Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anf. 50 Britta Rådström (S)

Fru talman! Det är egentligen en lite märklig debatt på det sättet att vi förra veckan fastställde ramarna för budgeten. Därför kan jag inte yrka bifall till någon reservation. Men jag vill poängtera att vi har både en avvikande mening och ett särskilt yttrande. Frågan vi debatterar nu gäller anslag till skatteverk, tullverk och Kronofogdemyndigheten. Även om det inte kan bli något annat beslut än det som togs är det viktigt att poängtera myndigheternas betydelse och vår åsikt när det gäller dem. Skatteverket är enligt vår uppfattning en viktig myndighet för ordning och reda samt för kampen mot den organiserade brottsligheten och den svarta ekonomin. Den organiserade brottsligheten och den svarta ekonomin beräknas se till att staten förlorar ca 133 miljarder kronor varje år, eller 1 300 miljoner kronor, som en del uttrycker det, i uteblivna skatteintäkter. Det är resultatet av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men fusket står för den större delen. Att bekämpa skattefusket handlar om att stärka välfärden och också om att skapa rättvisa villkor för företagen. Rättvisa konkurrensvillkor kräver att kraftfulla åtgärder vidtas mot dem som undanhåller delar eller hela intäkten från beskattning eller bryter mot andra regler som hederliga företag faktiskt följer. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova organiserade brottsligheten och den ekonomiska brottsligheten växer. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i europeiska och internationella nätverk. Fru talman! I den dåvarande socialdemokratiska regeringens sista statsbudget för 2006, utformad i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, drogs riktlinjerna för kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusket upp. Skatteverket fick ökade resurser. Arbetet med att ta fram en lagstiftning för certifiering av kassaregister påbörjades. Skatteverket fick också rätt att kräva personalliggare av restaurang- och frisörbranschen och göra oannonserade kontroller, vilket har varit väldigt viktigt. Den borgerliga regeringen har hittills tagit mycket få egna initiativ, om ens några, kring skattefusket. I princip har de förvaltat de socialdemokratiska initiativen. Men Skatteverket förlorade de extra resurser de fått för att bekämpa skattefusket. Skatteverket måste förstärkas. Vi föreslog därför en förstärkning med ytterligare 35 miljoner kronor, utöver vad som föreslogs av regeringen i budgetpropositionen. Vi anser att vi permanent måste stärka Skatteverkets resurser med 50 miljoner kronor för att arbeta med det tiopunktsprogram som vi tagit fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att bekämpa skattefusk och ekobrott. Denna satsning ger till exempel utrymme för att anställa 100 specialister. Det innebär också att vi avvisar regeringens ökning av anslaget med 15 miljoner kronor för administration av hushållsnära tjänster. De tjänsterna ska var och en betala. De ska inte sponsras av skattemedel. Min 91-åriga mamma ska inte sponsra om jag behöver en städhjälp. Skatteverket har också ålagts nya arbetsuppgifter med krympande personal. Det handlar exempelvis om avskaffad revisionsplikt för mindre aktiebolag, beskattning av utomlands bosatta artister med flera och utfärdande av ID-kort med mera. Skatteverket avlövas med ungefär 500 personer årligen. Från 2007 till 2010 pekar prognosen på att Skatteverket kommer att krympa med 1 500 personer samtidigt som det finns 133 miljarder kronor att jaga in. Det finns 133 miljarder kronor som går att använda till vår välfärd. Om regeringen tänkte mindre på skattesänkningar och mer på behov som myndigheterna har skulle vi kunna ta in de här pengarna. Men skattesänkningar går före allt annat. Jag förstår inte att majoriteten och regeringen inte ser detta. De nya arbetsuppgifterna framstår allt tydligare och behöver ytterligare förstärkningar. Det handlar om bekämpande av organiserad och ekonomisk brottslighet och om förbättrad internationell skattekontroll. Där behövs det mycket. Det handlar om förstärkning till nyrekrytering av personal i syfte att få kompetens och för att klara generationsväxlingarna. Det handlar om resurser för att klara de certifierade kassaregistren. Man behöver mer resurser för hantering av befintliga system för hushållsnära tjänster, vilka vi hoppas kunna avveckla efter nästa val. Men det behövs också mer för att hantera ROT-avdragen snabbt. Det mesta som i dag hanteras på en halvtimme går igenom. Pengarna ska ut så snabbt som möjligt. Det är inte bara vi socialdemokrater som tycker att fakturamodellen när det gäller ROT är farlig för skattemoralen. Det tycker också polisen. De anser att man ska göra precis som vi föreslog: Det är den som vill ha arbetet utfört som ska ansöka om skattereduktion. När det gäller Kronofogdemyndigheten vet vi alla att de har fått det betydligt tuffare de senaste åren i finanskrisens spår. År 2008 slog antalet ansökningar om betalningsförelägganden till kronofogden alla rekord och passerade miljonstrecket för första gången någonsin. Ökningen har tyvärr fortsatt, och ett bekymmer för kronofogden handlar om att klara delgivningar. Här behövs förenklingar och förbättringar. Trots den ökade verksamheten och arbetstyngden har myndigheten tvingats säga upp 150 medarbetare för att få ekonomin i balans. Viktig kompetens har förlorats i detta. Fru talman! Den tredje myndigheten, Tullverket, arbetar i två huvudprocesser. Det handlar om effektiv handel och brottsbekämpning. Vikten av samarbete med andra myndigheter är särskilt stor inom brottsbekämpning och berör myndigheter som polisväsendet, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket. Det måste helt enkelt bli lättare för myndigheter att delge varandra information som motverkar skattebrott och övrig organiserad brottslighet. Vi har därför föreslagit att sekretesslagstiftningen och dess tillämpning ska anpassas efter detta behov. Vi behöver ett tullverk för hela Sverige. Verksamheten kan inte koncentreras till enbart storstadsområdena. Även Norrland, skogslänen och glesbygden behöver tullverksamhet. Annars öppnar vi för brottslighet som snart hittar möjligheter att verka där. Det gäller många olika smugglingar: alkohol, tobak men också det som vi kallar trafficking av framför allt barn och kvinnor men också av flyktingar. När riksdagens majoritet genom rambeslut har valt en annan ram för utgiftsområdet deltar vi inte i det aktuella beslutet om anslagsfördelning utan hänvisar till vår avvikande mening och vårt särskilda yttrande. Men jag vill återigen poängtera att om regeringen och majoriteten i riksdagen hade låtit bli dessa enorma skattesänkningar hade vi klarat myndigheternas arbete mycket bättre. (Applåder)

Kent Persson (V)

Anf. 51 Kent Persson (V)

Fru talman! Det är inte lätt att ersätta Marie Engström när man ska prata om skattefrågor. Jag kommer att göra debut i dag. Det är med en viss bävan. Alldeles som har sagts tidigare har ramarna fastställts för riksdagen. Därför blir det mer en diskussion om verksamheten och dess innehåll i det här aktuella ärendet. Jag har valt att titta lite närmare på Tullverket för att kunna förbereda mig något inför den här debatten. Jag gick in på deras hemsida och tittade lite grann på deras uppgifter och verksamhet. Bland annat är deras uppgift att besluta om tullar, skatter samt avgifter i samband med in- och utförsel av varor. Bara under 2008 tog Tullverket in ca 60 miljarder kronor till statskassan i uppbörd. Det är en avsevärd förstärkning av statskassan och en viktig uppgift. De har också en annan uppgift. Det är det brottsförebyggande arbetet. När man tittar på vad de har uträttat och resultatet av deras arbete kan man se att när de har inriktat sig på att försöka begränsa den organiserade storskaliga brottsligheten har de bidragit till att under 2008 störa eller komma till rätta med minst 21 kriminella nätverk. Det är ett mycket bra resultat med krympande resurser. Det är viktigt att notera. Man har inte gjort det ensam. Man har gjort det i samarbete med åklagare och polis. Men mycket av det sker direkt vid gränsstationerna. Antalet narkotikabeslag inklusive beslag av dopningsmedel ökade från 3 500 år 2007 till ca 4 100 under 2008. De flesta av de beslagen görs direkt vid gränsstationerna. Det blir direkt kontraproduktivt att dra ned på resurserna vid dessa stationer, vilket vi i dag kan se. Stora pensionsavgångar drabbar även Tullverket. Det innebär givetvis ett kompetenstapp inom verket men också att avgångar inte återbesätts i den omfattning som vore önskvärt. Det drabbar i första hand fotfolket vid gränsstationerna. Tullens roll i det brottsbekämpande arbetet får inte undergrävas. Därför är det av största vikt att de har den organisation och de resurser som behövs för att de ska kunna bedriva ett effektivt analysarbete men också - det är viktigt att betona - att det finns fotfolk med goda kunskaper i tullens verksamhet vid gränsstationerna över hela landet. Det är mot den bakgrunden som Vänsterpartiet i budgeten lade till 50 miljoner kronor. Ursäkta, det gjorde vi inte. Vi har samma ram. Det var på Skatteverket. Där ser man hur det kan bli. Effekterna av de minskade resurserna till Tullverket står att läsa om i ett pressmeddelande, från april, tror jag det var. Efter att man hade fått mindre resurser såg man sig helt enkelt tvingad att lägga ned några stationer, bland annat Borås, Falun och Örebro. Det är ett direkt resultat av regeringens ekonomiska politik. Det underlättar givetvis inte arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottslighet som i dag är ett stort problem i Sverige. Vi har i dag ca 130 miljarder i skatteundandragande i Sverige, eller som Anders Borg påpekade ska det vara 133 miljarder. Vem som har rätt, Skatteverket eller Anders Borg, vet inte jag. Men jag litar på att de på Skatteverket vet vad de pratar om när de lämnar ut de uppgifterna. En del av skatteundandragandet beror på det regelverk som finns. En del beror på försenad inlämning. Men det mesta är fusk. Det är svartarbete och organiserat skattefusk. Det är ett problem. Därför har Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna tagit fram ett tiopunktsprogram mot den ekonomiska brottsligheten och skattefusket. För att visa att vi menar allvar har vi lagt till 50 miljoner extra till Skatteverket för att man ska klara av de utökade arbetsuppgifterna. Vi har givetvis gjort det för vi är djupt oroade över den utveckling som vi ser när det gäller ekonomisk brottslighet och det utbredda skattefusket i samhället. Vi vill också göra det för att pengarna behövs för att stärka den svenska välfärden. Men det är minst lika viktigt att vi måste ha rättvisa villkor för företagarna i Sverige. Det har vi inte med svartarbete. Det är osjyst konkurrens. Det måste vi med alla medel bekämpa. Det är de seriösa och positiva företagen som vi ska främja. Det gör vi genom att bekämpa skattefusket och svartarbetet inom företagssektorn. (Applåder)

Helena Leander (Mp)

Anf. 52 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Det där var väl ingen dålig debut. Det redogör ganska bra för vad vi tycker. Vi rödgröna har ett gemensamt paket som tidigare talare har varit inne på. Vi har haft våra duster i den här kammaren om skatter, vilka skatter vi ska ha och hur höga de ska vara. Men något som jag tror att vi alla vill är att när vi väl har bestämt skatterna ska de också tas in. Det är inte okej att vissa åker snålskjuts på andra genom att inte betala sina skatter. Det är inte okej att vissa företagare dumpar konkurrensen genom att inte betala in sina skatter. Vi behöver helt enkelt ett bra arbete mot skattefusk för rättvisans och den sjysta konkurrensens skull. Vi har från den rödgröna sidan haft lite invändningar nu och då när det kommit förslag från regeringen som vi tycker har varit lite oklara och öppnat för skattefusk. Vi har också ett förslag nu som handlar om regelförändringar. Det kan till exempel handla om utökade möjligheter till personalliggare, individuell lönebetalning varje månad, översyn av skatteflyktslagen, internationellt arbete med informationsutbyte för att komma undan internationell skatteflykt eller ett bättre informationsutbyte inom Sverige inom myndigheter så att inte otympliga sekretessregler lägger hinder i vägen för ett bra arbete mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Vi rödgröna har, som sagt, tagit fram ett tiopunktsprogram. Vi har lagt till 50 miljoner extra till Skatteverket för att man ska kunna arbeta med det. Skatteverket är en så fin myndighet. När vi stoppar in pengar i den ena ändan kommer det ut pengar i den andra ändan. Ibland är det till och med mer pengar som kommer ut. Ger vi pengar till Skatteverket för att de ska motarbeta skattefusket kan de få in pengar till statskassan. Det kan vara smart att satsa lite på Skatteverket. Exakt hur mycket det ska vara är förstås en intressant fråga. Vi har gjort bedömningen att precis 50 miljoner mer skulle göra susen. Nu är inte Skatteverket den enda myndighet som vi har att bekymra oss om eller glädjas åt i skatteutskottet. Vi har även Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Där tycker vi att själva pengatilldelningen är väl avvägd, men vi vill ändå framhålla framför allt vad gäller Tullverket den viktiga funktion som man har. Tidigare har vi haft en hel del debacle kring Tullverket och resurstilldelningen. Vi har känt en oro för utvecklingen i framför allt Norrland. Vi hoppas att genom den medelstilldelning som till slut kom förra året man ska kunna få ett tullverk som kan fullgöra sin uppgift. När vi stoppar in pengar i Tullverket har man även där en tendens att få ut en hel del samhällsnytta av det. Även Kronofogdemyndigheten är en viktig myndighet som ser till att de pengar som ska betalas in verkligen kommer in. Det vi vill trycka på där handlar framför allt om att uppmärksamma den situation som barn till skuldsatta föräldrar kan leva i. Vi saknar information i dag som vi behöver få in på ett helt annat sätt för att kunna sätta in åtgärder mot barnfattigdomen. Som tidigare talare har sagt har ramarna fastställts. Då kan man inte bråka så mycket om dem. Så jag nöjer mig med det här. (Applåder)

Anf. 53 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Anslaget och verksamheten för de kommande åren i de tre myndigheter som skatteutskottet har extra ansvar för, Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, ska nu debatteras. Alla dessa tre myndigheter har de senaste åren genomgått ganska stora organisationsförändringar vilket förstås har utsatt verksamheterna för stora påfrestningar, eftersom den löpande ärendehanteringen förutsätts fungera normalt under omstruktureringarna. Stora förändringar måste få ta sin tid, men med tiden sätter sig förändringarna och effektivitetsvinster kan räknas hem. Jag skulle också i det här sammanhanget vilja understryka den förvaltningsmässiga strukturförändring som har skett i de här tre myndigheterna, och med det menar jag på det sätt som myndigheterna i dag arbetar mer förebyggande i kontakterna med medborgarna och på det sätt som man underlättar i arbetet för att människor ska kunna göra rätt för sig. Några exempel på detta är Skatteverkets satsningar på nätet, skatta.se, och den service man i dag ger till företag. Tullverket har vässat sitt arbete, också via nätet, för en effektiv handel så att företag som handlar med länder utanför EU på ett smidigt sätt kan betala rätt moms och tullavgifter. Kronofogden har i en ambition att minska ungas skuldsättning aktivt jobbat mot gymnasieungdomar med kampanjen Koll på cashen. Fru talman! I vanlig ordning har skatteutskottet under beredningen av betänkandet haft möjlighet att höra Skatteverkets gd Mats Sjöstrand, Tullverkets gd Karin Starrin och rikskronofogde - härligt ord förresten - Eva Liedström Adler och tagit del av deras synpunkter på sin verksamhet. Skatteverket får under nästa år en ökad ram med 15 miljoner kronor för arbetet med hushållsnära tjänster och ytterligare 33 miljoner kronor för arbetet med sänkta egenavgifter. Skatteverkets gd Mats Sjöstrand framhöll inför utskottet ett antal problemområden som han såg framför sig den närmaste tiden. Regeringen har i budgeten lyssnat på vad Skatteverket tidigare flaggade för och kommer med all sannolikhet att överväga det som myndighetschefen nu lyfter fram. Men Mats Sjöstrand framhöll inte bara problem utan också den fantastiska utveckling som skett vad gäller utbyte av information med så kallade skatteparadis. Han kallade det en "veritabel succé" och för att ytterligare citera honom: Vad som hänt under de senaste ett och ett halvt åren inom informationsutbytesavtalen har inte hänt under de andra 36 åren jag har hållit på inom området. Därför kan jag inte i sammanhanget avhålla mig ifrån att hissa upp ett stort frågetecken inför oppositionens agerande i förra veckan när kollegan Gustav Nilsson debatterade informationsutbytesavtal med Caymanöarna och Brittiska Jungfruöarna. I floden av alla samarbetsavtal som nu äntligen blir av var det nämligen just dessa två som inte föll oppositionen på läppen. Man ansåg dem inte vara tillräckliga. Men snälla nån, i ett sådant här delikat avtalsförfarande kan man inte klampa omkring hur som helst! Det bygger på diplomati och ömsesidiga överenskommelser. Att få bättre insyn och kanske hitta undanstoppade pengar måste väl ändå anses vara en framgång, eftersom Skatteverket beräknar att 46 miljarder göms undan utomlands varje år. Om oppositionen hade fått gehör för sitt avslag hade det ju inte blivit några avtal alls, och skatteflykten hade oförblommerat fått fortsätta. Lite snurrigt. Fru talman! Vissa organisationsförändringar har varit föremål för livliga debatter här i kammaren. Senast var det tullverksledningens förslag till framtida inriktning och organisation som fick många av oss riksdagsledamöter, inklusive undertecknad, att hoppa högt. Regeringen lyssnade, agerade och beslöt i vårbudgeten att varaktigt förstärka Tullverkets anslagsram med 50 miljoner kronor. Socialdemokraterna lyfter i sin motion fram behovet av ett tullverk för hela Sverige, och jag är den första att stämma in i det. Det gäller såväl i Norrland som i Skåne och i mitt hemlän Blekinge. Jag och andra med mig har haft skarpa invändningar mot de neddragningar av gränskontrollen som tullverksledningen föreslog och som bland annat lyftes upp av föregående debattör. En drillad tullare med år av erfarenhet av att söka ut det som avviker kan ju aldrig ersättas av en dator. Alkoholsmugglingen är ett bekymmer för oss alla, främst för oss som bor i de södra delarna av landet och har nära till länder med betydligt lägre skatter på alkohol än Sverige. Särskilt drabbar detta ungdomarna. I budgetpropositionen pekar regeringen ut den illegala hanteringen och försäljningen av alkohol som ett prioriterat område för Tullverkets insatser. Regeringen understryker också vikten av tullens samarbete med andra myndigheter såsom polis och kustbevakning, vilket fungerar bra och utvecklas kontinuerligt. Som ett exempel på detta kan jag ta ett stort tillslag som gjordes i Karlshamn i Blekinge på flera adresser samtidigt av polis och tull tillsammans i början av september. Man avslöjade en stor organiserad sprit- och narkotikaliga som via Tyskland fört in drogerna till unga och missbrukare i Sverige. Sammanlagt har 17 personer åtalats, men effekten av att ha fått bort både dessa brottslingar och droger från gatorna kan inte enbart värderas i pengar. Fru talman! Kronofogdemyndigheten skilde sig från Skatteverket för två år sedan, och sviterna efter denna skilsmässa har hängt med under en tid. Lagom vid tiden för att myndigheten skulle stå på egna ben igen inträffade den globala finanskrisen, och inflödet av ärenden till kronofogden från människor som hamnat i beknip ekonomiskt ökar markant. Till följd av finanskrisen och det merarbete som uppstår för kronofogden förstärks anslagsramarna fram till 2012 med 15 miljoner kronor. Förändringar i skuldsaneringslagen som innebär att fler omfattas och att fler ansökningar därför kommer in medför att anslagsramen varaktigt förstärks med 50 miljoner kronor. Rikskronofogde Eva Liedström Adler framhöll inför skatteutskottet att anslagsökningen täcker nuvarande kostnader men att den finansiella utvecklingen kan komma att betyda att mer resurser behöver tillföras. Regeringen följer utvecklingen, och behövs ytterligare förstärkning förutsätter jag att de tar ställning till detta senare. Rikskronofogde Adler lyfte också upp problematiken kring den galopperande utvecklingen av sms-lån, framför allt bland unga, men också bland en ny kategori som har seglat upp under den senaste tiden, nämligen äldre damer. Här behöver man kanske se över lagstiftningen. De företag som beviljar mikrolån står i dag inte under Finansinspektionens kontroll. Kanske behöver också dagens regler om kreditprövning ses över. När det gäller skuldsanering hanteras den olika runt om i landet. Det här behöver vi kanske jobba extra med hela skatteutskottet tillsammans. Fru talman! Det har varit mycket prat om skattefusk i alla möjliga former, och det ska vi självklart motverka på alla sätt. Om det vågar jag säga att vi är eniga över partigränserna, men det är ändå viktigt att understryka att totalt sett är betalningsmoralen i Sverige väldigt hög. Det är viktigt att det finns ett förtroende för skattesystemet. Det är faktiskt så att över 99 procent av de skatter och avgifter som Skatteverket debiterar betalas in. Vi kan konstatera att Skatteverket har en mycket hög effektivitet, och de har som sagt under flera år lagt ned ett stort arbete på att bli mer serviceinriktade. Jag kan alltså konstatera att det egentligen finns en bred samsyn i frågan om att bekämpa dem som ändå undanhåller sig från att betala skatt, för om vi kikar på oppositionens tiopunktsprogram kan vi konstatera att många av de åtgärder som oppositionen föreslår redan har satts i full rullning av alliansregeringen. Tvärtemot vad oppositionen påstår är Sverige pådrivande i EU vad gäller finansiell stabilitet, öppenhet och enhetliga spelregler. Fru talman! Regeringens förslag till anslag för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är väl avvägt. Utskottets majoritet ställer sig bakom förslaget, och jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Kent Persson (V)

Anf. 54 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik. Det som sades var inte så uppseendeväckande. Jag får passa på att yrka bifall till de två reservationer som finns. Det är så man bör göra om man har några reservationer som man lyfter fram. Därför gör jag det nu. När jag ändå har tillfälle och möjlighet har jag några frågor till Annicka Engblom. Ni talar om förtroendet för skattesystemet. Det är givetvis viktigt att det finns ett allmänt förtroende och att det är förutsebart, tydligt och klart. Det är vad man brukar säga att ett skattesystem ska vara. Därför blir regelverket väldigt viktigt om man tänker på de förslag som läggs fram. Om man funderar lite grann och tittar på hur ROT-avdraget fungerar i dag kan man i det senaste numret av Riksdag & Departement konstatera att krångligt pappersarbete gör ROT-jobben svarta igen. Det är inte direkt syftet. Det är väl ingen som önskar att vi ska ha en återgång till svartarbete för den här typen av jobb. Man får fundera lite. Är det verkligen så att regelsystemet för ROT-avdraget gör det väldigt svårt framför allt för småföretag att leva efter detta och att administrationen blir så pass tung att de väljer att återgå till svartjobb igen? I så fall är det ett misslyckande. Det är inte bara jag och enstaka företagare som har blivit intervjuade som säger det. Det har också påpekats från Företagarnas Riksorganisation att krångligheten med det nya regelverket gör att det blir väldigt svårt och betungande. Mot den bakgrunden funderar jag lite: Är regeringen beredd att se över regelsystemet så att det blir enklare, klarare och framför allt allmänt accepterat i samhället?

Anf. 55 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Jag hoppas att Kent Persson kan konstatera att vi är ganska så snälla här i skatteutskottet. Du började med att säga att du tyckte att vi såg så arga ut. Det handlar om förtroende för skattesystemet. Det handlar inte bara om omorganiseringar i stora myndigheter utan också om lagstiftningar, som jag sade tidigare. När man inför nya lagstiftningar tar det en tid innan det sätter sig. Jag förmodar att Kent åsyftar faktureringsmodellen i detta. Tanken är just att fler ska kunna tillgodogöra sig det. När det handlar om stora investeringar i ombyggnation eller tillbyggnader och framför allt ombyggnationer på fastigheter är det inte många som har råd att ligga ute med pengarna så länge. Det får givetvis vägas i framtida lagstiftningar, och de nya reglerna följs självklart. Fru talman! Det är lite intressant att just HUS-avdragen tas upp. Alliansen har valt att lägga samman de hushållsnära tjänsterna och ROT-avdragen i ett och samma system för att det ska bli bland annat lätthanterligare. Det är lite intressant att konstatera en sak. Jag har en fråga till Vänsterpartiet, om jag får bolla den tillbaka. Till Skatteverket har oppositionspartierna anslagit 50 miljoner kronor. Socialdemokraterna väljer att dra tillbaka 15 miljoner för hushållsnära tjänster, men det gör inte Vänsterpartiet. Innebär detta att Vänsterpartiet accepterar hushållsnära tjänster? I så fall välkomnar jag detta i högsta grad.

Kent Persson (V)

Anf. 56 Kent Persson (V)

Fru talman! Absolut inte. Vi tänker riva upp det förslaget så fort vi får möjlighet. Däremot lever vi under de omständigheterna att det i dag är realitet, och då måste det också fungera. Problemet i dag är att man inte stiftar nya lagar på sådant sätt att det är allmänt vedertaget vad som gäller. Med de nya reglerna blir det gränsdragningsproblem för företagen och även för dem som ska nyttja detta. Vad är det som är en hushållsnära tjänst, och vad är det som faller utanför? Jag vill gärna återkomma till ROT-avdragen. Allt fler företag ifrågasätter själva systemet. De tycker att det är så betungande att de funderar på att strunta att ta den här typen av jobb eller återgå till att göra det svart igen. Det motverkar hela syftet. Om detta fortsätter, ökar i större omfattning än vad det i realiteten är i dag och blir allmänt utbrett är det ett allvarligt problem igen. Vi måste ha ett skattesystem som är allmänt accepterat. Då måste vi också ha ett regelverk som är förståeligt och allmänt accepterat. I dag är det inte på det sättet. Det slår hårt mot de mindre företagen och hantverkarna. Det är en betungande administration. Det har påpekats inte bara från Vänsterpartiet utan även från företagarnas organisationer. Är ni beredda att ändra regelverket så att det blir mindre betungande även för små företag så att de kan nyttja detta och vara med i verksamheten?

Anf. 57 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Jag vill kraftigt gå emot den bild som Vänsterpartiet här nu försöker måla upp om att detta skulle vara väldigt ifrågasatt av branschen. Jag kan försäkra Vänsterpartiet att jag har kontinuerlig kontakt med näringslivets företrädare. Det gäller byggbranschen som omfattas av ROT-avdrag och också många av de företagare som har fått möjlighet att starta verksamheter i och med införandet av hushållsnära tjänster. De har absolut inte den uppfattningen. Jag kan ge Vänsterpartiet rätt i att man i början innan lagstiftningen om ROT-avdraget kom i gång hyste vissa farhågor om att det skulle innebära en större administrativ börda. Men man sade också i samma andetag: Det tar vi, eftersom vi ser utvecklingsmöjligheterna för våra företag och möjligheterna att kunna växa och anställa flera just på grund av de subventioner för de hushållsnära tjänsterna och ROT-avdragen som det innebär. Det är också lite intressant att Vänsterpartiet tar upp det allmänt accepterade skattesystemet. Man vill i samma andetag återinföra förmögenhetsskatt och ta bort samtliga jobbskatteavdrag. Det drabbar framför allt låg- och medelinkomsttagare. Är detta allmänt accepterat? Är det allmänt accepterat att ha en förmögenhetsskatt som Kjell-Olof Feldt kallade onödig, eller i varje fall sade inte var en bra skatt, när vi hade en hearing med skatteutskottet? Om man säger nej till alla jobbskatteavdragen och gör en återställare höjer det skatten med 1 500-2 000 kronor i månaden för låg- och medelinkomsttagare. Jag tror inte att det är allmänt accepterat.

Anf. 58 Britta Rådström (S)

Fru talman! Man vet inte riktigt var man ska börja i denna härva av skattefrågor. Jag tänkte tala om det som Annicka Engblom var inne på, nämligen myndigheternas förebyggande arbete. Det är jätteviktigt. För att lyckas med ett förebyggande arbete behövs det också personal. Det handlar inte bara om dem som jobbar på fältet. Att arbetet är förebyggande innebär också annat ansvar. Detta med skatta.se har tydligen gått i graven. Det verkar inte fungera, enligt uppgift. Tullverkets ökade resurser kom till efter en intensiv debatt från oppositionen och fyra timmars interpellationsdebatt här i kammaren då finansministern blev övertygad och dagen efter ändrade sig och gav Tullverket mer resurser. Då hade vi jobbat jättelänge med det här. Det hade väckt uppmärksamhet i medierna runt om i hela Sverige skulle jag vilja påstå. ROT-avdragen är en annan sak som har varit uppe. Jag har mött detta personligen också. Små företag vill inte ta på sig sådana jobb eftersom det innebär så mycket mer arbete för dem. De är inte intresserade. De vill ha större jobb i sådana fall. De vill inte byta ett fönster i ett hus eller något liknande. Jag har också en kort kommentar om Kronofogdemyndigheten. Det blev väldigt mycket dyrare att skilja kronofogden från Skatteverket, och det lider man av fortfarande.

Anf. 59 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Det är därför som man också tillför resurser till Kronofogdemyndigheten. Det verkar inte oppositionen vara emot. Eller hur? Man yrkar inte avslag på det, utan man stryker under det. Fru talman! Jag måste faktiskt å det starkaste hävda att det är en stor fräckhet av Socialdemokraterna att ta åt sig hela äran av debatten om Tullverket som om alla andra var fullkomligt osynliga. Jag åkte fram och tillbaka till tulledningen, och flera andra var också involverade i detta. Det är ju mot tullverksledningen och det förslag från kostymgruppen som lades fram som detta ska riktas. Regeringen hade ingenting att ta ställning till förrän man hade lagt fram det här förslaget. Då insåg man att det inte var bra, och därför tillförde man 50 miljoner kronor. Det är ni inte heller emot. Ni tycker att det är alldeles utmärkt eftersom ni skriver under det här också. Vi ser också att det har gjort sin verkan. Att stå här och påstå att det bara är oppositionen och socialdemokratin som har kämpat på barrikaderna för detta tycker jag är oerhört fräckt. Det hoppas jag framgår med all tydlighet. Jag får erkänna att mycket klokskap har kommit från flera av oppositionsdebattörerna vad gäller den gemensamma uppfattningen att vi måste bekämpa skatteflykt och svartarbete. Därför är det med en väldigt stor förvåning som jag konstaterar att detta inte alls går ihop i politik och praktik. Som ensamt parti pekar ni ut att ni vill avskaffa, i alla fall i siffror, de hushållsnära tjänsterna vid ett eventuellt maktövertagande. De inrättades ju just för att motverka svartarbete.

Anf. 60 Britta Rådström (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till våra reservationer. Det blev en liten missuppfattning där. När det gäller de hushållsnära tjänsterna vill jag säga att det är sanslöst att skattebetalare ska subventionera städning hemma hos människor som redan har råd att använda de hushållsnära tjänsterna. De har råd att anlita företag som utför dessa. De har ju alltid funnits. Jag vill säga något om Tullverket också. Vi föreslog faktiskt mer resurser till Tullverket, och det fick inget gehör hos majoriteten. Det var efter en massiv interpellationsdebatt och uppmärksamhet i medierna runt om i landet som finansministern och regeringen i övrigt förstod att det här kanske var en viktig fråga. Det fanns inget intresse tidigare efter många debatter. Vi må vara fräcka, men då är vi fräcka som fortfarande påstår detta. Jag har en annan fråga också, och det är: Hur ser Annicka Engblom på prövning och återkallande av F-skattsedel? Det har varit en rätt intressant diskussion om detta tidigare då näringsministern ansåg att man skulle födas med en F-skattsedel utan prövning över huvud taget. Men det kanske Centern kan svara på lite senare. Det finns med i en av våra tio punkter. Det gäller också möjligheterna till ett entreprenadavdrag där en viss del av betalningen till underentreprenör hålls inne för att säkra betalning av skatter och arbetsgivaravgifter för att undvika svarta pengar i rullning.

Anf. 61 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Jag tror inte att vi har vare sig tid eller möjlighet att diskutera tiopunktsprogrammet här. Det debatterar ni så bra på egen hand. Det blir lite löjligt att vi står här och tar åt oss äran och säger att det var vi som gjorde att Tullverket fick 50 miljoner i anslagsökning varaktigt. Vi är båda delaktiga i detta. Det kan väl inte ha undgått er att jag och många allianskamrater till mig var här uppe och pratade i den här frågan. Vi stryker det. Men i vilken värld lever Britta Rådström när hon så fullkomligt tänker sopa undan förutsättningarna för de här företagen? Det har skapats tusentals arbeten och flera hundra företag inom hushållsnära tjänster. Där förvandlar man en svart ekonomi till en vit. Kvinnor som tidigare har arbetat svart får nu möjlighet att arbeta vitt och få tillgång till det sociala systemet. Det här tänker det stora socialdemokratiska partiet, som för några veckor sedan på sin kongress utropade sig till det nya småföretagarpartiet, genomföra om man vinner valet 2010. Man rycker undan mattan. Hur går det ihop? Jag bara frågar. Låt mig avsluta med att bemöta något som Britta Rådström började med, nämligen den anslagsförstärkning som Socialdemokraterna gav till Skatteverket när de satt i regeringsställning. Den var ju tidsbegränsad för ett antal projekt. I min värld har projekt en början, ett anslag och ett slut. Därmed har vi också fullföljt det som den förra regeringen gjorde. Kom inte och påstå något annat än att det var ett beslut som gällde ett projekt som tog slut. Det var en sak som utmynnade i skatta.se som lever i högönsklig välmåga och uppskattas av både medborgare och företagare.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 62 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Utgiftsområde 3 om skatt, tull och exekution brukar vara en av budgetdebattens överbudspunkter, och så har det också varit i år. Rollen för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten belyses på att bra sätt i våra handlingar. Utskottet har dessutom träffat respektive verkschef, vilket gör att jag inte ska fördjupa mig alltför mycket i siffror. De nya uppdrag som respektive verk har fått finansieras dessutom samtidigt som avdrag har gjorts för de verksamheter som i dag sköts i den löpande hanteringen. Jag ska därför kort koncentrera mig på oppositionen synpunkter på främst tullens och kronofogdens verksamheter. Fru talman! Oppositionen anser, i likhet med alliansen, att Sverige behöver ett starkt gränsskydd och en effektiv bevakning av illegal införsel av bland annat narkotika, vapen och alkohol. Kent Persson gjorde en bra beskrivning av föregående års verksamhet inom Tullverket. Jag ska gå vidare. Medlemskapet i det så kallade Schengensamarbetet gör att kontrollen i allt större omfattning sker vid gränser i andra länder som en följd av det samarbetet. Det här systemet påverkar givetvis också vår planering av tullens verksamhet. Tullen har därför omorganiserats, och uppbyggnaden av den nya organisationen inom ramen för ett tullverk sker nu. Det innebär att en ny operativ styrningsenhet skapas för att uppnå en ökad integrering mellan riskanalys och underrättelse samt bildandet av en ny Norrlandsfunktion. Det oppositionen efterlyser är alltså redan på gång. Gränsen mot Norge, alltså en gräns mot ett icke-EU-land, har vållat vissa problem. Här sker nu en förändring så att Norge kommer att hanteras som om det vore ett medlemsland inom EU i tullavseende. Det här påverkar givetvis också organisation, bemanning och arbetssätt inom tullen. Många upplever det här som negativt, men effektiviteten för såväl klarering som brottsbekämpning ökar, och därmed borde också kundnyttan vara tillfredsställd och också öka. Oppositionen tar dessutom upp en fördjupad samverkan mellan tull och polis. Även det här samarbetet är på gång, och det innefattar även Kustbevakningen och Skatteverket. Det som nu utvecklas är att polisen ska kunna få ett lika effektivt uppföljningssystem som tullen har i och med att det ofta är samma klientel som hanteras. Fru talman! Tullen tog för ett år sedan över alkoholkontrollen av bilförare vid våra gränser. Det här innebar vid första utvärderingen att av 2 600 utandningsprov var 23 positiva. I förhållande till polisens kontroller är det en markant skillnad då de har ett positivt prov på 500 kontroller. Det här visar att det var strategiskt rätt att låta tullen ta över de här kontrollerna för att på ett effektivt sätt stoppa rattfyllon innan de kommer in i landet. Fru talman! Totalt är det 44 miljoner människor som reser över vår landgräns varje år. Givetvis är det inte möjligt att kontrollera alla, utan här krävs ett metodiskt arbete för att hitta rätt personer som hanterar den illegala införseln. Här finns mycket att göra, kanske framför allt på missbruksområdet. Jag tänker då på såväl illegalt införd alkohol som narkotiska preparat. Som exempel kan nämnas att under första halvåret i år beslagtogs 105,5 kilo amfetamin, 110,7 kilo metamfetamin och 6,5 ton kat, för att nämna några droger. Samhällsnyttan av tullens arbete under den här perioden kan beräknas till drygt 2,3 miljarder. Det finns alltså mycket mer att göra, men ofta är det en fråga om effektivitet och systemtänkande som gör att den illegala införseln kan minska. Jag upplever att tullen i dag arbetar utifrån det systemtänkandet och klarar sitt arbete på ett bra sätt i hela Sverige. Fru talman! Oppositionen vill prioritera insatserna mot skattefusk och ekobrott. Jag delar den ambitionen. Vad jag däremot inte förstår är den lamhet som präglade den förra regeringen på det här området. Det var ju då företeelsen bejakades via en släpphänt politik. Att dessutom i dag hävda att landet Sverige ska tvinga skatteparadisen till skatteavtal framstår något magstarkt. Man använder i sin skrivning från oppositionen ordet tvinga. Här tvingas inte. Här byggs i stället på diplomatiskt sätt upp ett resultat som mynnar ut i skatteavtal med de här staterna. Alliansregeringen tillsammans med EU har på ett aktivt sätt arbetat med den här frågan, vilket gör att vi här i kammaren har haft ett otal av den typen av avtal uppe till behandling under hösten. Då uppstår det underliga att oppositionen yrkar avslag på vissa av de här avtalen. Det är alltså med stor förundran man följer oppositionens så kallade aktiva kamp mot svartjobben. Fru talman! Jag är övertygad om att såväl majoritet som opposition trots allt har en ärlig vilja att komma till rätta med det här problemet. Jag tror dessutom att vi skulle komma längre om vi också uttalade den samsynen. Det här är en fråga om värdering, och vi vet att det tar tid att förändra värderingar. Men i den här frågan är det verkligen viktigt att vi samverkar för att nå det resultat som vi vill nå. Det är inte en fråga, som jag ser det, som är lämplig för politiskt käbbel. Fru talman! Kronofogden har en viktig uppgift i dagens samhälle. Prognosen för myndigheten beräknas till 1,3 miljoner fall för innevarande år, vilket innebär en ökning med 30 procent. Det som trots allt kan ses som positivt är att andelen barn i kronofogdens register mer än halverats under en femårsperiod. Däremot är utvecklingen av sms-lånen dyster. Under de två senaste åren har antalet fall ökat mer än 25 gånger. Det var 1 400 fall under 2006, och nu beräknas det att bli över 50 000 fall under innevarande år. Det här visar att det är en form av systemfel i samhället som måste rättas till. Frågan är om inte de som lånar ut pengar bör ges ett större ansvar för lånen så att de inte ständigt kan välja den lätta vägen via kronofogden på enskilda, ofta utsatta, människors bekostnad. Fru talman! Kronofogden arbetar aktivt med frågan om att öka insikten hos människor om att inte hamna i lyxfällan, att öka hanteringen av skuldsanering och att öka samarbetet med polis, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverk och också föreningen Insolvens, för att nämna några. Det är ett bra arbete som utförs, men givetvis går det alltid att göra mycket mer. Fru talman! Jag ser framför mig ett synsätt i Sverige som i större utsträckning på det här området överensstämmer med vår omvärld. I exempelvis Storbritannien ser man överskuldsättning som ett samhällsproblem, vilket, om vi gjorde så även i Sverige, i än större utsträckning skulle fokusera på den här frågan. Vi vet exempelvis att folkhälsan hos de människor som drabbas av överskuldsättning är väsentligt lägre än hos befolkningen i övrigt. Det är alltså ett samhällsproblem som vi måste diskutera mer i kommande budgetarbete. Fru talman! I dagsläget tycker jag att regeringen och utskottet har gjort en bra bedömning i sitt budgetarbete och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 63 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Den ärade riksdagen har i dag att ta ställning till anslag när det gäller skatt, tull och exekution. Det är en alltid lika spännande debatt, och det är alltid lika spännande att se hur utfallet blir i denna fråga. För min del är det nu åttonde året i sträck som jag diskuterar detta. Jag tror, fru talman, att det är viktigt att ha klart för sig vilken storleksordning det är på beloppen vi sysslar med. Skatteverket föreslås få ett ramanslag på ungefär 6,5 miljarder kronor. Det är mycket pengar. Kronofogden föreslås få ett ramanslag på ungefär 1,7 miljarder. Också det är mycket pengar. Tullverket föreslås få ungefär 1,6 miljarder. Totalt är det alltså nästan 10 miljarder. Allt detta är mycket pengar. Som skattebetalare ska vi ha ut mycket verksamhet för dessa pengar. Det är det viktigaste. Jag tror, fru talman, att om man börjar med att titta på Skatteverket ser man att vi har ett ganska effektivt skatteverk. Man måste naturligtvis sätta detta i relation till vilka uppgifter de är ålagda, men jag tycker att det är intressant att se att de nya uppgifter som läggs på Skatteverket löser de dels med rationaliseringar samtidigt som de behöver en del extra pengar. Om man läser här ser man att Skatteverkets anslag föreslås att varaktigt öka med 15 miljoner kronor till följd av arbetet med hushållstjänster. Det är en intressant fråga som Annicka Engblom tog upp om hushållstjänster. Är det, som Britta Rådström gör gällande, ett stort skattefuskmoment i stort sett? Nej, det är det inte. Det är i stället, fru talman, något som skattechefen i Sverige, Mats Sjöstrand, sade är en veritabel succé när utskottet lyssnade på honom. Det är skillnad på om det är en veritabel succé eller om det är något som gör att folk börjar syssla med skattefusk. Jag tycker över huvud taget att Skatteverket har organiserat det här ganska bra. Det finns naturligtvis inte någon garanti för att fusk inte kan förekomma på detta område. Men läser man Socialdemokraternas och den övriga oppositionens förslag ser man att det inte finns några andra förslag. Borttagandet av fakturamodellen talas det om. Ja, men kan ni garantera att det inte bli något fusk i det läget? Nej, det kan ni inte göra, för det går inte att göra. Det är omöjligt. Nu vet vi, som skattechefen Sjöstrand sade vid hearingen den 20 oktober att 80 000 ansökningar har kommit in om hushållstjänster bara i år. Och 120 000 ansökningar har kommit in när det gäller ROT-avdrag. Det är alltså 200 000 ansökningar. Det är ganska intressant och möjligen kommer det att visa sig att några av dessa inte håller måttet. Det är väl det vi ska ha Skatteverket till, att granska alla dessa ansökningar. Oppositionen dömer ut allt detta som totalt värdelöst, bortsett från ROT-avdraget som de tycker är bra eftersom det i huvudsak går till män. Jag ska ta upp den tråd som Jörgen Johansson var inne på. Det är klart att man kan lägga fram skattefuskprogram på tio punkter. Man kan ha program på hundra punkter om man samtidigt fixar till dem. Om olyckan hade varit framme häromveckan och vi inte hade fått något skatteavtal med Bermuda och Brittiska Jungfruöarna undrar jag vad oppositionens alla övriga punkter hade varit värda när de samtidigt anvisar vägen, alltså vart man kan skicka sina pengar då det inte lämnas ut någon information från dessa länder. Låt mig ställa en fråga till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Kan vi lita på att ni kommer att riva upp de avtal som ni var emot? Kan vi lita på det ifall olyckan skulle vara framme och det blir regeringsskifte? Ni var emot dem när vi röstade. Det blev 160 röster mot avtalen. Kan vi lita på att ni river upp dem? Det är ett viktigt besked till alla potentiella skattefuskare, nämligen att de bör rösta på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet för då kommer de att kunna placera pengarna på Brittiska Jungfruöarna och Bermuda. Det vore ett mycket intressant besked att få, och jag tycker inte att ni nu kan avstå från att ge det. Hur ni ska förfara med dessa skatteavtal är ett viktigt besked till alla väljare i landet. Vi har tagit vårt ansvar. Som jag sade förra gången är det inte fråga om hur man gör utan om ett beteende och ett förhållningssätt. Ni öppnar för omfattande skattefusk i landet, och ni kan skriva hur många program ni vill när ni samtidigt säger: Skicka pengarna till Bermuda eller Brittiska Jungfruöarna. Då riskerar ni inte att Skatteverket i Sverige får någon information om det. Fru talman! Man kan fundera på en del andra saker också. Kronofogdemyndigheten har fått många nya ärenden. Om man tittar på strukturen på ärendena ser man att det är många p-böter, trafikförseelser, tv-licenser, trängselskatteavgifter och sms-lån. Det är sådant som vi kan tycka är bagatellartat, men tyvärr är Kronofogdemyndighetens kostnader för att driva in dem mycket höga. Det handlar inte om så mycket pengar i de enskilda fallen men sammantaget blir det mycket. Alla utom möjligen sms-lånen är sådana som riksdagen sett till att belasta Kronofogdemyndigheten med. Oavsett vilken regering vi har tycker jag att vi ska fundera över om det är en rimlig användning av skattebetalarnas pengar. Jag anser att det skulle kunna göras mycket åt detta. Låt mig sedan komma in på frågan om tullen - i två avseenden. Det ena gäller organisationen som sådan. Är tullen optimalt organiserad just nu? Vi vet att tullen under föregående mandatperiod omorganiserades kraftigt i så kallade kompetenscentrum. Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet var fundersamma över det, men vi gick inte emot förslaget eftersom regeringen och det dåvarande statsrådet på Finansdepartementet Bosse Ringholm tyckte att det var ett bra sätt att hantera frågan. Nu har vi sett att effekterna av omorganiseringen blivit att man inom Tullverket har luckrat upp verksamheten. Det finns många synpunkter på att man ska ha ökad geografisk spridning. Jag har förståelse för det, men det är en återgång till ett gammalt synsätt som ni representerar. Jag tycker att man gick för långt när man tog bort stora delar av tullens närvaro. Det finns även en annan del som vi nästan inte alls har diskuterat. Inte heller alliansregeringen har tagit till sig det tillräckligt, nämligen tullens kompetens och möjlighet att ingripa. Raimo Pärssinen och jag har diskuterat detta tidigare och varit ganska eniga om att man behöver tänka vidare på tullens kompetens och befogenheter. Vidare kan man diskutera, fru talman, om det är rationellt att ha det som det nu är, nämligen att Tullverket i sin helhet ligger under Finansdepartementet. Det är nog allmänt bekant att Leif Pagrotsky i samband med att han blev handelsminister ville ta med sig en del av Tullverket, den del som omfattar effektiv handel, till Handelsdepartementet. Det motsatte sig dåvarande chefen för Finansdepartementet Bosse Ringholm. Jag tyckte att det var fel. Det kan diskuteras om det är klokt att ha det såsom det är nu. Tullverket borde kanske splittras. Centerpartiet har tidigare varit inne på detta, alltså att den brottsbekämpande verksamheten kanske borde ligga under Justitiedepartementet, där man har annan brottsbekämpande verksamhet, och den effektiva handeln borde kanske ligga under Handeldepartementet. Jag tycker att man kan fundera på det och diskutera vad som är rätt. Ingen som vill försvara regeringen behöver tycka något annat. Låt mig avslutningsvis ta upp något som Britta Rådström sade om Tullverket. Jag tycker att det mest bekymmersamma med den frågan från 2008 är om Britta Rådström och Socialdemokraterna tror på vad de själva säger. De sade att regeringen vid något tillfälle hade ändrat sig. Hur är det möjligt att regeringen skulle ha ändrat sig? Bakgrunden är att överdirektören vid Tullverket, Ted Stahl, med långvarig erfarenhet från Finansdepartementet och kunskap om hur man får pengar av departementet, lade fram en intern promemoria om betydande nedskärningar inom Tullverket. Det föranledde nästan en revolt inom verket. Regeringen, Britta Rådström, tog inte ställning till den interna promemorian. Man ändrade sig alltså inte. Regeringen har fattat ett enda beslut om detta, nämligen en bestående ökning, vilket Lars Johansson bör vara glad för eftersom han var orolig över att det inte var en bestående nivåhöjning. Det var många frågor och interpellationer från Lars Johansson om det. Nu vet vi att det som vi sade var korrekt. Ifrågasättandena var fel. Det finns inte en tullare i det här landet, Britta Rådström, som förstår vad du menar. Den historieskrivning du gör känner de över huvud taget inte igen. Jag för min del tycker att verksamheten är så pass viktig att det inte är värdigt Sveriges riksdag att få höra en så felaktig beskrivning som nu var fallet.

Anf. 64 Britta Rådström (S)

Fru talman! Jag kan upplysa Gunnar Andrén om att när vi hade interpellationsdebatten satt det en mängd tulltjänstemän på läktaren. De har dessutom kommit till oss i vårt parti och tackat för det stöd vi gav dem för att få mer resurser. Nu behöver vi inte rota djupare i det, med det är ett faktum att så var fallet. Beträffande hushållsnära tjänster vill jag fråga Gunnar Andrén om han tycker att det är rätt att min 91-åriga mamma ska betala av sin skatt för att jag, om jag vill, ska ha någon som kommer hem till mig och städar. Jag har ju råd att köpa den tjänsten av en städfirma i min hemstad Skellefteå. Detsamma gäller många andra. Jag tycker fortfarande att det är fel att det ska subventioneras via skattsedeln. När det gäller ROT-avdragen sade vi redan från början att vi ser det som en åtgärd för att få fart på hjulen när det är lågkonjunktur, inte som något som ska permanentas. Den åsikten vidhåller jag, men nu är det som det är. Det är ingenting att göra åt det än så länge i alla fall. Vad gäller tullen är det självklart att tullen ska organisera sitt arbete efter bästa förmåga. Men om vi tittar på Sveriges gränser ser vi att den längsta gränsen finns uppe i norr, mot Norge och Finland. Finland är förvisso med i EU, men vi har en mycket lång gräns mot Norge där det behövs tullverksamhet. Det går bra att besöka de få tullstationer som finns utefter den gränsen. De är lätt räknade så det går fort.

Anf. 65 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Vad gäller bevakningen av gränserna finner jag ingen anledning att bemöta det. Det är i huvudsak en effekt av att man införde kompetenscentrum år 2004. Man kan alltid diskutera hur det ska vara, men jag är kanske inte kompetent att avgöra exakt om det ska vara i Gäddede eller Haparanda eller var det nu kan vara. Det klarar jag inte. Mycket intressantare är den här frågan: Jag tror att man ska ta det som ett vallöfte att ni verkligen kommer att avskaffa RUT-avdraget. Jag tror på er. Vad kommer effekten att bli av detta? Det handlar om kvinnor. Ni vill bara ha ROT-avdrag för män. Det är en väldigt könssegregerad politik som ni vill ha med dessa avdrag. Ni måste se hur verkligheten ser ut! Det är otroligt: Ni vill återskapa den svarta arbetsmarknad som fanns tidigare för många kvinnor. Det kommer vi inte att göra. Jag kan lova er det. De kvinnor som lyssnar på detta ska lyssna ordentligt: Ni som vill vara hederliga, ni ska i alla fall inte rösta på Socialdemokraterna, för ni kommer att tvingas ut på en svart arbetsmarknad. Det är det viktiga. För mig är det allra viktigaste att vartenda svart arbete kan gå över i vitt, så att folk har råd att vara hederliga. Jag tycker att ni måste fundera på detta. Dessutom tycker jag att det är skrämmande att ett parti som står för jämställdhet är så otroligt ideologiskt låst vid att det i stort sett bara är män och manliga yrken som ska få ROT-avdrag. Ni måste väl fundera lite på om er ideologi går samman med den skattepolitik som ni för. Det gör den faktiskt inte. Tänk om på den här punkten!

Anf. 66 Britta Rådström (S)

Fru talman! Snacka om att låsa kvinnor och män i olika fack! Gunnar Andrén påstår att det bara är kvinnor som städar och bara män som utför ROT-jobben. Det är ju ingen sanning! Herregud, säger jag bara! Naturligtvis tycker vi att det ska finnas företag som betalar vita arbeten, företag som anställer både kvinnor och män. Detta finns - och fanns även innan avdraget för hushållsnära tjänster infördes. Det fanns städföretag som jobbade och hyrde ut folk vitt. Förmodligen har de anställt fler. Det kan också ha blivit fler företag. Men det är ingenting som säger att detta skulle minska om avdraget för hushållsnära tjänster skulle försvinna. Jag tycker att Gunnar Andrén spekulerar lite för mycket i politik och egna funderingar och kanske drömmar när det gäller de här frågorna. Jag håller definitivt inte med. Vi tycker att vita jobb är det viktiga. Vi fördömer allt svartarbete och fuffens när det gäller arbete och ekonomi, och det har vi alltid gjort. Vi har alltid jobbat mot svartjobb och fusk. Vi har alltid tyckt att det har varit viktigt att betala skatt efter bärkraft för att fördela till dem som så behöver i välfärdsarbetet. Det är vår viktigaste utgångspunkt när det gäller skattefrågorna.

Anf. 67 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Det är inte mycket att säga om detta. Jag vet att ni alltid har velat i de här frågorna. Det är hela sanningen. Ni har gjort det av den anledningen att ni inte ser hur strukturen ser ut när det gäller skillnaden mellan ROT-avdrag och RUT-avdrag. Ni ser inte detta. Det är ändå på det sättet att det är vanligare - det finns säkert undantag - att kvinnor arbetar med sådana jobb som ger RUT-avdrag än sådana som ger ROT-avdrag. Ni måste ändå inse hur verkligheten ser ut. Ni kanske inte tycker om verkligheten, men det är ändå på det sättet. Fru talman! Det var klokt att ni inte tog upp en del saker, till exempel Bermuda och Brittiska Jungfruöarna. Det uppskattas. Jag tycker inte att allting är bra med alla sorters avdrag. Den frånvarande Fredrik Olovsson brukar ofta angripa mig för att vi har avdrag för städning utomlands. Det tycker jag är en oformlighet i den lagstiftning som vi har. Jag vill gärna få fört till protokollet att det är en sak som vi är tvingade till av EU-skäl, men som ingen på allianssidan tycker är angeläget. Om det funnes en möjlighet skulle vi gärna vilja avskaffa den delen. Avsikten är ju att vi i första hand ska skaffa jobb i Sverige och förhindra svarta jobb i Sverige. I den delen håller jag gärna med. Det hindrar inte att jag tycker att det här är en bra reform för väldigt många kvinnor som annars skulle vara utlämnade till svartarbete. Det står jag för.

Lennart Sacrédeus (Kd)

Anf. 68 Lennart Sacrédeus (Kd)

Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande i dess helhet och avslag på motionerna. Det är mycket positivt att Kronofogdemyndigheten nu tillförs ett varaktigt ytterligare anslag på 50 miljoner kronor från och med nästa år. Dessutom tycker jag att man på alla sätt kan välkomna de två förändringar i skuldsaneringslagen som vi lyfter fram i utskottets betänkande, fru talman, nämligen för det första att skuldens ålder inte ska vara avgörande för beviljande av skuldsanering för personer med skulder huvudsakligen från näringsverksamhet samt för det andra att aktiva näringsidkare också ska kunna få skuldsanering. Fru talman! Det är oerhört positivt - jag har sagt det många gånger tidigare här - att vi har en gemensam hållning i Sveriges riksdag i kampen mot skattefusk. Det är en stor styrka i den gemensamma opinionsbildningen att vi står upp för att de skatter vi har lagstiftat om också ska betalas. Fru talman! Därför är jag glad att de tre oerhört viktiga myndigheterna Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och tullmyndigheten har fått ett ökat anslag med sammanlagt närmare 275 miljoner kronor jämfört med 2008. Det handlar om totalt 9 734 miljoner kronor. Budgetmässigt skiljer sig oppositionens förslag jämfört med majoritetens med 0,4 mot 0,5 procent på det totala beloppet. Jag ska inte frånkänna betydelsen av skillnaden mellan 35 och 50 miljoner, men sammantaget är vi inte så långt från varandra. Oppositionen är självklart övertygad om att skillnaden mellan 35 och 50 miljoner är helt avgörande. Ni har rätt att ha den uppfattningen, men vi är inte så långt från varandra. Fru talman! Det är inte fel att säga att de tre statliga verk som vi i dag behandlar präglas av en ny förvaltningskultur. Sedan flera år tillbaka är arbetets inriktning inte minst förebyggande. Det handlar om att på ett konstruktivt sätt bemöta och underlätta för medborgarna när det gäller att handla rätt och att göra rätt för sig. Med stort förtroende ska medborgare kunna vända sig till statliga myndigheter för information och vägledning, så att det inte blir fel. Myndigheterna hör till demokratins viktiga infrastruktur och är därmed oundgängliga för alla rättsstater. Fru talman! Som tidigare nämnts - men jag tycker att detta kan understrykas - finns det en bred samsyn i denna kammare mellan samtliga sju partier om betydelsen av att ha fungerande skatteverk, kronofogdemyndighet och tullverk. Grundbulten, fru talman, i alliansens skattepolitik, som det däremot inte finns samma enighet om i riksdagen, är att värna och stärka skattebasen genom att göra jobb som tidigare har utförts svart till vita jobb. Vi i Allians för Sverige har infört ett permanent ROT-avdrag, vilket har inneburit en enormt ökad efterfrågan på byggtjänster och att arbetet numera sker svart i mindre omfattning. Vårt avdrag för hushållsnära tjänster är en annan framgång som skapat tusentals nya arbetstillfällen och omsätter flera hundra miljoner årligen. Vi från alliansen inbjuder gärna oppositionen att ansluta sig till denna politik. En ständig inbjudan föreligger. Fru talman! En bransch som tidigare har varit hårt drabbad av osäkra svartjobb är nu tack vare alliansens politik på väg att bli vit och tryggare. Detta har inte bara ökat statens skatteinkomster utan också givit personer som tidigare utfört hushållssysslor på den svarta marknaden försäkringar, pensionsrätt, möjlighet att organisera sig fackligt och få sjukpeng och allt annat som vanliga anställda tar för givet. Fru talman! En smidigare och effektivare teknisk kontroll av kassaapparaterna minskar möjligheterna till skattefusk i butiker och förbättrar konkurrensen dem emellan. Informationsutbyten med skatteparadis har nyligen debatterats här i kammaren och har utförligt behandlats av min ärade folkpartistiske kollega Gunnar Andrén. Listan av lagar vi har stiftat är lång - detta för att förbättra konkurrensen och minska skattefusket. Naturligtvis kan ingen av oss luta sig tillbaka och vara nöjd. Detta är ett pågående arbete mot skattefusk, och det visar att den finansiella tilldelning som dessa verk har fått i årets budget ändå är väl tilltagen. Med ett anslag på drygt 9,7 miljarder kronor ges Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten resurser för att utföra ett oundgängligt och centralt arbete - en oerhört viktig funktion i vårt samhälle.

Hans Olsson (S)

Anf. 69 Hans Olsson (S)

Fru talman! Det är med en viss bävan jag går upp i talarstolen. Gunnar Andrén var upphetsad. Försök stilla dig, Gunnar. Nu kommer det att handla om informationsutbytesavtalen med Bermuda och Brittiska Jungfruöarna. Vi i Socialdemokraterna var emot dessa avtal eftersom vi tyckte att de var dåliga. Det kan inte vara förbjudet att vara mot något man tycker är dåligt. Det kan inte vara så att det är tillåtet att sluta dåliga avtal och sedan säga att när de andra inte vill gå med på dem har de inte fattat någonting. Då kan man sluta vilka avtal som helst och sedan förvänta sig att alla ska säga: Hurra, vad bra! Det var så pass dåliga avtal att man kan säga att regeringen hemligstämplade Skatteverkets remissvar på avtalen. Ja, vi yrkade avslag på de avtalen eftersom vi tyckte att de var dåliga. De kan göras mycket bättre - och det görs. Jag vill rätta till historieskrivningen om alla förslagen till skatteavtal som har kommit till riksdagen. Hela världen och alla skatteparadis har inte stått och väntat på alliansregeringen. Det har varit ett långt arbete. Jag ser att några av er ser förvånade ut. Rätt måste vara rätt. Skatteavtalen har blivit möjliga därför att USA efter 11 september insåg att på de öarna finns mycket pengar som kanske används till terrorism. Så satte man i gång att jobba för skatteavtal. Det sattes mycket tryck bakom avtalsförhandlingarna. Sedan följde OECD upp skattediskussionerna med så kallade ramavtal. När OECD var klart gick de nordiska länderna samman och slöt skatteavtal med många av de så kallade skatteparadisen. Därefter kom Sverige och de andra länderna och slöt avtal direkt med dessa länder. Så är den rätta historieskrivningen. Fru talman! Rätt ska alltid vara rätt. Ni kommer snart att märka att det inte går att styra ett land med lånta fjädrar.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 70 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Jag hade förväntat mig repliker från socialdemokrater på mitt tidigare inlägg, men så blev det inte. Därför tänkte jag göra vissa förtydliganden i samband med Hans Olssons inlägg. Jag måste ändå ställa en direkt fråga på ditt inlägg. Ni har ordet "tvinga" med i er skrivning, att landet Sverige ska tvinga skatteparadisen till att sluta avtal. Hur kan man använda den vokabulären i en skrivning när det här bygger på diplomatiska förhandlingar för att nå ett resultat? Den andra delen jag vill ta upp är en komplettering till diskussionen om tullen, Norrlandskusten och norska gränsen. Vi har i dag inte samma värld som vi hade så sent som för tre fyra år sedan. Vi har Schengenavtal, det vill säga ett system med förenklad klarering för dem som åker över våra gränser. Sedan är det upp till de länder som är med i avtalen att göra en kontroll vid sina gränser för den inre marknaden. Med andra ord är det en enklare form av kontroll som vi från landet Sverige ska ha i tullsammanhang. Ska gubbarna stå kvar vid gränsen fastän vi har gjort denna förändring? Det är knappast så. Förändringen har gjorts för att effektivisera verksamheten både för dem som kör varor över gränserna och för att komma åt den illegala delen. Det nya systemet bygger dessutom på en mycket sofistikerad och utbredd informationstjänst inom tullkriminalen, vilket innebär att vi i dag har större förutsättningar att ta busarna efter Norrlandskusten än vad vi hade tidigare. Är detta fel?

Hans Olsson (S)

Anf. 71 Hans Olsson (S)

Fru talman! Det gällde ordet "tvinga". Hur tror Jörgen Johansson att det gick till när USA lyckades låsa upp dörren för alla skatteavtalen med de så kallade skatteparadisen? Tror Jörgen Johansson att när USA tog upp diskussionerna att skatteparadisen tyckte att det var bra att USA plötsligt börjat tänka på det och att de självklart skulle göra precis som USA vill? Nej, naturligtvis var det inte så. Naturligtvis var det med USA:s hela kraft någon form av tvingande åtgärd. De visste att de skulle komma dåligt ut om de inte slöt dessa avtal. Diplomati kanske fungerar också, men här var det helt enkelt fråga om att lägga en styrka bakom. Först USA, sedan hela OECD och sedan hela Norden. Det är något helt annat än att sätta sig ned och småprata runt ett bord. Sedan var det frågan om tullen och Norrlandsdelen. Det här kanske jag inte borde erkänna nu, men i dag har vi socialdemokrater träffat LRF - en känd organisation som i alla fall på den gamla tiden låg nära Centerpartiet. Jag tror att vi kan vara överens med dem om att hela Sverige ska leva. På många ställen är det faktiskt viktigt att det finns någon form av myndighet norr om Stockholm och Gävle, och därför är det viktigt att vi försöker upprätthålla tullverksamheten även i Norrland.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 72 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Jag håller fullständigt med både LRF och Hans Olsson om att hela Sverige ska leva. Men om en verksamhet läggs ned kan inte gubbarna stå kvar. Det fungerar inte så, allra helst inte inom en brottsbekämpande verksamhet där marknaden fungerar fullt ut. Här gäller det verkligen att hänga med och ha internationella kontakter så att det går att beivra brottsligheten. Det är det som förändringen av Tullverkets organisation har inneburit, nämligen att klara detta på ett effektivt sätt. Den andra frågan jag vill ställa gäller att Socialdemokraterna säger att man vill motverka allt svartjobb och all skatteflykt och så vidare. Nu går man ut och säger att stockholmarna inte ska straffbeskattas - avskaffa Stockholmsskatten. Det gäller alltså uppskovet. Vi ska under nästa punkt ha en debatt om uppskovet. Ingen från oppositionen tänker delta i debatten. Socialdemokraterna redovisar samtidigt sitt synsätt på den så kallade Stockholmsskatten, nämligen att ta bort räntan på uppskovet. Det innebär att de här skattepengarna kan föras ut ur landet utan att Skatteverket har någon som helst kontroll på det. Med det här synsättet öppnar man alltså upp för en gigantisk skatteflykt från landet Sverige. Detta vill inte Socialdemokraterna debattera! Man begär inte ens ordet på punkten. Anser Hans Olsson att det är rimligt, när man samtidigt säger att man aktivt arbetar mot skatteflykt?

Hans Olsson (S)

Anf. 73 Hans Olsson (S)

Fru talman! Det är nästan lite genant att anklaga Socialdemokraterna för att inte vara tillräckligt aktiva eller tillräckligt intresserade av att jobba mot skattefusk. Nu har jag haft förmånen att vara med i några debatter här, och många av de debatterna har handlat om just kampen mot skattefusk. Jag vet inte hur många gånger jag själv har stått i talarstolen och sagt att det försvinner 133 000 miljoner kronor i skattemedel varje år. Att då stå och säga att socialdemokratin är slapp och inte vill bevaka att pengar försvinner ur landet är närmast genant. Självklart vill vi göra vad vi kan. Som vi nu har hänvisat till många gånger har vi i vår budgetmotion tio skarpa förslag på hur vi ska göra för att komma till rätta med de pengar som försvinner ur landet. Jörgen Johansson kan vara helt lugn. Om han inte litar på partiet hoppas jag att han litar på mina ärliga blå ögon när jag säger att vi kommer att göra allt vad vi kan för att se till att skattefusket inte ökar och att vi är beredda att prova många fler saker, som vi kanske kan komma överens om här, bara så att vi får in de här pengarna och får stopp på den illojala konkurrensen.