Utgiftsområde 24 Näringsliv
Betänkande 2006/07:NU1
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 december 2006
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Anslag till näringsliv (NU1)
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,1 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. De största anslagen går till forskning och utveckling (1 405 miljoner kronor), rymdverksamhet (613 miljoner kronor) och näringslivsutveckling (374 miljoner kronor). Riksdagen beslutade om en justering i regeringens förslag. Det innebär att ett anslag på 40 miljoner kronor i bidrag till typgodkända kassaregister tas bort. Riksdagen vill att regeringen ser till att programmet Forska & Väx blir kvar. Programmet hjälper små och medelstora företag med forskning och utveckling och försvann av misstag när regeringen arbetade fram budgetpropositionen. Regeringen bör tills vidare ta pengar till programmet från myndigheten Vinnovas anslag till forskning och utveckling för att senare komma tillbaka till riksdagen om den fortsatta finansieringen.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 5
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Budgetpropositionen för 2007Proposition 2006/07:1
Motioner från ledamöterna
- Motion 2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (S) Den ekonomiska politiken
- Motion 2006/07:N303 av Ingemar Vänerlöv (KD) Svensk rymdverksamhet
- Motion 2006/07:N312 av Lars Ohly m.fl. (V) Utgiftsområde 24 Näringsliv
- Motion 2006/07:N344 av Per Bolund m.fl. (MP) Utgiftsområdena 19, 21 och 24 Regional utveckling, energi och näringsliv
- Motion 2006/07:N366 av Jan Andersson (C) Anslag till kassaregister
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2006-11-16
Justering: 2006-11-30
Trycklov: 2006-12-08
Trycklov till Gotab och webb: 2006-12-11
Trycklov: 2006-12-11
Justering: 2006-11-30
Trycklov: 2006-12-08
Trycklov till Gotab och webb: 2006-12-11
Trycklov: 2006-12-11
Reservationer: 2
Betänkande 2006/07:NU1
Betänkande 2006/07:NU1
Alla beredningar i utskottet
2006-11-16
Anslag till näringsliv (NU1)
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,1 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. De största anslagen går till forskning och utveckling (1 405 miljoner kronor), rymdverksamhet (613 miljoner kronor) och näringslivsutveckling (374 miljoner kronor). Näringsutskottet föreslår en justering när det gäller ett anslag på 40 miljoner kronor i bidrag till typgodkända kassaregister som utskottet anser ska tas bort. Näringsutskottet vill att regeringen ser till att programmet Forska & Väx blir kvar. Programmet hjälper små och medelstora företag med forskning och utveckling och försvann av misstag när regeringen arbetade fram budgetpropositionen. Regeringen bör tills vidare ta pengar till programmet från myndigheten Vinnovas anslag till forskning och utveckling för att senare komma tillbaka till riksdagen om den fortsatta finansieringen.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2006-12-18
Debatt om förslag 2006/07:NU1
Webb-tv: Utgiftsområde 24 Näringsliv
Dokument från debatten
- 2006-12-18Protokoll 2006/07:42
Protokoll från debatten
Anf. 1 Marie Weibull Kornias (M)
Herr talman! I dag ska kammaren behandla näringsutskottets betänkande för utgiftsområde 24 Näringsliv.
Inledningsvis vill jag framföra att utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,1 miljarder kronor i anslag till näringslivsområdet.
Vidare föreslår utskottet en justering när det gäller ett anslag på 40 miljoner kronor i bidrag till typgodkända kassaregister. Utskottet anser att det ska tas bort.
Ett centralt syfte med närings- och handelspolitiken är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samtidigt behövs en helhetssyn på området. Första steget måste rimligtvis vara att förbättra näringsklimatet här hemma, så att företagen kan växa sig starka och på så sätt möta det internationella konkurrenstrycket. Då är det viktigt att satsa på rådgivning, regelförenkling, skattereduktioner och avgiftslättnader samt att främja företagandet bland kvinnor. Regeringen satsar nu 100 miljoner för 2007 på det.
Steg två är att bidra till att företag kan dra nytta av globaliseringens möjligheter. Trots att svensk export utvecklas starkt, även som andel av bnp, har Sverige de senaste åren tappat marknadsandelar på strategiskt viktiga marknader.
Exportfrämjandets roll är att särskilt bidra till att öka företagens förmåga till internationalisering. I det arbetet ska små och medelstora företag prioriteras. När det gäller anslaget till Vinnova, Verket för innovationssystem, föreslår utskottet att riksdagen ska godkänna vad utskottet anför om verksamheten.
Detta innebär att programmet Forska och väx, tvärtemot vad som sägs i budgetpropositionen, inte bör utgå. Programmet, som enligt utskottets mening är en värdefull verksamhet för små och medelstora företag, bör tills vidare finansieras inom ramen för det nämnda anslaget, vilket bör klargöras i regleringsbrevet till Vinnova.
Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen beträffande den fortsatta finansieringen. Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad regeringen har föreslagit avstyrks av utskottet.
I och med detta överlämnar jag ärendet till dagens debattörer.
Anf. 2 Thomas Östros (S)
Herr talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till reservation 1 och reservation 2 i näringsutskottets betänkande nr 1.
Svensk ekonomi går mycket starkt. Det är tydligt för alla som ser sig omkring att vi är inne i en mycket stark utveckling för ekonomin. Bnp-ökningen det tredje kvartalet i år låg på 4,4 %. Det är en mycket stark ökning i ett europeiskt perspektiv.
Det senaste året startades det 44 585 nya företag. Det är den högsta siffra för nyföretagande som har uppmätts i Sverige sedan man började mäta detta. Vi ser också en glädjande och stark sysselsättningsökning det senaste året. Prognoserna varierar. Om man tar någon av dem, till exempel SEB:s prognos, ser vi en ökad sysselsättning detta år och nästa år med 170 000 personer. Det är en mycket glädjande utveckling.
Särskilt glädjande är att det är tjänstesektorn som tar täten i utvecklingen. Både när det gäller ökningen av nystartade företag och den ökade sysselsättningen är det tjänstesektorn som dominerar.
Det är viktigt att vi noterar att denna starka utveckling när det gäller företagsamhet, bnp och sysselsättning kommer utan kraftiga försämringar för de utsatta i samhället. Den kommer utan att man bekämpar de arbetslösa, de sjuka och de förtidspensionerade. Kärnan i regeringens politik är ju att framtida sysselsättningsökningar skulle komma på detta vis. Jag menar att verkligheten kraftigt motbevisar detta.
Vi måste bygga vidare. Sverige ska konkurrera med kunskap, ny teknik och trygga jobb - inte med låga löner och otrygghet. Vi ser exemplen runtomkring oss. Världen kämpar nu med klimatförändringarna, och det är ny teknik, entreprenörskap och nya idéer som krävs. När världen - inte minst västvärlden - möter en åldrande befolkning, är det idéer om omsorg, teknik och omhändertagande som kommer att vara viktiga i framtiden. Sverige har mycket goda förutsättningar här, både när det gäller att bekämpa miljöhoten och därmed få ett nytt entreprenörskap och när det gäller att se till att befolkningen mår väl.
Trygga människor vågar. Det är vår grundfilosofi. Brister i tryggheten minskar kreativiteten och företagarandan.
Svenska företag ska ha förutsättningar att vara världsledande. Vi vill satsa på forskning. 1 % av bnp bör avsättas till forskning, liksom 1 % av bni avsätts för bistånd till fattiga länder. Vi bör ta ledningen i omställningen.
Energiomställningen blir en viktig del av en framtida modern näringspolitik. Vi följer upp Oljekommissionens rapport och vill ha ett brett investeringsprogram för energieffektivisering för förnybara energiproduktionsmetoder. Det innebär också nytt företagande och nya, gröna jobb.
Tillgången på riskkapital bör förbättras, inte minst i de tidiga skedena när nya idéer och ny teknik behöver såddfinansiering. Därför bör vi fortsätta på den väg som den förra regeringen följde tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet och satsa på Innovationsbron. Ytterligare 1 miljard bör kunna tillföras till såddfinansiering.
Det behöver bli enklare för de små företagen att få ett första småföretagarlån. Det gäller inte minst inom tjänstesektorn. Ofta handlar det om mindre summor, men de är nog så viktiga för att man ska kunna fortsätta ha en kraftig utveckling av nyföretagandet.
Vi bör satsa på forskning och utveckling i småföretagen. Det är konkurrenskraften det handlar om. När små företag får möjlighet att via Vinnova få stöd för att satsa på forskning och utveckling för att utveckla sin vara, sin produkt eller sin tjänst bygger vi också nya jobb, framtidstro och växande företag. Det är nog så belysande att regeringen strök hela det programmet i sin första budgetproposition.
Vi lever i globaliseringens tid. Runtomkring oss växer marknaderna. Runt Östersjön finns 100 miljoner konsumenter med en snabbt växande levnadsstandard. Det finns stora behov av investeringar i energiteknik, miljörening och i konsumtionsprodukter.
Här har svenska småföretag en jättechans: Kina, Indien, södra Afrika och Latinamerika. Svenska småföretag har stora möjligheter att få nya marknader. Vi vill satsa på att stötta de små företagens väg ut på exportmarknaderna och se till att stärka hjälpen och stödet med regionala exportrådgivare ut till företagarnätverken i Sverige och med stark representation ute i landet. Det är nog så belysande att regeringen kraftigt skär på exportfrämjandet i denna budget.
Det behövs fortsatta insatser. I stället ser vi nu en regering som har en politik som skadar Sveriges konkurrenskraft. Vad har regeringen haft för budskap under hösten? Näringsministern har som ett av sina första initiativ gått ut och sagt: Vi bör ge bonusar till statliga vd:ar i våra företag. Det budskapet har mottagits väldigt väl i vissa kretsar i samhället. Det har spritt sig i en debatt i näringslivet som säger: Ja, det är ju rätt. Nu måste vi ta för oss.
Till och med Svenskt Näringslivs ordförande går ut i en debattartikel, med starkt motstånd från rader av näringslivsföreträdare, och säger: Ja, nu är det dags för de ledande företrädarna att få rejält påökt. I en bisats framhålls att löntagarna ska hålla igen. Näringsministern tar på sig ett mycket stor ansvar genom att det första hon gör är att sprida "bonus" som budskap till Sveriges näringsliv.
Man talar om massutförsäljningar av statliga företag, senast häromdagen, utan ett långsiktigt ansvarstagande när ägandet spelar en viktig roll i globaliseringens tid. Vad var intrycket av regeringens agerande under hösten? Jo, besök på riskkapitalbolag med budskapet: Nu säljer vi statens egendom. Vad är det för syn på ägande och utveckling av näringslivet i Sverige?
Man talade om nedläggning av Forska och väx. Det var en parodi under hösten. Regeringen skrev mycket tydligt i budgetpropositionen rakt ut att det läggs ned. Man gjorde bedömningen att det inte behövdes. Det blev en massiv opinionsstorm under hösten från småföretagare som visat att detta är oerhört viktigt för vår konkurrenskraft. Det gjorde att det medvetna beslutet förvandlades till ett misstag. Nu sägs i betänkandet att Forska och väx ska vara kvar, men inte en krona tillförs. Det är annan forskning hos andra småföretag som ska betala för det som regeringen har ställt till med i budgetpropositionen.
Man halverar budgeten för exportfrämjande i en tid när exporten är så oerhört viktig för oss. Det är en tid när vi ser att svensk export bromsar in de närmaste åren. Senaste prognosen från Exportrådet visar att exporten kommer att bromsa in. Då halveras anslaget till exportfrämjande.
De regionala exportrådgivarna är en succé och behöver byggas ut. Exportsäljarutbildningar där unga akademiker får chansen att få en spetsutbildning och sedan en provanställning på ett litet företag får läggas ned. Satsningen på fordonsindustrins tusen underleverantörer så att de kommer ut på växande marknader får läggas ned. Det brister i finansieringen av miljöteknikexporten när man halverar anslagen. Invest in Sweden Agency, som jobbar med att få in utländska investeringar till Sverige, får säga upp personal och stänga kontor i globaliseringens tid.
Mest uppseendeväckande är arbetsgivaravgifterna. I valrörelsen gavs ett klart budskap från de borgerliga partierna: Vi ska sänka kostnaderna för att anställa. Det har resulterat i att från den 1 januari höjs arbetsgivaravgifterna rejält för småföretagen. Vi har bett riksdagens utredningstjänst titta på detta. Regeringen säger: Sammantaget blir det bättre för småföretagen. Nej, så är inte fallet. Sammantaget blir det sämre för småföretagen.
Det blir höjda arbetsgivaravgifter i två steg med 37 000 kr per år. Det kompenseras lite av att ägarna får ta ut lite mer lågbeskattad utdelning. Men det räcker inte. Det blir 20 000-25 000 kr i nettoförlust för småföretagen per år. Det leder till sämre verksamhet och sämre vinst. Det kräver att man säljer oerhört mycket mer för att kompensera för den skattehöjningen. Det är ett svek mot landets småföretagare.
Jag vill till regeringen och till majoriteten i kammaren säga: Att gå till val och ge ett intryck och sedan göra någonting helt annat när man sitter vid makten resulterar i den opinionsstorm vi nu ser bland landets småföretagare mot regeringens politik.
I detta anförande instämde Carina Adolfsson Elgestam, Alf Eriksson, Berit Högman, Eva-Lena Jansson, Karin Åström och Krister Örnfjäder (alla s).
Anf. 3 Kent Persson (V)
Herr talman! Det är glädjande att se att vi har näringsministern med oss här i dag när vi ska diskutera inte bara detta utgiftsområde utan också regionalpolitik.
Vänsterpartiets syn på näringspolitikens inriktning framgår av den budgetmotion som vi har presenterat i kammaren. Där presenteras en politik för jobb, rättvisa, jämställdhet och energiomställning. Ett omfattande jobbpaket presenteras för full sysselsättning liksom ett flertal reformer för ökad välfärd, rättvisa och miljöomställning. Det är ett budgetförslag som skulle ge de små företagen bättre förutsättningar att anställa och att utvecklas.
Det finns brister i regeringens näringspolitik. Den har inga förslag till riksdagsbeslut avseende mål eller inriktning av näringspolitiken utan endast en uppräkning av de övergripande teman som återfinns i statsbudgeten. Den tidigare regeringen hade med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet en klar näringspolitisk inriktning för en hållbar utveckling och tillväxt och en ökad sysselsättning genom åtgärder för nyföretagande, forskning och exportsatsningar.
Herr talman! Om regeringen har ambitionen att stödja tillväxten av nya företag som producerar internationellt konkurrenskraftiga varor och tjänster är det förvånande att utbildningsresurserna inte stärks. Genom att öka antalet studieplatser och samtidigt höja de skamligt låga studiemedlen skulle flera uppmuntras till eftergymnasiala studier. Det är nödvändigt om vi vill förstärka Sveriges internationella konkurrensförmåga.
Regeringen motverkar dessutom med sin politik tankarna i Lissabonstrategin och det livslånga lärande som är en röd tråd för att behålla konkurrenskraften i Europa och Sverige. Det är angeläget att säkra möjligheterna till forskning och utveckling i små och medelstora företag. För Vänsterpartiet är Vinnovas forskningsprogram Forska och väx ett bra exempel på hur vi politiker genom politiska beslut kan stödja forskning och utveckling i små och medelstora företag.
