Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anf. 68 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Infrastrukturen är en viktig del av våra liv och en absolut förutsättning för att vi även framgent ska vara ett välfärdsland. Infrastrukturen är helt enkelt blodomloppet i vårt samhälle och ger människor rörelsefrihet, oavsett om det är fråga om arbetspendling eller fritidsaktiviteter. Att landets företagare är i behov av snabba och effektiva transporter torde de flesta vara medvetna om: Mat på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet kommer inte genom ett trollslag.

I flera decennier har underhållet av våra vägar och järnvägar nedprioriterats. Flera regioner bedömer den bristfälliga infrastrukturen som ett av de största tillväxthindren, och i många delar av landet riskerar infrastrukturen att bli en flaskhals för jobb och tillväxt om inte underhåll och upprustning prioriteras.

I stället för nödvändiga underhålls- och trimningsåtgärder valde tidigare regering att lägga sitt fokus på nyinvesteringar i stambanor för höghastighetståg som kritiserades för höga kostnader och bristande kontroll.

Fru talman! Sverigedemokraterna understryker tillsammans med regeringen infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig inte enbart till vägar som transportmedel. Vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om det är fråga om personer eller gods som ska färdas på väg eller järnväg eller med flyg eller sjöfart måste infrastrukturen vara robust vid alla årstider.

Kommunikationer

Sverige är ett avlångt land i Europas utkant, och därmed är hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven på effektivitet vid varje given tidpunkt. För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor, räddningsflyg, brandflyg, polisflyg och inte minst försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela landet.

Fru talman! Sverigedemokraterna stoppade, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, det extremt kostnadsdrivande projektet med höghastighetståg. Vi prioriterar i stället att stärka det svenska järnvägsnätet. Insatserna ska i första hand riktas mot ökat underhåll för att säkerställa järnvägens robusthet. Där det krävs ska flaskhalsar byggas bort för att järnvägens kapacitet ska öka. Projektet med höghastighetståg var en gökunge som allvarligt skulle ha skadat landets övriga infrastruktur. Nu prioriterar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen arbetspendling och godstrafik.

I betänkandet ökas anslagen för utveckling av statens transportinfrastruktur till 36,9 miljarder. Det är en välbehövlig ökning av anslagen. Den är långt ifrån tillräcklig men visar ändå på en tydlig vilja att öka anslagen för att stärka en viktig del av vårt samhälles blodomlopp.

Även anslaget för vidmakthållandet av statens transportinfrastruktur ökas, till 34 miljarder. Detta är av yttersta vikt för att på något sätt bearbeta den underhållsskuld som finns.

Fru talman! Jag ska också säga några ord om den myndighet som ansvarar för våra vägar och järnvägar, nämligen Trafikverket.

De senaste dagarna har min telefon och mejl bokstavligt talat svämmat över av meddelanden från förtvivlade förare ute på landets vägar. Underhållet av våra vintervägar har bokstavligt talat kollapsat. De enda som uppenbarligen inte har förstått hur illa det är ställt är Trafikverket. Den situation vi har ute på vägarna har fått flera förare att efterlysa ett skyddsstopp då de upplever att de utför sitt arbete med livet som insats. Åtta år med den förra regeringen visar på ett fullständigt haveri när det gäller halkbekämpningen på våra vägar.

Situationen är inte bättre för järnvägen. Att järnvägen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt är det många strandade resenärer som kan vittna om. De senaste dagarna har flera radioinslag handlat om växelfel som har orsakat en stor mängd förseningar i tågtrafiken. Värre är att Trafikverket har haft kännedom om bristerna men ändå inte bytt ut växlarna.

Nu är det dags att se över Trafikverkets organisation, för det står bortom allt rimligt tvivel att myndigheten inte klarar sitt uppdrag.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag summera vikten av en fungerande infrastruktur. För oss är det centrala att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs, på väg och järnväg samt i luften. Den viktiga digitala infrastrukturen ska också nämnas här. Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier som enbart är anpassade för människor som bor i större städer.

Sverige behöver en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vägtrafiken har sin givna plats i människors vardag, oavsett om de bor i Malmö, Jönköping, Sveg eller Vilhelmina.

Järnvägen är viktig inte minst för industrin. Här ser vi möjligheten att utveckla vår järnväg i hela landet. Det viktiga är inte hastigheten utan driftssäkerheten - helt enkelt att tåget går.

Flyget är en oerhört viktig del i vår infrastruktur och en absolut nödvändighet på många orter i landet. Att flyget har en nyckelroll i vårt lands beredskap inser nog de flesta. Brandflyg, ambulansflyg och polisflyg är viktiga delar när det gäller att rädda liv och egendom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sjöfarten är en nyckelspelare för vårt lands välstånd. Man inser vikten av sjöfartens betydelse när man ser den oerhört stora godsmängd som sjöfarten hanterar varje år. Att utveckla och stärka svensk sjöfart är ett viktigt mål för oss.

Tillsammans med regeringen ser vi sverigedemokrater fram emot att utveckla infrastrukturen - på land, i luften, till sjöss och digitalt.

(Applåder)

Anf. 69 Per Bolund (MP)

Fru talman! Det var intressant att höra Thomas Morells anförande. Som vanligt var det ett område som var helt obefintligt och som inte nämndes över huvud taget, nämligen miljö- och klimatfrågan.

Det kan man tycka är lite märkligt, för Sverigedemokraterna har enligt regeringen gjort en stor omsvängning. Det var en ståtlig presskonferens där man konstaterade att Sverigedemokraterna nu står bakom de nationella klimatmålen - både de mål som är långsiktiga till 2045 och de mål som ligger i närtid.

Eftersom vi inte fick några svar i anförandet är den stora frågan hur dessa mål ska nås. Det är inte särskilt lång tid kvar. Vi har nu 2023 och snart 2024, det vill säga sex år kvar till 2030. Det mål som gäller, som riksdagen har ställt sig bakom och klubbat och som alltså är det beslut som vi har att följa, är att vi ska minska utsläppen från trafiken med 70 procent till 2030.

Detta är också avgörande för att vi ska ha någon som helst chans att nå det långsiktiga målet, nämligen att minska utsläppen till nettonoll 2045 - det är bara 22 år bort - och att vi också ska klara av de åtaganden som EU har krävt från Sverige och alla andra medlemsländer. Det innebär att om vi inte minskar utsläppen från trafiken kommer vi inte att ha en chans att klara vare sig det nationella målet eller EU:s krav på Sverige, vilket kan resultera i dryga EU-böter.

Samtidigt pekar den politik som Sverigedemokraterna nu driver igenom via sitt samarbete med regeringen i en helt annan riktning. Elektrifieringen avstannar för att man har tagit bort elbilsbonusen. Vid årsskiftet kommer reduktionsplikten att dras ned, vilket innebär att vi kraftigt kommer att öka användningen av fossila bränslen och att utsläppen från transportsektorn kommer att öka med 50 procent redan nästa år. Hur ser Sverigedemokraternas plan ut för att nå målen om minskade utsläpp från transporterna?

Anf. 70 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för frågorna, Per Bolund! Detta är lite intressant, för det är alldeles uppenbart att ledamoten inte har läst Sverigedemokraternas motioner.

För vår del är det viktigt att lyfta upp en stor mängd av godset på järnväg, om vi pratar om landtransporter. Det tunga långväga godset kan med fördel gå på järnväg. Det är egentligen anledningen till att vi vill rusta järnvägen så att den fungerar och så att industrin har ett förtroende för järnvägstrafiken. Då måste tåget gå. Om man bokar ett tågsätt och ska transportera sitt gods får det inte vara så att det levereras till kund i den mån järnvägen fungerar. Det funkar inte så. Det är ett av skälen till att vi har lagt fokus på att underhålla järnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det andra är att vi vill stärka sjöfarten, för den kan då ta en stor del av godset från hamnarna. Då kan man avlasta vägsystemet. Men vi kommer inte ifrån att lastbilarna är tvungna att finnas med i början och slutet av transporterna. Hur vill vi då lösa det? Det handlar om att öka elektrifieringen, men då måste man börja i rätt ände. Man kan inte springa baklänges in i framtiden.

Jag kommer från den tunga trafiksidan, så jag vet vilken enorm effekt vi behöver för att elektrifiera den tunga trafiken. Det finns det i dag inga möjligheter att göra, av två skäl. Det ena handlar om produktionen av el, och det andra handlar om att få ut elen till mottagaren. Detta kan jag utveckla i nästa replik.

Anf. 71 Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för ett tydligt åskådliggörande av att det inte finns någon plan! Det Thomas Morell nämner är de små rännilarna av trafikens utsläpp. Den stora utsläppskällan, det vill säga personbilstrafiken, nämns inte med ett enda ord. Flygets utsläpp nämns inte heller, för den delen.

Det är helt uppenbart för alla som på något sätt är insatta i frågan att de åtgärder som Thomas Morell nämner inte på något sätt kommer att föra Sverige i närheten av att minska utsläppen med 70 procent. Det finns inte någon som helst chans med de åtgärder som Thomas Morell föreslår.

Uppenbarligen har inte Sverigedemokraterna någon plan. Det kan man tycka är väldigt olyckligt eftersom de med full kraft ägnar sig åt att riva ned klimatpolitiska åtgärder och reformer. Då borde man åtminstone ha någon sorts idé eller tanke om vad som ska göras i stället. Detta är att lämna walkover, eller för att tala med finansministerns röst: Når vi inte målen så når vi dem inte. Det är helt enkelt en uppgivenhet.

Det är också lite uppseendeväckande att ett regeringsunderlag som nu ägnar sig åt att kraftigt skära ned på järnvägsinvesteringar och järnvägsunderhåll pratar om att föra över gods till järnväg. Våra myndigheter och experter är ju tydliga med att det är fullt på många spår, särskilt på de stora sträckorna. Det finns helt enkelt inte kapacitet. Men regeringen har ingen plan på hur det skulle kunna gå till att få kapacitet.

Thomas Morell pratar om elektrifieringen, vilket är uppseendeväckande eftersom den politik som Thomas Morell har drivit igenom nu med full kraft leder till att vi minskar elektrifieringen. Takten går ned. Det säljs färre elbilar än det gjorde innan Sverigedemokraterna fick inflytande över svensk politik. Att då lyfta fram elektrifiering som en lösning är som sagt ganska uppseendeväckande.

När man frågar Trafikverket säger också de att elektrifieringen inte är en lösning. Det räcker inte. Även om varenda bil som säljs från och med nu skulle vara en elbil kommer man ändå inte att nå trafikens mål till 2030.

Återigen, Thomas Morell: Vad är Sverigedemokraternas svar? Hur ska utsläppen minska med 70 procent till 2030?

Anf. 72 Thomas Morell (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Nu har vi fått höra något alldeles unikt i kammaren: en miljöpartist som säger att järnvägen inte kommer att lösa problemen med miljön. Det trodde jag aldrig att jag skulle få höra. Det var spännande!

Låt oss gå tillbaka till detta med att elektrifiera godstransporter. Jag har många vänner inom transportnäringen, och flera av dem vill köpa elektriska lastbilar. Men problemet är att det inte finns effekt för dem. Åkerierna kan inte ansluta sig till elnätet, för elnätet klarar inte den effektbelastningen. Det är inte som att ladda ett personbilsbatteri, utan det krävs betydligt mer effekt för att klara detta. Åkerierna kan alltså inte investera i en elektrisk lastbil, för det finns inte tillräckligt med effekt. Man måste börja i rätt ände för att man ska få någon skjuts i det hela.

Det finns en annan del i det här också, och det är ekonomin. En elektrisk lastbil är mer än dubbelt så dyr som en traditionell bil. Kunderna är i dag inte villiga att betala för kostnadsökningen, och åkerierna kan inte köpa bilar för att ställa på gården.

Man måste förstå sambanden, och överflyttningen måste ske i en takt så att samhället följer med och människorna är villiga att betala. Att bedriva åkeriverksamhet är inte detsamma som att bedriva scoutverksamhet. En lastbil är en produktionsapparat. Den måste generera pengar, som i all annan industriell verksamhet. Vi måste börja i rätt ände, och det har inte Miljöpartiet klarat. Och vi tror på järnvägen, till skillnad från Bolund.

Anf. 73 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Nästan 100 år gamla växlar och 400 försenade tåg - det är stundtals helt bedrövligt på Sveriges järnvägar, Thomas Morell. Trafikverket är helt medvetet om hur gamla de växlar är som ligger på vår järnväg och exakt hur stora problem de orsakar.

När det kommer till kontaktledningsbyten är ingen i trafikutskottet jätteimponerad av Trafikverkets planering. Jag har länge bedrivit en politik för att järnvägen ska övergå till mer statligt underhåll. Vi ser hur entreprenörer inte sköter underhållet och hur Trafikverket inte har koll på sina egna anläggningar.

Det här är någonting som också SD har drivit. Här har vi en gemensam syn med resten av oppositionen i trafikutskottet. Tidigare i år hade ni i Sverigedemokraterna möjlighet att ändra på detta och få igenom er politik trots att regeringen inte håller med er eller oss om den. Ni kunde ha gått med på ett tillkännagivande tillsammans med oppositionspartierna, men det gjorde ni inte. Ni gick i stället hem till regeringen och började förhandla. Jag vet inte riktigt vad ni fick i förhandlingen, och jag är väldigt nyfiken på det.

Men i dag ska vi debattera just trafikfrågorna och besvärligheterna på järnvägen, som är min fråga. Varför såg inte Sverigedemokraterna till att få ordning på en av Sveriges största myndigheter? Trafikverket måste se till att ta hem underhållet, och de kan inte ha tusentals olika entreprenörer som de inte vågar ställa krav på när det till exempel gäller att använda moderna maskiner. Varför backade Sverigedemokraterna från sin egen politik när man hade chansen att få igenom ännu mer politik?

Anf. 74 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Nej, vi följde inte med på initiativet. Och varför? Det var inte tillräckligt bra. Det är det enkla svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En av de största kritikerna till Trafikverket står mitt framför ledamoten. Jag tycker inte att Trafikverket sköter sitt uppdrag, och det har jag varit oerhört tydlig med. Jag brukar säga att jag leder SM i tågförseningar, för jag är aldrig annat än försenad när jag åker tåg. Järnvägen funkar inte; man kan gå ut och fråga resenärerna på vilken plattform som helst.

Det här duger inte. Det är alldeles tydligt att Trafikverket inte reder ut sitt uppdrag. Vi har hört i radioinslag de senaste dagarna att Trafikverket har vetat om att växlarna inte fungerar och att de har varit i dåligt skick. Men byter man ut dem? Nej.

Då måste vi ställa tydliga krav på Trafikverket. Nu måste de se till att få verkstad i sin verksamhet. Det är tydligt att organisationen i sig inte fungerar, men då hjälper det inte att kasta in en pengapåse till. Det är därför ert förslag inte höll måttet i våra ögon.

Anf. 75 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Jag hörde inte riktigt svaret på min fråga. Det var kanske lite mer undanflykter när det gäller att Sverigedemokraterna inte vill bedriva sin egen politik när man väl har chansen att göra det.

Det är ett rätt uppenbart svar till Sverigedemokraternas väljare: Det är ganska lätt att frångå sin egen politik om man kan få något annat i betalning. Sverigedemokraterna kanske har gjort en jättebra deal; ni har uppenbarligen fått något annat i betalning som avgör att ni backar från att Trafikverket ska sköta underhållet i statlig regi. Vi som lagstiftare och skattebetalare skulle då ha oerhört mycket mer kontroll över vad Trafikverket gjorde. Vi skulle se till att Trafikverket kan ställa krav på entreprenörer, använda kontaktledningsmaskinerna och se till att man förkortar den tid det tar att byta spårväxlar från flera dagar till tre timmar. Tekniken finns, men myndigheten har i dag inte förmåga att ställa dessa krav. Vi har inte den kontrollen, för svensk järnväg är sönderprivatiserad.

Det behövs jättemycket underhåll. Regeringen säger att man satsar på detta. Vänsterpartiet satsar 5 miljarder mer på järnvägsunderhåll än regeringen.

Sverigedemokraterna säger sig å ena sidan satsa på järnvägen men frångår å andra sidan sin egen politik - det är inte en jätteimponerande hantering av situationen. Vi sitter alla på försenade tåg, och det är ett jätteproblem, för arbetspendlarna och för godsindustrin.

Jag tycker inte att svenska folket ska lita på Sverigedemokraterna i denna fråga, för vi behöver omorganisera hela järnvägssystemet. När det gäller den stora omorganisation av Trafikverket som Sverigedemokraterna efterfrågar kan jag berätta att jag har varit med och omorganiserat Polismyndigheten. Det var en förskräckligt lång och jobbig resa för hela myndigheten. Det är kanske inte dit vi ska gå.

Anf. 76 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag kan inte låta bli; jag är tvungen att kommentera det där sista. Nej, omorganisationen av polisen blev inte bra - det kan jag hålla med om. Vad gjorde man där? Jo, man slog ihop alla myndigheter ute i landet till en myndighet. Vad har man gjort med Trafikverket? Precis samma sak.

Fungerar Trafikverket? Nej, det är vi rörande ense om. Om man trycker in mer pengar i en organisation som inte fungerar, varför skulle man förvänta sig att få ett bättre resultat? Det grundläggande problemet är hur organisationen fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag kan försäkra ledamoten om att detta är något jag har diskuterat med departementet, för det duger inte som det fungerar i dag. Men det hjälper inte att ge en organisation som inte fungerar mer pengar. Det enda som händer är att man förlorar mer pengar och får mindre verksamhet.

Man måste gå en annan väg, och det har vi valt att göra. Detta kommer att ge sig framöver, så ledamoten kommer att få svar på sina frågor.

Anf. 77 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Det är spännande att sitta och lyssna på debatten!

Jag ska ställa lite frågor på samma tema. Jag skulle vilja backa till gårdagen, när trafikutskottet hade en flygdag som Socialdemokraterna var värd för. Jag tyckte då, när ledamoten talade, att jag hörde en kritik mot marknadiseringen av samhällskritisk infrastruktur. Det var en direkt fråga som ledamoten fick. Jag tycker att det är väldigt glädjande att Sverigedemokraterna ger uttryck för att det faktiskt inte är bra att vi har marknadiserat samhällskritisk infrastruktur som till exempel järnvägen och flyget och dessutom digitaliseringen - inte minst med tanke på det säkerhetspolitiska läge som vi nu befinner oss i.

Jag ska återknyta till det som sagts här i talarstolen tidigare. Tycker Sverigedemokraterna att det är rimligt med till exempel 52 aktörer i järnvägssystemet - som det var senast jag läste; det är säkert fler i dag - som slåss om alldeles för lite kapacitet? Det är ändå detta som är den stora utmaningen. Uppenbarligen tycker man inte det, eftersom man tidigare har tyckt att vi ska återta en del av underhållet i egen regi.

Jag undrar också vilka steg Sverigedemokraterna, utifrån det som ledamoten sa i går, kommer att ta för att peka ut vad som är samhällskritisk infrastruktur. Jag hörde ledamoten säga detta i går och vill följa upp det i dag. Vilka steg kommer Sverigedemokraterna att ta när det handlar om vårt område, det vill säga transportområdet och fysisk och digital infrastruktur?

Anf. 78 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Frågan i går handlade om radarsystemet. Radarsystemet har vi för att kunna vägleda flygtrafiken på ett effektivt sätt. Vad som nu händer är att ett avtal löper ut så att åtta flygplatser inte kommer att få fullständig radartäckning. Man får då ha längre tidsintervall mellan de flygplan som ska starta och landa.

Vad vi diskuterade var om vi ska ha ett system där vi släpper en så viktig del. Det handlar också om landets försvar - om att kunna vägleda Försvarsmaktens flyg. Vi måste kanske fundera ett ögonblick på hur vi har det med våra radarsystem när det gäller att täcka och säkra landets gränser. Det var detta frågan handlade om; det hade inte mycket med väg och järnväg att göra.

När det gäller radardelen får vi nog ta oss en funderare på hur vi ska ha det med den. Vi kan inte ha en situation där vårt försvar, ambulansflyget eller vad det nu kan vara som är viktigt får vänta på sin tur. Det duger inte, utan vi måste ha ett radarsystem som hanterar situationen här och nu, i denna sekund, och inget annat.

Om vi går tillbaka till det vi debatterar i dag måste vi se till att få verksamheten på den myndighet som har ansvaret för väg och järnväg att fungera. Det gör den inte i dag - det är vi rörande ense om. Socialdemokraterna vill gå hela vägen och föra in mer pengar i en myndighet som uppenbarligen inte klarar detta. Det säger vi nej till. Vi måste hitta en annan väg.

Anf. 79 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det där är en efterhandskonstruktion. Vårt utskottsinitiativ handlade om att se över förutsättningarna att återta i egen regi, inte om några pengar. Det där handlar bara om att man ska kunna säga: Det var därför vi sa nej. Men det stämmer uppenbarligen inte.

Ledamoten vill bara diskutera en liten fråga som radarsystemen, men när det gäller försvaret har vi ju skrivit avtal. Sverige har skrivit avtal med USA, i går eller i förrgår, om att man ska kunna göra truppförflyttningar. Ledamoten vet lika väl som jag att det handlar om människor och utrustning som förmodligen ska flyttas med tåg. Om vi någon gång kommer med i Nato kommer samma sak att hända.

Visst, vi kan se över radarsystemet - det är bra att vi börjar någonstans. Men detta handlar om det stora. Vad är det för samhällskritisk infrastruktur som vi faktiskt inte ska lämna ifrån oss till någon annan utan säga att staten ansvarar för, för att vi ska vara ett tryggt och säkert land?

I går under flygdagen hörde vi också väldigt intressanta reflektioner kring att det är utsläppsminskningarna som är det viktiga, inte vilket transportslag vi använder oss av. Detta hör vi aldrig Sverigedemokraterna prata om. Jag skulle gärna vilja att Thomas Morell berättar lite grann för mig och övriga som tittar på detta om hur Sverigedemokraterna tänker jobba med frågan om utsläppsminskningar, inte minst med tanke på COP 28. Man kan tycka vad man vill om det avtalet, men det som ändå sades var att det är första gången som fossil energi har pekats ut som ett problem. Det har uppenbarligen inte Sverigedemokraterna gjort, så hur tänker Sverigedemokraterna kring detta?

Anf. 80 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag börjar bakifrån även denna gång. Att minska utsläppen är viktigt. Vi säger att detta inte får styras av vilken fordonstyp eller vilket transportslag det rör sig om, utan det handlar om den teknik vi använder för att minska utsläppen.

Om vi har ett flyg som är helt fritt från utsläpp, vad är då problemet med flyget? Jag vet att det finns ledamöter här i riksdagen som säger att vi inte ska flyga. Då är det en principsak att vi inte ska använda flyget som transportmedel.

Vi tycker inte så. Vi tycker att vi ska flyga - att vi ska använda den infrastruktur som finns även i luften. Men då måste vi se till att minska miljöpåverkan. Detta kan man göra genom att elektrifiera flyget eller genom att flyga på biobränsle. Det är en snabbare lösning än att gå ned på backen, för där har vi inte riktigt samma möjlighet till försörjning med biobränsle eller el. Vi har inte byggt ut just den delen.

