Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anf. 106 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi statens budget inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det handlar exempelvis om jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Nuläget ser ut så här. Sverige har i dag en hög inflation med stigande priser, och samtidigt är Sverige på väg in i en lågkonjunktur. De blågula samarbetspartierna har lagt fram en svagt åtstramande budget som gör så att inflationen inte biter sig fast.

Samtidigt presenteras ett antal tillfälliga stödåtgärder för att kompensera företag och hushåll som annars skulle drabbas än hårdare av prisökningarna.

Situationen gör att reformtakten är lägre detta första år i mandatperioden. Annars finns en risk att budgeten skulle förstärka inflationen, och det vill vi inte se.

Trots det genomför regeringen en så stor skattesänkning som man är tillåten av EU att göra på diesel till jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Den är inte tillfällig utan långsiktig och på 368 miljoner kronor 2023 och det dubbla varje kommande år.

Den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med nationell finansiering av relaterade poster uppgår till 12,9 miljarder per år, vilket är lite mer än förra programperioden. Denna politik kommer förutom att genom grundläggande stöd möjliggöra jordbruksverksamhet också att möjliggöra ökad produktivitet genom bland annat investeringsstöd och innovationsstöd, ökad miljövänlighet genom bland annat miljöstöd, restaurering av ängs- och betesmark och anläggning av bevattningsdammar samt stärkt kunskapsutveckling, inte minst inom animalieproduktionen.

Till det kommer landsbygdssatsningar såsom ökade resurser till bredband och infrastruktur på landsbygden samt stärkt vård på landsbygden. Bränsleskattesänkningen och det förbättrade reseavdraget är också allmänt kända.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Budgeten fortsätter att kraftigt understödja ökad svensk livsmedelsexport, livsmedelsförädling och forskning och kompetensförsörjning för sektorn, och den ökar takten för stärkt krisberedskap och viltskadeersättningar.

Man ska komma ihåg att det här är det första årets budget i en fyraårig mandatperiod. Det kommer att bli bättre de kommande åren. Budgetarbetet i år var synnerligen forcerat. Nästa budget kommer att bli mer elaborerad, och vi har redan börjat med den. Om sedan inflation och lågkonjunktur släpper sitt grepp kan kommande budgetar bli betydligt mer reforminriktade.

Lantbrukets konkurrenskraft ska öka. Lika viktigt för det som budgeten är det arbete som regeringen kommer att vidta för att förenkla reglerna inom lantbruket och för att öka rättssäkerheten.

En nötköttsproducent som samtidigt är växtodlare har 450 regler att följa i dag, och antalet ökar hela tiden. Det tar tid, kostar pengar och stjäl fokus. När lantbrukaren planerar nya åtgärder får han stanna upp och ta reda på om det han vill göra strider mot någon av alla dessa regler. Det är inte konstigt om det skapar en osäkerhet. Om reglerna blir ännu fler kan osäkerheten bli förlamande för branschens utveckling.

Som jag förstår det är alla blågula samarbetspartier beredda att ta krafttag här, men vi får samtidigt inte får glömma EU-dimensionen i regelförenklingsarbetet.

Jag sammanfattar Sveriges läge med att det är en ekonomiskt dyster tid men inrikespolitiskt en mycket ljus tid. Svensken har vaknat, och nu har vi börjat vända oljetankern.

Anf. 107 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det kommer att bli bättre kommande år, säger han. Det hoppas jag verkligen, för det låter som att de högerkonservativa inte riktigt visste vad de ville eftersom han säger att det inte är bra nu. Han säger också att man nu vänder tankern och att Sverige befolkning ska vara glad.

Jag tror dock att Sveriges befolkning så här i juletid är väldigt oroad över kostnaderna för el, drivmedel och räntor. I dagsläget ser nog inte Sveriges befolkning den ljusa framtid som ledamoten trots allt tycks se.

Fru talman! Något som oroar mig är de angrepp och skador vi ser på svensk skog. Hur ser ledamoten och Sverigedemokraterna på de klimatförändringar som utgör ett hot mot vårt gröna guld skogen? Jag undrar eftersom nedskärningarna i Sverigedemokraternas och regeringens budget görs på bland annat bättre brukningsmetoder, klimatanpassning av skog med mera.

Det här är viktigt, för vi vill ju se en frisk och grön skog i hela Sverige. Vi vill inte se de angrepp som sker just nu och som kan medföra att svensk export med mera minskar.

Anf. 108 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågan.

Växtskadegörare är av olika skäl ett ökande problem. Bland annat sprids nya skadegörare i våra skogar, och de konservativa partierna har därför bestämt sig för att genomföra ett förädlingsprogram för att förhindra almens och askens annars snara hädanfärd. Detta finns inte med i årets budget, men jag är säker på att det kommer med i nästa års budget.

Vi har också problem med barkborrar. Orsakerna till det är flera. Dels har det lite varmare klimatet gjort träden torkstressade och därigenom mer mottagliga för barkborrar, dels har man inte plockat ut angripna granar ur naturreservaten. Här har det dock blivit regelförändringar tack vare att den förra oppositionen drev på för att detta skulle ske också i naturreservaten för att förhindra spridning därifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Frågan gällde också minskningen av anslaget. Anslaget minskar lite på grund av att biotopinventeringarna har upphört. I väntan på en ny ordning och en annan typ av inventering är resursbehovet mindre hos Skogsstyrelsen.

Anf. 109 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Det Staffan Eklöf säger till mig är att det är problem i skogen med angrepp och skadegörare men att man ändå väljer att inte göra något åt detta nu. I stället gör man nedskärningar vad gäller bättre brukningsmetoder, klimatanpassning av skog med mera i den budget som Sverigedemokraterna står bakom. Svaret till mig och svenska folket är alltså att man ser problemet men väljer att inte hantera problemet i budgeten nu utan något annat år. Det var så jag förstod ledamoten.

Anf. 110 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Som jag försökte säga sker nedskärningen för att Skogsstyrelsen inte behöver utföra vissa uppgifter till följd tidigare regelförändringar. Dock skulle en höjning vara önskvärd. Men precis som Anna-Caren Sätherberg har pekat på är det tufft i år. Vi kan inte ha en expansiv budget, för då drabbas folk av ännu fler räntehöjningar. Vi måste alltså håll igen lite i år.

Om inflationen och lågkonjunkturen släpper sitt grepp kan nästa års budget bli mer expansiv. Då ser Sverigedemokraterna gärna en höjning av anslagen till skötsel som ska gå till både naturvårdande skötsel och skötsel för ökad produktivitet i skogen.

Anf. 111 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag vill tacka Staffan Eklöf för anförandet.

Jag tänker tillbaka på den debatt som vi hade för ungefär ett år sedan om innevarande års budgetförutsättningar och de frågor som vi hade uppe på agendan då. I den debatten ställde jag frågor till Sverigedemokraternas företrädare om varför de inte ville göra några förstärkningar av Landsbygdsprogrammet eftersom de i sitt eget budgetförslag hade pengar till bland annat livsmedelsstrategin. Men det gemensamma svaret från Sverigedemokraterna och från flera partier i riksdagen var att de i den gemensamma budgetreservationen inte hann presentera en satsning.

Sedan har utvecklingen under detta år varit väldigt prövande för svenskt jordbruk, och situationen är också väl känd bland ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet.

När man lyssnar på Staffan Eklöf har det varit en synnerligen forcerad budgetprocess. Om det är upplevelsen förstår jag varför vissa delar inte kom med. Hur gick det egentligen med Sverigedemokraternas förslag om slopad löneavgift för tre anställda, slopat sjuklöneansvar för nio anställda, Sverigedemokraternas satsningar på forskning, teknikutveckling och teknikspridning för lantbrukets långsiktiga lönsamhet, Sverigedemokraternas satsning på 900 miljoner kronor på just livsmedelsstrategin samt satsningarna på tillväxtfrämjande åtgärder och ett aktivt skogsbruk? Jag kan i regeringens och Sverigedemokraternas förslag inte se att det finns med. Varför?

Anf. 112 Staffan Eklöf (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan. Vi har ett läge där många budgetposter har pressats på grund av det dystra ekonomiska läget och den höga inflationen. Vi måste ha en återhållsam budget. Det tror jag att alla är överens om. I ett läge där många budgetposter inom många områden har drabbats av nedskärningar är jag glad och stolt över att vi har lyckats få en sänkning av dieselskatterna ned till den lägsta nivå som är möjlig att ha på detta område. Detta område är ett av få områden som har fått tillskott. Många andra områden får vänta till nästa budget. Men det är mycket glädjande med detta tillskott.

Jag tycker att det vore mycket positivt om vi så småningom kunde genomföra en nedsättning av arbetsgivaravgiften. Problemet med nedsättning av den avgiften är att det är inflationsdrivande och olämpligt att genomföra just nu.

Men jag tycker att det är bra att Centerpartiet trycker på för mer pengar till lantbruket, precis som vi har gjort och gör i vår nya roll. Men Centerpartiet vill inte långsiktigt sänka skatten på diesel till jord- och skogsbruk. Det betyder att nästan hela Centerns satsning på jordbruket, utöver vad regeringen satsar, äts upp av den uteblivna sänkningen av dieselskatten. Nu vill man kompensera detta med ett jordbrukaravdrag, och det är ingen dålig idé. Men jag tycker att ett eventuellt jordbrukaravdrag ska tas i egen ordning så att det kan dimensioneras och utformas för lantbrukets och samhällets behov. Det finns nämligen risk för att ett sådant avdrag blir som det blir när det införs eftersom det är så svårt att justera det när det är EU som sätter ramarna och som godkänna resultatet.

Anf. 113 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Uppgiften om att vi skulle vara emot en sänkning stämmer inte, utan vi vill ha en permanent sänkning till jord- och skogsbruk utifrån det som är möjligt. Det har vi också varit med och bidragit till i år.

Det enda som finns med i regeringens och Sverigedemokraternas budget är en förlängning av denna reduktion under ett halvår. I övrigt är det inga satsningar på vare sig jordbruket eller landsbygden i övrigt inom detta utgiftsområde.

Vi i Centerpartiet vill se en permanent nedsättning fram tills vi har infört de nya avdragsmöjligheter som ska gynna hållbarhetsarbetet för att möta klimatförändringarna och också ställa om inom näringen.

Fru talman! Än en gång är det många punkter som Sverigedemokraterna har presenterat under de senaste åren men som inte finns med i skarp politik nu när de är med och styr och är helt avgörande för de tre regeringspartiernas regeringsinnehav. Det är mycket märkligt att de egentligen argumenterar utifrån att de inte heller i år har haft tid att förbereda sig för att få igenom dessa prioriteringar. Samtidigt säger de att det inrikespolitiska läget är ljust. Det är väl oerhört missvisande med tanke på allt som just nu sker och som verkligen sätter frågorna i centrum utifrån vart samhället, företagandet och människors hushållsekonomi är på väg och utifrån säkerhetspolitiken, där åtgärder verkligen behövs för att stärka förutsättningarna för det svenska jordbruket och också nå målen i livsmedelsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är alltså oerhört tomt i fråga om konkreta åtgärder. Det är nämligen nu de behövs. Vi behöver stabila förutsättningar på kort sikt, men givetvis även på lång sikt, för att näringen ska ha en oerhört tydlig riktning för att kunna utvecklas i en för Sverige positiv riktning.

Jag vill repetera frågan om varför de oerhört konkreta delar som Sverigedemokraterna tidigare har sagt sig vilja genomföra inte är med.

Anf. 114 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Ledamoten Bäckström lyfter fram att det är svåra problem på många områden och specificerar ett antal områden.

Som vi ser det är Sverige misskött. Det gäller energipolitiken, försvars- och säkerhetspolitiken och lantbrukspolitiken. Förutsättningarna har därmed blivit dåliga, och där kommer liknelsen med oljetankern in.

Den tidigare regeringen har sett till att vi har fått ett sårbart energisystem, och vid första bästa kris får vi svårigheter på många sätt som fortplantar sig och leder till prisökningar och svårigheter att få fram varor.

Det tar tid att vända någonting som går i fel riktning, särskilt när det sker i en lågkonjunktur och när vi inte kan föra en så expansiv budgetpolitik som vi skulle vilja föra. Vi hoppas att vi nästa år kan göra en så expansiv budget som vi vill.