I budgetpropositionen har regeringen föreslagit en nedskärning av detta anslag, vilket är anmärkningsvärt. Näringsutskottet har efter diskussioner däremot en annan syn på Forska och väx, vilket också framgår av betänkandet. Tyvärr har detta skett utan medelstilldelning, vilket jag anser vara allvarligt. Frågan jag ställer till näringsministern är givetvis: Hur ska det kunna finansieras? På vilket sätt ska Vinnova omfördela medel så att budgeten håller ihop?
Stöd för nyföretagande och bra utvecklingsmöjligheter för små och medelstora företag är en självklar del i en bredare satsning för full sysselsättning. Vänsterpartiet vill satsa på småföretagare genom att avskaffa hela sjuklöneansvaret för företag med färre anställda än tio. Det anses av företagarna själva vara en av de viktigaste reformerna.
Regeringens förslag att slopa nedsättning av arbetsgivaravgiften för enmansföretag som anställer en person är för Vänsterpartiet förvånande. Vi föreslår en permanentning av reformen för att underlätta för enmansföretagare att anställa.
Vi vill också satsa offentliga medel på att stödja företags exportmöjligheter, vilket är en investering i framtida exportinkomster och på sikt ger ökad sysselsättning.
Regeringens politik går tyvärr i motsatt riktning. I ett läge när Sverige tappar exportandelar gentemot våra grannländer väljer regeringen att dra ned på anslagen till exportsatsningar. Jag ställer frågan: Hur tänker regeringen? Eller är det så att Exportrådets verksamhet inte lett till önskat resultat och vi därför inte behöver ha den anslagsnivå som tidigare varit? Vi vill ytterligare satsa 80 miljoner på den verksamheten.
Herr talman! Vänsterpartiet har medverkat till en storsatsning på miljö- och energiforskningen och inrättande av det nya miljöteknikrådet, Swentec, som ska stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik på den internationella marknaden. Om man tittar i budgetpropositionen är det tämligen skralt på regeringens sida.
Regeringen står tämligen handfallen när det gäller offensiva förslag på hur miljöteknik och energiomställning kan utveckla nya företag och skapa nya jobb. Det är förvånande mot bakgrund av det överhängande miljöhot som vi står inför. Risken är stor att vi nu förlorar en historisk möjlighet att driva på en nödvändig omställning och samtidigt vinna marknadsandelar i en garanterad framtidsbransch.
Herr talman! I och med att Vänsterpartiets budgetmotion har fallit och majoriteten har valt en annan ekonomisk politik väljer vi att inte delta i beslut om fördelningen inom utgiftsområdet.
Däremot vill jag vid detta tillfälle passa på att yrka bifall till reservation 1 om en förbättrad kapitalstruktur i statliga företag samt reservation 2 om krav på typgodkända kassaregister. Det här är en uppföljning av tidigare beslut av den tidigare regeringen och dess samarbetspartier.
När det gäller statliga företag motsätter vi i Vänsterpartiet oss tanken på att ge regeringen ett bra mandat att minska det statliga ägandet. Enligt vår syn bör det vara riksdagen och ingen annan som beslutar om utförsäljning eller inte.
Herr talman! När jag ändå har näringsministern här önskar jag få en utveckling av tankarna om det statliga ägandet. Hur ser regeringen på det statliga ägandet? Tänker regeringen över huvud taget ställa något krav vid utförsäljningen av de uppräknade företagen? Har regeringen över huvud taget tänkt på nettoeffekten av utförsäljningen? Enligt Dagens Industri skulle vi gå miste om ca 5 miljarder per år om man drar bort räntevinster vid utförsäljning. Min fundering är givetvis: Hur tänker regeringen klara den matematiken? Vad kan vi då förvänta oss att se för neddragningar?
Anf. 4 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Även Miljöpartiet har lagt fram ett alternativt budgetförslag med ökade ramar för näringspolitiken. Vi redovisar det i vårt särskilda yttrande i betänkandet. I det budgetförslaget ligger tonvikten på en aktiv miljöpolitik, en genomgripande satsning på flera jobb i Sverige och ett åtgärdspaket för att underlätta för Sveriges småföretag.
Det innebär att de förslag som vi lyfte fram i valrörelsen och som vi gick till val på också nu finns med i vårt budgetförslag. Vi gör det därför att vi tycker att det är ärligt och renhårigt att det som utlovas i valrörelsen också kommer fram i form av konkret politik.
Det är intressant att notera att även alliansens fyra partier i valrörelsen gick ut med löften om att skapa jobb och att underlätta för småföretag. Men den budget som vi nu debatterar och som vi har sett från alliansens sida visar att det här i stor utsträckning bara var tomma ord från alliansen i valrörelsen.
De satsningar på småföretagen som utlovades har blivit nedskärningar. De skattesänkningar som utlovades har förvandlats till skattehöjningar. Arbetsgivaravgiften höjs för många företag, och det stöd som många småföretag behöver dras ned. Sveriges småföretag bör känna sig i grunden svikna av alliansen.
Jag vill börja med ett område som jag vet är mycket viktigt för företagen. Det är arbetet med att förenkla regelsystemen och administrationen. Det är avgörande för att vi ska få flera människor i Sverige som är villiga och intresserade av att starta nya företag.
Vi vet att svenska företag årligen lämnar in 94 miljoner blanketter. Det är en oerhörd arbetsbörda. Kostnaderna för att administrera skatteregler, arbetsmarknadsregler och miljöregler bland annat ligger för ett företag med 100 anställda på ungefär 30 000 kr per anställd. Totalt beräknas företagens kostnad i Sverige för administration och regler ligga på ungefär 50 miljarder kronor per år.
Miljöpartiet och alliansens partier har tidigare kämpat tillsammans för att få enklare regler och minskad administration för svenska företag. Exempelvis genomförde våra fem partier en gemensam reservation gällande regelförenkling i ett betänkande från näringsutskottet för tre år sedan. Där slog vi fast en gemensam syn på många avgörande frågor om regelförenkling.
Miljöpartiet har också drivit den politiken gentemot den tidigare regeringen. Vi har drivit på för enklare regler och minskad börda för svenska företag. På grund av detta välkomnar vi också den nya regeringens ambitioner att minska regelbördan för svenska företag. Allianspartierna kan räkna med Miljöpartiets stöd när det gäller att få igenom förslag i riksdagen för minskad regelbörda för företagen. Men alliansen kan också räkna med att vi kommer att följa upp och aktivt kritisera regeringen om arbetet går för långsamt. Vi vet av egen erfarenhet att det är lätt att prata om regelförenkling, men mycket svårare att genomföra det i praktiken. Miljöpartiet kommer att ligga på för att se till att de ord som har uttalats från alliansen också kommer att resultera i konkret politik.
Under valrörelsen talade den borgerliga alliansen mycket om hur man skulle förbättra för småföretagen. I alliansens valmanifest och i den regeringsförklaring som lästes upp här i kammaren den 6 oktober hävdas det att svenska småföretagare är nyckeln till att klara välfärden framöver. Småföretagen är alltså nyckeln till bibehållen välfärd. Man kunde ha trott att sådana stolta deklarationer skulle följas upp av en politik som gynnar svenska småföretag.
Vi tycker därför att det är obegripligt att alliansens första budget försvårar och fördyrar för landets småföretagare, i stället för att underlätta och förenkla. I den nya regeringens första budget kan vi nämligen se vad de borgerliga partierna har gjort för att uppfylla de löften som man lade fram i valrörelsen.
Sorgligt nog för landets alla företagare, och speciellt för småföretagarna, blev det inte ens en tummetott av alla de utlovade reformerna. Alliansen börjar sin mandatperiod i regeringen med att ta bort den nuvarande nedsättningen av arbetsgivaravgifterna, som framför allt gynnar små företag som är hårt konkurrensutsatta. Som motförslag tar man i stället helt bort avgifterna för ett fåtal andra branscher, som inte alls är konkurrensutsatta i samma utsträckning.
De här åtgärderna ger högre kostnader för många mindre företag i Sverige. De gör det svårare för svenskar att starta nya företag. Jag vill fråga: På vilket sätt gynnar detta viljan att starta småföretag i Sverige, Maud Olofsson?
Alliansen slopar också den nedsättning av arbetsgivaravgiften som genomfördes i och med systemet för medfinansiering av sjukpenningen. Det har tydligt visats i olika utredningar att medfinansiering sänker kostnaden, speciellt för de allra minsta företagen. Att i stället, som alliansen nu gör, höja arbetsgivaravgiften leder till högre lönekostnader. För ett stort antal småföretag i Sverige skapar det problem och ökade kostnader i stället för att förenkla.
Är det denna politik för högre kostnader som ska uppfylla de stolta proklamationerna från alliansen om flera småföretag i Sverige?
Under den förra mandatperioden fick Miljöpartiet igenom forskningsprogrammet Forska och väx. Det ger stöd till forskning i kunskapsintensiva småföretag. Programmet har varit mycket lyckat. De pengar som har satsats har övertecknats flera gånger om i form av ansökningar. Tunga näringslivsföreträdare har hyllat programmet och sagt att det gör väldigt stor nytta för företagen.
Till vår häpnad finner vi nu i budgetförslaget att regeringen ska ta bort satsningen på Forska och väx. I vaga löften har det kommit fram uppgifter om att man ska satsa genom att ta pengar från annan forskning, till exempel klimatforskning, som Vinnova står för. Det enda som är säkert är att stödet inte kommer att hamna på samma nivå som tidigare utan säkerligen kommer att sänkas. Det är en intressant fråga. Hur ska det här ge flera företag med spetskompetens?
Under förra mandatperioden genomförde vi i Miljöpartiet också med hjälp av våra samarbetspartier en viktig reform för att hjälpa de minsta företagen att utvecklas. Vi tog bort arbetsgivaravgiften helt och hållet för den första person som anställs av en ensamföretagare. Även den lyckade åtgärden tar nu alliansen helt och hållet bort. Det här gör att färre företag vågar utveckla sin verksamhet genom att anställa nya medarbetare. På vilket sätt gynnar den politiken företagande och entreprenörskap i Sverige?
Den enda slutsats man kan dra av det liggande budgetförslaget är att småföretagen i Sverige i stället för stöd och hjälp fått skattehöjningar. Sammantaget genomför alliansen försämringar för småföretagen på 7 miljarder kronor per år. Det är resurser som i stället våra hårt arbetande småföretagare skulle behöva för att utveckla sina företag.
Vi kan konstatera att alliansens storstilade löften i valrörelsen blir brutalt svikna i och med den nya regeringens första budget. Jag kan garantera att med sådana svek kommer man inte att sitta länge i regeringsställning. Sådana svek kommer att kommas ihåg i nästa valrörelse.
Anf. 5 Karin Pilsäter (Fp)
Herr talman! Fru statsråd! Värderade kolleger! Åhörare! Flera människor måste jobba. Flera människor måste driva växande företag med god inkänningsförmåga. Det är en av de absolut viktigaste hörnstenarna i alliansens politik. Varför det? Jo, vi har stora brister i dag. Vi har ett stort utanförskap och mycket stora och viktiga utmaningar framför oss. Globaliseringen ställer stenhårda krav på en ständigt ökad konkurrenskraft och ett ständigt lättfotat näringsliv. Demografin ställer mycket stora krav på att de som är i arbetsför ålder faktiskt också arbetar och är med och betalar skatt.
Samtidigt ser vi alltså i dag, hösten 2006, ett Sverige med ett mycket stort utanförskap på arbetsmarknaden. Trots att många nya jobb tillkommer är det inte alls i den omfattning som behövs för att hämta igen det stora tapp som vi har haft, den stora avpensioneringen av människor i arbetsför ålder med arbetskapacitet. Vi ser ett Sverige där det fortfarande finns stora brister i jämställdheten och i kvinnors möjligheter till makt, inflytande och pengar. Vi ser stora brister i skolan, som inte ger barn och ungdomar de framtidsmöjligheter som de borde ha, som är viktiga för jämlikheten och för Sveriges konkurrenskraft. Vi ser brister i yrkesutbildningen. Kan vi rätta till politiken på många av de här områdena är det samtidigt lösningen på hur vi ska stå starkare i globaliseringens tidevarv med en allt äldre befolkning.
En av de absolut viktigaste punkterna för Allians för Sverige handlar om att förbättra entreprenörsklimatet. Det sker nämligen bara om flera människor bestämmer sig för att starta företag och för att starta och driva företag som också växer. Vi ser en stor nyregistrering av antalet företag, men vi ser inte alls i tillnärmelsevis samma omfattning att flera människor är verksamma i företag, försörjer sig som företagare och försörjer andra människor genom jobb som skapas i de här företagen. Man måste kunna analysera statistiken för att förstå den och sedan kunna dra rätt slutsatser. Det är bara människor själva som kan fatta beslutet att driva ett företag och låta det företaget växa, ta risker, jobba hårt och ta stort ansvar.
Därför har Allians för Sverige ett mycket brett program som omfattar en lång rad olika politikområden. Det här, utgiftsområde 24, som vi debatterar i dag gäller många av de statliga anslagen och vissa villkor för företagandet, men det är alls inte hela politiken för ett förbättrat entreprenörsklimat.
Sådana saker som att ta bort det förlängda sjuklöneansvaret, snabba reformer i fåmansbolagsskattereglerna, alltså den skatt som de betalar som driver företagen, och införande av nystartsjobb är exempel på sådana förändringar som ligger utanför det här politikområdet, utgiftsområdet, men som är oerhört centrala.
Vi föreslår i betänkandet en stor satsning på kvinnors företagande. Det gör vi för att vi fortfarande behöver skaffa oss bättre kunskaper om vad det är som gör att kvinnor inte, i samma utsträckning som de själva säger sig vilja, driver företag. Vi måste skaffa oss mer kunskap om var hindren ligger. Och framför allt gäller det att dra slutsatser av det som vi redan vet och förbättra villkor och förutsättningar. Det handlar om att se över socialförsäkringarna och villkoren där, som generellt betyder mer för kvinnor än för män, och öppna den offentliga sektorn, som betyder mer för kvinnor än för män eftersom flera kvinnor är verksamma som anställda i den offentliga sektorns högkvalitativa och högutbildade sektorer som vård och omsorg. Det finns en stor potential för tjänsteexport. Det handlar också om rådgivning, kapitaltillförsel och så vidare.
När man hör företrädare för det största oppositionspartiet inser man att de inte har kommit lång ifrån 70-talets syn på företaget som någon sorts autonom organism där inga människor finns utan där man genom att skruva på olika muttrar och kranar kan få företag att växa som om det inte handlade om människor som måste fatta beslut. Det är ett väldigt gammaldags synsätt, och det är väl en av förklaringarna till att man inte lyckats förbättra entreprenörsklimatet utan tvärtom i många fall har gjort det sämre med åren.
Nu redovisar man en granskning som utredningstjänsten har gjort, och, ja, som man frågar får man svar. Det är fortfarande så att man skiljer företagaren från företaget i de minsta företagen. Det visar att man fortfarande alltför lite har förstått och fortfarande alltför lite har tagit till sig modern forskning och moderna kunskaper.