Jag fick en film i går av ett åkeri som har en vätgasbil på prov. Det är synnerligen intressant. Då blir det vatten i avgasröret. Det gäller bara att kunna producera vätgas.

Sedan har vi detta med hur man formulerar sig. Står det att man ska återta underhållet i statlig regi betyder det precis det. Det finns fördelar med att ha det utlagt även på underentreprenörer. Det har egentligen inte så stor betydelse vem som håller i maskinen, men det måste bli gjort, och man måste ha klart för sig hur det ska funka. Man måste ha en tydlig styrning. Det har man inte i dag. Det hjälper inte att flytta tillbaka underhållet i statlig regi om man inte klarar av att styra verksamheten.

Anf. 81 Ulrika Heie (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det är ett par frågor jag skulle vilja ställa till ledamoten Morell kopplat till ett par olika delar av trafikutskottets ansvarsområde.

Det första handlar om en fråga som ledamoten uppehöll sig ganska mycket vid. Det handlar om järnvägens underhåll. Jag skulle vilja att ledamoten fördjupar detta lite. Sverigedemokraterna stödde ju regeringens förra budget, som innebar en minskning av järnvägsunderhållet. Nu skriver majoriteten i sin text att underhållet ökade till 2022. Det året var det den förra regeringen som lade fram sin budget. Sedan säger majoriteten att vi ligger på fortsatt höga nivåer. Hur ser ledamoten på det faktum att man gjorde en minskning för att sedan möjligtvis lägga tillbaka något och ändå fortsätta på ungefär samma nivåer som den tidigare regeringen hade?

Det pratas ju om att det finns en stor infrastrukturskuld, inte minst när det gäller underhåll. Man säger att järnvägen saknar 60 miljarder. Jag undrar hur ledamoten ser på detta.

Min andra fråga handlar om något som ledamoten nämnde vid två tillfällen, om jag hörde rätt. Ledamoten sa så här: Inte att förglömma den digitala infrastrukturen. Men så blev det inget mer, förutom det allra sista han sa i anförandet, som handlade om digitalt.

Sverige halkar efter. I budgeten står det att vi ska vara världens bästa land när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter. Vi halkar ned till femte plats och sedan till nionde plats. Vi fortsätter att halka ned. Hur ser ledamoten på Sveriges möjlighet att återta tätpositionen när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter?

Anf. 82 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Låt mig börja med frågorna framifrån, för omväxlings skull. Vi talar om detta med järnvägen och underhållet.

Man kan titta på hur den förra regeringen lade upp investeringar och underhåll för järnvägen. Man var oerhört låst vid detta med höghastighetståg. Det var bara detta det handlade om, ingenting annat.

Vad vi nu har fått göra är att ställa om kursen. Man måste bygga ut där det finns flaskhalsar och renovera där behovet finns. Men det är inget man gör över en natt.

Som ledamoten har kunnat läsa i nyheterna kommer även infrastrukturpropositionen att landa i Tidöavtalet. Då har vi större möjligheter att påverka och lägga vår hand vid hur det ska bli framöver. Det kommer att bli investeringar i järnvägen för att få bort flaskhalsar. Det kommer också att läggas mer pengar på underhållet.

Vi har dock varit tvungna att städa upp efter den förra regeringens sätt att hantera järnvägstrafiken. Vi ser ju hur det har blivit, med alla förseningar och brister som finns i hela järnvägssystemet. Detta är inget vi kommer att ändra på i nästa vecka, utan det kommer att dröja mandatperioden ut och förmodligen ännu en bit längre fram i tiden. Men att vi kommer att göra en kursändring är helt klart.

Vi kliver bort från höghastighetstankarna och vill i stället se till att vi får ett robust järnvägssystem som fungerar även om det råkar komma lite snö eller om ett löv trillar ned på spåret. Så är det ju inte i dag. Kommer det lite snö eller lite löv är det stopp i systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det digitala får jag ta i nästa inlägg. Jag ber om ursäkt.

Anf. 83 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Inte att förglömma den digitala infrastrukturen, sa ledamoten. Det är väl säkrast jag inte frågar om något annat inför hans sista replik än just på vilket sätt han anser att man behöver arbeta politiskt. Jag hoppas verkligen att svaret inte blir liknande det som gällde underhållet, alltså att det kommer att ta både denna mandatperiod och nästa innan man kommer att kunna se någon förändring.

Med det arbete som sker nu, inte minst med regeringens tillsatta AI-kommission, lär vi halka mycket långt efter om det inte finns ett politiskt ledarskap som tar på sig ledartröjan i detta.

Jag kan dock inte hoppa över frågan om järnvägsunderhållet. Det svar som ledamoten gav handlade ju om nybyggnation. Det handlade inte om underhållet.

Thomas Morell klagar på den förra regeringen och säger att man bara hade höghastighetståg för ögonen. Men det stämmer ju inte. Det satsades ju mycket på underhåll, och just underhåll handlar ju om den befintliga järnvägsinfrastrukturen.

Ledamoten säger att vi ska satsa på detta sedan, när Sverigedemokraterna får komma med i Tidösamarbetet också när det gäller infrastruktur. Då undrar jag vad det egentligen är som skiljer, mer än en bombmatta av ord som så att säga ska förhindra att vi hör att det egentligen inte är någon ny politik utan ungefär som förut och det alltså inte kommer att ske några förändringar. Detta säger jag som kommentar rörande järnvägsunderhållet.

Nu kommer jag till min grundläggande fråga: Hur kunde ledamoten helt glömma att säga något om innehållet i den digitala infrastrukturpolitiken?

Anf. 84 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Nu ska jag försöka svara. Infrastrukturen för den digitala verksamheten måste byggas ut. Vi måste också säkerställa att den fungerar över hela landet.

I dagsläget finns det inte mer pengar avsatta för detta, men vi kommer att arbeta för att det ska ske. Vi är beroende av en snabb infrastruktur på den digitala sidan, även i skogarna i Västerbotten, i Värmland eller var det nu kan vara, men det är inte utbyggt överallt.

Sedan har vi väckt en ganska omfattande motion när det gäller AI. En av våra ledamöter i utskottet är den som driver den frågan framåt. Vi har halkat efter i Sverige - det är inte tu tal om det - och vi måste återta tätpositionen. Det kommer att vara en del av arbetet, så att vi ska lyckas återta tätpositionen.

Vi var väldigt ledande under många år, men vi har halkat efter. Det är inte bra. Det är inte bra för vår industri. Vi måste återta vår förlorade ledartröja.

Så kommer jag tillbaka till detta med järnvägen. Det är något av en käpphäst för min del. Det behöver byggas ut en sådan järnväg. Ta en sträcka som Göteborg-Alingsås, som är en av de hårdast belastade i Sverige. Där har vi en godsmängd som är enorm i dag, och hamnen i Göteborg ska öka. Det finns inte kapacitet. Detta försummade den förra regeringen. Man hade inte ens med det i den plan som lades fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det kommer att bli ändring på detta. Vi måste få ett system som fungerar och kan hantera de godsmängder som industrin behöver få transporterade. Om detta inte sker kommer transporterna att läggas ut på vägarna. Då kan man räkna ut hur det blir i Göteborg.

Anf. 85 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Den svenska ekonomin och det svenska samhället möter nu många olika kriser på en gång. Vi befinner oss i en allvarlig inflations- och tillväxtkris. Den sticker ut i en internationell jämförelse.

Som en följd av den ekonomiska krisen kommer nu en välfärdskris i kommuner och regioner som särskilt drabbar landsbygden och inte minst skolan på landsbygden.

Samtidigt drabbas många svenska städer av en kris när det gäller tryggheten på gator och torg. Det handlar om gängkrig, skjutningar och bomber och om unga människor som är både förövare och offer. Klimatkrisen blir allt tydligare. Trots det är den svenska klimatpolitiken och klimatomställningen i vårt land i kris till följd av Tidöpartiernas politik. Rysslands anfallskrig mot Ukraina ställer fortsatt höga krav på prioriteringar av vårt lands försvarsförmåga och stödet till Ukraina.

Ja, det är väldigt många olika kriser samtidigt. Trots det, fru talman, är svensk ekonomi i grunden stark. Vi har en välutbildad befolkning. Vi har framåtsyftande, innovativa och starka företag. Vi har en hög sysselsättning, och vi har fortsatt en fungerande välfärd. Men den ekonomiska politiken präglas alltmer av oordning och av en regering som inte förmår hantera de pågående kriserna.

Det är genom kloka reformer - inte populism - som Sverige och svensk ekonomi har tagit sig igenom tidigare kriser. Men det kräver att det finns någon kraft i politiken som står upp för grundläggande principer: Det ska löna sig att arbeta. Skola och utbildning är grunden för välstånd i hela landet. Vi kan inte börja öka utsläppen om vi ska förhindra en klimatkatastrof. Och företagen är vår tillväxtmotor.

Centerpartiet tar upp stafettpinnen från tidigare framgångsrika ekonomiska reformer och vill föra in detta i debatten igen, för det är en krisbekämpning på riktigt.

Fru talman! En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Det är även viktigt att näringslivets godstransporter fungerar för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter liksom en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till fortsatt goda kommunikationer i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan ökar.

Inom Centerpartiet driver vi på för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar från de inrikes transporterna med 70 procent till 2030. I det arbetet har de statliga infrastrukturinvesteringarna en mycket viktig roll att spela.

Från Centerpartiets sida prioriterar vi att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, elektrifiering, förnybar energi, mer kollektivtrafik, ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad och förbättrad mobiltäckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi menar att alla fem transportslag tillsammans skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.

Eftersom vi värnar hela landets utveckling är det viktigt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet. Jag måste få säga att det känns oroande med signalerna från den nya regeringen - om jag får kalla Tidöregeringen för det - där man pratar om arbetspendling och gods. De långa stråken i vårt land är oerhört viktiga att utveckla. Jag hoppas att vi får se förtydliganden i fråga om hela landet i den infrastrukturproposition som kommer under nästa år.

Från Centerpartiets sida vill vi för hela landets skull satsa ytterligare medel på underhåll av vägar. Vi höjer därför det anslaget med 250 miljoner kronor mer än regeringens förslag.

En annan fråga som har debatterats ganska mycket under året kan tyckas liten, men ju mer insatt man blir i den, desto mer förstår man det stora allvaret. Det handlar om trafiken till och från Gotland.

Priserna för både persontrafik och frakt av gods har höjts dramatiskt. Det drabbar både resenärer och fordonstrafik. Och det hotar företagens konkurrenskraft, vår livsmedelsförsörjning och öns attraktionskraft. Då är det rimligt att staten lindrar effekterna för Gotland, dess befolkning och företag. Därför föreslår vi att anslaget 1:7 Trafikavtal ska ökas med 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag för att säkra färjetrafiken till Gotland.

Det finns fördelar med regeringens förslag om en övergång till efterskottsbetalningar av bredbandsstödet, men vi vill samtidigt framhålla att behoven är väldigt stora på landsbygden. Globaliseringen och digitaliseringen av samhället för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. För att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt behövs både ökad täckning och högre överföringshastighet.

Vi vill även påtala de brister som finns när det gäller mobil uppkoppling på de trafikerade järnvägssträckorna. Detta leder till sämre möjligheter att utnyttja restiden. Från Centerpartiets sida satsar vi ytterligare 300 miljoner kronor på anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation.

Det är väl detta som är grunderna i Centerpartiets budgetförslag på infrastrukturområdet. Det är ytterligare ett antal hundra miljoner till underhåll av väg. Det är 300 miljoner till driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation, och det är 100 miljoner kronor för trafikavtal kopplat till Gotland.

Fru talman! Vi har varit inne på att vi ska vara bäst i världen när det gäller digitaliseringens möjligheter. Man kan läsa utskottets ställningstagande för hela budgeten. Det framstår mer eller mindre som en lovsång till budgetförslaget. Men det finns också en del i betänkandet som handlar om att följa upp regeringens politik. Jag skulle vilja påpeka att det där finns ganska skarpa skrivningar om behovet av analys från regeringens sida när det gäller detta.

Jag skulle önska att de tre regeringspartierna i sina anföranden blir väldigt tydliga med vilken analys man gör i fråga om hur vi ska återta tätpositionen när det gäller digitaliseringens möjligheter.

Fru talman! Från Centerpartiets sida har vi en högre budgetram. Och eftersom ramarna redan är antagna väljer vi att avstå från ställningstagande. Vi har ett särskilt yttrande i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det närmar sig jul. Jag får passa på att önska talmanspresidiet god jul och gott nytt år.

Anf. 86 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det var många kriser. Det handlade inte bara om infrastrukturen, som jag tycker att vi ska försöka fokusera på under denna debatt.

Fru talman! Jag funderar mycket på Ulrika Heies prat om digitaliseringen. Regeringen har gett ett uppdrag som handlar om att man ska se över hur vi ska kunna nå de sista hushållen, de som ligger längst bort och som i dagsläget inte har täckning. Det är ett uppdrag som finns.

Sedan bredbandsmålen sattes har det hänt väldigt mycket med tekniken som gör att man kan lösa detta på annat sätt och få till en uppkoppling mycket snabbare. Det pågår ett arbete för att se till att hela Sverige ska kunna få en bra uppkoppling. Vi delar den ambitionsnivån.

Men vi vet också att den offentliga sektorn i Sverige ligger långt efter. Det finns flera internationella mätningar som visar att den svenska offentliga sektorn när det gäller digitalisering i allmänhet och AI i synnerhet ligger väldigt långt efter. Den offentliga sektorn i Sverige ligger nästan i bottenligan, skulle man kunna säga. Det är ganska allvarligt, inte minst med tanke på hur mycket pengar man skulle kunna spara.

Myndigheten för digital förvaltning är en väldigt viktig aktör för att stötta offentlig sektor med digitalisering. Ledamoten hade en hög svansföring i sitt anförande kring digitalisering. Men Centerpartiet väljer faktiskt att sänka anslagen till Digg, som ju är en av regeringens och landets viktigaste aktörer när det gäller att stötta just offentlig sektor i att komma vidare i digitaliseringen.

Anf. 87 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Jag är glad att ledamoten Stockhaus lyssnade noga på mitt anförande, där jag betonade just den breda bilden för att sätta infrastrukturen i dess verkliga sammanhang och hur vi genom en fortsatt satsning kopplad till infrastrukturfrågorna, vilket transportslag det sedan än gäller, också bidrar till förståelsen för och en lösning på alla de olika kriser som jag talade om. Precis som ledamoten säger satsar vi också hårt för att nå de sista hushållen och uppskattar det arbete som man gör för detta.

Jag delar ledamotens bild att vi har ett stort behov av satsningar runt om i hela vårt land, eftersom vi har en ganska diversifierad verklighet, om jag får kalla det så, både geografiskt och kunskapsmässigt. När utskottet hade ett öppet sammanträde om AI handlade det också då en del om hur vi kompenserar för den till stora delar decentraliserade verksamheten. Det lyftes som en problembild under det seminariet, och vi behöver på olika sätt hitta politiska vägar för att nå dit.

Ledamoten har mycket väl uppfattat att vi lägger ett effektiviseringskrav på alla myndigheter under det här området. Då kommer ingen undan, utan det gäller alla de olika delarna. Vi har alltså valt att lägga ett effektiviseringskrav på alla myndigheter, oavsett om det gäller Digg, Transportstyrelsen, Trafikverket eller någon annan, och det är det man har att förhålla sig till i sin verksamhet.

Anf. 88 Maria Stockhaus (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag kan tycka att det är lite anmärkningsvärt just med tanke på det vi fick höra på hearingen. Det man efterfrågade var ett politiskt ledarskap kring de här frågorna, och ett sätt att utöva politiskt ledarskap är att se till att det finns myndigheter som kan stötta det offentliga Sverige med digitaliseringen.

Jag har diskuterat den här frågan med många aktörer under lång tid, och det är väldigt tydligt att den förra regeringen, som Centerpartiet stöttade, inte tog detta ledarskap. De här frågorna fanns inte på agendan.

Vad gäller AI-frågan mötte jag en stor frustration kring att man inte över huvud taget hade tagit tag i den, men nu händer det saker. AI-kommissionen och AI Sweden hade en stor presskonferens i går där de presenterade en lösning inte minst för offentlig sektor.

Jag tycker ändå att det är oerhört märkligt att ha den höga svansföring som ledamoten har kring digitaliseringsfrågorna och samtidigt skära ned på de pengar som ska gå till den myndighet som faktiskt skulle kunna hjälpa till med precis det som ledamoten lyfte tidigare, nämligen att se till att vi med den centraliserade modell av styrning som vi faktiskt har kan stötta kommuner, regioner och andra offentliga aktörer i att använda digitala verktyg mer effektivt.

Den myndigheten väljer Centerpartiet att skära ned anslagen till. Jag kan tycka att det är lite anmärkningsvärt.

Anf. 89 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi återtar mycket av det vi har tappat när det gäller den digitala förmågan och att använda digitaliseringens möjligheter. Då vill det till att vi har myndigheter som kan göra sitt jobb och också är rustade på många olika sätt.

Här blir man nästan lite frestad att också diskutera på vilket sätt skolan skulle vara en del av det. Vi har ju båda två tidigare varit engagerade i den frågan om digitaliseringens möjligheter. Men jag avstår från det för att i stället uppehålla mig vid det som ledamoten frågar om.

Jag blir lite förvånad över att det plötsligt blir så oerhört viktigt att lägga pengar hos myndigheten när det gäller detta. Det brukar inte låta så från Moderaternas sida - att myndigheter ska ha mer pengar för den ena eller den andra uppgiften. Jag tror att alla myndigheter faktiskt har att jobba med en stor grad av effektivisering så att man också lägger resurser på det som gör verklig skillnad.

Vi från Centerpartiet anser att alla våra myndigheter har möjlighet att faktiskt vässa sig och fundera över hur man ska använda resurserna på bästa sätt framöver så att man också får bästa möjliga resultat av dem.

Från Centerpartiets sida anser vi att det är oerhört viktigt att vi når alla människor i hela landet. Därför lägger vi ytterligare 300 miljoner kronor på att öka den del som handlar om digitala möjligheter. Vi har dragit ned någon miljon på den myndigheten, men man kan väl fundera över om inte de resterande 300 miljonerna till väldigt stor del uppväger detta så att man faktiskt kan göra satsningar ute i landet på det sätt som skulle behövas för att åter ligga i framkant.

Anf. 90 Helena Gellerman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag lyssnade noga till Ulrika Heies anförande, och jag tycker att det är väldigt positivt att hon, som Centerpartiet ofta gör, lyfter digitaliseringen. Där har vi många gemensamma intressen - dels utbyggnaden av bredband som vi drev ihop under den förra mandatperioden, dels generellt hur vi kan använda digitaliseringen i den offentliga verksamheten. Det är verkligen ett gemensamt intresse.

Vi har också många tankar runt utbyggnaden av järnväg och väg som vi är i ett otroligt stort behov av. Det handlar om infrastruktur men kanske framför allt om underhåll, som vi kan se inte minst under det första året av den här mandatperioden.

Men det räcker inte att bara lägga resurser på järnväg och väg. Vi måste också ha kompetens som ska kunna göra det här jobbet. Det är en prioriterad fråga; det hör vi från branschen vid nästan varje möte.

Därför reagerade jag ganska starkt när ledamoten sa att det ska löna sig att arbeta och att utbilda sig, samtidigt som man väljer att dra ned på just pris- och löneanslagen. Om det enormt stora behov vi har av att bygga mer järnväg och väg till största delen handlar om kompetens, hur tänker då ledamoten kring att man minskar pris- och löneanslagen till de flesta myndigheter inom området?

Anf. 91 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Tack för de positiva orden kopplat till att vi lyfter digitaliseringen och också utbyggnad av väg och järnväg! Jag delar ledamoten Gellermans bild av att vi som två liberala partier genom åren, både under alliansregeringen och under januarisamarbetet och så vidare, har drivit många viktiga frågor bland annat när det gäller underhåll.

Det är mycket riktigt så att vid nästan alla besök vi gör handlar det om att det är infrastruktur och kompetensförsörjning som bygger Sverige starkt. Oavsett om vi pratar klimatomställning eller någon annan del av företagsutveckling ser vi att det finns ett stort kompetensbehov framöver.

Något som jag tänker att ledamoten också är väldigt väl medveten om är att när man ger olika former av rationaliseringsuppdrag brukar man faktiskt lägga dem ganska jämnt över. Åtminstone är det min erfarenhet både från kommunal och statlig nivå att man inte räknar upp löner och pris. Det finns ju inget som säger hur många anställda en myndighet ska ha, så det finns ändå en ganska stor påse pengar som man kan använda för att bygga kompetens.

Ganska ofta hör man Tidöpartierna förfäras över hur många anställda det finns i många myndigheter. Då kan det handla om att rationalisera så att man har just den kompetens som man behöver och värdesätter den på ett sådant sätt att man kan dra nytta av att det går att göra karriär inom våra myndigheter, givetvis med passande löneförmåner och så vidare.

Jag delar verkligen ledamotens syn på vikten och behovet av kompetensförsörjning. Då blir också skolan och den högre utbildningen viktiga delar att lyfta in i sammanhanget så att vi kan säkerställa att vi bygger den kompetensen på många olika sätt.

Anf. 92 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Vi pratar mycket om Trafikverket, om vi ska ta den myndigheten som ett exempel. Man behöver digitalisera mer av sin infrastruktur och använda all data som finns. Om man ska lyckas behöver man attrahera den typen av kompetens. Som vi alla vet kostar den kompetensen kanske lite mer än en medelanställd på Trafikverket eftersom det är stor efterfrågan på den typen av personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Därför blir jag oroad av neddragningar på pris- och löneanslagen. Det rimmar dåligt med hur Centerpartiet vill att man ska jobba mer med digitalisering inom alla myndigheter, framför allt Trafikverket. På Trafikverket finns en stor databas som innehåller mycket data. Men verket lyckas inte tillgodogöra sig all data, och därför måste de göra en satsning.

Av den anledningen oroar det mig att Centerpartiet vill dra ned på lönerna på myndigheten, inte minst på grund av inflationen. Det rimmar inte. Jag skulle vilja att ledamoten utvecklar detta lite till.

Anf. 93 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Vårt budgetförslag innebär 300 miljoner mer till driftssäker och tillgänglig elektronisk kommunikation än regeringens förslag. Vi drar ned 1,2 miljoner kronor på den myndighet som ledamoten först nämnde.

När det gäller Trafikverket drar vi ned 6,9 miljoner kronor.

Man kan ändå jobba med rationaliseringar inom ett verk. Jag förstod ledamotens fråga så att om man inte räknar upp lönerna kan man inte attrahera kompetenta medarbetare, men det är inte så det går till. Det handlar om på vilket sätt man konstruerar sin myndighet. Det framgår inte i regleringsbrevet exakt hur många anställda det ska vara på en myndighet eller hur mycket lönerna kan höjas vid en uppräkning. Här kan myndigheterna jobba med rationaliseringar av olika slag.