Anf. 115 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi hörde nyss från ledamoten från Sverigedemokraterna att han var glad och stolt över den nya regeringen och dess satsningar. Som bekant är Sverigedemokraterna regeringens stödparti.

Jag tycker att det är magstarkt att i en tid som denna slå sig för bröstet när vi ser att ni tar bort satsningar på värdefull natur och säger att reduktionsplikten ska slopas och att avverkningarna kan öka samtidigt som FN:s konferens om biologisk mångfald pågår i Montreal.

Det enda som vi säkert vet är att denna regering och Sverigedemokraterna storsatsar på att öka Sveriges klimatutsläpp och stoppar skyddet för värdefull natur. De rycker undan mattan för industrins omställning och inför nya regler dag för dag samtidigt som de gör just ingenting alls för att rädda klimatet och miljön.

Hur gärna jag än skulle vilja bemöta dessa påståenden tänkte jag i dag använda min tid här i talarstolen för att berätta vad jag och Miljöpartiet vill göra och vilka satsningar som finns med i vår budget, som ska ses som en helhet.

Miljöpartiet anser att jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske - alla dessa areella näringar - är grunden i omställningen till en fossilfri ekonomi. Det är där vi finner lösningarna på försörjningen av livsmedel, lösningarna på en fossilfri ekonomi, lösningarna på framtidens material och lösningarna på framtidens energi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin, och de är avgörande för en levande landsbygd. En levande landsbygd är i sin tur avgörande för att vi ska få detta att snurra.

Samtidigt brådskar omställningen till en ekologiskt långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, och den omställningen måste göras även inom de gröna näringarna. Vi får rapport efter rapport om att havens och skogarnas ekosystem på många sätt är i kris. Vi överutnyttjar naturresurser, och vi brister i miljöhänsyn - tyvärr på ett mycket omfattande sätt och mer som regel än undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljöpartiet tycker därför att det behövs en genomgripande omställning till hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och till en småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Vi måste låta ekosystemens livskraft sätta ramarna. Vi kan inte ta kapitalet; vi måste skatta bara räntan.

Fru talman! Miljöpartiet lägger därför fram en budget som möjliggör detta. Den skyddar samtidigt som vi brukar, den stärker självförsörjningsgraden och resiliensen i ekosystemen och den värnar och bygger upp en robust djurvälfärd.

Fru talman! Jag tänkte prata lite om skogen. Jag är själv skogsägare. Jag har ärvt skog, så jag är märkt av trakthyggesbruk. Men sedan några år tillbaka håller vi på att ställa om till hyggesfria metoder, och jag måste säga att det är en fröjd att kunna gå tillbaka till samma svampställen år efter år samtidigt som vi tar ut virke ur skogen. Detta kräver dock kunskap och uthållighet, och det tar tid att förändra. Man behöver kunskap för att göra rätt. Miljöpartiet vill därför ha ett omställningsstöd för övergång till hyggesfria brukningsmetoder som riktar sig till enskilda skogsägare.

Vi ser också att klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga alla de problem vi ser i form av torka, skogsbränder och översvämningar, liksom för att kunna bättre hantera effekterna av klimatförändringarna. Resiliensen i skogen behöver byggas upp, och vi behöver förbättra återväxten. Miljöpartiet vill därför satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta just med klimatanpassning och ökad miljöhänsyn.

Fru talman! Vi ser också stora problem när det gäller vår havsmiljö. Havet har stora utmaningar, och vi har lång väg att gå innan vi uppnår miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ingen övergödning. Sillbestånden i Östersjön har en skev storleksfördelning. Vi ser att fiskar blir könsmogna för tidigt, och det är dålig storlek på de torskar vi tar upp. Vi ser även att torsken har försvunnit från stora områden och att de syrefria bottnarna breder ut sig.

Vi behöver få till en ekosystembaserad förvaltning av vår havsmiljö. Jag tror att det finns stora möjligheter att få enighet i denna kammare om dessa förslag - till exempel har Miljömålsberedningen tagit fram över hundra förslag som samtliga partier i Sveriges riksdag står bakom för en bättre havsmiljö, inklusive en havsmiljölag.

Jag hoppas att regeringen lägger fram en havsproposition - jag vädjar till den att göra det - så att vi kan komma framåt och ta ett steg närmare en bättre havsmiljö. Vi måste nämligen flytta ut trålgränsen, och vi måste ta bort det industriella fiske där vi dammsuger haven för att göra djurfoder eller annat. Fisken ska gå till humankonsumtion. Vi måste också stötta det kustnära fisket och se till att vi får en levande skärgård.

Jag vill även passa på att lyfta vattenbruket, som jag tror är en stor del av omställningen. Vi ser nu många satsningar på modernt vattenbruk i Sverige - cirkulära system på land som inte förorenar hav och mark och där spillvattnet från fiskarna tas om hand till odlingar. Här blir jordbruk och vattenbruk ett, och vi ser nya näringar växa fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tyvärr är det mycket regelkrångel kvar; nu allra senast var det Fiskerifonden som hade satt käppar i hjulen så att den som är lantbrukare inte kan söka pengar. Här hoppas jag att regeringen tar sitt ansvar och ändrar reglerna snarast - och även skjuter till pengar till våra domstolar så att prövningsprocesserna går fort. Det har vi gjort i vårt budgetförslag.

Jag måste också prata lite grann om jordbruk, fru talman. Rysslands orättfärdiga och fruktansvärda krig i Ukraina har, förutom ett fruktansvärt lidande för det ukrainska folket, lett till stora konsekvenser för hela Europa. Vi ser rusande elpriser, ökade livsmedelspriser och stora kostnader för jordbruket.

Det höga kostnadsläget för jordbruket gällande de viktiga insatsvarorna har lett till ett ganska allvarligt läge. Det är viktigt att vi stöttar lantbruket i detta och samtidigt fortsätter omställningen till ett fossilfritt lantbruk med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige som säkrar en hög självförsörjningsgrad av livsmedel, foder, energi, insatsvaror och råvaror.

Vi vet att omställningen i enlighet med EU:s strategi Farm to Fork samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Det krävs flera finansieringsmöjligheter för att det ska gå att göra den omställningen helt, och Miljöpartiet har med flera av dessa satsningar i sitt budgetförslag: stärkt biologisk mångfald, särskilt stöd till vallodling och hävd av viktiga betesmarker.

Jag ska använda de sista sekunderna av min talartid till att prata om djurvälfärd. Det är något som ligger oss varmt om hjärtat, och att våra djur mår bra tror att är någonting som vi i Sverige är stolta över.

Tyvärr ser vi att det när man har djur i produktion kan vara så att produktionsvillkor och välfärd står emot varandra. Därför måste vi se till att ha ett säkert djurskydd. Miljöpartiet vill också ta bort vissa möjligheter att ha djur, till exempel minkfarmar. Vi vill även fasa ut burhöns. Men vi måste ha veterinärer som kan utöva tillsyn av dessa, och därför har vi även ett ökat stöd till länsveterinärerna.

Fru talman! Min talartid rinner ut. Eftersom Miljöpartiet satsar mer pengar än regeringen på det här området kan jag inte yrka bifall till våra förslag. Riksdagen här nämligen redan beslutat om en lägre budgetram. Men vi vill med vår budget ändå visa att det går att både klara klimatmålen och stärka välfärden. Det går att skydda samtidigt som vi brukar. Det går att ha en budget som stärker både självförsörjningsgraden och resiliensen i systemet och som värnar och bygger upp en robust djurvälfärd.

(Applåder)

Anf. 116 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för anförandet.

Jag noterar att Emma Nohréns kritik av regeringen och, inte minst, Sverigedemokraterna inte är nådig. Den är väldigt skarp - och det ändå i ett läge där den näst största miljö- och klimatbudgeten i svensk historia har lagts fram på utgiftsområde 20. Ingen budget framlagd av de rödgröna har varit större. Men det är ändå skandal, enligt Miljöpartiet. I så fall borde ju MP:s alla tidigare budgetar vara en skandal. Det vore klädsamt om ledamoten erkände det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag tror att det är så att Miljöpartiet tror att det inte kostar något. Det är nämligen alltid någon annan som betalar. Jag tycker att det är dags att Miljöpartiets miljöpolitik granskas. Det är mycket sällan det sker. Jag vill fråga ledamoten Nohrén om Miljöpartiet fortfarande vill ha det reservat om en halv miljon hektar fjällnära skog i Norrlands inland som man ville ha innan valet.

Anf. 117 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi ser att vi behöver skydda mer natur än vi gör i dag. Våra naturskogar och urskogar där det inte finns spår av mänsklig påverkan försvinner i allt snabbare takt.

I Artskyddsutredningen kom det förslag om ett sammanhållet skydd av fjällskogen, och jag antar att det är det som ledamoten syftar på. Det är någonting som vi absolut fortfarande står fast vid och önskar skulle ske. Det skulle vara ett sätt värna den svenska urskogen och samtidigt få en bra kolsänka. Det handlar också om ett område som är värdefullt för många djur- och naturarter.

Anf. 118 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! En halv miljon hektar skog motsvarar en miljon fotbollsplaner. Det är otroligt mycket, och detta gäller en naturtyp som redan är mycket skyddad.

Jag jobbade en hel del mot Bryssel förut, och där använde man uttrycken "nice to have" kontra "need to have". Låt mig visa myndigheternas rapportering till EU gällande status för hotade arter och naturtyper. Jag har den här i min hand.

Det krävs otroligt mycket för att få en grön plupp, vilket betyder att det är godkänt och att inga fler åtgärder krävs. Nästan allt här är rött.

Om man tittar på fjällen ser man gröna pluppar överallt. När man tittar på skogen ser man ganska många röda pluppar, men när det gäller fjällregionen finns det ingenting rött utan däremot en hel del grönt, bland annat fjällbjörkskogen. Att då bevara en halv miljon hektar i dessa områden, som dessutom redan i dag har ett visst skydd fastän det rör sig om brukningsskogar, är väldigt tydligt något som är "nice to have" och inte ett "need to have".

Reservatsavsättning betyder att det inte blir något virkesuttag i Norrlands inland. Det blir inte heller några sågverk eller skogsentreprenörer, något underhåll av skogsbilvägar eller något jordbruk, för jordbruket är beroende av skogsbruket i dessa delar av landet - och även långt söderut.

Detta var man, och är man, beredd att göra för något som är "nice to have".

Anf. 119 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag har ingen lika fin broschyr att vifta med, men hade jag haft det hade det varit den stora utredning om just artskyddsförordningen som har en färgglad groda på framsidan. Där visas det tydligt att detta skulle ge effekt och att det är områden som sammanhängande skulle ge de boreala skogarna ett sammanhållet skydd, vilket också skulle göra att vi får det vi behöver för att uppnå våra klimatmål och målen för biologisk mångfald i dessa områden.

Vissa av dem är redan skyddade eller inte möjliga att avverka, exempelvis eftersom de ligger på bergssidor, och då spelar det ingen roll om vi skyddar dem. Det handlar dock om att se detta som en helhet, så att vi får ett fungerande ekosystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi tycker att utredningens förslag är bra och skulle gärna se att det blev av.

Anf. 120 John Widegren (M)

Fru talman! Jag känner att det håller på att bli lång dags färd mot natt innan vi blir klara, men det är ju fantastiskt roligt och viktigt att debattera de här frågorna!

Det var några saker som jag reagerade på under Miljöpartiets anförande och som jag skulle vilja få lite klarhet i. Jag känner såklart till Miljöpartiets ingångar i många av dessa frågor, men eftersom ledamoten är ganska ny på sin post kanske jag kan få lite nya förklaringar till hur man resonerar när det gäller de här ingångarna.

Det talades bland annat om ohållbarhet i jord- och skogsbruk och om bristande jordhälsa. Applicerar Miljöpartiet detta även på svensk jordhälsa? Applicerar Miljöpartiet "ohållbarhet" på svenskt jordbruk eller svenskt skogsbruk? Det hade varit intressant att höra resonemangen runt detta.

Ledamoten beskrev också sitt eget skogsbruk, vilket var intressant. Jag är också skogsägare och tänker väl inte riktigt likadant. Jag skulle inte påstå att mitt skogsbruk är ohållbart. Jag är dubbelcertifierad. Jag har trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Jag har skogsbete. Jag har naturreservat. Jag har ett naturvårdsavtal. Jag har nyckelbiotoper som ligger kvar.