Herr talman! Vill man göra nytt och göra sådant som kostar skattebortfall eller medför nya utgifter kan man inte alltid behålla allt gammalt också. Då gäller det att välja. Politik är inte bara att vilja, utan det handlar också om att prioritera vad som är mer viktigt. Då är det vår övertygelse att sänkta arbetsgivaravgifter i form av nystartsjobb för unga människor och nästa steg inom tjänstesektorn, där skattekilarna har en mycket större betydelse, ger mer effekt på jobb och växande företag än den här rabatten i botten. Den kan visserligen betyda mycket för de allra minsta företagen just när de gör sin kalkyl och skickar in arbetsgivaravgiftsbetalningen, men när man sammantaget ser till effekterna för företagarna, de små företagarna, innebär alliansens politik ett plus och framför allt att man får förbättrade drivkrafter till expansion och växande.
Ett annat väldigt viktigt område är regelförenklingen. Det är roligt att höra Per Bolund prata om att det inte bara handlar om besvärjelser utan om att man faktiskt är beredd att fatta konkreta beslut. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med Miljöpartiet på den här punkten. Regeringen har ju satt upp ett fast åtagande att regelbördan ska minska med 25 %. Över hälften av småföretagarna säger att regelbördan är ett viktigt hinder för att växa. Över hälften av småföretagarna säger att regelbördan har ökat under de föregående fyra åren när Thomas Östros var ansvarig för den här verksamheten och hade det som ett uttalat viktigt prioriterat mål att minska regelbördan. Snacka går ju, men det räcker inte. Man måste också kunna nå konkreta resultat.
Ett konkret förslag är att utskottet mycket bestämt sätter ned fötterna och säger att det inte ska införas några kassaregister för torghandlare. Det innebär inte någon förenkling jämfört med i dag, men det innebär att vi tar bort ett nytt krångel och en ny kostnad som skulle införas. Därför behöver vi inte heller lägga några pengar på införandet av det här. Vi noterar att Miljöpartiet ställer sig bakom det här förslaget.
De statliga bolagen är en stor och viktig fråga. Men jag ska inte lägga mer tid på det än att säga att det är vår grundhållning att det inte är någon kärnuppgift för staten att driva företag. Kärnuppgiften för staten är att skapa bra villkor för företagande, sätta upp regelverk och se till att regelverken efterföljs. Det system som man har haft med att flytta pengar från vinstdrivande företag som ofta bedriver verksamhet på konkurrensutsatta marknader och stoppa in dem i andra företag utan att de passerar statskassan är ett flagrant rundande av budgetlagen. Nu har vi inte hunnit sätta upp ett nytt system på den mycket korta tid som stått till buds, men det är absolut sista gången det här kan godkännas. Jag tycker att det är beklämmande att se att oppositionen håller fast vid att man vill fortsätta att fuska med budgeten till och med i opposition.
Herr talman! Det finns många olika frågor som man skulle vilja ta upp, men jag vill bara notera att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lagt fram alternativa budgetförslag där man på ett antal punkter har förslag till utökningar. Man har noggrant specificerat vad man vill använda dem till. Det är ett sätt att visa vilka ambitioner man har, och det är också ett sätt att visa att man är beredd att ta konsekvenserna genom att skära ned på andra ställen och avstå från andra saker.
Socialdemokraterna däremot, som för det första inte har lyckats komma överens med v och mp om någonting, har inte lyckats prestera någon alternativ budget. När vi hör Thomas Östros prata vitt och brett om allt som man borde satsa på - det är exportsatsningar hit och Forska och väx dit - är det någonting som inte har någon som helst bäring på det förslag man faktiskt har lagt fram. I själva verket har man, som sagt, inte lagt fram något budgetförslag. Den ram man har föreslagit är 171 miljoner större, och så är det 40 som man vill använda till införande av kassaregister. Bara de 165 som man påstår sig vilja satsa på exportfrämjande verksamheter äter ju upp hela det här påslaget, och ändå pratas det vitt och brett om Forska och väx. Det är nya branschprogram och det ena med tredje, det är 70 plus 10 miljoner till Almi och man har lovat 200 miljoner till Forska och väx, bara för att ta några exempel.
Det här visar bara på att man har en helt oseriös hållning till budgetarbete och att man trots sin storlek och trots sin regeringserfarenhet inte ens kan få ihop en summerbar lista över de satsningar man vill göra. Den kritik som framförs av Thomas Östros tar jag mycket lätt på även på denna punkt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
Anf. 6 Thomas Östros (S)
Herr talman! Låt mig vara väldigt tydlig när det gäller ramarna.
År 2007 ligger vi 211 miljoner kronor högre än majoriteten, 2008 ligger vi 427 miljoner kronor högre än majoriteten och 2009 ligger vi 365 miljoner kronor högre än majoriteten. Samtliga våra satsningar får gott och väl plats inom våra ramar.
Fuskar med budgeten, säger Karin Pilsäter, ordförande i riksdagens näringsutskott, när det gäller statliga bolag. Samtidigt tillstyrker majoriteten att den här regeringen tydligen ska fuska med budgeten ett år till. Om man använder den typen av kraftuttryck bör man väl åtminstone fatta beslut i kammaren om att sätta stopp för fusket. Det fanns naturligtvis inget fusk där.
Låt mig ta upp frågan om arbetsgivaravgifterna och den moderna forskning och moderna syn som Karin Pilsäter säger sig stå för. Vilken modern forskning säger att kraftigt höjda arbetsgivaravgifter för små företag leder till förbättringar för de företagen?
Åk till Gnosjöföretagarna, underleverantör till plastindustrin, med ett par anställda och tala om att det är modernt att se till att de netto går med förlust från den 1 januari nästa år och ytterligare den 1 januari året därpå. Även om man räknar in era andra åtgärder går ju företaget med förlust, och detta efter att ni har drivit en valrörelse med budskapet att ni ska sänka kostnaderna för småföretag för att anställa.
Det är det som gör att vi får reaktioner exempelvis från LRF. Varken sänkt fastighetsskatt, förmögenhetsskatt eller reformering av 3:12-reglerna har särskilt mycket att göra med majoriteten av småföretagarnas verklighet, skriver man i Dagens Industri.
Camilla Littorin, förbundssekreterare i Företagarförbundet säger: Att regeringen tar bort den generella sänkningen för småföretagare är obegripligt.
Förklara för mig varför det är så viktigt att kraftigt höja arbetsgivaravgifterna för småföretag. Varför detta svek mot det ni sade i valrörelsen?
Anf. 7 Karin Pilsäter (Fp)
Herr talman! Gott och väl ryms, sade Thomas Östros. Det skulle vara intressant att veta vilken typ av
Hej matematik
man måste ta till för att få 211 miljoner kronor att räcka till allt. Det är 70 plus 10 miljoner, 200 miljoner i löfte till Forska och väx, 165 miljoner till exportfrämjande, resurser att utveckla befintliga branschprogram och starta nya branschprogram där jag förmodar att det inte bara skulle vara prat utan även tillförda miljoner, och man har inte ens kommit med något förslag om vilken storleksordning det skulle handla om. Om man ser till de gamla pengarna handlar det väl om åtskilliga tiotal miljoner.
Det ger inte summan 211, Thomas Östros. Du kan inte ens med hjälp av de bästa matematiska akrobattrick få ihop det. Det säger väldigt mycket.
Ni klarar inte av att välja vad ni vill ha in. Utan att spara på andra områden vill ni låtsas som om ni tillför en massa pengar, men det gör ni inte. Tala om vad de 211 miljoner kronorna ska räcka till. Lägg ned de höga brösttonerna när det gäller de punkter som pengarna faktiskt inte räcker till.
När det gäller budgetfusk har vi många gånger haft diskussionen här i kammaren med olika representanter. Jag har tidigare fört den vid många tillfällen inom ramen för finansutskottet. Bedömningen är att detta ligger helt utanför budgetlagens anda och tanken på hur den skulle tillämpas. Det har finansutskottets kansli och en lång rad utomstående bedömare och statliga utredningar visat på. Att riksdagens majoritet ändå på något sätt finner att det kan stämma gör att det har varit möjligt. På de tio dagar som stod regeringen till buds att göra om budgeten fanns det inte möjlighet. Då tycker jag att det kan vara acceptabelt att man, innan man har fått fram det, kan fortsätta med det som har pågått i så många år men som är fel.
Anf. 8 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag ställer en väldigt viktig fråga som landets småföretagare ställer via sina organisationer och när de själva ser vad som är på väg att hända. De är upprörda. På två minuter svarar Karin Pilsäter inte på frågan: Varför är det så viktigt att höja arbetsgivaravgiften för småföretag? Det är det som sker från den 1 januari. Vi får inte någon reaktion på detta. Det är skamligt med tanke på valbudskapet.
En annan fråga där majoriteten och regeringen har vägrat att ta ansvar för sina beslut är den kraftiga nedskärningen på export- och investeringsfrämjandet. Ni drar ned drygt 90 miljoner nästa år. De 90 miljonerna kompenserar vi för. Ni drar ned ytterligare 80 miljoner året därpå. De 80 miljonerna kompenserar vi för. Vi vill fortsätta den fyraåriga satsningen på 164 miljoner kronor per år. Den tar ni bort. Därmed halveras anslagen i det närmaste.
Ingen har försvarat detta. Ingen har förklarat varför man gör på det sättet. Vi har till utskottet kallat in Exportrådets vd, som beskriver dramatiska konsekvenser för småföretagen. Det handlar om den satsning som man gör riktad mot tusentalet underleverantörer i fordonsindustrin som för sin överlevnad är beroende av att kunna sälja utanför de svenska företagen och nå de internationella marknaderna. Exportsäljarutbildningen har varit en succé. Småföretag har haft chansen att få en välutbildad specialdesignad exportsäljare och kunnat provanställa. 80 % av de unga människorna har fått en anställning. Det finns rader av andra satsningar. Ingen från regeringen försvarar detta.
En statssekreterare på Utrikesdepartementet sade till och med i en intervju: Det var nog ett misstag.
Ännu ett misstag, för så förklarades ju också Forska och väx.
Förklara för mig, Karin Pilsäter, varför det är så viktigt att kraftigt höja arbetsgivaravgifterna för småföretagen. Varför så dramatiskt skära ned på exportfrämjandet i en tid då vi behöver mer av internationell satsning för småföretag?
Anf. 9 Karin Pilsäter (Fp)
Herr talman! Jag noterar att Thomas Östros är talande tyst när det gäller att man själv inte har några motförslag och inte själv har prioriterat det här området så att man har haft resurser att lägga i enlighet med vad man själv påstår att man gör. Jag noterar det.
Enligt vad han säger nu, som inte framgår av några papper, är det alltså 90 miljoner till exportfrämjande, 70 plus 10 siffersatt på Almi och 40 till kassaregister. Om jag räknar rätt gör det 1 miljon till Forska och väx. Är det 1 miljon vi pratar så mycket om?
Jag tror att ni får gå hem och lära er att räkna och göra en budget. Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan säkert hålla en kurs med er.
Jag noterar att Thomas Östros inte är så intresserad av att tala om det som är frågorna i dagens ärende, utan mer om arbetsgivaravgifter.
Jag gav en ganska utförlig förklaring. Politik handlar faktiskt också om att välja. Ni säger att det inte är viktigt att sänka arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn, för unga människor, för nystartsjobb och så vidare.
Sammantaget blir det direkt förbättringar för nästan alla småföretagare. Det blir framför allt bättre villkor för dem som vill växa och ta ansvar för andra människor. Det tycker jag är en prioriterad uppgift för regeringen.
Det är visserligen bra om människor startar företag för att man ser en chans till en personlig födkrok, men vi behöver mer än levebrödsföretag. Vi behöver framför allt mer än konsultföretag som tjänstemän startar för att ta in en extrainkomst vid sidan av. Det är mycket sådant som syns i statistiken.
Vi behöver företag som växer, företag med god intjäningsförmåga. Då behöver vi mycket bättre villkor och mycket bättre drivkraft för entreprenörer som tar ansvar, satsar och tar stora risker. Det är då det kan bli lyckosamma resultat. Det måste man fokusera på mycket tydligare. Det kan aldrig staten göra åt människor. Det är bara människorna själva som kan fatta de besluten. Då handlar politiken inte bara om att vilja utan också om att välja.
Anf. 10 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag tar gärna emot den utsträckta handen när det gäller regelförenkling. Vi har ju många gemensamma åsikter i den frågan. Jag vill poängtera vad jag sade. Det är lätt att prata om regelförenkling, men det är betydligt svårare att göra det. Det vet vi i Miljöpartiet av egen erfarenhet. Vi har drivit på regeringen tidigare, och vi kommer att fortsätta att driva på även den här regeringen hårt för att de fagra orden om regelförenkling ska bli verklighet. Vi har ännu inte sett om regeringen verkligen är kapabel att klara av det.
Jag vill fråga om den höjda arbetsgivaravgiften för småföretagen som nu genomförs. Karin Pilsäter säger i sitt anförande att det är en post på marginalen och att det inte påverkar särskilt mycket. Men om man räknar ihop alla försämringar som görs för småföretagen handlar det om 7 miljarder kronor per år som alliansen tar från svenska småföretag.
Med tanke på det som sades i valrörelsen måste detta ses som ett oerhört svek mot småföretagen. Man genomför inte de satsningar och förenklingar som man pratade om, och man underlättar inte för företagen. Det är snarare så att man genomför en rad försämringar. Det gäller framför allt småföretagen. De stora företagen klarar sig alldeles utmärkt.
Miljöpartiets inställning är solklar. Det är småföretagen, alltså de förhoppningsvis blivande storföretagen, som behöver vårt stöd och vår politik i ryggen för att kunna utvecklas framöver.
Det vi gärna vill ha svar på är varför man i valrörelsen inte fick höra något från alliansen om neddragningarna på 7 miljarder till småföretagen. Varför var ni inte ärliga och pratade även före valet om den politik som ni nu genomför? I så fall tror jag inte att småföretagarna hade varit ute i medierna och fört ett sådant liv som de nu gör och varit så besvikna. Det hade kanske varit sjystare att faktiskt genomföra den politik som ni pratade om i valrörelsen, alternativt att de neddragningar som nu görs också hade nämnts under valrörelsen.
Anf. 11 Karin Pilsäter (Fp)
Herr talman! Vad gäller skattefrågorna i vid bemärkelse, som det här handlar om, kan man inte se en utgift eller en skatt separat, utan man måste se det hela samlat. Det betyder att vi underlättar för växandet bland annat i form av sådana skattesänkningar som gör att man kan växa med egna pengar. Det ska bli lättare för dem som avvecklar ett företag som drivits lyckosamt att återinvestera pengarna och jobba som affärsängel tillsammans med nya företagare, alltså vara med och satsa pengar men också överföra kunskap. Det är ett viktigt exempel på en reform som inte bara handlar om belopp utan om en systemförändring.
