Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2004/05:1)
Betänkande 2004/05:FIU4
Finansutskottets betänkande2004/05:FIU4
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2004/05:1)
Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker också att regeringen bemyndigas att överskrida dels anslaget för Räntor på statsskulden, dels anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader om det är nödvändigt för att regeringen ska kunna fullgöra statens betalningsåtaganden. I betänkandet finns fyra särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005 Riksdagen anvisar för 2005 anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på det sätt som framgår av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 26 punkt 3 och avslår motionerna 2004/05:Fi254, 2004/05:Fi255 och 2004/05:Fi265. 2. Bemyndigande att överskrida vissa anslag Riksdagen bemyndigar regeringen att, om så erfordras för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden under 2004, överskrida ramanslagen Räntor på statsskulden och Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 26 punkterna 1 och 2. Stockholm den 2 december 2004 På finansutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp)*, Roger Tiefensee (c)*, Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m)*, Gunnar Nordmark (fp)*, Siv Holma (v) och Stefan Attefall (kd)*. * Avstår från ställningstagande under punkt 1.
Redogörelse för ärendet I budgetpropositionen föreslår regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. att riksdagen dels godkänner den föreslagna medelsanvisningen för de tre ramanslag som finns uppförda på utgiftsområdet, dels bemyndigar regeringen att överskrida två av dessa anslag i den utsträckning som är nödvändig för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Propositionens förslag återges i bilaga 1. I tre motioner väckta under allmänna motionstiden med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen framförs yrkanden om att två av anslagen ska föras upp med lägre belopp. Även motionernas förslag återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005 Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på utgiftsområde 26 (punkt 3). Utskottet avstyrker därmed de alternativa förslagen från Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Anslag 92:1 Räntor på statsskulden Budgetpropositionen I den prognos som redovisas i budgetpropositionen räknar regeringen med att utgifterna för räntor på statsskulden t.o.m. 2007 ska utvecklas enligt följande: Tabell 1. Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2003-2007 Belopp i miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Räntor på lån i svenska kronor 38,0 40,7 42,5 47,0 51,0 Räntor på lån i utländsk valuta 16,4 11,6 11,5 11,0 11,0 Över/underkurser vid emission -14,5 -9,5 -3,0 -2,0 0,0 Summa räntor 39,9 42,8 51,0 56,0 62,0 Räntor på in- och utlåning -6,8 -6,9 -6,9 -7,5 -7,5 Valutaförluster/vinster 4,4 4,4 -8,0 1,0 0,0 Kursförluster/vinster 3,8 9,0 2,5 2,0 0,0 Övrigt 0,7 0,0 0,0 0,4 1,2 Summa ränteutgifter 42,0 49,3 38,6 51,9 55,7 Anm. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid med summorna. Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den väntade belastningen på statsbudgeten. När i stället kostnaderna för statsskulden analyseras bör intresset riktas mot hur mycket räntekostnader som genereras under en viss period. Vid en kostnadsmässig redovisning periodiseras utgifter och inkomster till den period resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger nollkupongobligationer med nuvarande redovisningsprinciper inte någon belastning på statsbudgeten förrän lånet förfaller till inlösen, då å andra sidan samtliga ränteutgifter under lånets hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen inte har förfallit till inlösen kommer därför den faktiska räntebelastningen att underskattas. På motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband med emissioner av s.k. benchmarklån - dvs. lån där kupongräntan avviker från marknadsräntan - ge en skev bild av den verkliga räntebelastningen. Vid en kostnadsmässig redovisning däremot anses räntan uppkomma under lånets hela löptid och fördelas därför ut jämnt över denna. Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med hänsyn till dels över- och underkurser vid emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor erhålls enligt propositionen följande beräknade kostnadsmässiga räntor på statsskulden. Tabell 2. Beräknade utgifts- och kostnadsmässiga räntor på statsskulden 2003-2007 Belopp i miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Summa räntor 39,9 42,8 51,0 56,0 62,0 Summa räntekostnader1 46,6 47,3 53,0 58,9 63,2 1. Innefattar inte någon periodisering av valutaförluster/vinster. Motionerna Moderata samlingspartiets förslag i motion Fi254 innebär 675 miljoner kronor lägre statsskuldsräntor nästa år jämfört med regeringens förslag. Detta uppnås främst till följd av att statsskulden reduceras med inkomster från företagsförsäljningar, som för Moderaterna är 30 miljarder kronor högre än i regeringens budgetalternativ. Folkpartiet liberalerna föreslår i sin budgetmotion Fi232 (yrkande 14 i denna del) att statliga företag avyttras till ett värde av 50 miljarder kronor utöver regeringens motsvarande förslag för 2005. Den saldoförbättring som blir resultatet av denna företagsförsäljning minskar enligt Folkpartiet räntorna på statsskulden med 1 200 miljoner kronor. Centerpartiet förordar i motion Fi255 att anslaget till statsskuldsräntorna sänks med 1 137 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Även hos Centerpartiet är detta främst en följd av försäljning av statliga företag. Centerpartiets försäljning är 35 miljarder kronor högre än vad regeringen räknar med för 2005. Kristdemokraterna föreslår i motion Fi265 att samma anslag ska minskas med 1 523 miljoner kronor. Även Kristdemokraterna har en omfattande plan för försäljning av statliga företag, vilken beräknas inbringa 50 miljarder kronor mer i försäljningsinkomster nästa år jämfört med regeringens alternativ. Kristdemokraterna antar att företagsförsäljningarna 2005 äger rum först vid halvårsskiftet. Tabell 3. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005 Belopp i tusental kr respektive avvikelser från regeringens förslag i tusental kr Anslag 92:2 Oförutsedda utgifter Budgetpropositionen På statsbudgeten finns ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Anslaget får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål. Utgifterna ska därvid i princip vara av så brådskande art att ett förslag inte hinner underställas riksdagen, och de ska inte heller kunna täckas av andra medel som står till regeringens förfogande. I propositionen redovisas till vilka ändamål anslaget Oförutsedda utgifter bör få användas under nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen i efterhand ska anmäla till riksdagen vilka utgifter som har belastat anslaget. Under 2003 belastades anslaget med sammanlagt 6 281 244 kr. Av dessa avsåg 5 581 742 kr ersättning för skadegörelse i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. 100 000 kr betalades ut som ersättning för anställningsförhållanden som påverkats då uppgifter lämnats ut från Säkerhetspolisens register. Vidare har 275 000 kr betalats ut som ersättning efter förlikning i mål mot Sverige inför Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. 324 502 kr betalades ut gällande två ärenden i enlighet med domar av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Till och med juli i år har 86 819 kr betalats ut från detta anslag. Av denna summa avser 1 819 kr en dom av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. 85 000 kr avser förlikning i mål mot Sverige inför Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda utgifter förs upp oförändrat med 10 miljoner kronor under 2005. Anslag 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader Budgetpropositionen Anslaget avser provisionskostnader som har samband med upplåning och förvaltning av statsskulden. Samtliga provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket innebär att de behandlas på samma sätt som räntekostnaderna på statsskulden. Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner till de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån. Dessa mellanhänder, som består av en eller flera banker, köper ett lån av Riksgäldskontoret och säljer det vidare till investerare. De tar därmed på sig en risk som de kompenseras för genom provisionerna. I provisionskostnaderna ingår också utgifter för provisioner i samband med inlösen av lån, förvaltningsprovisioner till externa förvaltare samt kreditavgifter. Belastningen på anslaget under 2005 beräknas till 160 miljoner kronor. Under åren 2006-2007 beräknas belastningen på anslaget ligga kvar på samma nivå. Motionen Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi254 att anslaget för provisionskostnader 2005 ska föras upp med 153 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre jämfört med vad regeringen har föreslagit. Utskottets syn på anslagsfördelningen inom utgiftsområde 26 På förslag av finansutskottet har riksdagen den 24 november 2004 ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2005 (bet. 2004/05:FiU1). Riksdagen har därmed också beslutat att utgifterna på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. inte får överstiga 38 770 miljoner kronor. Som framgår av tabell 3 på föregående sida ligger alla de alternativa förslagen till beräkning av statsskuldsräntorna under den av riksdagen framställda ramen. En förbättring av budgetsaldot med 20 miljarder kronor ett enskilt år enligt känslighetsanalysen i regeringens budgetproposition skulle minska statsskuldsräntorna med ca 0,8 miljarder kronor