Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anf. 1 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Om vi tar en titt på målsättningarna för kriminalpolitiken och rättsväsendet, primärt att minska brottsligheten och öka människors trygghet samtidigt som den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet värnas, kan vi se en del positiva tendenser, i varje fall om vi ser på de breda penseldragen.

Förtroendet för rättsväsendet har ökat något även om det bara är drygt hälften av befolkningen som har ganska eller mycket stort förtroende för rättsväsendet som helhet. Vi kan också se att antalet anmälda brott har gått ned något även om de anmälda tillgreppsbrotten, alltså stöld och rån, har ökat något. Den självrapporterade utsattheten, som vi kan läsa om i NTU, har också minskat något även om den är fortsatt hög. Och även om den upplevda otryggheten verkar ha stabiliserats befinner den sig på en fortsatt hög nivå, vilket naturligtvis är mycket allvarligt, inte minst eftersom den begränsar människor i deras vardag.

Det finns således positiva tendenser. Trots detta står vi fortsatt inför ett mycket allvarligt läge; det tror jag att vi är överens om.

Herr talman! När det gäller kampen mot den grova brottsligheten, inte minst alla dessa uppgörelser i form av skjutningar och sprängningar och en grov brottslighet som sjunker allt längre ned i åldrarna, men också den organiserade brottsligheten och den växande kriminella ekonomin, finns det mycket kvar att göra.

Tidösamarbetet är, som vi redan konstaterat, ett stort steg i rätt riktning. Det pågår, som justitieministern tidigare konstaterat, ett paradigmskifte i rättspolitiken, och vi ser nu den största offensiven någonsin mot den organiserade brottsligheten. Det finns inte bara en bred samsyn mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna utan också en vilja att försöka få till stånd en verklig förändring.

Tidösamarbetet har ett stort fokus på repressiva åtgärder, vilket inte är konstigt eftersom detta är ett eftersatt område. Vi ser också hur våra myndigheter har fått ett allt tydligare fokus på det brottsförebyggande arbetet, vilket naturligtvis är bra. Det handlar om allt från att stoppa nyrekryteringen till de kriminella nätverken, självklart, till att inkludera kommunerna i det brottsförebyggande arbetet, riva sekretesshinder, få fler poliser och en utökad verktygslåda för polisen och så vidare. Allt detta känner vi redan till.

Det är klart att de insatser och lagändringar vi genomför i kampen mot de kriminella gängen och den organiserade brottsligheten kommer att göra skillnad på riktigt. Men oavsett hur bra det arbetet går tror jag inte att det kommer att räcka. Jag vill än en gång understryka - och detta har jag påpekat tidigare - att det inte räcker att vara överens om att vi befinner oss i ett allvarligt läge. Och det räcker inte att vi är någorlunda överens om själva problembeskrivningen. Vi måste än en gång förstå varför det ser ut som det gör och hur det kan ha gått så fel. Den kunskapen och förståelsen är naturligtvis av största vikt när vi diskuterar vad vi måste göra för att åtgärda problemen och förändra den mycket allvarliga situation vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Hela vårt öppna, demokratiska, jämställda samhälle är hotat - detta är ingen överdrift. Det riskerar att falla samman, att implodera, om vi inte lyckas med vår målsättning. Det kommer att krävas ett mycket hårt arbete och omfattande resurser. Det kommer också att krävas en ökad samverkan mellan olika myndigheter om vi ska lyckas med uppgiften. Allt detta ser jag prov på att vi faktiskt har förstått i Tidösamarbetet, och det är bra. Samverkan är viktigt.

Men låt mig ge ett tydligt exempel, om någon missat detta samband, inte minst bland alla er som sitter och tittar på detta hemma, oavsett om det är live eller i efterhand. Eftersom gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten till stor del är ett importerat problem måste invandringen naturligtvis minska kraftigt, samtidigt som vi på allvar börjar utvisa så många grovt kriminella utlänningar vi kan. Det är en självklarhet. Gör vi inte detta är jag rädd att alla de bra förändringar och lagändringar vi gör inte kommer att räcka. Det riskerar till och med att misslyckas. Detta hänger ihop.

Detta gäller också om vi ska lyckas åtgärda den förödande segregationen. Om den ska brytas måste invandringen naturligtvis minska, inte minst från den muslimska världen. Det sistnämnda är i sin tur viktigt om vi ska kunna bekämpa den pågående islamiseringen. Detta hänger ihop. Och ska vi på allvar bekämpa islamiseringen måste vi förbjuda utländsk finansiering av religiösa samfund, inte minst på grund av att det finns en lång rad diktaturer som pumpar in pengar i vår del av världen och i Sverige med målet att motverka vår demokrati och islamisera våra länder, inte minst Sverige. Vi måste också våga utvisa alla de imamer och islamister som jobbar åt dessa länder, med målet att avdemokratisera Sverige. Det är viktigt; detta hänger ihop.

Herr talman! Jag är väl medveten om att Tullverket inte ligger under vårt utgiftsområde, men jag vill ändå påpeka några saker - detta är också viktigt. Tullverket är en av våra viktigaste myndigheter, inte minst med tanke på att man som ni vet har ansvar för att försöka förhindra införsel av narkotika och vapen till Sverige.

Därför är Tullverket också centralt i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin med sin narkotikaförsäljning. Alla illegala vapen och all narkotika vi lyckas stoppa vid våra gränser så att de inte förs in i landet är ju vapen och narkotika som inte kommer de kriminella här i landet till godo. Ju effektivare vi blir när det gäller att stoppa detta vid våra gränser, desto svårare blir det för de kriminella som arbetar med just vapen och narkotika. Detta om något är att arbeta förebyggande. Ju effektivare tullen blir i sitt arbete, desto mer kommer man att kunna avlasta polisen i det viktiga arbete som sker innanför våra gränser. Detta hänger ihop.

Jag hoppas och tror att regeringen förstår detta. Men jag vill ändå än en gång påpeka det. Vi gör otroligt mycket bra inom Tidösamarbetet. Det är otroligt mycket bra lagstiftning på gång. Det kommer att göra skillnad. Men ska vi göra skillnad på riktigt måste fler områden och myndigheter samverka, för det är där jag tror att vi kommer att kunna besegra den här sortens kriminalitet på riktigt.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 2 Annika Strandhäll (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag tror inte att någon blev särskilt förvånad över Richard Jomshofs anförande, som började i en ände men som i vanlig ordning landade i muslimhat och utvisningar. Men jag ska fråga om något helt annat.

Vi ser tydligt att SD-regeringens paradigmskifte i rättspolitiken innebär att kvinnofridsarbetet i Sverige prioriteras ned. Uppdragen i fråga om mäns våld mot kvinnor lyser med sin frånvaro i styrningen av polisen och andra myndigheter. Stödet till civilsamhällets förebyggande arbete dras ned. Och Sveriges Kommuner och Regioner larmar om att det saknas finansiering, till exempel till skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och barn. Faktum är att den enda propositionen på området som justitieutskottet har haft att hantera den här hösten ursprungligen lades fram av oss.

Sverigedemokraterna är det största partiet i det svenska regeringsunderlaget. Man är med och förhandlar om statsbudgeten. Den kris som vi nu ser i skolan, i sjukvården och i äldreomsorgen på grund av bristande finansiering är Sverigedemokraterna ansvariga för.

På kvinnofridsområdet innebär nedskärningarna att kommunerna inte får möjlighet att säkerställa stöd och boende till våldsutsatta kvinnor. För första gången på 17 år får kommunerna inte heller några utvecklingsmedel till kvinnofridsarbetet.

Mina frågor till Richard Jomshof är: Vad gör Sverigedemokraterna för att polisen ska prioritera mäns våld mot kvinnor? Och hur säkerställer Sverigedemokraterna att kommunerna får ekonomiska förutsättningar för att leva upp till sitt uppdrag att skydda våldsutsatta kvinnor och barn?

Anf. 3 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Det är klart att Sverigedemokraterna och Tidöpartierna tar det här på otroligt stort allvar och att mäns våld mot kvinnor är en viktig fråga. Det har man också märkt om man har följt vårt arbete såväl i utskottet som här i kammaren.

Situationen som sådan är så allvarlig till följd av det som Strandhälls eget parti har gjort. Bakom allt som vi ser i dag, oavsett om vi pratar om det hedersrelaterade våldet eller den otroliga utsatthet som många familjer och kvinnor befinner sig i, hittar vi en stor del av förklaringen - inte till allt men en väldigt stor del - i den politik som Socialdemokraterna själva har fört. Det har varit mer eller mindre öppna gränser, en accelererande segregation och ett krypande för islamister. Allt det där hänger ihop. Där hittar vi en viktig förklaring till att det ser ut som det gör.

Det är klart att det är en kamp som vi tar på allra största allvar. Vi kommer att göra allt vi kan för att reparera den skada som Socialdemokraterna har åsamkat Sverige.

Anf. 4 Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Richard Jomshof använder inte ens sin talartid fullt ut. Det är inte konstigt, med tanke på att regeringen inte tar de här frågorna på allvar. Det enda lagförslag på området som justitieutskottet har hanterat den här hösten - ganska många tisdagar har varit lediga från utskottsarbete - är ett lagförslag som vi själva har lagt fram.

Som vanligt, vilket jag måste markera tydligt, landar Richard Jomshof och Sverigedemokraterna igen i att mäns våld mot kvinnor också är invandringens fel. Det är helt enkelt inte sant. Det finns inget belägg i någon som helst forskning någonstans för att så är fallet. Runt om i hela världen är mäns våld mot kvinnor en pågående pandemi, oberoende av samhällsklass, oberoende av etnicitet och oberoende av vilket land man befinner sig i. Det är helt enkelt inte sant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det var inte heller svar på min fråga. Min fråga var: Varför ser Sverigedemokraterna inte till, när de förhandlar om statsbudgeten, att arbetet mot mäns våld mot kvinnor ute i kommunerna får den finansiering som krävs? Det gäller också det enda lagförslag på området som vi har lyckats hantera i utskottet under hösten. Kommunerna får en spottstyver av det som Sveriges Kommuner och Regioner har sagt behövs för att implementera lagstiftningen.

För första gången på 17 år får kommunerna inte heller några utvecklingsmedel för kvinnofridsarbetet. Det är häpnadsväckande. Vad är Sverigedemokraternas svar på detta?

Anf. 5 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Svaret är att vi naturligtvis tar frågan på allra största allvar. Vi är fyra partier som samarbetar och gör allt vi kan för att motverka mäns våld mot kvinnor. Vi tar det på allra största allvar. Det ser man inte minst i en lång rad lagförslag där vi tittar på repressiva åtgärder och straffskärpningar för män som begår den sortens våld. Det kan vara vistelseförbud och mycket annat. Det finns en lång rad förslag som kommer att göra skillnad på riktigt.

Det stämmer alltså inte. Dessutom har jag aldrig sagt att det skulle vara ett importerat problem. Jag säger däremot att det har blivit mycket värre av den politik som Socialdemokraterna själva har fört. Jag pratar om och pekar specifikt på den hedersrelaterade problematiken. Den måste vi också bekämpa, på riktigt och på allvar.

Vår politik kommer att göra skillnad. Vi har inte riktigt tre år men nästan tre år på oss. Vi kommer att lägga fram en lång rad olika förslag som kommer att göra skillnad på riktigt.

Anf. 6 Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Jag kommer troligtvis att dra över min talartid något.

När jag förra året inledde mitt anförande om detta utgiftsområde i denna kammare var justitieministern också närvarande, då relativt nytillträdd och med ett rykande färskt Tidöavtal i fickan. Under valrörelsen hade vi också inom det kriminalpolitiska området kunnat höra, milt uttryckt, många och vidlyftiga vallöften utfästas från såväl Sverigedemokraterna som de nuvarande regeringspartierna om hur enkelt man skulle knäcka gängkriminaliteten om man bara fick sitta på taburetterna. Även på detta område hade det alltså utfästs vidlyftiga vallöften, liksom när det gällde kärnkraften, bränslepriserna och matpriserna; vi minns alla Ebba Buschs falukorv. Man lovade runt.

I stället går 2023 till historien som ett nattsvart år när det gäller gängkriminaliteten. Barn har mördat barn, och oskyldiga har hamnat i skottlinjen. Hela städer och bostadsområden har fått tillvaron och tryggheten slagen i spillror. Någon ljusning syns tyvärr ännu inte vid horisonten.