Det som Sverige verkligen saknar är privata pengar i tidiga skeden. Många av förändringarna handlar därför om att det ska bli lättare att växa med egna, privata, pengar och lättare att ta risker genom att man, om man lyckas, också får behålla lite mer.
När det gäller neddragningen av den rabatt som finns i botten har, som sagt, många utvärderingar visat att det har ganska liten effekt på nyföretagandet och på nyanställningarna, och därför har det inte varit lika prioriterat som andra saker. Om det hade kommit som en ren överraskning skulle jag hålla med Per Bolund, men det redovisades mycket tydligt redan i den så kallade Bankerydsöverenskommelsen som ägde rum mer än ett år före valet.
Att det var mycket tydligt redovisat bevisas ju också av alla de debattinlägg, insändare, rapporter och så vidare som den nuvarande oppositionen presenterat och där detta mycket noggrant lyfts fram. Jag tror alltså inte att man kan säga att det mörkades. Tvärtom framgick det mycket tydligt, och det framgick också mycket tydligt genom Socialdemokraternas argumentation.
Trots detta valde landets småföretagare att lita mer på att alliansen verkligen kunde gå från ord till handling och genomföra andra förbättringar, exempelvis på regelområdet och på skatteområdet samt vad gäller näringspolitikens struktur.
Anf. 12 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag blir lite orolig när jag hör Karin Pilsäter säga att en sänkning av arbetsgivaravgiften egentligen inte är så viktig. Även om det, som Karin Pilsäter säger, kommit fram i olika utredningar att så är fallet är det inte det man hör från småföretagarna. Tvärtom är småföretagarna oerhört upprörda och lyfter fram frågan som något väldigt centralt. Det är en viktig fråga för dem. Att i det här läget säga att arbetsgivaravgifterna inte har någon större påverkan på företagen tror jag närmast är en chock för Svenskt Näringsliv, som ju drivit frågan om sänkta arbetsgivaravgifter hur länge som helst.
Jag måste säga att jag blir överraskad över inställningen. Jag blir också besviken eftersom Miljöpartiet drivit på för att få sänkta arbetsgivaravgifter. Nu ser vi att det arbete som vi lagt ned i stor utsträckning spolieras. Vi tror inte att det är bra för svenskt företagande och framför allt inte för växande småföretag.
Karin Pilsäter hänvisar mycket till de inkomstskattesänkningar som alliansen genomför. Från Miljöpartiets sida tror vi att det kan göra det mer attraktivt att söka arbete. Däremot tror vi inte att det genom inkomstskattesänkningar automatiskt skapas flera arbeten. Snarare skapas det flera arbeten genom att man minskar de regelverk och system som motverkar anställningar. Just arbetsgivaravgifterna är ett tydligt sådant område.
Sänkta arbetsgivaravgifter innebär att företagaren får sänkta kostnader för att anställa nya personer i sitt företag. Vi är övertygade om att det är den vägen man ska gå för att skapa flera företag, och framför allt tror vi att företag därigenom vågar anställa människor. Därför var frågan om sänkta arbetsgivaravgifter en tung del i den gröna skatteväxlingen. De skatteintäkter vi fick från höjda miljöskatter satsade vi i stor utsträckning på att sänka arbetsgivaravgifter.
Jag skulle vilja höra Karin Pilsäters syn på varför arbetsgivaravgifterna helt plötsligt inte är så viktiga. Jag tror att det är en överraskning för Svenskt Näringsliv.
Anf. 13 Karin Pilsäter (Fp)
Herr talman! Om Per Bolund med Svenskt Näringsliv menar organisationen har de inte haft sänkningen av arbetsgivaravgifterna som en prioriterad fråga. Däremot har de drivit många andra frågor.
Arbetsgivaravgifterna är viktiga, men när det gäller ett växande av företagen och att få fram flera nya anställningar tror jag att det är en trubbig metod. Det är inte företagen med en eller två anställda som är mest i växartagen, utan vi vet att det handlar om de företag som har 10, 50 eller 100 anställda. Det är där man är mest i växartagen, och då har denna sänkning ingen effekt.
I stället tror vi att det har större effekt på antalet nya jobb om man lägger en tydligare rabatt på arbetsgivaravgiften inom de personalintensiva tjänstesektorerna. Vi har inte kunnat lägga fram något förslag ännu eftersom det först måste godkännas av kommissionen. Det är dock en prioriterad uppgift för alliansen att snabbt lägga fram förslaget eftersom man så att säga får bättre valuta för skattesänkningen och en större påverkan på just flera nyanställningar.
Det handlar lite grann om att välja. Om jag hade kunnat välja hade jag naturligtvis behållit båda. Arbetsgivaravgifterna är viktiga, och jag tror att det varit en underskattad diskussion, men om vi har ett begränsat skattesänkningsutrymme måste vi fundera på var vi tror att det kan få störst nytta, ge störst effekt.
Jag kan hålla med om att det gäller att hålla krångelnivån nere. Nyttan av en ny regel måste vara avsevärt mycket större än det besvär som regeln innebär. På den starkt konkurrensutsatta marknaden med personalintensiva tjänstesektorer tror vi att en sänkning av arbetsgivaravgifterna snabbt kan ge betydligt flera jobb än på andra områden. Därför ska vi se till att vi så snart som möjligt får fram ett sådant förslag.
Anf. 14 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag tänker inte ta upp arbetsgivaravgifterna. Dem har både Per Bolund och Thomas Östros nämnt, och jag delar deras uppfattning.
Förbättrat entreprenörskap var en viktig del av utskottsordförandens huvudanförande. Förbättrat entreprenörskap är ett sätt att möta globaliseringen. Där delar jag Karin Pilsäters uppfattning. Samtidigt blir jag förvånad över den politik hon presenterar. Att möta globaliseringen genom att försämra för forskning och utveckling i små och medelstora företag känns mycket märkligt. Att dessutom dra ned på exportstödet till de företag som behöver söka sig nya marknader för att på det sättet bli mer internationellt gångbara känns också märkligt.
Jag är lite fundersam över hur Karin Pilsäter tänker. På vilket sätt bemöter vi den internationella konkurrensen om vi drar ned på stödet? I ett läge när vi tappar marknadsandelar gentemot våra grannländer minskar exportsatsningarna.
Dessutom funderar jag på nystartsjobben och lättnaderna inom tjänstesektorn. På vilket sätt stärks svenska företag internationellt genom sådana satsningar? När det gäller tjänstesektorn är det ju i vissa delar fråga om ett bidragssystem. Jag vill gärna veta vilka företag det gäller.
Jag har alltså tre konkreta frågor. Exportstödet dras ned. Hur stärker vi då vår internationella konkurrenskraft? Hur ska vi klara satsningen på Forska och väx? På vilket sätt stärker tjänstesektorn och nystartsjobben den internationella konkurrensen?
Anf. 15 Karin Pilsäter (Fp)
Herr talman! Att stärka inhemska, ofta småskaliga, tjänstesektorer nära människor är naturligtvis ett sätt att få flera människor i jobb så att vardagen kan fungera bättre och bli lättare. Man ska kunna köpa tjänster och kunna använda sig mer av kultur, fritid och så vidare. Det är centralt för att Sverige ska fungera bättre. Många flera människor måste få jobb, kunna försörja sig själva på sitt eget arbete och bli skattebetalare i stället för, som i dag, befinna sig utanför i långtidssjukskrivning, förtidspension, arbetslöshet, leva på socialbidrag och så vidare.
Det stärker naturligtvis Sveriges konkurrenskraft generellt om många flera människor arbetar. Det stärker också Sveriges konkurrenskraft generellt om den lokala hemmamarknaden och det lokala samhället fungerar bra och de företag som finns på exportmarknaden, som agerar i den miljön, har en väl fungerande närmiljö.
Det finns alltså många olika samband. Jag tycker inte att man ska ställa dem mot varandra. Det är det som blir konstigt i det här sammanhanget. Det som Kent Persson kallar bidrag, subventionerna till en lokal tjänstesektor, är dåligt medan det är bra med bidrag till exportfrämjandet. Man måste se vad man får för pengarna.
I det här fallet tror jag att man i många år har haft en låg fast ram för exportsatsningarna och sedan olika typer av tillfälliga satsningar. Det var det regeringen ärvde. Anslaget som föreslås nu är påtagligt högre än vad som låg i ramen från början. Att man inte har lagt på lika mycket som förra året i tillfälliga satsningar betyder inte att det är någon radikal nedskärning. Det betyder att de tillfälliga projekten inte är lika stora. Jag tror att det viktiga när det gäller exportfrämjandet är att ni får en lite bredare översyn av hur de olika aktörerna ska samverka och hur man kan få aktörerna själva att komma ut bättre. Det är ändå det som är det avgörande, inte vilka bidrag och statliga satsningar man gör.
Anf. 16 Kent Persson (V)
Herr talman! Tre enkla frågor - inte ett svar. Jag har ju märkt i den här kammaren att frågor brukar mötas med motfrågor. Det är någonting nytt, herr talman, som inte jag som är kommunalman är van vid direkt.
Den inhemska marknaden och tjänstesektorn, vad är det för företag det handlar om? Är det bilbranschen eller verkstäder måste jag säga att jag inte förstår på vilket sätt det stärker svensk industri internationellt om det blir lättare för en bilverkstad med lägre arbetsgivaravgifter.
Jag förstår inte heller på vilket sätt en sänkning av exportstödet skapar bättre möjligheter för svenska företag på den internationella marknaden, om det inte är på det sättet att Karin Pilsäter och regeringen tycker att Exportrådet har för stor ram och att de kan göra det här bättre med mindre pengar. I så fall bör det framgå klart och tydligt i debatten. Då får vi titta närmare på om Exportrådet är ineffektivt på något sätt.
Det här är på sätt och vis ganska typiskt, att i en debatt inte få svar på frågor. Här är en sista chans. Hur ska Vinnova finansiera Forska och väx? Vi har ju kommit överens i utskottet åtminstone om att det här är viktigt och att det bör fortleva. Ni ger ett uppdrag till regeringen att återkomma. Men hur ska det finansieras, och vad är det regeringen ser framför sig där Vinnova i dag bedriver verksamhet som de inte ska göra i morgon? Det bör faktiskt kammaren få känna till.
Anf. 17 Karin Pilsäter (Fp)
Herr talman! Om några år kommer du, precis som jag, tyvärr att vara alltför van vid att de svar man ger inte godkänns som svar och därför sägs inte vara några svar, att frågor bemöts med motfrågor och så vidare. Jag tycker att du redan har fått upp en ganska bra talang för det här. Jag hade två minuter på mig, och jag försökte använda en minut vardera för att svara på två av frågorna. Eftersom jag tydligen lade ned för många sekunder på det fick jag inte svara på den tredje.
Frågan om exportsatsningarna svarade jag mycket noggrant på. Frågan om tjänstesektorn svarade jag noggrant på. Om man tror att Sveriges konkurrenskraft tjänar på att en väldig massa människor som kan arbeta i stället är sjukskrivna, förtidspensionerade, arbetslösa och socialbidragstagare är man fel ute. Där tror jag att vi har en väldigt stor uppgift. Det är alltid bra att människor arbetar. Det stärker konkurrenskraften.
Det är inte så att det är de som är sjukskrivna som ska jobba i tjänstesektorn rakt av. Men många människor som i dag står utanför arbetsmarknaden skulle kunna få jobb på de ställena. Andra människor som står utanför kan komma in på andra ställen. Det är jätteviktigt för vår allmänna konkurrenskraft.
Forska och väx tror jag är bra. Jag är inte säker på att det är den exakt rätta modellen. Det vi säger är att Vinnova ska få i uppdrag att inom sin ram omprioritera så att programmet kan löpa och att regeringen kommer att återkomma i tilläggsbudgeten. Exakt hur man då kommer att väga detta mot andra saker som också ska förändras i tilläggsbudgeten går faktiskt inte att säga i dag.
Ni måste respektera att tilläggsbudgeten inte är uppe till diskussion ännu, utan nu är det årets budget. Då kan jag konstatera att Vänsterpartiet har föreslagit 100 miljoner till Forska och väx och gjort en satsning på exportfrämjande åtgärder. Det gör att den här diskussionen ändå blir seriös, till skillnad från den diskussion som förs med ett annat oppositionsparti som inte har presterat förslag.
Anf. 18 Maria Plass (M)
Herr talman! Fru statsråd och ledamöter! Jag tänker inrikta mitt anförande på kvinnligt företagande.
Kvinnor startar inte företag i samma utsträckning som män. Kvinnor har inte anställda i samma utsträckning som män. Kvinnor är oftare än män företagare på deltid. Varför är det så?
En av anledningarna är att vi kvinnor inte har uppfostrats till att bli entreprenörer. Vi har inte heller det nätverk som krävs eller det aktiekapital som behövs för att starta ett aktiebolag. Vi har kanske en komplicerad familjesituation hemma som gör det omöjligt att satsa på företaget på ett sådant sätt som är nödvändigt för att det ska blomstra.
Vi kvinnor har varit en underutnyttjad resurs som företagare i den svenska ekonomin. Tolv år av oavbrutet socialdemokratiskt styre har lett till en minskning avseende andelen kvinnor som driver företag med anställda. Den trenden ska nu brytas.
Visst är det kvinnans egen drivkraft som är grunden till företagandet. Men för att ge kvinnor stimulans att starta, driva och utveckla företag satsar nu regeringen, som vi tidigare har hört av Karin Pilsäter, 100 miljoner på att stärka och främja kvinnligt företagande. Nu satsas medel som bland annat ska gå till rådgivning, kvinnolån, ökad kunskap och forskning om kvinnligt företagande, men också till framtagande av ett program för att öka företagandet bland kvinnor.
Men även regeringens andra förslag till åtgärder, som till exempel regelförenklingar, slopande av medfinansiering av sjukpenning efter andra sjukveckan, skattereduktion av hushållsnära tjänster, gynnar det kvinnliga företagandet.
Varför anser jag att det är så viktigt att lyfta fram frågan om kvinnligt företagande? Jag har själv varit företagare i ca 15 år. Jag var alltså i starten med mitt företag under den förra borgerliga regeringens tid, en tid då man genomförde ett program för att stimulera kvinnors företagande. Jag fick den hjälp, det stöd och den kunskap som blev avgörande för mig för att utveckla mitt företag. Jag hade också haft svårt att klara mig utan goda rådgivare, och jag hade definitivt haft mycket tråkigare om jag inte hade haft de nätverk runt mig, till exempel de kvinnliga nätverken, som har gett mig mycket stöd och mycket roligt att tänka på.
Men det är inte bara starten som är viktig utan också att företaget utvecklas och att ägaren vågar anställa. Jag vet att den satsning som regeringen nu planerar att göra kommer att göra nytta. Jag är själv verksam inom byggsektorn och välkomnar flera kvinnor där. Jag skulle också gärna se kvinnor kopplade till de företag som växer fram från högskolor och universitet och företag som utvecklar innovationer.
Men jag tror att den stora tillväxtpotentialen finns hos de kvinnor som i dag är verksamma inom vården, skolan och omsorgen. Som tidigare kommun- och regionpolitiker har jag mött många offentliganställda kvinnor som skulle vilja omsätta sina tankar och idéer i en egen verksamhet eller i form av kooperativ. De har en drivkraft och den ska vi ta vara på och hjälpa till att stödja. De kan som kvinnliga företagare bli de förebilder som så väl behövs och som kan stärka andra kvinnor att våga bli och utvecklas som företagare och arbetsgivare.
Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Anf. 19 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag delar mycket av Maria Plass engagemang för kvinnligt företagande. Vi har sett en trend som har varit ganska stark att kvinnligt företagande ökat de senaste åren. Det är klart att vi måste arbeta hårt med att se till att det fortsätter att öka. Inte minst tror jag att vi inom tjänstesektorn kommer att se en väldigt positiv utveckling av entreprenörskap, där väldigt många kvinnor kommer att visa att det här är en mycket viktig del av vår framtida ekonomi.
Jag vill fråga Maria Plass en sak, därför att från årsskiftet höjs arbetsgivaravgifterna. Ursprungligen var de till för att finansiera en riktad sänkning mot vissa delar av tjänstesektorn. Nu skjuter ju regeringen det på framtiden, men man behåller finansieringen, så det första jag skulle vilja veta är: Hur kan det stimulera kvinnligt företagande? Väldigt många av de företag som drabbas är det just kvinnor som driver.
Det andra är just den riktade sänkningen av arbetsgivaravgifterna. Den är ju sådan att den får väldigt konstiga effekter.
Ett litet hotell får höjd arbetsgivaravgift medan en restaurang får sänkt arbetsgivaravgift. Så ser det ut i förslaget. Varför gör man den här avgränsningen? Vad händer med hotellet som har en restaurang?
Taxi får höjd arbetsgivaravgift medan ett städföretag får sänkt arbetsgivaravgift. Vad ligger det för rim och reson i detta?
Handeln, där vi har väldigt många småföretag, får höjd arbetsgivaravgift medan någon annan typ av tjänsteverksamhet kan få sänkt.
Jag tror att Maria Plass märker att vi kommer att kunna få en struktur inom tjänstesektorn som blir djupt orättvis, obegriplig och väldigt krånglig. Man kan tänka sig en bensinmack som säljer bensin och får höjd arbetsgivaravgift men som också säljer korv och får sänkt arbetsgivaravgift i den delen.
Maria Plass! Varför denna krångliga sänkning, som kommer någon gång i framtiden, och varför en höjning av arbetsgivaravgifterna redan från årsskiftet?
Anf. 20 Maria Plass (M)
Herr talman! Det var återigen en fråga om arbetsgivaravgiften, Thomas Östros. Jag tycker att det är ganska tydligt när vi försöker svara, som Karin Pilsäter gjorde, att det inte är svaren man är ute efter, utan man vill bara lyfta fram frågan igen och igen.
Jag skulle egentligen vilja säga så här. Jag sade inledningsvis att jag ville prata om kvinnliga företagare, och Thomas Östros säger att han stöder dem. Men jag kan inte i er reservation eller över huvud taget se ett ord om att man vill stödja kvinnliga företagare. Man har inte på något ställe sagt att man vill satsa på det här. Jag vill ge en eloge till Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som går ut och säger att de stöder detta och också säger varför och tar med det i sin budget. Men det finns ingenting från Socialdemokraterna.
Då skulle jag vilja ställa den frågan: Varför vill ni inte stödja det här förslaget för kvinnliga företagare?
Anf. 21 Thomas Östros (S)
Herr talman! Nu var min huvudfråga inte den höjda arbetsgivaravgiften utan den sänkta arbetsgivaravgiften, som ni skjuter på framtiden, varför den riktas på ett så märkligt sätt. Det kommer att drabba många kvinnliga företagare, i en tjänstesektor som tror sig ha fått ett löfte om sänkt arbetsgivaravgift men som i själva verket inte tillhör den exklusiva krets som någon gång i framtiden kan få den riktade sänkningen. Varför denna märkliga gränsdragning? Är det ett sätt att stimulera sysselsättningen i tjänstesektorn?
Jag är mycket engagerad i att stimulera företagande för män och kvinnor, och eftersom vi har en för låg representation av kvinnor i företagandet blir det naturligtvis en oerhört viktig uppgift. Att stärka kreditmöjligheterna är en del, där vi har ett förslag. Att fortsätta arbetet med att stimulera tjänstesektorn är en annan viktig del.
På samma sätt som vi bjöd in industribranscherna, där regering, fackliga organisationer och industriledare arbetade tillsammans för att ta fram strategiprogram och satsningar, vill vi bjuda in tjänstesektorn, inte minst besöksnäringen, som är en framtida mycket viktig del av svensk ekonomisk utveckling och sysselsättning. Vi vill göra på precis samma sätt; att sitta ned tillsammans, ta fram de strategiska satsningarna, göra det tillsammans. Staten ställer upp med resurser, och industrin, små och stora företag, ställer upp med resurser, och på så vis ökar vi sysselsättningen.
Kreditgivningen, satsningen på tjänstesektorn, goda villkor för företagandet och ett genusperspektiv i arbetet när man fördelar resurser och satsningar är oerhört viktigt.
Min fråga till Maria Plass gäller just detta att satsa på tjänstesektorn på detta märkliga vis, att taxi och hotell får höjd arbetsgivaravgift och restaurang och städföretag får sänkt arbetsgivaravgift. Var ligger rim och reson i detta?
Anf. 22 Maria Plass (M)
Herr talman! Både Thomas Östros och jag är tydligen inne på att det behövs stimulans inom näringslivet, stimulans för att kvinnliga företagare ska kunna utvecklas. Vi vidtar en åtgärd, som jag har beskrivit här, för att vi ska få kvinnor att starta företag, utveckla dem och anställa flera. Eller hur? Det är ju en åtgärd som vi sätter i gång med omedelbart.
Ni har haft makten i tolv år. Det kvinnliga företagandet har minskat. De åtgärder ni har vidtagit har ni inte kommit någonstans med. Men nu plötsligt, när det finns förslag om att göra någonting, är det bara kritik som kommer från Socialdemokraterna. Jag tycker att ni ska titta bakåt och se vad det var ni inte gjorde som stimulerade.
Anf. 23 Mikael Oscarsson (Kd)
Herr talman! Låt mig först få yrka bifall till alla förslag i betänkandet NU1.
Det här en härlig känsla att stå här i dag, inte minst med det fina vädret naturligtvis men också av flera skäl här i debatten. Först är det så roligt att få hälsa Maud Olofsson välkommen hit till kammaren som näringsminister. Det är jätteroligt att se dig här. Det är också roligt att för första gången få vara med och yrka bifall till förslagen i ett betänkande.
I sex år har jag stått här i riksdagens talarstol i olika näringsutskottsdebatter och talat mig varm för ett bättre företagarklimat, för avbyråkratiseringar och så vidare men alltsomoftast, tyvärr, inför döva öron hos den socialdemokratiska regeringen.
Vid den här tiden förra året stod jag här i kammaren och talade i motsvarande debatt som den vi har i dag. Ännu en gång tog jag upp behovet av minskat regelkrångel. Jag tog upp frågan om behovet av slopad medfinansiering i sjukförsäkringen och att den skadliga förmögenhetsskatten måste avskaffas.
När jag tittar i papperen från förra året ser jag att jag då kunde konstatera att när man gick igenom den gamla s-regeringens skrivelser om regelförenklingsarbetet från 1999 och framåt framkom det att Sveriges företagare i stället för färre fick 1 750 fler regler att förhålla sig till än 1999. Då skulle, som ni minns, regelförenklingsarbetet sätta i gång. Man hade då haft tio år av hög svansföring i frågan. Först var det Björn Rosengren som skulle sätta i gång detta, sedan Mona Sahlin och senast Thomas Östros.
Herr talman! I debatten förra året ställde jag också frågan: Varför flyttas så mycket kapital ut från Sverige? Jag konstaterade att en viktig anledning är förmögenhetsskatten. Kristdemokraterna har länge drivit kravet att förmögenhetsskatten måste avskaffas. Inte ens en bråkdel av de 500 miljarder svenskägda kronor som Riksskatteverket tror finns utomlands på oredovisade konton kommer att komma tillbaka så länge förmögenhetsskatten är kvar på den höga nivå som den är i dag. Dessa pengar, som enligt andra bedömare kan vara uppemot tre gånger så höga belopp, behövs ju så väl som riskkapital i vårt eget land. Inom OECD är det bara 6 länder av 30 som fortfarande har kvar förmögenhetsskatten. Av dessa 6 har nästan alla lägre skattesatser än Sverige.
Herr talman! Till min stora glädje kan jag konstatera att den nya regeringen bestående av kristdemokrater, moderater, folkpartister och centerpartister nu genomför en politik som ska göra Sverige till ett av världens bästa länder att starta och driva företag i och som kommer att ge nya jobb. Ett antal åtgärder kommer att genomföras successivt för att förbättra företagens villkor, inte minst vad gäller landets små och medelstora företag.
Regeringens mål är att kostnaden för regelbördan ska minskas med en fjärdedel under den innevarande mandatperioden. Det är ett tufft mål, eftersom det är en tät och minst sagt vildvuxen snårskog av regler som vuxit upp under alla år med s-styre som nu ska gallras. I dag, som Bolund sade förut, skickar till exempel svenska företag in 94 miljoner blanketter varje år. Men ambitionen för alliansens regering är glasklar: Det kommer att bli enklare att driva företag i vårt land.
Dessutom genomförs ett antal reformer inom skatteområdet, bland annat halverandet av förmögenhetsskatten vid årsskiftet. Ett besked är också att den ska vara helt avskaffad innan mandatperioden är slut. Det är verkligen viktigt. Det är också någonting som vi ser att man har gjort i Finland nyligen. Regeringen avskaffar också medfinansieringen av sjukförsäkringen.
Det är, som jag inledde det här talet med, så roligt att ha en näringsminister som nickar instämmande till vad man säger och som är i full färd med att genomföra det som jag och övriga alliansledamöter i riksdagen under många år har talat oss varma för. Nu ser vi att det blir förverkligat.
Anf. 24 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag förstår att Mikael Oscarsson tycker att det är roligt att näringsministern nickar instämmande. Nickar Mikael Oscarsson instämmande till Maud Olofsson när hon förespråkar bonus till statliga vd:ar i statliga företag?
Jag ställer frågan med anledning av att Kristdemokraterna hörde till dem som under förra mandatperioden allra tydligast drev frågan om att bonusar till vd:ar skulle bort. Moderaterna drev också den frågan, via Per Bill, näringspolitisk talesman.
Nu ser vi ett systemskifte här. Regeringen går ut med ett budskap om att det är okej med bonusar till statliga vd:ar i statliga företag. Då vill jag fråga Mikael Oscarsson om han nickar instämmande till detta. Kommer du att kräva av näringsministern att hon röstar nej till bonusar på vårens bolagsstämmor i statliga företag?
Anf. 25 Mikael Oscarsson (Kd)
Herr talman! Det är roligt att se Thomas Östros helt plötsligt så engagerad i företagarfrågor. Det är första gången som man har fått uppleva att Thomas visar en sådan spänstighet i debatten och vilja att föra fram företagarfrågor. Det välkomnas verkligen.
Vad gäller frågan om bonusar får ju Östros alldeles strax ställa frågan direkt till Maud. Men vad jag vet är det här någonting som ingår i en översyn av de regler som ska gälla för statliga företag. Jag är helt förvissad om att regeringen kommer att sköta detta på ett utmärkt sätt.
Sedan skulle det vara intressant att ställa en fråga, när jag nu ändå har tillfälle att debattera med dig, Thomas. Hur ser du på ambitionen att sänka kostnaden för reglerna för företagande med 25 %? Kan vi räkna med ett stöd för det? Vi hörde förut att Miljöpartiet tänker sig att ställa upp på den ambition som regeringen har.
Till sist skulle jag också vilja fråga om det här med förmögenhetsskatten. Det var någonting som den socialdemokratiska finansministern i Finland var med och drev och avskaffade. Hur ser Thomas Östros egentligen på förmögenhetsskatten? Instämmer du i att den är en stor anledning till att vi har så ohyggligt mycket miljarder utomlands som inte alls kommer svenska företag till del, som riskkapital?
Anf. 26 Thomas Östros (S)
Herr talman! Vi var väldigt tydliga i valrörelsen med att förmögenhetsskatten ska värderas i en samlad översyn av skattesystemet. Vi kunde tänka oss att avskaffa den om det gick att finansiera på ett sådant sätt att det blev rimligt fördelningspolitiskt. Vi är bestämda motståndare till att ta 6 miljarder brutto från småföretagen i form av höjda arbetsgivaravgifter för att finansiera en halvering och sedan ett avskaffande av förmögenhetsskatten. Det blir en alldeles orimlig bördefördelning. De här små företagen betalar i allmänhet ingen förmögenhetsskatt, men det är de som får finansiera borttagandet av förmögenhetsskatten. Det tycker jag är alldeles fel.
När det sedan gäller frågan om bonusar hade Kristdemokraterna trots allt en väldigt hög profil i den frågan under förra mandatperioden. Och när nu regeringen går ut med ett budskap om att man kan öppna upp för bonusar i statliga företag igen är det rimligt att Kristdemokraternas främste talesman på det här området faktiskt visar vad Kristdemokraterna tycker. Kommer Kristdemokraterna och Mikael Oscarsson att begära av regeringen att man sätter stopp för bonusar, håller fast vid de regelverk som gäller sedan 2003, att man inte tillåter bonusar för statliga vd:ar?
Regelförenklingsarbetet är någonting som jag har varit mycket engagerad i. Och den modell som den nya regeringen nu arbetar efter är ju den modell som jag hade förmånen att få sjösätta. Det handlar om att systematiskt beräkna hur mycket regelbördan kostar, att sätta tydliga mål och kunna följa det regelbundet för varje år. Den enda skillnaden är att vi valde att gå sektor för sektor. Inom skogs- och jordbruk var det 25 % i målsättning. Inom skatteområdet var det 20 % i målsättning. Detta gjorde vi för att vi tyckte att det var den mest rationella arbetsmetoden. Men det är vår sjösatta modell som regeringen nu arbetar efter.
Men när man strular till arbetsgivaravgiftssystemet så som ni gör krånglar man ju till det ordentligt. Det är olika arbetsgivaravgifter beroende på om man har varit arbetslös, om man hör till en viss del av tjänstesektorn och så vidare.
Men frågan om bonusarna, Oscarsson, måste vi få svar på.
Anf. 27 Mikael Oscarsson (Kd)
Herr talman! Ja, nu hör man Thomas säga att det egentligen är hans system som vi har övertagit. Det är han som har sjösatt det här. Det är ganska besynnerligt att få höra. Thomas Östros företräder ett parti som har haft regeringsmakten i tolv år och som har haft alla möjligheter att göra någonting åt det här regelförenklingsarbetet. Ni har ju sannerligen inte saknat presskonferenser där det här har uttalats, att detta skulle ha högsta prioritet och att man nu skulle sätta i gång. Det var nyföretagargrupper, och det var alla möjliga saker som skulle göras, men ingenting hände.
När nu den nya regeringen kommer att ta krafttag i den här frågan hoppas jag att det blir ett stöd också från Socialdemokraterna och från Thomas personligen så att det här kan förverkligas. Det är ju så viktigt för att vi ska kunna få nya och växande företag i vårt land.