fr.o.m. året efter det att förbättringen inträffar. Det år som förbättringen sker minskar ränteutgifterna med hälften av detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor. Omräknat per miljard i saldoförbättring ger detta en ränteeffekt på 20 miljoner kronor det år förbättringen sker, därefter 40 miljoner kronor per år i ränteeffekt. En motsvarande känslighetsanalys genomförd av Riksgäldskontoret bekräftar i huvudsak detta förhållande. I tabell 4 framgår i vilken mån oppositionspartiernas föreslagna räntenivåer överensstämmer med ovanstående känslighetssamband. I tabellen visas bl.a. skillnaden mellan av respektive parti antagen ränteeffekt och utifrån känslighetssambanden beräknade ränteeffekt (här kallad potentiell ränteeffekt). Tabell 4. Ränteeffekter 2005 av oppositionspartiernas förslag Förändringar i förhållande till regeringens förslag i miljoner kr (m) (fp) (kd) (c) I motionen antagen ränteeffekt -675 -1 200 -1 523 -1 137 Statsbudgetens saldo 36 544 63 711 59 068 41 685 Företagsförsäljning 30 000 50 000 50 000 35 000 Potentiell ränteeffekt utifrån saldo -731 -1 274 -1 181 -834 Potentiell ränteeffekt utifrån företagsförsäljning -600 -1 000 -1 000 -700 Differens antagen/pot. ränteeffekt utifrån saldo 56 74 -342 -303 Differens antagen/pot. ränteeffekt utifrån företags-försäljning -75 -200 -523 -437 Not. Potentiell ränteeffekt är beräknad utifrån antagandet att 1 miljard kronor i saldoförbättring sänker räntorna med 20 miljoner kronor samma år som försäljningen sker. Denna typ av känslighetsberäkningar är naturligtvis approximativa. Utfallet för statsskuldsräntor påverkas av ändringar i ränteläget i förhållande till de antaganden som används för att göra beräkningar, liksom av eventuella beslut att introducera nya obligationslån. Men trots dessa osäkerhetsfaktorer anser utskottet att dessa beräkningar ger en rimlig indikation på storleksordningen på ränteeffekterna. För Moderaterna och Folkpartiet stämmer de beräknade ränteeffekterna av ökad försäljning av statliga företag förhållandevis väl med ovan antagna känslighetssamband, vilket framgår av tabell 4. I Kristdemokraternas motion antas en ränteeffekt på hela 1 523 miljoner kronor, vilket är 342 miljoner kronor i överkant om man utgår från känslighetssambanden ovan. Därutöver menar Kristdemokraterna att försäljningarna ska äga rum först vid halvårsskiftet nästa år, vilket betyder att motionärerna ytterligare överskattar ränteeffekten av den förväntade saldoförbättringen. Även Centerpartiet överskattar företagsförsäljningarnas ränteeffekt. Jämfört med Moderaterna, som har en nästan lika kraftig saldoförbättring till följd av företagsförsäljningar som Centerpartiet, räknar sistnämnda med en nästan dubbelt så stor ränteeffekt. När riksdagen den 24 november fastställde vilka utgiftsramar som ska gälla för 2005 avvisades samtidigt de budgetförslag som lagts fram av respektive oppositionsparti. Den i detta sammanhang föreslagna anpassningen av nivån på statsskuldsräntorna och Riksgäldskontorets provisionskostnader ingår som delar i dessa partiers budgetalternativ. Med hänsyn till detta avvisar utskottet samtliga oppositionspartiers förslag avseende statsskuldsräntor. Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag (punkt 3) samt avstyrker motionerna Fi254 (m), Fi255 (c), Fi265 (kd). Bemyndigande att överskrida vissa anslag Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden att överskrida ramanslagen för statsskuldsräntor respektive Riksgäldskontorets provisionskostnader om så erfordras för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden under 2005 (punkterna 1 och 2). Regeringen får enligt ett nyligen lämnat bemyndigande (bet. 2004/05:FiU1, avsnitt 7.1) överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för 2005, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Bland annat ska riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinna inväntas och överskridandet ska rymmas inom det fastställda utgiftstaket för staten. Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för räntor på statsskulden, ej heller anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka båda ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som gäller fr.o.m. 1997 har i stället ett särskilt bemyndigande knutits till anslaget för statsskuldsräntor. För att säkerställa att regeringen alltid kan fullgöra sina åtaganden gentemot långivarna är rätten att överskrida detta anslag beloppsmässigt obegränsad. Budgetpropositionen I budgetpropositionen föreslås att regeringen på motsvarande sätt ska bemyndigas att överskrida anslaget Räntor på statsskulden även under 2005 (punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås också bli lämnat för anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader (punkt 2). Utskottets ställningstagande Finansutskottet biträder regeringens förslag (punkterna 1 och 2).
