Utgiftsområde 21 Energi

Anf. 1 Per Bill (M)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 1. Herr talman! Tillväxt är Socialdemokraternas nya modeord. Både internt och externt drivs tillväxtgrupper och tillväxtsamtal. Detta nypåkomna intresse för tillväxtfrågorna är bra. Särskilt bra är det om det genererar skarpa förslag som faktiskt gör att klimatet för företag och företagare blir bättre. På energiområdet, som är ett centralt område för att skapa ett riktigt bra företagsklimat, syns dock inga ansatser till tillväxtvänliga förslag. Här är det regeringen och de partier som stod bakom energiuppgörelsen 1997 som fortsätter att förstöra de goda förutsättningar som Sverige och svenska företag har haft på energiområdet. Just nu, när vi talar, sitter statsministern i tillväxtsamtal med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Mer pengar till kommunerna tycks vara ett av huvudförslagen. Man tar sig för pannan. Tyvärr finns det nog ingenting positivt att vänta i det som rör energisektorn. Herr talman! Jag skulle vilja fråga Socialdemokraterna en sak. Vad säger LO-förbunden Pappers och Metall om den tillväxtfientliga politik som ni driver på energiområdet med mp, v och lilla c? Är det verkligen den politiken man vill ha? Sverige har ett väl fungerande energisystem men en energipolitik som är allt annat än bra och som långsiktigt också riskerar att försämra energisystemet. Vi har god tillgång till vattenkraft. Tack vare kloka energiinvesteringar på 50- och 60-talen har vi i dag också en konkurrenskraftig elproduktionsindustri. Tack vare avregleringar på elmarknaden, som skett tidigare i Sverige än i många andra länder, och tack vare den nordiska elmarknad som har vuxit upp har ett väl fungerande marknadssystem med flera konkurrenskraftiga företag vuxit fram. I grunden borde vi därför ha väldigt goda möjligheter för den elintensiva basindustrin, den industri som länge varit grunden för vårt lands välstånd. Tyvärr har vi en energipolitik som undergräver dessa goda förutsättningar. Den förtida avvecklingen av väl fungerande kärnkraft, den gröna skatteväxlingen och den ogenomträngliga röran av skatteregler, subventioner och andra styrmedel gör energipolitiken till ett mycket konstigt härke som varken främjar god miljö eller säkrar försörjning av energi. Herr talman! Är det inte dags att Socialdemokraterna, om de menar allvar med sina tillväxttankar, säger upp energiuppgörelsen och i stället riktar sig till några av riksdagens mer tillväxtvänliga partier och försöker hitta en långsiktig överenskommelse med oss partier som vill ha långsiktigt god tillväxt? Är det inte så Socialdemokraterna borde agera om de menar allvar med sitt prat om mer tillväxt och att vi ska kunna ta till vara de konkurrensfördelar som vårt land har tack vare det vatten vi har, den geografi vi har och de kloka investeringar vi gjorde tidigt, på 50- och 60-talen? Det tror jag skulle vara att gå från ord till handling när det gäller tillväxt. Vi moderater anser att energipolitiken ska ha två övergripande mål. Dels är det att främja en säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning i hela Sverige, dels att all energiproduktion ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det första målet innebär att svenska energiskatter måste vara konkurrenskraftiga, det vill säga inte avsevärt skilda från skatterna i våra konkurrentländer. Dessutom måste vi ha ett regelsystem med långsiktighet som gör att vi åter kan få människor som vill investera i energiteknik. Vi måste naturligtvis också fullfölja avregleringen och se till att vi har ett ramverk som är bättre. Vi måste dessutom se till att vi ställer miljö- och säkerhetskrav på all kraftproduktion och att det är samma sorts krav vi ställer på alla. Det innebär att vi måste ha en energibeskattning som reformeras. Konsumenternas ställning på elmarknaden måste stärkas. Det måste skapas incitament för investeringar i ny kraftproduktion. Sedan är det naturligtvis en stor fördel, herr talman, om vi kan stoppa den förtida avvecklingen av kärnkraften. De ständigt ökade elpriserna är ett gissel för landets elkonsumenter och inte bara för basindustrin. De här höjningarna beror inte på att vi har haft ytterligare en vacker sommar eller på avregleringarna. Det är faktiskt energiuppgörelsen, alla skatter och pålagor som har lagts på och det faktum att man fortfarande vill förstöra väl fungerande energisystem som är de stora problemen. För några år sedan myntade jag begreppet nysocialism. Vi vet alla vad vanlig, klassisk socialism är. Det är att man lägger beslag på produktionsmedlen i statlig regi och sedan använder dem. Nysocialism är det som man uppfunnit när man lägger beslag på produktionsmedel och sedan förstör dem. Barsebäck är ett exempel på nysocialism där man först förstatligar någonting och sedan förstör det. Det är en politik som jag tror är väldigt svår att förstå i många av de socialdemokratiska leden. Är det verkligen rimligt att förstöra väl fungerande kärnkraft i Sverige och i stället importera farligare el från länder med mycket mindre säkerhetstänkande än vad vi har i Sverige. Jag tror, herr talman, att det är ett stort problem och ett stort misstag som bör rättas till i en anda av ny tillväxt och nya tillväxtsamtal.

Anf. 2 Eva Flyborg (Fp)