Vad sedan gäller bonusarna är jag helt förvissad om att alliansregeringen, i den översyn som man gör av villkoren för statliga företag, kommer att sköta detta alldeles utmärkt. Det är också så att Thomas Östros får tillfälle att ställa frågan direkt till näringsministern om en liten stund.
Anf. 28 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Det man blir glad för när man hör Mikael Oscarsson tala är det engagemang som han visar för småföretagen och för företagen i Sverige över huvud taget. Det delar vi i allra högsta grad från Miljöpartiets sida, särskilt när det gäller att underlätta och skapa möjligheter för småföretagen att verka. Det handlar också om att det ska bildas nya småföretag och att det ska gå att anställa människor inom småföretagen.
Sedan var det lite snålt med preciseringar om vilka åtgärder som regeringen ska genomföra för att underlätta för företagen. Och man blir ju lite konfunderad när man försöker möta de här argumenten, det tal som fördes fram här, med det som faktiskt står i budgetförslaget. Där kan man ju inte alls se det här engagemanget för småföretagen mer än möjligtvis i ord.
Men jag studsade verkligen till när Mikael Oscarsson gick hårt åt den reform som handlar om medfinansieringen av sjukförsäkringen. Han var väldigt negativ till den. Det man ska komma ihåg är ju att samtidigt som företagen fick bidra till medfinansieringen av sjukförsäkringen möttes de av sänkta arbetsgivaravgifter. Och de utvärderingar som har gjorts av det här har mycket tydligt visat att framför allt småföretagen är stora vinnare på det systemet. Sänkningen av arbetsgivaravgiften överskred kraftigt de kostnader som företagen fick för sjukförsäkringen.
Därför vill jag nu fråga Mikael Oscarsson varför han är så väldigt kritisk till det här förslaget, speciellt med tanke på småföretagarnas situation. Men jag undrar också varför man, om man nu vill ta bort det här av ideologiska skäl, inte möter upp det med andra satsningar på småföretagen så att de åtminstone hamnar på plus minus noll. I stället blir småföretagarna de stora förlorarna med den nya regeringens politik. Och jag kunde inte uppfatta att det kom fram i anförandet från Mikael Oscarsson.
Anf. 29 Mikael Oscarsson (Kd)
Herr talman! Ja, Per Bolund, när det gäller medfinansieringen av sjukförsäkringen har den nämnts av många företagare som ett stort hinder, som ett skäl till att man inte anställer. Och det sägs att det är ett stort risktagande.
Det visade sig också att det var väldigt negativt för många som skulle anställas. Om man hade någonting negativt i bagaget, till exempel att man varit sjukskriven, var det ett hinder när man skulle anställas.
För oss var det en väldigt viktig sak ideologiskt att ta bort och på det viset skapa ett enhetligt system för alla företagare.
Om man ser på budgeten blir det ett klart netto vad gäller skattesänkningar och satsningar på företagare, ett netto på 2,3 miljarder för nästa år och 4,6 miljarder för 2008.
Anf. 30 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Mikael Oscarsson duckar för det faktum som är väldigt tydligt i den omfördelning som har gjorts att småföretagare som grupp är de stora vinnarna. De som har en eller ett par anställda är de som verkligen har tjänat på medfinansiering av sjukförsäkringen i och med att de sänkta arbetsgivaravgifterna kraftigt har övervägt kostnaderna för sjukskrivningen. Om man nu, som Mikael Oscarsson säger, ideologiskt är emot det här och vill ta bort det kunde man åtminstone förvänta sig att man då skulle möta upp det genom andra sänkningar av arbetsgivaravgiften till exempel eller på annat sätt ta bort den ökade kostnaden för småföretagen. Men det gör man ju inte. I stället motsvarar de totala nedskärningarna och alla de förslag som alliansen genomför i budgeten 7 miljarder kronor per år för småföretagen. Det tycker vi verkligen är svårt att koppla samman med de vackra och högtflygande orden om hur viktigt företagandet och framför allt småföretagen är när det gäller att skapa välfärd i framtiden för Sverige.
Det vore intressant att höra hur neddragningarna på 7 miljarder för svenska företag skulle bidra till att uppfylla löftena och de vackra utmålande orden om ett blomstrande företagsklimat i Sverige. Vi har svårt att se att 7 miljarder i höjda kostnader för företagen skulle bidra till ett förbättrat näringslivsklimat i Sverige.
Anf. 31 Mikael Oscarsson (Kd)
Herr talman! Först och främst kommer landets småföretagare att se en förenkling. Det kommer att bli en 25-procentig nedsättning av kostnaderna som företagarna har för alla regler. Det är något väldigt viktigt och avgörande, någonting som sannerligen är efterfrågat bland landets småföretagare.
Vi gör en rad satsningar. Det gäller hushållsnära tjänster. Det är en bransch som jag tror kommer att få uppleva en väldigt stark tillväxt med de satsningar som regeringen gör.
Regeringen går fram med förbättringar i 3:12-reglerna. Det handlar om nedsättning av arbetsgivaravgifter för äldre och för ungdomar. Det är bara några exempel på de kraftfulla satsningar som regeringen gör i budgeten. Det ska bli roligt att se och följa Miljöpartiets ageranden här. Det är roligt att höra det stöd vi kan räkna med när det gäller regelförenklingsarbetet. Jag hoppas att vi kan göra gemensam sak när det gäller flera av de viktiga utmaningar vi har framöver för att få växande och nya företag att komma. Det är det som vårt land så väl behöver.
Anf. 32 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är trevligt att få vara här och prata näringspolitik och jobbpolitik. Det känns bra att det är så många som nu är intresserade av den frågan. Jag tror att det hade blivit en väldigt spänstig debatt i årets valrörelse om den nuvarande oppositionen hade varit lika aktiv då när det gäller att diskutera konkreta åtgärder för företagande och jobb.
Ekonomin i Sverige är stark. Den är det mycket tack vare att vi har många stora företag som i dag går väldigt bra på världsmarknaden. Tyvärr leder det ofta till att de stora företagen säger upp folk. Man rationaliserar, man effektiviserar, och det innebär att många blir arbetslösa. En del företag flyttar till och med utomlands, och många drabbas av den arbetslösheten.
Effekten av det är att runt en miljon människor inte går till jobbet en vanlig dag. En del av dem kan inte gå till jobbet för att de har en sjukdom eller något annat som gör att de inte kan jobba. Men väldigt många av dessa människor skulle kunna jobba om de fick en chans. Det är precis det som har varit utgångspunkten för Allians för Sveriges valrörelse men också alliansregeringens budgetarbete. Alla de människorna av kött och blod som varje dag är förtvivlade över att inte få behövas på den svenska arbetsmarknaden, inte räknas med, inte ha arbetskamrater och inte ha en lön att kunna leva på är de som är utgångspunkten för hela vår politik. Då är det viktigt när man lägger förslag att de är träffsäkra. De måste rikta sig mot de problem som vi faktiskt ser i svenskt samhällsliv i dag.
Om man ska lösa de problemen måste man kunna tänka på flera saker samtidigt. Den första och viktigaste åtgärden är naturligtvis att vi ska skapa ett företagsklimat i världsklass. Vi måste få några människor av kött och blod att vilja ta risken att vara företagare, satsa sina egna pengar och sin egen tid för att kunna skapa jobb åt andra. Det är den grunden och den drivkraften hos den enskilde företagaren som vi måste komma åt.
Vi måste få flera företag att våga växa. Alldeles för många företag i dag stannar ju vid att vara enmansföretag, soloföretag. Man vill inte ta risken med att anställa människor, risken att rekrytera fel, risken att inte kunna betala lön, risken att inte klara regelverket vid anställningar och annat. Det gör att väldigt många svenska företag, även om man säger att nyföretagandet ökar, faktiskt inte växer. Vi måste också få flera människor att våga ta ut sina företag på en internationell marknad och konkurrera med nya varor och produkter så att vi kan få jobben att utvecklas i vårt eget land.
Tyvärr finns det klimatet inte i Sverige. Det finns inte i Sverige för att vi har haft en socialdemokratisk regering i tolv år som dag ut och dag in har talat om hur illa det är med svenska företag, hur hårt de drabbar de svenska löntagarna, hur illa de sköter sig, hur hemskt det är att det är lönsamt, hur hemskt det är med företagandet, hur stora problem de ställer till i vårt land. Det är ju den miljön som företagen har levt i under tolv års tid.
Den nya regeringen tycker att det ska vara enklare, roligare och lättsammare att vara företagare i Sverige. Det är vår enkla utgångspunkt. Det ska vara enklare. Det ska vara roligare. Det ska vara lättsammare och lönsammare så att vi vet att företagen vill utvecklas i vårt land.
Vi vill att flera kvinnor ska välja att starta och driva företag. Sanningen är ju den att nyföretagandet bland kvinnor har minskat. I ett land där vi säger oss vara mer jämställda än många andra länder har nyföretagandet minskat bland landets kvinnor. Jag tycker att det är skamligt att vi har den situationen.
Vi kan också se att det är en förhållandevis liten tjänstesektor som växer fram i Sverige. Framför allt gäller det den privata tjänstesektorn där det finns alldeles för få företag trots att det finns väldigt många som skulle önska att man hade den typen av tjänster.
Vi i regeringen har sagt att vi vill satsa på ett företagsklimat i världsklass. Vi kommer att använda de här fyra åren till att åstadkomma det, och vi tar steg för steg. De insatser som vi har gjort i den här budgeten ska man bara se som ett första steg. Det är ett första steg för att åstadkomma ett företagsklimat som gör att flera vågar ta egna initiativ.
Om vi går in på de olika åtgärderna kan vi se när det gäller arbetsgivaravgifterna, som har varit uppe till debatt, att det är en grannlaga uppgift att utforma en arbetsgivaravgiftssänkning som gynnar småföretagen men också ser till att de som i dag står utanför arbetsmarknaden får komma in. Vi sänker arbetsgivaravgiften just för de grupper som i dag står utanför. Det är ungdomarna. Det är invandrarna. Det är de långtidssjuka och de långtidsarbetslösa.
Jag tycker att det är så intressant att lyssna till den här debatten. Vad är det som gör att Socialdemokraterna och oppositionen inte har några åtgärder för att få tillbaka människor i arbete? Vad är det som gör att det är så fel att sänka arbetsgivaravgifterna för de långtidssjuka, för de långtidsarbetslösa, för alla ungdomar som står utanför och för de invandrare som inte kommer in på arbetsmarknaden? Vad är det som är så fel med det? Jag trodde att ni skulle välkomna det och säga äntligen, men tvärtom. Det är ingen åtgärd som lockar till några applåder.
Vi är dock fast beslutna att alla de som står utanför ska tillbaka till arbetsmarknaden. De ska få en andra chans. Jag tror att svenska företagare står och väntar på att få ta sig an denna uppgift. Att hjälpas åt för att flera ska få behövas på arbetsmarknaden tror jag är väldigt viktigt. Jag vet företagare som står och stampar inför att nu få anställa exempelvis unga människor.
Vi inför ett jobbavdrag för näringsinkomster för soloföretagare, precis som den skattereduktionen som finns i jobbavdraget för anställda.
Vi reformerar 3:12-reglerna, någonting som företagarna har längtat efter i många år.
Vi halverar förmögenhetsskatten så att riskkapitalet stannar i vårt eget land. Vi har för få riskkapitalister i vårt land. Vi har för få människor som satsar egna pengar i företag, inte för många. Det är ingen slump att de här investeringarna i företagen utifrån kommer som Socialdemokraterna så hårt kritiserar. De kommer därför att det finns för få privata riskkapitalister i vårt land. Därför måste vi se till att de förmögenheter som folk tjänar faktiskt investeras i jobb och företagande i Sverige.
Vi avskaffar medfinansieringen i sjukförsäkringen.
Vi halverar den generella arbetsgivaravgiftssänkningen. Någon sade att den togs bort, men vi halverar den till 2 ½ %. Varför gör vi det? Jo, därför att den generella sänkningen inte har haft den tydliga effekt på sysselsättningen som vi vill åstadkomma. Det är förklaringen. Därför riktar vi arbetsgivaravgifterna på ett sätt som gör att vi också får ned utanförskapet.
Vi inför en skattereduktion på hushållsnära tjänster för att bygga upp tjänstesektorn på det privata området, en åtgärd som socialdemokrater och centerpartister i den finska regeringen har genomfört i Finland - här i Sverige kritiserar Socialdemokraterna den, men i Finland går den bra att genomföra - och som har lett till många jobb och en bättre situation för många människor som behöver dessa tjänster.
Vi sänker socialavgifterna i vissa tjänstesektorer. Där kommer turistsektorn att vara en viktig del. Restaurangområdet, som i dag har stora svarta inkomster i sin tjänsteutövning, kommer att få större möjligheter att få lönsamhet.
Vi sänker momsen på skidliftarna.
Vi ser också till att ge ökade resurser till forskning och utveckling. Det är inte så att vi minskar anslagen till forskning. Vi ger 1,4 miljarder till Vinnova och ett ökat anslag under de kommande åren. Men vi ger också ytterligare 900 miljoner till forskning. En del av detta kommer naturligtvis att gå till den tillämpade forskningen, där vi samarbetar med näringslivet för att få fram nya produkter och nya idéer så att vi kan konkurrera.
Vi lyfter upp rymdverksamheten med 50 miljoner kronor. Det kan vara intressant att se i en tid när vi är så uppfyllda av Christer Fuglesangs äventyr i rymden. Men det kan också vara intressant att veta att denna satsning innebär att vi nu tack och lov kan fortsätta ett av de satellitprogram vi har tillsammans med Esa, någonting som svenska företag kommer att ha stor nytta av och som ger jobb i Sverige.
Vi satsar på de gröna jobben och på en ny energipolitik som innebär att vi utvecklar de alternativa energikällorna, ny miljöteknik och nya bränslen. Det som nu sker är att jag och många andra ministrar med det ena landet efter det andra diskuterar hur Sverige och andra länder ska kunna samarbeta för att utveckla den gröna sektorn. Här vill jag inte minst nämna landets jordbrukare, som kommer att bli viktiga producenter av nya bränslen och ny energi. De står också på tå för att få göra detta.
Vi vill förenkla den offentliga upphandlingen för småföretagare och öppna för att också småföretagare ska kunna vara med i offentlig upphandling. Nämnden för offentlig upphandling lyfts in i Konkurrensverket.
Vi satsar 100 miljoner på kvinnors företagande, vilket innebär att vi äntligen kan få en rejäl satsning så att vi får flera kvinnliga företagare. Detta kommer att leda till nya affärsidéer men också till att flera kvinnor kommer att kunna hamna på toppositioner i näringslivet.
Jag är överraskad över att Socialdemokraterna inte vill biträda ett sådant förslag - överraskad därför att jag trodde att det var intressant. Möjligen är jag inte så överraskad eftersom jag vet att detta har varit en nedprioriterad fråga under de år som Socialdemokraterna har suttit vid regeringsmakten. Vi har goda erfarenheter från satsningar på kvinnors företagande. Den förra borgerliga regeringen gjorde sådana satsningar; jag var faktiskt ansvarig på Arbetsmarknadsdepartementet under den perioden. Det gav goda resultat, och det är också därför vi nu satsar 100 miljoner på affärsrådgivning, finansiering, forskning, kooperativt företagande och så vidare.