Särskilda yttranden 1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (m) Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m) anför: Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 bör vara 682 miljoner kronor lägre i enlighet med Moderata samlingspartiets motion Fi254. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag under 2005 ska säljas ut för netto 30 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst på 675 miljoner kronor samma år. Anslaget till Riksgäldskontorets provisionskostnader bör samtidigt begränsas med 7 miljoner kronor, till följd av det lägre upplåningsbehovet i vårt förslag. 2. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (fp) Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför: Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 bör vara 1,2 miljarder kronor lägre i enlighet med Folkpartiets motion Fi232. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag under 2005 ska säljas ut för 50 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med. Vi förutsätter att nettot från utebliven direktavkastning från de sålda företagen och lägre räntor på statsskulden minskar statens utgifter inom utgiftsområde 26 för samma år i angiven omfattning. 3. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (kd) Stefan Attefall (kd) anför: Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Kristdemokraterna önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 bör vara 1 523 miljoner kronor lägre i enlighet med Kristdemokraternas motion Fi265. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag under 2005 ska säljas ut för netto 50 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst av angiven omfattning samma år. 4. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (c) Roger Tiefensee (c) anför: Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Centerpartiet önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 bör vara 1 137 miljoner kronor lägre i enlighet med Centerpartiets motion Fi255. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 35 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst av angiven omfattning samma år.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 26: 1. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att ramanslaget 92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 3.1), 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att ramanslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 5.1), 3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning: Tusental kronor Anslag Anslagstyp 92:1 Räntor på statsskulden Ramanslag 38 600 000 92:2 Oförutsedda utgifter Ramanslag 10 000 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i sam-band med upplåning och skuldförvaltning Ramanslag 160 000 Summa 38 770 000 Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004 2004/05:Fi254 av Mikael Odenberg m.fl. (m): Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt uppställning: Tusental kronor Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring 92:1 Räntor på statsskulden 38 600 000 -675 000 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning 160 000 -7 000 Summa för utgiftsområdet -682 000 2004/05:Fi255 av Roger Tiefensee m.fl. (c): Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor enligt följande uppställning: Tusental kronor Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring 92:1 Räntor på statsskulden 38 600 000 -1 137 000 92:2 Oförutsedda utgifter 10 000 92:3 Riksgäldskontoret 160 000 Totalt utgiftsområdet 38 770 000 -1 137 000 2004/05:Fi265 av Mats Odell m.fl. (kd): Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 till utgiftsområde 26 anslag 92:1 Räntor på statsskulden 1 523 129 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 37 246 871 000 kr.
Bilaga 2 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet. Tusental kronor Anslag Utskottetsförslag 92 Statsskuldsräntor m.m. 1 Räntor på statsskulden (ram) 38 600 000 2 Oförutsedda utgifter (ram) 10 000 3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (ram) 160 000 Summa 38 770 000