Herr talman! Det var mörkt i morse när jag och lille Karl steg upp. Det kommer att vara mörkt när jag hämtar honom från skolan i eftermiddag. Egentligen är det ljust bara ett par timmar mitt på dagen den här tiden på året. Barnen har overallerna på, för nu har vinterkylan börjat komma, och det gäller att skydda de små från frostens bett. Inomhus står elementen på för fullt, och lamporna är tända i alla rum för att förjaga mörkret. Att ha rejält med ljus i ett rum anser en del vara slöseri, medan andra menar att det borde vara än mer upptänt i våra hus för att förhindra fler och allvarligare depressioner. Ljusterapi verkar vara en relativt enkel och billig försäkran mot höst- och vinterdepressioner här i den kalla och mörka nord. Samtidigt jobbar hela den tunga basindustrin och alla andra företag för fullt och kräver goda och säkra leveranser av energi, för att inte tala om att den nya tekniken ingalunda i alla sina delar är energibesparande. Det sägs att den nya 3 G-tekniken kommer att kräva ett fullt utbyggt kärnkraftverk. Jag hoppas verkligen att regeringen och PTS har tagit detta i beaktande när de pressar på för att få upp 3 G-masterna runtom i landet. Visst vore det, herr talman, en fenomenal paradox om den nya tekniken - den mest moderna - skulle drivas av gamla kol- eller oljeeldade kondenskraftverk - det mest ineffektiva och miljöförstörande vi kan hitta. Det är inte utan att man kommer att tänka på vad de hårt prövade invånarna i kuststäderna sade, när de fick veta att vikingarna återigen hade siktats till havs: Å Herren Gud, bevare oss för nordmännens raseri. Inte för att näringsministern, som inte är här, uppträder som en viking, men de förstörande effekterna kan tydligen bli desamma nu som då. Herr talman! Vi i Folkpartiet menar att styrningen av energipolitiken radikalt måste ändras. Sverige har ett i grunden mycket väl fungerande energisystem. Genom Sveriges goda tillgång på vattenkraft och den mycket framsynta kärnkraftspolitiken från tidigare årtionden har vi en konkurrenskraftig elproduktionsindustri. Den av regeringen förda politiken undergräver dessvärre dessa goda förutsättningar. Regeringens linje att avveckla fullt fungerande och miljövänlig elproduktion i svenska kärnkraftverk har gjort Sverige till en nettoimportör av el. Tidigare intäkter av elexport har bytts mot kostnader för elimport, samtidigt som sårbarheten i det svenska energisystemet ökar. Resultatet av den förda politiken har blivit att elpriserna stigit, och hela samhällets energiförsörjning hotas vid stark kyla eller vid avbrott i någon del av elnätet. Risken för effektbrist och driftavbrott har således ökat. Den osäkerhet som i dag är kännetecknande för energipolitiken gör samtidigt att kraftbolagen inte vågar investera i ny produktionskapacitet. Det energipolitiska omställningsprogrammet, vilket bland annat innefattar satsningar på information och åtgärder för att spara energi i hushållen, har visat ett ganska magert resultat. Vi menar att det är både ineffektivt och kontraproduktivt att kombinera sådana satsningar med ett fastighetsskattesystem som innebär att investeringar i energisparande åtgärder, som villaägare och andra vidtar, ökar boendekostnaderna i form av höjd fastighetsskatt. Nej, herr talman, Sverige behöver en ny och långsiktig energipolitik. Vår uppfattning är att energipolitiken bäst främjas genom en fri energiproduktion inom ramen för givna miljö- och säkerhetskrav. Det övergripande målet för den svenska energipolitiken måste därför reduceras till att främja en säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning i hela landet, samtidigt som all energiproduktion självfallet ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Valet av produktionsform ska inte avgöras genom politiska beslut, utan energipolitiken främjas bäst genom en fri produktion. Herr talman! Vi ser det som angeläget att Vattenfall AB börsintroduceras och privatiseras. Vattenfall är en mycket stor och viktig aktör inom det svenska energisystemet, och stora värden har byggts upp i bolaget. Vi menar att det är angeläget att dessa värden hanteras på ett effektivt sätt. Samtidigt vill vi ifrågasätta förenligheten mellan det uppdrag som bolaget sägs ha i själva omställningsarbetet av energisystemet och det faktum att Vattenfall till exempel startar upp gamla oljekraftverk i Stenungsund och bryter brunkol i Tyskland. Vi välkomnar därför den granskning av Vattenfall som Riksrevisionen nu inlett och kommer att följa den med stort intresse. Herr talman! Vi anser att beslutet om en förtida avveckling av kärnkraften måste upphävas. Stängningen av Barsebäcks första reaktor har medfört stora kostnader för skattebetalarna, försämrat miljön och försvagat den svenska försörjningstryggheten. Den har också lett till en, som jag sade tidigare, betydande osäkerhet inom industrin beträffande den framtida tillgången på el. Kärnkraftsavvecklingen bidrar även till att öka det svenska behovet av el producerad av fossila bränslen, vilket inte riktigt var vad man tänkt sig. Kol- och oljebaserad elproduktion både i och utanför Sveriges gränser kommer att kompensera, och gör så redan i dag, bortfallet av el när kärnkraften avvecklas. Följden av en fortsatt avveckling blir påtagligt ökade utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen. Vi anser att kärnkraften ska tillåtas vara kvar och utvecklas så länge de högt ställda kraven på säkerhet kan garanteras. Jag anser också att vi ska titta närmare på den kärntekniska forskningen. Den bedrivs huvudsakligen internationellt, men vi tror att de svenska teknikerna och forskarna skulle kunna bidra till den forskningen om de bara fick möjligheter till det. Vi har tidigare talat om det så kallade tankeförbudet, 6 § i kärntekniklagen. Vi anser att den måste tas bort. Herr talman! I själva verket förs för närvarande diskussioner i många länder om att bygga ut kärnkraften. I till exempel Finland, ett land mycket nära oss, har riksdagen genom beslut öppnat för byggande av nya reaktorer. Faktum är att det finns fler länder i världen som bygger nya kärnkraftsanläggningar än länder som stänger av dem. Herr talman! Den totala energianvändningen har i ett historiskt perspektiv bara ökat. Bedömningar pekar på en fortsatt ökad energianvändning i framtiden även vid en fortsatt effektivisering. Energimyndigheten har räknat ut att Sverige, precis som de andra nordiska länderna, har en 2-procentig ökning per år när det gäller efterfrågan på el. Satsningar på information och åtgärder för att spara energi är därför mycket viktiga. I detta sammanhang bör också nämnas att det är viktigt att ta till sig den kunskap som finns inom till exempel området byggteknik för att kunna bygga mer energisnåla hus. I en studie som gjorts på Chalmers tekniska högskola i Göteborg slås fast att vi inte bygger mer energisnåla hus nu än vad vi gjorde på 40- och 50-talen. Snarare tycks utvecklingen gå åt rakt motsatt håll trots de stora framsteg som görs inom både byggmaterial och byggteknik. Kanske beror detta på för dåliga ekonomiska incitament eller byggkrav från samhället sida. Jag vet inte, men det är viktigt att diskutera frågan. I ett nyligen avslutat byggprojekt i Lindås strax utanför Göteborg har man lyckats bygga energisnåla hus till i stort sett samma kostnad som för ett vanligt bygge. Värmen i inomhusluften tas till vara för att värma både vatten och huset i övrigt. Detta och andra liknande projekt måste uppmuntras och spridas till fler entreprenörer. Att få ned värmekostnaderna i ett hus till noll kronor sparar stora mängder energi. Det kan för en familj innebära besparingar i form av minskade energikostnader på flera tusen kronor i månaden. Även andra energibesparande åtgärder, till exempel bergvärme, är värda att uppmuntras. Herr talman! Svensk energiförsörjning är sårbar ur flera aspekter. Stora delar av södra Sverige och östra Danmark drabbades den 23 september av ett omfattande elavbrott. Det visar med all tydlighet den sårbarhet som finns i vårt moderna samhälle. Strömavbrottet innebar att ungefär 900 000 kunder i Sverige under en period förlorade sin elförsörjning. Och antalet människor som påverkades i något vidare mening uppskattas till knappt en och en halv miljon. Därtill kommer de som blev utan ström på Själland och Bornholm. De uteblivna elleveranserna uppgick till cirka tio miljoner kilowattimmar. Enligt Svenska Kraftnäts egna beräkningar uppgick den samhällsekonomiska kostnaden till ungefär 500 miljoner kronor, en halv miljard kronor för ett strömavbrott. Detta strömavbrott är inte det enda som har drabbat oss under de senaste åren. 1999, 2001 och 2003 kommer vi kanske ihåg. Störningarna riskerar även tryggheten i sjukvården och i andra väldigt viktiga institutioner. Eftersom hälso- och sjukvården blivit alltmer tekniskt beroende har dess sårbarhet i händelse av elavbrott ökat dramatiskt på senare tid. Strömavbrottet visade bland annat att det fanns problem med reservkraften vid Lunds universitetssjukhus, och till exempel vårdcentralerna i Jönköpings län fick stänga eller minska sin verksamhet då de stod utan ström. Strömavbrottet i september åskådliggjorde också att den reservkraft, främst diesel och gasturbiner, som finns dels inte är tillräcklig, dels inte fungerar. I vissa fall kopplades den inte på helt enkelt på grund av oklara rutiner. Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att både Svenska Kraftnät och Energimyndigheten har genomfört utredningar om den svenska leveranssäkerheten. Men vi anser inte att regeringen har gjort allt som den skulle kunna göra. Regeringen måste också se till att samtliga kommuners reservkapacitet ses över. Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 18.