Jag skulle säga att jag är ganska hållbar i mitt skogsbruk. Det förutsätter dock att jag har produktion på det andra, för precis som alla andra skogsägare har jag också ett ansvar att ta fram råvara för allt det som vi vill att skogen ska räcka till. Kontinuitetsskogsbruk i all ära, men det kommer att bli mindre råvara. Även med en omläggning till ekologiskt jordbruk kommer det att bli en mindre mängd råvara.

Detta talar man inte så ofta om från Miljöpartiets sida. Det hade varit intressant att höra ett resonemang om vad det innebär att vi ska producera mindre mat och producera mindre i skogen.

Anf. 121 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag förstod det inte riktigt som en fråga utan mer som ett resonemang om vår politik från ledamotens sida.

Jag vet ju att ledamoten Widegren är duktig på sitt skogsbruk och har kunskap. Det behövs fler med kunskap - det är därför vi föreslår att det ska kunna finnas en rådgivning och ett omställningsstöd till skogsägare som vill göra en övergång till exempelvis hyggesfria marker. Det handlar också om hur man kan bruka dem så att man får en bättre klimatanpassning. Vi vill också se ett stöd till dem som vill gå över till ekologiskt jordbruk.

I de saker som ligger framför oss när det gäller EU-direktiv - restaureringsakten och annat - syns det att vi har en hemläxa att göra, även om vi är ett duktigt land och på många ställen är bättre än många andra länder. Vi kommer att behöva återskapa vissa marker, till exempel våtmarker. I vissa delar kommer jordhälsan att förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag säger inte att det ser likadant ut överallt, och jag säger inte att vi är sämre än någon annan - på många platser är vi bättre. Men vi kommer att behöva göra detta, för vi måste ha ett jordbruk och ett skogsbruk inom de planetära gränserna.

Anf. 122 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaren.

Innebär detta alltså att Miljöpartiet inte tycker att dagens jordbruk och skogsbruk i Sverige är hållbart? Jag tolkar det så; Emma Nohrén får gärna redogöra för om det är rätt uppfattat.

Vi kommer tillbaka till kontinuitetsskogsbruk. Det kommer att leda till en mindre mängd råvara; det får vi vara helt överens om. Det fanns ju en anledning till att det nästan förbjöds i slutet av 40-talet - det levererade för lite råvara.

Är det inte bättre om markägarna själva får bestämma huruvida det ska vara kontinuitetsskogsbruk eller trakthyggesbruk, precis som vi tycker att jordbrukarna själva ska välja om de ska vara ekologiska eller konventionella? Man jobbar på det sätt som bäst passar ens förutsättningar. Är det då inte dumt att med pekpinnar från politiken säga "Så här ska du göra!" när vi i stället borde ha mer frihet?

Miljöpartiet svarade tyvärr inte på vad det innebär att minska mängden råvara från skogsbruket och jordbruket och vad man tror att detta kommer att leda till. Balanskommissionen, tror jag, hade en intressant rapport som föredrogs i somras i Almedalen om vad det skulle innebära att ställa om skogsbruket från trakthyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk enligt det förslag som ligger på bordet från EU i samband med EU:s skogsstrategi. I runda slängar skulle det för skogsägare innebära minskade intäkter på 12 miljarder om året och för svensk skogsindustri minskade intäkter på 20 miljarder om året. Samtidigt skulle det göra att värdet på de svenska skogarna skrevs ned med 300 miljarder.

Jag tycker att detta är ganska stora summor, och man får nog fundera på vilka pengar som i stället ska betala för detta.

Ser Miljöpartiet problem med att vi får mindre råvara från jord- och skogsbruk med de förslag som Miljöpartiet lägger fram?

Anf. 123 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Frågan var om vi ser att det blir mindre råvara ut ur skogs- och jordbruk. Det kan det bli på vissa ställen, men vi ser också att den råvara som behövs och som kanske ger mest pengar borde tas ut. Inom EU-systemet pratas det om en kaskadeffekt och om att man faktiskt också ska se vad timret används till och få ut mest värde.

Jag tror att min farbror, som jag har ärvt min skog av, fick ungefär samma pengar - fast med ett annat penningvärde - för 20 eller 30 år sedan som jag får nu när jag tar ut. Värdet på skogen och det som kommer ut är mindre för mig än vad det var för honom. Det är stor efterfrågan på skogen, men det är det också globalt.

Jag tror att man som skogsägare vill vara stolt över de produkter man tar ut och att de ska gå till rätt saker. Att använda skogen till att bygga hus, lagra kol och så vidare är någonting som vi alla vill göra, och vi vill öka den användningen. Där kan vi kanske i vissa delar få samma värde även om vi har ett mindre uttag - om vi gör rätt uttag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljöpartiet ser det på samma sätt när det gäller jordbruk: Det beror på förädlingen och vad man gör av produkterna. Kostnaderna blir enormt stora om vi inte ser till att lösa klimatkrisen och det som håller på att ske med biologisk mångfald. Vi måste ha ett jordbruk, skogsbruk och fiske som är inom de planetära gränserna, vilket är vad vi faktiskt klarar - annars kommer det inte att spela någon roll hur mycket pengar vi tar ut, för då kommer det att bli ännu dyrare att göra det. Det är bättre att göra rätt nu, så att vi kan leva gott i framtiden.

Anf. 124 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Ledamoten nämnde fisket, som är bekymmersamt i Östersjön. En farhåga som kommit upp nu och som kanske funnits ett tag är att länder som byggt vindkraft till sjöss säger att det har gjort att fisken inte kan reproducera sig som förut och att oljudet gör att stimmen inte kommer dit där de brukar vara. Jag vill fråga Miljöpartiet och Emma Nohrén hur de ser på det. Är det någonting som ni diskuterar när det gäller vindkraften till havs? Ser ni det som ett problem eller inte?

Anf. 125 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnus Oscarsson för frågan. Nu kommer vi in på ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Det kommer att behövas mer vindkraft till havs för att det ska gå att klara energiomställningen. Därmed inte sagt att all vindkraft till havs är bra vindkraft. Det beror helt och hållet på var man bygger, på vilket sätt man bygger, vilken typ av verk man bygger och hur man drar kablaget in till land.

Det betyder att en vindkraftpark kan vara jättebra, öka den biologiska mångfalden och fungera som refug för fiskar och sjöfåglar medan en annan park på ett annat ställe kan göra tvärtom. Det finns alltså inget enkelt svar här. Det kommer att behövas bra underlag för att få vindkraftparkerna på rätt ställen. Rätt placerade kan de bli ett bra tillskott som behövs i svensk energimix och faktiskt också bidra till biologisk mångfald på vissa ställen.

I vissa fall kommer det att kunna fiskas inom parkerna, i andra fall inte. Ingen park kommer nog att vara den andra lik. Det beror också på att havet och havsbotten inte ser likadan ut på alla ställen.

Anf. 126 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det var intressant.

En annan fråga som vi pratar mycket om här är reduktionsplikten. I dag gäller 30,5 procents inblandning och priset är vad det är. Många människor har sagt att det är otroligt dyrt att tanka exempelvis diesel, men det stannar inte där. Förra regeringen - framför allt Miljöpartiet - planerade att reduktionsplikten 2030 skulle upp till 66 procent. Med det skulle priset öka markant.

När jag diskuterar med jordbrukare och många andra som bor på landsbygden säger de att det är otroligt dyrt att tanka och att de funderar på hur de ska göra om det skulle bli ännu dyrare. Därför är min fråga vad Miljöpartiet och Emma Nohrén säger till jordbrukare som har det tufft i dag med dieselprishöjningen som varit, med tanke på vad partiet tänkte göra. Vad säger ni till alla på landsbygden som inser att med Miljöpartiet som en kraft i en kommande regering kommer det att vara mycket mer inblandning och också mycket dyrare?

Anf. 127 Emma Nohrén (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Reduktionsplikten är ett av de verktyg som den förra regeringen, som vi ingick i fram till förra december, har använt sig av för att uppnå klimatmålen - både våra egna och de Sverige är bundna till via EU och genom Parisavtalet.

Inblandningen är till för att få ned utsläppen. Industrin måste samtidigt hinna med att leverera biodrivmedel. I min hemkommun Lysekil, till exempel, håller Preem på att ställa om för att kunna ta fram sådana. Men över en natt ändrar regeringen med sitt samarbetsparti SD spelplanen för dessa stora industrier.

Det kommer att bli en ökad kostnad, men kostnaden om man inte uppnår klimatmålen blir ännu högre. Jag vet inte vad regeringen och dess samarbetsparti ska ta sig till för att klara målen. Det kommer att vara dyrt att köpa utsläppsrätter för det kommer inte att finnas några på marknaden.

Regeringen har tagit bort ett av de få verktyg som finns för att uppnå klimatmålen, utan att sätta till någonting annat i stället. Frågan borde alltså vara hur regeringen ska lösa detta och vilka som ska betala notan. Tyvärr kommer jag inte att få svar på den frågan i dag.

Anf. 128 John Widegren (M)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vänner i miljö- och jordbruksutskottet! En del säger att framtiden är ljus, och det hoppas jag verkligen. Nuläget är lite mörkare, det kan vi vara helt överens om. Först kom en pandemi som påverkade Sverige på ett antal olika sätt och sedan kom Rysslands anfallskrig mot Ukraina som omedelbart påverkade oss extremt mycket. Det utgiftsområde som vi debatterar i dag, nämligen livsmedel, areella näringar och landsbygd, påverkades väldigt mycket.

Livsmedelsproduktionen i världen är normalt på en bra nivå, även om en växande befolkning också kräver en växande produktion. Allt det förändrades den morgon i februari då bomberna började falla över Ukraina. Tillgången på livsmedel i världen förändrades hastigt.

Ryssland och Ukraina är bland världens största exportörer av vete. Vete är det viktigaste livsmedlet vi har, efter vattnet. Insatsmedel från dessa länder är extremt viktiga för Europas och övriga världens jordbruk. Den exporten förändrades, precis som exporten av vete, under den här tiden och fram till i dag.

Vad har då detta inneburit? Jo, ökande svält på Afrikas horn - och den kommer att fortsätta - och att vissa länder slutit sig när det gäller export av viktiga insatsmedel och även färdiga jordbruksprodukter. Detta visar tydligt hur viktigt det är att ha en egen produktion.

Sverige har tagit tillgången för given under en längre tid. Vi moderater kommer inte undan ansvar - vi har också varit naivt inställda i den här frågan och tyckt att den inhemska livsmedelsproduktionen inte varit så viktig. Våra ögon har öppnats, absolut. Vi vill se en stärkt livsmedelskedja i Sverige och ett stärkt försvar. Vi vill ha en ökad produktion av energi i Sverige och ökad produktion i skogarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi behöver se om vårt eget hus och värna oss själva i den här situationen, men också ta större ansvar när det kommer till export av till exempel livsmedel. Export av livsmedel var ju ett av de viktiga målen i livsmedelsstrategin som antogs i den här kammaren 2017. Den var fantastiskt bra då och antogs brett av alla partier. Målen i strategin var tydliga: ökad produktion, ökad export och så vidare. Men tyvärr har man inte uppnått dem, trots den förra regeringens tre handlingsplaner.

Det var nog inte någon här inne som trodde att handlingsplanerna var hela medicinen för att leva upp till livsmedelsstrategin, men de var allt som kom. I övrigt kom ingenting för att stärka konkurrenskraften ute på gårdsnivå. Jordbrukarna, som i grunden ändå är de som ska öka livsmedelsproduktionen, fick inte de verktyg eller de signaler som krävdes för att göra det.

Det är såklart olyckligt när det blir på det här viset eftersom Sverige är ett land som skulle kunna producera väldigt mycket mer mat. Spannmålsproduktionen har nyttjats hårt. Där klarar man inte mycket mer. På den miljon hektar som det produceras spannmål kan skördarna säkert ökas lite till, men då måste modern teknik användas - till exempel gensaxen, GMO-grödor och så vidare.

Spannmålsskördarna har ökat sedan 90-talet med i storleksordningen 2 ton per hektar. Man har alltså kunnat öka dem, men det är ju genom att man kunnat maximera produktionen.