Det är oerhört viktigt att vi tar till oss av det som kom fram på sammanträdet om AI. Där framgick att det handlar om hur vi kompenserar för det decentrala. Vi har av många olika anledningar valt ett decentralt system med kommuner i olika storlekar och många olika aktörer. Därmed måste vi på olika sätt fundera över hur vi kompenserar för det decentrala. Centerpartiet kompenserar genom att öka det anslag som handlar om driftssäker och tillgänglig elektronisk kommunikation med 300 miljoner kronor. Vi rationaliserar något på våra myndigheter, men som helhet stärker dessa satsningar förmågan att nå alla människor. Därmed får alla människor i Sverige möjlighet att vara en del av den digitala utveckling som vi alla vill se.

Anf. 94 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi vill alla ta oss till våra arbeten utan att fastna på ett tåg som står stilla på grund av växelfel eller annat problem. Jag har förmånen att få bo i Stockholm, så jag behöver inte alltid ta tåget, men jag vet att många utsätts för stora påfrestningar när de tar sig hit varje vecka.

Vi vill också att de varor vi efterfrågar ska finns när vi efterfrågar dem, och det förutsätter en fungerande infrastruktur.

Tyvärr har vi en situation som innebär förseningar för både gods och människor. Det främsta skälet är att underhållet av vår infrastruktur inte har fungerat. Den tidigare regeringens åtta år av passivitet, ständig kohandel med Miljöpartiet och oförmåga att se möjligheterna i teknisk utveckling har skadat Sverige. Man har valt att klippa band och satsa på prestigeprojekt i stället för att prioritera att den infrastruktur som redan finns på plats faktiskt fungerar. Det samhällsekonomiskt mest lönsamma vi kan göra är att se till att den infrastruktur som redan finns på plats fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi har en förmåga i politiken att fokusera på nya projekt i stället för att säkerställa att de som finns på plats redan fungerar. Det är något som den här regeringen har varit tydlig med, det vill säga att vi ska prioritera underhållet. Vi måste säkerställa att både järnväg och väg fungerar.

Fru talman! Om man jämför hela situationen med ett hus prioriterade den förra regeringen att projektera ett inglasat uterum, trots att taket på huset läcker, det är fukt i källaren eftersom vi inte har prioriterat dränering, färgen flagnar och fönstren är trasiga. Det är dags att börja fokusera på de bitarna och inte på det inglasade uterummet.

Nu har vi en regering som vill fokusera på att människor kan ta sig till jobbet och att godstransporter fungerar. Det innebär att fokus framöver kommer att ligga på underhåll. Det visar vi redan i budgeten för nästa år med mer pengar till underhåll av både järnväg och väg.

I förra veckan presenterades också en uppdatering av Tidöavtalet. Den inkluderar infrastruktur. Vi ska skapa en samsyn, och vi har till stor del en samsyn om hur vi gemensamt bör utveckla vår infrastruktur. Det är en bra grund för att skapa långsiktighet när det gäller infrastrukturpolitiken.

Fru talman! Sedan regeringen tillträdde har det gjorts mycket inom infrastrukturområdet. Det som har fått mest uppmärksamhet är stoppet av det samhällsekonomiskt olönsamma prestigeprojektet med höghastighetsjärnväg. Det har gjort det möjligt att prioritera annat, till exempel åtgärder på Öresundsbron för att möta ökad trafik från Fehmarn Bält-tunneln när den öppnar 2029.

Trafikverket har också fått i uppdrag att ta fram förslag för att snabba på nödvändiga investeringar i norra Sverige för att möta de industriinvesteringar som görs i norr. Trafikverkets förslag i den rapporten innehåller bland annat alternativa finansieringsmodeller som vi föreslog i valrörelsen och som Socialdemokraterna avfärdade som omöjliga och sannolikt olagliga. Nu bereds förslagen, och besked kommer inom kort. Det är besked som vi vet att industrierna i norra Sverige efterfrågar.

Vi har också en helt annan syn på hela infrastruktursystemet. Vi inser att människor behöver använda bil, och det innebär att vi måste ha vägar utan stora hål. Därför har regeringen valt att satsa mer pengar på vägunderhåll.

Vi har också börjat ta tag i den omfattande kritik som Riksrevisionen har riktat mot Trafikverket. Det är frågor som den förra regeringen trots elva olika riksrevisionsrapporter inte tog tag i. Jag vet att ledamoten Morell tog upp dessa frågor i sitt anförande. Det här är frågor som vi återkommande diskuterar med departementet, och vi vet att departementet har återkommande diskussioner med Trafikverket om att effektivisera sina processer. Verket har fått konkreta uppdrag att effektivisera järnvägsunderhållet för att säkerställa att vi får ut mer av de satsade pengarna.

Det har också tillsatts en utredning om sjöfartens konkurrenskraft. Om jag har förstått rätt blev de människor som jobbade med sjöfart på departementet överlyckliga. Deras upplevelse var att den förra regeringen över huvud taget inte brydde sig om sjöfarten, och nu äntligen sätts lite ljus på sjöfarten. Fokus sätts på att öka konkurrenskraften och få in fler svenskflaggade fartyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Den här regeringen anser att alla trafikslag är nödvändiga för svensk infrastruktur. Det gäller inte minst flyget. På det seminarium vi deltog i precis innan debatten framkom att flyget har känt sig intryckt i skamvrån och inte fått någon politisk uppbackning eller uppmuntran. Regeringen har nu ökat stödet rejält till de regionala flygplatserna. Det har också tillsatts en flygplatsutredning, och de förslag som har lagts fram av utredningen bereds nu.

Det handlar om att skapa en robust infrastruktur för flyget som möter behoven av transporter. Vi behöver se till att det finns beredskapsflygplatser som fungerar och kan ta hand om nödvändiga samhällstransporter; det kan handla om sjuka människor, skogsbränder eller annat. Det är nödvändigt att vi har en bra infrastruktur med flygplatser som fungerar.

Det är slut på flygskam, och det är slut på diskussionen om nedläggning av Bromma, Västerås, Karlstad, Örebro och Skavsta.

Nu är inriktningen att äntligen börja satsa på att bygga ut Arlanda. Under den förra regeringens åtta år hände ju ingenting på det området. Det gjordes en utredning om Arlanda, som Arlandarådet tog fram till en slutrapport, med massor av bra förslag på hur man skulle kunna stärka Arlandas konkurrenskraft. Dessa förslag kastade den förra regeringen i papperskorgen. Vi ser nu att Arlanda förlorar allt fler flyglinjer till Kastrup och att Arlanda blir en matarflygplats. Den utvecklingen behöver vi vända.

Vi har också påbörjat arbetet med en ny godstransportstrategi för att säkerställa att transporter kan ske så effektivt som möjligt.

Fru talman! Omställningen av transportsektorn är viktig för att vi i Sverige ska leva upp till de klimatmål som vi satt för oss själva och de mål som EU beslutat om. Det innebär att många viktiga satsningar på infrastruktur för omställning ligger i andra utgiftsområden.

Det finns dock två viktiga frågor som påverkar oss. Det gäller framför allt laddinfrastrukturen. Vi måste få bort det som kallas laddångest så att människor vågar satsa på att köpa elbilar. Vi behöver också se till att ha en tryggad elförsörjning så att vi klarar av att göra denna omställning. Vi behöver satsa på alla de fyra fossilfria energislagen för att bygga ett robust energisystem - annars klarar vi inte omställningen.

Vi går nu in i ett år när vi ska arbeta med nästa infrastrukturproposition. Nu ska Sverige fungera. Vi vill som sagt rusta det som finns och se till att vi får valuta för de pengar vi satsar. Vi ser transportsystemet, med alla de fyra trafikslagen, som en helhet.

Vi i regeringspartierna kommer under nästa år - också inom Tidösamarbetet - att ta tag i detta för att skapa ett robust system för framtiden i Sverige.

(Applåder)

Anf. 95 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Regeringen säger att man ska satsa på arbetspendlingen. Jag är jättenyfiken på vem regeringen tycker är arbetspendlare. Tycker man att det är undersköterskan som ska ta bussen till jobbet på sjukhuset eller vårdcentralen? Det kommer att bli väldigt svårt med regeringens politik. Vi vet ju alla att regionerna går på knäna och att sjukvården är oerhört svår att hantera just nu. Undersköterskan kommer kanske inte att ha något sjukhus att ta bussen till, och bussen kommer inte heller att gå. Vi kommer att få se neddragningar inom kollektivtrafiken framöver eftersom staten inte går in med de pengar som regionerna så väl behöver för att driva kollektivtrafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Tänker regeringen kanske på ett annat slags pendling, som den som vi riksdagsledamöter ofta ägnar oss åt? Jag menar den långväga pendling som innebär att man sitter ganska många timmar på tåget mellan Stockholm och Göteborg eller Stockholm och Malmö. Det kan dock inte vara dessa pendlare som regeringen tänker på, för det kommer ju inte att byggas någon ny stambana.

Vi ser hur otroligt dåligt järnvägen funkar i dag. Växlarna är nästan hundra år gamla. Vi ser också hur Trafikverket gör upphandlingar. Det blir onödigt långa stopp och enkelspårdragningar. Det kan alltså heller inte vara fjärrtågpendlaren som regeringen talar om när man talar om att satsa på arbetspendlaren.

Vem är det då regeringen faktiskt satsar på när man säger att man satsar på arbetspendlingen? Det är varken den som tar den regionala kollektivtrafiken eller den som tar de mer långväga fjärrtågen. Vem är regeringens arbetspendlare?

Anf. 96 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag skulle säga att den här regeringen satsar på båda dessa två. Bussarna behöver gå på vägar som det till exempel inte är stora hål i. Det kan också vara så att undersköterskan bor i glesbygd, vilket gör att hon behöver ta bilen eftersom det inte går några bussar där hon bor. Vi har sett till att det inte blir lika dyrt för henne att ta bilen och att det inte är stora hål i vägen som hon tar till jobbet. Vi har sett till att det är möjligt att ta bilen till jobbet även om man är undersköterska och bor ute på landsbygden.

Vi satsar också på pendlingen i Mälardalsregionen och på alla kollegor som pendlar in till Stockholm. Vi vill fokusera på att se till att den järnväg som Sverige har i dag fungerar.

Den förra regeringen, som Linda Sneckers parti stödde, valde bort underhållet för att satsa på höghastighetsjärnväg för att affärsresenärer ska kunna åka fort mellan Göteborg och Stockholm och mellan Göteborg och Malmö. Vi vill satsa på vardagspendlingen på vanlig järnväg - inte på höghastighetståg som ska gå i över 320 kilometer i timmen. Det gör vi genom att se till att den järnväg som redan finns på plats fungerar. Det går dessutom betydligt snabbare.

Jag vet att man i Linda Sneckers parti inte är så mån om skattepengar - när jag ser budgeten från Vänsterpartiet känns det ibland som att Vänsterpartiet har en sedelpress i källaren som andra inte har - men det handlar också om att använda pengarna så ansvarsfullt som möjligt. Det gör vi genom att se till att den infrastruktur för väg och järnväg som finns på plats faktiskt fungerar och inte faller sönder, vilket den gör i dag.

Anf. 97 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Om regeringen vill att den infrastruktur vi har i dag ska fungera föreslår jag att man röstar på Vänsterpartiets politik. Vänsterpartiet lägger till exempel 500 miljoner mer än regeringen på vägar i glesbygden. Vänsterpartiet lägger 5 miljarder mer på underhåll av järnvägen.

Vi vill att järnvägen ska användas, men den kommer inte att kunna användas. Regeringen kommer med sin politik gladeligen att nöja sig med att pendlaren som sitter på fjärrtåget mellan Stockholm och Göteborg kommer att resa inte bara mer än tre timmar utan kanske fyra eller fem timmar på grund av att Trafikverket, som ska sköta underhållet, inte har förmågan att upphandla underhållet på rätt sätt. Regeringen är inte intresserad av att genomföra det underhåll man talar om på det sätt som det borde göras på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag hör att det i alla fall finns en pendlare som regeringen bryr sig om, nämligen bilpendlaren, som får både sänkt skatt och lägre drivmedelspriser. Jag förstår att detta är väldigt välkommet för många, men alla har inte råd att ha bil. Alla behöver heller inte ta bilen. Vi är många som gladeligen åker kollektivt därför att vi bryr oss om hur vi reser och - framför allt - därför att vi bryr oss om klimatmålen.

För att göra det bättre för pendlare borde regeringen till exempel se till att stadsmiljöavtalen finns kvar. De hjälper kommuner och regioner att se till att den regionala kollektivtrafiken förbereds på bästa sätt. Skulle regeringen bry sig om både de kortväga och de långväga pendlarna skulle man också bygga nya stambanor. Det behöver inte vara höghastighetsstambanor - jag säger detta eftersom regeringen har fastnat i en konspirationsteori om vad höghastighetsbanor är.

Bygg mer järnväg! Se till att regionernas ekonomi kommer på fötter! Gör så att undersköterskan kan ta bussen till sjukhuset i stället för att tvingas ta bilen till ett sjukhus som kanske inte finns kvar!

Anf. 98 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Ska man ha en väl fungerande infrastruktur behöver man se till att satsa på underhåll. Det gör denna regering.

Någonting som jag tycker är anmärkningsvärt med tanke på den historia vi har med Riksrevisionens rapporter och annat är att frågan om hur Trafikverket fungerar har kommit upp nu när vi har en ny regering som har plockat upp rapporterna från Riksrevisionen. Ska vi få till en väl fungerande infrastruktur måste vi ha ett trafikverk som fungerar.

Mig veterligen var detta en fråga som den förra regeringen, inklusive Linda Sneckers eget parti, aldrig någonsin tog tag i. Det var inte uppe på den politiska agendan att försöka göra någonting åt den största myndigheten, med över 10 000 anställda, som i dagsläget inte levererar det men borde för de pengar som vi satsar. Det finns inte med på agendan över huvud taget.

Jag tror att skattebetalarna förväntar sig av oss att vi ser till att få en väl fungerande infrastruktur samtidigt som vi är rädda om skattebetalarnas pengar. Vi måste göra rätt saker.

Det talas om att korta tiden mellan Stockholm och Göteborg med 40 minuter. Vi ser de enorma behov som finns när det gäller att se till att det som redan finns på plats fungerar och att bygga bort en del enkelspår för att få bättre kollektivtrafik mellan olika orter. Att då välja att satsa på att få bort 40 minuter för affärsresenärer som ska åka till Göteborg och Malmö tycker jag inte är väl använda pengar. Det tycker inte den här regeringen heller. Vi vill satsa på att det som finns på plats - i hela landet - ska fungera. Det handlar inte bara om sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.

Anf. 99 Per Bolund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! När man som jag kan se tillbaka på en ganska lång politisk karriär inom många olika områden inser man att infrastruktur och infrastrukturplanering är något som sammanbinder. Det är viktigt när man jobbar med näringspolitik eller miljöpolitik eller trafikpolitik, som vi gör i trafikutskottet.

Det vi hör från framför allt näringslivsföreträdare är att långsiktighet är avgörande. De behöver veta vad som ska gälla.

Då är det intressant att följa Moderaternas inställning till infrastrukturplanering, inte minst när det gäller nya stambanor. Moderaterna började med att vara starkt emot. Vi hade en finansminister som kallade det science fiction-teknik trots att många länder i Europa redan hade byggt eller höll på att bygga höghastighetsjärnväg. Sedan tvärvände de, satte igång Sverigeförhandlingen och sa: "Nu kör vi, hela Sverige tillsammans!" De förhandlade med kommuner och regioner som började avsätta mark och planera för 100 000 bostäder, och Trafikverket började planera. Alla var på tårna. Vad gjorde Moderaterna då? Jo, de tvärvände igen och är nu helt plötsligt åter jättemycket emot.

Man frågar sig vilka förutsättningar Moderaterna ger för Sverige som land att över huvud taget ha en aning om vad som kommer att komma. Hur ska industrier som planerar för produktion kunna veta hur de ska transportera sitt gods när Moderaterna växlar fram och tillbaka i frågan? Man frågar sig om det här är en lekstuga. Är Moderaterna ett regeringsbärande parti? Hur ska man över huvud taget kunna lita på Moderaterna i infrastrukturfrågor?

Nästa år ska det komma en infrastrukturproposition. Hur ska någon i Sverige kunna lita på det som står i den när Moderaterna hela tiden byter fot och inte kan bestämma sig och faktiskt för svenska folket och investerare bakom ljuset? Moderaterna säger kör, och sedan tvärvänder de. Hur ska man kunna lita på Moderaterna?

(Applåder)

Anf. 100 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det man kan lita på när det gäller Moderaterna är att vi är rädda om skattebetalarnas pengar. Det är det tvärvändningen om höghastighetsbanorna handlar om. Beträffande annan infrastruktur kan man vara helt säker på att Moderaterna står för att alla de fyra trafikslagen behövs och att vi vill skapa ett system som hänger ihop där alla fyra trafikslagen har en plats, inklusive flyget. Vi kommer dessutom att ha majoritet i riksdagen när infrastrukturpropositionen antas, vilket också skapar förutsättningar för stabilitet.

När beslutet om stambanor för höghastighetsjärnväg togs i Sverigeförhandlingen var prislappen betydligt mindre än vad den nu visar sig bli. Det handlar om så fruktansvärt mycket pengar, och vi ser att behoven är enormt stora i hela transportsystemet. Inte minst har vi en underhållsskuld sedan flera regeringar tillbaka som vi nu börjar se allvarliga konsekvenser av. Visst hade höghastighetståg varit kul; jag hade gärna åkt Hyperloop. Men jag inser att det är väldigt dyrt och att vi måste använda de skattepengar vi har till vårt förfogande på allra bästa sätt. Det ligger ingen prestige i detta för oss, utan i och med att prislappen för höghastighetsjärnväg har blivit så mycket större sedan beslutet togs har vi beslutat att bygga järnväg men inte höghastighetsjärnväg.

Anf. 101 Per Bolund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag skulle kunna ta Maria Stockhaus på orden och tro på det hon säger om det var så att regeringen satsade mer på underhåll av järnvägen, men det gör man inte. Det görs ju nedskärningar. Även när det gäller investeringar satsar man mindre än tidigare. Det ligger alltså inte så mycket bakom Maria Stockhaus ord.

När det gäller kostnaden har vi bett Trafikverket ta fram nya förslag, och de visar att det går att spara mycket och göra det billigare. Ett alternativ om man hade velat ha en trovärdighet i transportfrågor hade alltså varit att försöka få fram nya stambanor eftersom det är fullt på spåren och inte går att få all den järnväg som inte minst industrin behöver.

Det är intressant att titta på hur det ser ut i resten av Europa. Faktum är att alla andra EU-länder håller på att bygga höghastighetsjärnväg och nya stambanor. Våra grannländer Finland och Danmark gör det. Det är bara Sverige som genom Moderaternas politik är en öken vad gäller att bygga ny, modern järnvägsinfrastruktur. Detta får närmast löjliga konsekvenser. När Fehmarn Bält-bron, som Maria Stockhaus nämnde i sitt anförande, öppnar innebär det snabbare transporter Malmö-Hamburg än Malmö-Stockholm. Hur rimmar det med att vi ska ha ett transportsystem som binder ihop hela Sverige och gör att hela landet håller samman? Det är eländigt att Moderaterna har lyckats förstöra infrastrukturplaneringen på detta sätt och att de inte har kunnat skapa den samsyn som krävs för den typ av generationsprojekt som nya stambanor är.

Vi är alla stolta över att vi kunde bygga järnväg som band samman Sverige och de stora städerna. Nu har Moderaterna gett upp denna ambition och väljer att vända järnvägen ryggen för att i stället skapa illusioner om att det går att hålla ihop Sverige med bara andra transportslag. Med Moderaternas politik kommer järnvägen varken att klara dagens eller morgondagens behov.

Anf. 102 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Per Bolund säger att EU-länderna satsar. Nere i Europa finns det höghastighetsjärnväg mellan städer som är betydligt större än våra, så det handlar också om hur många som kan tänkas resa med höghastighetsjärnväg. UK ingår inte i EU längre, och det var kanske därför Per Bolund inte nämnde UK. Men där har man dragit i handbromsen av precis samma skäl som vi har gjort i Sverige. Det blir för dyrt och är inte samhällsekonomiskt lönsamt.

De som bor i norr anser inte att detta binder samman Sverige. Det ger dem inte bättre förutsättningar att ta sig någonstans om restiden Stockholm-Göteborg förkortas med 40 minuter och Stockholm-Malmö med 35 minuter. De behöver en järnväg och väg som fungerar i deras del av Sverige. Men att döma av Miljöpartiets samlade politik bryr man sig inte särskilt mycket om dem som bor i norr.

Som jag sa tidigare tar Moderaterna ansvar för skattebetalarnas pengar. Vi agerar inte som om det finns en sedelpress i källaren. Det finns heller ingen prestige. När ett sådant stort projekt som detta visar sig dra iväg kostnadsmässigt måste vi dra i handbromsen och fundera på om det inte finns andra sätt att använda pengarna på för att stärka Sveriges infrastruktur så att vi får bättre valuta för pengarna vi satsar.

Anf. 103 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag blir ganska upprörd över ledamoten Stockhaus beskrivningar. Jag tycker att det är ganska löjligt att jämföra vår politik med ett hus. Dessutom kommer ledamoten med rent lögnaktiga påståenden om dem som tidigare varit ansvariga för detta område.

Att den tidigare regeringen skulle ha varit passiv och inte lagt några pengar på underhåll är en ren lögn. Under Tomas Eneroths tid ökade underhållsanslaget i budgeten med 48 procent. Att då säga att vi över huvud taget inte satsade på underhåll är alltså en ren lögn, och jag trodde att ledamoten var bättre än så.

Jag reagerade också jättestarkt på att ledamoten påstår att vi är teknikfientliga. Under den tid Socialdemokraterna var med och styrde landet låg Sverige ständigt på första plats på alla innovationslistor. Men inte nu längre. Hur kan man påstå att vi är teknikfientliga när det har tagits fram hur många innovationer som helst genom vår politik?

Det finns så mycket att säga men så lite tid.

Socialdemokraternas fokus när det gäller transportsektorn måste i ett samhälle som ställer om handla om hållbarhet och kapacitet och att man ska kunna leva i hela Sverige. Jag skulle vilja veta hur ledamoten ser på det här med att kunna leva i hela Sverige. Vi har precis varit i Luleå och fått höra att nio av tio måste använda bilen för att järnvägen inte är utbyggd där. Vi har också hört om alla uppdrag som finns. Men när kommer besluten, ledamoten Stockhaus?

(Applåder)

Anf. 104 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag har lite svårt att förstå att man vänder sig mot jämförelsen med ett hus. Vår infrastruktur med vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är ju precis som ett befintligt hus som man bor i. Har man ett hus där taket läcker, fönstren är trasiga och färgen flagnar lägger man åtminstone i min värld pengar på att få ordning på det innan man bygger ett inglasat uterum.

Att bygga höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö är att satsa på ett inglasat uterum trots att huset faller samman. Växlar går sönder, människor sitter fast på tåg och det är stora hål i våra vägar. Jag tycker alltså att det är en utmärkt jämförelse när det gäller infrastruktur.

Vi vill att pengarna används där de gör mest nytta och dessutom gör nytta så snabbt som möjligt. Nya stambanor för höghastighetsjärnväg skulle enligt den senaste prognosen jag såg kunna vara klara först 2045-2050 på grund av alla processer och inte minst hur Trafikverket fungerar. Det tar väldigt lång tid.