Anf. 1 Per Bill (M)

Maria Larsson (Kd)

Anf. 3 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Tillgång till energi till rätt pris är en förutsättning för jobb, välfärd och det välstånd som vi alla vill ha i det här landet. I Sverige har vi egentliga stora förutsättningar för att vara självförsörjande av el. Så har det också varit. Men i takt med att energiuppgörelser har träffats med smala majoriteter och utan strategiskt framtidstänkande har vi blivit en nettoimportör av el. Så skulle det inte behöva vara. Politik är att vilja, sade någon. Politik är inte att vela. Men detta velande som har varit har medfört att varken producenter eller konsumenter har vågat göra framtidssatsningar. Det har medfört en dyr el för konsumenten, och för basindustrin, där energikostnaden är en lika stor kostnad som råvaran, är det naturligtvis förödande. Kristdemokraterna konstaterar också med förvåning att regeringen nu inte anvisar någon finansiering alls för energipolitiken år 2005 eller 2006. Snacka om kortsiktighet. Kanske är det på just energiområdet som regeringen och dess stödpartier är som svagast. Där skulle mest behöva bli gjort. Enligt ryktet har de olika åsikterna mellan partierna gjort att propositionen om utsläppsrätter har blivit så försenad. Samtidigt samarbetar regeringen med Centerpartiet och inte med Miljöpartiet i energifrågor. Detta skapar en splittring, och det skapar en osäkerhet. Det är som att dansa jenka - man går två steg fram och ett tillbaka, i bästa fall. Ibland kanske det blir två steg bak och ett fram. Jag skulle vilja rekommendera regeringen att byta danspartner. Nyckelordet för framtiden måste vara långsiktighet - att ha lång sikt för energipolitiken och att bestämma sig för åt vilket håll man ska gå. Då håller det inte att ideligen byta riktning. Därför fortsätter vi kristdemokrater i vår budget med ekonomisk stimulans för byte av uppvärmningssystem i villor med direktel efter att regeringen har hattat fram och tillbaka i den här frågan och skapat osäkerhet på marknaden. Det är strukturellt riktigt att få bort högeffektiv el från att användas till bostadsuppvärmning. I vår politik genererar det inte heller en högre fastighetsskatt. Man måste ge rätt signaler, bygga de goda incitamenten och vara uthållig. Utbyggnaden av naturgasen i södra Sverige står och väger på grund av regeringens obeslutsamhet. En rad intressanta energitekniker slås ut av det nya elcertifikatssystemet som motarbetar nya men än så länge dyra energikällor. Herr talman! Vi kristdemokrater vill att energiförsörjningen ska tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler, och vi ser positivt på att andelen inhemska förnybara energikällor blir en allt större del av energimixen. Vi föreslår pengar för att främja forskning om vätgas och om solcellsbaserad energi. Vätgas är suverän. Den ger inga utsläpp. Och kanske är vi i dag världsledande på solcellsforskning. Men det återstår en bit innan vi kan ha en lönsam kommersialisering av den forskningen. Det är två viktiga framtidsinriktade forskningsområden. Vi måste våga. Det system med elcertifikat som regeringen och dess stödpartier har valt är inte det bästa tycker vi. Det har också gjort elen väldigt dyr för hushållen, och det ger inte stöd åt mindre lönsamma men utvecklingsbara förnybara energislag. Herr talman! Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet i takt med att den kan ersättas med förnybar energi. Vi tycker därför inte att Barsebäck 2 ska stängas om alternativet är kol från kolkraftverk i Polen, Danmark och så vidare. Och vi är intresserade av att veta vad det är som händer i kärnkraftsförhandlingarna. Vi vet ingenting. De slutna rummen är förborgade, åtminstone för oss i oppositionen. Vi kristdemokrater tycker att detta är ett oanständigt sätt att hantera en sådan långsiktig fråga. Det skapar inte trygghet hos konsumenterna eller hos producenterna. Det skapar ett vakuum som riskerar att företag flyttar ut ur landet. När kommer Bo Bylund att presentera någonting för alla i Sverige och inte bara för dem som har tillgång till de slutna rummen? Det här är inget bra sätt att hantera kärnkraften på. Herr talman! Strömavbrotten har blivit vanligare och längre. Myten om att Sverige är osårbart har fått sig en knäck av verkligheten. Den gångna helgen var det vädrets makter som ställde till det och slog ut tusentals hushålls eltillförsel. Men ganska ofta är det rena systemfel som orsakar mycket omfattande strömavbrott. Den 23 september var det precis som Eva Flyborg alldeles nyss berättade en och en halv miljon människor som stod utan el i tre-sex timmar. Arbetsplatser tystnade, tågen stannade och datorer slocknade med fara för liv och säkerhet. Den genomsnittliga avbrottstiden under åren 1998-2001 var för en elkund på landsbygden 203 minuter per år och kund. Det får man alltså räkna med varje år om man bor på landsbygden. Det finns de