Vi har 1 ½ till 2 miljoner hektar åkermark som vi i princip bara kan producera gräs på. Och på en stor andel av den åkermarken produceras ingenting i dag. Vi putsar i princip ned gräset där, eftersom konkurrenskraftsförhållandena är för dåliga. Man anser att det inte är värt att producera mat på de arealerna. Det är främst i norra Sverige. Här har vi en jättepotential för att stärka svensk livsmedelsproduktion.

Herr talman! Då handlar det om en livsmedelsstrategi 2.0 där vi ska ge gårdarna konkurrenskraft. Vi behöver såklart se ett sänkt kostnadsläge. Vi behöver se långsiktig ägande- och brukanderätt. Vi behöver se minskat regelkrångel och byråkrati. Och vi behöver se ett förbättrat myndighetsarbete och myndighetsbemötande. Det är nämligen en av de största farhågorna lantbrukare i Sverige ser i dag, mina vänner. Ska just myndighetsarbetet och myndighetsbemötandet få vara begränsningen för hur mycket mat vi producerar i Sverige?

Många av förslagen är sådant som inte behöver kosta särskilt mycket pengar. Det är viktigt att vi kan lägga en restriktiv budget i det läge Sverige befinner sig i nu. Klarar vi inte att hantera inflationen och vända den trenden under det kommande året har vi nämligen inte möjlighet att göra några satsningar över huvud taget, och vi kommer att se en fortsatt trend med vikande livsmedelsproduktion i Sverige. Inflationen är det viktigaste vi har att vända på i nuläget. Då behöver vi ha en restriktiv budgetpolitik.

Det finns andra farhågor kopplat till både jordbruket och skogsbruket. Det är det som just nu sker på EU-nivå. Det kommer ett antal strategier kopplade till skogen men även till jordbruket från EU, som på ett eller annat sätt vill minska produktionen. Jag vet att vissa partier i riksdagen hejar på vissa av de förslag som nu kommer från EU. Men det som de skulle kunna leda till är direkt farligt när det gäller minskad produktion.

EU:s livsmedelsstrategi Farm to Fork innebär att man ska minska växtnäringsanvändningen med 50 procent, minska växtskyddet med 50 procent och öka andelen ekologiskt. Och längst ned på sista raden skriver man att vi ska öka livsmedelsproduktionen. Det går inte ihop. USDA var tidigt ute och sa att det inte går ihop, att det kommer att leda till minskad livsmedelsproduktion i Europa och till fler människor i svält. Kommissionen hade väldigt svårt att ta det till sig. Nu har det kommit ett antal konsekvensanalyser också på någon europeisk sida. Jag hoppas därför att man tar det till sig. Men i många av förslagen driver man på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I en rapport från kommissionen kunde vi för två veckor sedan läsa om den nya taxonomin och ett antal förslag i det nya taxonomiförslaget. De var rent gräsliga. De skulle innebära kraftigt minskad produktion i Sverige och Europa, när produktionen behöver öka.

Det må låta som att man inte bryr sig om något annat än produktion. Men vi vet, precis som jag sa i mitt replikskifte tidigare, att vi i Sverige har en hållbar produktion när det kommer till både jordbruk och skogsbruk. Därför är det nu viktigt att den här regeringen tar chansen att peka ut en ny väg för svenskt jord- och skogsbruk. Det är det som stärker svensk landsbygd. Då kan vi öka produktionen på ett hållbart sätt, fortsätta producera enligt svenska hållbarhetsaspekter och tänka på de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna. Då kommer vi framåt.

Den här regeringen är beredd att vända på det som nu behöver vändas på. Den regering som har suttit vid makten under åtta års tid har nämligen tydligt visat att de inte klarade det. Livsmedelsproduktionen har gått ned. De har inte stått upp för Sverige på ett tillräckligt kraftfullt sätt när det har kommit förslag från EU. Det vill den här regeringen ändra på.

Jag vill passa på att önska talmannen, Riksdagsförvaltningen, miljö och jordbruksutskottets kansli och alla mina vänner i utskottet en god jul och ett gott nytt år. Vi ses här igen efter helgerna. Men jag antar att jag först har någon liten replik att hantera.

(Applåder)

Anf. 129 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag instämmer ändå i mycket av det ledamoten säger i sitt anförande. Men jag tänker att han i sitt anförande också instämmer i Sverigedemokraternas ledamots åsikt om att det kommer att bli bättre, någon gång. Vi vet dock inte när. Först måste ni ju komma överens.

Jag skulle vilja citera en text och se om ledamoten känner igen den. Det står: Vi kommer att "vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden. - - - Friluftslivet och naturen ska vara tillgänglig för alla. Det behövs mer statliga resurser för att sköta och förvalta områden med värdefull natur, samt för att rusta upp befintliga och vid behov skapa nya leder i nationalparker och statliga naturreservat". Det kommer från Moderaternas valmanifest, ifall ledamoten undrade.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga. Nu ser vi den budget som den moderatledda regeringen har presenterat, och den rimmar inte riktigt med de vallöften man presenterade. I stället för satsningar på de områdena är det precis här som man med nästan kirurgisk precision väljer att skära ned.

Min fråga till ledamoten blir: Är det som Sverigedemokraternas ledamot sa tidigare: att det kommer att bli bättre tider och att ni kommer att göra de satsningarna någon gång, men definitivt inte det här året?

Anf. 130 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Det är klart att vi alla ska hoppas på bättre tider. Vi får förutsätta att vi är på väg mot bättre tider.

Det finns dock en hel del att hantera i det läge vi befinner oss i. Vi har kraftigt ökad inflation. Den ökade tyvärr även i den senaste avstämningen vi fick. Vi har också läget med energin, på grund av den forna regeringens något eller ganska - det är ett understatement - naiva syn när det gäller energiproduktionen i Sverige. Det gör att Sverige nu sitter i ett extremt svårt läge med höga elpriser och så vidare.

Det är ingen hemlighet att vi moderater tycker de saker som ledamoten nämnde i sin frågeställning om satsningar för att ta hand om redan skyddad natur och så vidare. Moderaterna har under en längre tid sagt: Se till att ta hand om redan skyddad natur på ett bättre sätt än genom att starta en massa nya projekt och ta mer mark ur produktion.

När man inte tar ny mark ur produktion frigör man också pengar till att sköta redan skyddade områden, friluftsområden, stigar och så vidare. Vi tycker nämligen inte att vi in absurdum ska fortsätta - som om the sky is the limit - ta mer mark ur produktion. På det sättet frigör man medel.

Anf. 131 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Men jag tror inte att vi har följt samma debatt. Skogsstyrelsen har verkligen varnat för det rättsliga som just nu sker på området. Skogsägare har faktiskt rätt att få kompensation för de avverkningar man inte får göra eller den skog som man frivilligt vill skydda. Det var vi väldigt överens om. Trots det väljer ledamotens parti och regeringen att skära ned fullständigt på det området, även när det gäller kompensation för skog.

Herr talman! Det är märkligt. Man säger att äganderätten ska vara stark. Det står i vårt betänkande: "Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till." Vi vet också att det just nu är en massa som vill ha sina rättigheter prövade i domstol. Trots det ser vi den totala minskningen både i utgiftsområde 20 och i utgiftsområde 23, som vi debatterar i dag. Ledamoten får gärna hjälpa mig förstå hur man tänker göra det här.

Jag måste också kommentera eldiskussionen. Alliansen tog fram en energiöverenskommelse. Alliansen höjde effektskatten. Sedan kom vi gemensamt överens om en energiöverenskommelse där vi till slut tog bort effektskatten på kärnkraft. Det var 2019. Menar ledamoten på allvar att Socialdemokraterna på tre år på något sätt har förstört svensk energi? Det går jag helt enkelt inte med på, herr talman.

Anf. 132 John Widegren (M)

Herr talman! Jag ska inte ta någon längre energidiskussion, men hade vi valt att rösta på ett annat sätt i den här kammaren i januari 2020 hade vi självklart suttit i en lite annan situation just nu när det gäller elen.

När det gäller miljö och klimat och neddragningar i budgeten ska vi komma ihåg att nivåerna är historiskt höga när det gäller de här frågorna inom alla dessa utgiftsområden i jämförelse med tidigare budgetar. Det finns mycket pengar till miljö- och klimatsatsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi tror, kanske till skillnad från den andra sidan inklusive Socialdemokraterna, på skogsägaren och hans möjlighet att bevara höga naturvärden och så vidare samtidigt som han får behålla ägande, brukande- och bestämmanderätten över sin skog. Det är därför jag återkommer till att man inte behöver fortsätta att ta mer och mer mark ur produktion. Den så kallade äganderättsutredningen - egentligen Skogsutredningen - som ledde fram till skogspropositionen handlade i princip bara om hur vi skulle komma på nya förslag om hur vi tar mer mark ur produktion. Det var det slutresultatet blev. Vi tycker i stället att det får vara upp till skogsägaren att bestämma hur han vill bruka sin skog.

När det gäller förslaget om ett 100 mil långt reservat för fjällnära skog tyckte jag att Sverigedemokraternas representant föredrog väldigt tydligt vad det skulle innebära att göra den typen av inskränkningar i områden där vi redan har skyddat mer än hälften av skogen. Vi måste lugna ned oss och börja rapportera på ett korrekt sätt till EU enligt artikel 17 när det gäller skydd av natur, klassning av naturtyper och så vidare. Här behöver vi stanna upp. Under tiden ska vi inte hålla på och pumpa ut en massa pengar för att ta mer mark ur produktion.

Anf. 133 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Jag tackar den ärade ledamoten Widegren för hans många viktiga reflektioner och synpunkter på det läge vi befinner oss i avseende svensk livsmedelsproduktion och förutsättningarna för de gröna näringarna.

Jag hade inför den här debatten med mig frågeställningar liknande dem hos föregående replikör. Under flera år har vi arbetat sida vid sida, Centerpartiet och Moderaterna, för att stärka det enskilda ägandet ur ett skogsperspektiv och främja frivilliga vägar till formellt skydd. Jag känner till John Widegrens starka engagemang för de här frågorna och hans kompetens inom området.

Det är klart att man som skogsägare tagit del av det utskick som Moderaterna gjorde inför valet och där det berättas hur bra svensk skogspolitik skulle bli om Moderaterna fick bestämma. Men det gäller att tänka på helheten både en och två och tre gånger utifrån vad regeringen säger och vad som inte genomförs. Det finns många skäl till att man inte genomför saker. Men i det budgetförslag och den proposition som regeringen har lagt fram till riksdagen är det väldigt tydligt och konkret. Det här försvårar för enskilda skogsägare, drar ned resurserna till vård av natur och rekreationsvärden och kan också riskera att ge ännu större granbarkborreangrepp som konsekvens. Hur det kan det komma sig, John Widegren, att ni inte värnar det som ni så tydligt deklarerade inför valet utan gör stora neddragningar på området?

Anf. 134 John Widegren (M)

Herr talman! Jag hänger nog inte riktigt med i resonemanget, men jag kanske kan få ett klargörande i nästa replik. Varför skulle det leda till ökade granbarkborreangrepp? Det är svårt att förstå. Vi har en metod för hur vi hanterar granbarkborren i dag, med hugg och sök och så vidare, som fungerar på ett bra sätt. De stora problem som vissa markägare upplevt har uppstått när de här frågorna inte har hanterats i formellt skyddad skog eller statlig skog. Men en insats vid rätt tillfälle vid ett eventuellt granbarkborreangrepp innebär ju ett nettoöverskott. Att det skulle behövas statliga pengar för att hantera det har jag svårt att se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I skogsutskicket som gjordes före valet från Moderaternas sida talade vi om stärkt äganderätt, en annan skogspolitik och så vidare. Jag är ganska övertygad om att mycket av det kommer att genomföras. Men mycket av det handlar inte om pengar i budgeten utan om hur vi ska skriva våra regleringsbrev och hur våra myndigheter ska jobba gentemot enskilda skogsägare.

Ett exempel gäller den fjällnära skogen. Vi har ett bekymmer med de punkter som finns i skogsvårdslagen i dag gällande just fjällnära skog. Jag ser ett problem i detta och skulle gärna se över det. Jag kommer att framföra till regeringen under mandatperioden att vi behöver se över det, eftersom det i princip innebär att det är omöjligt att bruka den här skogen i dag. Även det är ett tecken på hur vi vill jobba för att stärka äganderätten.

