Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Betänkande 2008/09:FiU4

2008/09:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Finansutskottets betänkande

2008/09:FiU4

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Sammanfattning

Riksdagen har den 19 november 2008 beslutat att ramen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ska uppgå till 33 871 miljoner kronor. I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om hur anslagen inom utgiftsområdet ska fördelas inom ramen. Vidare behandlas ett motionsyrkande om höjning av anslag 1:1 Räntor på statsskulden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagsfördelningen för 2009 med den ändringen att det på anslag 1:2 Oförutsedda utgifter anslås 1 miljon kronor mindre än enligt regeringens förslag samtidigt som utskottet föreslår att 1 miljon kronor anslås på ett nytt anslag, 1:5 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden för regeringen att överskrida vissa anslag och föreslår därutöver ett sådant bemyndigande beträffande det nya anslaget 1:5.

Utskottet föreslår att anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning ska få användas för hantering av övergångseffekter även hos riksdagens myndigheter.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna och ett från Vänsterpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Anslagen inom utgiftsområde 26 för 2009
	Riksdagen anvisar för 2009 anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. i enlighet med utskottets förslag i specifikationen i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:1 utgiftsområde 26 punkt 4 och avslår motion 2008/09:Fi292.

2.

Bemyndiganden att överskrida vissa anslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 besluta att a) ramanslag 1:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, b) ramanslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, c) ramanslag 1:5 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, och d) ramanslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning får överskridas om det är nödvändigt för att genomföra övergången till kostnadsmässig avräkning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 utgiftsområde 26 punkterna 1–3.

Stockholm den 4 december 2008

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Carl B Hamilton (fp), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m), Per Åsling (c) och Siw Wittgren-Ahl (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har den 19 november 2008 bifallit finansutskottets förslag till ram för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (bet. 2008/09:FiU1). Riksdagen beslutade att ramen för utgiftsområde 26 ska vara 33 871 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) föreslår regeringen att riksdagen anvisar anslag på utgiftsområde 26 enligt specifikationen i bilaga 1. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 överskrida anslag 1:1 Räntor på statsskulden och anslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 överskrida anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning om det är nödvändigt för att genomföra övergången till kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Förslagen i propositionen återges i bilaga 1.

I motion 2008/09:Fi292 av Thomas Östros m.fl. (s) yrkas att anslag 1:1 Räntor på statsskulden för 2009 ska bestämmas till ett belopp som är 1 880 miljoner kronor större än regeringens förslag.

Utskottets överväganden

Anslagen inom utgiftsområde 26 för 2009

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar medel på anslagen inom utgiftsområde 26 enligt regeringens förslag med den ändringen att 9 miljoner anvisas på anslag 1:2 Oförutsedda utgifter och 1 miljon kronor anvisas på ett nytt anslag, 1:5 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. Anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning får, utöver vad som föreslås i propositionen, användas även för övergångseffekter hos riksdagens myndigheter.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om höjning av anslag 1:1 Räntor på statsskulden.

Jämför särskilda yttrandena 1 (s) och 2 (v).

Budgetpropositionen

Anslag 1:1 Räntor på statsskulden

Från anslaget finansieras utgifter för räntor på statsskulden. Anslaget avräknas utgiftsmässigt och påverkas främst av statsskuldens storlek, ränte- och valutakurser samt Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik.

Den budgetpåverkande redovisningen av statsskuldsräntorna är utgiftsmässig och i princip baserad på hur mycket som betalas varje år, dvs. kassamässig. Ränteutgifterna blir därmed starkt beroende av vilka upplåningstekniker som tillämpas och kan uppvisa stora svängningar mellan åren som inte direkt kan hänföras till den underliggande skuld-, ränte- och valutakursutvecklingen under motsvarande period. Förutom löpande ränteutgifter, samt över- och underkurser vid emissioner, utgörs de totala ränteutbetalningarna även av utgifter i form av realiserade kursdifferenser vid förtidsinlösen av lån samt realiserade valutakursdifferenser.