som är utan eltillförsel dygn i sträck och näst intill veckor. I februari 2001 när det blev riktigt kallt fick man gå ut till allmänheten och vädja om återhållsamhet i elkonsumtionen. Sådan brist var för handen. Kristdemokraterna har begärt att näringsutskottet ska ha en hearing för att analysera detta problem. Och det är angeläget. Också vår näringsminister har stått i TV och sett allvarlig ut och sagt att detta måste åtgärdas. Men inget har hittills hänt. Han har ju haft chansen ett tag. Och innan dess hade Björn Rosengren chansen. Men inte mycket har hänt. Svenska Kraftnät menar nu att det behövs ombyggnad av ställverk och förstärkning av stamnät, särskilt i södra Sverige. Själv åstadkommer man en tillfällig lösning som man hoppas ska fungera under en övergångsperiod. Men det vore intressant att i dag få höra vad energimajoriteten tänker företa sig för att säkra upp vår energiförsörjning. Att vänta och se kan gå an ett tag, men det blir ganska besvärligt i längden. Och det har vi sett exempel på i en tilltagande ström under de senaste åren. Herr talman! Elskatten, mervärdesskatten och kostnaderna för administrationen av elcertifikaten blir tillsammans 40 % skatt på elpriset som konsumenterna i dag får betala. Skatten kommer att öka ytterligare nästa år i och med det förslag som majoriteten i energifrågorna har lagt fram. Detta är inte rimligt. I dag finns det en hel del hushåll där man inte har råd att hålla sig varm. Man lagar maten på stormkök för att spara el. Framför allt oroar sig våra pensionärer. De sänker värmen så att de näst intill riskerar sin hälsa. Årets rödgröna skatteväxling var ett dråpslag framför allt mot de pensionärer som har oljevärme. Av den anledningen har vi kristdemokrater sagt nej till årets skatteväxling. Den slår alltför obarmhärtigt mot svaga grupper i samhället. Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter utformas så att de inte allvarligt drabbar välfärd och sysselsättning. Man ska minimera miljöbelastningen och säkerställa tillgången till billig energi. Då är det ganska självklart att kraftvärmebeskattningen måste åtgärdas i en sådan riktning. Det är bra att det äntligen finns ett förslag i budgetpropositionen som går i den riktningen. Det borde dock, tycker vi, ha kommit mycket tidigare. Kraftvärmen är ett effektivt energiutnyttjande men har, tyvärr, inte byggts ut i Sverige. Hade man tidigare gett signaler om att beskattningen ska vara ändamålsenlig för en kraftfull utbyggnad av ett mycket effektivt energislag, elenergiproduktionsslag, skulle Sverige i dag ha kunnat vara en nettoexportör av energi till övriga Europa. Men från investerarnas sida har man inte vågat bygga eftersom signalerna inte har varit tydliga. Återigen har bristen på långsiktighet varit till nackdel för en positiv utveckling för en energiproduktion som också miljömässigt är positiv. I dag är det många aktörer som står inför den här typen av investeringar. Så är det i Göteborg och i Jönköping. De behöver få tydliga signaler från riksdag och regering för att våga göra satsningar. Det handlar då om signaler om att skattesystemet inte kommer att ändras eller försämras framöver. Sådana signaler är vi kristdemokrater beredda att ge. Men är socialdemokrater, vänsterpartister och centerpartister beredda att ge långsiktiga framtidslöften? Vi ser också positivt på att det tillkommer ytterligare aktörer genom kraftvärmeutbyggnaden på producentmarknaden, som ju börjar bli alltmer oligopolartad. Herr talman! Kristdemokraterna anser att vi måste ha ett europeiskt perspektiv på energipolitiken. Våra energibeslut måste fattas i samklang med övriga Europa. Det borde vara en självklarhet för alla, oavsett var man står ideologiskt. Elmarknaden håller på att avregleras i EU. Från den 1 juli 2004 kommer den att vara avreglerad för företag och från den 1 juli 2007 för hushåll. Var finns regeringens beredskap inför detta? Hur tänker man förstärka överföringskapaciteten mellan den skandinaviska halvön och den europeiska kontinenten? Vilken beredskap finns det för prishöjningar? Sverige är nästan bäst i Europa på att producera el utan utsläpp, men samtidigt använder vi nästan mest el av alla. Vår basindustri och vårt kalla klimat har betydelse i sammanhanget. Men här finns det också en sparpotential om rätt styrmedel sätts in. Ett sådant är att byta ut direktelen för uppvärmning i hushållen. Kristdemokraterna anser att Sverige genom rätt styrmedel, genom ökad produktionskapacitet och genom ökad överföringskapacitet har förutsättningar att bli en nettoexportör till Europa. En avreglerad europeisk marknad erbjuder stora möjligheter. Men då måste också en betydligt större långsiktighet finnas i besluten. Det har vi saknat länge nog nu. Jag tror, som sagt, att det hänger på valet av danspartner. Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer men nöjer mig med att yrka bifall till reservation nr 2.