Underhållsåtgärder kan få effekt mycket snabbare. Det går också till exempel att bygga ut kapacitet med dubbelspår där det finns enkelspår. Det är samhällsekonomiskt lönsamt och gör att människor märker skillnad i sin vardag med en gång.

Att bygga höghastighetsjärnväg Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gynnar bara dem som ska åka de sträckorna. Om syftet är att få ned folk från flyget har de flesta av dem ändå redan bytt från flyg till tåg. Det har ökat jättemycket. De extra 30 minuterna skulle inte ge särskilt många fler passagerare. Det är alltså ett oerhört slöseri med pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag tycker att det är märkligt att Socialdemokraterna, som i många lägen ser sig själva som ett statsbärande parti som tar ansvar för pengarna, inte ser att gränsen är nådd för vad det är rimligt att det här projektet får kosta och drar i handbromsen. Det har jag faktiskt svårt att förstå.

Anf. 105 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag tror faktiskt att väljarna fortfarande ser oss som ett samhällsbärande parti. Det är i alla fall vad siffrorna visar. Däremot är det ganska osäkert hur de ser på Moderaterna.

I dag skrev ledamoten Stockhaus en artikel om att laga först och bygga nytt sedan. Då kan man verkligen fundera på hur Moderaterna tänker kring samhällsutvecklingen där beslut hade behövt fattas i går. Vi hade behövt fatta beslut för länge sedan om vissa saker. Men nu säger Maria Stockhaus att vi ska laga det som finns först och bygga nytt sedan, trots att vi vet att det kommer att investeras tusentals miljarder kronor till exempel i norr. Det kommer också att investeras i övriga Sverige.

Det alla säger till oss, oavsett var vi är - jag antar att det är samma för alla partier i den här riksdagen - är att de kan göra mycket, mycket mer, men att infrastruktur saknas. Infrastrukturen är proppen, hindret.

Jag måste få fråga en gång till hur ledamoten och regeringen tänker se till att det som händer nu inte bara landar i en massa utredningar utan att det också kommer beslut som leder någonstans.

Ni har utökat Tidöavtalet till att också omfatta infrastrukturpropositionen. Det man kan utläsa hittills är att det positiva för Sverigedemokraterna är att de får ha folk på ert samordningskansli - men vad får ni? Det funderar jag på. Och än viktigare är vad Aktiebolaget Sverige får ut av det! Kommer vi att få se ännu mer ökade utsläpp än i dag? Klimatomställningen är ju verkligen inte Sverigedemokraternas prio. Vad får övriga regeringspartier ut av det utökade Tidöavtalet?

(Applåder)

Anf. 106 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag vet inte om ledamoten har läst tidigare motioner och annat från våra fyra partier, men vi ligger faktiskt väldigt nära varandra när det gäller synen på hur pengar ska satsas inom infrastrukturområdet. Vi är helt överens om vikten av att satsa på underhåll, och vi är väldigt tydliga med att vi vill att alla fyra trafikslag har en självklar plats i transportsystemet. Vi är överens om att arbetspendling och godstrafik ska ha högsta prioritet.

Det finns oerhört mycket saker som vi moderater har drivit länge och som vi nu ser en chans att få majoritet för här i riksdagen om vi fyra partier kommer överens. Det tror jag att folk förväntar sig. Om det ska bli någon stabilitet, långsiktighet och helhet i planeringen är det en förutsättning att man kan få saker genom riksdagen. Vi vet nu att vi faktiskt kan få det. Vi ligger väldigt, väldigt nära varandra.

Det är anmärkningsvärt att prata om att hela Sverige ska leva samtidigt som man är beredd att satsa ofantliga summor på snabbtåg. De senaste beräkningarna visade att mer än hälften av den totala infrastrukturbudgeten skulle gå till att bygga snabbtåg Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Det är väl inte att se till hela Sverige! Vägarna norr om Stockholm har stora hål. Det finns många enkelspår och dåliga växlar. Malmbanan är ett exempel. Regeringen har tagit tag i det nu för att snabba på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Gunilla Svantorp vet nog också att när vi får svar på ett uppdrag behöver vi bereda det och diskutera hur saker ska finansieras på bästa möjliga sätt. Beslut om satsningarna i norra Sverige kommer inte alltför långt in på det nya året. Det pågår intensiv beredning, precis som med alla andra uppdrag. Det kommer alltså att hända väldigt mycket i början av nästa år som jag tror att väldigt många kommer att bli väldigt glada åt.

(Applåder)

Anf. 107 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Tack, ledamoten Stockhaus, för anförandet! Vi vet ju båda att på åtta minuter ska man försöka täcka in väldigt mycket, och då blir replikskiftet en möjlighet att fördjupa sig i vissa resonemang och prata om vad som ligger bakom dem.

Jag skulle vilja att ledamoten fördjupade sig lite i säkerställandet av god infrastruktur i hela landet och av att se till att hela landet verkligen håller ihop. I ett tidigare replikskifte nämnde ledamoten nämligen "dem" och "deras" del av Sverige. Men för mig är det viktigt att hela Sverige hänger ihop, och då blir det motsägelsefullt att bara tala om arbetspendling och gods.

Ledamoten sa också att vi kommer att behöva bygga ny järnväg. Jag är lite nyfiken på var ledamoten anser att den nya järnvägen behöver finnas och på vilket sätt man avser att agera för det.

Något som har varit aktuellt i vår gemensamma vardag i riksdagen är flygfrågorna. Både i går och i dag har det varit debatter om flygets utmaningar framöver. I sitt anförande om flygplatsutredningen nämnde ledamoten att den nu bereds i Regeringskansliet. Jag skulle ändå vilja ställa några frågor om den.

En del handlar om förnybara bränslen. Tror ledamoten att det kommer ut av beredningen att man ska satsa på förnybara bränslen i Sverige?

När det gäller den andra delen, som är kopplad till biodrivmedel, undrar jag hur ledamoten avser att verka för ytterligare biodrivmedel för att kunna göra omställningen.

Anf. 108 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Vad gäller satsningar på hela Sverige ser vi att nya stambanor för höghastighetståg Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö skulle kosta ofantligt mycket mer pengar än det var tänkt från början. De skulle äta upp en stor del av den kaka som finns att satsa på infrastruktur. Det skulle göra att andra delar av landet blir lidande.

I Sverige finns ett infrastruktursystem med vägar och järnvägar redan på plats. Tack vare den här regeringen har vi börjat prata om det i stället för att bara prata om prestigeprojekt.

Det är viktigt att prata om hur vi ska bygga på det vi har och öka kapaciteten där det finns behov av ny kapacitet. Det blir mer kapacitet till exempel på sträckorna Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm, men inte höghastighetsjärnväg. Den omprioriteringen i Skåne gav möjlighet att satsa på Öresundsbroanslutningarna så att vi bättre kan klara av kapaciteten när Fehmarn Bält öppnar och fler tåg kommer den vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Man kan titta på vårt järnvägssystem och de ställen där det är rött. Jag ska inte föregripa diskussionerna, men till exempel Alingsås-Göteborg är en av de största flaskhalsar vi har. Den finns inte med i den nationella planen i dag, utom en liten snutt som inte skulle påverka särskilt mycket.

En annan sträcka som är helt röd är Uppsala-Stockholm, som också påverkar all trafik från norra Sverige. Jag tror att det var i tre olika valrörelser som socialdemokratiska statsministrar var ute och klippte band, men det har fortfarande inte börjat byggas.

Detta är två exempel på områden där vi skulle behöva satsa och som påverkar hela Sveriges tåginfrastruktur. Vi behöver också se till att man, om man bor ute på landet och är beroende av bilen, vilket man ofta är för att ta sig åtminstone till en knutpunkt för kollektivtrafik, inte behöver frukta för sitt liv därför att det är stora hål i vägen när man ska ta sig fram.

Detta är att se till att hela Sverige kan leva. Det är det inte att satsa på höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg eller mellan Stockholm och Malmö.

Anf. 109 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Min fråga handlade egentligen inte om de nya stambanorna utan om ytterligare behov av ny järnväg. Det var detta jag avsåg, även om jag sa fel när det gäller stambanorna. Vi ser alla de röda delarna i järnvägssystemet och förstår att vi kommer att behöva göra många stora investeringar framöver.

Jag ska fråga om det sista som ledamoten tog upp, nämligen om det är stora hål i vägen och hur man ska göra då. Jag ser att det sker en del förstärkningar kopplat till enskilda vägar.

Samtidigt som man gör denna ökning höjer man gruvskatten, vilket är något som de som har hand om de enskilda vägarna förvånas över. Om det bara är för att kompensera för höjda skatter blir det ju ingen höjning av anslaget i egentlig mening. Det hänger ihop på vilket sätt man gör. Det är en skatt som man ökar.

Den andra skatten är flygskatten. Jag nämnde flyget, men jag hann inte med hela min fråga under det förra replikskiftet eftersom tiden gick så fort. Flygskatten räknar man också upp, vilket är lite förvånande när Moderaterna samtidigt säger att vi måste värna flyget.

Jag skulle därför vilja höra om man nu, i det nya Tidösamarbetet, kommer att kunna komma längre när det gäller de olika delar som främjas när det gäller både landsbygden, i form av möjligheten att grusa sina vägar, och flygskatten, när det gäller att stärka flygets möjligheter och försöka minska kostnaderna så att konkurrenskraften kan öka.

Anf. 110 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag tänkte först plocka upp tråden när det gäller det som jag inte tog upp från den förra repliken. Det gäller biobränslen och nya bränslen för flyget. Det är jätteintressant.

Jag tror att det är bra att vi nu har ett tydligt europeiskt regelverk. Flyget har förmågan att ta sig över gränser, också internationellt, och det är viktigt att vi inte har tuffare villkor för flyget än vad resten av Europa har.

Preem har redan sagt att de kommer att börja tillverka SAF nere i västra Sverige, och så har vi Liquid Winds nya satsning på elektrobränsle i Örnsköldsvik. Jag tror att tydliga spelregler på en större marknad än bara Sverige är det som gör att man vågar satsa på den typen av bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Dessutom ser vi något som svenska medier tyvärr inte har uppmärksammat särskilt mycket, nämligen att det nu har gjorts flera flygningar med 100 procent biobränsle i tankarna. Det är fantastiskt för flyget att man tar dessa stora steg.

När det gäller flygskatten tror jag att vi alla fyra Tidöpartier har i våra program att vi vill avskaffa flygskatten. Vi tyckte att det var fel att införa den. Sedan hamnar man i ekonomiska realiteter, och det blir självklart en diskussion om prioriteringar. Speciellt med tanke på det som kommer från EU nu när det gäller flyget och de krav som ställs finns det ingen anledning för Sverige att ha kvar flygskatten.

När det gäller som har hänt på flygets område nämndes gassystemet och att det finns en skuld sedan pandemin. Det som regeringen har gjort där är att ge flygbolagen möjlighet att betala av under längre tid så att det inte ska drabba för mycket. Man får helt enkelt längre tid på sig så att biljettpriset inte påverkas lika mycket under denna period.

Det görs alltså saker för att se till att flygets konkurrenskraft stärks och inte minst för att se till att vi har ett robust flygplatssystem. Detta kommer att visa sig när vi presenterar resultatet efter flygplatsutredningen. En del har ju redan presenterats, men det kommer mer.

Anf. 111 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Visst är det märkligt att något som är en förutsättning nästan varenda dag för alla människor i hela vårt land, utom kanske för några väldigt få människor, nämligen infrastruktur, nämns så lite, utom i vårt utskott såklart.

I övriga utskott, i övrig politik och i människors vardag förutsätter man att infrastruktur är något som bara funkar, men det gör det tyvärr inte. Detta ser vi ständigt. Tågen står still hela tiden, mer eller mindre. Det tycker i alla fall vi som pendlar. Något är fel.

När vi i S-gruppen i trafikutskottet är ute på våra resor möts vi på fler och fler ställen av att näringslivet bidrar för att förstärka den infrastruktur som saknas. Man förstärker vägar så att man kan köra extra tunga laster och köper egna tåg så att man tar sig fram till banor, men ändå får man inte ut godset som man vill.

Som jag nämnde tidigare måste nio av tio resor i Norrbotten ske med bil därför att det inte finns tåg där folk bor. Man kan fundera på varför det ser ut så.

En annan sak: När hörde vi senast en partiledare, till exempel, säga att infrastrukturen är helt avgörande för att det ska gå bra för Aktiebolaget Sverige? Det hör vi väldigt sällan. Varför säger jag detta? Jo, för att jag tycker att det är viktigt att vi på alla våra olika vis försöker att visa hur oerhört viktig infrastrukturen är för att vi ska kunna leva, bo och utvecklas i hela vårt land.

Som vi har hört från flera tidigare talare i dag är det budgeten för 2024 och utgiftsområde 22 som vi diskuterar. Vi socialdemokrater har ett eget förslag, och därför har vi ett särskilt yttrande. Jag deltar därför inte i beslutet.

Vi har haft en arbetsgrupp i trafikutskottet, en uppföljnings- och forskningsgrupp, som har tittat på hur det egentligen ser ut med måluppfyllelsen för det som regeringen har fattat beslut om ska genomföras. Det ser inte så bra ut vare sig på det transportpolitiska planet eller för den del som handlar om informationssamhället. Vi når inte våra mål. Precis som någon sa här tidigare behöver man analysera detta mycket mer. Vad är det som gör att vi inte når våra mål? Vad är det vi behöver göra för att vi ska nå de mål som satts upp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi socialdemokrater i trafikutskottet, som var en helt ny grupp under den förra mandatperioden, har prioriterat att resa runt och träffa många människor på olika ställen i vårt land. Alla har inte varit med, men några av oss har bara under hösten varit i till exempel Malmö, Nyköping, Örnsköldsvik, Gävle, Ludvika och Luleå.

Den gemensamma nämnaren för alla dessa ställen är att det är problem på ett eller annat sätt med infrastrukturen och att man behöver fundera på hur vi ska göra för att öka tillväxten och exporten i vårt land. Detta är också något som näringslivet, när vi träffar dem, trycker på oerhört mycket: Hur ska vi se till att vi ökar tillväxten i vårt land?

När vi träffar facken handlar det såklart om jobben. Jobbet är förutsättningen för att man ska kunna leva, utvecklas och klara sig själv. De pratar också väldigt mycket om sjysta villkor, och för oss är det viktigt med sjysta villkor. Det är något som vi inte får glömma bort att hela tiden diskutera.

Vi har också deltagit på en mängd seminarier och debatter om alla trafikslag. Något som jag skulle vilja mota i grind direkt är påståendet att vi socialdemokrater inte tycker att alla trafikslag är lika viktiga. Det gör vi visst. Alla trafikslag hänger ihop. Det är uppenbart att det är så.

Inte minst märks det i den samhällsförändring och i den samhällsutveckling som vi är mitt i tack vare tekniska innovationer och tack vare behov som finns.

När vi var i Malmö fick vi klart för oss att en av de viktiga frågorna kanske handlar mer om hur en samhällsplanering ska se ut där inte alla människor har var sin bil utan där man delar bil. Hur ska man kunna använda ytan på ett annat sätt, alltså den yta som man i vanliga fall använder för att ställa bilar på? Det är ett exempel. Man behöver fundera på hur vi egentligen uppmuntrar dem som kan dela fordon att göra det. Alla kan såklart inte det.

Hur ska transportsystemet egentligen se ut? Det måste få se olika ut i vårt land eftersom vårt land ser väldigt olika ut på olika ställen. Men det måste också vara väldigt rättvist. Vi måste hela tiden utgå från en rättviseaspekt, att alla inte har samma förutsättningar.

Sedan har vi den jättestora frågan som vi, oavsett parti eller utskott, alltid måste jobba med, alltså frågan om klimatutmaningen. Det är vår tids ödesfråga. Då behöver vi faktiskt förstå att näringslivet i dag går före oss i politiken, långt före oss. Det som de vill ha av oss är beslut och långsiktighet, så att de vet vad de ska satsa på.

Vi socialdemokrater är öppna för dialog - självklart är vi det. Vi har några saker som vi tycker är viktiga, och jag tänkte nämna dem.

Det handlar om att staten faktiskt måste styra mer än man har gjort. Vi måste peka ut vad som är viktigt. Vad är det som är samhällskritisk infrastruktur? Vad är det som vi anser är viktigt inte bara för att man ska kunna flytta på sig utan också för vårt lands trygghet? Då handlar det inte bara om fysisk infrastruktur. Det handlar lika mycket om den digitala infrastrukturen. I takt med att tekniken utvecklas och att människor skaffar sig bilar, andra fordon och saker som innebär att de hela tiden är digitalt uppkopplade handlar det om att de ska kunna vara uppkopplade i hela vårt land. Då kan man inte ha en lägre hastighet på vissa ställen för att det är krångligt att dra fram digital infrastruktur till dessa ställen, för då säger man per automatik att ingen kan bo där. I dag är vi beroende av att vara digitalt uppkopplade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En annan sak som är väldigt viktig är kompetensförsörjningen. Oavsett bransch på de företag som man besöker lyfter de fram kompetensförsörjningen som sin allra viktigaste utmaning.

För transportsektorn handlar det i allra högsta grad om yrkesutbildningar som snabbt leder till jobb. Då tycker vi att det är viktigt att människor till exempel kan ta körkort. Därför är en av de två saker där vår budget skiljer sig från regeringsunderlagets budget att vi tycker att man ska fortsätta att lägga pengar på att människor ska kunna ta CSN-lån för att ta körkort. Körkort innebär nämligen både en frihet och en sak som gör det lättare att få jobb.

En annan sak där vår budget skiljer sig från regeringsunderlagets budget är att vi föreslår 500 miljoner kronor mer på järnvägsunderhållet för att det är viktigt att vi har en plan för hur vi ska kunna beta av järnvägsunderhållet.

Avslutningsvis är vi mitt i en samhällsomvandling som kommer att ge oss tusentals nya jobb runt om i vårt land - nya gröna jobb. Där kan vi, om vi tar chansen, faktiskt vara med och leda utvecklingen som vi har gjort i många år. Men då krävs det kanske en annan planeringsprocess och beslutsprocess.

Avslutningsvis vill jag önska en god jul och ett gott nytt år till talmanspresidiet, till utskottskansliet och till alla andra här.

(Applåder)

Anf. 112 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag hoppade till lite grann när jag hörde ledamotens anförande och hon sa att vi har problem med järnvägen i dag. Ja, det har vi. Jag är den första att stryka under det. Men jag får också intrycket att det skulle vara den nu sittande regeringen som är orsaken till detta. Det blir en lite konstig verklighetsbeskrivning av detta.

De problem som vi dras med står till och med nedtecknade i den förra nationella planen. Där står det att både järnvägarna och vägarna kommer att vara i sämre skick 2033 än nu. Och det var den förra regeringen som hade ansvaret när denna plan togs fram. Med berått mod valde man ändå att avsätta pengar till höghastighetståg fast man visste att övrig infrastruktur kommer att förfalla och att man inte kommer att ha pengar för att underhålla den i den takt som den bryts ned. Det får till följd att folk ute på landsbygden får knappt farbara vägar. Järnvägssystemet havererar. Vi har fortfarande ställverk i järnvägssystemet som är från 60-talet. De är inte utbytta.

Det fanns all tid i världen under de åtta år som den förra regeringen satt vid makten att göra någonting åt detta. Men man valde att inte göra det. Då måste jag ställa frågan: Varför tog ni inte chansen när ni hade bollen i handen?

Anf. 113 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är lite spännande att höra hur olika partiers företrädare använder väldigt starka ord. Ledamoten använde orden "med berått mod". Det har vi hört förr, men inte från Sverigedemokraterna utan från någon annan. "Med berått mod" valde vi att satsa på stambanorna. Var det detta som ledamoten sa? Jag ska inte säga vad jag tycker, men jag tycker faktiskt inte att det hör hemma i en sådan här debatt.

Jag tror att den förra nationella planen handlade om 900 miljarder kronor. Det är ganska mycket pengar och ganska många satsningar på trafikinfrastruktur och på digitalisering i vårt land. Men vi vet alla - det vet också ledamoten - att vi har en underhållsskuld, en investeringsskuld, som har kommit till oavsett vilken färg det har varit på regeringarna som har styrt detta land.

Då kan jag skicka tillbaka en fråga. Nu när Sverigedemokraterna så tydligt ingår i regeringen - det gör de även om de inte har statsrådsposter - hur kommer de då att se till att styra det trafikverk som ledamoten gärna vill slå på? Det är ändå regeringen som styr sina myndigheter. Hur kommer Sverigedemokraterna att se till att de styr åt det håll som de ändå vill? Kommer det att synas i regleringsbreven redan i december vad Sverigedemokraterna vill eftersom de nu ingår i det dagliga arbetet i Statsrådsberedningen?

Jag har en fråga till, men jag väntar med den till min nästa replik.

Anf. 114 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag får väl tacka för det svar som jag aldrig fick.

Om man plockar fram den nationella planen, som den förra regeringen hade ansvaret för, kan man där i klartext läsa att det kommer att vara sämre både på vägsidan och på järnvägssidan i det befintliga nätet.

Då måste jag ändå ställa frågan: Hur kan man då lägga pengar på höghastighetståg när det är ett skriande behov av att få de anläggningar som finns att fungera?

Det är så illa i dag att både industrin och privatpersoner undviker tåget eftersom de inte vet om de kommer fram samma dag som de åker hemifrån. I förra veckan tog det mig fem timmar att ta mig från Skövde till Stockholm. Jag hade nästan kunnat cykla på samma tid.

Det är dags även för Socialdemokraterna att rannsaka sig. Ni hade chansen att göra någonting åt det bristfälliga underhållet, men ni tog inte bollen. Och nu försöker ni få det att låta som att denna regering inte gör någonting.

Men en sak kan jag försäkra: Så länge jag står upp och andas kommer jag att arbeta för att styra om Trafikverket.

Anf. 115 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag kom på att Thomas Morell inte har rätt till fler repliker och att jag därmed inte kan ställa någon mer fråga. Det var dumt att jag inte tog chansen att ställa min andra fråga i min första replik, eftersom ledamoten nu inte kan svara.

Som svar på frågan: Det är väldigt fel att säga att vi inte satsade på underhållet, med tanke på att vi ökade med nästan 50 procent mot vad det hade varit tidigare. Man måste kunna göra flera saker samtidigt, och det var det vi försökte göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För oss är det väldigt viktigt att bygga ihop Sverige. Man ska kunna bo, leva och verka överallt. Vi har också en vision om att ha större kapacitet på järnvägen, som nu inte räcker till. Stambanorna var och är en viktig del i att öka kapaciteten i järnvägssystemet.

Man kan påstå att vi inte gjorde någonting eller att vi prioriterade fel, men vi tycker såklart inte att det stämmer.

