Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2005/06:1)

Betänkande 2005/06:FiU3

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 16 december 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2005/06:1)(pdf, 4 MB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2005/06:1)

Beslut

Allmänna bidrag till kommuner (FiU3)

Anslagen under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna kommer att uppgå till cirka 60,2 miljarder kronor 2006. Riksdagen har sagt ja till regeringens budgetförslag. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen säger nej till motionsförslag om bland annat ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, det kommunala självstyret och konkurrensneutralitet. Regeringen har också lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Riksdagen framhåller att den årliga redovisningen är viktig och avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen, skrivelse 2004/05:102 läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29
Propositioner: 1

Från regeringen

Budgetpropositionen för 2006Proposition 2005/06:1

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-11-22
Justering: 2005-11-29
Trycklov: 2005-12-07
Trycklov till Gotab och webb: 2005-12-08

Reservationer: 16
Betänkande 2005/06:FiU3

Alla beredningar i utskottet

2005-11-22

Allmänna bidrag till kommuner (FiU3)

Enligt regeringens budgetförslag ska anslagen under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna uppgå till cirka 60,2 miljarder kronor 2006. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utskottet säger nej till motionsförslag om bland annat ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, det kommunala självstyret och konkurrensneutralitet. Regeringen har också lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Utskottet framhåller att den årliga redovisningen är viktig och föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-12-16

Debatt om förslag 2005/06:FiU3

Webb-tv: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2005/06:1)

Dokument från debatten

2005-12-16Protokoll 2005/06:53

Protokoll från debatten

Tommy Ternemar (S)

Anf. 26 Tommy Ternemar (S)

Fru talman! Betänkandet FiU3 handlar om allmänna bidrag till kommuner. Betänkandet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter för kommunalekonomisk utjämning. Betänkandet handlar även om bidrag för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt om bidrag för utjämning av LSS-kostnader. Anslaget under detta utgiftsområde uppgår 2006 till 20 161 000 000 kr. I betänkandet behandlas även en skrivelse från regeringen, där regeringen ger en översiktlig redovisning av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting. Fru talman! Utskottet har behandlat 25 motionsyrkanden som väckts med anledning av regeringens skrivelse samt 33 motionsyrkanden med anknytning till kommunala frågor. Dessa motioner har väckts under den allmänna motionstiden 2005. Yrkandena handlar om ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, finansieringsprincipen, det kommunala självstyret samt insatser för personer med funktionshinder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns också 16 reservationer och fyra särskilda yttranden. Med detta, fru talman, överlämnas ärendet för debatt.

Cecilia Widegren (M)

Anf. 27 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Eftersom en riksdagsmajoritet i ett första steg i budgetprocessen inte har gett Moderaternas budget stöd har vi valt att avstå från att lägga fram ett formellt motförslag i detalj. Vårt budgetalternativ bör ses i sin helhet och inte brytas sönder i detaljer som visas isolerat. Jag står självklart bakom alla Moderaternas och alliansens reservationer i betänkandet, men jag väljer för tids vinnande att yrka bifall endast till reservation 6. Moderata samlingspartiets politik när det gäller kommuner och landsting skiljer sig avsevärt från regeringens. Vår politik skulle ge ett ekonomiskt utrymme på ett helt annat sätt än regeringens budget. Över tre år skulle vi ge ytterligare 12 miljarder till kommuner och landsting, och redan nästa år skulle vi ge ytterligare 5 miljarder mer än regeringens förslag. Fru talman! Vi vill se en förändring av det kommunala utjämningssystemet. Vi väljer dessutom att fullt ut finansiera den förändringen redan nästa år. Det är inga direkta försämringar för dem som i dag har det tufft och försöker få det att gå ihop. Vi moderater vill se en koncentration av kommunernas uppgifter till de viktigaste uppgifterna, så att man så att säga väljer att bli vid sin läst. Det finns ett behov av avregleringar men också av konkurrensutsättning av verksamheten så att skattebetalarnas pengar på ett bättre sätt kommer medborgarna till del. Ansvarsförhållandena mellan stat och kommun är en viktig fråga som bör prioriteras, inte minst för den kommunala demokratin och det kommunala självstyret, så att människor som arbetar lokalt och bäst känner kommuner och landsting kan få en större makt över den vardag de jobbar i. Vår politik ger kommunerna möjlighet att på kort sikt prioritera elever, lärare, vårdpersonal, omsorgspersonal och till och med kultur på ett annat sätt än regeringens budget gör. Fru talman! Kommunerna och landstingen ansvarar för huvuddelen av de skattefinansierade välfärdstjänsterna i vårt land. De senaste årens ansträngda ekonomiska situation för kommunsektorn har därför fått konsekvenser för vård, skola och för barn- och äldreomsorg. Under såväl 2002 som 2003 redovisade kommunsektorn stora negativa resultat. År 2004 nåddes kommunsektorn återigen av ett positivt finansiellt sparande men till priset av de största kommunala skattehöjningarna på 25 år i svensk historia. I genomsnitt var de kommunala skattehöjningarna upp till en procentenhet mellan 2003 och 2004. Detta drabbar dem som i dag har det svårast att få det att gå runt: låg- och medelinkomsttagare. Under 2005 har skattehöjningarna fortsatt. Detta är en självklart en starkt bidragande orsak till att sysselsättningen är svag och hotar att dämpa pensionerna. Därigenom är höjda kommunalskatter inte lösningen på brister i välfärden utan tvärtom ett hot både mot den offentligt finansierade välfärden och mot den enskilda människans möjligheter att göra val i sin vardag och bestämma över sitt eget liv. Fru talman! Trots de betydande kommunala skattehöjningarna har resurstillskottet i verksamheten huvudsakligen uteblivit. I kommuner och landsting har antalet anställda minskat under 2004. Kommunernas ansträngda ekonomiska situation har också inneburit att möjligheterna att höja lönerna för kommunala anställda har varit begränsade. Detta slår inte minst mot de 80 % som är kvinnor i offentlig sektor. Där har möjligheterna att minska löneskillnader försämrats avsevärt. Kommuner och landsting har under de senaste åren drabbats av kostnadsdrivande krav från staten. Ett flertal reformer har varit underfinansierade. Kommunförbundet, det vill säga Sveriges Kommuner och Landsting, som har samma politiska majoritet som regeringsmajoriteten, har visat på ett antal reformer, bland annat inom barnomsorgen, som har varit underfinansierade sedan 1995. För barnomsorgen handlar det om 3 ½ miljarder kronor i underfinansiering årligen. För handikappomsorgen är det 8 miljarder kronor i underfinansiering till kommuner och landsting. Fru talman! Vi moderater väljer att satsa generellt i kommuner och landsting för att stärka deras självstyre och för att de lokalt bäst ser behoven, vad som behöver göras för elever, lärare, vårdpersonal och andra. Avslutningsvis vill jag säga några ord om dagens statliga restriktioner och regelverk vad gäller driftsformerna för kommunal verksamhet. Vi väljer i dag att hålla tillbaka nyföretagande, tillväxt och inte minst kvinnornas roll på arbetsmarknaden. Vi är självklart bakom att det ska finansieras solidariskt och vara tillgängligt för alla. Men man måste se över möjligheterna för mångfald av aktörer inom de kommunala verksamheterna för att öka möjligheten att säkra tillgången av kvalificerad personal, möjligheten att attrahera nya medarbetare och så vidare. En mångfald av driftsformer medför större dynamik, växande entreprenörskap och ökade innovationer.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 28 Christer Nylander (Fp)