Regeringen redovisar följande tabell över utvecklingen av de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna 2007–2011:

Tabell 1 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor

Miljarder kronor

	2007	2008	2009	2010	2011
Räntor på lån i svenska kronor	38,6	38,2	34,0	31,6	30,4
Räntor på lån i utländsk valuta	10,9	10,5	8,0	7,0	6,0
Över-/underkurser vid emission	– 3,5	– 5,0	– 3,0	– 2,0	0,0
Summa räntor	46,0	43,7	39,0	36,6	36,4
Räntor på in- och utlåning	– 5,4	– 5,5	– 4,1	– 4,2	– 5,0
Valutaförluster/-vinster	2,5	1,0	– 4,2	– 0,5	0,5
Kursförluster/-vinster	4,2	3,5	3,0	2,0	0,0
Övrigt	– 0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Summa ränteutgifter	47,2	42,7	33,7	33,9	31,9

Ett sätt att analysera kostnaderna för statsskulden är att studera hur mycket räntekostnader som genereras under en viss period. Kostnadsmässig redovisning innebär att räntorna periodiseras över lånets löptid, vilket innebär att den ränta som genererats under perioden, men som inte betalats, beaktas.

Regeringen redovisar följande tabell över utvecklingen av de kostnadsmässiga statskuldsräntorna 2007–2011.

Tabell 2 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor

Miljarder kronor

	2007	2008	2009	2010	2011
Summa räntor enligt tabell 1	46,0	43,7	39,0	36,6	36,4
Summa kostnadsjustering	– 0,6	6,0	3,0	2,0	0,0
Summa räntekostnader	45,4	49,7	42,0	38,6	36,4

För 2008 beräknas de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna minska jämfört med föregående år och prognostiseras till ca 43 miljarder kronor. För 2008 har anslagits 47 miljarder kronor. Åren 2009 till 2011 bedöms de utgiftsmässiga räntorna bli ca 10 miljarder kronor lägre än 2008 för att uppgå till ca 32 miljarder kronor i slutet av perioden. De lägre ränteutgifterna beror enligt regeringen på att statsskulden förväntas minska under perioden, bl.a. som en följd av försäljningar av statliga aktieinnehav. Minskningen av statsskulden motverkas enligt regeringen av att den allmänna räntenivån stiger något mot slutet av beräkningsperioden. Räntorna har stigit kraftigt sedan den lägsta nivån i mitten av 2005. Det senaste året har också skillnaden mellan interbankräntor och statspappersräntor ökat till följd av den internationella kreditoron.

Regeringen föreslår att riksdagen för 2009 anvisar anslag 1:1 Räntor på statsskulden med 33 700 miljoner kronor.

I motion 2008/09:Fi292 av Thomas Östros m.fl. (s) yrkas att anslag 1:1 för 2009 ska uppgå till ett belopp som är 1 880 miljoner kronor större än regeringens förslag. Detta motiveras med att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har sagt nej till försäljningar av statliga bolag. I Socialdemokraternas budgetmotion Fi270 anförs bl.a. att regeringen enligt budgetpropositionen vill att statliga bolag ska säljas för ett värde av 50 miljarder kronor per år. Motionärerna ser ingen ekonomiskt rationell argumentation för försäljningarna och säger nej till dessa. Det uppstår enligt motionärerna några direkta budgeteffekter på grund av detta. Inkomsterna blir högre till följd av att utdelningarna från bolagen blir större. Detta motverkas av att räntekostnaderna för statsskulden blir högre, så att nettoeffekten blir noll.

Anslag 1:2 Oförutsedda utgifter

På statsbudgeten finns ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Medel från anslaget får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall. Utgifterna ska vara av så brådskande art att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte heller kan täckas av andra medel som står till regeringens förfogande. Regeringen har från detta anslag betalat ut t.ex. belopp som staten genom lagakraftvunnen dom ålagts att betala och belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ersätta. Anslagets karaktär medger inte någon närmare bedömning av omfattningen av oförutsedda utgifter.

Det ankommer på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk.

Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anvisas under ramanslag 1:2 Oförutsedda utgifter för 2009, vilket är oförändrat jämfört med 2008.