Anf. 116 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag lyssnade noga till Gunilla Svantorps anförande. Om ni nu åker runt och ser på problemområden i Sverige får jag hälsa er välkomna till Västsverige och kanske specifikt Göteborg. Om vi tittar framåt, speciellt när det gäller järnväg, kan vi väl säga att det är det mest underutvecklade område vi har i hela Sverige med tanke på behovet. Den värsta kapacitetsbristen i hela Sverige finns i Västsverige mellan Göteborg och Alingsås. Med tanke på att Göteborgs hamn till 2035 efter muddring kommer att ha 80 procents ökad kapacitet att ta emot gods måste vi se till att bygga ut sträckan mellan Göteborg och Alingsås med två nya spår. Min första fråga är: Hur ser Socialdemokraterna på att stå bakom en satsning på att bygga två nya spår mellan Göteborg och Alingsås?

Det som ledamoten tog upp om att dela fordon tyckte jag var intressant, och jag instämmer. Många har inte råd att köpa en egen bil, men man har kanske i vissa lägen behov av att använda en bil. I dessa tider ska man till exempel kanske köpa stora julklappar som man behöver ha med sig hem. Att dela fordon tycker jag då är ett utmärkt sätt. Det är också ett sätt att komma närmare självkörande bilar, som kommer att vara en verklig "game changer". Det kommer att bli billigt att köra bil när självkörande bilar blir en del av kollektivtrafiken.

Jag skulle gärna vilja veta hur Socialdemokraterna och ledamoten ställer sig till två nya spår mellan Göteborg och Alingsås.

Anf. 117 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Anledningen till att jag inte nämnde Göteborg var att jag bara nämnde de platser som vi besökt den här hösten. Göteborg har vi redan varit i för länge sedan. Vi har ändå suttit i trafikutskottet i snart ett och ett halvt år. Men man behöver åka tillbaka flera gånger. Man hinner ju inte träffa alla vid samma tillfälle. På de ställen där vi har varit har vi haft spännande och intressanta möten med Trafikverket, näringslivet och olika andra aktörer.

Jag tror att det viktiga, som svar på ledamotens fråga, är att vi får till en ökad kapacitet. I tidigare prioriteringar har det varit ganska tydligt. Som ledamoten vet har jag inte suttit i trafikutskottet förut och kan inte redogöra för hur prioriteringsdiskussionerna har förts och så vidare. Men det har varit viktigt att lyssna på vad regionerna sagt om sina prioriteringar i det arbete som sedan lett fram till den nationella planen. Göteborg-Borås har varit en av de prioriteringar som regionen fört fram. Det är möjligt att man har ändrat sig i dag; jag vet inte. Det som den nationella planen byggde på var ju regionens prioriteringar på den tiden när vi tog fram den.

Det är viktigt med mer kapacitet, men det allra viktigaste för oss är ändå att näringsliv, människor och politiska församlingar på olika ställen vet vad det är som ska gälla långsiktigt, så att man kan planera, bygga och investera efter det. I dag är det ingen som över huvud taget vet någonting om vad som gäller, för man bryter ju det som tidigare varit sagt. Då kan man såklart slänga in nya saker och ställa frågor till oss. Men det är ju ändå regeringen som måste tala om vad som ska gälla, och i regeringen ingår ledamotens parti. Det ska inte jag tala om, utan det ska regeringen göra.

Anf. 118 Helena Gellerman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Om man ser sig som ett statsbärande parti bör man ha en åsikt om huruvida den värsta kapacitetsbristen i hela Sverige ska byggas bort. Socialdemokraterna har varit ansvariga i åtta år. Jag vet att det skickades brev från Västsverige till Eneroth, från både det moderata och det socialdemokratiska regionrådet, där man jämställde Göteborg-Borås och Göteborg-Alingsås. Men Tomas Eneroth lade aldrig fram något om Göteborg-Alingsås, trots de stora behoven.

Jag vill gå över till en lite annan fråga. Ledamoten tog i sitt anförande upp rättviseaspekten och att alla inte har samma förutsättningar i olika delar av landet. Man ska kunna bo och leva överallt. Därför undrar jag hur ledamoten ser på att Socialdemokraterna gav direktiv till en utredning om att lägga ned Bromma flygplats, ett nav för de regionala flygplatserna. Man beslutade om direktiv där det stod: Vi ska lägga ned flygplatsen - hur ska vi göra? Det som skulle utredas var inte om en nedläggning behövs. Med tanke på ledamotens tanke att man ska bo och leva i hela landet skulle jag gärna vilja höra om hon har någon kommentar till de utredningsdirektiven.

Detta med nya stambanor gällde bara Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Man lämnade alla andra delar, till exempel Inlandsbanan - det fanns inte resurser till dem. Man gjorde inte någon stor satsning på Norrbotniabanan eller på Göteborg-Alingsås. Det gick från 120 miljarder till 400 miljarder på åtta år. Då måste man sätta ned foten och säga: Det här går inte.

Anf. 119 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt märkligt att påstå att man måste ha kvar Bromma flygplats för att det ska gå att leva, verka och bo i hela landet. Nej, det kan man verkligen inte behöva. Nog måste man kunna flyga från övriga landet till någon annan flygplats. I rådande läge är det viktigt att vi kraftsamlar på en flygplats, och det måste vara Arlanda. För att man ska kunna leva och bo i hela Stockholm är det viktigt att bygga nya bostäder, och då är den yta där Bromma flygplats finns viktig. Vi står fortfarande bakom att Bromma ska läggas ned, för vi tror att det är mycket bättre att kraftsamla på en flygplats. Dessutom behöver stockholmarna fler bostäder, vilket jag tror att många kan vittna om. Då måste man också identifiera de platser där man kan bygga fler bostäder.

Sedan handlar alltid allting om prioriteringar, vilket ledamoten kommer att upptäcka om hon inte redan har gjort det. Det är klart att stambanorna var första steget och att man sedan vill bygga ihop övriga landet också. Men att vi inte har lagt pengar på andra saker, som ledamoten står här och påstår, stämmer faktiskt inte. Dessutom var det under Reinfeldts regering som utbyggnaden av Norrbotniabanan stoppades. Det är inte vi som har stoppat den utan den regering som ledamotens parti satt i. Lite får man nog hålla sig till sanningen.

(Applåder)

Anf. 120 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 22 om kommunikationer. Jag säger det med tanke på alla som lyssnar, till exempel de ungdomar som sitter på läktaren här i kammaren.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Äntligen har landet fått en regering som agerar för att hela Sverige ska fungera! Det är en tydlig prioritering för oss kristdemokrater och för partierna i regeringssamarbetet. Det är av stor vikt att jobb och tillväxt värnas i hela landet.

Sverige är ett litet och exportberoende land. För att Sverige ska ha bra möjligheter att växa, leva och utvecklas behövs det stora satsningar på transportinfrastrukturen. Det handlar både om att värna det vi redan har byggt genom att investera i underhåll och om att investera i ny infrastruktur där det behövs för exempelvis företagens behov.

Redan från början pekade regeringen ut att satsningar i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik. Och det är i sanning en oerhört viktig fråga, för vi behöver inte färdas speciellt långt för att inse att det krävs stora investeringar i både väg- och järnvägsnätet. Två tredjedelar av järnvägen är över hundra år gammal, och stora delar av det statliga vägnätet byggdes före 1970. Det är alltså jämnårigt med mig, så ni förstår ju hur gammalt det är!

I flera decennier har underhållet av våra vägar och järnvägar nedprioriterats. Underhållsskulden har tillåtits växa. Dessa brister drabbar vanliga resenärer och den viktiga industrin, fru talman, och därför måste underhållet av det svenska väg- och järnvägsnätet stärkas. Vi kristdemokrater och regeringsunderlaget prioriterar därför upprustning av och kapacitetshöjande åtgärder i befintlig järnväg, bättre vägstandard och en utbyggd laddinfrastruktur.

Fru talman! Den nuvarande regeringen vill satsa på alla de fyra transportslagen - fordon, tåg, luftfart och sjöfart. De ska inte ställas mot varandra, tvärtom. De kompletterar varandra, och det är så vi stärker kombitransporten i Sverige. Alla transporter behövs för att hela Sverige ska fungera.

Regeringen har lagt om växlarna för järnvägsinfrastrukturen. I december förra året avbröt vi det kostsamma projektet med höghastighetsbanor eftersom det tränger undan andra nödvändiga investeringar. Trafikverket har utrett andra kostnadseffektiva kapacitetsförbättringar för Göteborg-Borås, Skåne och Ostlänken.

För en månad sedan fattade regeringen också beslut om att Trafikverket ska återstarta den pausade planläggningen av järnvägsstråket Göteborg-Borås med en ny inriktning. Beslutet öppnar även upp för att inom statens befintliga ekonomiska ram tillgodose den lösning som det går att hitta en bred samsyn kring i regionen och hos berörda kommuner. Vi vet att stråket Göteborg-Borås är viktigt för exempelvis arbetspendling. Beslutet innebär att det blir mer regional nytta för pengarna och bättre förutsättningar för arbets- och studiependling.

Regeringen har även gett Trafikverket i uppdrag att börja planera för ett antal viktiga åtgärder i järnvägssystemet i Skåne som ökar kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar. Det är mycket positivt. Åtgärderna ryms inom samma kostnadsram som det avbrutna höghastighetsprojektet Hässleholm-Lund. För Skåne innebär beslutet att det blir mer såväl regional nytta som godsnytta för pengarna genom att två spår mellan Hässleholm och Lund kan kompletteras med ytterligare kapacitetshöjande åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I norra Sverige är det angeläget att möta de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna. Här har regeringen gett i uppdrag till Trafikverket att ge förslag på hur projekten kan snabbas på.

Herr talman! Vi vet att landets regionala flygplatser har det tufft ekonomiskt. Regionala flygplatser är viktiga för att exempelvis näringslivet ska kunna fungera i kommunerna runt om i Sverige. Partierna i regeringsunderlaget stärker därför det statliga driftsstödet från dagens 103 miljoner till 210 miljoner i denna budget. Tiden är över för att kasta flygskam på flyget; med elflyg och biobränsle i tanken blir det i stället flygglädje.

En annan mycket viktig fråga är AI. Vi ser hur viktigt det är att Sverige är en nation i framkant i dessa frågor. Den AI-kommission som regeringen har beslutat att tillsätta kommer att vara väldigt viktig för att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Herr talman! Förr var Sverige en stark sjöfartsnation. Så är det tyvärr inte längre - fartyg efter fartyg har flaggat ut. Tidigare regeringar har inte prioriterat svensk sjöfart. Men den tiden är nu över, och vi vill i stället stärka svensk sjöfart och göra den mer konkurrenskraftig. Det är viktigt att få fler fartyg att bli svenskflaggade. I en orolig tid är det en avgörande faktor att vi har en svensk handelsflotta värd namnet. Därför har regeringen tillsatt en utredning om stämpelskatt respektive tonnagebeskattning.

Avslutningsvis vill jag önska alla mina kollegor i utskottet, alla duktiga medarbetare på kansliet och herr talmannen en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Anf. 121 Per Bolund (MP)

Herr talman! Det har pratats en hel del i kammaren om att den nya regeringen prioriterar befintlig järnväg och att man ska få det järnvägssystem vi har i dag att fungera bättre. Därför vill jag fråga om ett projekt som jag är väldigt orolig för med tanke på vilka konsekvenser det kommer att få. Projektet kommer att startas om nästan precis ett år och sedan pågå i ett antal år framåt, och det handlar om att byta ut elsystemledningar och stolpar längs med Västra stambanan och Södra stambanan.

Eftersom det verkar vara en favoritsysselsättning att försöka missförstå varandra i denna kammare vill jag verkligen understryka att jag inte är emot att man gör renoveringar. Det vi behöver diskutera är dock hur vi gör de renoveringarna, och det är också det som är min fråga till ledamoten.

Det projekt man har valt - den inriktning som finns från Trafikverket - innebär att man kommer att minska kapaciteten på Västra stambanan med mellan 55 och 65 procent. Det betyder att vartannat tåg riskerar att bli inställt. Man går från dubbelspår till enkelspår, och var tredje helg kommer man att ställa in trafiken mellan Sveriges största städer helt och hållet.

Arbetet kommer som sagt att pågå under flera år. Vi har redan nu järnvägsresenärer som är hårt prövade av tåg som blir inställda eller försenade, och med den här planen för hur projektet ska genomföras är jag rädd att den sista gnuttan av förtroende för vårt järnvägssystem riskerar att ryka all världens väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är Kristdemokraterna som i regeringen har ansvaret för infrastrukturen i och med att man innehar infrastrukturministerposten. Min fråga till Magnus Oscarsson är: Kommer Kristdemokraterna att låta detta projekt genomföras på det sätt som planeras, med de enorma konsekvenser det kommer att ha för järnvägstrafiken i Sverige?

Anf. 122 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar Per Bolund för en mycket viktig fråga. Det är många som just nu funderar på vad som kommer att hända.

Per Bolund är inne på att Miljöpartiet inte är emot investeringar, och det vet vi naturligtvis. Investeringarna behöver ju göras, och det har Trafikverket också sagt när de har kommit till vårt utskott - att detta är någonting som borde ha gjorts för länge sedan. Jag tycker egentligen illa om att bara ta upp vad den förra regeringen inte gjorde, men jag vill ändå få fram i kammaren att Trafikverket pratar om att det är tio år gamla synder som borde ha åtgärdats. Vi kanske ändå kan vara överens om att det är bra att det görs nu.

Sedan är dock frågan hur vi ska göra. Trafikverket har som sagt varit i vårt utskott och fört samtal, och jag vet att det naturligtvis förekommer diskussioner med regeringen om hur man tänker göra detta. Som ledamoten är inne på är det nämligen inte tillfredsställande att människor ska behöva vänta och kanske känna att detta inte kommer att bli så bra som de hade önskat. Vi har som sagt hört vad Trafikverket säger, och vi får väl återkomma när vi vet mer efter att myndigheten har pratat med regeringen.

Anf. 123 Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för svaret, även om jag inte riktigt fick svar på frågan om Kristdemokraterna och regeringen tänker göra någonting för att förändra dessa planer. Det lät mer som att man helt enkelt tycker att svenska folkets alla tågresenärer ska lida, för det verkar inte som att man kommer att lägga två strån i kors för att få en förändring på plats.

Det viktiga i den här frågan är att det faktiskt finns alternativ. Det finns andra sätt att göra det på som skulle innebära att det sker på ett mycket mer smärtfritt sätt. Faktum är att SJ, som ju är en statlig aktör och därmed företräder hela svenska folket och den svenska staten, säger att det sätt man har valt är det sätt som skadar trafiken maximalt.

Det finns sedan tidigare överenskommelser med tågoperatörer att man skulle kunna göra arbetet nattetid. Det skulle såklart minska effekterna väldigt mycket för trafikanterna och tågtrafiken, men det har Trafikverket gått ifrån.

Det finns också metoder med vilka man skulle kunna göra det mycket snabbare än med den man nu har valt. Man skulle till exempel kunna använda trådbyteståg som gör att man kan göra det mycket snabbare. Det skulle korta tiden från 24 timmar för en tågsträcka till åtta eller till och med sex timmar.

Att använda den modernaste tekniken är också enligt alla bedömare det som skulle vara mest samhällsekonomiskt lönsamt. Men det skulle kräva att regeringen ger direktiv och är tydlig gentemot Trafikverket att man ska använda innovativa lösningar och de bästa metoderna även om det kanske bara är en statlig aktör som kan tillfredsställa det och som har den tekniken på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi måste väl ändå kunna vara överens om att det är bättre att använda den teknik som är bäst även om det bara är en leverantör som kan använda den än att i stället använda sämre teknik som tar längre tid och ger mycket större trafikkonsekvenser för både gods- och persontrafik.

Återigen: Kommer Kristdemokraterna att bara låta det här eländet ske? Kommer man att låta trafikanterna ha plågan och lidandet, eller kommer man att agera för att göra renoveringen på bästa och mest effektiva sätt?

Anf. 124 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack återigen till Per Bolund!

Det förvånar mig, Per Bolund. Ledamoten är före detta språkrör, och ledamoten har också varit minister. Som minister vet man mycket väl att man inte bara kan domdera, utan man får vara väldigt ödmjuk och lyssna in.

Sedan kan man naturligtvis föra samtal från regeringens sida med berörda statliga verk. Men man är väldigt aktsam. Man har ändå förstått att man inte går in och domderar och bestämmer över huvudet på myndigheter.

Jag har i varje fall förstått det när jag i min tur har haft interpellationsdebatter med ministrar från ledamotens egen regering. Jag vill ändå få det understruket. Ledamoten vet kanske ändå att det fungerar på det sättet.

Det ledamoten tar upp är utan tvekan oändligt viktigt. Det sker ändå förhoppningsvis samtal i och med det vi själva gör från utskottets sida. Det sker diskussioner med berört trafikverk. Jag tänker att det även sker från regeringen med de samtal man för med Trafikverket. Det kommer förhoppningsvis att leda till att man på något sätt ser över situationen.

Det är en fråga som är viktig. Går det för lite tåg och andra transporter kommer det att medföra mycket allvarligare saker.

Anf. 125 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för anslaget i anförandet om inte annat!

Hela landet behöver få fokus i detta. Nu hör hela departementet och de två ministrarna, landsbygdsministern och infrastrukturministern, till samma parti som ledamoten. Det är viktigt att kunna fördjupa diskussionerna i några av de frågor som vi behöver ta upp.

Ledamoten nämnde hur länge vi har haft vägarna i Sverige och jämförde med sin egen ålder. Ledamoten nämnde vikten av att stärka underhållet på de vägarna.

Jag tänker att ledamoten också har ett förflutet på landsbygden. Man kan se på Östergötland kontra Västergötland. Ni i Östergötland kanske också har en hel del grusvägar kvar liksom i Västergötland. Men det finns också många enskilda vägar.

Vi har många tiotusentals mil enskilda vägar. Jag skulle vilja fråga lite. Tror ledamoten att det tillskott som sker för underhåll av enskilda vägar verkligen kommer att räcka till någonting kopplat till den inflation vi har och de kostnadsökningar vi ser? Regeringen höjer också grusskatten. Det är kopplat till möjligheten att grusa upp våra vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

På vilket sätt tror ledamoten att det kommer att bli några resurser som förbättrar underhållet? Är det inte så att kostnadsökningarna kommer att göra att vi inte kommer att nå ens den nivå som vi skulle behöva nå? Det var min första fråga.

Min andra fråga handlar om det som jag uppskattar att ledamoten tog upp, nämligen AI och de digitala frågorna. På vilket sätt gör ledamoten analysen av att vi har halkat efter så pass mycket som vi har gjort i att kunna använda den digitala infrastrukturen på ett sådant sätt att vi ligger i framkant? Ledamoten nämnde också det.

Vad är det förutom att tillsätta en AI-kommission som kan lösa det? Vad är analysen bakom? Vilken problembeskrivning ser ledamoten?

Anf. 126 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten Ulrika Heie, för bra och viktiga frågor!

Från utskottets sida har vi haft en AI-hearing för inte så länge sedan. Den gav väldigt mycket. Andra delar i riksdagen har också haft olika samtal och diskussioner om AI.

Ledamoten var själv i ett annat replikskifte inne på att Sverige ändå har backat väldigt mycket i de här frågorna. Någon nämnde också att vi var i framkant för några år sedan. Det är väldigt sorgligt att det är på det sättet.

Regeringens tanke på att tillsätta en AI-kommission är ändå viktig. På något sätt måste man börja, och det gäller att vi får fart på det. Jag har en nära anhörig som jobbar med de frågorna. De säger där att Sverige inte riktigt har varit med i matchen. De har på något sätt väntat. Vad gör staten, och hur tänker ni agera?

Vi ser vilka fantastiska möjligheter det är med AI. Man ska också ha med att det kan bli väldigt mycket bekymmer om fel personer och fel stater får tag på detta. Sverige är ändå ett land som kan gå i framkant. Vad tror jag om detta? Det är viktigt att vi visar på att vi verkligen är en nation att räkna med. Det är svar på ledamotens fråga.

Vi har lagt väldigt mycket pengar i vår budget för enskilda vägar. Det är någonting som jag tror kommer att vara viktigt för många som har enskilda vägar. Vi ska satsa på det. När den här regeringen säger att vi vill jobba för att hela Sverige ska leva menar vi det också.

(Applåder)

Anf. 127 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Tack så mycket för svaret, ledamoten!

Jag skulle vilja fördjupa resonemanget lite ytterligare. När det gäller enskilda vägar var min fråga: Kommer det att räcka? Kommer det att bli någonting mer av de resurser som regeringen ändå tillför med tanke på det kostnadsläge vi ser och den inflation vi har och med tanke på att regeringen höjer skatten på området? Det skulle jag jättegärna se lite fördjupade resonemang om.

Jag tänker också på det som jag nämnde. I vårt betänkande står att vi inte når de övergripande målet för digitaliseringspolitiken. Då kan väl inte AI-kommissionen vara det enda svar som regeringen har kopplat till hur vi ska vara det land som är bäst i världen på att använda den digitala infrastrukturen och de digitala verktygen?

Vad finns mer i verktygslådan hos regeringen än att tillsätta en AI-kommission? Hur ser den ytterligare analysen ut bakom den problematisering som vi ändå ser på det här området? Jag skulle jättegärna önska att ledamoten kunde vara lite tydligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi har från utskottet som helhet efterfrågat detta. Hur ska vi nå målet som vi har satt när det gäller digitaliseringen? Jag förstår att det handlar om allt från digitaliseringen till grusvägar. Men det är otroligt viktiga frågor för landsbygden. Det binder på något sätt ihop infrastrukturen där vägen tar slut och bredbandet måste komma fram.

På vilket sätt ser ledamoten att det blir en reell förstärkning och inte bara positiva glada tillrop om att få fart eller att göra saker? Var är de facto politiken som kommer att leda till en stärkt konkurrenskraft?

Anf. 128 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack igen, ledamoten Ulrika Heie, för dina frågor!

Precis det som ledamoten är inne på är det som vi politiker ofta får till oss: Ni bara pratar! Det är bara en massa snack!

Jag är helt med på det ledamoten säger - vi måste se till att om vi säger saker ska det också märkas för människor som lever och verkar på landsbygden.

Nu har vi, som jag sa inledningsvis, äntligen fått en regering som inte bara är snack utan också verkstad. Även om ledamoten kanske inte tror det kommer det att bli så. Jag har väldigt stor tillförsikt till att vi menar allvar.

Sedan fick jag frågan om AI. Naturligtvis är det så att det inte räcker med bara en kommission där. Men det är en bra början, och det är en viktig början - för vi har inte haft något sådant förut. Det är viktigt att den kommissionen nu tar fram saker.

Vad har vi i Sverige? Hur kan vi ta vara på det som finns? Vi har ju företag som verkligen är världsledande i detta, och de understryker det vi hörde på hearingen för ett litet tag sedan. De frågar var vi är. Är Sverige med i matchen? Vi såg också vilka enorma produkter som kan framställas.

Det här är något som jag tror är otroligt viktigt nu. Det är en början, en jätteviktig början, att se vad vi har i Sverige. Behövs det medel, ja, då kommer kommissionen naturligtvis att lyfta fram det till oss i både riksdag och regering. Jag har tillförsikt till att det kommer att bli så.

Anf. 129 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Vi har nu hört lite maniskt från alla regeringspartier om hur höghastighetståget är det absolut dyraste och värsta som någonsin skulle kunna ske. Det skulle urholka hela infrastrukturen. Vi skulle inte ha råd med någonting över huvud taget. Och, halleluja, det blev inte av! Nu ska vi liksom formatera om järnvägen och laga den i små snuttifierade delar.