Ingegerd Saarinen (Mp)

Anf. 4 Ingegerd Saarinen (Mp)

Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservationerna 3 och 6. Energipolitiken i Sverige bör i grunden förändras i hållbar riktning. Vi behöver en omställning till elproduktion baserad på förnybara energislag. Över huvud taget handlar det om att i Sverige använda förnybara energislag. Vi måste ändra dagens konsumtionsmönster när det gäller energianvändningen. Som tidigare nämnts har vi en hög konsumtion av el i Sverige. Vi bör ändra på det förhållandet så att vi får en konsumtion som mer liknar övrig konsumtion i Europa vad gäller elen. För att i övrigt ändra konsumtionsmönster och få mer av förnybara energislag finns det två principiella metoder. Den metod som nu används mest av Socialdemokraterna, Centern och Vänstern är att försöka stimulera fram de energislag som man önskar sig. Men en annan metod, som faktiskt är mer effektiv, är att prissätta miljöförstörelsen - att sätta ett pris på miljöförstöring och risker. Det är det som vi försöker få fram genom den gröna skatteväxlingen. Kostnader läggs på miljöförstöring. I stället görs arbetet billigare, till exempel genom lägre skatter på arbete. Vi tror att det är ett effektivare sätt att få det resultat man önskar sig. Säkerhetskraven för den svenska kärnkraften tycker vi måste höjas. Sverige har haft oproportionerligt många allvarliga incidenter i kärnkraftverken. Detta pekar på brister i säkerhetskulturen som måste åtgärdas. En trolig konsekvens av höjda säkerhetskrav är att några reaktorer ställs av, för egentligen är det alltför kostsamt att vidta de åtgärder som behövs. Samtalen med företrädare för kärnkraftsindustrin om en avveckling tycker vi bör avbrytas. Det är ett felaktigt sätt att avveckla kärnkraften. Så länge de förväntar sig direkta ersättningar och stor ekonomisk kompensation för att stänga kärnkraftverk kommer de att köra dessa, även om de går med förlust, just i avvaktan på att få nämnda kompensation. Det är inte ett särskilt bra sätt att hantera avvecklingen. Åtminstone när det gäller Vattenfall, som ju staten äger, tycker vi att man bör se till att kärnkraften redovisas för sig, så att man kan se de direkta kostnaderna för varje reaktor. Vi är positiva till kraftvärme och tycker att det är väldigt viktigt att man där får stabila villkor framöver så att denna sektor kan utvecklas. Det är naturligtvis mycket bättre med kraftvärme än med sådan värme där inte också kraft samtidigt produceras. Vindkraften vill vi ska utvecklas. Dessutom är solvärme och solceller viktiga för framtiden. Redan nu är det kommersiellt egentligen möjligt att använda solvärmen. Men det finns trögheter i det sammanhanget. Dessutom är det för lite information och för lite koncentration till exempel på solvärmen för att det ska bli det genombrott som det nu faktiskt är klart för att ske. Solcellerna är något som inte heller ligger så långt bort, sett till installationer när det gäller byggnadsmaterial i tak och fasader. Där borde något göras, och där är ett genombrott ganska nära - särskilt om man tänker sig att ha en rättvis kostnad för energin så att det som är miljövänligt verkligen får en chans att slå igenom. Vi har i Sverige som sagt en väldigt stor elkonsumtion. Det är inte effektivt. Det finns en väldigt stor potential för att minska elkonsumtionen. Det beror till del på att vi har lite kallare klimat och att vi har mer energiintensiv industri. Men allt kan inte förklaras med det. Den medelstora industrin använder till exempel betydligt mer el än motsvarande industrier i Europa. Det finns väldigt mycket att göra. Det här måste antagligen göras med hjälp av att rätt priser sätts på el och annan energi. Det finns mycket att göra vad gäller energieffektiviseringar. Vi tycker att Statens energimyndighet inte har varit tillräckligt effektiv när det gäller energieffektiviseringar. Vi föreslår att en speciell energieffektiviseringsmyndighet inrättas som speciellt får inrikta sig på energieffektivisering så att det inte blir konfliktpunkter som hindrar verksamheten. Det sista jag vill ta upp är forskningen om drivmedel. Här tycker jag att den hittills varit för mycket inriktad på några tillämpningar som har fått mycket pengar. Det gäller till exempel etanol. Jag tycker att det är bra att det utvecklas, men inriktningen på politiken måste bli mer diversifierad, och stöd måste ges till de saker som myndigheterna faktiskt tror kommer att bli framtidens lösningar. Vi har till exempel förgasning och syntetgasproduktion, som har fått väldigt lite pengar men som egentligen alla tror är en stor möjlighet för framtiden.

Anf. 5 Eva Flyborg (Fp)

Herr talman! Jag ska inte ta upp alltför mycket tid för den här repliken, men Ingegerd Saarinen från Miljöpartiet brukar säga, och sade också i dag, ungefär så här: Industrin slösar på energin. Det går åt mer än vad det borde göra. Man skulle kunna vara med effektiv, om jag får uttrycka det så. Jag har hört det där ett antal år, och jag undrar fortfarande: Vad är det som gör att Miljöpartiet tror att industrin vill vara energiineffektiv?

Anf. 7 Eva Flyborg (Fp)

Herr talman! Jag håller inte med. En väldigt stor del av den svenska basnäringen - Sverige är ett ganska tungt industriland och har varit det väldigt många år - för att inte tala om den elintensiva industrin, som också är ganska stor i Sverige, är väldigt beroende av att man sparar i alla sina processer och därmed sänker sina kostnader. Skillnaden på ett och två öre kan i princip göra om det går med vinst eller med förlust. Det pågår en kostnadssäkring och en processäkring utan dess like runtom i hela vårt land, i stor del i basindustrin och processindustrin. Jag tycker att det finns en missuppfattning som jag vill hjälpa till att klarlägga. Det är inte så att man struntar i energikostnaderna därför att det är så billigt ändå. Det är faktiskt inte så. Det blir väldigt tydligt vid arbetsplatsbesök inom olika delar av industrin att energikostnaderna är en mycket viktig faktor, och därför ägnar man sig åt att försöka sänka energikostnaderna och därmed förbättra sina processer. Det är också väldigt dyrt. Det gör att man behöver ha pengar över för att kunna investera i ny miljöteknik. Där är det klart att skattesystem och allt annat hänger ihop. Jag vill ändå, herr talman, påtala att det inte är så att svensk industri slösar med energin därför att den är billig. Tvärtom, det pågår ett stort arbete ute i Sverige.

Ingegerd Saarinen (Mp)

Anf. 8 Ingegerd Saarinen (Mp)

Herr talman! Problemet är att Eva Flyborg nu blandar ihop elintensiv industri och övrig industri. Det är lite farligt att göra det. Inom elintensiv industri är kostnaderna för energi en väsentlig del av produktionskostnaderna. Där har man nog rätt så länge tittat på energipriserna för att se vad man kan göra för att effektivisera. Men inom övrig industri, där man inte använder så mycket el och där el inte är en så stor del av kostnaden, har det gjorts väldigt lite. Det har visat sig bland annat att en Volvofabrik i Sverige använder dubbelt så mycket energi som en Volvofabrik som gör ungefär samma saker i Holland. Det har att göra med att de svenska energipriserna har varit jämförelsevis låga. Nu har det hänt saker de senaste åren som gjort att priserna har drivits i höjden. Då är det glädjande och naturligt om industrin ser om sitt hus och börjar intressera sig för energikostnaderna. Det kanske är det som du har märkt vid dina besök inom industrin. I så fall är det efterlängtat, och man får hoppas att de fortsätter med det.