Sedan kan vi såklart inte få igenom alla saker som vi säger. Vi ska förhandla om detta fyra olika partier emellan. Men jag är ganska övertygad om att dessa fyra partier värnar ägande och brukande på ett lite annorlunda sätt än de partier som Centern valde att samarbeta med under förra mandatperioden. Det är nog svårare att få igenom politik för att värna ägande och brukande med de partierna.

Anf. 135 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Då ska jag förtydliga mig. Regeringens budget innehåller stora neddragningar på skötsel av redan skyddade områden och naturreservat. Det finns en tydlig koppling till risker som handlar om torka, granbarkborreangrepp och utbredning. Dessutom blir det minskade anslag till ingångsersättningarna kopplat till nekat avverkningstillstånd och artskyddsärenden. Konsekvensen blir att ännu fler skogsägare hamnar i ett moment 22, där man varken får avverka sin skog eller får den ersättning som man har rätt till. Det här är oerhört allvarligt utifrån ett makroperspektiv men inte minst utifrån den enskilde drabbade skogsägarens perspektiv. Vi har sett i fall efter fall de senaste åren hur det har varit väldigt tufft.

Nu driver den nya regeringen i en riktning som gör att det kommer att bli ännu värre. Jag kan inte riktigt se hur det här håller ihop med vad man sa i valrörelsen. När ansvarig minister på Finansdepartementet sitter och samordnar hela budgetarbetet väljer man att prioritera ned dessa oerhört centrala frågor, som handlar om att stärka Sverige som skogsnation. Vi vet att det här är intäktsfrämjande och skapar tillväxt som också är hållbar. Det är oerhört viktigt för en positiv landsbygdsutveckling. Uppenbarligen har de fyra samarbetspartierna, varav tre är regeringspartier, valt att göra tydliga nedprioriteringar efter att vi de senaste åren kämpat för att det ska vara så bra förutsättningar som möjligt. Än en gång: Hur kan det bli så här?

Anf. 136 John Widegren (M)

Herr talman! Jag tackar för förtydligandet om hur detta skulle kunna försvåra granbarkborrearbetet. Jag menar fortfarande att just frågan om granbarkborren inte ska behöva vara ett problem för att det saknas medel. Det är nog snarare tydliga riktlinjer som krävs för att hantera granbarkborreproblematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

När det gäller artskyddet lade Centern och Moderaterna under våren tillsammans fram ett utskottsinitiativ som stöttades av flera partier. Vi fick igenom ett antal tillkännagivanden, som såklart behöver tillgodoses. En del av detta är redan hanterat; ikraftträdandet skedde den 1 oktober, tror jag. Men den stora puckeln är inte hanterad, och den gäller utredningsansvaret för enskilda skogsägare. Detta hoppas och förutsätter jag att regeringen kommer att titta vidare på under den här mandatperioden, för det är en stor stötesten.

Rätten till ersättning gäller absolut. Det är klart att man ska ha rätt till ersättning när man nekas brukande av sin egendom. I svensk grundlag, Europakonventionen, FN:s mänskliga rättigheter och så vidare ser vi att det finns en äganderätt. Jag tror att man som ledamot i Centerpartiet nog behöver vara mindre orolig för att äganderätten inte kommer att stärkas och hållas på en hög nivå med en moderatledd regering än med en sådan regering som vi sett under de åtta gångna åren.

Vad gäller medel i budgeten är det fortfarande historiskt mycket pengar på flera av utgiftsområdena som ledamoten lyfter fram i sitt anförande. Finns det inte pengar i budget kan man heller inte ta mark ur produktion.

Anf. 137 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag förstår att timmen är sen, och det är lördag.

Vi debatterar nu budgeten och avsnittet utgiftsområde 23. Här har Socialdemokraterna lagt fram en budget som man ska se som en helhet. Vi har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Herr talman! Ett livskraftigt jord- och skogsbruk har ett egenvärde. Men de gröna näringarna behövs också mer än någonsin för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges konkurrenskraft, livsmedelsförsörjning och beredskap.

Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen agerade på flera sätt för att stärka våra gröna näringar. Den tog till exempel fram Sveriges första livsmedelsstrategi som ska bidra till att potentialen i hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut.

För att säkra livsmedelsproduktionen när Ryssland invaderade Ukraina tog vi socialdemokrater, tillsammans med Centerpartiet, under våren fram stödpaket på över 3 miljarder. Det var viktiga åtgärder för att stärka produktionen här och nu.

Från 2023 satsas nu 60 miljarder kronor inom den gemensamma jordbrukspolitiken fram till 2027. Det är för att vi ska främja den svenska livsmedelsproduktionen och stärka lönsamheten och den underliggande konkurrenskraften.

Det är en viktig pusselbit för att nästa generation ska våga och vilja gå in i dessa näringar. Att jordbruket klarar generationsväxlingen är en av näringens viktigaste frågor. Vi var också drivande från Sveriges sida för att få ett större fokus på unga i EU:s jordbrukspolitik.

För att jordbruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och med det också fossila insatsvaror. Därför gav vi Jordbruksverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för ökad gödselproduktion i Sverige.

Vi behöver också nyttja restflödena från jord- och skogsbruk. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredare som ska ta fram en nationell strategi för bioekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi införde stöd till biogasproduktion och klimatbonus för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Det är väldigt glädjande att se när man reser runt att dessa satsningar har varit välkomna och nyttjats av lantbrukare runt om i landet.

Vi vill också fortsätta göra det enklare att välja svenskt. Vi tog därför tag i frågan om krav på ursprungsinformation om kött på restaurang.

Vi tillsatte även en utredning för att stärka svensk livsmedelsberedskap. Det är viktiga steg för att trygga livsmedelsförsörjningen i Sverige. I vårt budgetförslag prioriterar vi mer resurser för att stärka förmågan inom livsmedels- och vattenförsörjningen.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill helt enkelt se mer svenskt på tallriken, mer svenskt i tanken och mer svensk gödsel. Det är bra för klimatet och för Sveriges beredskap samtidigt som det skapar jobb i hela landet.

Herr talman! Den svenska skogen är vårt gröna guld. Den skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Skogen har varit och är en ryggrad i svensk ekonomi. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk.

Skogen kommer att spela en central roll och gör det redan i klimatomställningen. Genom att ersätta fossila produkter och som kolsänka skapar den svenska skogen framtidens jobb.

Vi socialdemokrater anser att alla skogens värden - jobb, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt, fiske och besöksnäring - ska komma samhället till del i största möjliga mån.

Herr talman! Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska skogsbruket och ökar riskerna för skador. Det har vi debatterat från talarstolarna i dag. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot till exempel stormar, insektsangrepp och svampangrepp.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade resurser på upprustning av leder och dubblerade stödet till friluftsorganisationer så att fler ska kunna ta sig ut i skogen för rekreation och svamp- och bärplockning. Det är väldigt tråkigt att se att den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna drar ned på de satsningarna i det budgetförslag som har presenteras.

Herr talman! Frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog. För att möta upp markägares önskemål om att skydda mark behövs tillräckliga anslag i budgeten. Men regeringen minskar anslagen till naturvård inom både utgiftsområde 20 och 23.

Vi vet att Skogsstyrelsen är i behov av kraftigt ökade resurser för tillsyn på grund av rättsutvecklingen på området. Vi prioriterar därför att lägga 100 miljoner kronor mer än den högerkonservativa regeringen till Skogsstyrelsens arbete med avverkningsärenden och myndigheternas arbete med natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda skog.

Herr talman! Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. De är viktiga för tillväxten och för landsbygdsutvecklingen och viktiga i den gröna omställningen. Vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskerinäringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa fler jobb på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det vilar verkligen ett stort ansvar på den nya regeringen att fortsätta att verka för och värna miljöarbetet så att Östersjön återigen kan bli ett levande och välmående hav.

Herr talman! Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt sätt. Människor ska kunna leva och verka på Sveriges landsbygder samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden.

Skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i vår rovdjursförvaltning. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så att de följer EU-rätten och fattas i god tid.

Sverige är ett avlångt land där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi värnar det lokala. Vi vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser här att länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna är viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas.

Varg, björn, järv, lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. Sverige ska fortsätta att leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv men utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras och samtidigt som socioekonomisk hänsyn tas.

Nu ser vi dock att vargstammen ökar varje år. Enligt oss socialdemokrater är dagens population på 460 individer för stor. Därför gav den tidigare socialdemokratiska regeringen Naturvårdverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå det mål som riksdagen har beslutat om med ett intervall på 170-270 vargar samtidigt som vi bibehåller en gynnsam bevarandestatus. Vi socialdemokrater vill också göra det enklare att förvalta vargen och drev frågan i EU om att flytta regleringen av vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga följande. I Sverige pressas hushåll och företag av både hög inflation och ökande räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans.

Det duger inte att som regering inte se till hela Sveriges behov som när man väljer att inte ge 60 procent av Sveriges yta elstöd, försämra möjligheterna för veterinär fältverksamhet och inte ge rennäringen de förutsättningar den behöver i klimatförändringen. Vad den här regeringen och Sverigedemokraterna egentligen har emot Norrland kan man undra.

Vad gäller den debatt vi har i dag ser jag tyvärr bara att den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har lägre ambitioner än Socialdemokraterna på området.

Anf. 138 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Stort tack, Anna-Caren Sätherberg, för detta anförande! Jag väntade rätt länge innan jag begärde replik, men så kom vi in på rovdjurspolitiken. Då nämndes ordet varg.

Socialdemokraterna har tydliggjort sin position i det inlämnade budgetförslaget, och det refererades också nyss till detta i anförandet: Antalet är för stort. Vi har under rätt många år haft ett antal debatter här inne med olika företrädare kopplat till rovdjurspolitik och kopplat till vargens utbredning i Sverige. Därför är det välkommet att Socialdemokraterna definierar en siffra på 170-210 individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Är detta en omsvängning från Socialdemokraterna med tanke på tidigare ståndpunkter och med tanke på hur Socialdemokraterna under åtta års regeringsinnehav har drivit frågorna? Ni har ju drivit dem i en riktning som i praktiken har inneburit en väldigt stor tillväxt av stammen och en utbredning inte minst i mellersta och södra Sverige.

Jag har ytterligare en fråga. Den handlar om den utredning som alliansregeringen en gång i historien tillsatte kopplat till att se över jaktlagen i grunden. Den förra riksdagen fattade beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att en ny utredning behöver tillsättas. Ännu har vi inte kunnat se något besked från den nya regeringen om det här. Därför vill jag fråga: Är det även Socialdemokraternas position att driva frågan för att få till en ny utredning?

Anf. 139 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågorna! Vad gäller Socialdemokraterna och vargpolitiken har vi ett gammalt kongressmål, satt för många år sedan. Där står det, tror jag, 200 vargar.

Vad Socialdemokraterna ändå alltid har sagt är att vi ska ha en gynnsam bevarandestatus. Det var det vi tillsatte utredningen för. Kan vi nå riksdagens mål, som var ett intervall mellan 170 och 270 vargar, också med gynnsam bevarandestatus?

Naturvårdsverket hade tidigare sagt att den lägsta gränsen för detta var 300, men vi ville att man skulle titta på olika sätt. Då gällde att det skulle vara en invandrad varg och att det skulle hjälpa populationen. Men man kunde också titta på vad som hände om det kom två invandrade vargar, om man kunde flytta varg eller på andra sätt se till att nå målet. Det var det uppdrag som Socialdemokraterna och regeringen i det fallet gav Naturvårdsverket i uppdrag att se över.

Den gynnsamma bevarandestatusen vad gäller varg är ingenting som Socialdemokraterna tänker tumma på, men vi kan tänka oss att det finns olika sätt att nå detta.

Vad vi också gjorde när det gällde varg under den här tiden var att se till att förvaltningsområdena förändrades, vilket också är någonting som kan leda till att det inte blir den koncentration som det har blivit när det gäller vargpopulationen. Den ska ju finnas på flera ställen.

Vad gäller jaktlagen tror jag att Daniel Bäckström får ställa frågan till regeringen om hur den tänker verka för det tillkännagivandet och helt enkelt se om de är överens, om detta ska ske i framtiden eller när det nu ska ske.

