375 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd ramanslag 12 661 1:9 Ekonomiska rådet ramanslag 2 098 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor ramanslag 2 458 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ramanslag 8 220 000 2:1 Finansinspektionen ramanslag 178 401 2:2 Insättningsgarantinämnden ramanslag 7 518 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader ramanslag 265 576 2:4 Bokföringsnämnden ramanslag 8 153 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner ramanslag 56 000 2:6 Avsättning för garantiverksamhet ramanslag 1 400 2:7 Finansmarknadsrådet ramanslag 1 000 90:1 Riksrevisionen ramanslag 278 149 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm ramanslag 1 690 000 Summa 11 432 140 Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004 2004/05:Fi205 av Carina Hägg (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genderbudgetering inom EU. 2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att i enlighet med vad som Riksrevisionen anfört åstadkomma en klar uppdelning mellan anslags- och intäktsfinansierad verksamhet. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Statistiska centralbyrån skall ha en ökad grad av avgiftsfinansiering. 2004/05:Fi238 av Tobias Krantz (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obligatoriska analyser från ett generationsperspektiv av större ekonomisk-politiska beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. 2004/05:Fi243 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en översyn av den regionala organisationen av Riksrevisionsverket. 2004/05:Fi250 av Inger Nordlander m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om könsuppdelad statistik av ungdomar. 2004/05:Fi253 av Mikael Odenberg m.fl. (m): Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 enligt uppställning: Tusental kronor Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring 1:5 Statistiska centralbyrån 437 433 -65 000 1:7 Nämnden för offentlig upphandling 8 375 -4 500 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 661 -6 500 90:2 Trängselskatt 1 690 000 -1 690 000 Summa -1 766 000 2004/05:Fi257 av Roger Tiefensee m.fl. (c): Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning: Tusental kronor Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring 1:1 Konjunkturinstitutet 47 000 -5 000 1:2 Ekonomistyrningsverket 95 000 -10 000 1:3 Statskontoret 90 000 -25 000 1:5 Statistiska centralbyrån 437 000 -65 000 1:6 Kammarkollegiet 30 000 -5 000 1:7 Nämnden för offentlig upphandling 8 000 -8 000 1:9 Statens kvalitets- och kompetensråd 13 000 -13 000 1:10 Ekonomiska rådet 2 000 -2 000 2:1 Finansinspektionen 178 000 -20 000 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 266 000 -75 000 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000 Summa för utgiftsområdet 11 430 000 -1 918 000 2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v): 1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att utveckla och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot kvinnor. 2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen privatiserar Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB). 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen privatiserar Vasakronan. 2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd): 1. Riksdagen beslutar om mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.4). 2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för bättre ordning och reda på finansmarknaden. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005. 5. Riksdagen beslutar att med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2005 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning: Tusental kronor Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring 1:3 Statskontoret 89 652 -18 000 1:5 Statistiska centralbyrån 437 433 -40 000 1:6 Kammarkollegiet 29 667 -8 000 1:7 Nämnden för offentlig upphandling1 8 375 -4 000 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 661 -12 853 1:9 Ekonomiska rådet 2 485 -2 415 2:3 Riksgäldskontorets förvaltningskostnader 265 576 -13 000 90:1 Riksrevisionen 278 149 -10 000 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000 Summa för utgiftsområdet 11 432 140 -1 798 268 1NOU:s verksamhet föreslås få en resursförstärkning på ca 3 miljoner kronor och samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005. Tillskottet redovisas under utgiftsområde 24. 2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Statistiska centralbyråns allmänna inriktning. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnads- och intäktsfördelningen inom Statistiska centralbyrån. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underlåtenhet att för riksdagen klargöra vilka åtgärder den avser att vidta med anledning av Riksrevisionens rekommendationer i rapporten RiR 2004:8. 2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn och samordning av utskottsområdets myndigheters uppdrag. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sammanslagning av NOU och Konkurrensverket. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försäljning av SBAB och Vasakronan. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omförhandling av det statliga avtalet om delpension. 8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning: Tusental kronor Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 700 -6 000 Summa för utgiftsområdet 11 432 100 -1 696 000 2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v): 1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att utveckla och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot kvinnor. 2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det inte skall förekomma monopol på den svenska spelmarknaden samt att staten inte skall äga företag som bedriver spelverksamhet och därmed sälja Svenska Spel.
Bilaga 2 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. Tusental kronor Bilaga 3 Regeringens lagförslag Bilaga 4 Finansutskottets offentliga utfrågning