Anslag 1.3 Riksgäldskontorets provisionskostnader

Anslaget avser provisionskostnader relaterade till upplåning och förvaltning av statsskulden. Samtliga provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket innebär att de behandlas på samma sätt som ränteutgifterna på statsskulden.

Vid försäljning av statspapper använder sig Riksgäldskontoret av återförsäljare, som ersätts med provisioner för detta uppdrag. Genom att använda återförsäljare kan Riksgäldskontoret effektivisera försäljningen och därigenom sänka kostnaderna för förvaltningen av statsskulden. Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner till de banker som agerar mellanhänder vid försäljningen av Riksgäldskontorets lån.

Under perioden 2004–2007 har de totala provisionskostnaderna minskat från 121 miljoner kronor till 86 miljoner kronor. För 2008 prognostiseras 93 miljoner kronor. De minskade utgifterna beror främst på enklare och billigare hantering av premieobligationer.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 160 miljoner kronor för 2009 under ramanslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skulförvaltning, vilket är samma belopp som anvisades för 2008.

Anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning

Regeringen föreslår att ett anslag förs upp på statsbudgeten för att finansiera de övergångseffekter som uppstår vid ändringen av grunden för anslagsavräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Storleken på den anslagsmässiga övergångseffekten kommer att kunna fastställas först när myndigheterna har färdigställt sina årsredovisningar för räkenskapsåret 2008.

I propositionen anför regeringen att den ändrade grunden för anslagsavräkningen medför vissa övergångseffekter för statsbudgeten och myndigheterna. Dessa består av tidigare i räkenskaperna redovisade kostnader som ännu inte har anslagsavräknats, t.ex. semesterlöneskuld, avsättningar och andra periodiseringar. Eftersom myndigheternas räntekonton, från det föreslagna anslaget 1:4, tillförs medel för att finansiera utbetalningar av redan anslagsbelastade kostnader (övergångseffekten) kommer myndigheternas ordinarie anslag under 2009 och några år framöver att minskas tillfälligt med ett belopp motsvarande det belopp som belastar det särskilda anslaget. Det innebär att myndigheterna tillförs samma belopp från anslag 1:4 som de ordinarie anslagen minskas med. Övergången till kostnadsmässig avräkning är således enligt regeringen neutral för såväl statsbudgeten som myndigheterna.

Regeringen föreslår att ett formellt belopp på 1 miljon kronor anvisas för 2009 under anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning.

Kompletterande information

Kostnadsmässig avräkning hos riksdagens myndigheter

Riksdagen har beslutat att myndigheternas förvaltningsutgifter, med undantag för universitets och högskolors förvaltningsutgifter, fr.o.m. budgetåret 2009 ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Riksdagen har även antagit finansutskottets förslag till ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, vilket innebär att de nya avräkningsprinciperna även ska gälla för riksdagens myndigheter (prop. 2008/09:1, Finansplanen, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30).

Utskottets ställningstagande

Fördelning på anslag

Utskottet konstaterar att riksdagen den 19 november 2008 vid behandlingen av utskottets betänkande 2008/09:FiU1 har beslutat i enlighet med utskottets förslag till utgiftsram för utgiftsområde 26. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till beräkning av anslag 1:1 Räntor på statsskulden, anslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning och anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning.

Riksdagen har antagit lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. I betänkande 2008/09:FiU14 tillstyrkte utskottet att det för de nya kostnader som den nya lagen kunde innebära skulle anvisas 1 miljon kronor för 2008 på ett nytt anslag, Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. Utskottet anser mot den bakgrunden att det för 2009 bör anvisas samma belopp på ett nytt anslag för de kostnader som kan uppkomma på grund av lagen. Utskottet föreslår därför på eget initiativ att riksdagen för 2009 anvisar 1 miljon kronor på ett nytt anslag, 1:5 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. under utgiftsområde 26. Vidare anser utskottet att det nya anslaget kan finansieras inom ramen för utgiftsområdet genom att riksdagen anvisar 9 miljoner kronor för 2009 på anslag 1:2 Oförutsedda utgifter.

Mot bakgrund av att riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag till utgiftsram för utgiftsområde 26 avstyrker utskottet motion Fi292 (s).

Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning

Vid övergången till kostnadsmässig redovisning mot anslag är det två effekter som ska hanteras. Den ena effekten är att berörda avsättningar och periodiseringsposter i balansräkningarna för 2008 ska avräknas ett anslag och medel tillföras myndigheterna på räntekonto. Regeringen föreslår, som redogörs för ovan, att denna effekt hanteras via ett särskilt ramanslag, 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning på statsbudgeten under utgiftsområde 26. När årsredovisningarna för 2008 är klara kan man i Regeringskansliet på underlag från myndigheterna fastställa hur stort belopp som ska avräknas anslaget. Enligt uppgifter från Regeringskansliet kommer varje myndighet att få en anslagspost under anslaget och avräkning kommer att ske vid ett enda tillfälle.

Den andra effekten som ska hanteras är att myndigheternas ordinarie anslag under 2009 och några år framöver minskas tillfälligt med ett belopp motsvarande det belopp som belastar det särskilda anslaget för övergångseffekter. Även denna hantering kommer att grunda sig på underlag från myndigheterna och anpassningar görs till enskilda förhållanden. Exempelvis kan en periodiseringspost, som t.ex. vissa förutbetalda kostnader, ha en ettårig effekt medan andra periodiseringsposter kan finnas kvar i myndighetens redovisning under lång tid.

Utskottet anser att det är lämpligt att effekterna för riksdagens myndigheter hanteras på samma sätt som effekterna för myndigheterna under regeringen. Då det är en rent teknisk hantering är det en enkel och praktisk ordning att övergångseffekten för riksdagens myndigheter hanteras via samma anslag som effekterna för myndigheterna under regeringen.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet på eget initiativ att ändamålet för anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning utvidgas till att även omfatta hantering av övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning hos riksdagens myndigheter.

Under beredningen av detta ärende har Finansdepartementet till utskottet framfört att den ackumulerade semesterlöneskulden per den 31 december 2008 inte bör hanteras på samma sätt som övriga övergångseffekter. Semesterlöneskulden per den 31 december 2008 bör undantas från den föreslagna hanteringen av övergångeffekterna och därmed från finansieringen av övergångeffekterna från det särskilda anslaget. Det skulle innebära att den ackumulerade semesterlöneskulden per den 31 december 2008, som inte har avräknats mot anslag, i stället ska avräknas mot anslag i den takt som den minskar. Utskottet anser att justeringen av myndigheternas anslag bör hanteras på ett sådant sätt att myndigheterna inte på grund av de nya avräkningsprinciperna får mindre utrymme för att utföra sin verksamhet. Utskottet anser därför att den ackumulerade semesterlöneskulden hos myndigheterna vid övergången till kostnadsmässig avräkning kan hanteras på det sätt som Finansdepartementet har angett.

Bemyndiganden att överskrida vissa anslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 överskrida anslag 1:1 Räntor på statsskulden, anslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning och anslag 1:5 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden samt överskrida anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning om det är nödvändigt för att genomföra övergången till kostnadsmässig avräkning.

Bakgrund

Riksdagen har i budgetregleringen för 2009 beslutat att regeringen får överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Villkoren är att riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas och att överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Eftersom anslagen på utgiftsområde 26 ligger utanför utgiftstaket omfattas de inte av detta bemyndigande. Enligt den ordning som gäller fr.o.m. 1997 har i stället ett särskilt bemyndigande knutits till anslaget för statsskuldsräntor. För att säkerställa att regeringen alltid kan fullgöra sina åtaganden gentemot långivarna är rätten att överskrida detta anslag beloppsmässigt obegränsad. När anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader upptogs på utgiftsområde 26 1998, kopplades på samma sätt som för ränteutgifterna ett bemyndigande till anslaget.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen föreslås att regeringen ska bemyndigas att överskrida anslag 1:1 Räntor på statsskulden även under 2009 (punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås också för anslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (punkt 2). Vidare föreslås ett motsvarande bemyndigande för det nya anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning (punkt 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden för att överskrida anslag 1:1 Räntor på statsskulden, anslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning och anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning. Utskottet föreslår därutöver på eget initiativ att regeringen på motsvarande sätt ska bemyndigas att överskrida det nya anslaget 1:5 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m.

Särskilda yttranden

1.	Anslagen inom utgiftsområde 26 för 2009, punkt 1 (s)
	Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Agneta Gille (s), Tommy Ternemar (s) och Siw Wittgren-Ahl (s) anför:

Riksdagen har den 19 november 2008 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens budgetförslag för 2009. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2009 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 33 871 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling.

Socialdemokraternas förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå med 1 880 miljoner kronor och kan således inte tas upp till behandling. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha utformats i enlighet med förslaget i Socialdemokraternas motion Fi292.

Vi socialdemokrater motsätter oss regeringens förslag till utförsäljningar av statliga företag. Vi anser inte att det finns någon ekonomiskt rationell argumentation för utförsäljningarna och har i vår budgetmotion sagt nej till dessa. Det uppstår inte några direkta budgeteffekter på grund av detta. Inkomsterna blir högre till följd av utdelningarna från bolagen. Detta motverkas av att räntekostnaderna för statsskulden blir högre så att nettoeffekten blir noll.

Vi socialdemokrater vidhåller vad vi har anfört i vår budgetmotion om att statliga företag inte ska säljas ut.

2.	Anslagen inom utgiftsområde 26 för 2009, punkt 1 (v)
	Ulla Andersson (v) anför:

Riksdagen har den 19 november 2008 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens budgetförslag för 2009. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2009 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 33 871 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling.

Jag motsätter mig regeringens förslag till utförsäljningar av statliga företag. Jag anser inte att det finns någon ekonomiskt rationell argumentation för utförsäljningarna och Vänsterpartiet har i sin budgetmotion sagt nej till dessa. Inte minst dagens situation med finanskris borde få regeringen att inse att det snarare är ett ökat statligt ägande som behövs. Det uppstår inte några direkta budgeteffekter på grund av att Vänsterpartiet säger nej till utförsäljningarna. Inkomsterna blir högre till följd av utdelningarna från bolagen. Detta motverkas av att räntekostnaderna för statsskulden blir högre så att nettoeffekten blir noll.

Jag vidhåller vad Vänsterpartiet har anfört i budgetmotionen om att statliga företag inte ska säljas ut.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009 utgiftsområde 26:

1.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 besluta att ramanslaget 1:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 3.2).
2.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 besluta att ramanslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 5.2).
3.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 besluta att ramanslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning får överskridas om det är nödvändigt för att genomföra övergången till kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter (avsnitt 6.2).
4.	Riksdagen beslutar att för 2009 anvisa anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning.

Anslagsbelopp

Anslag	(ramanslag)	Tusental kronor
1:1	Räntor på statsskulden	33 700 000
1:2	Oförutsedda utgifter	10 000
1:3	Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning	160 000
1:4	Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning	1 000
Summa		33 871 000

Motion från allmänna motionstiden hösten 2008

2008/09:Fi292 av Thomas Östros m.fl. (s):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor enligt uppställning:

Anslag	(miljoner kronor)	Avvikelse från propositionen 2009
1:1	Justering till följd av nej till utförsäljningar	1 880

Bilaga 2

Utskottets anslagsförslag

Förslag till anslag för 2009 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Belopp i tusental kronor

Anslag (ramanslag)		Regeringens förslag	Utskottets förslag	Avvikelse
1:1	Räntor på statsskulden	33 700 000	33 700 000
1:2	Oförutsedda utgifter	10 000	9 000	- 1 000
1:3	Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning	160 000	160 000
1:4	Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning	1 000	1 000
1:5	Garantier för vissa utländska instituts insättningar		1 000	+ 1 000
	Summa	33 871 000	33 871 000