Fru talman! Folkpartiets budgetalternativ har också här redan fallit i en tidigare behandling, och vi avstår därför från förslag i anslagsbeslutet. Jag gissar att vi senare får höra från Sonia Karlsson att kommunernas ekonomi är väldigt god just nu. Jag tror att det blir temat i hennes anförande. Låt mig därför inleda med att säga att hon till stor del har alldeles rätt i det, om hon nu skulle säga det. Visst är det så att högkonjunkturen nu också märks i kommunernas kassa. Den starka globala återhämtning som vi ser framför allt genom ökad handel och Kinas och Indiens tillväxt sipprar också ned till de kommunala kassorna. Men jag tror också att man måste säga att väldigt många av dem som jobbar inom de kommunala verksamheterna inte märker av detta. Ännu tydligare är det kanske för dem som är beroende av de offentliga välfärdstjänsterna. De märker inte heller av det. Det är lärare och elever som befinner sig i slitna skollokaler med undermåliga skolböcker och oordning. Det är gamla människor som slitit och tagit ansvar i alla år men som inte får lov att andas frisk luft när de blir gamla, bestämma vem de vill bo med eller ens få duscha när de vill. Det finns många tragiska bilder av verkligheten inte minst inom äldreomsorgen. Vi fick en i veckan från Simrishamn med en 90-årig kvinna som väntat tre dagar med brutna ben. Det är en bild av verkligheten. Det finns många som mår väldigt bra. Men det är en bild av verkligheten som vi har i detta högkonjunkturens Sverige. Det är en bild för mycket. Om vi börjar med den ekonomiska bilden är det sant att det ser bättre ut i år än vad det gjorde när vi debatterade kommunernas ekonomi i fjol. Sammanfattningsvis är den totala bilden ganska hyfsad. Kommunerna går med ungefär 10 miljarder i överskott år 2005. Men fortfarande är 34 kommuner i obalans trots stark högkonjunktur. På landstingssidan är det ungefär 4 miljarder i överskott totalt sett. Men fortfarande är det tre landsting, tror jag, som inte går i balans i år trots stark högkonjunktur. Enligt den bedömning jag sett höjer 17 kommuner kommunskatten. I fjol var det 80 kommuner som höjde kommunskatten. Trots att vi har en ganska bra konjunktur ser de sig tvingade att göra det för att få saker och ting att gå ihop. Om allt detta smolk finns i bägaren när vi har stark konjunktur måste man fundera på hur väl kommunsektorn i Sverige är rustad för den tid som kommer när vi får en lågkonjunktur. Man kan inte bara bygga en verksamhet som klarar sol och vackert väder. Man måste ha en verksamhet som också klarar lågkonjunkturer. Vi har väldigt stora utmaningar framöver. Befolkningsutvecklingen blir sådan att behoven kommer att öka, och rekryteringsbehovet till de kommunala arbetena kommer också att öka. Vi kanske just nu är inne i de mest fördelaktiga åren både när det gäller den befolkningsmässiga utvecklingen och när det gäller den ekonomiska utvecklingen. Då krävs det förberedelser för framtiden. Det handlar om att vi måste se till att sysselsättningen totalt sett ökar och att vi får strukturförändringar där. Vi måste öka antalet arbetade timmar och ge större utrymme för kommuner att göra saker smartare. Vi ska inte lägga så mycket kraft här i riksdagen på att krångla till det för kommunerna och sätta stopp för kommuner som vill utveckla nya sätt att bedriva verksamheten. Vi borde riva hindren i stället och se till att den kommunala verksamheten kan bli bättre. Begränsningarna måste bort och inte blir fler. Vi måste fundera på hur vi stärker företagsklimatet och ser till att vi på den nationella arenan tar bort krångel och onödiga skatter. Men vi måste också fundera på hur vi stimulerar kommuner att satsa på det lokala företagarklimatet. Vi måste fundera på hur vi bryter utanförskapet och stärker integrationen. Ska vi klara Sveriges ekonomiska utmaningar framöver måste vi ge alla en chans att vara med. Fru talman! Sverige lägger väldigt mycket pengar på offentlig välfärd. Det är den andra sidan av att ha ett högt skattetryck. Det ställer krav på oss förtroendevalda att se till att vi får ut så mycket möjligt av de pengarna och mesta möjliga kvalitet. Trots att vi har världens högsta skatter ser vi så tydliga brister. Det är köer till förskolan och stora barngrupper. Det är brist på resultat i skolan trots att man satsar mycket pengar på skolan. Det är en av de största satsningarna i världen. Trots det har vi försämrade resultat. Äldreomsorgen är ytterligare ett område där vi har tydliga brister. Man måste lägga mycket kraft på två saker framöver. Det ena är att ta tag i systemfelen och se till att pengarna används rätt. Det andra är att man får fart på jobben och ökar sysselsättningen. Fru talman! Om man ser på en femdygnsprognos på tv-vädret och ser att det är minusgrader innebär det inte att hotet om den globala uppvärmningen kan avskrivas. Samma sak måste det vara när vi studerar kommunernas ekonomi. Att väldigt många kommuner har en stark ekonomi under en högkonjunktur får inte innebära att vi ropar faran över. De största problemen har vi framför oss. Fru talman! För övrigt anser jag vi behöver ha en rejäl översyn av det kommunala utjämningssystemet. Jag hinner inte utveckla det vidare här. Jag nöjer mig med att yrka bifall till reservationerna 6 och 8.

Else-Marie Lindgren (Kd)

Anf. 29 Else-Marie Lindgren (Kd)