Det här är en utveckling som sätter skräck i Sverige, särskilt i vårt lands utsatta områden. Där är rädslan mycket stor. En enorm majoritet av befolkningen i dessa områden stiger varje morgon upp och går till sina arbeten i den svenska servicesektorn och i den svenska välfärden och hjälper till att se till att Sverige fungerar. Det kan man inte tro när man lyssnar på Richard Jomshof och Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

De människor som bor i de utsatta områdena är rädda. De är rädda för skjutningar, för sprängningar och för att felaktigt bli sammanblandade med gängen. Med den rädslan växer också misstänksamheten och rasismen. Det spär på fördomar, och det leder till att oskyldiga ungdomar de facto stämplas som kriminella.

Därmed kan vi konstatera att gängkriminaliteten inte bara skadar dem som drabbas av gängens våld; den skadar också tilliten och hela vår samhällsgemenskap, som vi socialdemokrater vill att vårt land ska vila på.

I detta läge är ingenting viktigare än att vända utvecklingen. Polisen behöver, som sagt, få de verktyg som behövs för att öka brottsuppklaringen och få bort de kriminella från våra gator.

Vi i den socialdemokratiska regeringen inledde det så kallade paradigmskiftet inom kriminalpolitiken genom att vi under vår tid vid regeringsmakten skärpte ett åttiotal straff och nykriminaliserade ett trettiotal gärningar. Sverige har nu också fler poliser än någonsin.

Detta arbete måste naturligtvis fortsätta med ytterligare straffhöjningar och fler poliser som får bättre verktyg - därom är vi helt överens. För att komma till rätta med kriminaliteten krävs dock lösningar på många olika områden. Kriminalpolitiken kan aldrig vara hela lösningen. Det handlar om både brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder. Det handlar om hårdare straff och fler poliser såväl som en bättre skola, fler socialsekreterare, utvecklad psykiatri inom primärvården och ungdomspsykiatri och åtgärder för att snabbt fånga upp barn och unga som riskerar att bli kriminella.

Det räcker inte med att bekämpa brotten. Vi måste också bekämpa brottens orsaker. Därför krävs en utbildningspolitik för en skola som lyfter alla barn, en arbetsmarknadspolitik som tar sikte på att alla som vill jobba faktiskt får möjlighet att göra det och en kultur- och idrottspolitik som ökar samhällsgemenskapen och som finns tillgänglig för alla i hela vårt land, oavsett hur mycket pengar föräldrarna har i plånboken. Inte minst krävs en socialpolitik som bygger trygghet som är lika för alla.

Ett av våra viktigaste vallöften var att satsa lika mycket på det förebyggande arbetet som vi satsar på polisen. Den här regeringen gör precis tvärtom.

Sedan justitieministern satt här med det rykande färska Tidöavtalet i sin ficka och hans regering tillträdde, med Sverigedemokraternas stöd, har regeringens prioriteringar blivit glasklara. På andra plats kommer försämringar för utrikes födda som lever i Sverige; detta blev väldigt tydligt när jag lyssnade på Richard Jomshof här. På tredje plats kommer, tack och lov, arbetet med skärpningar av kriminalpolitiken.

Det som oroar mig allra mest är det som under detta år har visat sig vara regeringens främsta prioritering. I två budgetar har det nu nämligen varit skattesänkningar, helst för dem som redan har det ganska bra.

Hur ska skolan, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, idrottsrörelsen, Arbetsförmedlingen och hela Föreningssverige kunna göra mer för att förhindra nyrekryteringen om de har mindre pengar? Detta är vad det politiska samtalet om gängkriminaliteten nu borde handla om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I stället hör vi att Sverigedemokraterna, som nu med råge är regeringsunderlagets största parti, på allvar föreslår saker som livstidsstraff för 13-åringar. Sverigedemokraternas kvinnoförbund tycker att man ska sätta på folk fotbojor som ger elstötar. Richard Jomshof brukar tycka att sharialagstiftning är en dålig rättskipningsmodell, men jag måste säga att det här har vissa likheter med den. Man pratar också om patrullerande militär i våra förorter.

Herr talman! Detta går såklart inte ihop.

Politiker från alla partier har faktiskt, mot bakgrund av allvaret i det här, ett ansvar att lägga enkla populistiska lösningar och billiga poänger bakom sig. Att ensidigt fokusera på det ena perspektivet, oavsett om det är knark, invandring eller ekonomiska klyftor, kommer aldrig att lösa problemen.

Det vore väldigt skönt också för svenska folket om de politiska partierna orkade med att släppa prestigen och konstatera att ingen regering, vare sig den förutvarande eller den nuvarande, har lyckats vända utvecklingen med den eskalerande gängkriminaliteten. Sverige blir i stället farligare för varje dag.

Samhället måste nu ta ett steg framåt och ta tillbaka kontrollen, öka sammanhållningen och se till att tillhörigheten till gängen ersätts med en tillhörighet till vår samhällsgemenskap och till Sverige - vårt Sverige. Det kommer naturligtvis att ta tid, och det kommer att vara ingripande. Det kommer också att vara dyrt, Gunnar Strömmer. Men det är nödvändigt, för bara så kan Sverige bli tryggt igen.

Den socialdemokratiska kriminalpolitiken bygger på effektivitet och rättssäkerhet. Under alla våra år vid regeringsmakten hade vi två prioriteringar, som fortfarande kvarstår: kampen för att knäcka gängkriminaliteten, som jag har talat en del om, och att stoppa mäns våld mot kvinnor.

Det kan inte sägas nog många gånger. Varje dag, dygnet runt, utsätts flickor och kvinnor över hela vårt land, oavsett etnicitet och samhällsklass, för trakasserier, våld och sexualbrott - inte sällan av en man som de har eller har haft en relation med. Var tjugonde minut dygnet runt anmäls en kvinnomisshandel. För mer än en kvinna i månaden slutar det förhållande som kanske startade som en kärleksrelation med mord, ofta i samband med att hon försöker att lämna gärningsmannen.

Detta våld orsakar stort lidande. Det kränker och begränsar de våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter och ger livslånga konsekvenser. Då duger det inte att bara prata om hedersrelaterat våld, utan man måste se hela bilden.

Varje form av våld eller hot om våld mot kvinnor begränsar även tryggheten och friheten för de kvinnor som inte är direkt utsatta. Vårt Sverige kan bättre än så här. Så länge en enda kvinna skadas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt. Vi kommer att fortsätta vända på varenda sten för att få slut på mäns våld mot kvinnor. För oss är detta en riktig prioritering. Det är inte bara någonting som vi pratar om i paneldebatter utan någonting som vi handlar för att få slut på.

Våldet ska förebyggas, och de män som begår brott mot kvinnor ska straffas. Kvinnor ska få den hjälp de behöver. I regeringsställning, Gunnar Strömmer, tog Socialdemokraterna fram ett 99-punktsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Detta program innehåller förslag på många olika områden. Det måste genomföras i sin helhet, men samtidigt måste också nya åtgärder komma till. Detta är en uppmaning till justitieministern. Det ligger saker i dina byrålådor, Gunnar Strömmer. De är färdigutredda. Se till att plocka fram dem!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Med detta yrkar jag bifall till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Anf. 7 Louise Meijer (M)

Herr talman! Av det långa anförande som ledamoten Strandhäll höll i talarstolen skulle man lätt kunna få intrycket att Socialdemokraterna presenterar en diametralt annorlunda budget för Sverige och sammanhållningen i landet. Men så är det inte. Den stora konflikten ligger i de 10 miljarder extra som Socialdemokraterna menar att de i sin budget lägger på välfärden.

Strandhäll var inne på att politiken inte går ihop. Låt mig ta fasta på det. De där 10 miljarderna finns inte. Socialdemokraternas stora konflikt med den så kallade SD-regeringen handlar om 10 miljarder i välfärdspengar som inte existerar. Det är bluff och båg. Det finns inga sådana pengar till välfärden för att finansiera skola, undersköterskor, förskollärare och äldreomsorg. De finns inte. Om Socialdemokraternas budget skulle gått igenom i kammaren hade dessa pengar inte funnits. Det är att lura folk.

Anledningen till att de inte finns är att Socialdemokraternas budget är underfinansierad. Pengarna ska komma från en bankskatt som skulle ha införts nästa år. Men den bankskatten finns inte, och alltså finns det inga 10 miljarder.

Det var ett väldigt långt anförande om vad man skulle tro var stora konfliktlinjer om budgeten och hur vi driver politik för att få Sverige på rätt köl igen, för att Sverige ska hålla ihop och för att Sverige ska vara ett bra, modernt och tryggt land. Men några sådana konflikter finns inte. Den enda konflikten handlar om välfärdsmiljarder som Socialdemokraterna inte har och inte finansierar. Det är inte ansvarsfullt. Hur kommer det sig att Socialdemokraterna agerar på detta sätt?

Anf. 8 Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Det är otroligt intressant att lyssna till Louise Meijer, som ju företräder ett av regeringspartierna. Faktum är att du företräder det parti som innehar statsministerposten.

Mitt i en galopperande ekonomisk kris håller ni på att fullständigt slå undan benen på Sveriges kommuner och regioner. Jag vet inte om du lyssnade på den fråga jag tidigare ställde till Richard Jomshof. Många regioner har nedskärningar motsvarande ett helt sjukhus och mängder av människor är varslade och kan bli av med sina anställningar för att din regering, Louise Meijer, på ren svenska fullständigt skiter i om våra kommuner och regioner, vård, skola och omsorg kan fungera under denna kris. Det finns barn som inte får frukost hemma för att krisen slagit sönder föräldrarnas ekonomi, och då ser ni till att skolorna får ännu sämre förutsättningar att stötta dessa familjer. Och så kommer du och kritiserar oss för en politik med en annan ambition för Sveriges kommuner och regioner!

Vet du vad? Svenska medborgare, inte minst de som arbetar i kommunerna och regionerna, ser precis vad din regering håller på med och vad ni prioriterar.

Anf. 9 Louise Meijer (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag är lite förvånad över det höga tonläget från ledamoten Strandhäll. Vi var många i opposition under förra mandatperioden, och då lade vi fram budgetar som vi ville och hoppades skulle gå igenom och som också gick igenom i kammaren. Vi finansierade våra förslag fullt ut för att ta ansvar för att även de budgetar vi presenterar i opposition ska kunna styra Sverige. Därför blir jag väldigt förvånad över retoriken. Socialdemokraterna har ju lagt fram en budget där de inte finansierar sina 10 miljarder till välfärden. Det är pengar som inte finns.

Jag delar Annika Strandhälls känslostorm och empati för de familjer, barn och vuxna som nu lever i ett hårt pressat ekonomiskt läge. Men poängen och den politiska konflikt som är viktig att synliggöra finns inte på detta område, för det finns inga välfärdsmiljarder som är finansierade i Socialdemokraternas förslag. Detta är att svika väljarna och allmänheten som tror att den politiska konflikten handlar om finansieringen av välfärden. Det gör den inte, för det finna inga finansierade miljarder från Socialdemokraterna. Det är ett slarv och en typ av bluffinansiering som vi tidigare inte har sett från Sveriges största parti men som man nu unnar sig för att man är i opposition. Det tycker vi är förödande. Det är varken bra för Sverige, för ekonomin eller för de familjer som har det dåligt.

Anf. 10 Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Jag tror att väldigt många svenskar ser positivt på möjligheten att beskatta en del av de enorma övervinster bankerna gör så att man kan stötta vården, skolan, omsorgen och hushållen.

Men vet du, Louise Meijer? Det är er budget som gäller. Efter mer än ett år i regering verkar ni fortfarande inte ha förstått det. Det är ni som har lagt fram en statsbudget som slår undan benen på kommuner, regioner och hushåll i Sverige. I denna kris har ni en fullständigt passiv finanspolitik.

Vi tog Sverige genom en global pandemi utan att försämra finansieringen för kommuner och regioner, och vi tillförde välfärdsmiljarder. Vi gav svenska företag stöd, vilket innebar att Sverige hade färre konkurser under pandemin än innan pandemin.

Nu havererar svenska företag dagligen och går i konkurs. Familjer kan inte sätta mat på bordet, och kommuner och regioner säger upp folk i parti och minut - inte för att behoven har minskat utan för att ni inte stöttar dessa delar av vårt samhälle i er statsbudget.