Anf. 9 Nils-Göran Holmqvist (S)

Herr talman! Vi behandlar nu utgiftsområde 21 Energi. Det gäller en fråga som vi ofta diskuterar i den här kammaren, och vi använder ungefär samma argument vid varje tillfälle från de flesta partiers företrädare. Vi har i dag en ny företrädare för Moderaterna, och jag trodde att vi skulle få höra några nya saker som skulle revolutionera vår debatt och höja debattklimatet. Men nej, det var samma gamla kärnkraftsavvecklingsdiskussion som hans företrädare Mikael Odenberg och andra för. Vi socialdemokrater, Vänsterpartiet och Centerpartiet står bakom energipolitiken, och vi har gjort det under många år. Det handlar om långsiktighet. Vi träffade den första överenskommelsen 1997, som var femårig, och en annan 2002. Vi ser att det har gett goda förutsättningar och varit bra för Sverige att vi har haft en långvarig överenskommelse på energiområdet, som vi ser ska fortsätta ytterligare. Vi tycker att energin är viktig för Sverige, och det är viktigt att vi har priser som är konkurrenskraftiga. Våra priser är konkurrenskraftiga i jämförelse med övriga Europa. Vidare ska energipolitiken bidra till att skapa stabila förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och en förnyelse och utveckling av den svenska industrin. Till Per Bill kan jag, med anledning av den fråga han ställde till mig angående Pappers och Metall, säga att vi är goda samtalspartner till dem om vår energipolitik, och vi är överens om hur energipolitiken framöver ska utvecklas i det här landet. Jag kommer tillbaka senare till kärnkraften och dess framtid. Sveriges elförsörjning ska tryggas genom att energisystemet ska baseras på varaktiga, helst inhemska, förnybara energikällor samt en effektiv energianvändning. Kärnkraften ska ersättas med effektivisering av elanvändning, konvertering av energislag samt en miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik. I ökande utsträckning ska elförsörjningen baseras på förnybara energikällor samtidigt som användningen av fossila bränslen ska hållas på låg nivå. Utskottets majoritet finner inga skäl för riksdagen att med anledning av de motioner som behandlats göra något avsteg från de av riksdagen tidigare fattade besluten om energipolitikens inriktning. Herr talman! I ett antal motioner har frågan om basindustrins energiförsörjning lyfts fram. Enligt utskottets majoritet är en av de viktigaste förutsättningarna för konkurrensförmågan hos industrin en god tillgång på energi på konkurrenskraftiga villkor. Detta betonas särskilt i de mål som fastställts för vår energipolitik. En av de frågor som kommer upp i och med att vi behandlar energifrågor i riksdagen är krav från de borgerliga partierna på att Vattenfall ska privatiseras och börsintroduceras. Jag läste i Dagens Industri i går att Per Bill och Mikael Odenberg hade uttalat sig om hur ineffektiv staten är som företagsledare. De tyckte att Vattenfall skulle säljas och privatiseras eftersom det vore mycket bättre. Men, Per Bill, varför är det så? Titta på de övriga kraftbolagen i Sverige! De är inte mer effektiva än vad Vattenfall är. Vattenfall är ännu bättre. Titta på Sydkraft! Skulle konkurrensen bli större om Vattenfall börsintroducerades och privatiserades? Nej, Per Bill, jag tror inte att det blir så. Utskottets majoritet har vid alla tidigare tillfällen avstyrkt dessa framställningar, och gör så även nu. Vattenfall är ett viktigt företag för staten i det omställningsarbete som vi genomför på energiområdet. Vattenfall ska vara statligt. Så länge vi socialdemokrater, vänsterpartister och centerpartister står bakom energipolitiken kommer Vattenfall att vara statligt ägt. En annan fråga som de borgerliga partierna har en annan uppfattning om än majoriteten i utskottet gäller elcertifikat som vi i denna kammare beslutade om våren 2003. I ett antal motioner begärs att systemet ska avvecklas. Utskottsmajoriteten vill härvid erinra om att vid behandlingen av införande av elcertifikatssystemet framhölls att utskottsmajoriteten såg mycket positivt på systemet. Det skulle skapa möjligheter för en fortsatt utbyggnad av elproduktionen från förnybara energikällor samtidigt som det skulle stimulera marknadsdynamik som i sin tur främjar kostnadseffektivitet när det gäller förnybara energikällor. Herr talman! Enligt de rapporter som vi har fått från Energimyndigheten och handläggarna på Näringsdepartementet fungerar denna marknad mycket väl. Det finns ett stort intresse även från andra länder - främst från de nordiska länderna - för vårt elcertifikatssystem. Jag ser ingen anledning att göra någon omprövning eftersom det fungerar mycket väl. Herr talman! Då det gäller avvecklingen av kärnkraften förs det samtal med industrin. Det är Bo Bylund som har det uppdraget, och samtalen förs i en konstruktiv anda. Enligt de uppgifter som jag har i dag träffades man senast i måndags för att fortsätta diskussionerna. Enligt det uppdrag som Bo Bylund har ska han under våren 2004 presentera ett förslag för riksdagen och regeringen om hur man ska träffa en uppgörelse med industrin om avveckling av kärnkraften. Vi tre samarbetspartier ska träffa Bo Bylund under veckan för att få en rapport om hur det ser ut och om hur det går med diskussionerna, om de går framåt eller om de har gått i stå. Jag tycker att det ser positivt ut. Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslagen i näringsutskottets betänkande NU3 Utgiftsområde 21 Energi samt avslag på samtliga motioner och reservationer.