Fru talman! Kristdemokraterna anser att kommunsektorn behöver ett ekonomiskt tillskott utöver de medel som Socialdemokraterna anslår i budgetpropositionen. Vi föreslår därför 9 miljarder kronor mer än den socialdemokratiska regeringen till kommuner och landsting. Kommuner har tillsammans med landsting och regioner uppgiften att driva och förvalta det som vi kristdemokrater anser vara välfärdens kärna, nämligen vården och omsorgen av barn och äldre, utbildningen av de unga samt den samhällsnyttiga servicen till medborgarna. Nu måste det till en målmedveten satsning de närmaste åren för att höja kvaliteten på den service som invånarna har rätt att kräva av det allmänna. Fru talman! Kristdemokraterna har lyssnat på vad politiker och för den delen även tjänstemän på kommunal nivå önskar. De områden som särskilt kommer att prioriteras av Kristdemokraterna är äldreomsorg och sjukvård. Det krävs ett rejält resurstillskott som kommunsektorns förtroendevalda själva kan besluta om. Varje kommun, landsting och region måste utgå från sina behov och förutsättningar för att reellt kunna förbättra för barnen, eleverna och de äldre. Därför krävs det handlingsutrymme för de lokalt förtroendevalda att avgöra på vilket sätt resurserna bäst ska användas. Genom att frikoppla öronmärkningen på regeringens satsning kan vi frigöra omkring 20 miljarder kronor under perioden som kommunerna själva får disponera. Vi menar att detta är möjligheten till ett bättre resursutnyttjande och hushållning med gemensamma resurser. Fru talman! För oss är det självklart att alla barn ska ges rätt att få del av kommunernas stöd till barnomsorg. Kristdemokraterna vill därför att kommunerna ska ha skyldighet att erbjuda ekonomiskt stöd inte bara till barn i förskolan utan också till de föräldrar som själva tar hand om sina barn. Att kunna ge ett kommunalt vårdnadsbidrag till de föräldrar som önskar det är en förträfflig satsning för våra barn. Dessutom föreslår vi också en nationell satsning på kvaliteten i förskolan. För att stärka arbetet inom psykiatrin anslår Kristdemokraterna 500 miljoner kronor under perioden 2006-2008, vilket är betydligt närmare den resursförstärkning som regeringens egen utredare Anders Milton föreslagit. Därtill vill Kristdemokraterna satsa 400 miljoner kronor på en förstärkt barn- och ungdomspsykiatri. Kristdemokraterna vill införa en kommunal fastighetsavgift på högst 2 800 kr per småhus och 900 kr per år för lägenheter. Denna reform ger kommunsektorn ett tillskott på ca 16 miljarder kronor per år. Fru talman! Resurserna till kommunerna är av central betydelse för kvaliteten i den välfärd som skattebetalarna har rätt att kräva av samhället. För att kvaliteten inte ska försämras eller trygghetssystemen urholkas krävs det en politik som leder till högre och mer uthållig tillväxt - fler jobb och fler människor i skatteinbringande sysselsättning, helt enkelt. Utan denna tillväxt kommer det bara att finnas nedskärningar att fördela. Detta är ett viktigt skäl till att Kristdemokraterna sätter tillväxtpolitiken högst på dagordningen. På längre sikt bör kommunernas beroende av omfördelning av statliga medel minska. Förutom att det ger grogrund för en verklig tillväxt i skatteunderlaget kan detta ske genom att staten i större mån än tidigare låter kommunerna själva disponera över de skattemedel som deras invånare genererar. I detta avseende spelar förstås det kommunala utjämningssystemet och effekten av nuvarande grundavdrag in. Kommunernas självständighet kan också stärkas genom att man breddar de kommunala skattebaserna. Ett steg i den riktningen är att slopa fastighetsskatten och införa en allmän kommunal fastighetsavgift som står i relation till de kostnader kommunerna har för att ge service till fastighetsägarna. Detta är ett förslag som stärker den kommunala självfinansieringen. Det ger också möjlighet för staten att minska anslaget till kommunerna i motsvarande mån utan att det hotar kvaliteten i vården och skolan eller omsorgen om våra barn och gamla. Detta förslag går också helt i linje med vad kommunerna själva har uttryckt ett önskemål om, bland annat i den skattebasutredning som Kommunförbundet presenterade för ett antal år sedan, nämligen att få växla bort delar av statsbidragen mot att de själva får förfoga över en ökad andel av inkomster och avgifter. Sammanfattningsvis är kommuners, regioners och landstings ekonomi fortfarande bräcklig. Det innebär att många drar sig för att genomföra större satsningar. Kristdemokraterna menar att bristerna inte kan lösas enbart med höjda skatter, utan lösningen borde också vara att de generella statsbidragen till kommunsektorn ökar. Fru talman! Jag ställer mig bakom samtliga reservationer som Kristdemokraterna har gjort, men vill ändå yrka bifall särskilt till reservation 3 under punkt 5 och till reservation 6 under punkt 8. Jag ber att få önska mina kolleger här i kammaren en riktigt god jul oavsett om tomten kommer eller inte.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 30 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Regeringen ger en glassig bild av Kommun- och Landstings-Sverige i dag. Trots det finns det stora problem. Grundläggande i problembilden är regeringens nedlåtande syn på kommunerna. Var finns det omtalade kommunala självstyret? Var finns de raka rören i dialogen mellan stat och kommun, och var finns insikten från regeringens sida om kommunernas möjlighet och roll i såväl det demokratiska arbetet som i deras förmåga att klara såväl dagens som morgondagens problem? Trots ett ständigt talande om det grundlagsfästa självstyret har vi i dag ett kommunalt självstyre som fungerar på nåder från statsmakten. Från Centerpartiet ser vi nuvarande system som ett petande i detaljer som inte hör hemma i en demokrati där varje politisk nivå ska kunna ta sitt ansvar för sina handlingar inför medborgarna. Fru talman! Många kommuner har problem när befolkningen blir äldre. Den unga generationen ser inga framtidsutsikter i hemkommunen och lämnar den. Vem ska i framtiden ta hand om den äldre generationen? Den här utvecklingen har Kommunförbundet påtalat, och den är ett mycket tydligt tecken på den sociala klyvning som i dag sker i Sverige. Vi ser alltför lite av förmågan att stimulera utvecklingen i hela Sverige från den regerande församlingen. Centerpartiet vill förändra den negativa utvecklingen och ge alla bygder en framtidstro. En möjlighet att stimulera den lokala och regionala utvecklingen är en tydlig regionalisering där varje bygd ges instrumenten att utveckla sin region. Det innebär att frågor som näringspolitik, kulturpolitik och regionalpolitik i större utsträckning ska läggas på den regionala nivån. Det får givetvis effekter på den centrala nivå, på riksdagens arbete och på centrala verk, men det är en utveckling som behövs för att kunna ge människor med en aktiv vilja möjligheten att utveckla sin hembygd. Centerpartiet vill genom sina förslag ge förtroendevalda på lokal och regional nivå instrumenten att utveckla sin bygd. Nuvarande centralstyre hör historien till enligt vår uppfattning. Fru talman! Vi har tidigare i höst i kammaren diskuterat LSS och de undanträngningseffekter som den ekonomiska utvecklingen har fått på område efter område ute i kommunerna. Ett rättfärdigande av fel som finns i utjämningssystemet från regeringens sida kombinerat med att finansieringsprincipen har satts ur spel innebär att sektorer som vården, skolan och omsorgen får betala notan. Det här är i dag ett av kommunernas största problem. Från Centerpartiet ser vi det som ett grundläggande krav att finansieringsprincipen tillämpas strikt. I alla andra sammanhang gäller pacta sunt servanda , alltså att avtal ska hållas. Finansieringsprincipen har framställts som - och är - ett avtal mellan kommun och stat och ska därför hållas. Men så sker inte i dag. LSS är ett tecken på det. Från Centerpartiet anser vi att staten måste ta ett större ekonomiskt ansvar för att den rättighetslagstiftning som vi här i kammaren har beslutat om får en rimlig finansiering. Fru talman! Av landets kommuner redovisar 58 % att man kommer att klara balanskravet. 15 % konstaterar nu att man inte kommer att göra det. En grundläggande syn i det kommunala ekonomiska arbetet är att ha en god ekonomisk hushållning. Numera räknas också de kommunala bolagen in i balanskravet. Så var det inte tidigare. Balanskravet är en bra mätare på en god ekonomisk hushållning, men det blir ofta en fråga om bedömningar huruvida man har klarat balanskravet eller ej. Då finns den så kallade gummisnoddsparagrafen, nämligen den om synnerliga skäl. Frågan är: Vad innebär detta? Centerpartiet anser att en rimlig bedömning av begreppet synnerliga skäl uppföljs om såväl majoritet som opposition är överens i bedömningen och om ett enigt kommunfullmäktige beslutar om vad begreppet innebär i det specifika fallet. Bedömningen är ofta en form av finlir och bör kunna överlåtas till den demokratiska församlingen. Fru talman! Sysselsättningen är en nyckelfråga i dag. Regeringen har genom konstlade åtgärder i budgeten försökt hyfsa arbetslöshetssiffrorna. Det är intressant att notera att 43 % av kommunerna inte kommer att anställa fler. 15 % kommer att minska antalet anställda och resterande del är osäkra eller kommer att öka antalet anställda marginellt. De här åsikterna redovisades av Kommunförbundet efter det att man hade fått in insikten om plusjobben. Man kan givetvis fråga sig varför. Svaret är enkelt. I vanlig ordning är regelverket för plusjobben oklart. Reformen är underfinansierad och långsiktighet i förslaget saknas. Ingen har svarat på om det här är en fråga om en lönedumpad grupp i kommunerna eller om marknadsmässiga löner ska tillämpas. Om marknadsmässiga löner ska tillämpas är förslaget mycket tydligt underfinansierat. Någon annan ska alltså betala notan. Ingen har svarat på vem som har ansvaret vid en långtidssjukskrivning och därmed rehabiliteringsansvaret. Dessa människor ska inte betraktas som vanliga anställda i kommunen utan ska endast utföra arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda. En annan inriktning skulle skapa en facklig konflikt. Det här är frågor som kommunerna har ställt sig under den senaste månaden, och så sent som i går - alltså ett par veckor före införandet - hade man inte fått svar på frågan. Tala om långsiktighet och tala om goda planeringsförutsättningar! Från Centerpartiet ser vi kommunerna som en nyckelinstans i arbetet med att stimulera näringslivet och därmed få fram nya jobb. Med det synsättet är det också naturligt att kommunerna ges verktyget att sköta det här. Pekpinnar från staten i form av stopplagar för att utveckla egna verksamheter framstår i sammanhanget som destruktivt. En större öppenhet för alternativa driftsformer inom offentlig sektor skulle höja kvaliteten inom verksamheten samtidigt som effektiviteten förbättras. En annan effekt är att lönesituationen inom offentlig sektor förbättras - alltså bättre löner för kvinnor. De erfarenheter som finns inom det här området visar att främst kvinnolönerna ökar radikalt. Som jag ser det är alltså regeringens inriktning på det här området direkt kvinnofientlig. Fru talman! Jag ska avslutningsvis kommentera Socialdemokraternas buskispropaganda. I går gick socialdemokraterna i finansutskottet ut med en skrivelse till landets centerpartistiska kommunal- och landstingsråd. Det var alltså en officiell skrivelse till många av landets kommuner. I brevet framhåller ledamöter av finansutskottet att Centerpartiet allvarligt hotar välfärden. Inget kan vara mer felaktigt. Centerpartiet har en klar och tydlig ambition att utveckla Sverige så att tillväxt och välfärd blomstrar. Jag konstaterar att Socialdemokraterna har stagnerat i det tankesättet och att förändringar behövs. Centerpartiet har alltid stått för, och kommer också att stå för, en generell välfärdspolitik som är finansierad via skatter som uttas efter bärkraft. Det är inte plånboken som ska styra vem som får vård eller ej. I Centerpartiets Sverige får såväl barn som äldre den vård och omsorg som krävs. Det som skiljer oss från Socialdemokraterna är frågan om tilltron till den enskilda människan. Vi tror på människan. Vi tror på den enorma drivkraft som en engagerad människa har, och vi vill släppa lös den energin. Det är just den energin som kan ge Sverige det försprång som vi så väl behöver i den globala värld vi i dag lever i. Det socialdemokratiska överhöghetstänkandet hör historien till. I ett läge där drygt en miljon människor står utan jobb ägnar sig Socialdemokraterna åt att skicka brev till centerpartistiska kommunal- och landstingsråd. Är det inte mer verksamt att ägna sig åt sina egna problem? Centerpartiet har lösningar på de här problemen. Vi har presenterat ett aktivt program för att få fler i arbete, få mer inkomster till staten och därigenom få en välfärd även i framtiden. Socialdemokraterna saknar uppenbarligen ett program, en vision, för hur fler människor ska få arbete och får därför lov att skapa rökridåer för att skyla sin egen oförmåga. Fru talman! Låt mig återgå till punkten som sådan och konstatera att jag ställer upp på samtliga reservationer som Centerpartiet har lämnat under den här punkten, men för tids vinnande yrkar jag i det här sammanhanget bifall endast till reservationerna nr 6 och nr 13.

Sonia Karlsson (S)