Anf. 140 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vi också kan lyfta frågan om en ny utredning i riksdagens diskussioner. Det var ju ett tydligt medskick från den förra riksdagen, och jag tror att det är väl så viktigt nu att den nya riksdagen under denna mandatperiod driver frågan i denna riktning. Vi behöver få till en ordentlig utredning men också en riktig översyn utifrån den helhetsbild som har utvecklat sig under de senaste åren.

Med tanke på rovdjursläget, vargens utbredning och de konsekvenser detta får för landsbygden och primärproduktionens förutsättningar, livsmedelsförsörjning och en rad olika faktorer tror jag att vi delar synen på dessa perspektiv. Jag tror också att det finns en bred förståelse i Sveriges riksdag för att det som nu håller på att ske går i en riktning som är bortom kontroll när det handlar om antal vargar. Det är klart att de socioekonomiska konsekvenserna riskerar att bli än större.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag tycker därför att detta är ett steg i rätt riktning. Men när man summerar några mandatperioder bakåt och debatten här i riksdagen hade mycket mer kunnat göras tidigare; det tror jag att vi kan vara överens om. Men nu är det oerhört viktigt att vi har en stabil majoritet för att ta tag i det här ännu mer på djupet.

Det kommer förstås att påverka många i södra Sverige, som ännu inte har sett de konsekvenser som bygder som Bergslagen, Värmland, Örebro, Västmanland, delar av Dalarna, Gästrikland och så vidare lever med. Det är oerhört stora konsekvenser för civilsamhället och bygden.

Anf. 141 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag delar Daniel Bäckströms åsikt att det är bra att vi gör någonting gemensamt, att vi ser på vilka vägar vi kan nå fram och att vi följer de åtaganden vi har gentemot EU. Men vi ska också försöka påverka EU så att vi kanske också kan flytta vargen från artikel 4 till artikel 5 för en förvaltning som även där innebär en gynnsam bevarandestatus.

Vi är inte ett dugg oeniga om detta, och vi får väl se hur den nya regeringen väljer att agera när det väl kommer svar från Naturvårdsverket. Vi får helt enkelt vänta och se.

Anf. 142 Staffan Eklöf (SD)

Herr talman! Tack till Anna-Caren Sätherberg för anförandet! Jag hörde ministern säga att kolsänkor .

(ANNA-CAREN SÄTHERBERG (S): Nej, jag är inte minister längre - men tack ändå!)

Där ser man! Man får ändra sig med tiden. Hur som helst hörde jag i Anna-Caren Sätherbergs anförande att kolsänkor i skogen skulle bli den nya tidens arbetsplats. Då funderade jag på hur Socialdemokraterna tänker. Jag kan tänka mig två resonemangslinjer. Antingen tänker man avrationalisera skogsbruket och på så vis ha metoder som är mer arbetsintensiva, eller så tänker man att man gör reservatsavsättningar och att man då får arbete med turism i dessa områden.

Är det något av detta eller är det ett tredje spår som Socialdemokraterna tänker sig?

Anf. 143 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Vad jag menade, eftersom jag också pratade om skogens alla värden, var att värden naturligtvis finns i skogen men att det finns ännu mer om Sverige ska vara en spjutspets och vara det land som leder klimatomställningen. För att vi ska se till att det skapar jobb i hela landet handlar det också om att använda skogens produkter till den omställning som vi behöver göra.

Det här är smart politik. Det här är det som vi har jobbat med under åtta år i klimatkliv, i industrikliv och i annat: Sverige ska vara den som tar ledartröjan. Sverige kör utvecklingen och skapar fler svenska jobb. Det vi har sett hända med den gröna industriella revolutionen i norr är någonting som verkligen är helt fantastiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det krävs att både näringsliv, politik och forskning går tillsammans när sådant här ska ske. Min idé i det hela var att i den klimatomställning vi ska göra är skogen enormt viktig både som kolsänka och, definitivt, för de produkter som vi plockar ur skogen som även ser till att vi i stället tar bort de fossila produkterna.

Anf. 144 Staffan Eklöf (SD)

Herr talman! Det är ju just när skogen inte används som kolsänka som vi får fördelarna med de produkter som vi kan ta ut från skogen. Dessutom ligger det säkert något bakom Socialdemokraternas önskan om skogen som kolsänka eftersom man nu vill ha större reservatsavsättningar än vad den konservativa regeringen vill ha.

Men varje reservatsavsättning gör ju att man tar skog ur brukande och att man får ett mindre virkesuttag. Med tanke på den tidigare debatten vi hade här om det fjällnära reservatet på en halv miljon hektar, alltså en miljon fotbollsplaner, vet vi ju inte hur Socialdemokraterna ställer sig i det ärendet. När det begav sig syntes det över huvud taget inga tecken på ytan på att Socialdemokraterna motsatte sig dessa planer. Med tanke på det sällskap Socialdemokraterna söker för ett regeringsalternativ kommer ju Socialdemokraterna att behöva kompromissa med Miljöpartiet om detta.

Det verkar som om Socialdemokraterna har svårt att skapa fler arbetsplatser i skogen, just på grund av att de tänker använda skogen som kolsänka. Vi hörde från Emma Nohrén att den största fördelen med det här jättereservatet skulle vara just att det var en kolsänka.

Nu har det kommit ny forskning från SLU. Det är en treårsstudie som visar att skogen binder in nettopluskol mycket tidigare än man trodde förut, vilket stärker tesen att det just är det aktiva skogsbruket som är bra för klimatet.

Anf. 145 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag tror att Staffan Eklöf lägger ord i min mun som jag aldrig har sagt. Vad gäller den fjällnära skogen är det redan nu så att 61 procent av Sveriges formellt skyddade skog utgörs av den fjällnära. Jag tror inte heller att Staffan Eklöf har sett de intervjuer jag har gjort i frågan.

Socialdemokraterna vill naturligtvis se skyddad skog i hela Sverige, inte i ett specifikt område där man redan har den största delen formellt skyddad skog. Men det som gör mig orolig är när Staffan Eklöf säger att han tror att Socialdemokraterna inte ser skogsbruket och avverkning av skog som viktigt. Det tror jag verkligen att jag försökte säga. Det gäller Sveriges export, det gäller den klimatomställning vi behöver göra och det gäller ju reduktionsplikten. Jag har till och med kallat ansvarig minister till utskottet för detta.

Om vi inte använder oss av reduktionsplikten vet vi också att skogen i Staffan Eklöfs Sverige kommer att användas som en kolsänka ståendes. För det är ju precis detta vi har diskuterat hela tiden. Den ansvariga ministern i den regering som Staffan Eklöfs parti är samarbetsparti till kunde ju inte tala om vad man ska använda i stället. I juni var vi överens i utskottet om att använda reduktionsplikten för att vi skulle kunna ha vår avverkning av skog. Om man inte använder reduktionsplikten - vad ska man göra då? Det blir upp till Staffan Eklöf och regeringen att svara på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)

Anf. 146 John Widegren (M)

Herr talman! Jag tänker så här: Socialdemokraterna höll ju ett riktigt brandtal här om allt man har genomfört och vad Socialdemokraterna tyckte och tänkte. Det är tydligare i dag än vad det var så länge man hade en samarbetsregering tillsammans med Miljöpartiet, för då var man försvinnande tysta i de här frågorna som hanteras av miljö- och jordbruksutskottet.

Under 1980-talet bestämdes att svenskt jordbruk skulle bli världens renaste. Vi stärkte djurskyddet, och vi började anpassa systemen efter djuren i stället för att som i många andra länder i Europa försöka anpassa djuren efter systemen. Vi har sänkt användningen av växtskydd kraftigt, och vi har börjat med precisionsodling. Vi har välutbildade, duktiga lantbrukare i Sverige - lantbrukare som inom de flesta verksamhetsgrenar producerar kanske bland de högsta produktionsresultaten i världen. Ändå är vi ett av de sämsta länderna när det kommer till lönsamhet i jordbruket.

Under Socialdemokraternas tid vid makten infördes livsmedelsstrategin med dess tydliga målbilder och det som jag nog tyckte var det viktigaste målet i den strategin - att vi skulle öka livsmedelsproduktionen. Fram till 2030 skulle vi se resultat av strategin. Men vi är ju inte alls där, herr talman! Och vi ökar inte vår livsmedelsproduktion. Nu är vi i ganska svåra tider då det snarare finns risk för att vi kommer att minska vår livsmedelsproduktion.

Ser Socialdemokraterna några andra stora strukturella problem som gör att vi inte klarar att leva upp till strategins målsättningar?

Anf. 147 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Tack för en väldigt viktig fråga. Några strukturella problem har ju varit att vi har ett krig i vårt närområde och att vi har genomgått en pandemi. Pandemin såg ju dock till att vi valde mer svenskt och kanske till och med gjorde att vi fick mer svenskt på tallriken, vilket Socialdemokraterna gärna vill se. Men det är klart att Rysslands invasion av Ukraina har gjort att det har varit svårt att nå målen och att det har varit dyra insatsvaror. Det har varit dyrt att vara jordbrukare i Sverige, helt enkelt, och inte bara i Sverige. Därför genomförde vi också en ganska stor satsning på över 3 miljarder tillsammans med Centerpartiet under förra mandatperioden.

Jag delar däremot John Widegrens syn när det gäller att vi tog fram en livsmedelsstrategi. Jag tror att den var viktig. Den senaste utvärderingen som gjordes visade att lönsamheten hade ökat i alla delar, men inte lika mycket i alla. Det var i den sista den ökade mest, tyvärr, och inte lika mycket i primärproduktionen.

Det fanns alltså något där. Men i skenet av att vi har ett krig och pratar om Sveriges beredskap ser Socialdemokraterna, precis som Moderaterna, ett stort värde i att vi nu faktiskt uppdaterar den och tar fram en ny. Vad jag ville säga var att vi i den senaste utvärderingen ändå kunde se positiva tecken i alla områden när det gäller lönsamhet men att den behöver vara ännu större i primärproduktionen.

Anf. 148 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Tack för svaren. Jag tror att svenskt jordbruk i år upplever ett väldigt bra år inom de flesta verksamhetsgrenarna, rent ekonomiskt. Nästa år ser värre ut.

Vi tog fram ett krisstöd i riksdagen, som dock hade kunnat bli ännu större om vi hade gått på Moderaternas linje. Men med det sagt - jag är inte för krisstöd, och Sverige ska inte utmärka sig som ett av få länder inom EU som behöver krisstöd till sitt eget jordbruk och till sin egen livsmedelsproduktion varenda gång det kärvar ihop sig lite. Vi har nyttjat ganska många krisstöd de senaste åren, med start 2018 då det var torrår.

Herr talman! Jag tänker på skogen. Ledamoten lyfte ju fram klimatet som ett stort bekymmer i skogen. Jag håller med! Det är väl framför allt så att vi ser fler torrperioder, ett annat insektstryck och så vidare. Klimatet har däremot också blivit en garant för en ökad produktion. Jag reflekterar över det som Skogsstyrelsen lade fram i sina SKA-analyser om framtidens skogsbruk. Där sa man att möjligheten till ökad produktion i svensk skog är just klimatet, för att vi har valt att ta så mycket mark ur produktion och fortsätter att ta mark ur produktion. Skogspropositionen var egentligen ett antal förslag på hur vi tar ännu mer mark ur produktion.

Från moderat sida ser vi det som ett stort problem. Vi tycker inte att vi ska öka andelen mark tagen ur produktion. Hur resonerar Socialdemokraterna om det nu när vi får dessa tydliga analyser, från till exempel Skogsstyrelsen, som visar att vi är på gränsen när det gäller om vi ska kunna öka produktionen eller inte på grund av att vi har tagit så mycket mark ur produktion.

Anf. 149 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det var väldigt intressant med de nya analyser man gjort. Vi måste titta vidare på vad de innebär. Frånsett det står vi naturligtvis bakom den skogsproposition vi tog fram. Men nu har det kommit nya analyser, och vi får titta på dem och på vad de innebär.

Precis som John Widegren träffar jag inte en enda jordbrukare som vill ha stöd. Jag träffar jordbrukare som på riktigt vill ha ett avräkningspris så att det företag man driver helt enkelt går runt och går med vinst. Men jag måste ändå säga detta: Vissa saker kan ingen påverka, som den torka som varit och invasionen och kriget i Ukraina. Där måste man som regering helt enkelt se till att samhällsviktig produktion ändå kan fortsätta. Man får se det som att de stöden var opåverkbara.