Anf. 10 Per Bill (M)

Herr talman! Jag är både stolt och nöjd över att företräda klassisk moderat energipolitik. Där kommer det inte att bli några stora förändringar, det kan jag lova Nils-Göran. Jag trodde att jag fick svar på frågan om Pappers och Metall, men egentligen var det inte så mycket till svar. Tycker Pappers och Metall att det är bra att ni fortsätter att samregera i dessa frågor med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet och att ni vill lägga ned väl fungerande kärnkraftverk? Du ställde en fråga om privatiseringen. Om man bara för över ett företag från den statliga sektorn till den privata sektorn blir ju inte konkurrensen bättre därför att det ändå finns lika många företag på marknaden. Men Vattenfall har ett stort problem. Vattenfall är del i en koncern där det ingår ett antal monopol som tjänar mycket pengar och ett antal illa skötta statliga bolag som ganska ofta tycks behöva nya pengar. I och med att man gillar att tricksa med budgetsystemet använder man sig av koncernbidrag. SJ ska nu ha 1,3 miljarder, och tyvärr är väl Vattenfall ett av de stackars företag som får vara med och betala för regeringens illa skötsel av SJ. Det är det stora skälet till att man ska låta Vattenfall bli en del av den privata marknaden och få tillgång till det riskkapital som finns där.

Anf. 12 Per Bill (M)

Herr talman! Det har ju gått mode i att bilda koncerner. Just nu ägnar sig kommunerna åt detta tricksande. Skattemyndigheterna är inte alls särskilt imponerade över att man låter stadsteatrar ingå i koncerner med till exempel kommunala elföretag. Man befinner sig i en gråzon och ute i tassemarker när man ägnar sig åt sådana här saker. Nils-Göran Holmqvist pratade om vissa åsiktsskillnader. Betyder det att Pappers och Metall inte vill lägga ned väl fungerande energi medan ni vill göra det? Eller betyder det att ni samsas kring den klassiska linje 2-politiken som går ut på att man inte lägger ned kärnkraftverk förrän det finns alternativ som är konkurrensmässiga? I så fall skulle jag vilja säga att vi faktiskt har fått det första lilla tillväxtljuset här inne i lokalen i dag. Det betyder i så fall att det är långt kvar innan vi stänger nästa kärnkraftverk, därför att alternativen prismässigt för tillfället inte har skuggan av en chans.

Anf. 13 Nils-Göran Holmqvist (S)

Herr talman! När det gäller diskussionen om avvecklingen är det så att Pappers och Metall tycker att man inte ska avveckla, och vi håller med dem. Vi säger också i våra samtal och i våra överenskommelser att vi inte ska avveckla svensk kärnkraft förrän vi har alternativa energikällor, och de ska då vara inhemska. Det står i våra överenskommelser, där det också står hur vi ska stänga nästa kärnkraftverk. Den diskussionen förs. Anledningen till att vi inte har stängt Barsebäck 2 är att vi inte har uppfyllt villkoren i överenskommelsen om att kärnkraften ska ersättas med svensk inhemsk energi. Det har vi aldrig hymlat om. Det är viktigt att vi kan åstadkomma det innan vi stänger Barsebäck 2. Bo Bylunds uppdrag är att se vad vi kan göra med alla våra kärnkraftverk som vi har kvar i dag, hur avvecklingen ska se ut. Sedan är det eventuellt möjligt att bryta ut Barsebäck 2 om det visar sig att man inte kommer fram, men det är ju Bo Bylunds uppdrag.

Maria Larsson (Kd)

Anf. 14 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Jag får tacka för betygssättningen från talarstolen tidigare över vår brist på spirituella anföranden. Vi får ta detta till oss. Men det handlar ju om att vi tvingas recensera samma eländiga politik varje år, och då blir det lätt så. Långsiktighet talade du, Nils-Göran Holmqvist, om. Din bild stämmer inte riktigt överens med det man hör när man träffar industrins, kraftbolagens och hushållens företrädare. De tycker inte att energipolitiken har varit långsiktig. Och det är min grund när jag säger att inte heller jag tycker det. Jag tror att den kan göras mycket bättre, mycket mer långsiktig och spelbar, förutsatt att man bygger den på en större majoritet. Min fråga är: Är det också Nils-Görans bedömning att energipolitiken i det här landet skulle må bra av en bredare uppgörelse rent generellt sett som kan hålla över regeringsskiften och annat? Jag har en fråga till. Jag kan konstatera att vi har gått från att vara nettoexportör till att bli en nettoimportör. Om det finns ett litet uns av självkritik skulle jag vilja fråga: Finns det något i er formidabelt bra energipolitik som skulle kunna vara värt lite kritik? Vad är det som ni inte har lyckats med efter denna hord av framgångsrika beslut som ni har fattat?

Anf. 15 Nils-Göran Holmqvist (S)

Herr talman! Visst, vår energipolitik är långsiktig. Maria Larsson kan inte komma och säga annat. Vi har sedan 1997 haft och har uppgörelser med ytterligare två partier i Sveriges riksdag. Vi har fattat beslut om vår inriktning, att vi ska avveckla kärnkraften och hur den ska avvecklas. Vi har haft och har långsiktighet i forskning och utveckling. Det tycker jag ger oss en stabil grund att stå på. Jag tycker att vi har långsiktighet. Om Maria Larsson inte tycker det kan man fråga sig varför hon inte tycker att femåriga överenskommelser är långsiktiga. Det är i ungefär det häradet man kan komma i sådana här diskussioner. När det gäller frågan om majoriteten välkomnar vi självklart flera partier som är intresserade av att vara med i de konstruktiva diskussionerna om svensk energi i framtiden. Maria Larsson och hennes parti, Folkpartiet och andra har varit med, men man hoppade av på grund av att man inte ville vara med och ta ansvar för svensk energipolitik. Men ni är självklart hjärtligt välkomna om ni har omprövat ert beslut och vill vara med och forma den kommande energipolitiken under 2000-talet. Visst, det finns alltid saker och ting i en överenskommelse som man kan säga att man kunde ha gjort mycket bättre, men jag tycker att vår energipolitik för närvarande är rätt bra. Som jag sade kan den bli bättre, men jag tycker att den är det optimala som finns just nu i alla fall.