Anf. 31 Sonia Karlsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med det senaste där Jörgen Johansson påstår att vi går ut med buskispropaganda. Jag har skickat det här brevet till fyra centerpartistiska kommunalråd i Östergötland. Vi är bekymrade över att Maud Olofsson i Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft har sagt att hon anser att skatterna i Sverige ska ned till ett genomsnitt för Europa inom två mandatperioder. Det innebär minus 250 miljarder kronor jämfört med vad vi har i dag till välfärden. Detta har vi i och för sig känt till tidigare. Det är bland annat ett moderat krav. Men, Jörgen Johansson, vi blev väldigt bekymrade när ett folkrörelseparti som Centern slänger all sin tidigare politik över bord och helt går i de moderata ledbanden. Det var mer ett litet förtvivlans rop som vi vill rikta till centerpartister som vi tycker tidigare verkligen har tagit ansvar för den generella välfärden. Fru talman! Jag vill yrka bifall till finansutskottets förslag och avslag på reservationerna. Reservationerna avslöjar obarmhärtigt hur splittrade och svaga de borgerliga är i den praktiska politiken - det som handlar om välfärdens vardag för våra medborgare. I en sådan grundläggande välfärdsfråga som den kommunala utjämningen sönderfaller den så kallade alliansen i fyra olika delar med fyra olika reservationer. Man kan fråga sig om det är trovärdigt att kalla sig allians när man har sådana motsättningar. I den socialdemokratiska välfärdspolitiken är det skolan, vården och omsorgen som är kärnan. Vi arbetar för att dessa verksamheter ska vara tillgängliga för alla och hålla högsta kvalitet. Det är våra kommuner som står för välfärdens vardagsarbete. Därför är det glädjande att kommunsektorns ekonomi har stärkts väsentligt under de senaste åren. Ja, Christer Nylander, jag är glad att kommunernas ekonomi är bättre. Men också rapporten från Sveriges Kommuner och Landsting, som kom nu i november, var positiv att läsa. I den rapporten konstateras att man förväntar sig ett ekonomiskt resultat för 2005 på 10 miljarder kronor. Man säger att det är ungefär vad som behövs för att finansiera välfärden på lång sikt enligt tumregeln för ekonomisk hushållning. Dessutom förväntar man sig att de ekonomiska förutsättningarna ska bli goda de närmaste åren. I rapporten sägs också att det är viktigt med stabila planeringsförutsättningar och att det är ett steg i rätt riktning att regeringen i budgetpropositionen för 2006 aviserar nivån för statsbidragen för år 2008. Det är oerhört viktigt för medborgarna att skolan, vården och omsorgen är den bästa för att de ska känna sig trygga för sina barn i skolan och för sina äldre när de blir gamla och lite skröpliga. Men trots att den kommunala ekonomin förbättras har landets kommuner och landsting, som också Christer Nylander sade, olika förutsättningar att kunna bereda sina medborgare en bra service. Det är därför det behövs en rättvis fördelning av landets tillväxt. Denna rättvisa fördelning löser vi genom det kommunala utjämningssystemet som möjliggör att alla invånare i Sverige har tillgång till en bra skola, vård och omsorg och som också ger en förutsättning för reell självstyrelse i landets kommuner. Vi vet att kommunsektorn till följd av den demografiska utvecklingen står inför en stor utmaning i framtiden och att efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka, framför allt inom vården och omsorgen. Det är viktigt att kommuner och landsting även i framtiden kan tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet på lika villkor och också erbjuda en god arbetsmiljö. Fastän den ekonomiska situationen för sektorn som helhet för närvarande är ganska bra, behöver vi ytterligare förbättra möjligheterna att höja kvaliteten i den kommunala sektorns verksamheter. Därav regeringens förslag om sysselsättningspaketet med åtgärder för att stärka sysselsättningen de närmaste åren, bland annat de så kallade plusjobben, det vill säga anställningar för upp till 20 000 personer som ska utföra kvalitetshöjande arbetsuppgifter som inte utförs i dag. Det här handlar om avtalsenlig lön, Jörgen Johansson, och inget annat. Dessutom föreslås att personal i vården och omsorgen ska få möjlighet till vidareutbildning i allt från grundnivå till specialistkunskap genom utbildningsvikariaten. Det skapas utrymme för 5 000 utbildningsvikariat på helårsbasis. Vikarierna ska kunna anställas i sex månader. Det innebär att 10 000 personer avses få möjligheter till vikariat varje år. Regeringen vill också öka landstingens medverkan i ansträngningarna att minska sjukfrånvaron och minska ohälsan inom respektive län. För detta ändamål avsätts 1 miljard kronor per år mellan 2007 och 2009. För att ge långsiktiga planeringsmöjligheter så aviserar regeringen att de generella statsbidragen, i förhållande till 2006 års nivå, ökas med 1 miljard kronor 2007 och 6 miljarder kronor 2008 för att servicenivån och kvaliteten i kommunsektorn ska kunna upprätthållas utan att resultatet försämras. Sammantaget är det 60 161 miljoner kronor som går till kommunsektorn inom det här området. Finansutskottet har också konstaterar att kommunsektorns ekonomi har stärkts väsentligt under de senaste åren. För både 2005 och 2006 väntas överskott på 10 miljarder kronor per år. Men även om kommunsektorn som helhet visar en förbättrad ekonomi, finns det, som vi har sagt, kommuner som inte uppnår ett positivt resultat. Dessutom ökar efterfrågan på kommunal verksamhet till följd av den demografiska utvecklingen samtidigt som behovet av nyrekrytering kommer att växa i takt med förestående pensionsavgångar. Utskottet anser det därför väl motiverat att regeringen, i enlighet med vad som aviserades våren 2004, nu föreslår att kommunsektorn ska tillföras ytterligare resurser för 2006 inom ramen för utgiftsområde 25. Utskottet välkomnar också regeringens sysselsättningspaket med plusjobb och utbildningsvikariat, som tillsammans med en satsning till landstingen i syfte att minska sjukfrånvaron kan ge ett väsentligt bidrag till en ökad sysselsättning i kommunsektorn. Oppositionen, med undantag av Centerpartiet, redovisar betydande ökningar av medel under utgiftsområde 25 jämfört med regeringens förslag. Men bakom dessa siffror återfinns stora omfördelningar. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna tvingas nämligen försöka kompensera kommuner och landsting för det inkomstbortfall som deras respektive skatteförslag och förändringar i transfereringssystemen leder till. Utskottet ser tydligt att oppositionspartiernas förslag leder till ökade klyftor i samhället. Skillnaderna ökar mellan dem som har ett arbete och dem som inte har ett arbete. Skillnaderna ökar mellan dem som är friska och dem som är sjuka. När sjuka, arbetslösa och förtidspensionerade tvingas betala skattesänkningar för de bättre ställda i samhället minskar kommunernas och landstingens ekonomiska utrymme. Jag tycker dessutom att det är häpnadsväckande att oppositionen inte ens reserverar mindre belopp för oförutsedda händelser i kommuner och landsting. De borgerliga säger brutalt nej till anslaget för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Enligt utskottets mening måste statsbudgeten ha en reserv för tillfälliga bidrag till enskilda kommuner och landsting så att dessa ska kunna klara svåra ekonomiska påfrestningar till följd av oförutsedda krissituationer. Det är ju för de enskilda medborgarnas skull och för deras välfärd som en kommun ska kunna få hjälp i en nödsituation. De borgerliga partiernas förslag till anslagstilldelning på utgiftsområde 25 ska ses i ljuset av de försämringar i grundläggande trygghetssystem som oppositionen förespråkar. Sådana försämringar är för utskottet oacceptabla. Utskottet behandlar också regeringens skrivelse om utvecklingen inom den kommunala sektorn. Utskottet noterar att regeringen har vidareutvecklat redovisningen av statsbidragens utveckling, denna gång för perioden 1996-2004. Utskottet anser att det med denna redovisning som grund blir lättare att dels förbättra överblicken över statsbidragen till kommuner och landsting, dels göra en utvärdering av huruvida dessa bidrag har uppfyllt de mål de var ämnade för. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. Ett antal motionsyrkanden har väckts angående det kommunala utjämningssystemet. Riksdagen beslutade ju för drygt ett år sedan om ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att löpande följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Uppdraget inrymmer ett antal specifika frågeställningar, bland annat olika aspekter på lönenivåer, den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn, hälso- och sjukvårdsmodellen med mera. Även behovet av kompensation till Gotlands län för dess strukturellt betingade sjukvårdskostnader ska belysas. Avrapportering av vissa delar av uppdraget kommer att ske hösten 2006 och övriga delar hösten 2007. Mot den bakgrunden finner finansutskottet att riksdagen inte behöver göra något särskilt uttalande angående utjämningssystemets utformning och dess översyn. Samtidigt understryker utskottet att utjämningssystemets grundlagsenlighet är ställd utom allt tvivel i och med både Lagrådets och konstitutionsutskottets ställningstaganden dels till den reglering som gällde till och med 2004, dels till de förändringar som infördes från och med 2005. Dessutom har det gällande utjämningssystemet utformats på ett sådant sätt att inga negativa marginaleffekter vid nuvarande skattesatser uppstår för kommuner och landsting med en skattekraft över de gällande utjämningsnivåerna. När det gäller det kommunala utjämningssystemet är det, som jag sade, fullt kaos inom alliansen. Trots sitt mantra om enighet spricker den borgerliga maktalliansen återigen upp i fyra olika riktningar: Moderaterna för sig, Folkpartiet för sig, Kristdemokraterna för sig och Centerpartiet för sig! Är det någon som blir förvånad? Fru talman! Vi socialdemokrater och våra samarbetspartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, står bakom en långtgående ekonomisk utjämning för att tillförsäkra alla delar av landet en rimlig och likvärdig välfärd. Det får bli vår julhälsning till Sveriges kommunpolitiker.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 32 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Jag vill återgå till buskisdebatten. Det är intressant att se hur man använder retoriken. Om vi tittar på skattesatserna i Europa ligger Sverige klart högst med sina 50,8 %. Vi ligger alltså 10,5 % över snittet. Socialdemokraterna hävdar i debatten att det här är en felaktig syn, för man borde i Sverige räkna bort den del av skatten som representerar vad man tar in från a-kassa och sjukförsäkring, eftersom man i övriga Europa inte gör det. De 10,5 procenten representerar 250 miljarder. I den här bevisföringen har man nu uppenbarligen ställt upp på det man i andra sammanhang säger sig inte ställa upp på - det gäller att anpassa rocken efter tillfället. Vad den här intervjun egentligen rörde sig om var företagsbeskattningen i Europa, där Sverige nu börjar hamna bland de länder som ligger högst. Vi ligger på 28 % och borde i rimlighetens namn komma ned till 22 %. Tittar vi på ett av våra grannländer i öster har de helt och hållet slopat beskattningen på företagsvinster. Vi måste börja titta på det här för att vara observanta, så att vi inte hamnar på efterkälken vad gäller sysselsättning. Det var egentligen det frågan handlade om. Det var givetvis i ett längre perspektiv, fram till år 2014, en dröm om att den centerpartistiska politiken och allianspolitiken skulle slå igenom, och att det då skulle finnas möjligheter att stärka den enskilde individen med bibehållande av den välfärd som vi har i dag. Jag betonar återigen: Centerpartiets grundbult är att vi ska ha en skattefinansierad välfärdspolitik, där vi tar ut skatt efter bärkraft. Det är egentligen det grundläggande i hela den här diskussionen. Det borde inte finnas något som helst tvivel om den inriktningen.