Däremot måste vi se till att göra den här omställningen. Även om vi har ett fantastiskt jord- och skogsbruk kan allting hela tiden bli bättre. Det är också någonting som en ansvarsfull regering gör, och det kanske inte är riktigt det jag ser i den budget som är lagd på bordet i dag och som vi nu debatterar.

Anf. 150 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! I dag debatteras miljö- och jordbruksutskottets utgiftsområde 23. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Vi lever i ett fantastiskt land. Men vi lever också med en mycket orolig omvärld.

Rysslands krig mot vårt grannland Ukraina har gjort att många fått upp ögonen för hur illa det är med vår beredskap. I min första debatt här för åtta år sedan tog jag upp hur dåligt förberedda vi var i landet, hur vi i en kris- eller krigssituation endast skulle klara oss tio dygn. Här i Stockholm är det två dygn; sedan skulle livsmedelsbutikerna och deras centrallager vara tomma. Jag talade om hur vi kunde lära oss av Finland, som klarar sig sex månader utan att behöva importera ett enda vetekorn.

Efter mitt anförande kom en ledamot från ett annat parti fram till mig och sa: Magnus, det där behöver du inte oroa dig för. Vi har ju EU. Det re'r sig, som man säger i Ödeshög.

Så är det inte längre. Alla förstår att Sverige behöver ett livskraftigt jordbruk som kan producera mat till alla landets invånare. Ett jordbruk som inte producerar mindre mat utan mer mat är väldigt viktigt.

Herr talman! Tyvärr har vi haft regeringar, oavsett partifärg, som har sagt annorlunda. Vi har haft en statsminister som menade att svenskt jordbruk var ett särintresse. Vi har haft en inrikesminister som på en direkt fråga svarade: Jamen vi kan väl fråga våra grannländer om det skulle bli kris med mattillförsel i vårt land.

Herr talman! Vi fick en livsmedelsstrategi i juni 2017. Den var jätteviktig för oss, och jag vill ge all heder till den dåvarande landsbygdsministern. Grundstenarna i strategin var att öka lönsamheten för jordbruket, att göra jordbruket mer konkurrenskraftigt och att öka vårt lands livsmedelsförsörjning.

Det gick ända fram till den 29 april i år innan den dåvarande regeringen tog fram ett förslag på hur man skulle göra detta - från 2017 till i år. Nu säger man att utredningen ska vara klar den 1 december 2023. Alltså kommer det att ha tagit sex år från det att vi tog beslut här i kammaren 2017 till det att vi får ett förslag från en utredning. Man kan knappast kalla det för snabba beslut.

Under veckan hade några av oss samtal med producenter från olika jordbruksföretag. Alla säger liknande saker: Det är egentligen inte stöd vi är ute efter. Vad vi är ute efter, vad vi tycker är viktigt, är just att vi ska få ha ett mer konkurrenskraftigt jordbruk, att det ska vara mer lönsamt att driva jordbruk.

Man kan summera den dåvarande regeringens åtta år med att det, som vi pratade om tidigare i debatten, var mycket diskussioner och prat men väldigt lite verkstad. Det är precis som jordbrukarna säger: På gårdsnivå har vi inte märkt någon skillnad. Det är mycket allvarligt.

Under mina åtta år i riksdagen har jag varit med om fyra olika kriser: mjölkkrisen, torkan, pandemin och nu Rysslandskriget. Det är precis som min kollega John Widegren pratade om förut: Det handlar inte framför allt om en massa fler stödpaket. Vad man helt klart säger är: Ge oss förutsättningar! Ge oss samma förutsättningar som våra vänner i Europa! Då kan vi visa att vi är så duktiga som vi faktiskt är.

Precis som John Widegren också tog upp förut, herr talman, är det bekymmersamt hur EU hanterar jordbruk framåt. Det är otroligt viktigt, och jag är väldigt glad är vi har en regering som kommer att stå på tå för det, att hantera de frågor som handlar om Europa och EU-besluten. Dessa kommer att få väldigt stor påverkan på vårt jordbruk framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är naturligtvis mycket bekymmersamt att se och höra att det är så mycket på gång framåt som kommer att göra att vi får minskad produktion i vårt land. Det är som sagt otroligt viktigt att vi nu har en regering som under åtminstone fyra år kan jobba framåt och verkligen se till att vi får en ny tid för våra jordbrukare i vårt land.

Med de orden vill jag önska talmannen, alla i presidiet och kansliet och alla ledamöter en riktigt god och skön jul och ett gott nytt år.

Anf. 151 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Vi kommer alla ihåg att det under valrörelsen var ett evigt viftande med en falukorv när Kristdemokraterna var ute och debatterade. Nu kan vi konstatera att ledamoten, jag och alla andra höginkomsttagare kommer att kunna köpa väldigt mycket falukorv. Däremot blir det fortfarande väldigt tufft för vanligt folk att få ekonomin att gå ihop i jul.

Den här falukorven ska ju också produceras. Det blir tufft för företagen att producera falukorv när elkostnaderna gör att företag går på knäna. Och det blir ännu tuffare där man inte får något elstöd. Det är 60 procent av Sveriges yta där regeringen helt har prioriterat bort elstödet - i och för sig har inget företag ännu fått något elstöd eller något besked om det, men man har redan nu sagt att man inte ska ge det till 60 procent av Sveriges yta.

Min fråga till ledamoten blir: Hur ska livsmedelsproduktionen och hela livsmedelskedjan säkras i hela Sverige när regeringen väljer att prioritera bort inte bara norra utan även mellersta Sverige?

Anf. 152 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för din fråga! Falukorv är väldigt gott. Det tycker i alla fall jag. Det är väl något som var betecknande för valrörelsen att man diskuterade priser, precis som ledamoten var inne på.

Den här regeringen har nu suttit i nio veckor, om jag minns rätt. Det är klart att det är mycket som man då får till sig. Man tar så att säga över pärmen från föregående regering och ser hur det är ställt med landet.

Det är självklart att den nya regeringen inte kan göra allting färdigt på en gång. Det förstår nog alla som har lite insikt i hur läget ser ut. Den regering som nu har tillträtt gör allt man kan för att göra det så bra som möjligt.

Det som ledamoten tar upp just nu handlar om Norrland. Det stöd som kommer till producenterna i elprisområde 3 och 4 bygger ju på föregående år. Det är alltså inte det innevarande året.

När priserna nu går upp även i norra Sverige har faktiskt regeringsföreträdare sagt att man ska se över om även elprisområdena 1 och 2 kan få stöd. Det är väl svaret på frågan. Sedan är det väl bäst att interpellera näringsministern om detta, så får ledamoten ett ännu bättre svar, för jag kan ju inte veta precis vad den här regeringen tänker göra. Det är för mig ganska omöjligt.

Anf. 153 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Det är omöjligt för hela Sveriges riksdag, för näringsministern vägrar ta en debatt om frågan här i kammaren förrän i slutet av januari. Det är flera månader efter att interpellationen skrevs. Jag hoppas att vi kan få någon ordning på detta så att ministrarna kommer och tar sina interpellationsdebatter när vi lämnar in våra interpellationer i god tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Nu har jag dock näringsministerns partikollega här, som också var med i valrörelsen där man hade falukorven och en kampanj om att vanligt folk ska ha råd att äta. Jag instämmer i det, och ingen begär att man ska kunna göra allt på nio veckor.

Men det vi begär handlar om det som man nu har prioriterat, det vill säga att man lägger 13 miljarder i skattesänkning för dig och mig och alla andra här inne, men man har inte prioriterat dem som inte tjänar över 50 000. De får inte del av detta. Man väljer - detta val har man gjort under dessa nio veckor - att inte inkludera 60 procent av Sverige i elstödet. Man har inte inkluderat de jordbruk och livsmedelsföretag och allt annat i de areella näringarna som kräver mycket el. De får inte vara med på satsningarna. Dessa prioriteringar har man redan gjort. Det är ingenting som vi ska vänta på eller ha förståelse för. Detta är den politik som levereras till Sveriges riksdag från regeringen och dess partier.

Min fråga blir ändå: Hur ska de göra i dessa jultider - jag får väl säga god jul också, herr talman, så har jag gjort det - som bor i Norrland och har en klump i magen av oro, antingen de är företagare eller inte? Den här julen vet de att regeringen definitivt inte prioriterar dem.

Anf. 154 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, återigen, Anna-Caren Sätherberg, för en jättebra fråga!

Jag tycker att vi ska ta det från början. Ledamoten börjar med en falukorv. Men man kan väl börja med en annan korv, alltså helt enkelt hur det såg ut när regeringen tog över?

Att vi har höga elpriser har att göra med att vi har haft en regering som under åtta år som stängt ned kärnkraft. Det gör ju att priset går upp. Man har byggt vindkraftverk, men ibland blåser det inte. Oj, det tänkte man inte på!

Det är detta som gör att vännerna uppe i Norrland, som ledamoten talar om, får lida i dag. Priset har ju gått upp för att vi inte har tillgång till energi på samma sätt som förut.

Det är ingen liten summa som går tillbaka till vännerna i Sverige. Det är faktiskt 55 miljarder som går tillbaka, baserat på hur mycket el man förbrukade förra året. Vännerna i Norrland hade faktiskt ganska lågt energipris förra året. Det är precis detta det handlar om. De 55 miljarderna gäller ju förra året.

I år är ett annat år. Det är klart att vi ska se till att även Norrland och elprisområdena 1 och 2 ska få del av stödet när det blir så här höga priser.

Om det är något den här regeringen värnar är det våra företag och våra konsumenter. Det vet de flesta om. Nu talar vi om elpriset. Regeringen värnar också våra jordbruk. Det är viktigt: Alla ska veta att den här regeringen bryr sig om vårt land och dem som bor här.

Anf. 155 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för anförandet! Jag tycker att det som tas upp kopplat till det säkerhetspolitiska läget är viktigt. Det finns en oerhört stark koppling mellan vår livsmedelsförsörjning och vår produktion i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag är medveten om hur diskussionen och debatten har gått de senaste åren. De flesta av oss i miljö- och jordbruksutskottet har god insyn i de ekonomiska förutsättningarna och hur regeringens - både den förra regeringens och den tillträdande regeringens - förutsättningar har sett ut kopplat till det ekonomiska läget.

Vi har ofta tagit upp förutsättningarna för primärproducenterna och jordbruket. Inte minst ledamoten Magnus Oscarsson har under drygt åtta år varit mycket aktiv i de här frågorna, också i debatter i kammaren.

Krisstödet för det svenska jordbruket, som Centerpartiet tillsammans med den senaste regeringen har drivit igenom, har på många sätt varit en viktig signal. Det har också inneburit ökat ekonomiskt utrymme. Det begränsades dock för de större jordbruksföretagen utifrån det kristak som EU hade, kopplat till animalieproduktion. Detta har dock höjts nu.

Om vi i Sverige skulle anpassa våra stödmöjligheter till den höjda nivån skulle det, om jag har fattat rätt, innebära att de allra flesta jordbruk och växthus skulle kunna få ut hela det krisstöd som de ansökte om i september. Det skulle ge en omedelbar effekt. Varför har regeringen inte tagit något sådant initiativ, och avser regeringen att göra detta utifrån det krisläge vi befinner oss i?

Anf. 156 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för en jättebra fråga! Precis som ledamoten var inne på har vi här i Sveriges riksdag försökt lyfta frågor som handlar om dessa bekymmer.

Som jag sa har jag själv under mina åtta år i riksdagen varit med om att våra jordbrukare har haft det väldigt tufft och genomlevt fyra kriser. Som jag sa i mitt anförande märker man att det kanske inte är stöd som är det viktigaste. Det är klart att det är viktigt med stöd när det är som det är, men helst skulle man ha velat fylla ladorna innan. Man skulle vilja att det hade varit så bra att man kunde fylla ladorna i förväg, så att man skulle slippa att alltid stå med mössan i handen och begära allmosor.

Det är väl detta som den här regeringen behöver jobba för framöver. Det stöd som ledamoten nu talar om är en jättebra fråga. Jag tänker ta med mig den till landsbygdsministern. Jag kan även föreslå att ledamoten Bäckström interpellerar landsbygdsministern om just den här frågan. Precis som ledamoten säger är det viktigt att på olika sätt ta upp detta med stöden även med den nuvarande regeringen.