Maria Larsson (Kd)

Anf. 16 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Det är ganska mycket som vi tycker olika om. Vi tycker olika om långsiktigheten. Mina åsikter stämmer därvidlag bättre överens med det som industrin säger, med det som kraftbolagen säger och med det som hushållen säger. De upplever inte den långsiktighet som vi nu hör pläderas för. Det var inte mycket till självkritik som fanns. Det var det optimala läget som rådde inom energipolitikens område. Jag tycker att det är lite trist att höra att man faktiskt inte kan erkänna det som har gått snett. Det är inget bra läge som vi befinner oss i med kärnkraften för närvarande. Det är ett osäkert läge som skapar en osäkerhet hos industrin. När det gäller kraftvärmen har vi fått vänta oerhört länge på den nya beskattningsreduktionen. Det har gjort att vi inte har byggt ut på det sätt som skulle ha kunnat ske i det här landet. Det hade gett oss helt andra möjligheter där vi står i dag. När det gäller fjärrvärmen har det varit mycket hattande. De åtgärder som har satts in för energisparandet har inte gett särskilt mycket. Det har varit en hattighet i systemet. Jag exemplifierade med bidragen till hushållen för att byta från direktverkande el. De har funnits ett år, sedan har de tagits bort, sedan har de införts igen och sedan tagits bort - ett evigt hattande. Och det finns inte ett litet uns av självkritik. Det är bara att beklaga, men det blir som i så många tidigare debatter, att vi står här och tycker olika om energipolitiken. Min ingång var att här skulle det behövas ett lite förnyat synsätt från majoritetens sida och en vilja till en bredare uppgörelse. Då kan man naturligtvis inte bjuda med armbågen som man gjorde vid de förhandlingar som tidigare var för handen, där man faktiskt inte eftersträvade en bredare uppgörelse utan ville skärma av parti efter parti.

Anf. 17 Nils-Göran Holmqvist (S)

Herr talman! Egentligen finns det inte så mycket mer att säga än det som vi har sagt tidigare. Vi har inte bjudit in er med armbågen, och vi har inte stött ut er. Det var ju ni själva som tog avstånd och inte ville vara med i de diskussioner som fördes kring hur vi skulle avveckla svensk kärnkraft. Stora delar av den här kammaren har varit och är överens om att kärnkraften ska avvecklas, men det som vi förde diskussioner om var hur den ska avvecklas. Det var vid de diskussionerna som ni klev av. När det gäller kraftvärme och kraftvärmebeskattningen har vi i vårt parti och i utskottet varit de som har drivit frågan om att kraftvärmebeskattningen ska tas bort. Vi har då haft att övertyga våra partikamrater i andra utskott om hur viktigt det är. Till slut har vi lyckats att övertyga dem. Nu tas kraftvärmebeskattningen bort, och vi ser att det blir möjligt att börja göra stora investeringar i södra Sverige där det behövs ny kraft för att få balans. Vi kan se att Göteborgs energi och Sydkraft i Malmö nu börjar ansöka om att få bygga. Vi ser att det förs sådana diskussioner i industrin att man kommer fram till nya kraftslag att använda. Sedan kan jag säga till Maria Larsson att vi ger signalen, som du frågade efter förut, att det är viktigt att gasledningar byggs uppåt Mellansverige så att vi kan se till att kraftvärmen ökar sin bredd där. Det ser jag positivt på.

Anf. 18 Eva Flyborg (Fp)

Herr talman! Det har talats om koncernbildningar och skatteplaneringar. Jag tycker att det är en helt underbar diskussion. Till och med i min egen hemstad, Göteborg, har man också bildat koncerner för att slussa pengar från det ena till det andra. Nu är vi uppe i regeringen och tassar och de gör samma sak, Näringsdepartementet och Finansdepartementet i skön förening. Det är en fin vision. Herr talman! Nils-Göran Holmqvist säger att det är samma gamla klagovisa från oppositionen. Ja, det är ju samma gamla energipolitik som råder från majoritetens sida. Man tycks ha tryckt ned repeat -knappen redan 1980, och sedan kör man samma sak: Kärnkraften måste bort. Nils-Göran Holmqvist säger också att han står bakom energipolitiken. Han står även bakom svenska folket, herr talman, långt bakom. 75-80 % av svenska folket vill ju ha kvar eller till och med utveckla kärnkraften. Det är verkligen att stå långt bakom svenska folket. Jag har en liten fråga: Hur känns det egentligen att tillhöra en så liten extremistgrupp eller sekt, kanske man skulle kunna kalla det, i svensk energipolitik och i den här frågan?

Anf. 19 Nils-Göran Holmqvist (S)

Herr talman! Jag känner inte att jag tillhör någon liten sekt. Jag känner att vi i vår rörelse är överens om hur svensk kärnkraft ska avvecklas. Jag känner också att jag har flera med mig. Centerpartiet och Vänsterpartiet är överens med mig. De känner nog samma sak i sina partier. Det vi nu håller på med är viktigt. När vi nu ska avveckla svensk kärnkraft ska vi också se till att vi får in svensk förnybar elenergi. Det är om detta diskussionen förs. Vad är det vi ska ha i stället? Vi pekar på att det är biobränsle och gas som ska användas i vårt energisystem. Det är viktiga signaler där vi talar om att det är viktigt att vi använder detta hos oss. Det är det budskap som jag alltid ger när jag är ute och diskuterar med mina partikamrater och övriga om hur energisystemet ska se ut i framtiden. Vi är ingen liten sekt, men Eva Flyborg tycker kanske att hon tillhör en liten sekt. Det är möjligt.

Anf. 20 Eva Flyborg (Fp)

Herr talman! Jag har aldrig hört talas om en liten sekt som har haft 75-80 % av hela svenska folket bakom sig, men om det är definitionen från regeringens sida förstår jag att det är därför man har problem. I vår rörelse är man överens, säger Nils-Göran Holmqvist. Ja, inte så himla mycket. Vi har hört tunga fackliga företrädare och hela förbund gå ut och säga att vi inte kan avveckla kärnkraften. Ni vet väl egentligen också att det är så. Vi ska använda svenska förnybara energiråvaror, säger Nils-Göran Holmqvist. Ja, herr talman, torv ska tydligen ingå i de här förkättrade elcertifikaten. Torv är inte förnybart enligt FN:s definitioner, utan det är att betrakta som ett fossilt bränsle. Även där lutar ni er mot mer fossila bränslen. Ska man tolka Socialdemokraterna positivt kommer vi inte att avveckla kärnkraften över huvud taget. Björn Rosengren talade på sin tid om 40 år. Då fick han bannor av Göran Persson och sade att det kanske inte var mer än 5 år. Vi kanske ska välja att tolka Socialdemokraterna positivt. Jag har en sista fråga. Är det tänkt att importerad olje- och kolkraft ska driva den nya 3 G-tekniken, Nils-Göran Holmqvist? Som det är nu räcker inte den svenska produktionen till det. Vår egen miljövänliga elproduktion med vattenkraft och kärnkraft till exempel räcker inte till detta. Ska man i så fall också märka mobilerna med en liten dekal där det står: Drivs av fossilkraft. Det kanske kunde vara en idé.