Sonia Karlsson (S)

Anf. 33 Sonia Karlsson (S)

Fru talman! Detta går bara inte att prata bort, Jörgen Johansson. Det står svart på vitt i Skattebetalarnas tidning: "Skattetrycket i Sverige ska sänkas till ett genomsnitt för Europa inom två mandatperioder." Det säger Maud Olofsson. Det motsvarar 250 miljarder. Varför vi inom socialdemokratin är så upprörda är att Centern tidigare verkligen har stått för den svenska modellen med en skattefinansierad generell välfärdspolitik och att det inte är plånboken som ska avgöra om man behöver sjukvård eller omsorg. Det här skulle motsvara hela sjukvården, barnbidragen och föräldraförsäkringen. Jörgen Johansson är mig verkligen svaret skyldig.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 34 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Socialdemokraterna tror uppenbarligen inte på sig själva. Vi har en ambition att lyckas. Om vi lyckas kan vi sänka skatten. Men låt oss diskutera nivån, för uppenbarligen är ni själva inte överens om vad ni menar med nivån 250 miljarder kronor. Jag konstaterar av det ena svaret jag fick, om plusjobben, att det är avtalsenlig lön som gäller. Det innebär att den här reformen inte är finansierad. Återigen en reform som inte är finansierad! Hur ska ett ansträngt Kommun- och Landstings-Sverige kunna klara det här? Man räknade med att det här skulle vara finansierat fullt ut, men uppenbarligen är det inte det. Hur är det med anställningsförhållandena och rehabiliteringsansvaret? De är ju inte anställda i vanlig ordning. Jag har inte fått svar, och Kommun-Sverige väntar på att få ett svar om hur man ställer sig till det. Det är en mycket tung kostnad om man får en långtidssjukskrivning. Jag skulle också vilja komplettera med detta att ha alternativa vårdformer. Jag har själv i början på 90-talet varit med om att privatisera 42 % av den västmanländska primärvården, 8 % i intraprenad och resterande del i landstingets form. Detta innebar att kvaliteten höjdes radikalt inom primärvården. Över 90 % färdigbehandlades på den nivån. Och kvinnolönerna ökade radikalt inom hela sektorn, eftersom det blev ett växelspel mellan den offentliga delen och den privata delen. Är inte det här ett arbetssätt som skulle vara mycket attraktivt att införa sett utifrån ett kvinnoperspektiv? Jag tror inte att parterna på arbetsmarknaden klarar av att höja kvinnolönerna, men på det här viset kan man göra det mycket enkelt och gesvint. Dessutom sker det på ett mycket effektivare sätt än den verksamhet vi ska bedriva gentemot befolkningen.

Sonia Karlsson (S)

Anf. 35 Sonia Karlsson (S)

Herr talman! För det första skulle jag vilja återgå till Sveriges Kommuner och Landstings rapport som visar att den kommunala ekonomin ser betydligt bättre ut. Man säger att man har det överskott som behövs för att man ska kunna utveckla verksamheten och bibehålla den på en bra nivå. I det ingår, som jag sade, att vi vet att vi kommer att få stora pensionsavgångar. Då är det väldigt viktigt att ha en god arbetsmiljö och även bra löner. Det är det som kommunerna nu kommer att få möjlighet till. Om ekonomin utvecklas på det här sättet kan man också förbättra de delarna. Det är också där plusjobben kommer in för att man nu ska få möjlighet att göra saker som man inte hinner med. Jag tror att det var Christer Nylander som tog upp tidigare att man inte hinner gå ut och gå, och man kan behöva extra hjälp i hemmet för äldre. Det blir nu en möjlighet med plusjobben. Men, Jörgen Johansson, smit inte! Jag har en bra annan rapport här som är från både Sveriges Kommuner och Landsting och Finansdepartementet och som handlar om det nya utjämningssystemet. Där konstaterar man att i Sverige har kommunerna den största egenfinansieringen med skatter om man jämför internationellt. Vi har en stor del egenfinansiering. Det är just för att vi har alla de viktiga verksamheterna som kommunerna sköter om som man inte gör i de flesta andra kommuner i andra länder med både skolan, vården och omsorgen. Då har man ett stort område. Ni kommer då och säger att vi ska sänka de skatterna till 250 miljarder. Det är självklart att det påverkar. Det är därför vi är så bekymrade. Jag vill ta upp en annan sak som jag också tycker är ett bekymmer. Det är att Centerpartiet nu har bytt fot när det gäller det kommunala utjämningssystemet. I sina reservationer till dagens betänkande ställer man upp på att sänka utjämningen från 85 till 80. Dessutom vill man frysa för dem som får extra skattekraft ett år. Det innebär att man gynnar Danderyd och Lidingö i stället för de kommuner i Östergötland som har väldigt låg skattekraft, Ydre och Valdemarsvik exempelvis. Det är verkligen bekymmersamt.

Cecilia Widegren (M)

Anf. 36 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Sonia Karlsson får det att låta som om skatt vore ett självändamål. Jag kan inte annat än fundera över om det inte vore bättre att läkaren, sjuksköterskan och läraren får mer pengar kvar i sin plånbok än att politiker ska samla i ladorna. Vi har aldrig satt en viss tidsgräns för att få ned skattenivån, däremot vore det rimligt att få ned skattenivån så att människor får mer bestämmanderätt över sina intjänade pengar. Det där säger Sonia Karlsson, inte Moderaterna. Sonia Karlsson säger att alla har god tillgång till en bra skola i dagens Sverige. Sonia Karlsson sade inte att alla ska ha god tillgång till en bra skola i dagens Sverige. Jag måste säga att jag förvånas över detta. Vi har inte en likvärdig skola i dagens Sverige. Vi vet att en av fyra elever varje år tvingas lämna grundskolan utan tillräckliga kunskaper i ett eller flera ämnen. Då har ju inte alla tillgång till en bra skola. Det är därför vi moderater väljer att satsa mer pengar än regeringen till kommuner och landsting, redan nästa år över 5 miljarder kronor. Det är för att det inte är tillräckligt bra, Sonia Karlsson. Sonia Karlsson får det också att låta som att man nu måste lappa och laga i befintligt system. Det är ju valår. Vi måste ha lite tillfälliga åtgärder för att hjälpa kommunerna. Inte minst måste staten styra lite ytterligare för kommunerna. Det kommunala självstyret och att kommuner och landsting själva ska kunna vara med och påverka är en julhälsning som Sonia Karlsson inte vill skicka med till kommunerna utan snarare de här tillfälliga, lite fluffiga åtgärderna, inte minst ska det komma uppifrån staten i stället för underifrån i kommunerna.

Cecilia Widegren (M)

Anf. 36 Cecilia Widegren (M)

Cecilia Widegren (M)

Anf. 36 Cecilia Widegren (M)

Sonia Karlsson (S)

Anf. 37 Sonia Karlsson (S)

Herr talman! För det första, Cecilia Widegren, är plusjobben en möjlighet för kommunerna. Skälet är, och det vet Cecilia Widegren mycket väl, att Sveriges ekonomi går mycket bra och har gjort det en längre tid - vi har sett väldigt positiva tecken på tillväxt, låg inflation och investeringar i verksamheter - men tyvärr har inte arbetena kommit som vi har önskat. Vi har haft en för stor arbetslöshet. Då har vi gått in med aktiva åtgärder, för tills att det visar sig att arbetslösheten sjunker behöver vi hjälpa till med det, just för de människor som har varit arbetslösa länge och står utanför arbetsmarknaden. Samtidigt kan vi göra goda insatser i kommuner och landsting. Så jag ser det bara som positivt, både för de enskilda och för verksamheten i kommuner och landsting. Samla i ladorna, säger Cecilia Widegren. Nej, skatterna tar man inte in bara för att man ska. Skatterna använder vi ju för att vi ska finansiera viktiga områden för medborgarna i Sverige. Det är skolan, vården och omsorgen. Självklart kan man aldrig säga att det är helt bra. Det är också därför regeringen tillskjuter ytterligare medel för att kommuner och landsting ska kunna förbättra sin verksamhet och att vi på sikt ser till så att man kan möta de utmaningar som kommer. Cecilia Widegren, vi vill inte ge ännu mer pengar till kommuner och landsting genom att sjuka, arbetslösa och förtidspensionerade ska få mycket mindre pengar att röra sig med, som Moderaterna gör. Där går det en väldigt tydlig skiljelinje. Vi låter inte arbetslösa och sjukskrivna betala några investeringar.