Nu står vi där vi står. Det kommer inte att bli någon höghastighetsjärnväg. Vi kan lämna hela den debatten därhän. Det kommer inte heller att bli några nya stambanor, och det är ju dumt och dåligt. Men om vi vill bygga i alla fall lite mer - för det behöver byggas väldigt mycket järnväg i Sverige förutom stambanor - kommer det att behövas ett annat sätt att finansiera det byggandet.

Jag har lagt fram ett förslag till utskottsinitiativ i utskottet. Då var det ingen som riktigt ville stå upp för att man driver den frågan, men det är många partier i riksdagen som driver frågan om antingen lånefinansiering eller någon form av alternativ finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi har nu hört återkommande från regeringspartierna att det här är något som man tittar på. Det är jättebra, och jag vill verkligen sträcka ut min politiska hand i detta. Vi måste gemensamt kunna komma överens om och ha samsyn om hur vi ska finansiera den järnväg som verkligen behövs.

Magnus Oscarssons partikompis Andreas Carlson är infrastrukturminister. Men även hans partiledare Ebba Busch har gått ut och sagt att staten måste ta större ansvar för de stora investeringarna, oavsett om det är i kärnkraft eller i järnväg.

Jag vill som oppositionspolitiker höra hur arbetet går och när vi faktiskt får se vad regeringen tänker om den alternativa finansieringen.

Anf. 130 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, Linda Snecker, för en mycket bra fråga!

Precis som Linda är inne på har mycket av diskussionen i kammaren i dag handlat om snabbjärnvägen fastän den, som ledamoten säger, är en icke-fråga nu. Dock har vi pratat om den, och det visar väl på att det är en fråga som ändå kommer att vara aktuell ett par gånger till i debatterna framöver.

Som Linda Snecker är inne på är jag och regeringen väldigt glada för att vi satte ned foten. Vi såg att pengarna som skulle investeras - som vi trodde fanns men som inte fanns - behövde läggas på någonting annat.

Som svar på ledamotens fråga är det jättesant, det som ledamoten var inne på. Jag och vi andra är en del av regeringsunderlaget. Men, en hemlighet, jag sitter inte med vid regeringsbordet där man kan lyssna på allt som sägs. Jag kan inte svara på exakt vad man talar om nu.

Det enda jag vet är vad jag själv har sett och hört, och det är det som ledamoten var inne på. Vi tittar på alternativ finansiering. Vi behöver satsa mer, utan tvivel. Sverige behöver få mer robust och bättre järnväg och även bättre och på olika sätt mer robusta vägar. Underhållsskulden, som har varit och är väldigt stor, måste också fixas till.

Svaret på ledamotens fråga är alltså att vi kommer att ta detta, och vi kommer naturligtvis att berätta när regeringen är överens.

Anf. 131 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Det bekymrar mig lite att det inte finns större tydlighet kring vad regeringspartierna menar med alternativ finansiering. Det är ju ganska stora skillnader.

Mitt parti kan absolut tänka sig lånefinansiering - att vi inte gör som när vi lånar till mindre utgifter som ska betala sig på ett år, som vi som varit kommunpolitiker är vana vid att hantera det, utan att vi faktiskt lånar för att kunna investera för framtiden. Vi kan också tänka oss en investeringsbudget, som kommunerna också har, för att kunna göra de här stora satsningarna som behövs.

Men jag hör inget svar alls från Magnus Oscarsson i den här frågan, inte ens åt vilket håll ni lutar. Är det åt lånefinansiering? Är det mer åt konsortier, så som Botniabanan finansierades när den byggdes på 90-talet? Då gick man ihop med regioner och företag.

Det finns många sätt att finansiera infrastruktur. Jag har all respekt för att ledamoten inte sitter vid departementets bord varje dag, men han sitter betydligt närmare departementet än jag gör. Framför allt är ledamotens tre ministrar inne på både kärnkraft, järnväg och AI. Det är KD-ministrar. Jag tänker att ni måste ha mer dialog om vad vägen framåt ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Har ni inte det behöver ni verkligen sträcka ut en hand till oppositionen, för vi har idéer om hur vi vill bygga järnväg när regeringen inte är så sugen på det. De som vill ha med oss är de som regeringen borde prioritera, nämligen svenskt näringsliv som också vill ha järnväg för de gröna transporterna. Och mäktar inte regeringen med att tala om vad en alternativ finansiering är tycker jag absolut att vi ska sätta oss vid samma bord så att vi kan berätta lite mer.

Anf. 132 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten Linda Snecker, för dina följdfrågor!

Absolut är det så, ledamoten, att vi för diskussioner. Men, återigen, när det kommer till beslut måste de ändå fattas av regeringen.

Jag vet, Linda Snecker, att man bereder i Regeringskansliet hur man ska fixa det här. Men jag var på en debatt för någon vecka sedan där vi pratade om det här. Då var det uppe, och då har jag för mig att ledamoten flaggade rött när vi pratade om exempelvis alternativ finansiering från den privata sidan. Jag kan ha fel. I vilket fall tänker jag att det är viktigt, det som ledamoten är inne på. Hur kan vi göra det här?

Jag vet att regeringen kommer att ta ansvar. Regeringen öppnar också upp för att se över hur man kan få in pengar i detta, för precis som ledamoten är inne på behövs det för att förbättra framför allt järnvägsnätet. Det är en jätteviktig del som vi kommer att ta oss an, och jag har full tilltro till att regeringen kommer att lösa det på ett mycket bra sätt.

(Applåder)

Anf. 133 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Nu satsar vi på arbetspendling och godstransporter, säger den moderatledda regeringen efter att ett år tidigare tillsammans med Sverigedemokraterna ha stoppat byggandet av nya stambanor - den åtgärd som tydligast hade ökat järnvägskapaciteten för alla tåg och byggt Sveriges gröna industri in i framtiden, och den infrastrukturinvestering som regioner och kommuner över stora delar av Sverige hade förberett sig på.

Nu satsar vi på arbetspendling, säger regeringen. Samtidigt rapporterar Ekot att det ligger upp till 100 år gamla spårväxlar som orsakar över 400 tågförseningar.

Nu satsar vi på arbetspendling, säger regeringen och står handfallen när Trafikverket inte förmår att upphandla kontaktledningsbyten med entreprenörer som har moderna maskiner som gör att bytena inte tar flera år med enkelspårsdrift på en av Sveriges mest trafikerade sträckor.

Nu satsar vi på godstransporterna, säger regeringen och lyssnar inte alls på svenskt näringsliv som vill bygga mer järnväg, särskilt i norra Sverige där stora investeringar behövs.

Vi ska inte ställa trafikslag mot varandra, säger regeringen och sänker skatten på bensin och diesel med 6,5 miljarder och tar bort bonus malus, varpå elbilsförsäljningen sjunker drastiskt.

Herr talman! Det kommer inte att bli några satsningar på arbetspendlingen. Om regeringen skulle vilja satsa skulle regeringen bygga mer järnväg - vi vet ju alla att järnvägen är full - och dessutom se till att regionernas underskott minskade och den statliga investeringen ökade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sveriges regioner står inför stora ekonomiska utmaningar. Regionerna räknar med underskott på 20-30 miljarder, och skuldbördan kommer att öka. Det är regionerna som ansvarar för det jag tror att regeringen menar när man säger arbetspendling, alltså den regionala kollektivtrafiken. Att bussarna kommer att bli fler och gå oftare är mer av en önskedröm än en verklighet med regeringens budget.

Herr talman! Vi ser hur infrastrukturen är helt avgörande i kris och krig. I Ukraina har järnvägen transporterat både svenska riksdagsledamöter och ministrar. I tunnelbanan nära den ryska gränsen går barnen i skola, för det är i tunnelbanan som det är säkrast. Matleveranser sker via mattåg till en befolkning i kris.

Infrastruktur är inte något lyxigt som ett land kan unna sig i goda tider. Infrastruktur är helt avgörande för vårt sätt att leva. I vissa länder är järnvägen bokstavligen livlinan.

Regeringen är dock inte intresserad av att fler ska åka tåg eller att järnvägen ska finnas som en försäkring i kristider, utan det är bilen som är viktigast. Bilisterna ska bli fler genom att bränslepriserna sänks. Samtidigt har priset för kollektivtrafikanterna bara ökat.

Enligt klimatministern är det viktigast med sköna säten och wifi, inte vad det kostar att åka buss - som om kollektivtrafikresenärer var helt okänsliga för pris och att komma fram i tid, medan bilister måste kunna köra billigt och komma fram i tid. Det är en mycket underlig politik.

Det här med elektrifiering, som ska ordna omställning, ta oss in i framtiden och göra att vi klarar av klimatmålen, är inte heller riktigt regeringens starka gren. Ringhals flippar som bekant som när mina barn leker disco med lampan på sina rum. Ny kärnkraft tar väl 20-30 år att bygga. Sedan har vi de här små kärnkraftverken, och det är väl inget av dem som riktigt används i dag. Regeringen lägger heller inga extra medel för utbyggd laddinfrastruktur under 2024. Även elektrifieringen är alltså tomma ord från regeringen.

Herr talman! Vänsterpartiet vill i stället investera samhället ur krisen. Vi satsar på arbetspendling på riktigt. Vi lägger 4 miljarder mer än regeringen på en utbyggd kollektivtrafik och 1 miljard på elbusspremier, något som regeringen helt har tagit bort.

Det är inte heller tillgången till sköna säten och wifi som får fler att åka kollektivt utan priset och utbudet. Därför vill Vänsterpartiet att även de som tar bussen och spårvagnen ska få subventioner. Precis som regeringen sänker bränslepriset vill Vänsterpartiet sänka priset på bussbiljetten.

Vi vill införa en Sverigebiljett, som skulle kosta 450 kronor, för att åka kollektivt. Ett regionalkort på Östgötatrafiken hemma hos mig kostar i dag 1 330 kronor. I stället för att vi när vi byter län ska ladda hem olika appar, registrera betalkort och hålla reda på olika taxor och zoner borde ett kort fungera i hela Sverige. Det är rimligt, och det skulle öka resandet med den kollektiva trafiken. Vad skulle det kosta? Jo, mindre än att sänka skatten på drivmedel.

Det är uppenbart att det inte går att bygga mer infrastruktur med nuvarande finansieringsformer. Det är därför som Vänsterpartiet vill ha en investeringsbudget. Men det behövs också alternativ finansiering - till exempel lånefinansiering, något som även Trafikverket efterfrågar - för att kunna bygga mer järnväg. Vad regeringen tycker, vill och menar är rätt oklart, som vi precis har hört i replikskiften. Bygga nytt är man i alla fall inte riktigt sugen på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det är ändå en budgetdebatt, så jag tänkte gå igenom lite siffror.

Vänsterpartiet vill investera 170 miljarder kronor i upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen de kommande tio åren. Vi föreslår att satsningen på nya stambanor lånefinansieras och att hållbara transporter prioriteras före nybyggnation av motorväg. Framtidens infrastruktur måste styras av klimatmålen och ingenting annat.

När det gäller vägunderhållet lägger vi 500 miljoner mer än regeringen på att bevara vägar på landsbygd och i glesbygd.

Vi lägger 120 miljoner på utbildningssatsningar för att få fler att söka till arbeten inom sjöfarten och järnvägen. Här finns en stor arbetskraftsbrist i dag. Det behövs fler busschaufförer, sjökaptener och lotsar men också personer i alla dessa tekniska yrken som byggandet av den nya järnvägen kräver.

Vi lägger 5 miljarder mer än regeringen på underhållsskulden på järnvägen. Vi skulle bland annat vilja upprusta Inlandsbanan, Dalabanan, Bohusbanan, Lysekilsbanan, Kinnekullebanan, Stångådalsbanan och Tjustbanan samt Kust-till-kust-banan och Västkustbanan.

Vi vill inte fasa ut stadsmiljöavtalen, det som skapar själva förutsättningarna för kommunerna att få till en bra kollektivtrafik. Vi tycker att de ska finnas kvar, till skillnad från regeringen som vill ta bort dem.

Vi lägger också 30 miljoner mer på driftsstöd till laddinfrastruktur. Vi vill ha en elbonus så att fler ska kunna köpa elbilar till ett rimligare pris. Det är dyrt med bil i dag, och det kommer antagligen att fortsätta vara det. Här måste vi gå in med en subventionering för att komma närmare att klara klimatmålen.

Vi lägger slutligen 200 miljoner mer till Gotlandstrafiken än vad regeringen gör.

Herr talman! Allting handlar om prioriteringar. Infrastruktur är ingen lyx i goda tider; det är samhällets blodomlopp. Därför lägger Vänsterpartiet totalt 15 miljarder mer på infrastrukturinvesteringar. Vi ser det som nödvändigt för att man ska komma i tid till jobbet, för att godset ska kunna transporteras elektriskt på järnväg och för att kollektivtrafiken ska bli billigare för resenärerna.

Jag vill hänvisa till vårt särskilda yttrande.

Anf. 134 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! I Vänsterpartiets förslag till budget är det tydligt att man inte tycker att flyget är något bra trafikslag. Flyg ska vi helst inte åka med, och miljömålen är det allra viktigaste. De två är i Vänsterpartiets värld inte något som går att kombinera.

Om man ska ha den inställningen till ett trafikslag som många företag säger sig behöva och som många människor uppskattar när de vill ta sig snabbt mellan olika delar av Sverige eller ut i världen är det bra om man har rätt underlag och fattar beslut utifrån rätt förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I förra veckan var vi på ett mingel hos Transportföretagen. Även Linda Snecker var med. Hon fick då frågan hur stor del av de inrikes utsläppen från transportsektorn som inrikesflyget stod för. Jag tror att alla i rummet drog efter andan när ledamoten Snecker sa 30 procent. I själva verket kommer mindre än 1 procent av utsläppen från inrikestransporterna från inrikesflyget. Jag hade kanske gissat på 3 procent om jag hade varit i ledamoten Sneckers sits, och det hade varit högt. Men skillnaden mellan mindre än 1 procent och 30 procent är avsevärd.

Vilka siffror är det egentligen som ligger till grund för Vänsterpartiets flygpolitik?

Anf. 135 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Jag är inte alls lika van vid att gå på mingel hos Svenskt Näringsliv som ledamoten Stockhaus är. Jag var lite nervös. Det är ovant att befinna sig på så många mingel som jag har förstått att Stockhaus gör. Det är klart att det skapade en viss känsla.

Jag är inte heller jättebra på siffror och statistik. Jag kommer från rättspolitiken och har inte suttit här jättelänge. Många i det här utskottet är mycket duktigare på att gå på mingel och på siffror och olika saker som rör klimat och miljö. Men jag lär mig.

Jag har bland annat lärt mig av det seminarium som Stockhaus kollega anordnade alldeles nyss, vid lunchtid, där vi lyssnade på flygbranschen. Det var väl SAS, Bra, Norwegian med flera som sa: Ingen vill flyga. Därför går flygbolagen inte runt. De går med underskott. Det går inte runt. I den marknadsekonomi vi har, där utbud och efterfrågan ska styra, är efterfrågan inte tillräckligt stor för alla de bolagen.

Jag tycker att det är jätteintressant att så få vill flyga, att flygbolagen inte går runt och att flygplatserna går med underskott medan det är fullt på tågen. Och det är dyrt att åka tåg, eftersom SJ:s prissättning haussar upp priserna. Vi ska inte prata om hur dyra julbiljetterna är.

Eftersom det är fullt på tågen vill mitt parti följa marknadsekonomin, att utbud och efterfrågan ska matcha varandra. Jag är lite orolig över att Maria Stockhaus parti vill ha det som i ett annat land, kanske som det var i Sovjet, där det inte är utbud och efterfrågan som styr utan där staten går in och styr.

Anf. 136 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Kommentarerna om antalet mingel är under till och med Linda Sneckers debattnivå. Vi får exakt samma inbjudningar till alla mingel hos olika intresseorganisationer inom våra branscher. Det tror jag att ledamoten Snecker är väl medveten om.

Jag fick inte svar på min fråga. Ledamoten Sneckers bild är att 30 procent av utsläppen från inrikestrafiken kommer från flyget. Men det är i själva verket under 1 procent. En del av problemet som flygbolagen i Sverige har, jämfört med hur det är i andra länder, är att debatten är helt vinklad här.

Under valåret flög Bra med 100 procent biobränsle från Malmö till Stockholm. Jag var den enda politikern som var på plats för att fira den stora seger som det innebär för miljön och flyget. Ingen annan politiker i det här huset eller från förra regeringen behagade komma dit, trots att de hade fått inbjudan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Virgin Atlantic flög för någon vecka sedan över Atlanten på 100 procent biobränsle. Det var en liten notis om det på Rapport på morgonen. I övrigt var det tvärdött. Det är inget som någon politiker lyfter upp.

Det är klart att svenska folket tror att flyget släpper ut lika mycket som på 50-talet och att det är den största klimatboven i hela världen. Det stämmer inte. På total nivå i världen står det väl för 4 eller 5 procent, och det står alltså för under 1 procent av utsläppen från transporterna i Sverige.

Det går att köpa biobränsle motsvarande ens egen flygbiljett. Det kostar inte särskilt mycket, och man hjälper flyget att ställa om. Om svenska folket fick ta del av en politisk debatt som faktiskt utgick från sanningen, det vill säga under 1 procent och inte 30 procent som var ledamoten Sneckers gissning hos Svenskt Näringsliv, tror jag att efterfrågan på att flyga skulle se helt annorlunda ut.

Den här regeringen tänker göra upp med flygskammen steg för steg. Och det här är en viktig debatt att ta.

Anf. 137 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Jag tycker också att det är under all kritik att ledamoten tar upp något som jag sagt felaktigt på ett mingel i stället för det jag säger i den lagstiftande församlingen. Detta är inte det bästa replikskifte jag har varit med, och jag har varit med om ganska många och hårda, bland annat i rättspolitiken.

Herr talman! Jag hörde inte ledamoten Stockhaus svara på min fråga om det inte längre ska vara utbud och efterfrågan som ska styra på transportmarknaden. I sådana fall har vi verkligen ett paradigmskifte att ta oss an, om det ska handla om olika moraliska frågor.

Vi ser att svenska folket inte vill flyga. Flygbranschen har inte återhämtat sig efter pandemin. Ingen efterfrågar flygresorna längre. Flygbolagen går inte bra, och flygplatserna går med underskott. I min hemkommun Norrköping lägger man 300 miljoner av våra skattepengar på att hålla vår lilla flygplats under armarna. Samtidigt finns det flygplatser också i Jönköping, Norrköping, Linköping, Skavsta, Bromma och Arlanda. Det finns jättemånga flygplatser, som ingen vill använda.

Jag åker, till skillnad från Stockhaus, tåg väldigt ofta. Tågen är fyllda, och de har problem för att det är för fullt på järnvägen. Här har vi en jätteefterfrågan på ett transportsätt. Ändå är det transportsättet som ingen vill ha som ledamoten Stockhaus är bekymrad över att ingen vill ha och ingen pratar om.

Det kanske beror på att flyget inte är lika intressant längre. Det har skett ett paradigmskifte när det gäller hur vi reser och hur vi vill resa. Klimatfrågan är mycket viktigare för den generation som just nu är aktiv på arbetsmarknaden. Det är bra. Vi ska ha en infrastruktur som folk vill använda, det vill säga inte flyget, som folk inte vill använda.

Här skiljer vi oss åt. Men jag tänker inte krama om ett transportslag som det inte finns någon efterfrågan på.

Anf. 138 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt ta upp flyget utan järnvägen i det här replikskiftet. Men när debatten blir sådan är det ju lockande.

Jag blir lite mörkrädd när vi diskuterar nivån på flygets utsläpp och det är uppenbart att det diffar så mycket i kunskap. Om vi ska ha en diskussion om hur vi ska få ned utsläppen och komma åt klimatproblemen måste vi ledamöter i det här huset ha något så när grepp om hur pass stora utsläppen är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Ledamoten var inne på flygplatsen i Norrköping och att ni inte vill vara med och betala för den. Det står i er text att det finns behov av beredskapsflygplatser, men samtidigt vill ni inte främja och subventionera kommersiell drift av flygplatser. Då måste jag fråga: Hur har ni tänkt att beredskapsflygplatserna ska kunna finnas till om det inte finns ekonomi för att bedriva flygtrafik?

Flyget har en oerhört viktig roll i vårt lands infrastruktur. Och vi går mot att sänka utsläppen från flyget och minska dess påverkan på miljön. Utsläppen är låga i dag, och de kommer att bli lägre inom en ganska snar framtid. Men vi måste hålla oss till siffror som vi är säkra på.

Jag blev lite skraj när jag lyssnade på replikskiftet före detta. Jag hoppas innerligt att det inte är synonymt med Vänsterpartiets syn i dessa debatter. Då blir det besvärligt.

Anf. 139 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Jag är stolt över att trafikutskottet ser mig som den nya Jens Holm, Vänsterpartiets förra ordförande i trafikutskottet och en av Sveriges bästa klimat- och miljöpolitiker.

Jag är glad över att ni ställer höga krav på att jag ska kunna otroligt mycket, särskilt när jag är ensam ledamot och ansvarig för alla trafikslagen, digitalisering, post och allt som detta utskott arbetar med. Jag är stolt och glad över att ni ställer det kravet på mig, men jag kommer inte att kunna leverera varenda siffra rätt på volley under olika mingel; på detta var ledamoten Morell inte ens med och lyssnade. Jag är glad över att ledamoten har det förtroendet för min kunskap. Jag kommer att behöva lära mig mer. Så är det alltid. Hela livet är en läroprocess.

Det kommer att behövas beredskapsflygplatser - det är helt klart. Och det är uppenbart att vi har för många flygplatser i Sverige i dag eftersom flygplatserna inte bär sig ekonomiskt. Jag tycker att det är dåligt att Norrköpings skattemedel går till en flygplats som används för charterresor. Det finns ingen annan trafik i dag. Trafiken som har funnits har lagts ned. Dessutom har vi den östgötska flyghuvudstaden i Linköping, där Saab ligger.

Det vore väl jättebra att bara ha en flygplats i Linköping men inte i Norrköping, Jönköping eller Skavsta. Vi måste vara rädda om våra skattemedel, Thomas Morell, samtidigt som vi ska se till att beredskapen finns på plats.

Jag är rädd om skattemedlen, och därför tycker jag inte att vi ska erbjuda flyg på det sätt som görs i dag eftersom ingen längre vill flyga, till skillnad från hur det ser ut på tågen, som alltid är fullbokade på den överfulla svenska järnvägen. Därför behöver vi satsa på det som folk vill ha.

Anf. 140 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Jag är också mån om skattebetalarnas pengar, men jag är dessutom mån om att vi kan försvara oss ifall det kommer en angripare utifrån - och då behöver vi ha beredskapsflygplatser. De kommer inte bara upp som skott ur jorden.