Louise Meijer! Ställ dina frågor till Sveriges statsminister! Han heter Ulf Kristersson, om du inte visste det.

(Applåder)

Anf. 11 Louise Meijer (M)

Herr talman! I måndags ljöd Hesa Fredrik över Sverige. I vanliga fall brukar det inte vara något särskilt med det. Som barn tyckte jag att det var lite roligt att den höga signalen hördes överallt, men som vuxen har jag inte tagit någon större notis om den.

I dag skulle jag säga att någonting är annorlunda. När varningssystemet ljöd i måndags gav det mig en närvaro och insikt om att säkerhetsläget just nu är allvarligt och att varningssignalen kan gå från att vara Hesa Fredrik till att vara ett flyglarm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är en orolig tid, både i omvärlden och här i Sverige. Mitt i allt detta flyter vardagen på. I morse ringde väckarklockan i många hem. Trötta ögon slogs upp, och en ny dag av arbete väntade. Det var undersköterskor som skulle till äldreomsorgen, byggarbetare som skulle till sina projekt i kylan, taxichaufförer som skulle se till att vi kommer med tåg och buss, skolmatspersonal som skulle se till att det finns lunch att servera i våra skolmatsalar och läkare som skulle se till att efterlängtade operationer blir utförda.

I Sverige finns många hårt arbetande människor. Vissa har bott här i hela sitt liv och sedan flera generationer tillbaka. Andra har kommit hit senare i livet och kommer att ha familj här i flera generationer framåt.

Dessa hårt arbetande människor är inte så ofta representerade här i riksdagen. I den här kammaren finns det nämligen många röster och talespersoner för dem som aldrig arbetat, för dem som inte tänker arbeta, för dem som inte kan arbeta och för dem som inte vill arbeta. Men för dem som just nu både bildligt och bokstavligt bär fram Sverige i denna svåra tid bedriver Moderaterna politik.

Herr talman! Det är inte bara arbetets värde som är viktigt för alla de människor som just nu sliter på våra sjukhus och i våra skolor och som traskar genom snö och minusgrader från ställe till ställe i äldreomsorgen för att se till att äldre har en bra tillvaro. De förväntar sig också att vårt samhälle och land ska fungera på ett bra och tryggt sätt. Det gör det inte just nu. Det trygga, demokratiska och sekulära samhället har tyvärr många fiender: organiserad brottslighet, klankriminalitet och islamism, för att nämna några.

För hårt arbetande människor här i Sverige, oavsett om de har bott här sedan flera generationer tillbaka eller om de nyligen kommit hit, håller Moderaterna just nu på att återupprätta både arbetslinjen och tryggheten i Sverige. Genom vår politik säkerställer vi också att Sverige ska präglas av svenska värderingar som har byggt Sverige starkt under lång tid och att vi motarbetar separatism och extremism. Kort sagt arbetar vi moderater varje dag för att göra Sverige till ett riktigt bra modernt land.

Herr talman! I detta arbete är rättsväsendet avgörande. Människor är medvetna om problematiken. Barn skjuter barn, droger och vapen flödar in i vårt land och stöldgods flödar ut. Det finns parallella samhällen och otrygghet. Regeringen har en tydlig strategi, nämligen att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta nyrekryteringen av barn och unga.

När det kommer till det grova våldet i allmänhet och dödsskjutningarna i synnerhet sticker Sverige ut jämfört med andra europeiska länder, och särskilt jämfört med våra grannländer. Den allvarliga svenska brottsligheten tilläts eskalera under de senaste mandatperioderna. Brottsbekämpningen var helt enkelt otillräcklig.

Därför har vi moderater nu lagt om politiken för att få på plats en effektiv brottsbekämpning. Redan nu är hemlig avlyssning av gängkriminella på plats, och vi har höjt straffen för brott som vanligtvis begås inom ramen för gängkriminalitet. Snart dubblar vi straffen för grovt vapenbrott och inför visitationszoner och anonyma vittnen.

Med den stora straffrättsutredningen som blir klar 2025 genomför vi det systemskifte som vi vann valet på. Vi önskar att det hade kunnat gå snabbare, och vi gör också vad vi kan för att det ska gå snabbare. Exempelvis tidigarelägger vi dubbla straff för grova vapenbrott med tre månader. Vistelseförbud för gängkriminella på vissa platser tidigareläggs med fem månader, och visitationszoner tidigareläggs med nästan ett helt år. Vi genomför och får på plats reformer snabbare än vad någon regering någonsin har gjort på det kriminalpolitiska området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Vi moderater genomför viktig brottsbekämpande politik just nu. Vi genomför också viktigt brottsförebyggande arbete. Det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas lika systematiskt som det brottsbekämpande. Båda delarna måste till. Därför lägger vi nu om politiken även på detta område.

För alla som på allvar vill minska insocialiseringen och rekryteringen av barn in i brottslighet måste det brottsförebyggande arbetet skifta perspektiv. Under lång tid har debatten nämligen präglats av ett fokus på socioekonomiska förhållanden och ojämlikhet som förklaringar till brottslighet. I det nationella brottsförebyggande program som vänsterregeringen presenterade 2016 pekade man på att välfärdspolitik för minskade klyftor var grunden för att motverka brottslighetens orsaker.

Men det är inte samma gamla vanliga socialistiska omfördelning som kommer att stoppa barn och unga från att dras in i kriminalitet. Det erkänner till och med Socialdemokraterna själva nu. I en rapport skriver de: "Samtidigt har det nog funnits en övertro på den generella välfärdens positiva effekter i detta avseende."

Vi måste nu i stället börja jobba fokuserat mot riskfamiljer, riskindivider och riskfaktorer. Det förebyggande arbetet måste helt enkelt börja fokusera på att påverka individegenskaper. Forskningen ger brett stöd för detta. För några dagar sedan kom en ny rapport som exempelvis visar att färdighetsträning i konfliktlösning i skolan för elever på mellanstadiet kan förebygga medlemskap i gäng.

Vi moderater ser att det förebyggande arbetet måste börja tidigare och vara tydligare. När det gäller de barn som i tidig ålder uppvisar utåtagerande beteenden, såsom hyperaktivitet och impulsivitet, finns det en särskild risk för att de i framtiden begår brott. Dessa egenskaper utvecklas inte sällan före fem års ålder och ibland också före tvåårsåldern. Vi behöver därför bygga ut hembesöksprogrammen inom ramen för barnhälsovården, och vi behöver se till att det finns hembesöksprogram redan under graviditet.

De flesta av socialtjänstens förebyggande insatser är inte utvärderade på ett sådant sätt att det går att bedöma deras effekter. Det är ett svek mot våra barn. Detta vill vi ändra på. Kommunerna behöver forskningsstöd för sitt brottsförebyggande arbete. Vi vill därför att Brås uppdrag ska utvecklas och att Brå ska kunna utvärdera brottsförebyggande reformer och åtgärder och stödja våra kommuner med evidensbaserade metoder.

Herr talman! Brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete - Moderaterna gör både och. Socialdemokraterna gör varken eller. Moderaterna är partiet för dem som arbetar, gör rätt för sig, följer lagen och delar våra demokratiska värden och våra sekulära svenska värderingar.

Vi sätter Sverige först. Vi bygger ett modernt land.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I detta anförande instämde Mikael Damsgaard och Fredrik Kärrholm (båda M).

Anf. 12 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag fastnade lite för det som sades i det föregående replikskiftet mellan Annika Strandhäll och Louise Meijer och ville ta den bollen vidare. Jag tyckte att det var intressant att höra att det som är en underfinansiering på 10 miljarder är bluffpengar.

Herr talman! Statsbudgeten är på över 1 300 miljarder. Statens intäkter beräknas till 1 324 och utgifterna till 1 331. Detta är inte ristat i sten utan kan bli både mer och mindre, men det är så budgeten är lagd. Budgeten är alltså underfinansierad med 7 miljarder. Då infinner sig frågan om dessa 7 miljarder är bluffpengar eftersom de inte är finansierade.

En annan fråga som jag vill ställa till Louise Meijer, herr talman, är om Louise Meijer kan garantera att budgeten inte kommer att underfinansieras kommande år under mandatperioden. Jag hoppas att svaret är nej, för jag tycker inte att man ska ha den hållningen att man aldrig, oavsett vad som händer, kan lägga fram en underfinansierad budget. Och tvärtom - i den här situationen finns det pengar att använda till både sociala investeringar och till andra investeringar.

Herr talman! Det var i förra veckan som vice statsminister Ebba Busch sa att hon inte var den mest renläriga marknadsliberalen i regeringen. Hon föreslog själv att regeringen skulle lägga fram förslag på investeringar som ökar låneskulden för staten. En tredje fråga är därför om även Ebba Busch, enligt Louise Meijer, använder bluffpengar.

Anf. 13 Louise Meijer (M)

Herr talman! Jag tackar Rasmus Ling för frågan.

Det är angeläget att vi tydliggör konfliktlinjerna i svensk ekonomi just nu. Det är där vi ser att många familjer som just nu lever under pressade ekonomiska förhållanden har mycket att förvänta sig av oss här inne.

På den ena av Rasmus Lings frågor kan jag svara att Moderaterna, likt under finanskrisen 2008 och 2009, är garanten för en ansvarsfull politik för Sveriges ekonomi och hushåll. Därför finansierar vi vår budget, och vi ser till att den inte driver på inflationen. Det betyder att vi lägger fram en budget som inte gör våra kronor mindre värda. Hur lägger man en budget som skulle göra våra kronor mindre värda och svårare för hushållen? I detta läge gör man det genom att lånefinansiera sina reformer. Det är något som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör. Det finns ingen färdigförhandlad budget från oppositionens sida, och det är därför oklart vad ett annat regeringsalternativ skulle innebära för de svenska hushållen. Men det vi kan säga med säkerhet är att den skulle vara förödande för svenska familjers ekonomi.

Jag sa att 10 miljarder är ofinansierade pengar i Socialdemokraternas budget. Det är anmärkningsvärt eftersom det är inkomster som inte finns. Dem har man också tänkt att låna. Vi får addera ytterligare 10 miljarder till den lånebörda som Vänsterpartiet och Miljöpartiet går fram med. Det blir en expansiv budget som förstör och försämrar den ekonomiska verkligheten för våra barnfamiljer i Sverige, och det är mycket problematiskt.

Anf. 14 Rasmus Ling (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag uppfattar det som att Louise Meijer menar att Ebba Busch använder bluffpengar när hon lägger fram förslag. Jag skulle inte använda den beskrivningen.

Utan att gå in i detalj om vad som hände perioden 2006-2010 kan jag konstatera att regeringen lade fram en underfinansierad budget 2010 med skattesänkningar. Man lånade pengar för att sänka skatten. Det är fakta, ingen åsikt, och man kan värdera det som man vill.

Herr talman! Jag har en konkret fråga. Jag tolkar Louise Meijer så - och jag hoppas att jag har fel - att hon menar att det är viktigare att Sverige har Europas lägsta statsskuld än att vi investerar så att barn inte hamnar i kriminalitet, att vi satsar på skola och utbildning, att vi rustar människor som växer upp i Sverige för en framtid där de kan vara självförsörjande hederliga vuxna. Det är en konstig prioritering, och det skulle vara bättre att ha en förvisso låg - men inte lika låg som i dag - statsskuld och kunna satsa på framtiden.

Anf. 15 Louise Meijer (M)

Herr talman! Det Rasmus Ling säger om att satsa på framtiden låter bra. Problemet är bara den politik som Miljöpartiet, Vänsterpartiet och numera också Socialdemokraterna ansluter sig till i en svår ekonomisk tid. Den skulle innebära att skuldsätta framtida generationer, inte att satsa på framtida generationer. Vi skuldsätter framtida generationer och lämpar över bördan på dem. Det är inte ansvarsfullt.

Framför allt är det inte ansvarsfullt att lägga fram en budget som inte är finansierad och lura väljare, barnfamiljer, undersköterskor och pedagoger att det finns mer pengar att spendera. Men det finns inga 10 miljarder till välfärden i det största partiets budget. Det är ett lurendrejeri! Då tycker jag att Socialdemokraterna kan vara ärliga. Miljöpartiet och ledamoten Ling är ju ärliga när man säger att det ska eldas på, att lånen ska höjas. Kör på och gasa oss igenom krisen!