Cecilia Widegren (M)

Anf. 38 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Nej, ni låter ju människor vara arbetslösa i stället. I dag är det en och en halv miljon människor i Sverige som inte har gått till ett ordinarie arbete, och här står Sonia Karlsson och klappar sig för bröstet och säger att man är rätt så nöjd. Vi vill förändra det. Det ska löna sig att arbeta i morgondagens Sverige. Det är alliansen överens om. Därför lägger vi fram tydliga förslag om att få fler människor i arbete. Ni har haft chansen under ett antal år, men det har ni inte levererat. Ni levererar nu fluffiga åtgärder, och hälften av kommunerna säger att de inte är intresserade av de åtgärderna, för de vet inte vad de innebär, och de är bara tillfälliga. Ge i stället reella möjligheter till företagarna, och låt människor få använda sitt entreprenörskap så att jobben kan skapas, inte bara på kort sikt utan faktiskt på lång sikt! Jag vill ha en kommentar vad gäller skolan. Du valde att säga att skolan är god i dag i Sverige när en av fyra elever lämnar skolan med icke tillräckliga kunskaper. Då måste även Sonia Karlsson vara mindre nöjd. Då räcker det inte bara, Sonia Karlsson, att prata om tillfälliga arbeten.

Sonia Karlsson (S)

Anf. 39 Sonia Karlsson (S)

Herr talman! Om vi går till skolan, Cecilia Widegren, sade jag att vi ska ha en så bra skola som möjligt. Vi har också den kommunala skrivelsen som ligger i betänkandet. Den visar att det finns olika delar. Det är därför vi satsar extra pengar på skolan, både för lärartätheten och för att det ska bli bättre möjligheter för eleverna att tillgodogöra sig kunskaper. Vi arbetar med det, men vi ser också att det har förbättrats. Om du läser i den kommunala skrivelsen kan du se att det har förbättrats de senaste åren. Återigen Cecilia Widegren: Hur man väljer att finansiera investeringar tycker jag är väldigt viktigt. Att som Moderaterna säga att man ökar till kommunerna och samtidigt låter arbetslösa och förtidspensionerade betala det, även föräldralediga, tycker inte vi är i rätt riktning, särskilt inte som vi ser nu att ekonomin går bra, att vi kommer att få ytterligare möjligheter att förbättra verksamheten. Då tycker vi inte att det är de sjuka och svaga som ska betala de investeringar som behöver göras. Det ska vi göra solidariskt.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 40 Christer Nylander (Fp)

Herr talman! Låt mig bara börja med att anknyta till det som sades senast här om skolan, att det hade förbättrats de senaste åren. I veckan kom statistik som visar att betygsresultatet faktiskt har försämrats det allra senaste året. Men det var inte det jag begärde ordet för. Jag sade i mitt anförande att kommunerna har fått ett förbättrat resultat under det senaste året. Det beror väldigt mycket på att vi har en stark konjunktur globalt, som Sverige drar nytta av naturligtvis. Samtidigt är det så att när vi har 10 miljarder i totalt överskott i kommunerna är det 34 kommuner som inte har balans. När vi har 4 miljarder i överskott i landstingen är det 3 som inte har balans. När vi har en väldigt stark högkonjunktur är det 17 kommuner som måste höja skatten för att klara sitt läge. Det är alltså för mycket smolk i bägaren för att Sonia Karlsson ska vara vare sig nöjd eller stolt. Vi måste fundera på att ha ett kommunalt system som inte bara klarar högkonjunkturer utan också svåra konjunkturer. Det är viktigt med en rättvis fördelning av resurserna mellan kommunerna, men det är ännu viktigare att se till att kakan skapas. Vi måste fundera mer på hur vi får fart på företagandet och hur vi får fart på integrationen. Vi ser att utanförskapet ökar i dag. Vi måste se till att sysselsättningen ökar totalt sett. Det är bara det som kan se till att den kommunala verksamheten på lång sikt blir stark. Jag måste kommentera Sonia Karlssons oro för att alliansen inte i detta läge kan enas om det kommunala utjämningssystemet. Vi är fyra olika partier och det tänker vi förbli. Vi har en väldigt stark gemensam politik när det gäller huvudfrågan, nämligen jobb och sysselsättning. Sonia Karlsson borde vara mer bekymrad över att regeringsunderlaget i v och mp går här ute i korridoren och funderar på om de ska rikta misstroendevotum mot regeringen som helhet och mot utrikesministern. Det är ett större bekymmer än att alliansen inte i dag kommer överens om ett kommunalt utjämningssystem.

Sonia Karlsson (S)

Anf. 41 Sonia Karlsson (S)

Herr talman! Det där sista bekymrar mig inte så mycket. Jag är stolt över många delar i vår kommunala verksamhet och över hur vi tar hand om våra invånare i alla kommuner och landsting. Det är ju ofta olika majoriteter. Det tycker jag att vi kan vara stolta över. Men nöjd ska man inte vara. Då har man ju stannat. Vi vill hela tiden förbättra och förnya där det går. Jag vill rekommendera er att läsa skriften om det nya utjämningssystemet. Där framgår tydligt vikten av att vi har ett utjämningssystem. Man påtalar hur det skulle se ut om vi inte hade det kommunala utjämningssystemet. Den kommun i landet som har högst skattekraft är Danderyd. Där har man 174 % av medelskattekraften. Årjäng har lägst skattekraft. De har bara 79 % av skattekraften. Om man inte hade någon utjämning skulle man i Årjäng behöva betala 26 % av sina inkomster i kommunalskatt mot 12 % i Danderyd för att få samma service. Vi har utjämningssystemet för att utjämna mellan de kommuner i landet som har väldigt goda förutsättningar och de kommuner som har det besvärligare. Det är då väldigt bekymmersamt att de borgerliga partierna är så oense. Jag var ju besviken och hänvisade till Centerpartiet, men om man mer och mer går i moderat riktning blir jag än mer bekymrad.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 42 Christer Nylander (Fp)

Herr talman! Visst ska det finnas utjämning. Det tror jag att alla partier här i kammaren är överens om. Det vi inte är överens om är hur den exakta utformningen ska se ut. Det tror jag att alliansen kommer att lösa när vi tar över makten i september. Det viktigaste är att det utjämningssystem vi har måste främja tillväxt. Det viktigaste är att det utjämningssystem vi har främjar sysselsättningen och inte sätter hinder för tillväxt och sysselsättning. Vi vet att det som behövs för att säkra en god kvalitet och goda resurser till de här områdena är att vi får fler arbetade timmar, fler människor i produktionen, färre människor i utanförskap och fler människor som har jobb. Plusjobben tar Sonia Karlsson upp och kallar det för ett väsentligt bidrag till att öka sysselsättningen. Jag skulle vilja fråga Sonia Karlsson: Hur många promille utgör detta? Jag tror att man skapar 12 000 jobb på det sättet. Kommunerna har 1 112 000 jobb i dag. Hur många promille blir 12 000? Hur mycket kan det förstärka? Tror Sonia Karlsson att satsningen på plusjobb ska ge fler elever chansen att klara skolan? Ett av huvudproblemen i den kommunala verksamheten i dag, tillsammans med äldreomsorgen, är att alldeles för många elever inte får chansen att lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt. Vi satsar väldigt mycket pengar på skolan i Sverige. Vi är ett av de länder i OECD som satsar mest pengar på skolan, men vi får ut alldeles för lite av det. Det beror förmodligen på att vi satsar pengarna fel och att vi har systemfel i verksamheterna. Jag tror att man hade kunnat få ut mycket mer av de pengar vi satsar på skolan om vi hade satsat mycket tidigare.

Sonia Karlsson (S)

Anf. 43 Sonia Karlsson (S)

Herr talman! Jag håller med Christer Nylander såtillvida att eftersom vi satsar så mycket pengar på skolan är det viktigt att vi får ut så bra verksamhet som möjligt. Det behövs också ökad lärartäthet, och det är därför vi nu tillför mer pengar. Med mindre klasser blir det lättare att ha bra undervisning. Sveriges Kommuner och Landsting har sagt att ekonomin ser bra ut framöver. Man måste naturligtvis hela tiden se över kostnader och göra förändringar för att behålla detta. Vi ser att kommuner och landsting kommer att få problem framöver. Många fler blir äldre, och man måste ta hand om dem. Vi vet också att många går i pension och att vi behöver nyanställa. Det är många utmaningar. Desto bättre är det att vi ser att landets kommuner ser bättre ut och att kommunernas ekonomi ser bättre ut. När det gäller plusjobben menade jag att de är viktiga för dem som har varit arbetslösa länge och kommer in på arbetsmarknaden. Det var på så sätt jag menade att de är väsentliga. Vi ser nu att sysselsättningen börjar öka och att arbetslösheten börjar minska. Du ska se, Christer Nylander, att nästa gång vi debatterar ser det betydligt bättre ut.