Vi har också ett stort program för regelförenklingar. Vi ska minska de administrativa kostnaderna med 25 % till 2010. Jag är glad att höra att Miljöpartiet vill vara med. Jag är också glad att höra att ni kommer att hålla tummen i ögat på regeringen i frågan, för jag tror att det behövs en samlad vilja från många för att kunna åstadkomma detta. Jag medger att inte är någon enkel uppgift, det är det verkligen inte, men om alla hjälps åt och lägger fram konkreta förslag på regelförenklingar ska vi pröva dem i mycket positiv anda. Där vill jag bara uppmana oppositionen att komma in med den typen av förslag.
Vi tar bort kraven på kassaregister som en första åtgärd. En annan åtgärd är att ta bort rätten till heltid. På det här sättet kommer vi att gå vidare med att försöka förenkla regelbördan, vilket också kommer att minska kostnaderna för landets företag.
Till sist vill jag säga att Allians för Sverige har som viktigaste uppgift att skapa jobb och flera företag i Sverige. Det är vår absolut viktigaste uppgift. Vi kommer utöver det program som vi har lagt fram i denna budget att lägga fram ytterligare åtgärder som innebär att småföretagen och företagen får det bättre. Det handlar om återställd förmånsrätt, riskkapitalavdrag och uppskjuten vinstbeskattning. Vi går vidare med förmögenhetsskatten och fortsatta arbetsgivaravgiftssänkningar. Var så säkra: Det vi lovade i valrörelsen i år kommer vi att fullfölja. Steg för steg ska vi göra det enklare, roligare och lönsammare att vara företagare i Sverige, och flera ska kunna få känna möjligheten och glädjen i att få gå till ett arbete en vanlig dag.
(Applåder)
Anf. 33 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det är inte konstigt, Maud Olofsson, att landets småföretagare tror att arbetsgivaravgiften sänks vid årsskiftet. När man hör Maud Olofssons anförande får man ju det intrycket. Men när LRF:s ledning i form av Lars-Göran Pettersson går till storms mot kraftigt höjda arbetsgivaravgifter och skriver att sänkt fastighetsskatt, sänkt förmögenhetsskatt eller reformering av 3:12-reglerna inte har särskilt mycket att göra med den faktiska verkligheten för majoriteten av småföretagarna - vad svarar Maud Olofsson honom då?
Vi har bett RUT, riksdagens utredningstjänst, att titta på hur det här slår. När vi har fört fram argumentet att det är orimligt att höja arbetsgivaravgiften när ni gick till val på att sänka den har ju svaret varit att det ändå innebär en nettoförbättring för företagarna. När man tittar på ett litet företag i plastindustrin, ett litet företag i ventilationsbranschen eller något annat litet företag med ett par tre anställda visar det sig dock att det innebär en nettofördyring av verksamheten. När arbetsgivaravgiften höjs i två steg med upp till 37 000 kr per år hjälper förstås inte den lilla dusör ni ger via 3:12-reglerna, utan det innebär i praktiken en försämring för företagen.
Sedan räknar ni in stödinsatser för långtidsarbetslösa, med nystartsjobben. Men där har ju vi i vårt motionsförslag mycket starkare stödinsatser. Vi har mycket starkare subventioner för långtidsarbetslösa ungdomar, för långtidsarbetslösa generellt sett och för nyanlända invandrare. Det räcker inte era nystartsjobb till! Ni har färre platser för dessa nystartsjobb än vad vi har i våra förstärkta nystartsjobb, så det kan du inte räkna in.
Netto innebär detta ökade kostnader för företagen, och det är ett väldigt stort svek mot landets företagare. När jag nu lyssnar på Maud Olofsson fortsätter hon att ge intryck av att det blir en nettoförbättring när hon i själva verket höjer skatterna för småföretagen.
Anf. 34 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror att svenska småföretagare och svenska företagare känner sig rätt lugna och trygga med den nya regeringen därför att de, tror jag, inser att vi alla som sitter i den här regeringen har förbundit oss att göra så att vi får ett företagsklimat i världsklass.
När vi sänker arbetsgivaravgiften gör vi det utifrån två utgångspunkter.
Den ena delen handlar om att vi vill minska utanförskapet. Jag förstår inte varför Socialdemokraterna bara pratar bidrag, bidrag, bidrag och inte satsar på att människor ska kunna få komma tillbaka till arbete. Vad är det som är så fel med att vi satsar på långtidssjuka, långtidsarbetslösa, unga och invandrare - på alla dem som står utanför? Vad är det som är så fel med det?
Jag tror att svenska företag är beredda att öppna sina dörrar för alla dem som länge varit borta från arbetsmarknaden. Det är därför som vi också sänker eller tar bort arbetsgivaravgiften under en tid motsvarande den tid man varit utanför. Vi vet att det behövs en övergångsperiod. Jag är jätteöverraskad över att Socialdemokraterna vänder de långtidsarbetslösa, de långtidssjuka, ungdomarna och invandrarna ryggen.
Det andra vi gör är att vi satsar på tjänsteföretagen. Vi gör det därför att vi vet att det är en arbetskraftsintensiv bransch som har förmåga att växa i Sverige. Det är inte de stora företagen utan det är tjänstesektorn som vi ser kan komma att växa. Vi riktar arbetsgivaravgiftssänkningen just mot de sektorerna.
När det sedan gäller LRF och den delen är det klart att svenska bönder kommer att få goda villkor. De ska producera energi. De ska producera bränsle. De ska producera sund och säker mat. I fråga om hela klimatdiskussionen tror jag att svenska bönder kommer att vara de stora vinnarna därför att de kommer att producera precis de saker som världen och vi svenskar efterfrågar. Det är klart att de ser att hela regelförenklingsarbetet, arbetsgivaravgiftssänkningen och satsningen på den gröna sektorn kommer att vara till gagn för dem.
Anf. 35 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det räcker inte med hallelujastämning. De som tittar på och som räknar på detta har avslöjat regeringens politik. Camilla Littorin, förbundssekreterare på Företagarförbundet, säger: Att regeringen tar bort den generella sänkningen för småföretag är obegripligt. Det innebär i praktiken en 18-procentig höjning.
Men även i inlägget här får näringsministern det att låta som att man sänker arbetsgivaravgiften. LRF eller för den delen Företagarna och Gunvor Engström säger att budgeten innehåller väldigt mycket på utbudssidan. Men för företagarna är det mer tunnsått.
När vi ber riksdagens utredningstjänst att titta på detta ordentligt visar man, tvärtemot vad regeringen påstår, att småföretagen förlorar uppemot 30 000 kr årligen också med hänsyn tagen till de positiva förslagen från regeringen - sådana finns ju.
Till och med när man tar hänsyn till att ägarna kan ta ut lite mer vinst blir det en förlust på 20 000-25 000 kr. Även om man dessutom skulle ta in jobbavdraget, vilket någon förtvivlat försöker göra, återstår fortfarande en mycket stor förlust. Det hjälper inte med hallelujastämning när man i praktiken drämmer till småföretagen.
Arbetsgivaravgiftssänkningen för tjänstesektorn skjuter ni på framtiden. Finansieringen tar ni direkt. Det slår hårt mot tjänsteföretagen. Det slår hårt mot kvinnligt företagande. Det slår hårt inom besöksnäringen. När ni någon gång kommer tillbaka med förslag om en sänkning för vissa tjänstesektorer innebär liggande förslag att avgiften höjs för hotell, för taxi, för Gnosjöföretag och för en rad svenska företag som har möjlighet att anställa och växa. Men ni väljer ut några få branscher som får en sänkning.
Till och med när det äntligen kommer till sänkningen återstår alltså bara en höjning för landets allra flesta småföretag. Det är ett stort svek! Att på det här sättet fortsätta med den marknadsföring som ni vann valet på är ännu värre. Det finns inget farligare än att marknadsföra en produkt som man sedan inte kan sälja.
Anf. 36 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är väldigt fint att höra de goda råden från Thomas Östros. Jag är dock inte säker på att det är i all välmening som du uttrycker en så stor oro för alliansregeringen.
Jag tror att svenska företagare känner sig trygga med den här regeringen. Vi kommer att steg för steg se till att det blir ett företagsklimat i världsklass. Det är klart att tjänstesektorn kommer att vara en viktig sak för svensk ekonomi. Som jag sagt: Vi har stora svenska företag som rationaliserar och som säger upp folk, och vi har småföretagare som inte vågar växa - särskilt inom tjänstesektorn.
Ja, jag tror att åtgärder för att bygga ut den hushållsnära delen kommer att vara otroligt avgörande. Men också öppnandet av den offentliga sektorn så att också kvinnor kan starta och driva företag inom de verksamhetsområden där man i dag befinner sig kommer att göra otroligt mycket för att flera kvinnor ska våga satsa på företagande.
Med en större konkurrensutsättning av den offentliga sektorn får vi också en bättre ekonomi och en bättre drivkraft. Hela det paket som vi lagt fram innehåller åtskilliga miljarder som riktas bara till företagen, och det kommer mer. Jag är helt lugn; svenska företagare litar på den här regeringens satsning i detta avseende.
Sedan är jag överraskad över att Socialdemokraterna inte tycker att man ska satsa på dem som står utanför - på dem som är långtidssjuka och arbetslösa och på ungdomar och invandrare. Jag tycker att det är så tråkigt att ni helt har glömt bort dessa i hela valrörelsen men också efteråt. Ni har ju åkt på stryk därför att ni inte pratade om jobben och utanförskapet. Någon gång borde man öppna ögonen och ta parti för dem som vill komma tillbaka. Det är det som den här regeringen gör. Det är därför vi har riktade åtgärder just för dessa målgrupper. Det underlättar för svenska företag när det gäller att kunna anställa. Det är så vi kopplar ihop det här.
Sedan får fler jobb. Vi får mer intäkter till Sverige. Vi kan fördela mer pengar till välfärden och satsa på ytterligare skattesänkningar. Det är så man sköter svensk ekonomi.
Anf. 37 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag har noga lyssnat på näringsministern. Jag har lyssnat och lyssnat men hör ingenting. Visst är det viktigt att svenska företag är internationellt konkurrenskraftiga. Men då är det väldigt förvånande, tycker jag, att du inte också från regeringens sida medverkar till att underlätta för företag att komma ut på den internationella marknaden framför allt när det gäller små och medelstora företag.
Vi har inte fått något svar på frågan om på vilket sätt neddragningen av exportstödet till stora företag leder till att svenska företag ökar sin konkurrenskraft.
Höjda arbetsgivaravgifter blir effekten av regeringens politik. Jag tänker inte säga mycket mer än att det blir på det sättet. Varför då inte ta bort hela sjuklöneansvaret för små företag med upp till tio anställda, vilket Vänsterpartiet föreslagit i några år? Enligt företagarna själva är det en av de viktigare reformerna.
Turistsektorn nämns. Men turistsektorn består av en mängd olika företag. Vilka menar ni? Vilken definition har du för den sektorn? Och vilka företag är det som inbegrips i de här lättnaderna?
Flera måste få jobb. Ja, jag delar den uppfattningen. Det är givetvis ett misslyckande att vi har så hög arbetslöshet. Men hur ska vi göra dem anställningsbara som i dag står utanför när resurserna till Ams samtidigt dras ned - åtgärder som skulle underlätta för dem som står utanför att komma tillbaka till arbetsmarknaden? För mig blir detta ologiskt.
Anf. 38 Maud Olofsson (C)
Herr talman! För att börja med exportsatsningarna är det naturligtvis så att det om du får en bättre lönsamhet på verksamheten i Sverige naturligtvis finns större möjligheter att jobba med exportsatsningar.
Jag tror att vi behöver göra satsningar från det offentliga, och vi satsar också resurser. Men jag tror att vi också behöver effektivisera en del av de här verksamheterna. Det säger företagarna själva. Jag tror också, precis som Karin Pilsäter tidigare var inne på, att det är bra att det finns en tydlig basfinansiering så att man vet vad man jobbar med och inte hela tiden bara jobbar med projektverksamhet. Det säger också de som jobbar i den här sektorn.
Sedan gäller det turistsidan. Ja, vi sänker momsen när det gäller skidliftar. Det är en mycket bra satsning - tänk om de också hade lite snö, men den saken kan inte regeringen sköta - och en bra åtgärd för de turistnäringar som finns inte minst i fjällområdena.
Också restaurangnäringen får ett uppsving när det gäller tjänstesektorn. Vi vet att restaurangverksamheten är en viktig del av turistverksamheten.
När det gäller åtgärderna har vi resonerat så här. Vi har tittat på Ams åtgärder under alla de här åren. Tyvärr har de inte lett till jobb. Det är ju en massa människor som är föremål för åtgärd efter åtgärd efter åtgärd. De blir mer och mer förnedrade för varje gång de går till arbetsförmedlingen. Det är den ena meningslösa åtgärden efter den andra. Det är detta som ni tillsammans med Socialdemokraterna har haft under alla år.
Vi tänkte att man kanske kan tänka en ny tanke och kanske göra någonting annat eftersom åtgärderna uppenbarligen inte har lyckats. Därför satsar vi på nystartsjobben och tar bort arbetsgivaravgiften lika länge som man varit arbetslös och utanför. Det här är ett sätt att pröva ett nytt grepp just för att ge de människor som står utanför en chans att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Jag tror att det är bra om vi inte bara tänker i traditionella Amsåtgärder, som inte har gett resultat, utan försöker att hitta lite nya åtgärder. Jag har svårt att se varför Vänsterpartiet inte skulle kunna uppmuntra en sådan sak.
Anf. 39 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag är den förste att hålla med om att Ams och Ams politik inte har varit lyckad. Det finns anledning att på många sätt kritisera den.
Men jag förstår inte hur en arbetslös 55-årig skogsarbetare blir anställningsbar om det inte finns åtgärder som gör att den personen blir anställningsbar i tjänstesektorn. Det är faktiskt inte bara att plocka in någon som är sjukskriven, långtidssjukskriven eller långtidsarbetslös och säga: Med hjälp av sänkta arbetsgivaravgifter får du jobb här. Så fungerar det inte i den riktiga världen. Jag vet det, för jag kommer från den del av landet där det finns ett skriande behov av yrkeskunnig arbetskraft, men där det inte går att få fram det på grund av brist på åtgärder. Där bör man ha ett annat regelsystem inom Ams som gör det möjligt att utbilda utifrån den efterfråga som finns. Regeringen skulle kunna medverka till att se till att vi får en förändring av regelsystemet på det sättet.
Men jag får inget svar på frågan, mer än att jag kan läsa in att det finns en kritik mot Exportrådet. Drar vi ned på exportstödet kommer vi ändå att öka vår konkurrenskraft internationellt eftersom Exportrådet är ineffektivt. Det är det jag läser in i Maud Olofssons svar på min fråga.