Nu ska jag återgå till det som egentligen gjorde att jag begärde replik. Det gäller sträckan Göteborg-Alingsås, kontaktledningsbyten och brister i järnvägsunderhållet. Detta kom ju inte som en överraskning utan är något som har funnits under många år. Då måste man ställa sig frågan varför inte Vänsterpartiet har agerat tidigare för att öka underhållet på järnvägen och framför allt varit med och funderat på hur vi ska lösa det behov av kontaktledningsbyten som finns på Västra stambanan. Ni har varit så fixerade vid höghastighetståget och den delen av järnvägen att ni helt har bommat behoven på Västra stambanan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Nu står vi inför en situation som är dramatisk när det gäller persontrafik och framför allt godstrafik. Vi har Sveriges största hamn i Göteborg. Kan vi inte lösa godstransporterna därifrån kommer vi att ha en trafikinfarkt i Göteborg.

Det vore bättre om ni rannsakade er och funderar över varför ni inte såg möjligheterna att bygga ytterligare ett dubbelspår mellan Alingsås och Göteborg. Jag vill gärna höra en förklaring till det.

Anf. 141 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Vänsterpartiet vill bygga extremt mycket mer järnväg än vad regeringspartierna vill. Vi vill bygga järnväg med lånefinansiering, vi vill ha en investeringsbudget och vi vill bygga nya stambanor.

Låt oss lägga det där med höghastighetstågen åt sidan just nu eftersom det har blivit något slags konspirationsteori hos regeringspartierna och något som helt förblindar er från att se järnvägens kapacitet över huvud taget.

Med Vänsterpartiets budget kommer extremt mycket mer järnväg att byggas. Vi lägger 170 miljarder kronor mer bara på upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen under de kommande tio åren. Det är betydligt mer än vad regeringen lägger.

Jag måste upplysa Thomas Morell om att Vänsterpartiet inte har suttit på departementen eller i regeringen. Vi har haft inflytande över vissa frågor. Vi har varit starkt engagerade i att bygga nya stambanor, för trafiken kommer att öka.

Har vi fler spår kommer det att öka möjligheten för snabbtågen att lägga sin tågplanering närmare varandra och att köra snabbare och mer. Det kommer också att öka godskapaciteten genom att vi kan separera de snabba persontågen från godstågen, som kan gå långsammare och på ett annat sätt. I dag sitter ju både ledamoten och jag på X2000 framför godståg som inte kommer fram för att vi har för lite järnväg. Detta är det stora problemet. Sedan kan vi bråka om att någon inte gjorde något ett visst år.

Vänsterpartiet har alltid drivit på för mer infrastruktur. Vi lägger 700 miljarder mer i gröna investeringar, för vi vill att hela Sverige ska leva, från norr till söder.

Det jag tycker att ledamoten Thomas Morell ska göra är att se till att regeringen levererar lite järnväg så att vi kan komma fram till jobbet i tid - det är hans stora uppgift.

(Applåder)

(forts. § 13)

Anf. 143 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Vi ska i dag debattera 2024 års budget för utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling. Man måste kunna lita på att man kommer fram till sitt jobb och att gods kommer fram i tid. Vi liberaler ser transportsystemet som en helhet, och vår grundfråga är: Hur ska vi effektivt kunna resa och frakta gods från dörr till dörr? Här är en smidig samverkan mellan de olika trafikslagen väg, järnväg, luftfart och sjöfart oerhört viktig, och alla trafikslag i denna mix är viktiga.

Om vi börjar med väg och järnväg innehåller regeringens budget 2024 en fortsatt stor satsning på underhåll och nyinvesteringar i järnväg och väg. Ett extra fokus har lagts på vägunderhåll, där det görs en extra satsning på 300 miljoner plus 100 miljoner som satsas specifikt på stöd till operatörer av enskilda vägar. Detta behövs för att börja beta av den underhållsskuld, inte minst på nätet av mindre vägar, som försämrar trafiksäkerheten och leder till nedsatta hastigheter.

Liberalerna drev på för att projektet med nya stambanor för höghastighetståg skulle stoppas och de pågående delprojekten ses över. Orsaken var den dramatiska kostnadsökningen från ursprungligen 120 miljarder, när Alliansen stod bakom projektet, till närmare 400 miljarder. Detta trängde undan andra viktiga satsningar, som Norrbotniabanan, två nya spår på sträckan Göteborg-Alingsås och ett flertal andra projekt. Av de tre pågående projekten är Ostlänken nu igång, och Trafikverket förhandlar med berörda kommuner och regioner om nya sträckningar på sträckorna Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Samtidigt utgjorde projektet med nya stambanor för höghastighetståg ett varnande exempel när det gäller kostnadsökningar, och därför har regeringen tillsatt en utredning om hur vi kan få fram bättre, mer rättvisande kostnadsunderlag i tidiga skeden i projekten, så att vi politiker får bättre underlag för beslut. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna prioritera rätt och få så mycket infrastruktur som möjligt för skattebetalarnas pengar.

Det är lätt att tänka att bara vi satsar mer pengar får vi nya vägar och järnvägar. Men den ökade satsningen på vårt väg- och järnvägsnät och teknikskiftet i transportbranschen ställer stora krav på kompetensförsörjningen. Utan människor med rätt utbildning blir det inget. Det är därför viktigt att utbildningssektorn, näringslivet och staten samverkar för att klara transportsystemets kompetensutmaningar och att vi också använder globala företag för att bygga ut, så att vi får en större kompetensbas att jobba från.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp då överflyttning mellan olika trafikslag bara bidrar till målen med någon procent.

Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transportområdet är elektrifieringen av våra vägtransporter prioriterad för Liberalerna, för att sänka utsläppen men också för att frigöra fossilfria bränslen till flyg och sjöfart.

Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna anser att bristen på laddinfrastruktur medför en stor risk för att företag och privatpersoner inte väljer en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp. Vi behöver också stödja inköp av eldrivna fordon.

I budgeten 2024 görs därför ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod. Det anslås 4 ½ miljard för stöd till inköp av ellastbilar och eldrivna arbetsmaskiner, och ett nytt stöd på 1,6 miljarder har införts för inköp av lätta lastbilar. Det satsas 500 miljoner på skrotningspremier för den som samtidigt köper en ny elbil. Samtidigt satsas 5,3 miljarder på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion och avfallshantering genom Klimatklivet. Sammanlagt satsas närmare 12 miljarder på vägtransporternas omställning under den närmaste treårsperioden.

För att vi ska klara omställningen av vägtransporterna behöver produktionen av biobränslen öka kraftigt. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen eftersom biodrivmedel har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, till exempel flyget och sjöfarten.

Flyget har en väldigt viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Flygets klimatomställning pågår med full kraft. Redan i dag kan man flyga fossilfritt för ungefär 300 kronor per flygtimme, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Svenska Heart Aerospace tar fram ett elflygplan för produktion 2028. Produktionsstart för elektrobränslen - vi ser att biobränslena inte kommer att räcka - sker 2027-2029. Flertalet flygplatser drivs fossilfritt i dag. Flera laddstationer för elflyg har installerats, och i Skellefteå finns en utbildning för trafikpiloter med fokus på eldrivna flygplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi måste alla se och stödja den fantastiska omställning som sker just nu. Totalförsvaret, den allmänna beredskapen samt klimatomställningen med den ljusa framtid den innebär för flyget, inte minst i Sverige, ställer stora krav på vår flyginfrastruktur. Regeringen höjer därför ersättningen till de icke-statliga flygplatserna till 298 miljoner för respektive år 2024-2026.

Vi liberaler tror på flygets viktiga funktion i samhället och vill att Sverige fortsatt ska ha en framskjuten position inom flygets klimatomställning. Vi vill därför se en fortsatt satsning på forskning och innovation avseende fossilfritt flyg, inte minst elflyg. Vi vill samtidigt bevara Bromma då flygplatsen har en viktig funktion att fylla som nav i Sveriges inrikesflyg och för utvecklingen av elflyg.

Av den internationella godsfrakten går 90 procent via sjöfarten. Svensk sjöfarts betydelse för Sverige kan inte nog betonas. Regeringen har därför startat ett arbete med att se över regelverket för sjöfarten för att öka inflaggningen till Sverige och se över kostnadsbilden. Detta är viktigt inte minst för beredskapen i Sverige och för att vi ska ha denna kompetens. Två nya isbrytare utvecklas för att sjöfartens person- och godstransporter ska fungera även på vintern. Priserna på en resa till Gotland har ökat - de måste ligga på en rimlig nivå. I höstbudgeten avsatte regeringen därför resurser för att hantera ökningen av bränslepriserna.

Sverige måste ligga i framkant i digitaliseringen, inte minst för att klara vår konkurrenskraft. Sverige har glädjande nog fått en egen Chat GPT på svenska, som är baserad på svenska värderingar. I går kunde vi höra hur man nu försöker applicera den på svensk välfärd och se hur administrationen inom bland annat sjukvården kan underlättas. Detta tycker jag är väldigt glädjande.

Regeringen har också tillsatt en AI-kommission för att driva på för att vi på ett bättre sätt ska kunna utnyttja potentialen med AI i Sverige. Ledamöterna i kommissionen representerar olika sektorer och är väl förankrade i den snabba utveckling som sker när det gäller AI. Jag har goda förhoppningar om att vi nu ska kunna få ett ökat driv på AI-området.

Med bättre digital uppkoppling ökar friheten runt om i vårt land samtidigt som belastningen på våra vägar och järnvägar minskar. För att stärka utbyggnaden av bredband ökar vi anslagen med 300 miljoner kronor.

Slutligen: Den stora infrastrukturhändelsen under 2024 är framtagningen av propositionen för den nationella infrastrukturplanen 2026-2037. Det råder ett stort behov av en lång rad förstärkningar i infrastrukturen, inte minst när det gäller Norrbotniabanan och två nya spår Göteborg-Alingsås för att klara den gröna omställningen och även för att möta totalförsvarets behov av en utbyggd infrastruktur i öst-västlig riktning genom Sverige.

Herr talman! Vi liberaler anser att alla trafikslag behövs, och det är genom att utnyttja varje trafikslags speciella fördelar som vi får robusta transporter i Sverige.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Anf. 144 Per Bolund (MP)

Herr talman! Som det ser ut är detta min sista debatt i den här kammaren, och då vill man ju att den ska vara så länge som möjligt. Därför tänkte jag att jag tar en replik till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är lite roligt att höra ledamoten Helena Gellerman hänvisa till Norrbotniabanan. Det är värt att påminna om att om alliansregeringen inte hade stoppat Norrbotniabanan hade den varit färdigbyggd långt tidigare än vad som nu blir fallet. Även där kan man alltså se ett hattande fram och tillbaka, där man först säger kör och sedan stopp. Nu är man för att köra igen.

Men det var inte detta min fråga skulle handla om, utan den handlar om klimatet. Vi har precis i dag sett att det har slutits ett avtal i Dubai där världens länder har kommit överens om att man ska bort från de fossila bränslena. Det har Sverige nu skrivit under på. Vi har också skrivit under på att det ska ske skyndsamt. Att det ska göras de närmaste åren är avgörande, inte minst tiden fram till 2030. Det är också detta som står i överenskommelsen.

Men samtidigt - innan bläcket på dokumentet ens hunnit torka och miljöministern klivit av flyget - kommer den här regeringen att gå i rakt motsatt riktning mot vad man har skrivit under på i Dubai. Man kommer nämligen att riva upp reduktionsplikten, vilket kommer att öka utsläppen kraftigt. Man kommer än en gång att öka fossilsubventionerna kraftigt. Detta gör att transporternas utsläpp enligt riksdagens utredningstjänst kommer att öka med 50 procent från ett år till ett annat på grund av aktiva politiska beslut från regeringen. Det gör också att man inte kommer att kunna nå det mål som Sveriges riksdag har ställt sig bakom, nämligen att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030.

Det ser också ut som att man med denna politik inte heller kommer att kunna nå EU:s mål, som Sverige har ett åtagande att klara, eller för den delen Parisavtalet, som Sverige också skrivit under.

Min fråga till Helena Gellerman, som ju representerar samma parti som miljöministern, är: Hur ska det kunna finnas någon trovärdighet för Liberalerna, för regeringen eller för Sverige när man säger en sak och sedan gör en annan? Det är ju detta man nu gör i svensk politik.

Anf. 145 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Tack, Per Bolund, för frågan, och tack för att jag får möjlighet att ta en av de sista debatterna med ledamoten!

Jag tycker att det var synd att man inte fortsatte utvecklingen av Norrbotniabanan, men i det läget visste man inte heller vilken enorm expansion det skulle bli i Norrbotten när det gäller klimatomställningen.

Jag kan dock ställa en motfråga med tanke på att ledamoten satt som minister i den förrförra regeringen. Hur kom det sig att man då inte satsade på sträckan Göteborg-Alingsås, som ju är en av de viktigaste sträckorna? Det handlar om gods som kommer med sjöfart och lyfts över på järnväg. Det är en mycket klimatpositiv form av transporter. Varför drev man inte detta hårdare, så att Göteborgs hamn skulle kunna lyfta över ännu mer gods på järnväg?

När det gäller klimatet kan jag konstatera att Riksrevisionen har gått igenom reduktionsplikten och säger att den inte var genomförbar. Den följde inte heller de premisser som låg på bordet när regeringen tog beslutet. Jag var själv med och förhandlade om reduktionsplikten. Jag trodde inte på att man skulle kunna rampa upp produktionen av biodrivmedel i den takt som krävdes för det som Miljöpartiet och andra partier drev på att man skulle ha som slutmål 2030. Det skulle innebära att vi skulle få kraftigt ökade bränslepriser. Det var inte enligt det förslag som låg på bordet. Men nu blev det ju ett annat beslut där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Låt mig också konstatera att Riksrevisionen har sagt att den nuvarande regeringen är den regering som med sina åtgärder ligger närmast att nå målen 2045. Vi har gjort mycket, och vi kommer att göra ännu mer. Med de åtgärder som nu ligger på bordet är vi den regering som ligger närmast att nå målen till 2045.

Anf. 146 Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att rätta till några frågetecken och tveksamheter i det som Helena Gellerman just sa.

Det stämmer att den förra regeringen, som jag satt i, inte satsade på järnvägen. Jag kan upplysa ledamoten om att det var för att vi samverkade med Liberalerna. Miljöpartiet gjorde allt för att vi skulle öka infrastruktursatsningarna, framför allt på järnväg, men Liberalerna gjorde allt för att vi skulle skära ned så mycket som möjligt och hålla nere pengarna för järnväg. Om Helena Gellerman menar att det satsades för lite på järnväg under den tiden får hon nog ta det med Mats Persson, som var den som från Liberalernas sida förhandlade med den rödgröna regeringen.

Jag vill också rätta det som Helena Gellerman påstår att Riksrevisionen säger om reduktionsplikten. Riksrevisionen säger tvärtom att den är ett effektivt verktyg, och om man tar bort reduktionsplikten måste man ha ett alternativ om man vill nå målen. Något sådant alternativ har inte regeringen.

Jag vill ställa ytterligare en fråga till Helena Gellerman. Det finns ju tre olika vägar man kan gå om man vill minska utsläppen från transporter. Man kan byta drivmedel från fossilt till el eller biodrivmedel, man kan minska transportbehovet och man kan gå över till andra färdmedel. På alla dessa områden går regeringens politik i totalt fel riktning.

Reduktionsplikten har vi redan talat om. Biodrivmedel kommer alltså inte att vara en del av lösningen med regeringens politik. Elektrifieringen går bakåt, för man har tagit bort elbilsbonusen. Det går alltså långsammare än det gjorde tidigare. Trafikverket säger också att även om varenda bil som såldes från och med nu skulle vara en elbil kommer man inte att nå målet till 2030. Och när det gäller övergång till andra färdmedel vill jag säga: Är det fullt på spåren och man inte vill investera i nya spår är det väldigt svårt att få till en sådan övergång.

Jag förväntar mig ett svar. Vad är regeringens lösning för att faktiskt nå inte bara 2045-målet utan också 2030-målet? Det Helena Gellerman hänvisar till är ju inte regeringens politik utan att en del industriprojekt har kommit vidare, och därför kan man i en kalkyl säga att man är närmare 2045-målet. Men hur ska utsläppen kunna minska med 70 procent till 2030? Vilket är svaret?

Anf. 147 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Per Bolund vet att både jag och Mats Persson deltog i diskussionen om nya stambanor. Vi var väldigt positiva till ny järnväg. Däremot höll vi emot när det gällde nya stambanor eftersom kostnaden för nya stambanor har gått från 120 miljarder till 400 miljarder. Det gjorde att vi tryckte undan bland annat ökade satsningar riktade mot Norrbotniabanan, att bygga Göteborg-Alingsås, att satsa på Inlandsbanan och sträckorna Stockholm-Oslo och Göteborg-Oslo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi måste förstå den enorma kostnadsökningen för nya stambanor. Det är mer än tre gånger de ursprungliga pengarna. Det var detta vi var emot. Vi var inte emot andra satsningar på järnvägen. Men vi höll emot, för vi såg att vi med dessa pengar hade kunnat satsa på väldigt många andra sträckor i Sverige.

Sedan vill jag ta upp detta med borttagandet av elbilsbonusen. Precis som jag sa i mitt anförande satsar vi på ellastbilar och eldrivna arbetsmaskiner, och vi satsar också på ett nytt stöd som den förra regeringen inte hade lagt in, nämligen på lätta lastbilar. Vi vill hjälpa till i den initiala fasen när man ska gå över till eldrivna fordon.

Däremot ska inte staten vara där och subventionera när över 50 procent av de bilar som säljs är laddbara. Att sedan försäljningen har gått ned är i mycket kopplat till det allmänna ekonomiska läget. Om man inte har råd med hyran och sådant kan man inte heller satsa på en ny bil.

Slutligen, vad gäller reduktionsplikten vet ledamoten att Liberalerna också var positiva till den. Vi ville ha den på en lägre nivå och inte den som det sedan blev. Men vi ser att biodrivmedel är en viktig del för framtiden.

Anf. 148 Per Bolund (MP)

Herr talman! Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Och är det något vi har fått väldigt tydligt visat för oss under de förhandlingar som världens länder har haft i Dubai så är det att det verkligen är akut. År 2023 kommer att bli det varmaste året som någonsin har uppmätts.

Vi ser varje dag resultatet av den globala uppvärmningen i form av alltmer extrema väderhändelser. Det är värmeböljor som kostar tusentals människor livet och som följs av extrem torka och skogsbränder. Det är fruktansvärda störtregn som orsakar dödliga översvämningar och dammbrott, som det i Libyen som kostade tiotusentals människor livet. Det är orkaner och stormar som skapar förödelse. Det är stigande havsnivåer som dränker kustområden.

Jag hade nog, som tidigare miljöminister, förväntat mig att detta skulle ge mer avtryck på dagens debatt. Men det är väl viktigt att det är någon som lyfter dessa perspektiv och ser till att vi får upp frågan på dagordningen. Det är också detta som Sverige har skrivit under på, inte bara i Dubai utan också i Paris och även inom EU-systemet.

Forskare, experter och internationella bedömare, som FN:s generalsekreterare, är tydliga. Alla länder måste göra mycket mer för att minska klimatskadorna. I Dubai kom vi nu överens om att ställa om från fossila bränslen, och man skulle göra det före 2030. Det är nu arbetet måste göras.

Som vi har hört tidigare står transporterna för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp. Om vi inte ställer om transportsektorn till nollutsläpp kommer vi inte att klara av att ställa om hela Sverige till de mål som riksdagen har ställt sig bakom.

Tekniken finns. Vi har lösningarna. Det som krävs är politik för omställning, och det är det som i allra högsta grad saknas i Sverige i dag.

I detta läge väljer Sveriges regering att göra precis motsatsen mot det som behöver göras. Man ökar fossilsubventionerna något enormt. Det är 6,5 miljarder i år. Det var lika mycket förra året. Det är totalt 13 miljarder kronor över två år. Det är klart att det ökar utsläppen. Det minskar också attraktiviteten när det gäller att till exempel välja en elbil när man gör det billigare att använda fossila bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Man slopar miljöstyrmedel som reduktionsplikten och elbilsbonusen. Man ökar utsläppen från trafiken med 50 procent från ett år till ett annat. Det är flera miljoner ton koldioxid redan nästa år.

När Miljöpartiet satt i regering visade vi att det gick att göra motsatsen. Det gick att snabbt sänka utsläppen. Det gick att ta de steg som krävs för att Sverige ska ta vägen mot ett transportsystem utan utsläpp.

Att regeringen väljer att vända håll och öka fossilbränsleberoendet och utsläppen - trots all den kunskap som finns, trots att man skriver under internationella deklarationer i andra länder och trots att det bevisligen går att ställa om trafiken - är inget annat än ett monumentalt svek.

Miljöpartiets transportpolitik innebär att vi använder de starka svenska statsfinanserna för att göra vår generations stora samhällsbygge. Det handlar om att nu investera i och bygga det fossilfria välfärdslandet Sverige. Där ingår det såklart också att bygga ett fossilfritt transportsystem med nollutsläpp. Men detta kräver att vi har mod, att vi bygger framtidens höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Oslo och att vi samtidigt har resurser nog för att kunna satsa på övriga sträckor som behövs i vårt land, till exempel Norrbotniabanan.

Det är också otroligt viktigt att dagens järnvägssystem rustas för att kunna fungera bättre än vad det gör i dag. De ständiga förseningarna och de inställda tågen, som vi dagligen ser, håller på att undergräva förtroendet för hela järnvägen. Även där är situationen akut.

Och som jag har varit inne på i tidigare replikskiften: Faktum är att alla länder i EU utom Sverige bygger höghastighetsjärnväg. Bara Sverige är nu en öken i fråga om modern järnväg, till skillnad från våra grannländer Danmark och Finland, till exempel.

Så här är det i en situation där det redan är fullt på spåren och där vi vet att Fehmarn Bält-förbindelsen, som kommer att öppnas mellan Tyskland och Danmark om några år, kommer att ge en kraftigt ökad transportkapacitet i fråga om transporter av både personer och gods från Sverige till kontinenten. Utan omedelbara beslut om investeringar kommer Sverige att drabbas av svåra trafikstockningar och köer när trafiken till och från kontinenten möter ett underdimensionerat och omodernt svenskt järnvägsnät.

Regeringspartiernas hantering av nya stambanor i Sverige har vi också varit inne på tidigare. Den är så usel att det skulle vara skrattretande om det inte vore så att det får stora och skadliga konsekvenser. Att starta, stoppa, starta och stoppa är inte ett sätt att hantera infrastruktur som tar årtionden att bygga och som kräver en långsiktighet. Även Norrbotniabanan och Citybanan i Stockholm har man hanterat på motsvarande sätt från regeringspartiernas sida, det vill säga man gasar och bromsar och gasar och bromsar.

Jag spanar in i kristallkulan. Jag misstänker att regeringspartierna - Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna - kommer att behöva ändra uppfattning en gång till i frågan om att bygga nya stambanor. Det är i så fall fjärde gången.

Industrin pekar väldigt tydligt på behovet av mer järnväg och ökad kapacitet för att klara den gröna industriexpansionen och exporten av fossilfritt stål och andra gröna produkter. Nu har även försvaret flaggat för att de överfulla spåren är ett problem när det gäller transporter av trupper och försvarsmateriel, inte minst mellan de nordiska länderna. Och utan järnvägssatsningar försenas det internationella försvarssamarbete som inte minst Nato understryker ett starkt behov av. Min fråga är alltså inte om utan när nästa omsvängning från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Även när det gäller underhåll av järnvägen går regeringen tyvärr åt fel håll. När det är tydligt att svensk järnväg är i kris väljer man att dra ned på pengarna för järnvägsunderhållet. Det är oförståeligt, och det tvingar miljontals resenärer att fortsatt lida av försenade och inställda tåg.