Siv Holma (V)

Anf. 44 Siv Holma (V)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet i sin helhet. Under mina sju år i riksdagen har utjämningssystemet blivit en följetong när vi behandlat utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner. För dem som lyssnar vill jag först beskriva varför Vänsterpartiet slår vakt om utjämningssystemet. För oss handlar det om solidaritet och rättvisa. Det handlar om att hålla ihop i det här landet. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet har stor betydelse för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet. Det är kommuner och landsting som ansvarar för stora delar av den offentliga verksamheten. Samtidigt kan förutsättningarna för att klara dessa uppgifter variera kraftigt mellan olika kommuner och landsting. Det som skiljer kan till exempel vara hur många höginkomsttagare som bor i kommunen. Många med höga inkomster ger större intäkter till kommunens budget. Det som skiljer kan också vara ålderssammansättning, social struktur och geografiska förhållanden. Utjämningssystemet syftar till att garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Inkomstutjämningen ser till att alla kommuner och landsting har ungefär samma inkomstmöjligheter, oberoende av genomsnittsinkomsten i kommunen. En krona i skatteuttag ska med andra ord ge ungefär lika mycket per invånare i alla kommuner. Kostnadsutjämningen gör att de kommuner och landsting som av strukturella skäl har höga kostnader på grund av många barn, många äldre med mera, kompenseras för det. Man kan alltså säga att om man har det bra ställt får man mindre pengar från staten. Det är den enkla utgångspunkten för utjämningssystemet. Jag har en del siffror som kanske är mindre aktuella än dem som Sonia Karlsson tog upp, men de kan vara intressanta ändå. Det finns en jämförelse mellan Borgholms kommun i Kalmar som behövde ta ut 27:30 kr för att upprätthålla standarden, och Danderyds kommun i Stockholm där det skulle räcka med en kommunalskatt på 10:90 kr. Det är en skillnad på 17 kr. Sonia Karlsson tog upp skillnaden mellan Årjängs kommun och Danderyd. Om jag inte hörde fel handlar det om 14 kr skillnad, om inte det kommunala utjämningssystemet fanns. En sådan skillnad i landet är inte rättvis. Rika människor ska inte ha lägre skatt än de fattiga. Utan ett kommunalekonomiskt utjämningssystem riskerar den kommunala beskattningsrätten att urholkas och den kommunala självstyrelsen att försvagas och bli betydelselös för en mängd kommuner. Herr talman! Moderaterna säger att de vill förändra systemet för att stödja välstånd. De vill ha ett nytt utjämningssystem som ska både stimulera ekonomisk tillväxt och ge tillräckliga statsbidrag till kommuner som har otillräcklig skattekraft. De vill förändra dagens system genom att minska utjämningen så att kommuner med många höginkomsttagare får behålla mer och kommuner med många låginkomsttagare ska få ha kvar den nivå på statsbidrag som de har i dag. Moderaterna föreslår därför att 1,8 miljarder av statsbidragen går till de rikaste kommunerna. Det är i stort sett hela skillnaden mellan vad Moderaterna och vi i majoriteten satsar till kommunsektorn. Hela den skillnaden ger man till de rikaste kommunerna. Detta menar Moderaterna skulle rätta till de mest snedvridande och tillväxtfientliga inslagen i dagens system. Rättvisa och solidaritet i Moderaternas värld är snedvridande och tillväxtfientlig. Genom att minska utjämningen vill Moderaterna något mildra de skadliga effekterna som utjämningssystemet ger upphov till. Rättvisa och solidaritet ger i Moderaternas värld skadliga effekter. Folkpartiet menar att dagens system leder till orimliga följder för medborgarnas situation och för kommunernas och landstingens ekonomi. Systemets konstruktion sägs vara ett hinder för utveckling i ett antal regioner med stark tillväxtpotential. Bland annat, menar Folkpartiet, hämmas bostadsbyggandet. Folkpartiet talar också om att utjämningssystemet måste främja de välståndsbildande krafterna. Det ska Folkpartiet uppnå genom att utjämningsgraden sänks. Alltså: De rikaste kommunerna ska få mer och de fattiga mindre. Med mer orättvisa och mindre solidaritet vill Folkpartiet förändra utjämningssystemet för att skapa mer tillväxt i landet. Kristdemokraterna säger sig vilja ha ett rättvist skatteutjämningssystem. Det skulle man få genom att ta större hänsyn till storstadsregionernas merkostnader. Det är ju ett faktum, som jag såg i SCB:s redovisning för 2005, att med gällande kommunalekonomiska utjämningssystem är de åtta kommuner med högsta bidragsbeloppen kommuner som räknas som storstäder eller större städer. Alltså har vi redan genomfört det. Exempelvis säger Kristdemokraterna att kommuner som ökar bostadsbyggandet får små förtjänster i form av ökade skatteintäkter när befolkningen ökar. Detta skulle vara en konsekvens av utjämningssystemet. Här kommer det intressanta. Samtidigt som Kristdemokraterna vill göra utjämningssystemet mer orättvist säger de att de vill ha ett system som minskar de stora klyftorna. Det är fullständigt motsägelsefullt, som jag läser det i alla fall. Herr talman! Slutligen kommer Centerpartiet, som tidigare gjort sig känt som småkommunernas främsta vapendragare. Nu vill också de göra utjämningen mer orättvis så att de stora och rika kommunerna ska få mer på de fattiga kommunernas bekostnad. För fem år sedan kritiserade Centern Moderaternas syn på utjämningssystemet. Det var för övrigt Maud Olofsson som kritiserade Ralph Lédel. Nu kan man knappt skilja på retoriken mellan Centern och Moderaterna. För fem år sedan sade Centern i en reservation att "ett utjämningssystem som skapar likvärdiga förutsättningar för alla kommuner att bedriva kommunal verksamhet är en viktig förutsättning för tillväxt och livskraft i hela landet. Det är därför nödvändigt att försvara de grundläggande principerna i skatteutjämningssystemet." Det var för fem år sedan. I dag talar Centern om att det finns tillväxthämmande inslag i utjämningssystemet. Centern har bytt fot, precis som Sonia Karlsson sade i sitt anförande och sitt replikskifte, och vill ytterligare minska utjämningsgraden i det nya kommunalekonomiska utjämningssystemet som trädde i kraft i år. Det har för övrigt förändrats jämfört med det gamla på det sättet att vi har tillgodosett kritik. Nu vill Centern gå ännu längre. Det är med sorg i hjärtat som jag kan konstatera att Centern offrar allt tal om regional balans på regeringstaburetternas altare.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 45 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Jag kan lugna Siv Holma med att den nidbild hon målar upp här är helt felaktig. Det vi har begärt är att man ska göra en ny översyn av hela skatteutjämningssystemet eftersom det finns faktorer för de små kommunerna i glesbygd och för stora kommuner som man måste se över. Vi har inget bra utjämningssystem i dag. Grundprincipen, att hela Sverige ska leva, ligger fast hos oss. En annan fråga, som i dag är på remiss till våra kommuner, är stödet till byggnation av mindre lägenheter än 120 kvadratmeter. Där förordar man från majoritetens sida att tillväxtcentrum, som Stockholm, Göteborg och Malmö, ska få ett bidrag med 3 000 kr per kvadratmeter om man bygger den här typen av bostäder. Det får däremot inte övriga bygder i landet som också har behov av att bygga. Det här är intressant eftersom regeringens utredare av byggsektorn har kommit fram till att det inte kostar en krona mer att bygga i Jukkasjärvi än det kostar i Stockholms innerstad. Också näringen är överens om att det är på det viset. I stället finns det en marknad i Stockholm där man spekulerar i markkostnader. Det är uppenbarligen den man från majoritetens sida vill gå in och subventionera. Anser Siv Holma att det överensstämmer med den ideologi hon står för? Det här är en form av omvänd utjämningspolitik.

Siv Holma (V)

Anf. 46 Siv Holma (V)

Herr talman! Jag upplever att Jörgen Johansson försöker försköna bilden av vad centerpartister faktiskt står för när det gäller det kommunalekonomiska utjämningssystemet och tar upp saker och ting som handlar om byggnadssektorn och vilka kostnadsdrivkrafter som finns där. Det står ingenting om att ni vill ha en översyn på grund av faktorer för glesbygd och storstäder i er reservation. Reservanten, i det här fallet Roger Tiefensee, säger: "Jag anser att det finns tillväxthämmande inslag i det nya system för kommunalekonomisk utjämning som trädde i kraft den 1 januari 2005." Det står så. Det står ingenting om småkommuner och storstäder. Dessutom står det att Centerpartiet vill sänka kompensationsgraden i skatteutjämningssystemet från 85 % till 80 %. "På så sätt kan man reducera de belopp som kommuner vars skattebärkraft ligger ovanför den garanterade nivån skjuter till systemet." Alltså har Centerpartiet, som i alla fall jag har uppfattat har varit lite småfolkets representant, nu helt bytt sida, och det är det som faktiskt gör mig ledsen. När det gäller de frågor Jörgen Johansson berörde hörde jag lite dåligt för jag kände mig så upprörd över det som ni har gått igenom när det gäller kommunalekonomisk utjämning. Jörgen Johansson kanske kan upprepa det han sade så får jag lyssna ordentligare.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 47 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Vad gäller de tillväxthämmande åtgärderna finns det alltså vissa kommuner där man kommunalpolitiskt sett lyckas öka tillväxten men då får man också en ökad avgift till systemet. Det här måste vi se över. Det gynnar ju inte tillväxt i samhället. Det måste vi se över samtidigt som vi vet att många småkommuner inte får den utjämning som de egentligen skulle behöva. Det är alltså fel i båda ändarna. Därför har vi sagt att hela systemet måste ses över. Det blev inget bra resultat av den senaste översynen på det här området. Vad gäller byggsidan innebär det konkret att om det finns behov av byggnation får man inte i min hemkommun Arboga eller i Västerås de här 3 000 kronorna i statliga bidrag när man ska bygga hyresrätter. De pengarna hamnar i tillväxtcentrum som Stockholm och liknande där det behovet egentligen inte finns på samma sätt. Jag tycker att man borde stimulera hela Sverige om man ska ha ett sådant här system, eftersom man går in och stimulerar en spekulation i markpriser mer än själva byggsidan. Notera att regeringens egen utredare har sagt att det inte kostar en krona mer att bygga i Stockholm än det gör någon annanstans och detta ställer också näringen upp på. Då är det intressant, eftersom det här är en form av omvänd utjämning, att få veta hur ni ser på det här. Departementsskrivelsen ska vara besvarad den 23 december.