Det är snarare så att stödet ska finnas till för små och medelstora företag, inom framför allt miljöteknikområdet, för att de ska komma ut på den internationella marknaden och vara konkurrenskraftiga. Det är utifrån det behovet som vi borde se det.
Jag har hört mycket om möjligheterna för lantbrukarna, och jag delar den uppfattningen. Men i betänkandet och i regeringens proposition finns det inte en konkret åtgärd för hur man ska gå till väga. Vänsterpartiet har förslag på det.
Anf. 40 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är bra om Vänsterpartiet vill öka exportinsatserna. Har ni goda idéer om hur, välkomnar vi det.
På miljöområdet har vi både Swentec och miljöbiståndet som en del i försöket att stärka just exporten av miljöteknik. Vi återkommer med åtgärder för att öka de insatserna ännu mer.
När det gäller biståndet vore det bra om vi kunde se ett ökat samarbete mellan biståndsinsatser och svenska företag som har god miljöteknik. Då kan vi både förbättra klimatet och se till att svenskt företagande är aktivt i biståndsarbetet. Swentec gör ett jobb när det gäller miljöteknikexporten, och det ska vi utveckla ytterligare.
När det gäller bristen på arbetskraft är det som det är i dag efter tolv års socialdemokratiskt styre. Utbildade svetsare är det som fattas mest i dag. Regeringen säger att vi ska en gymnasieskola som har lärlingsutbildning, yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning. Men vi behöver se till att det är lite flera än Ams som finns med i utbildningarna. Det finns andra, inte minst företagen, som kan bidra till yrkeskunnandet. Regeringen vill lägga ut flera av utbildningarna hos företagen och ha olika program så att företagen faktiskt får arbetskraft.
När det gäller Ams och åtgärderna har vi dragit ned på de åtgärder som inte har varit effektiva. Det är därför som över en miljon människor står utanför i dag. Jag förstår inte varför svenska skattebetalare ska betala till ineffektiva åtgärder i Amssystemet när vi kan försöka tänka lite nytt och vara lite kreativa för att nå bättre resultat. Svenska skattebetalare ska inte vara nöjda med hur skattepengarna har använts när så många står utanför. Det är precis därför som vi styr om från Ams till konkreta åtgärder, för att förse svenska företag med rätt utbildad arbetskraft.
Anf. 41 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Maud Olofsson talar sig varm för svenska företag och för företagande. Det uppskattar jag verkligen. Det är en uppfattning som Miljöpartiet delar i allra högsta grad.
Maud Olofsson säger att det ska vara enklare, roligare och lönsammare att driva företag i Sverige. Det låter väldigt bra, tycker jag. Vi får väl hoppas att företagarna också uppfattar det så. Men de förslag som regeringen lägger fram tycker jag inte alls pekar åt det hållet.
Det som Maud Olofsson lyfter fram mycket här i debatten är att man sänker arbetsgivaravgiften speciellt för människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det kan mycket väl vara bra för de grupperna, något som får en positiv effekt just för dem. Men frågan är om det är den åtgärd som verkligen gynnar svenskt företagande och svenska småföretag. Till det är jag mer tveksam. Finansieringen av de här reformerna lägger man ju tillbaka på företagen. Det innebär höjda kostnader för svenska företag.
Då är mina frågor väldigt enkla: Hur blir det enklare för svenska företag när regeringen sänker den nuvarande nedsättningen av arbetsgivaravgiften, som framför allt gynnar små företag som är hårt konkurrensutsatta? På vilket sätt blir det roligare att driva företag när regeringen drar ned eller möjligtvis helt tar bort Forska och väx-programmet, som ger bidrag till forskning just inom spetsteknik för småföretag? Och på vilket sätt tycker Maud Olofsson att det blir lönsammare för företagen när man återställer ensamföretagares arbetsgivaravgift för den första person som anställs i företaget?
Det är svårt att se att de åtgärder som regeringen genomför gör det enklare, roligare och lönsammare att driva företag i Sverige.
Anf. 42 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Vi har lite olika åsikter om de här åtgärderna.
När det gäller att det ska vara enklare kan jag konstatera att vi är överens om att vi måste göra något åt regelbördan så att det blir enklare att vara företagare. Jag träffade en ung kvinna i Luleå som sade att hon var så rädd att hamna i fängelse när hon nu hade startat sitt företag därför att hon trodde att hon inte kunde alla regler. Om man har den verklighetsbilden förstår vi att vi måste göra något på regelområdet för att göra det enklare att vara företagare i Sverige. Hela det regelverk som vi har kostar 2 % av bnp, och då är det klart att det blir både enklare och lönsammare om vi minskar regelbördan för svenska företag.
När det gäller att det ska vara roligare och lättare för företag har vi redan gett besked om Forska och väx. Vinnova ska fortsätta det programmet, och man har redan börjat betala ut pengar till det programmet. Vi tillför dessutom resurser till Vinnova de kommande åren. Vi tillför 900 miljoner till ytterligare forskning. Det är inte lönt att vi fortsätter med detta Forska och väx. Det var ett misstag i budgeten, vi har erkänt det, och jag tycker inte att det är så farligt om en regering erkänner att man gjort några små fel och sedan justerar det.
När det gäller arbetsgivaravgiftssänkningen försöker vi, precis som jag har sagt, att få den så träffsäker som möjligt. Min fråga tillbaka är: Vad gör ni för att alla de som står utanför arbetsmarknaden ska komma in, alla de som inte behövs på svensk arbetsmarknad i dag av någon outgrundlig anledning? Vi tycker att de behövs. Många av dem som har varit långtidsarbetslösa kan behöva få tid på sig för att komma tillbaka igen. De kan behöva lite utbildning, de kan behöva lite coachning och de kan behöva lite matchning för att komma tillbaka. Min fråga tillbaka till er som nu står här och säger att vi ska öka möjligheterna måste då bli: Vilka är era konkreta åtgärder när det här är fel? Det är bara så vi kan få en vettig debatt.
Vi tror på det här. Vi tror på tjänsteföretagen och vi tror på nystartsjobben, därför att vi vill att fler ska kunna jobba.
Anf. 43 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Det är precis som Maud Olofsson säger, att regeringens satsningar går ut på att ge riktade bidrag till dem som är utanför arbetsmarknaden. Vi är lite tveksamma till att det är rätt metod. Vi tror snarare att det handlar just om det som Maud Olofsson pratar om men inte genomför, nämligen att skapa ett gott företagsklimat generellt i Sverige, så att företagen får möjligheter att ha vinst i sin verksamhet, att anställa människor och att faktiskt få företagen att växa. Där har regeringen inte kommit med några förslag som leder framåt, utan man har snarare försämrat och försvårat för företagen.
När det sedan gäller att skapa arbete har Miljöpartiet i valrörelsen gått ut med ett förslag till en grön omställning av Sverige som skulle ge 200 000 nya arbetstillfällen i Sverige. Det handlar om effektivisering av energisystemen och det handlar om en stor satsning på förnybar energi. Här föreslår vi de satsningar, reformer och styrmedel som behövs för att få en sådan omställning.
Maud Olofsson talade i sitt anförande om vikten av grön energi och vikten av omställning. Men vilka förslag kommer man med i sitt budgetförslag egentligen? Det enda som man gör är att man inte tar bort den skatteväxling som genomfördes under förra mandatperioden, åtminstone inte skattehöjningarna. Skattesänkningarna tar man bort till viss del. Det enda konkreta förslag som egentligen finns på energiområdet är att elcertifikaten för småskalig vattenkraft ska återinföras. Det för i sin tur med sig att elcertifikaten inte går till andra förnybara energislag som vind, biokraft och solkraft, som drivs av svenska företag och som kan ge många arbetstillfällen i Sverige. I stället satsar man pengarna på vattenkraften, som ju är en gammal teknik och inte kommer att ge särskilt mycket utveckling i Sverige därför att potentialen är väldigt liten.
Att bara prata om en omställning för grön energi och en grön omställning och sedan inte komma med några konkreta förslag, det klingar falskt i mina öron. Jag hoppas att Maud Olofsson tittar på Miljöpartiets förslag. Jag tror att du får bättre stöd från oss än från de tre partier du sitter tillsammans med i regeringen när det gäller en grön omställning av Sverige.
Anf. 44 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att se att vi har ett jättestort problem i vårt land - ett stort utanförskap. Det är det som regeringen adresserar.
Den opposition som nu finns, framför allt företrädd av Socialdemokraterna, talar ju mycket om att man har rätt till bidrag. Vi tror att man ska ha rätt till jobb. Det är det som är vår inställning. Det är också därför som vi gör de här rejäla satsningarna, för att människor ska få komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Företagen är beredda att ta emot alla dessa, men man måste också se att man får en arbetsgivaravgiftssänkning. Det är inget bidrag. Det är en arbetsgivaravgiftssänkning som vi inför. Det är en generell åtgärd.
Företagsklimatet är naturligtvis grunden. Det är därför som vi har alla de konkreta åtgärderna. Vi har 3:12, vi har sjuklöneansvaret, vi har de gröna jobben, vi har förmögenhetsskatten, vi har kvinnors företagande, vi har satsningar på Almi och vi har satsningar på forskning. Alla de här åtgärderna riktar sig mot företagen. Utöver det kommer vi att gå vidare med gymnasieskolan för att få en bättre lärlings- och yrkesutbildning. Vi kommer också att gå vidare med att se till att vi ökar den sociala tryggheten för företagarna. Vi kommer att gå vidare med riskkapitalavdrag, med förmånsrätten och så vidare. Alla de åtgärder som vi lägger in, nu och framöver, kommer att rikta sig mot att vi får ett bättre företagsklimat.
Jag tycker att det är väldigt bra om Miljöpartiet vill vara aktivt i detta arbete. Det är klart: Ju flera vi är som vill göra någonting i vårt land, desto större uppbackning har vi för de politiska förslagen. Jag välkomnar den positiva inställning som Miljöpartiet här visar. Kom med goda idéer, och kom med goda förslag, så ska vi pröva dem! Vi är inte ideologiskt förblindade och tycker att alla goda idéer behöver komma från Allians för Sverige, utan vi tror att alla kan bidra till ett gott företagsklimat. Vi är fast beslutna att när den här mandatperioden är över och vi ska utvärderas, så ska företagarna känna att det är enklare, roligare och lönsammare att vara företagare i Sverige.
Anf. 45 Thomas Östros (S)
Herr talman! Orsaken till att jag begärde ordet är att Maud Olofsson gjorde ett angrepp på socialdemokratin i sin replik. Då måste jag naturligtvis respondera.
Bidrag, säger hon om socialdemokratisk näringspolitik. Det finns ingen mer angelägen uppgift än att se till att långtidsarbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa över huvud taget, nyanlända invandrare och grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden kommer in på arbetsmarknaden. Därför har vi förstärkta nystartsjobb, som är vida effektivare än de nystartsjobb som regeringen har. De är mycket generösare, de kommer som en skattelättnad, och de kommer att bidra till att företagen anställer. Det handlar alltså inte på något sätt om någon bidragspolitik, utan det handlar om stimulans till företagen att anställa.
Avslutningsvis: Det som den här debatten har visat väldigt tydligt, det är att regeringens politik när det gäller stimulans av företagande visar sig bestå av en ordmassa utan like, men med skarpa försämringar för landets småföretag. Detta är någonting som småföretagarnas organisationer nu ser. Då hjälper det inte med att bara tala sig varm för företagandet, när man i praktiken försämrar - höjer skatten, försämrar forskning och utveckling, försämrar för exportfrämjandet - för småföretagen.
Anf. 46 Thomas Östros (S)
Herr talman! Alla delar av Sverige ser inte likadana ut och har därmed inte samma förutsättningar att utvecklas. För att minska skillnaderna i förutsättningar mellan olika landsdelar bedrivs därför regional utvecklingspolitik, och det är just regional utvecklingspolitik som följande debatt kommer att handla om.
I det betänkande som ligger till grund för debatten behandlas dels ekonomiska anslag till utgiftsområde 19 med regeringens budgetproposition som grund, dels motioner från den allmänna motionstiden.
Betänkandet slår fast inriktning och mål för den regionala utvecklingspolitiken. Även frågor rörande exempelvis EG:s strukturfonder och återförande av vattenkraftsmedel till de regioner där vattenkraften genereras behandlas. Därutöver slår betänkandet fast en ändring i lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté.
Utskottet föreslår riksdagen att anta regeringens förslag om ett anslag på totalt 3,2 miljarder kronor till den regionala utvecklingspolitiken och att samtliga motioner avslås.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstår i utskottet från att delta i anslagsbeslutet. I särskilda yttranden och reservationer beskriver respektive parti från oppositionen de målsättningar och åtgärder som de vill se, och det är förmodligen det som följande debatt kommer att handla om.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2006-12-19
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2006-12-19Protokoll 2006/07:43
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Avveckling av Zenit Shipping AB
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Zenit Shipping AB i enlighet med vad som förordas i propositionen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 1.Förvärv av aktier i Ireco Holding AB
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att vederlagsfritt förvärva äganderätten till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutvecklings (KK-stiftelsens) aktier i Ireco Holding AB i enlighet med vad som föreslås i propositionen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 2.Låneram till SJ AB
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2007 besluta om låneram i Riksgäldskontoret för SJ AB på 2 000 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 3.Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
a) Bemyndigande för anslaget 26:2
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 950 000 000 kr under år 2008 och 750 000 000 kr under åren 2009-2011.
b) Bemyndigande för anslaget 38:5
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare ingångna förpliktelser, medför behov av framtida anslag om högst 4 000 000 kr under år 2008 och 8 000 000 kr under åren 2009 och 2010.
c) Bemyndigande för anslaget 38:23
Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att under år 2007 för ramanslaget 38:23 Bolagsverket: Bidrag till kassaregister besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kr under år 2008.
d) Bemyndigande för anslaget 38:13
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 38:13 Rymdverksamhet besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 421 000 000 kr under år 2008 och 779 000 000 kr under åren 2009-2013.
e) Bemyndigande för anslaget 38:22
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 38:22 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 200 000 000 kr under år 2008 och 400 000 000 kr under åren 2009 och 2010.
f) Bemyndigande avseende exportkreditgarantier
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 200 000 000 000 kr för exportkreditgarantier.
g) Bemyndigande avseende investeringsgarantier
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för investeringsgarantier.
h) Bemyndigande avseende upplåningsrätt
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar.
i) Anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv
Riksdagen
- anvisar för budgetåret 2007 anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt utskottets förslag i bilaga 3,
- godkänner det utskottet anför om verksamheten under anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling.
j) Motioner rörande anslagen m.m.Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner att regeringen under år 2007 vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som förordas i propositionen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 6.- Reservation 1 (s, v)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 108 0 22 m 84 0 0 13 c 25 0 0 4 fp 20 0 0 8 kd 20 0 0 4 v 0 17 0 5 mp 12 0 0 7 Totalt 161 125 0 63 Införande av krav på typgodkända kassaregister
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi244 yrkande 87.- Reservation 2 (s, v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 109 0 21 m 83 0 0 14 c 25 0 0 4 fp 20 0 0 8 kd 20 0 0 4 v 0 16 0 6 mp 12 0 0 7 Totalt 160 125 0 64