Miljöpartiet gör tvärtom. Vi lägger 15 miljarder mer än vad regeringen gör på järnvägsinfrastruktur under det kommande året och 5 miljarder mer på att underhålla och sköta järnvägssystemet.

För Miljöpartiet är det också självklart att vi behöver satsa på kollektivtrafiken och att det ska vara billigare och smidigare att ta sig till jobbet med kollektivtrafik än med till exempel bil. Vi vill satsa på att öka kollektivtrafiktillgången med stadsmiljöavtal, som regeringen nu tyvärr på väldigt dåliga grunder slopar. Det har visat sig få positiv effekt och ge ökad kapacitet runt om i landet.

Vi föreslår också att man ska stödja driften av kollektivtrafik runt om i vårt land genom att bibehålla och utöka kollektivtrafikstödet från staten på 5 miljarder kronor.

Vi vill inte minst stödja kollektivtrafikanterna genom att införa ett Sverigekort, som ger möjlighet att resa med lokal och regional kollektivtrafik i hela vårt land för mindre än 500 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter och pensionärer.

Regeringens politik, däremot, leder nu till ökade kostnader för kollektivtrafiken runt om i Sverige. Det finns alternativ. Vårt gröna systerparti i Tyskland har genomfört motsvarande kort i den tyska kollektivtrafiken, och det har visat sig vara en succé. Det går att sänka kostnaden för alla vardagens klimathjältar.

Det finns insatser som kan göras och som behöver göras för att minska utsläppen från transporterna. Vi har politik på alla de områdena. Det handlar om att byta drivmedel, öka elektrifieringen och minska transportbehovet. Det handlar om insatser som kallas för steg ett och steg två - att effektivisera användningen av transportsystemet och att minska behovet av resande. Det skulle vara väldigt verksamt och samhällsekonomiskt lönsamt. Det handlar även om att stimulera övergången till andra transportmedel med mindre miljöpåverkan.

Det tråkiga är att regeringens politik just nu går i fel riktning på alla dessa områden. Det är det som också gör att man nu i praktiken avsäger sig möjligheten att nå de klimatpolitiska mål som man har ställt sig bakom bland annat i denna kammare. Det imponerar inte.

Vi anser att flygets miljöpåverkan är allvarlig. Det är viktigt att minska hela transportsektorns utsläpp. Det gäller även flyget. Och inte minst på de sträckor där det finns bra järnväg behöver vi gå över från flyg till järnväg. Därför behöver också kapaciteten på järnvägen ökas.

Jag vill avsluta med att säga att riksdagen genom beslut har fastställt de samlade utgifterna för utgiftsområde 22 på en alldeles för låg nivå. Vi i Miljöpartiet föreslår totalt 35 miljarder mer för infrastruktur och transporter i vårt budgetförslag. Men eftersom det har fattats ett annat beslut i denna kammare - det är majoriteten som har fattat det beslutet - kommer jag inte att reservera mig till förmån för vårt förslag. Jag har i stället ett särskilt yttrande som motsvarar satsningarna i vårt budgetförslag, och jag deltar då inte i detta beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Med detta tänker jag avluta min sista debatt - jag får se om det blir några repliker. Jag vill passa på att önska talmanspresidiet, tjänstemännen och de ärade ledamöterna god jul och gott nytt år.

(Applåder)

Anf. 149 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, Per Bolund - vilken ära att de sista minuterna få ställa en fråga till en fantastiskt duktig politiker! Jag tror att du har varit väldigt viktig för Miljöpartiet, och det måste jag ge dig kredd för.

Min fråga handlar om el - kan du tänka dig! I princip alla partier här inne pratar i dag om hur viktigt det är att ha el i framtiden. För att klara det viktiga klimatmålet är det viktigt att det finns elproduktion som fungerar även när det är kallt och inte blåser.

Kärnkraft är en sådan viktig källa som också är reglerbar och robust. Jag vill diskutera detta med ledamoten lite grann. Det nya språkröret Daniel Helldén har suttit i vårt utskott, så vi känner till honom lite grann - mycket trevlig, för övrigt. Han utfärdade i en intervju för lite sedan ett löfte - eller ett hot; det beror på hur man ser det - om att om det blir en ny regering kommer den nuvarande regeringens satsningar på kärnkraften att rivas upp.

Det här tyckte jag var jättespännande, och min fråga till ledamoten Per Bolund är därför: Hur ska vi klara våra viktiga klimatmål?

Anf. 150 Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågan och för berömmet i början! Det tar jag tacksamt emot.

Det är alltid roligt att ta en energidebatt, även i en transportdebatt som det är nu. Det backar vi i Miljöpartiet aldrig ifrån.

När det gäller transporterna, precis som när det gäller energin, är det självklart för oss att satsa på det som ger mest bang for the buck, det vill säga det som ger mest el för pengarna.

När det gäller de investeringar som görs runt om i världen och även i Sverige är det ingen tvekan om att det är på den förnybara energisidan som det kostar minst. Man får mycket mer el för de pengar man satsar när man bygger ut förnybar el. Där finns också investerare som vill investera. Utan några som helst subventioner finns det många som vill investera i förnybar el både från sol och från vind i Sverige.

Det finns också alla tekniska lösningar som behövs för att kunna lagra el från de tillfällen när det blåser och när solen skiner till de tillfällen när det inte gör det. Vi har vattenmagasinen som klarar långtidslagring, vi har batteriteknik som går framåt och som det investeras stort i både i Sverige och i resten av världen och vi har också stora planer på vätgaslagring, ett fantastiskt lagringsmedium, i industrier runt om i Sverige.

Vi står alltså inför en situation där kärnkraften bara blir dyrare och dyrare enligt de prognoser och bedömningar som görs, medan den förnybara energin har blivit mycket, mycket billigare och där tekniken har tagit så stora steg framåt att det utan tvekan är möjligt att bygga ett 100 procent förnybart elsystem. Studier från Statens energimyndighet och Chalmers visar att det inte bara är möjligt utan också det mest lönsamma alternativet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Att den här regeringen då väljer att investera i det som ingen vill bygga, som kräver enorma statliga subventioner och som ger mindre el för de pengar man satsar är för mig en fullständig gåta. Jag kan inte se det som något annat än en ideologisk inlåsning som man har fastnat i och inte kan ta sig ur. Men vi hjälper gärna regeringspartierna att ta sig ur den inlåsningen.

Anf. 151 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, Per Bolund, för svaret!

Alla som lyssnar hörde alltså att om det blir en ny regering kommer inte den satsning på kärnkraften som den här regeringen nu gör för mer robust och reglerbar el även när det inte blåser och som vi tror mycket på att fortsätta.

Jag tycker att det på något sätt ändå är viktigt. Vi pratar ju alla om att vi ska åka med hjälp av el, exempelvis. Någon pratade tidigare om flygskam. Vi menar ju att den tiden ska vara förbi nu, för nu har vi faktiskt elflyg, och vi har också biobränsle som kommer att vara hur bra som helst för flyget framåt.

På tal om flyget var några av oss på ett seminarium i går. Det var jätteintressant att diskutera med kommunerna som var här. Vi diskuterade om framtiden, och många kommuner berättade om hur bekymmersamt det är att de kanske inte kan ha sin flygplats kvar. Detta är livsnerven för de företag som finns på orten.

Vi hörde kommunen där Hemavan Tärnaby Airport finns berätta hur det ser ut för dem. De har ingen motorväg, och det går heller ingen båt. De har förvisso tåg men inte så ofta och inte så bra. Jag kommer inte ihåg, men det kan ta uppemot 24 timmar att ta sig till Stockholm.

Min sista fråga till Per Bolund är därför: Vad säger Per Bolund om detta? Vad är svaret till den kommun som undrar hur vi ska transportera oss i framtiden?

Vi behöver ha el, vi behöver ha flyget och vi behöver ha bra förbindelser med våra kommuner runt om i Sverige.

Anf. 152 Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågan!

För Miljöpartiet är det självklart att när man kommer överens om någonting, när man skakar hand, när man skriver under, menar man det man säger, och då genomför man också det som man har kommit överens om. I den överenskommelse som finns i Dubai, till exempel, har Sverige skrivit under på att vi ska tredubbla elen från förnybar energi. Menar man inte det man säger? Det är något jag slås av i den här debatten och i det här replikskiftet.

Miljöpartiet är väl nu det enda partiet som står bakom den energiöverenskommelse som slöts 2016, där vi kom överens om och skakade hand på att vi inte ska subventionera något energislag, utan alla energislag ska mötas på en jämn spelplan och betala sina egna kostnader. Vi ska inte bygga med statliga subventioner.

Vi står fast vid den överenskommelsen. Vi menar allvar med ett handslag. Tyvärr verkar det inte som om regeringspartierna gör det, vilket är ganska sorgligt. Det gör också att det blir svårare att tro på överenskommelser som sluts i svensk politik framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag slås också av den fantastiska blandning som finns av extrem teknikoptimism i vissa fall och extrem teknikpessimism i andra fall. När det gäller flyget är allting redan löst för att det har gått ett flyg på biobränsle mellan Malmö och Stockholm. Eftersom det har varit diskussioner om kunskap vill man nästan fråga hur många starter och landningar vi har på svenska flygplatser varje dag i jämförelse med detta enda flyg.

Elflyg pratas det också mycket om. Hur många elflyg har gått i reguljär trafik med passagerare så här långt, jämfört med de många, många tusentals starter och landningar som har varit?

Från Miljöpartiet är det självklart att vi behöver jobba med två olika spår. Vi behöver minska flygandet, för det säger forskningen väldigt tydligt till oss. Vi behöver föra över flyg till andra trafikslag. Vi behöver också parallellt med detta jobba med att minska flygets miljö- och klimatpåverkan, och därför stöder vi också satsningar på teknikutveckling och på att hitta nya lösningar.

Men att lura svenska folket att vi kan lösa flygets utmaningar bara med ny teknik inom den tidsperiod som vi nu har för att minska klimatpåverkan är inte seriöst.

Anf. 153 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Vi har haft både klimatdebatt och energidebatt i en transportdebatt, men i och med att det är Per Bolunds sista debatt i kammaren kanske vi kan vara lite generösa.

Jag skulle dock vilja ta upp en helt annan fråga som egentligen inte har varit uppe i den här debatten över huvud taget, och det är diskussionen om att bygga ny järnväg som lösningen på klimatfrågan.

Det man inte tar med i dessa diskussioner är att själva byggandet leder till väldigt stora utsläpp när man bygger järnväg. Ofta nämns det från andra miljöpartister att man ska bygga på landbroar, och det skulle vara så fantastiskt. Men det går åt oerhört mycket betong. Jag har sett en uträkning som säger att det skulle ta uppemot 50 år att hämta hem de utsläpp som byggnation av höghastighetsjärnvägen hade lett till i Sverige.

Om man tänker 50 år framåt i tiden, hur kommer då miljö- och klimatprofilen för våra olika trafikslag att se ut? Även om vi kanske inte har några elflyg uppe luften i dag är jag rätt övertygad att de är där om 50 år. Jag är också rätt övertygad om att alla bilar på Sveriges vägar faktiskt drivs med någon form av fossilfritt bränsle. Jag kom in i transportfrågorna för fyra år sedan. Då var det ingen som trodde att tunga lastbilar skulle gå på el. Det gör de nu. De rullar på våra vägar.

Tekniken utvecklas hela tiden. Risken är att det som i dag är Miljöpartiets egentligen enda lösning på problematiken, nämligen att bygga mer järnväg, leder till jättestora utsläpp som sedan inte kommer att kunna hämtas hem.

Detta stämmer inte väl överens med de höga ambitioner vi har när det gäller klimatet. Det är viktigt att vi tar höjd för den teknikutveckling som sker och inte bygger fast oss i ett system som leder till stora utsläpp under byggtiden, som vi sedan inte kan hämta hem.

Anf. 154 Per Bolund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag tackar Maria Stockhaus för en mycket viktig fråga. Jag delar verkligen bedömningen att det är otroligt viktigt när vi bygger infrastruktur att vi bygger med så litet fotavtryck som det bara är möjligt. Den aspekten måste man verkligen ha med sig i planeringen.

Detta måste däremot ställas mot att skjuta på den typen av investeringar och även i fortsättningen ha höga utsläpp under en lång period, vilket regeringens politik leder till. Det är väl känt att det inte bara är slutåret 2045 som är avgörande utan att det handlar om vägen dit, det vill säga hur mycket utsläpp det är fråga om under resans gång. Det är det som avgör vilken klimatpåverkan det blir och om Sverige bidrar till att nå 1,5-gradersmålet eller inte, vilket vi nu är på väg att inte göra med regeringens politik.

Nu handlar det om att använda den utsläppsbudget som finns kvar. Med dagens utsläppsnivåer finns inte mer än åtta tio år kvar av utsläpp. Ska vi använda budgeten för att bygga motorvägar eller för att öka utsläppen från trafiken genom att subventionera fossila bränslen? Eller ska vi använda utsläppsbudgeten för att bygga framtidens hållbara fossilfria infrastruktur och välfärdssamhälle? För Miljöpartiet är det beslutet självklart. Självklart ska vi använda den utsläppsbudget vi har för att bygga det som vi i framtiden ska leverera, ett nollutsläppssamhälle. Där skiljer vi oss från regeringspartierna.

Den nya teknik som de svenska industriföretagen nu ligger i framkant i världen med att ta fram, till exempel fossilfritt stål, ifrågasätts nu av moderater, sverigedemokrater och andra. De försöker kasta in grus i maskineriet. Självklart välkomnar vi den utvecklingen. Vi har varit med och lagt grunden för den, och då ska vi självklart också använda tekniken för att producera infrastruktur, till exempel framtidens järnvägar.

Även för betong finns teknik som minskar fotavtrycket avsevärt. Då ska vi självklart använda den bästa tekniken.

Jag tycker att Maria Stockhaus missar en grundfråga. Hon pratar om tunga elbilar som rullar på vägarna. Varför rullar tunga elbilar på våra vägar? Det är för att vi tillsammans har stakat ut kursen. Vi har sagt att vi ska ha nollutsläpp om lite mer än 20 år. Det är det beslut som gör att många branscher nu ställer om. Men regeringens agerande, som nu ökar utsläppen, leder till tveksamhet. Gäller målet eller inte? Den frågan har regeringen kvar att svara på.

Anf. 155 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Det råder väl inget tvivel om att vi står fast vid målen, men jag tror att våra vägar dit ser olika ut.

Vi blir anklagade för att vara teknikoptimister när vi lyfter fram elflyget, men all ny teknik för att bygga järnväg anser jag också handlar om teknikoptimism.

Låt mig gå tillbaka till frågan. Det skulle alltså ta 50 år innan vi kan hämta hem utsläppen från byggandet av höghastighetsjärnvägen. Nu pratar vi bara om de nya banorna för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg samt Stockholm och Malmö. Jag förutsätter att alla trafikslag är fossilfria om 50 år med den teknikutveckling som råder, inriktningen på politiken och de tydliga målen. Man kommer inte att kunna hämta hem skulden. Då finns all koldioxiden i luften. Frågan är om det är rätt sätt att använda vår koldioxidbudget i stället för att satsa på att alla trafikslag ska ställa om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Genom att anlägga en start- och landningsbana på två kilometer kommer du till hela världen. Lägger du två kilometer räls kommer du två kilometer. Det finns enorma möjligheter med det fossilfria flyget som nu håller på att växa fram. I ärlighetens namn har utsläppen per personkilometer för flyget gått ned oerhört mycket. Det blir ett effektivt sätt att transportera sig lite längre sträckor, och det är allas bedömning att med elflyget i luften kommer flygmarknaden att revolutioneras och öppna helt andra möjligheter. Då kanske vi står där med räls som vi har släppt ut en stor mängd koldioxid för att bygga som inte kommer att användas eftersom det finns effektivare sätt att transportera sig på - och alla trafikslag är fossilfria.

Jag tycker fortfarande att frågan om att vi bygger upp enorma koldioxidskulder som vi inte kommer att kunna hämta hem på grund av att teknikutvecklingen leder till att de andra trafikslagen är fossilfria diskuteras för lite. Miljöpartiet har inte ett bra svar på den frågan.

Anf. 156 Per Bolund (MP)

Herr talman! Miljöpartiet är teknikoptimister. Vi ser stora möjligheter med teknik, men vi vill gärna använda oss av den teknik som faktiskt finns, inte drömd teknik eller en överdriven tilltro till hur snabbt infasningen av ny teknik sker.

Tekniken för att producera fossilfritt stål med hjälp av vätgas är etablerad. Det pågår redan produktion. Jag har själv en stålbit hemma producerad med hjälp av vätgas. Självklart ska vi erbjuda en hemmamarknad för de nya banbrytande teknikerna och visa att de är framtidens tekniker, som sedan kan bli framtidens exportsuccéer.

Jag är orolig över att Moderaterna och de andra regeringspartierna i just det fallet är extrema teknikpessimister och motarbetar lösningarna. Det är en svår fråga för mig.

Det är också farligt att bara titta på utsläpp och personkilometer, utan man måste också titta på hur mycket resande det är fråga om. Nu ser vi en kraftig ökning av flygandet i världen, och det visar på att vi måste jobba med flera olika modeller. Vi ska absolut bejaka teknikutvecklingen, men med tanke på hur snabbt skiftet av flygplan sker inom flygplansindustrin kommer det inte att vara en tillräckligt stor del av lösningen för att klara utsläppen från flyget. Vi måste också föra över flyg till andra transportslag. För inrikestransporter är det görbart, särskilt om man väljer att satsa på moderna höghastighetsjärnvägar - som alla andra EU-länder gör utom Sverige. Inte minst Moderaterna har lagt hinder i vägen för den utvecklingen.

Det är självklart att vi nu ska göra de investeringar som krävs för att bygga framtidens fossilfria välfärdssamhälle. Att Moderaterna väljer att motarbeta detta är något som jag verkligen beklagar.

(Applåder)

Anf. 157 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Jag kunde inte motstå frestelsen att vara den sista som går upp i replik.

Jag välkomnar Miljöpartiets intresse för klimatet, men det jag inte har förstått under de fem och ett halvt år som jag har varit i riksdagen är varför Miljöpartiet har en så negativ inställning till flyget. Jag kunde ha en viss förståelse för det när Miljöpartiet kom in i regeringen 2014 eftersom det då inte fanns så många lösningar för flyget. Men i dag kan flygresenären köpa biobränsle och alltså flyga utsläppsfritt. Utvecklingen går mot elflyg. Planen är 2028, även om jag håller med om att det tar tid innan teknik kommer på plats. Elektrobränslen kommer 2027.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Era förslag i budgeten handlar om en avveckling av de flyglinjer där man i stället kan åka tåg. Ni drar också in 210 miljoner till olika regionala flygplatser. Om inte företag och kommuner på något sätt kan tjäna pengar eller upprätthålla tjänsten kommer vi inte att klara omställningen.

Är det inte dags för Miljöpartiet att omvärdera sin inställning till flyget och jobba för en snabb omställning i Sverige specifikt och även globalt? När du nu lämnar riksdagen kan du tänka lite bredare!

Anf. 158 Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag tackar Helena Gellerman för frågan. Vi kan fortsätta att debattera lite till - det känns bra.

Det är intressant att notera diskrepansen i Liberalernas inställning till biobränslen. När biobränslen enligt Liberalernas bedömning höjer kostnaden för bränslen på vägsidan blir man plötsligt mycket emot, men däremot är man mycket för att använda biobränslen i flyget.

Hur ska vi kunna lita på att Liberalerna inte tvärvänder även när det gäller biobränsle i flyget när priserna eventuellt stiger, om man ska tro på Liberalernas förutsägelser? Det är lite svårt att känna att Liberalerna har någon trovärdighet och att lita på dem i den frågan också.

Miljöpartiet har en politik som står på två ben. Vi tillsatte Biojetutredningen. Vi var de som fick kvotsystemet för biobränsle för flyg på plats, och detta system levererar nu. Vi har ju också stött utvecklingen av elflyg. Men vi är också realister. Vi vet hur långsamt omställningen av flygplansflottan sker. Om Sverige över huvud taget ska ha någon möjlighet att klara de utsläppsmål som Helena Gellerman och Liberalerna har ställt sig bakom i denna kammare och de krav som EU ställer måste man fasa över trafik till andra trafikslag, se till att bygga ut järnvägstrafiken och se till att de bästa trafikslagen används. Man måste också arbeta med att minska transportefterfrågan.

Att vi bygger vår politik på två ben är det som krävs för att vi ska komma hela vägen i mål. Det kommer även i framtiden att finnas transporter som inte kan ske på något annat sätt än med flyg. Då måste vi se till att detta är hållbart. System för att till exempel upphandla samhällsnödvändigt flyg finns redan etablerade i staten.

Det som jag tycker är slående med denna debatt är att Liberalerna, liksom de andra regeringspartierna, som säger sig vara marknadstillvända och tycker att marknaden ska avgöra, inte tycker att man ska satsa på järnvägen när trafikanterna väljer den. Då ska man inte satsa på järnvägen utan i stället på flyget, som allt färre väljer. Det är för mig en gåta.

Anf. 159 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Det var många nya aspekter som kom upp här.

Jag tänkte nämna något om biobränslen. Sedan jag kom in i riksdagen 2018 har vi drivit på för att få fram mer biobränslen och framför allt för att föra in elektrobränslen. Vi vet att biobränslen inte kommer att räcka till under omställningen när det gäller vägtransporter. Det behövs även otroligt mycket biobränslen och elektrobränslen för att flyget och sjöfarten ska kunna ställa om. Detta har jag drivit på för sedan jag kom in här 2018, så där man kan vara helt lugn. Anledningen till att vi driver på för elektrifiering av vägtransporter är ju att vi ser att biobränslen och elektrobränslen behövs för flyget och sjöfarten.

Jag skulle vilja återkomma till att man drar in 210 miljoner för flyget och flygplatserna. Det är väldigt oroande, tycker jag. Det kommer att slå jättehårt mot de kommuner som har en flygplats, som gör att företag kan fungera där och att folk kan jobba på distans men någon gång ibland flyga till Stockholm eller var man nu jobbar.

Man drar in 210 miljoner och drar undan mattan för dessa flygplatser samtidigt som denna stora omställning sker. Jag blir lite förvånad över Miljöpartiets inställning.

Jag vill passa på att tacka ledamoten för det arbete han har gjort för klimatet. Jag tycker att Klimatklivet och Industriklivet har varit bra satsningar. Även om vi inte är överens om alla lösningar tycker jag att det är jätteviktigt att vi samverkar i denna församling så att vi får till en så snabb omställning av alla trafikslag som möjligt.

Slutligen vill jag tacka Per Bolund för hans arbete. Jag vill tacka talmannen, kansliet, alla ledamöter i trafikutskottet och övriga som sitter här och väntar på sin debatt och önska en riktigt god jul.