Anf. 157 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Som jag tolkar det saknas det ungefär 200-300 miljoner i den nationella finansieringen i regeringens budget för att man ska kunna göra denna höjning. Det hade varit en bra komplettering under resans gång om regeringen hade fått till detta.

Vi i Centerpartiet har i vårt förslag en halv miljard extra för nästa år för att just kunna ha resurser till att hantera krisstöd även fortsättningsvis. Omvärldsläget och det nationella läget pekar ju i en riktning: Det blir bara kämpigare och kämpigare. Det handlar inte minst om förutsättningarna att säkra produktionen på hemmaplan och öka den, vilket vi i riksdagen har en gemensam ambition kring, och om livsmedelsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men nu har vi en ny regering, och efter många års engagemang i dessa frågor i riksdagen tror jag att det finns ett bra startläge för regeringspartierna att faktiskt leverera i närtid. Man behöver då inte hänvisa till att det tar tid att komma in i arbetet eller att omvärldsläget pressar ekonomin så att det inte finns möjligheter.

Vilka konkreta åtgärder finns det egentligen i årets budgetproposition som är kopplade till att infria målsättningarna i livsmedelsstrategin? Det är ju saker som vi har jobbat tillsammans med under många år.

Det enda jag kan konstatera är att det sker en förlängning med ett halvår av nedsättningen av dieseldelen kopplad till jord och skog. Den är mycket viktig. Den kan gärna förlängas ytterligare - det tycker vi i Centerpartiet vore helt rätt. Men vad ser Magnus Oscarsson konkret kommer att hända under den närmaste tiden, under det budgetår som vi diskuterar, som kommer att göra att målsättningarna i livsmedelsstrategin infrias?

Ansvaret ligger nu hos regeringen och regeringspartierna. Det är inte enbart regeringen som bär ett stort och tungt ansvar för att infria målsättningarna i livsmedelsstrategin, utan det gör också alla i Sveriges riksdag som hör till de fyra samarbetspartierna.

Anf. 158 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar återigen Daniel Bäckström för frågorna. Det är väldigt viktiga frågor. Jag delar verkligen uppfattningen att det är viktigt att vi på olika sätt trycker på.

Vad gör vi nu och framåt? Ledamoten tar själv upp sänkt drivmedelsskatt. En annan fråga som vi tar upp handlar om att vi minskar reduktionsplikten 2024. Det tror vi kommer att göra ganska mycket för priset. Det är viktiga saker. Det ska hela tiden lyftas upp att det görs mycket.

Under detta år kommer vi att jobba för att minska byråkratin. Det är viktigt att hela tiden försöka göra det enklare att göra rätt. Man ska inte hela tiden känna att byråkratin är så pass tuff och hård att man får så många stenar i ryggsäcken att man går under. Jag har faktiskt till och med hört jordbrukare som säger: Jag lägger ned nu. Jag lägger av, för detta funkar inte längre.

Så kan vi inte ha det.

Jag tror att det är sådana saker. Precis som ledamoten sa har vi lovat mycket i valrörelsen. Nu är det viktigt att också leverera. Jag håller verkligen med om det. Nu har vi en regering som står framåtlutad för att verkligen jobba med frågorna. Det tror jag är en viktig signal - att vi jobbar. Sedan vet vi alla hur det är med vår omvärld, som ledamoten var inne på. Det är kostnader som vi kanske inte räknade med och allt vad det är. Men vi har i alla fall nu en regering som kommer att göra allt den kan och som kommer att jobba med frågorna för att göra svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt och för att få mer lönsamhet för svenskt jordbruk. Det tror jag är viktigt.

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 159 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Jag tyckte att det var en rolig replik om falukorvarna. Tyvärr har jag inte förberett några falukorvar i mitt anförande, så ni får hålla till godo med ett utan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Sverigedemokraternas och regeringens budgetproposition präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående klimat- och naturkrisen. Man presenterar i mångt och mycket en krispolitik från höger som går ut på att ta från de fattiga och ge till de rika samt försena - ja, till och med nästan förhindra - den nödvändiga omställning vi nu står inför.

Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna för de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist, med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler.

Herr talman! Vi får inte glömma bort att fungerande ekosystem är grunden för vår välfärd. Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt som vi producerar mat, prylar, värme och energi på. Gör vi inte snabbt någonting åt det blir konsekvenserna stora för livet på jorden.

Klimatomställningsarbetet behöver accelereras betydligt om vi ska nå våra klimatmål - de klimatmål som nu regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, verkar abdikera från.

Herr talman! Vänsterpartiet vill däremot se en klimat- och miljöpolitik som är strukturerad, omfattande och - detta är viktigt - folkligt förankrad. För att klimatomställningen ska bli verkningsfull måste hela samhället och alla delar av ekonomin ställas om. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras på det sätt som efterfrågas av bland annat Klimatpolitiska rådet.

Med Vänsterpartiets föreslagna investeringar kommer Sverige att kunna ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi går från ord till handling och föreslår en omställningspolitik som kommer att märkas i alla delar i Sverige. Vi vill se ett rödgrönt samhällsbygge.

Jag tycker att den helt nödvändiga omställningen ska ses som en chans att förbättra livskvaliteten för alla som bor i vårt land, om vi genomför den på rätt sätt. Det gäller både dem som bor på landsbygden och i mindre tätorter och dem som bor i städer.

Hur ser då våra satsningar ut på utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel? Jag kommer här att lyfta några av våra förslag.

Det behövs stora satsningar på posten som gäller insatser för skogsbruket. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är det att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav med hög andel naturvärden.

Vi måste även skydda våra fjällområden, som är helt unika i Europa. Behovet är stort när det gäller hantering av ersättningar i fråga om de fjällnära skogarna, där nekade avverkningstillstånd ges för att skydda skogar med höga naturvärden. Här föreslår vi en ökning med 1,48 miljarder kronor.

Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruk, även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden. Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfritt skogsbruk i stället för kalhyggesbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men då behövs det även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och att anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden. För landsbygden skulle det även kunna bidra till en förbättrad livsmiljö och stärkta förutsättningar för naturturism när träden får bli lite äldre.

För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren, då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor.

Herr talman! Våra naturliga ekosystem har stor förmåga att lagra kol, och dessa kolförråd måste skyddas bättre om vi ska klara klimatutmaningen. Våra åkermarker måste i högre grad brukas så att tillgång till matjord värnas och naturresurser bevaras. Kretsloppen behöver vara utgångspunkten, och ett variationsrikt jordbrukslandskap måste i ökad omfattning stimuleras.

Sverige har här goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden kan bidra både till den globala livsmedelsförsörjningen och stärka vår nationella självförsörjning av livsmedel.

För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de kan bidra till att vi når våra miljö- och klimatmål och även de globala hållbarhetsmålen.

Jordbruket har i dag betydande påverkan på ett flertal av våra nationella miljömål. Vänsterpartiet anser att det är bekymmersamt att Sverige har en självförsörjningsgrad på endast 50 procent när det gäller livsmedel. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende.

Det skulle enligt vår uppfattning även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat, det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad, närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad på livsmedel i nivå med Finlands på cirka 80 procent. Har Finland möjlighet att ha en sådan självförsörjningsgrad på livsmedel vore det fullt möjligt även för Sverige.

Vi behöver fler åtgärder för att få till ett mer fossiloberoende jordbruk. Det är nödvändigt för klimatet och kan stärka vår beredskap vid krissituationer. Därför föreslår vi en särskild investeringspott för statligt stöd för fossilfria maskiner och fordon inom jordbruket på 100 miljoner kronor.

Vänsterpartiet vill även införa miljöersättning för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker kolinlagringen i jordbruket. Vi föreslår en ökning av anslaget för det här med 150 miljoner kronor jämfört med regeringen.

Slutligen vill vi öka stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik för 2023-2027 för att anlägga och sköta våtmarker. Vi föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 300 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringen.

På utgiftsområde 23 tillför vi 3,64 miljarder mer än regeringen. För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ett ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Med detta vill även jag önska en trevlig helg när vi nu får ledigt!

Elin Nilsson (L)

Anf. 160 Elin Nilsson (L)

Herr talman! En stark, välmående och livskraftig landsbygd bygger ett starkt, välmående och livskraftigt Sverige. En välmående landsbygd är en viktig kugge i en välfungerande krisberedskap, och den är fundamental för en stark civil beredskapsförmåga, något som blivit tydligt som en följd av skogsbränder, svår torka, pandemi och inte minst kriget i Ukraina.

En välmående landsbygd är för mig i många delar synonymt med frihet. Med tystnaden och stillheten. Med milsvid storskog. Med jakten och fisket och svindlande naturupplevelser. Med norrsken, fjällvandring och skidåkning. Med skogen och malmen och välståndet sprunget ur detta. Med jordbruket och maten vi sätter på våra bord. Med företagsamhet, gröna näringar och generationsskogsbruk. Med besöksnäring och entreprenörskap. Med förvaltande av tidigare generationers arbete och vårt gemensamma kulturarv. Sist men inte minst finns på många håll ett sprudlande föreningsliv, ett viktigt sammanhållande kitt i många bygder. Vikten av det som civilsamhället gör för landsbygden får inte underskattas.

Herr talman! Nu kanske det låter som om jag beskriver en idyll, och svensk landsbygd är ju på många sätt fantastisk. Men det är inget Skansen, inget tillrättalagt Bullerbyn. Det är viktigt att komma ihåg. Verkligheten är mer komplex än så.

Med att leva och verka på landsbygden följer ofta en hel del utmaningar. Livet blir ibland onödigt svårt, bland annat som en följd av långa avstånd till samhällsservice. Dessutom bor vi i ett avlångt land, ett land där förutsättningarna varierar mycket beroende på vilken landsända man befinner sig i. Att bo i en gammal hyttby i Kilsbergen i gränslandet mellan Närke och Värmland mindre än en timme från en av Sveriges största städer skiljer sig mycket från att bo i inlandet i Norrbotten, för att nämna ett exempel.

Herr talman! Det finns en väg framåt där vi bygger hela Sverige starkare. En liberal utgångspunkt är alltid värnandet om människans makt över sin egen situation. Var och en av oss ska ges möjlighet att skapa sin egen framtid. Vi behöver sträva efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo, arbeta och driva företag på landsbygden att kunna göra detta. Man ska kunna bo och verka där man själv vill.

För att göra detta möjligt för fler behöver hela Sverige växa. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter måste tas till vara. Man kan inte nog betona att det är företagande och ekonomisk utveckling som är grunden för vårt gemensamma välstånd.

Därför måste människor och företag över hela landet ges möjligheter att växa och utvecklas. Vi behöver i sammanhanget med tydlighet belysa hur viktiga de gröna näringarna är för ett hållbart Sverige och att de är en nyckel till den gröna omställningen.

Jorden och skogen är några av vårt lands absolut viktigaste resurser och helt avgörande för välståndet i det här landet. Jorden och skogen skapar jobb, mat och biologisk mångfald, för att nämna något. Det är helt fundamentalt för en levande landsbygd och för att skapa arbetstillfällen i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Vi lever i en tid när miljöfrågorna behöver prioriteras allt högre, och vi bor i ett land där många som lever och verkar på landsbygden jobbar hårt för att få vardagen att gå ihop.

För mig, och för Liberalerna, är det viktigt att miljöaspekterna finns med i landsbygdsperspektivet och att landsbygdsaspekterna finns med i miljöperspektivet. Miljöfrågorna och landsbygdsfrågorna är i många avseenden tätt sammanflätade. Därför vill jag särskilt lyfta fram en strof ur den del av budgeten som vi debatterar här i kammaren i dag:

"I Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar, oavsett var man bor. Regeringens mål är att politiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel ska bidra till en hållbar utveckling i alla delar av landet. Regeringen vill se levande och livskraftiga landsbygder med konkurrenskraftiga areella näringar, jobb och företag samtidigt som värdefull miljö skyddas."

Jag sluter cirkeln genom att sluta på samma sätt som jag började på. En stark, välmående och livskraftig landsbygd bygger ett starkt, välmående och livskraftigt Sverige.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.