Siv Holma (V)

Anf. 48 Siv Holma (V)

Herr talman! Jag ska erkänna att det här inte är mitt expertområde. Däremot brinner jag för kommunalekonomiska utjämningssystem eftersom jag tycker att de är bra. Vad jag förstår är inte frågan helt avgjord eftersom det finns en departementsskrivelse. Jag vill faktiskt passa i frågan. Jag kan faktiskt inte svara. Det finns säkert behov inom tillväxtområden där man behöver satsa särskilt på byggandet av bostäder på grund av att det inte har skett tidigare, av politiska skäl, inte bara av spekulativa skäl - marknadens skäl. Det talas om att det tillväxtskapande skulle vara hämmande. Jörgen Johansson nämnde att vi i majoriteten har misskött oss i fråga om att skapa tillväxt i hela landet. Det var intressant att se ett papper - jag minns inte exakt, men jag tror att det kom från SCB - där det framgick att den största ökningen av tillväxten i landet sker i Norrbotten och Västerbotten. Stockholm är fortfarande ledande. Det är intressant att staten, LKAB, kommer att satsa över 6 miljarder för att bygga ett nytt pelletsverk i Kiruna. Jag såg att när det gäller Norrbotten har Kiruna högre skattekraft än till och med Luleå, vilket visar på att det finns en bild av att tillväxten skulle genereras och skapas i huvudstadsområdet eller i storstadsområdena. Men bilden är mer nyanserad. Jag är glad över att det inte är på annat sätt. Besinna er, Centerpartiet. Lämna högerburen. Återgå till era gamla, goda tankar om att stödja småkommuner och småfolket.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-12-16

Förslagspunkter: 14, Acklamationer: 10, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

2005-12-16Protokoll 2005/06:53

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 25
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen anvisar anslagen för 2006 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner i enlighet med bifogad specifikation.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 Utgiftsområde 25 punkt 1 och avslår motionerna
2005/06:Fi303 av Mikael Odenberg m.fl. (m),
2005/06:Fi313 av Roger Tiefensee m.fl. (c) och
2005/06:Fi318 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 13.
Skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:102 till handlingarna.
Ekonomiska förutsättningar för psykiatri och missbrukarvård
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2004/05:Fi22 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkandena 4 och 11.
Reservation 1 (kd)
Ekonomiska förutsättningar för anhörigvård
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2004/05:Fi22 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 9.
Reservation 2 (m, kd)
Ekonomiska förutsättningar för barnomsorg, skola m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2004/05:Fi22 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkandena 5 och 12-16.
Reservation 3 (kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 43 0 0 12
fp 39 0 0 9
kd 0 25 0 8
v 21 0 0 7
c 19 0 0 3
mp 14 0 0 3
- 2 0 0 0
Totalt 258 25 0 66
Ledamöternas röster
Ekonomiska förutsättningar för övriga kommunala verksamheter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Fi22 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 7 och 8 samt
2005/06:Fi262 av Göran Persson i Simrishamn och Christer Adelsbo (båda s).
Reservation 4 (kd)
Alternativa driftsformer för kommunala verksamheter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Fi23 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 8 och
2005/06:N244 av Tobias Krantz (fp) yrkande 1.
Reservation 5 (m, c, fp)
Finansieringsprincipen och det kommunala självstyret
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Fi22 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 2,
2004/05:Fi23 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkandena 1-3 och 6,
2005/06:K319 av Jörgen Johansson (c) yrkande 4 och
2005/06:Fi318 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkandena 1 i denna del och 2.
Reservation 6 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 0 45 0 10
fp 0 39 0 9
kd 0 25 0 8
v 21 0 0 7
c 0 19 0 3
mp 14 0 0 3
- 2 0 0 0
Totalt 157 128 0 64
Ledamöternas röster
Kommunalekonomisk utjämning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Fi23 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 5,
2005/06:K319 av Jörgen Johansson (c) yrkande 3,
2005/06:K449 av Henrik S Järrel (m) yrkande 2,
2005/06:Fi205 av Ola Sundell (m),
2005/06:Fi209 av Björn Hamilton och Henrik Westman (båda m) yrkandena 1 och 2,
2005/06:Fi224 av Kerstin Lundgren (c),
2005/06:Fi240 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 13,
2005/06:Fi273 av Agne Hansson och Eskil Erlandsson (båda c),
2005/06:Fi280 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (båda s),
2005/06:Fi293 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 4,
2005/06:Fi304 av Cinnika Beiming (s),
2005/06:N302 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 6,
2005/06:N438 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 3,
2005/06:N443 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 51,
2005/06:N474 av Lars Lindblad m.fl. (m, fp, c, kd) yrkande 5 och
2005/06:Bo298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 30.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (c)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (fp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 0 0 45 10
fp 0 39 0 9
kd 0 0 25 8
v 21 0 0 7
c 0 0 19 3
mp 14 0 0 3
- 2 0 0 0
Totalt 157 39 89 64
Ledamöternas röster
Kommunala skattebaser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Fi22 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 6,
2004/05:Fi23 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 4 och
2005/06:Fi318 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 1 i denna del.
Reservation 11 (kd)
Reservation 12 (c)
Balanskravet för kommunerna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2004/05:Fi23 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 10.
Reservation 13 (c)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (c)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 45 0 0 10
fp 39 0 0 9
kd 23 2 0 8
v 21 0 0 7
c 0 19 0 3
mp 14 0 0 3
- 2 0 0 0
Totalt 264 21 0 64
Ledamöternas röster
Kommunernas pensionsåtaganden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2005/06:Fi234 av Anders Larsson och Roger Tiefensee (båda c).
Konkurrensneutralitet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2005/06:Fi249 av Anders Larsson (c),
2005/06:U290 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 9,
2005/06:So350 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 3 och
2005/06:So694 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkande 9.
Reservation 14 (m)
Reservation 15 (c, fp)
Insatser för personer med funktionshinder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Fi22 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 10,
2004/05:Fi23 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 7,
2005/06:Fi216 av Gunnar Axén (m) yrkandena 1-3 och
2005/06:Fi253 av Lennart Axelsson m.fl. (s).
Reservation 16 (m, c, fp, kd)

Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	120	0	24
m	43	0	12
fp	39	0	9
kd	0	25	8
v	21	0	7
c	19	0	3
mp	14	0	3
-	2	0	0
Totalt	258	25	66

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2005/06:1)

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Allmänna bidrag till kommuner (FiU3)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Allmänna bidrag till kommuner (FiU3)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (prop. 2005/06:1)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Tommy Ternemar (S)

Anf. 27 Cecilia Widegren (M)

Anf. 28 Christer Nylander (Fp)

Anf. 29 Else-Marie Lindgren (Kd)

Anf. 30 Jörgen Johansson (C)

Anf. 31 Sonia Karlsson (S)

Anf. 32 Jörgen Johansson (C)

Anf. 33 Sonia Karlsson (S)

Anf. 34 Jörgen Johansson (C)

Anf. 35 Sonia Karlsson (S)

Anf. 36 Cecilia Widegren (M)

Anf. 36 Cecilia Widegren (M)

Anf. 36 Cecilia Widegren (M)

Anf. 37 Sonia Karlsson (S)

Anf. 38 Cecilia Widegren (M)

Anf. 39 Sonia Karlsson (S)

Anf. 40 Christer Nylander (Fp)

Anf. 41 Sonia Karlsson (S)

Anf. 42 Christer Nylander (Fp)

Anf. 43 Sonia Karlsson (S)

Anf. 44 Siv Holma (V)

Anf. 45 Jörgen Johansson (C)

Anf. 46 Siv Holma (V)

Anf. 47 Jörgen Johansson (C)

Anf. 48 Siv Holma (V)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 25

Beslut:

Utskottets förslag:

Skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn

Beslut:

Utskottets förslag:

Ekonomiska förutsättningar för psykiatri och missbrukarvård

Beslut:

Utskottets förslag:

Ekonomiska förutsättningar för anhörigvård

Beslut:

Utskottets förslag:

Ekonomiska förutsättningar för barnomsorg, skola m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Ekonomiska förutsättningar för övriga kommunala verksamheter

Beslut:

Utskottets förslag:

Alternativa driftsformer för kommunala verksamheter

Beslut:

Utskottets förslag:

Finansieringsprincipen och det kommunala självstyret

Beslut:

Utskottets förslag:

Kommunalekonomisk utjämning

Beslut:

Utskottets förslag:

Kommunala skattebaser

Beslut:

Utskottets förslag:

Balanskravet för kommunerna

Beslut:

Utskottets förslag:

Kommunernas pensionsåtaganden

Beslut: