Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Betänkande 1997/98:FiU5
Finansutskottets betänkande
1997/98:FIU05
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Innehåll
1997/98 FiU5
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Utskottet tar vidare upp de finansiella perspektiven för åren 2000-2006. Samtliga motioner avstyrks. Till betänkandet har fogats en reservation och ett särskilt yttrande.
Propositionen
I proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen volym 2 i vad avser utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen föreslår regeringen 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra högst de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1998 avseende åtagandebemyndiganden, 2. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning:
--------------------------------------------------- |Anslag |Anslagstyp|Anslagsbelopp| | | | 1 000-| | | | tal kr| --------------------------------------------------- |A 1 Tullavgift |ramanslag|2 934| | | | 000| --------------------------------------------------- |A 2 Särskilda jordbrukstullar |ramanslag|362 000| |och sockeravgifter | | | --------------------------------------------------- |A 3 Mervärdesskattebaserad |ramanslag|8 093| |avgift | | 000| --------------------------------------------------- |A 4 Avgift baserad på |ramanslag|8 256| |bruttonationalinkomsten | | 000| --------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområdet | | 19 645| | | | 000| ---------------------------------------------------
Motionerna
1997/98:Fi508 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1998 fördela anslagen på utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 4), 8. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen för budgetåren 1999 och 2000 (tabell 4). 1997/98:Fi902 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör verka för att Sveriges avgift till EU halveras.
Utfrågning m.m. Den 21 oktober 1997 hade utskottet en intern utfrågning med statssekreterare Peter Lagerblad och departementsråd Lena Johansson, Finansdepartementet, om de finansiella perspektiven efter år 1999. Vidare har utskottet tagit del av faktapromemorior från regeringen om EU- budgeten respektive de finansiella perspektiven.
Utskottet
Inledning Europeiska unionen disponerar en budget för finansiella åtaganden på unionsnivå. Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till budgeten. Avgiften består av fyra komponenter: tullar, särskilda tullar på jordbruksprodukter och sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift samt avgift beräknad på bruttonationalinkomsten. Utgifterna för budgetåret 1998 avser Sveriges betalningar under budgetåret till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten för 1998. Avgiften kan under året förändras till följd av faktisk uppbörd avseende tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten under tidigare år, tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå, valutakursförändringar samt andra korrigeringar av avgiften.
Anslag och åtagandebemyndiganden
Propositionen Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan samt från de särskilda jordbrukstullarna och sockeravgiften tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 10 % av uppburna medel för att täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden. Regeringen föreslår att 2 934 miljoner kronor anslås för tullavgifter. För särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter bör enligt regeringen 362 miljoner kronor anslås. Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till EU:s budget beräknas som en procentuell andel av en prognos av medlemslandets mervärdesskattebas för det år budgeten avser. Efter avslutat budgetår korrigeras utfallet för avvikelser från den prognostiserade basen så det fastställda procentuella uttaget vidmakthålls. I propositionen beräknas denna avgift för Sveriges del uppgå till 8 093 miljoner kronor år 1998. Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten (BNI) utgår i procent av medlemsländernas BNI till marknadspriser för aktuellt budgetår. Procentsatsen fastställs i EU:s budgetprocess för att täcka återstående finansieringsbehov efter det att övriga avgifter beräknats. Procentsatsen fastställs i förhållande till summan av samtliga medlemsländers BNI. BNI-avgiften korrigeras i efterhand med hänsyn till utfall. Regeringen föreslår att 8 256 miljoner kronor anslås till denna avgift. Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen anvisar medel under utgiftsområdet enligt vad som här redovisats (yrkande 2). Sammanlagt uppgår de föreslagna anslagen inom utgiftsområdet till 19 645 miljoner kronor för år 1998. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas anslagen inom utgiftsområdet uppgå till 20 320 respektive 20 982 miljoner kronor. Finansieringen av budgeten med avgifter från medlemsländerna avser utgifterna enligt betalningsbemyndiganden (anslag). Åtagandebemyndiganden ger inte upphov till samma direkta betalningsansvar men uttrycker utgiftsåtagandet för flera kommande år. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att regeringen ikläder sig de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1998 avseende åtagandebemyndiganden (yrkande 1).
Motionen I motion Fi508 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslås samma belopp som anges i propositionen för åren 1998 respektive 1999 och 2000.
Utskottets ställningstagande Riksdagen har tidigare, på finansutskottets förslag, tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområdet (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 35). Utgifterna får högst uppgå till 19 645 miljoner kronor. I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs anslagen inom utgiftsområdet genom ett särskilt beslut. Förslaget i budgetpropositionen utgår från EU-kommissionens budgetförslag för år 1998, vilket för närvarande är under behandling i budgetrådet och parlamentet. Regeringen verkar i rådet för en restriktiv budget, vilket utskottet välkomnar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen för budgetåret 1998. Förslagen i motion Fi508 (mp) överensstämmer med de belopp som anges i propositionen. Någon ytterligare riksdagens åtgärd är inte påkallad och motion Fi508 (mp) yrkandena 7 och 8 avstyrks därmed. EU-budgetens aktiviteter budgeteras under anslag och bemyndiganden, på unionsnivå benämnda betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden. Åtagandebemyndigandena svarar inte direkt mot medlemsländernas avgifter ett visst år. Fördelningsnyckeln för avgifterna kan dock användas för en grov fördelning av åtagandet på medlemsländerna. Sveriges del av EU-budgeten uppgår till ungefär 2,7 %. Detta motsvarar ca 21 miljarder kronor av åtagandebemyndigandena. Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att göra högst de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1998 avseende åtagandebemyndiganden.
Motion avseende avgiftens storlek I motion Fi902 av Bengt Hurtig m.fl. (v) görs bedömningen att det svenska nettobidraget till EU för år 1995 blev ca 9,8 miljarder kronor och för år 1996 5,4 miljarder kronor. Sverige har blivit ett av de länder som trots sin relativt lilla befolkning och sina ekonomiska problem bidrar mest till EU:s inkomster både absolut och mätt per capita. I motionen erinras om att av budgetpropositionen framgår att för år 1996 utgjorde kostnaderna för jordbruksstöd och strukturåtgärder 82,6 % av EU- budgetens samtliga utgifter. Bara utgifterna för jordbruksstöd utgjorde 51 %. Enligt motionärerna skulle en successiv avveckling av jordbrukssubventionerna och en minskning av regional- och strukturfondsprogrammen på EU-nivå kunna göra det möjligt att halvera avgiften till EU även om nya medlemsländer tas in. Regeringen bör verka för en sådan målsättning.
Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis erinra om att i budgetpropositionen anges att målen för den svenska EU-budgetpolitiken ligger fast i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40, bet. FiU5, rskr. 67) Detta innebär bl.a. att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Budgetpolitiken på lite längre sikt kommer i stor utsträckning att styras av det kommande beslutet om de finansiella perspektiven åren 2000-2006. Kommissionen har i dokumentet Agenda 2000, som främst behandlar olika aspekter av EU:s utvidgning, presenterat ett förslag till nytt finansiellt perspektiv. Kommissionens förslag på det budgetära området omfattar i huvudsak följande punkter: * en finansiell ram på 1,27 % av EU:s BNI för perioden fram t.o.m. år 2006. Därmed beaktas inte en utvidgning som rymmer samtliga kandidatländer, * utnyttjandet av denna ram skall enligt kommissionens bedömningar dock bara bli 1,22 % för perioden 2002-2006. Detta skulle innebära en ökning av den svenska avgiften i storleksordningen 10 miljarder kronor fram till år 2006 räknat i 1997 års priser, * budgettaket för jordbrukspolitiken föreslås vara oförändrat, vilket innebär att utrymmet för jordbruksutgifter även i framtiden kommer att växa med 74 % av den procentuella ökningen av EU:s BNI och * finansieringen av strukturåtgärder, inklusive åtgärder i de nya medlemsstaterna, bibehålls på den nivå som förutses för 1999, dvs. 0,46 % av EU:s totala BNI. Dessutom föreslås att strukturfondsutgifternas privilegierade ställning bibehålls, vilket innebär att utgiftsnivån i sig är ett mål. I budgetpropositionen uppges att även i arbetet med de finansiella perspektiven kommer de av regering och riksdag fastlagda budgetpolitiska riktlinjerna att utgöra grunderna för svenska ställningstaganden. Regeringen har i en faktapromemoria redogjort ytterligare för den preliminära svenska ståndpunkten rörande kommissionens förslag till nya finansiella perspektiv (anmäld i kammaren den 1 oktober 1997). Frågan har även tagits upp i några utskott, bl.a. finansutskottet, och i EU-nämnden. En övergripande svensk reaktion på kommissionens förslag är att förslaget i otillräcklig utsträckning beaktar en kommande utvidgning. Förslag saknas om hur EU-politiken på sikt skall införas i de nya medlemsländerna och hur detta påverkar budgeten. Regeringen intar vidare följande ståndpunkter: 1) Taket för budgetens omslutning i förhållande till BNI kan och bör vara oförändrat även efter en fullständig utvidgning, dvs. högst 1,27 % av BNI. 2) En korrigeringsmekanism bör införas för att begränsa enskilda medlemsländers bidrag till finansieringen av EU-budgeten. 3) Jordbruks- och strukturfondspolitiken bör reformeras på ett mer långtgående sätt än vad kommissionen föreslår och utgiftsnivåerna sänkas. 4) Beslut om inriktningen för de tre föregående punkterna bör fattas i samband med att beslut fattas om att starta utvidgningsförhandlingarna, vilket skall ske vid Europeiska rådets möte i december 1997. Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att regeringens ståndpunkter ligger väl i linje med de budgetpolitiska riktlinjer utskottet tidigare ställt sig bakom (prop. 1994/95:40, bet. FiU5). Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis agerar inom EU:s institutioner i enlighet med nämnda riktlinjer och ser för sin del ingen anledning till någon ytterligare riksdagens åtgärd. Motion Fi902 (v) avstyrks med hänvisning till det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslagen inom utgiftsområde 27 budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 27 yrkande 2 samt med avslag på motion 1997/98:Fi508 yrkandena 7 och 8 för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt utskottets förslag i appendix till hemställan, 2. beträffande åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 27 yrkande 1 bemyndigar regeringen att ikläda sig de åtaganden som följer av EU- budgeten för budgetåret 1998 avseende åtagandebemyndiganden, 3. beträffande avgiftens storlek att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi902. res. (v)
Stockholm den 4 december 1997
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s), Göran Lindblad (m), Karin Pilsäter (fp), Tom Heyman (m) och Bengt Kronblad (s).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
1 000-tal kronor Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags- fördelning.
-------------------------------------------------- | |Verksamhetsområde |Utskottets| -------------------------------------------------- | |Anslag | | | | | förslag| -------------------------------------------------- --------------------------------------- |A |Sveriges avgift till| | |gemenskapsbudgeten | -------------------------------------------------- |1 |Tullavgift (ram) |2 934 000| -------------------------------------------------- |2 |Särskilda jordbrukstullar och | 362 000| | |sockeravgifter (ram) | | -------------------------------------------------- |3 |Mervärdesskattebaserad avgift (ram)|8 093 000| -------------------------------------------------- |4 |Avgift baserad på |8 256 000| | |bruttonationalinkomsten (ram) | | -------------------------------------------------- -------------------------------------------------- | |Summa för utgiftsområdet |19 645 000| -------------------------------------------------- -------------------------------------------------- Reservation
Avgiftens storlek (mom. 3) (v) Johan Lönnroth (v) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Motion avseende avgiftens storlek bort ha följande lydelse: Utskottet vill erinra om att av budgetpropositionen framgår att för år 1996 utgjorde EU-budgetens kostnader för jordbruksstöd och strukturåtgärder 82,6 % av EU-budgetens samtliga utgifter. Bara utgifterna för jordbruksstöd utgjorde 51 %. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) subventionerar kraftigt produktionen inom unionen. Hälften av jordbrukarnas intäkter kommer från EU:s subventioner enligt OECD. EU:s stödnivåer är avsevärt högre än i andra industriländer. Cirka 80 % av subventionerna går till 20 % av jordbruken. Alla inser i princip att de omfattande jordbrukssubventionerna måste avvecklas, särskilt sett mot bakgrund av de krav som utvidgningen med nya medlemsstater kommer att ställa. I en öppen marknadsekonomi av den typ som EU utgör medför marknadskrafterna normalt stora regionala klyftor. Hela regioner hotas att slås ut. Medvetenheten om konsekvenserna av den inre marknaden har lett till ett alltmer utbyggt system av stödåtgärder för att motverka regionala obalanser och underlätta strukturförändringar i vissa regioner eller branscher. Ett problem med strukturfondernas verksamhet liksom för jordbruksstödet har varit fusk och bedrägerier. Ett effektivt kontrollsystem hur medlen används är därför nödvändigt. Administrativa rutiner vid ansökan, beviljande och utbetalning av medel har många gånger blivit invecklade och försvårat utnyttjandet av EU:s resurser. Utskottet ifrågasätter om det är rimligt att skicka ned pengar till EU för att genom ett invecklat överstatligt system få tillbaka en del av medlen. Ett nationellt beslutande direkt över medel för regionalpolitik och strukturomvandling i enlighet med internationella spelregler borde kunna vara mer effektivt. En minskning av strukturfonderna på EU-nivå bör åtföljas av rimliga regler för medlemsländer att utforma sina egna stödsystem. Det nettobidrag efter infasningsrabatt och återflöde som regeringen räknade med före medlemskapet bedömdes till drygt 440 miljoner kronor för 1995 och 1,4 miljarder kronor 1996. Utskottet delar bedömningen i motion Fi902 (v) att detta nettobidrag för 1995 blev cirka 9,8 miljarder kronor och 5,4 miljarder kronor för 1996 trots att EU-avgiftens bruttobelopp blev mindre än beräknat. Sverige har blivit ett av de länder som trots sin relativt lilla befolkning och sina ekonomiska problem bidrar mest till EU:s inkomster både absolut och mätt per capita. När det gäller välstånd mätt i BNP per capita är inte Sverige längre något ledande land, utan ligger på nionde plats och kan snart passeras också av Irland. Danmark, som är en nettobidragstagare i EU, har det näst högsta värdet på BNP per capita. En successiv avveckling av jordbrukssubventionerna och en minskning av regional- och strukturfondsprogrammen på EU-nivå skulle kunna göra det möjligt att halvera avgiften till EU även om nya medlemsländer tas in. Regeringen bör verka för en sådan målsättning. I arbetet med Agenda 2000 och kommissionens förslag till nya finansiella perspektiv anser utskottet att regeringen bör driva de ståndpunkter som utskottet ovan redovisat. Det innebär en stramare budgetpolitik i EU än den regeringen redovisat för riksdagen. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi902 (v) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande avgiftens storlek att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi902 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Avgiftens storlek (mom. 3) (c) Per-Ola Eriksson (c)anför: Jag vill framhålla att det är av stor vikt att Sverige får största möjliga utbyte av EU:s strukturfonder. Regeringen måste med största kraft agera inför förhandlingarna om en ny gemenskapsbudget och inför förhandlingarna om en reformerad regional- och strukturpolitik. Detta arbete måste ges högsta prioritet av regeringen, annars går Sverige miste om möjligheter till stöd för utveckling. Sverige bör vidare eftersträva enklare och klarare regelverk med färre nivåer.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................1 Utfrågning m.m......................................2 Utskottet.............................................2 Inledning...........................................2 Anslag och åtagandebemyndiganden....................2 Motion avseende avgiftens storlek...................4 Hemställan..........................................5 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen................................7 Reservation Avgiftens storlek (mom. 3) (v)......................8 Särskilt yttrande Avgiftens storlek (mom. 3) (c).....................10