Nej, säger vi. Stopp och belägg! Så kan vi inte göra. Det blir fullständigt kaos, och det blir sämre. Vi tar ansvar.

Socialdemokraterna borde göra som ni, det vill säga låna oss ur den ekonomiska inflationen. Det går stick i stäv med vad all annan forskning tyder på i fråga om hur man ska ta sig ur detta på ett lämpligt och ansvarsfullt sätt.

Det är bra att Miljöpartiet är ärligt med vad det vill, nämligen låna och spä på inflationen, göra pengarna värda ännu mindre än i dagsläget, så att det blir ännu svårare för familjer att stärka sin köpkraft. Socialdemokraterna borde också vara ärliga med att deras budget är underfinansierad, att de 10 miljarderna inte finns, att välfärdspengarna är en bluff, där tanken är att låna - eller så kommer de helt enkelt inte att existera. Det kan man vara ärlig med.

(Applåder)

Gudrun Nordborg (V)

Anf. 16 Gudrun Nordborg (V)

Herr talman! Eftersom Vänsterpartiet egentligen inte instämmer i den liggande budgeten men våra förslag till anslag ligger över det maximum som riksdagen har bestämt som gräns kan jag inte reservera mig till förmån för våra förslag. Däremot har vi ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är min och Vänsterpartiets övertygelse att jämlikhet är det som bäst förebygger kriminalitet. Det bygger också forskningen på, även om detta inte är tillräckligt. Men för att uppnå jämlikhet måste vi i politiken prioritera så att vi motverkar både klassklyftor och fördomar, som i sin tur göder rasism och sexism.

Detta kräver välfärdssatsningar på en fungerande förskola och skola, berikande fritidsverksamheter med till exempel sport och kultur, bra sjukvård och ett starkt socialt försäkringssystem. För barn i riskgrupper måste denna generella bas förstärkas med individuella insatser. Ju tidigare de kommer, desto bättre.

Samtidigt måste vi hantera och motverka brottsligheten och givetvis särskilt markera mot gängkriminaliteten. Vi måste bekämpa den med lagstiftning. Men att ständigt lagstifta om hårdare straff kommer aldrig att vara den bästa eller mest tillräckliga lösningen. Det är forskningen också tydlig med.

Sverigedemokraternas och regeringens fokus är tydligt. Man kopplar kriminaliteten till invandringen. Metoderna beskrivs i Tidöavtalet med förslag på anmälningsplikt, anonyma vittnen, visitationszoner, preventiva tvångsmedel - också utan brottsmisstanke - inre gränskontroll och ytterligare förslag om hårdare straff, ungdomsfängelse med mera. Vänsterpartiet oroas över hur dessa förslag påverkar demokratin, rättsstaten och tilliten i vårt samhälle.

Enligt en undersökning från Novus, genomförd på uppdrag av Civil Rights Defenders, upplever två av tre tillfrågade i Sverige att våra demokratiska grundprinciper har hotats.

Nu riktas åtgärderna mot den grova kriminaliteten. Men i morgon kanske de kan användas för att hindra meningsskiljaktigheter och låsa in aktivister. Exempel finns på sådan utveckling både historiskt och i vår nutid.

Jag menar också att Sverigedemokraterna och regeringen agerar slugt kontraproduktivt. Välfärden sätts på sparlåga, samtidigt som man beslutar om skattesänkningar och avdrag för dem som redan har mer än nog. Klyftorna ökar. Man har också dragit in en tredjedel av medlen till folkbildningen. Inom folkbildningen kan människor oavsett bakgrund mötas för att skaffa sig kunskap, inte sällan om demokrati och samhällskunskap. Detta borde utvecklas och inte nedmonteras.

Det är mycket som oroar. Dagens utbildningssystem i stort med vinstdrivande skolor, ökande klyftor, nedmontering av de sociala skyddsnäten och en ökad boendesegregation leder till att många blir diskriminerade och stöts ut från samhällets gemenskap. Denna utveckling leder till en ökad rekryteringsbas för bland annat gängkriminella och till våldsbejakande extremism. Budgeten för 2024 som det har fattats beslut om har vissa rubricerat som en julklapp till gängen.

Vänsterpartiet vill vända detta. Vi driver på för politiska initiativ och lagstiftning som stärker kommuners, civilsamhällets aktörers och andra aktörers förebyggande arbete. Vi vill se mötesplatser i form av folkbibliotek, fritidsgårdar och parker. Vi vill se ett aktivt civilsamhälle. Vi vill se förskolor och skolor där personalen har resurser och tid att se varje barn. Vi vill se närvarande områdespoliser som väcker invånarnas förtroende. Vi vill se poliser också i glesbygden. Vi vill se ett samhälle där människor, och inte minst barnen, trivs och har anledning att känna framtidstro och hopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vänsterpartiets budgetalternativ för rättsväsendet innehåller också några viktiga satsningar.

Vi vill först och främst satsa på våldskompetens, särskilt när det handlar om mäns våld mot kvinnor och barn. Vi vill också införa ett femicidpaket, där hela rättskedjan ska ha en relevant våldskompetens så att rättssäkerhet och seriositet finns i hela rättskedjan från början till slut. Här är det viktigt att se att det finns samband mellan våld i det som många kallar nära relationer - mäns våld mot kvinnor - och det våld som eskalerar ute i samhället.

De barn som upplever och ser pappa slå mamma i hemmet lär sig våld som ett maktmedel. Detta måste brytas tidigt. Där skulle jag vilja ge mitt stöd för de starka ord som Annika Strandhäll nyss framförde från talarstolen. Det är oerhört viktigt att vi ser våldet som ett stort sammanhängande problem och inte enbart fokuserar på de allvarligaste formerna.

Det är också viktigt att vi satsar på en akut hjälp för kvinnor som försöker lämna våldsamma män och våld i nära relationer. Vi vill ha en akut telefonlinje där man kan göra akuta riskbedömningar i hopp om att vi ska kunna få stopp på det dödliga våld som pågår när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Vi vill också stärka någonting som är en generell bromskloss i rättsväsendet i dag, nämligen Nationellt forensiskt centrum, med ökade medel. Vi tror också att det skulle vara framgångsrikt om det fick bli en egen myndighet.

Vi vill stärka gränserna och polisens tullverksamhet, så att vi hindrar införsel av narkotika, vapen och sprängmedel.

Vi vill också stärka Center mot våldsbejakande extremism som gör ett oerhört viktigt våldsförebyggande arbete riktat mot bland annat skolor och kommuner. Det blir allt viktigare i den samhällsutveckling som vi nu ser.

Ett annat problemområde som växer lite grann i skuggan av de problem som uppfattas som stora men som också berör väldigt många, och också väldigt många unga, är det sexuella våldet på nätet. Där skulle vi vilja att det ges ett uppdrag till Brottsoffermyndigheten, som skulle kunna bemöta detta, så att det kommer igång utbildningar för att man ska inse hur allvarligt detta är.

Vi vill stödja brottsofferjourernas verksamhet, som ingen har nämnt här tidigare i dag. De gör väldigt viktiga ideella insatser och behöver medel för att kunna organisera sina insatser. Vi vill öka deras medel utöver det som de lyckas få från till exempel Brottsofferfonden i dag och som egentligen är viktiga gärningsmannapengar som betalas in av dömda personer.

Jag vill också nämna någonting som borde vara viktigt för många fler, och det är att vi behöver titta ytterligare på rättshjälpen. Inkomsttaket för att få rättshjälp har inte höjts sedan 90-talet. Det är oerhört angeläget att det görs om vi ska kunna säga att vi har ett rättssystem som försöker att ge alla, oavsett ekonomi, möjlighet till någon form av rättvisa. Det är en viktig vision. Men vi ska försöka närma oss den allt vi kan.

Torsten Elofsson (KD)

Anf. 17 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Förra helgen vaknade folk i ett villaområde i Uppsala upp till en kraftig detonation. Det var en riktig explosion. Det blev inga personskador men omfattande förstörelse och skadegörelse i området. Givetvis blev de boende i området uppskrämda. Detta är bara ett exempel på en rad oräkneliga sprängningar och skjutningar som vi har sett det senaste decenniet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag ska inte recensera tidigare regeringar. Jag överlåter faktiskt till väljarna att vara jury i detta avseende. Men vi kan konstatera att den utveckling som vi har skådat under det senaste decenniet saknar motstycke. Den organiserade brottsligheten - gängkriminalitet och kriminella nätverk - har flyttat fram sina positioner och stärkt sina ställningar. Och de våldsdåd som vi nu bevittnar är egentligen bara ett uttryck för den kriminalitet som pågår och de konflikter som finns i denna miljö.

Det som är riktigt oroväckande är att barn och unga dagligen dras in i gängkriminalitet. En del av barnen som saknar framtidstro går in i detta med öppna ögon i tron att de ska göra karriär på den kriminella banan, och de fängslas av dessa killar som drar runt och flashar med fina bilar, mycket pengar och så vidare.

Andra unga som dras in i det här blir lockade med snabba belöningar, men allt fler tvingas också in under hot. En växande skara unga dras in i detta av rädsla för att bli utsatta för våld eller andra typer av repressalier. Kristdemokraterna och regeringen gör det som krävs för att bryta utvecklingen och driver fram såväl förebyggande som repressiva åtgärder.

Herr talman! Sverige har ju många utmaningar nu och ett pressat ekonomiskt läge. Men när det gäller trygghetsfrågorna visar väljarundersökningar och så vidare att väljarna anser att frågor som rör lag och ordning har högsta prioritet. Man vill ha ett tryggare Sverige. Alltför länge har detta förbisetts. Man har inte gett de brottsbekämpande myndigheterna tillräckliga resurser, och nu skådar vi resultatet.

Regeringen gör nu en historisk satsning på hela rättsväsendet, och det syns i budgeten att man går från 69 till 90 miljarder mellan 2023 och 2026. Det är rekordstora resurser för att rusta upp hela rättsväsendet, förebygga brott och trycka tillbaka brottsligheten. Särskilda satsningar görs på polis, kriminalvård och säkerhetspolis men också åklagare och domstolar. Det viktiga är att regeringen stärker samtliga delar av rättsväsendet. Det får inte finnas flaskhalsar som gör att tillskotten blir mindre värda.

Kristdemokraterna och regeringen stärker också det brottsförebyggande arbetet. Vi anser att inget är så viktigt som att stoppa att barn och unga blir indragna i brottslighet. Regeringens förebyggande insatser är många. De handlar om att sätta familjen i centrum, satsa på en ny socialtjänstlag med fokus på proaktiva insatser, förbättra informationsutbytet mellan myndigheter, stärka föräldrastödet, satsa på skolan och civilsamhället och inte minst ge ett fritidskort till unga så att de kan ägna sig åt bra aktiviteter.

Det handlar också om ökad lokal polisiär närvaro i hela landet. Polismyndigheten har här ett omfattande arbete att göra. Vi har nu en ny rikspolischef med tydligt uppdrag från regeringen att just öka den lokala närvaron och förbättra utredningsverksamheten. Riksrevisionen och andra har riktat kritik mot de delarna. Där stärker vi Polismyndighetens arbete.

Herr talman! Tillsammans med övriga Tidöpartier tar vi ett helhetsgrepp om lag och ordning för ett tryggare Sverige. Vi genomför ett helt batteri av åtgärder i vad som kan beskrivas som ett paradigmskifte. Det handlar om synen på lag och ordning, brottsoffers upprättelse, familjens betydelse för barn och unga och migration och integration.

Vi ser också till att vässa brottsbekämpningen med fler verktyg. En del ny lagstiftning är redan på plats, såsom preventiv avlyssning och nya befogenheter för det gränsnära polisarbetet. Annat är på gång, exempelvis när det gäller kameraövervakning, vistelseförbud, visitationszoner, nya regler om förverkande och ny sekretesslagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Det satsas även på att bygga ut kriminalvården. Behoven är stora, och fler platser och anstalter måste komma på plats. Det kräver ett intensivt arbete. Platsbristen i dag är påtaglig. Den är så omfattande att kriminella slussas ut från fängelserna i förtid. Vi hör också rapporter om överbelagda kvinnofängelser, så man behöver platser även där. Det är efterlängtat att regeringen tar tag i detta.

Utbyggnaden av kriminalvården borde ha skett för flera år sedan, och för det bär den tidigare socialdemokratiska regeringen ett tungt ansvar. Faktum är att varje år under deras maktinnehav blev allt fler kriminella försatta på fri fot i väntan på anstaltsplats. Det var något som vi kristdemokrater gång på gång också påtalade.

Signalerna fanns där för den tidigare regeringen, men spadtagen för fler anstalter uteblev. Regeringen tar nu tag i detta. Det arbetas hårt även med att kunna hyra fängelseplatser utomlands, något som vi kristdemokrater efterfrågat. Det är nödvändigt för att lösa den akuta platsbristen, men det är också något som Socialdemokraterna motsätter sig. Vi verkar även för ungdomsfängelser för unga som begår grova våldsdåd.

Herr talman! Låt mig till sist nämna det brottsförebyggande arbetet. Skärpta straff i all ära - det är viktigt - men kittet i allt arbete kring lag och ordning är det brottsförebyggande arbetet. Det förstår den här regeringen, och vi kristdemokrater har i denna del varit särskilt tydliga och pådrivande. Unga personer som begår brott löper stor risk att hamna i fortsatt kriminalitet. Därför är det viktigt med tidiga insatser.

Barn och unga är Sveriges framtid, men i dag växer alltför många upp i splittrade familjer och i miljöer där de förlorar frihet, hopp och drömmar. Bristande integration, skuggsamhällen som tillåtits växa och svåra familjeförhållanden till följd av det är bidragande faktorer. Samhället måste stötta familjer mer och i en tidigare fas. Samtidigt behöver vi fortsätta ha en stram migrationspolitik över tid och en mer kravbaserad integrationspolitik. Det står vi kristdemokrater och denna regering för.

Herr talman! Kristdemokraterna är ett värderingsburet parti och har alltid lyft familjen som hörnstenen i det brottsförebyggande arbetet. Där byggs goda värderingar och en känsla för rätt och fel. Vi har många förlorade år bakom oss, men utvecklingen går att vända. Kristdemokraterna är samhällsbyggare och har precis startat reformmaskineriet i regeringsställning.

Vi gör nu allt det som kommer att krävas för att börja vända utvecklingen. Vi kommer att bygga ett tryggt Sverige igen. Steg för steg och budget för budget satsar vi på polisen, kriminalvården, det brottsförebyggande arbetet och att stötta familjerna. Men vi måste orka hålla i prioriteringarna över tid och över generationer.

Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.

(Applåder)

Ulrika Liljeberg (C)

Anf. 18 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Som flera har sagt här i dag är rättsväsendet en grundförutsättning för vår liberala demokrati. Dess främsta uppgift är att skydda alla människors fri- och rättigheter och att skydda alla från brott som begås av enskilda personer men även att skydda mot den offentliga maktens godtycke eller maktmissbruk. Att upprätthålla rättsstaten och tryggheten för alla individer - män och kvinnor, gamla och unga - i hela landet är en av statens kärnuppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I en värld av ökad polarisering och fokus på skillnader, inte likheter, vill jag inleda med att säga att Centerpartiet under året har röstat ja till samtliga lagförslag från regeringens sida som avser brott och brottsbekämpning inom justitieutskottets område. Ibland har vi haft kompletterande förslag, men vi har aldrig varit emot.

Vi är helt eniga med regeringen om att brottsoffren och brottsutsattas situation behöver prioriteras upp, att rättsväsendet behöver fler verktyg och mer resurser och att betydligt fler myndigheter och aktörer i bred samverkan behöver förebygga, förhindra och utreda brott.

Centerpartiets budgetförslag inom detta utgiftsområde för kommande år är på drygt 500 miljoner mer än regeringens. Jag återkommer till några av de satsningar vi föreslår.

Det är nödvändigt att ha fokus på den grova organiserade brottsligheten och på gängens skjutningar och sprängningar som utmanar det samhälle vi värnar om. Men utskottets betänkande ekar ganska tomt på större ambitioner eller satsningar från regeringen kring våld mot kvinnor och barn, mängdbrott och polisiär närvaro i hela landet. Det som finns med från regeringen är nödvändigt, men inte tillräckligt. Det anstår oss som rättsstat att göra mer och att ta bättre ansvar.

Vi hör till exempel ofta regeringens företrädare prata om fler patrullerande poliser på gator och torg som något trygghetsskapande och brottsförebyggande. Vi instämmer men anser att det är lite enkelspårigt, när så många brott begås dels i hemmen, dels på internet, i "cybern".

Polisen behöver därför i större utsträckning finnas och patrullera även på nätet. Bland annat utsätts barn och unga, ofta flickor, för brott och övergrepp på just nätet. Nu behöver polis, åklagare och domstolar få extra resurser för att uppdatera sig om den nya situationen - allt för att inte internet ska bli ett laglöst land. Centerpartiet satsar 45 miljoner extra på det under kommande år.

För att värna och stärka medborgarnas förtroende för polisen krävs även att man inte enbart fokuserar på grov kriminalitet utan också prioriterar mängdbrott, som ibland kallas vardagsbrott - skadegörelse, stölder, bedrägerier och buskörningar. Vi kommer här särskilt att följa arbetet med så kallade direktavskrivningar av mängdbrott, som många enskilda och småföretagare vittnar om dag ut och dag in. Man anmäler - och så läggs det ned direkt, trots att fallen många gånger är så gott som färdigutredda vid polisanmälan. Detta drabbar både den brottsutsatta och samhället i stort.

Ja, det är en fråga om resurser, och vi står bakom de ökningar som föreslås. Men det är även en fråga om ledarskap och leverans från regeringens sida.

Herr talman! Under senare år har antalet mål i Sveriges domstolar ökat. Målen har också blivit mer komplexa, till stor del som resultat av de reformer som redan vidtagits för att komma åt den allt grövre kriminaliteten. Det är en utveckling som bara kommer att fortsätta.

Det här har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade. I utskottsbetänkandet nämns med fem korta rader att dömande verksamhet som inte gäller brottmål eller migrationsmål står för 70 procent av alla mål i Sveriges domstolar. Dessa ärenden, 70 procent av alla mål, har alldeles för långa handläggningstider. Det handlar om tvistemål och förvaltningsrättsliga mål och ärenden. Det handlar om socialförsäkringsmål, skattemål och ärenden rörande bygglov, detaljplaner och byggen av infrastruktur, såsom vägar, i hela vårt land. Det rör sig också om utbyggnad av den gröna omställningen med ny energi och nya elnät. Det kan vara fråga om prövningar av kommunala beslut. Det är alltså viktig samhällsutveckling och personliga livsöden som ligger på hög och väntar i våra domstolar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I det kommande reformarbetet är det viktigt att ge Sveriges domstolar ytterligare resurser. Att utbilda domare är ett arbete som tar tid, och vi har redan en mycket ålderstigen domarkår.

Centerpartiet har, som jag nämnt, stått bakom de nya lagar som ger rättsväsendet större befogenheter att använda hemliga tvångsmedel för att kunna förhindra och lösa fler brott. Men vi har också lyft vikten av att de domstolar och myndigheter som har att granska, kontrollera och besluta i dessa frågor har tillräckliga resurser för att fullgöra sitt mycket viktiga uppdrag. Vi har nämnt domstolarna, men jag vill också särskilt nämna SIN, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som vi föreslår ska få 30 miljoner extra för att kunna möta fler och mer komplexa ärenden avseende hemliga tvångsmedel.

Avslutningsvis vill jag ta upp detta med avhopparverksamhet. Vi ser behovet av en utökad avhopparverksamhet för både unga och vuxna. På samma sätt som gängen rekryterar behöver vi från samhället rekrytera i stort sett alla unga till det vanliga samhället. En ond kraft måste mötas av en god kraft och inte av ett tomrum. Vi föreslår en dubblering av anslagen till polisens avhopparverksamhet, vilket medför ett tillskott på 75 miljoner.

Ibland glöms det bort att den största vinnaren på brottsförebyggande arbete inte är den som inte blir kriminell eller den som får hjälp att hoppa av utan den som slipper att utsättas för brott.

Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i den här delen av budgeten. Där redovisas hela vårt förslag. Vi instämmer i förslaget i utskottets betänkande avseende ändringen av brottsbalken, som också är uppe till behandling.

Martin Melin (L)

Anf. 19 Martin Melin (L)

Herr talman! För att komma åt gängkriminaliteten krävs betydligt tidigare sociala åtgärder mot de barn som är i riskzonen, pratar många om. Det är intressant att vi står här i Sveriges riksdag och pratar om barn som begår grova våldsbrott mot andra barn och hur vi ska förhindra det. Sverige är ett av världens starkaste välfärdssamhällen. Hur hamnade vi i den här situationen, med barn som skjuter barn med automatvapen? Det är någonting som vi måste titta mycket mer på, tycker jag.

För att öka träffsäkerheten i det brottsförebyggande arbetet måste vi lyfta blicken och se bortom de socioekonomiska orsakerna, som alltför ensidigt använts för att förklara det här grova våldet. Den stora majoriteten av barn som växer upp i utsatta områden begår inte brott och kommer heller aldrig att begå brott.

Vi måste förstå mycket bättre vad det är som får barn att välja gängen framför skolan, vad som får vissa barn att bli lätta offer för cyniska gängkriminella och vad som får barn att ta Tramadol och besinningslöst skjuta automateld in i en lägenhet. Vad är det som får barn att söka sig till kriminalitet? Vi vet att barn som lever i familjer där de vuxna har egna problem, som kriminalitet eller missbruk, har förhöjd risk att utveckla psykosociala problem, som i sin tur ökar risken för att hamna i kriminalitet. Vi vet att allt börjar i hemmet. Våld föder våld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag har själv som polis klivit in i bostäder där små barn med mycket förskräckta ögon har gömt sig bakom soffor, under sängar och i garderober. De är rädda när pappa är full och hotfull. De är rädda när mamma skriker och när de hör dunsar och slag. Ta in hur det påverkar ett barn att växa upp i en familj där pappa är våldsam mot alla! Ta in att det finns familjer som kräver att sonen ska kontrollera sina systrar och familjer där sönerna uppmanas att ta till våld redan på förskolan! Inse hur normer och värderingar som föräldrar förmedlar påverkar barnen!

Samhället har mycket kvar att göra som kan förebygga och förhindra att barn hamnar i kriminalitet. Vi politiker måste ha en tydlig ryggrad när motståndet kommer. Det kommer motstånd när vi vågar utmana och ifrågasätta normer, värderingar och föräldrarätt. Vi måste tydligt ta ställning för det enskilda utsatta barnet. Vuxnas obehag och rädsla inför att ifrågasätta andra vuxna får aldrig väga tyngre än barns rätt till stöd och skydd.

Jag har hört många barn och unga uttrycka att de önskat att vuxenvärlden hade reagerat och sett hur illa det var, att deras tidiga gärningar hade uppmärksammats mycket tidigare, att någon hade vågat fråga hur de hade det där hemma, att någon hade visat att den ville veta och att någon hade agerat. Någon borde ha bjudit motstånd mot dem som utsatte barnet, som svek barnet, och i andra fall stöttat den förälder som ville men saknade förmåga.

Men vi kan börja nu. Vi kan börja se barnet, ta ställning för barnet och göra tidiga och tydliga insatser utifrån det enskilda barnets behov och verklighet. Där tror jag att vi har mycket att vinna i det brottsförebyggande arbetet.

Herr talman! Vi liberaler vet om det här och strider för det. Vi står längst fram när det kommer till barnrättsfrågorna. Alla som har hört min partikollega Juno Blom stå här i kammaren och prata vet att hon brinner för barnen. Att alltid se till barnens bästa är Liberalernas politik.

Tidiga sociala insatser är nyckeln till att stoppa nyrekryteringen. Det är de flesta kriminologer i dag överens om, och jag tror även att de flesta i justitieutskottet är överens om detta. Det vi inte är överens om är hur och av vilka dessa åtgärder ska genomföras och hur de ska finansieras. Men det är en helt annan debatt.

Herr talman! Jag tänkte också prata lite om polisen och dess roll i det brottsförebyggande arbetet, inte minst mot det våld som vi dagligen matas med i medier - skjutningar och sprängningar av gängen och de kriminella nätverken. Det kommer alltid att finnas de som faller igenom de sociala skyddsnäten, och då måste polisen finnas där för att kunna upptäcka och i bästa fall förhindra att brott begås och att unga människor dör.

Den gängstruktur som vi ser i dag kommer inte att försvinna på några veckor. Det kommer förmodligen att ta år, kanske 10 eller till och med 15 år, innan den är så sargad och skadad av effektivt polisarbete och framgångsrikt förebyggande arbete att den inte kan fungera som i dag. Det gäller att nyrekryteringen bromsas så pass att gängen inte kan fyllas på av nya unga män.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag är därför glad att vi nu för en gångs skull har en regering som tar detta på allvar. Vi har ett justitiedepartement och en justitieminister som ser lösningar och inte hindren. De vågar ta fram nya reformer, vågar utmana och drar sig inte för att säga: Vi tror på detta.

I över 30 år har jag i polisbilar och vid fikabord precis som många andra poliser skakat på huvudet, svurit, klagat och inte förstått de beslut som har fattats. Jag har kanske mer förundrats över de beslut som inte har fattats om lagar och förordningar och hur polisen ska arbeta, trots att vi har påtalat hur mycket skillnad det skulle göra ifall det blev skillnad. Nu har vi en regering som lyssnar och som gör skillnad.

Om polisen ska jobba förebyggande krävs det förebyggande reformer. Hur ska det förebyggande arbetet annars gå till? Vi kan absolut ställa ett par poliser i ett gathörn. Det kommer definitivt inte att säljas några droger i det gathörnet, förmodligen inte heller begås några stölder, och inga kommer att slå varandra på käften. Så mycket är klart.

En närvarande uniformerad polis brukar ha en rätt lugnande effekt på brottsligheten, när polisen är på plats. Fler poliser i oroliga områden är också brottsförebyggande. Men det förebyggande arbetet blir ännu bättre om poliserna också får bättre verktyg och effektivare lagar.

Att kunna avlyssna en person innan personen har begått ett brott är förebyggande arbete. Det blir inte mer förebyggande än så. Ingrip innan brottet begås! Förhindra mord, dråp, allmänfarlig ödeläggelse och andra grova brott! Stoppa dem innan det sker!

Det kan handla om att få visitera personer som man misstänker bär vapen i syfte att hitta vapnet och plocka det från individen innan någon blir skjuten med det. Det är förebyggande arbete. Dessutom höjer regeringen nu straffen för den som bär vapen. Straffet för grovt vapenbrott höjs från två år till fyra år. Jag tror att det kommer att göra skillnad.

Polisen får nu möjlighet att se till att gängkriminella som försöker att rekrytera unga personer till sin verksamhet inte längre kan göra detta. De plockas bort från områden där det finns många unga på skolor och idrottsplatser. Där ska de inte vara.

Vi har redan sett hur effektiv kameraövervakningen är. Polisen vittnar i sin rapport som kom häromdagen om att de ser hur droghandeln minskar och i vissa fall också försvinner där de har satt upp kameror i preventivt syfte.

Detta är fyra exempel på reformer av brottsförebyggande åtgärder som regeringen har tagit fram och möjligheter som polisen nu har fått eller kommer att få.

Herr talman! Det finns de som är emot detta och som misstror dem som har till uppgift att utföra avlyssningarna, visitationerna och begränsningarna av friheten i det brottsförebyggande arbetet. Jag har väldigt svårt att förstå varför man misstror dem. Jag talar naturligtvis om poliser.

Jag tycker att det någonstans är tragiskt. Jag har sagt det förr i den här talarstolen: Människor bör besöka en polisstation, träffa och tala med lite poliser. Då tror jag att de kommer att få en helt annan bild av svensk polis.

Det finns de tror att polisen kommer att visitera vem som helst och när som helst. De tror att polisen kommer att avlyssna vem som helst och när som helst. Någon kritiker skrev: Det kommer inte att dröja länge innan polisen kommer att avlyssna sina partner och ex-partner. Nästa steg blir att de börjar avlyssna besvärliga politiker och journalister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Om man tror det har man inte en aning om hur det går till och vilka regler som finns. Då lever man i en värld som hör hemma på en stor vit duk framför ett gäng biobesökare. Människor kan lita på svensk polis och åklagare.

(Applåder)

Anf. 20 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det var intressant att höra Martin Melins anförande. Han sa: Vi tror på det här, och han lyfte fram olika reformer. Martin Melin sa det inte rakt ut, men det handlade om visitationer. Tankarna för mig gick i varje fall till förslaget om visitationszoner som ju är aktuellt.

Det hör inte till vanligheterna, men jag var inne och tittade på Liberalernas hemsida nu på förmiddagen för att läsa om partiets politik. Ibland är den fastslagna politiken inte densamma som det alla gånger låter som.

När det gäller visitationszoner och anonyma vittnen, två förslag som är väldigt aktuella i debatten, stod det åtminstone väldigt tydligt på hemsidan att Liberalernas åsikt är att det inte är bra förslag. Man har landsmötesbeslut på att man säger nej till visitationszoner och anonyma vittnen. Man argumenterade för övrigt väldigt väl på hemsidan, och jag köper argumenten rakt av.

Herr talman! Jag vet att partier ibland behöver kompromissa med andra partier. Jag har full förståelse för att ett mindre parti i samarbete med andra inte får igenom 100 procent av sin politik. Så är det. Man får ge och ta.

Jag blev ändå nyfiken i det här sammanhanget. Jag vill fråga Martin Melin hur Liberalerna arbetar med de här två specifika frågorna, anonyma vittnen och visitationszoner, för att göra förslagen så bra eller åtminstone så lite skadliga som möjligt.

Jag skulle exempelvis vilja veta om man kommer att se till att beredningen av ärendena kommer att ske på ett grundligt och ordentligt sätt.

Martin Melin (L)

Anf. 21 Martin Melin (L)

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för frågorna!

Vi tar det från början. Det var ett landsmötesbeslut 2019 eller 2020, alltså inte det förra landsmötet utan det förrförra landsmötet. Då togs visitationszoner upp. Det fanns en majoritet för att fatta beslut för visitationszoner.

Jag klev upp i talarstolen och talade negativt om det. Jag sa nej till det förslaget så som förslaget såg ut då. Förslaget om visitationszoner, hur de ska användas och hur de ska fungera, har omarbetats de senaste åren.

Förslaget om visitationszoner och hur de ska användas som det ser ut nu står jag till hundra procent bakom. Det är bland annat att det gäller en begränsad tid och en begränsad plats. Så såg inte förslaget ut när det diskuterades för tre fyra år sedan.

Därför har jag ändrat åsikt, och Liberalerna har ändrat åsikt. Vi ser det nu som en effektiv brottsbekämpande och brottsförebyggande åtgärd och reform. Vi står bakom detta till hundra procent.

Rasmus Ling undrade över hur vi under beredningen skulle minska hur skadligt det skulle vara och så vidare. Visitationszoner är inte skadligt. Vad det handlar om är i så fall precis det som jag talade om.

Det gäller misstron. Man tror att det kommer att missbrukas. Jag blir nästan provocerad när jag hör representanter i Sveriges riksdag som tror att poliser springer runt och visiterar folk bara för att det är kul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Svensk polis riskerar livet ute i det som kallas för verkligheten. Ute i denna verklighet bär människor med ett enormt våldskapital vapen som de skjuter folk i bakhuvudet med och som de skjuter poliser med. De vapnen ska bort, och då krävs den här reformen.

Anf. 22 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Vi är helt eniga om att vapnen ska bort från gatan. Vi har haft samsyn om de straffskärpningar för vapenbrott som har skett och de möjligheter att eftersöka vapen som har genomförts så här långt. Jag är väldigt glad för det. För tio år sedan var det inte obligatorisk häktning om man tog en person med ett skarpladdat vapen. Vi är lyckligtvis väldigt långt därifrån nu.

Herr talman! Det finns i dag långtgående möjligheter för polisen. Har man misstanke om att det finns vapen någonstans är det fritt fram att visitera personer eller utrymmen. Den möjligheten finns, och den möjligheten ska finnas. Förslaget om visitationszoner är någonting annat. Det är att det ska göras utan att det finns någon som helst misstanke. Det är en väldigt stor skillnad.

Herr talman! Jag beklagar att Liberalerna har fattat ett nytt landsmötesbeslut om detta. Det är dags att uppdatera hemsidan. De som gudbevars skulle besöka Liberalernas hemsida för att se vad partiet vill kan ju lätt bli förvirrade när man där på ett väldigt bra sätt argumenterar mot att införa detta.

Martin Melin tycker att det som står på den egna hemsidan är så provocerande att det nästan börja koka om honom.

Martin Melin (L)

Anf. 23 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag tror att det är mina ord som står på den hemsidan. Jag ska se till att den uppdateras och att adekvat information läggs ut där - jag lovar!

Däremot vill jag gärna förklara för Rasmus Ling hur det fungerar, återigen, ute i verkligheten. Om polisen misstänker att det finns vapen - man har skälig misstanke - kan man få ett beslut om husrannsakan och söka efter det vapnet. Det är inga problem. Grejen är att de personer som bär vapen ser till att andra bär dessa vapen, folk som inte finns på polisens radar. Det kan vara unga, till och med barn. Om polisen då ska hitta vapnen måste man leta där de finns, det vill säga på de här personerna.

Poliserna i dessa områden, de som jobbar mot de kriminella gängen, har järnkoll på vilka barn som håller på att rekryteras till och dras in i kriminell verksamhet. De kommer inte att åka till första bästa förskola eller högstadium och börja visitera ungar hur som helst. Det kommer inte att ske. Till att börja med ska det handla om en begränsad plats där det är mycket oro och stök. Det kan vara ett utomhuscentrum eller något annat. De som befinner sig där vet: Här kan polisen kontrollera mig. Det kommer förmodligen att medföra att det inte är några som bär vapen där.

Jag var i New York 1995 när man införde visitationszoner där. Man halverade den dödliga brottsligheten på fyra år. Kriminella vittnade om att de inte vågade bära vapen längre, eftersom polisen var på dem och tog dem ifrån dem. Med andra ord: Jag har sett att visitationszoner fungerar. Jag har även pratat med dansk polis, som vittnar om hur effektivt det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Varför ska svensk polis inte ha effektiva lagar? Det tycker jag är jättekonstigt. Hur kan man motarbeta det? Det är obegripligt.

(Applåder)

Anf. 24 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Applåderna och ovationerna ville aldrig ta slut på den moderata partistämman i Umeå för några veckor sedan när Elisabeth Svantesson meddelade att skattekvoten var den lägsta sedan 1975. Inget kan få en moderat gladare och mer uppe i varv än lägre skatt.

Men, herr talman, vi har ett mörkt år, 2023, bakom oss. Vi har bevittnat rena maffiakrig där gränser har passerats långt bortom vad som kan accepteras i ett samhälle. Det har varit skjutningar och sprängningar. Det grova våldet har förflyttats ned ytterligare i åldrarna. Närstående har blivit måltavlor. Det har varit en rent ohygglig situation. Denna utveckling måste vändas. Det borde vara mer prioriterat än ett lågt skattetryck.

Att nya och fler påföljder behövs för unga våldsverkare är uppenbart. Utredningen som ser över ungdomskriminalitetsnämnder, som tillsattes av den tidigare regeringen, ska lämna förslag under våren, har den nuvarande regeringen sagt. Från Miljöpartiet är vi positiva till inriktningen, även om vi inte ska gå händelserna i förväg. Vi ska naturligtvis läsa förslagen när de kommer. Men att det behövs fler och mer flexibla påföljder - även, som i det här fallet, för väldigt unga - är uppenbart. Det behövs mer från samhället för att pojkar i riskmiljöer inte ska bli kriminella - eller flickor, för den delen. Det är ett ansvar som hela samhället behöver ta.

Herr talman! Att stärka brottsoffer är oerhört viktigt ur många aspekter. Det finns naturligtvis en moralisk dimension, men en aspekt som det pratas för lite om är att insatser för att stödja brottsoffer också är viktiga för brottsförebyggande arbete på sikt. Av dem som begår brott har nämligen de allra flesta varit brottsoffer - i hemmet, i skolan, i närområdet. De som rånar har nästan alltid själva blivit rånade. De som slår har blivit slagna. Det är ingen som föds kriminell. När små barn begår grova brott har samhället svikit.

Herr talman! Det kommer att införas ungdomsfängelser och bli förändringar i påföljder för unga. Det är en fråga som vi kommer att återkomma till senare här, men jag vill ändå säga någonting om den. Utredningen är ute på remiss, och vi läser remissvaren med stort intresse och för diskussioner om frågorna generellt med olika aktörer.

När det gäller ungdomsfängelser har vi som parti ännu inte landat i något ställningstagande. Vi har tidigare varit kritiska och ser fortfarande invändningar, men vi kan också se fördelar med det. Det är uppenbart att det finns stora problem inom Statens institutionsstyrelse. Det är inte så att vi har en situation som vi är nöjda med och inte ser någon förbättringspotential, tvärtom, men vi ser också stora utmaningar i att kriminalvården ska få ytterligare ansvar. Vi oroas också över att den tidsfrist som regeringen har satt upp, alltså att övertagandet ska ske på endast tre år, är väldigt kort.

Situationen inom kriminalvården är oerhört pressad. Det är stor platsbrist. Det är svårt att rekrytera personal. Det är en väldigt oroande situation.

Justitieministern var i utskottet förra veckan och redogjorde för situationen och regeringens syn på den. Han meddelade att dubbelbeläggningar kommer att vara det nya normala under överskådlig tid framöver. Det är riskabelt. Fängelset ska vara en plats där den intagne genomgår sitt straff men också får möjlighet att komma ut med bättre förutsättningar för ett hederligt liv. Med delade celler ökar risken för rekrytering till gäng, i de fall där det inte fanns gänganknytning tidigare, till radikalisering och till fortsatt brottslighet.

Herr talman! Kriminalvårdens ledning har efterlyst alternativ till fängelse när påföljden är upp till ett år. Vi har i vår rättspolitiska motion och i budgeten föreslagit att det skulle gälla fängelsestraff upp till sex månader, alltså halva den tiden. Det skulle underlätta för kriminalvården, minska risken för ökad brottslighet och ge bättre möjligheter att förebygga brottslighet.

Herr talman! Miljöpartiet kommer att agera som ett konstruktivt oppositionsparti. Vi kommer att vara prestigelösa. Vi välkomnar de gånger regeringen för vidare förslag som vi har lagt fram. Vi kommer att vara för förslag som vi tycker är bra, oberoende av varifrån de kommer. Vi kommer i varje läge att granska detaljerna. Även i förslag där inriktningen är rätt kan det finnas delar där vi tycker att något bör justeras. Vi kommer inte heller att vara rädda för att säga nej när det läggs fram förslag som vi inte tror på och tycker är dåliga. Visitationszoner, anonyma vittnen och sänkt straffmyndighetsålder är några sådana exempel.

Herr talman! Detta utgiftsområde är stort: 76 miljarder. Det är positivt, menar vi, att det finns en stor samsyn om att området behöver ekonomiska förstärkningar och att det också har fått detta över tid.

Jag vill särskilt nämna några satsningar som vi från Miljöpartiet gärna hade sett utöver de satsningar som regeringen gör.

Rättsväsendet

Vi föreslår 80 miljoner mer än regeringen till Ekobrottsmyndigheten för att stärka arbetet mot företag som drivs av personer inom den organiserade brottsligheten och möjliggöra för myndigheter att tillsammans göra tillslag och samverka mot exempelvis svartklubbar, gästarbetarbostäder utan bygglov, restauranger som missköter sig, illegala spelautomater med mera. Här finns mer att göra än vad som sker i dag.

Vi vill också se en satsning om 1 miljard på lokalt brottsförebyggande arbete för att få bukt med nyrekryteringen till kriminella gäng. Satsningar av den kalibern skulle kunna få genomslag och ge effekt, och de skulle också rent ekonomiskt kunna spara pengar i framtiden.

Vi vill öka ersättningen till brottsoffer med 130 miljoner. Vi vill införa en nationell stödlinje för människor som har anhöriga som är i riskzonen att rekryteras till gäng. Detta finns i vissa kommuner men skulle behövas nationellt.

Herr talman! Totalt satsar Miljöpartiet nästan 1,3 miljarder mer än regeringen på detta område. Eftersom ramarna är satta och antagna av kammaren kan vi dock inte yrka bifall till detta i dag, utan vi hänvisar till vårt särskilda yttrande.

(forts. § 9)

Rättsväsendet

Anf. 79 Louise Meijer (M)

Herr talman! Jag blev nyfiken på det nya förslag som Miljöpartiet har lagt fram i sin motion, nämligen förslaget om att överväga att avskaffa vissa kortare fängelsestraff som påföljd. Ledamoten Ling förtydligade i talarstolen att det handlar om fängelsestraff upp till sex månader. Vänsterpartiet har ett liknande förslag sedan tidigare; de vill avskaffa straff upp till ett år.

Rättsväsendet

Jag har två frågor med anledning av denna nya politik om att avskaffa kortare fängelsestraff.

Kan ledamoten Ling berätta vilka brottslingar det är som inte ska hamna i fängelse? Är det blottaren, som visar könsorganet för barn? Är det den som har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri? Vilka är det som man tänker sig inte ska sitta i fängelse, om än under en kort tid? Det är alldeles för kort tid enligt mig - jag tycker att de ska sitta längre tid i fängelse. Det var den första frågan.

Den andra frågan är hur Rasmus Ling bedömer möjligheterna. Det är ju två oppositionspartier som driver denna politik. Hur ser möjligheterna ut vad gäller att nå framgång med att få med Socialdemokraterna på att avskaffa kortare fängelsestraff?

Anf. 80 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag tackar Louise Meijer för frågorna.

Det är väldigt tydligt vilka detta skulle gälla. Det skulle gälla personer som en domstol har dömt till fängelse i upp till sex månader. Tydligare än så tror jag inte att jag kan exemplifiera. Det vore förmätet av mig att ge mig in i vilka beslut en domstol ska fatta om påföljder. Det gör domstolarna alldeles på egen hand, utan att jag eller Louise Meijer går in, och jag tycker att denna ordning ska råda.

Herr talman! Nu är det ju inte bara två oppositionspartier som driver detta, utan det gör även ledningen för Kriminalvården. Myndighetschefen har talat om straff upp till ett år för att man ska klara uppdraget på ett vettigt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi har en enorm platsbrist. Vi har inte tillräckligt med platser. Louise Meijer kommer säkert att säga att det är Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som satt i regeringsställning mellan 2014 och 2022 respektive 2021, som bär ansvaret för detta. Det tar dock längre tid än två mandatperioder, herr talman, att få ett fängelse klart från det att beslut tas till att det står färdigt. Det tar längre tid - i förekommande fall - när det överklagas och när beslut ändras av berörda kommuner.

Två oppositionspartier står bakom detta. Man får fråga andra partier hur de ställer sig. Myndighetsledningen framför ett tydligt önskemål om straff upp till ett år. Vårt förslag är som sagt sex månader.

Risken finns, herr talman, att situationen förvärras. Den som gör något dumt en gång och får ett kort fängelsestraff kanske involveras i grövre kriminalitet om den hamnar på anstalt och får dela cell med någon som är skyldig till grov gängkriminalitet eller med en radikaliserad extremist.

Anf. 81 Louise Meijer (M)

Herr talman! Nu gäller det att inte skarva. Det som Kriminalvården säger är att man skulle kunna tänka sig att utöka möjligheten till fotboja i upp till ett år. Det betyder inte att alla kortare fängelsestraff skulle avskaffas utan att det skulle finnas en möjlighet att göra en förlängd lämplighetsbedömning uppåt i straffskalorna och i straffvärdena. Här finns en viss skillnad som är betydelsefull.

Miljöpartiets förslag är att avskaffa alla kortare fängelsestraff och ta bort lämplighetsbedömningen av dem som i dag bedöms som olämpliga att ha fotboja och får avtjäna sitt fängelsestraff på anstalt. Den lämplighetsbedömningen vill Miljöpartiet ta bort, så att de som har dömts för brott med ett straffvärde på sex månader eller mindre inte behöver avtjäna sitt straff i fängelse. Det är ju så man måste förstå detta.

Svaret jag fick var att det inte behöver göras något vidare utpekande av vilka brottslingar det är som inte längre behöver sitta i fängelse, för detta gäller alla som straffas med fängelse i upp till sex månader. Ingen av dem behöver längre sitta i fängelse. Det var ju väldigt tydligt.

Jag tycker dock att det finns en skillnad här som man behöver vara tydlig med. Det är en sak att vi i dagsläget har möjlighet att döma personer till fotboja och att de som får fotboja genomgår en lämplighetsbedömning av Kriminalvården. Men att helt avskaffa fängelsestraffen för brott med straffvärde på upp till sex månader är någonting nytt. Detta har ingen myndighet föreslagit, utan det har Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit. Vänsterpartiet går ännu längre och säger att man skulle kunna tänka sig att avskaffa fängelsestraff upp till ett år.

Jag är fortfarande intresserad av hur Miljöpartiet ser på möjligheterna att få med sig Socialdemokraterna på den här politiken.

Anf. 82 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Fotboja är ju någonting som har ersatt fängelsestraff i vissa situationer, och vi anser att detta kan ske i fler situationer. I den budget som vi lägger fram går vi inte ned på en sådan detaljnivå att vi går in på huruvida man ska ha en lämplighetsbedömning och hur den i så fall ska gå till. Det kan naturligtvis diskuteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Detta är i den riktning som ledningen för Kriminalvården anger, även om vi anger kortare tid än vad de gör - vi säger sex månader, och ledningen för Kriminalvården säger ett år.

Louise Meijer begärde att jag skulle exemplifiera. Jag ville ogärna göra det i mitt första inlägg, men jag dristar mig till att göra det och till att beskriva vilka effekter detta skulle kunna få.

Rattfylleri är absolut ett grovt brott, men tänk om en person som begår ett sådant brott vid ett tillfälle får dela cell med någon som är radikaliserad, extremist eller grovt kriminell och med i kriminella nätverk. Efter sex månader eller ett år kommer en rattfyllerist som tidigare inte hade några andra problem, och som hade en ordnad tillvaro, kanske ut som rekryterad till ett gäng. Jag tycker inte att det är en positiv effekt, och jag är rädd för att vi skulle få se mer sådant om de som sitter kortare tid i fängelse får dela cell med grovt kriminella. Jag tycker att Louise Meijer och Moderaterna borde beakta den risken.

Anf. 83 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Jag har en kort kommentar till det föregående replikskiftet. Man ska möjligtvis också beakta att den som kör rattfull riskerar att köra rattfull igen och då kanske kör ihjäl någon.

Men det var inte därför jag begärde ordet, utan min fråga handlar om visitationszoner. Rasmus Ling får rätta mig om jag har fel, men jag tolkar det som att Miljöpartiet och Ling är emot visitationszoner. Om jag har förstått det hela rätt är det primärt på grund av att man kan stoppa människor utan brottsmisstanke. Sverigedemokraterna och jag är för visitationszoner, det vill säga att polisen under en begränsad tid på en begränsad plats kan stoppa människor för att försöka få bort vapen från gatan och förhindra att dessa används för att skjuta ihjäl någon eller vid andra brott.

Låt mig ta trafikkontroller som exempel. På en begränsad plats under en begränsad tid stoppar polisen alla, utan brottsmisstanke. Man får visa körkort, och det kontrolleras att man inte kör alkohol- eller drogpåverkad och att man har bilbälte. Är Rasmus Ling även emot denna typ av kontroller? Här stoppas ju människor utan brottsmisstanke på en begränsad plats under en begränsad tid. Alla stoppas. Jag har inga problem med det. Man får gärna söka igenom min bil för att kontrollera om jag kör med vapen i bilen eller kör påverkad - jag har aldrig gjort endera.

Om Miljöpartiet är emot visitationszoner för att människor stoppas utan konkret brottsmisstanke, är Ling också emot trafikkontroller där människor ju stoppas utan konkret brottsmisstanke?

Anf. 84 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag tackar Richard Jomshof för frågan.

Låt mig först understryka att jag ser rattfylleri som ett allvarligt brott som - särskilt om det upprepas - kan få katastrofala konsekvenser. Men för mig är lösningen inte alltid att sätta människor i fängelse under lång tid, utan jag menar att det finns andra insatser som kan göra att människor slutar med ett sådant beteende innan det får dessa konsekvenser.

Visitationskontroller och trafikkontroller är olika saker. Jag har inget emot att polisen kan göra trafikkontroller med alkoholtest. Uppstår misstanke under trafikkontrollen kan polisen dessutom söka igenom bilen. Detta är något annat än att man upprättar stora zoner i kommuner där polisen ges möjlighet att visitera vem som helst utan någon som helst anledning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag tror att detta kan vara förtroendeskadligt för polisen, som behöver arbeta i många områden där förtroendet för polisen är lågt. Man behöver jobba på andra sätt än att visitera alla som är i en sådan zon. Jag tror att förslaget leder i fel riktning och kommer att få negativa konsekvenser och att polisen bör arbeta på andra sätt för att bygga förtroende.

Anf. 85 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Jag tackar för svaret även om jag tycker att det är inkonsekvent. Vid en trafikkontroll stannar polisen som sagt alla på en begränsad plats under en begränsad tid, och det gäller oavsett om man är brottsmisstänkt eller inte. Man får visa körkort och blåsa för att visa att man inte kör rattfull. Jag har inga problem med det eftersom syftet är att förhindra att människor kör rattfulla, och en rattfull förare kan faktiskt köra ihjäl någon.

Jag påstår att det är samma sak med en visitationszon. Där kan man utan konkret misstanke stoppa människor på en begränsad plats vid en begränsad tidpunkt för att säkerställa att de inte bär kniv eller skjutvapen. I min värld är dessa båda kontroller samma sak, och jag förutsätter att polisen, när de väl får möjligheten, kommer att använda visitationszonerna när det finns skäl att göra det.

Det händer att polisen efter en storhelg stannar människor där jag bor. Då kan man nästan prata om rasprofilering, för de flesta som kör där är etniskt vita svenskar. Men jag har inget problem med det.

Jag tackar för svaret men tycker att det är inkonsekvent. I min värld är det ungefär samma sak. Syftet är att förhindra att någon använder ett vapen respektive att någon kör påverkad, utan körkort med mera. Jag vill bara ha detta sagt.

Anf. 86 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag hoppas att jag hörde fel, för jag tyckte att Richard Jomshof sa att han inte har problem med rasprofilering. Jag har stora problem med det oavsett mot vem eller på vilket sätt det sker. Jag hoppas att vi kan vara överens om att det är fel.

Jag tycker att visitationszoner och trafikkontroller är olika saker. En trafikkontroll där polisen kollar att folk inte kör alkohol- och drogpåverkade är inte jämförbar med en visitationszon där man markerar ett område på en karta och säger att där är det fritt fram. Dessutom visar de erfarenheter som finns från exempelvis Danmark att det har varit negativt för förtroendet för polisen i de områden där visitationszoner ofta har använts.

Utredningen kommer i nästa vecka, och jag kommer att läsa den med stort intresse. Jag förutsätter att vi kommer att fortsätta att debattera detta, att beredningen av ärendet kommer att vara gedigen, att alla olika aktörer i samhället får möjlighet att ge sin syn på detta och att vi kan bereda och hantera det vidare i riksdagen framöver.

Anf. 87 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Tryggheten är vår tids stora frihetsfråga, för är man inte trygg är man heller inte fri. Den som riskerar att träffas av förlupna kulor på en pub eller vid en tunnelbaneingång är inte trygg och inte fri. Den som sover i sitt eget hem men vaknar av en bomb eller i värsta fall omkommer är inte trygg och inte fri. Den som drar på sig en Sverigetröja inför en fotbollslandskamp och blir offer för ett terrordåd just för att den är svensk är inte trygg och inte fri. De judar i vårt land som är rädda för att fira gudstjänst tillsammans, skicka sina barn till skolan eller bära davidsstjärnan synligt är inte trygga och inte fria. De muslimer som i närtid fått se sin moské drabbas av skadegörelse eller hot uppfattar signalen att här är du inte trygg och inte fri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Kampen mot den grova organiserade brottsligheten och kampen mot terrorismen och den våldsbejakande extremismen är utan tvekan en kamp för varje människas trygghet och säkerhet. Men för mig är det uppenbart att det också är en kamp för alla människors frihet och i förlängningen för hela vårt öppna och fria samhälle. Det är en kamp som vi som samhälle måste ta och som regeringen är fast besluten att vinna. Det kommer att ta tid, men det kommer att gå om vi är beredda att göra det som krävs och gör det tillsammans.

Detta reflekteras också i den budget vi debatterar här i dag. Vi talar om historiska förstärkningar av hela rättsväsendet, från 69 till 90 miljarder över tre år - och detta samtidigt som miljardsatsningar på det brottsförebyggande arbetet görs.

Regeringen hanterar nu tre parallella hot mot Sveriges inre säkerhet och medborgarnas trygghet och frihet: för det första terrorismen och den våldsbejakande extremismen, för det andra olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och för det tredje den grova organiserade brottsligheten.

I augusti höjdes som bekant terrorhotnivån från en trea till en fyra på den femgradiga skalan - från ett förhöjt hot till ett högt hot.

Sett över längre tid har detta hot kommit från framför allt tre håll: högerextremism, autonom vänster och våldsbejakande islamism. Under detta år har vi framför allt sett en eskalering av det sistnämnda hotet. Sverige har gått från att vara ett legitimt mål till att vara ett prioriterat mål för våldsbejakande islamister. Det mesta pekar på att offren för det fruktansvärda terrordådet i Bryssel i höstas valdes ut just för att de var svenskar.

Efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober ser vi en ökad polarisering i samhället med ökad risk för radikalisering som följd. Dessutom utmanas Sveriges säkerhet av att fientliga statliga aktörer ägnar sig åt underrättelseinhämtning, cyberangrepp, desinformation och andra former av påtryckningar.

Höjningen av terrorhotnivån är en viktig signal till alla relevanta myndigheter att intensifiera sina insatser för att höja säkerheten. Regeringen och landets myndigheter har löpande vidtagit ett stort antal åtgärder för att värna Sverige och svenska intressen. Polisen, Säkerhetspolisen, MSB och Myndigheten för psykologiskt försvar har fått nya och särskilda regeringsuppdrag för att vidta olika åtgärder för att förhindra och förebygga terrorism. Center mot våldsbejakande extremism har sedan i somras ett särskilt regeringsuppdrag för att motverka radikalisering och stärka samverkan mellan aktörer på nationell och lokal nivå.

I den här budgeten mer än fördubblar regeringen statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder för trossamfunden. Regeringen har därutöver skjutit till extra medel för säkerhetsarbetet i Judiska Centralrådet. Polismyndigheten har förstärkt sin bevakning kring vissa judiska objekt där man bedömer att det finns en ökad hotbild. Polismyndigheten ökar också närvaron och skärper bevakningen under julhandeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag går nu vidare till att tala om den grova organiserade brottsligheten.

När regeringen tillträdde för ett år sedan ärvde vi ett samhällsproblem som är systemhotande och som i förlängningen äventyrar det fria och öppna samhället. Denna utveckling har pågått under en lång tid. Det dödliga skjutvapenvåldet har tredubblats över tio år. Förra året var rekordmörkt med 62 dödliga skjutningar. Detta ska jämföras med fyra i Norge, fyra i Danmark och två i Finland.

I våras uppskattade polisen att cirka 30 000 personer i dag har kopplingar till de kriminella nätverken att 1 000 nya rekryteras varje år. Den kriminella ekonomin omsätter 100-150 miljarder kronor, enligt polisens uppskattningar i våras. Hittills i år har ungefär 80 barn åtalats för mord eller försök, medhjälp och så vidare till den typen av grov brottslighet. Den siffran var åtta för tio år sedan. Det är alltså en tiodubbling under de senaste åren.

De gängkriminella vill injaga rädsla. De tystar vittnen, hotar socialsekreterare och infiltrerar myndigheter och politiska partier. De har ett stort våldskapital och är helt likgiltiga inför att oskyldiga drabbas.

Insikten är uppenbar för mig: Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det också att gå som det hittills har gått, och det är inte ett alternativ för den här regeringen. Regeringen lägger därför om politiken på bredden och på djupet för att trycka tillbaka brottsligheten och återupprätta tryggheten, säkerheten och friheten i Sverige. Planen har tre distinkta delar: för det första att slå hårt mot gängens grova våld, för det andra att strypa den kriminella ekonomin och för det tredje att bryta rekryteringen av barn och unga till gängen.

Vi slår mot gängens grova våld genom flera straffskärpningar som går efter de kriminella nätverken. Till exempel kommer de som begår grova brott med vapen och sprängmedel att sitta inne dubbelt så länge från och med den 1 januari nästa år. Vi ger också brottsbekämpningen de effektiva verktyg som de länge har efterfrågat: preventiv hemlig avlyssning, utökade möjligheter till kamerabevakning, anonyma vittnen, vistelseförbud och visitationszoner med mera. Med tajtare processer och närmare samspel med riksdagen kan vi också se till att många av dessa verktyg kommer på plats snabbt men med bibehållen kvalitet och precision.

Vi ska strypa den kriminella ekonomin genom att gå efter gängens pengar. En ny utbetalningsmyndighet kommer på plats den 1 januari. Skatteverket, Tullverket och Kronofogden har fått nya uppdrag att gå efter pengarna. Vi river sekretesshinder och begränsar utrymmet för kriminella att använda bolag som brottsverktyg. Snart kommer vi också att presentera en ny, modern och offensiv förverkandelagstiftning med helt nya verktyg att gå efter de kriminellas brottsvinster.

Vi ska bryta rekryteringen av barn och unga. Det ska vi göra med en offensiv prevention över hela linjen. Vi genomför nu ett skifte i synen på unga brottslingar med skärpta straff för dem som begår allvarliga brott och ungdomsfängelser med tydligt återfallsförebyggande uppdrag.

Samtidigt gör vi ett brett omtag med de socialpreventiva insatserna. Vi river sekretessregler, förverkligar en ny, mer ingripande socialtjänstlag och genomför den största satsningen på socialtjänsten som någon regering har gjort. Sedan den 1 juli i år får socialtjänsten gripa in med öppna insatser mot barn redan från 12 års ålder, även utan föräldrars samtycke. Tidigare var åldersgränsen 15 år. Vi ökar föräldraskapsstödet och kombinerar det med ett ökat föräldraansvar. Vi ökar de ekonomiska resurserna till Sis, kommunala insatser, familjehem och mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Genom förra årets budget och den som nu ligger på bordet handlar det om brottsförebyggande insatser på 2,8 miljarder kronor. Planen är alltså att slå mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen. Detta backas nu upp av ekonomiska satsningar av historiska dimensioner på rättsväsendet. Vi stärker hela rättsväsendet med dessa tre tydliga prioriteringar.

Polisen förstärks från dagens 37 miljarder till 47 miljarder år 2026. Det är en ökning med 27 procent.

Utbyggnaden av kriminalvården kom igång alldeles för sent. Nu säkerställer vi att den kan eskalera med full kraft. Till 2026 beräknas anslaget öka från 14,1 miljarder till 22,6 miljarder, vilket är en ökning med över 60 procent.

Säkerhetspolisens operativa förmåga måste stärkas. Det gäller bland annat kontraspionage och kontraterror. Vi talar om en ökning från 2,1 till 2,8 miljarder till år 2026, det vill säga 33 procent.

Vi stärker alltså hela rättsväsendet så att helheten hänger ihop: åklagarna, domstolarna och stödet till vittnen och brottsoffer.

Fru talman! Det är detta som krävs - en mobilisering av hela rättsväsendet och samspel med andra viktiga delar av samhället. Steg för steg genomför vi nu de reformer, vidtar de åtgärder och tillför de resurser som gör det möjligt att vända utvecklingen.

Om vi håller huvudet kallt och hjärtat varmt, om vi förstår att verkligheten kräver att vi gör saker på ett annat sätt än hittills, om vi arbetar tillsammans och om vi inte ger upp om människors inneboende kraft är jag övertygad om att ett tryggare, säkrare och friare Sverige är möjligt.

(Applåder)

Anf. 88 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Jag tackar justitieministern för hans deltagande i vår debatt.

Jag vill återkomma till det som justitieministern inledde sitt anförande med, nämligen att tryggheten är vår tids stora frihetsfråga. Jag instämmer i det.

Som ministern kanske noterade gjorde jag i mitt anförande en reflektion kring vikten av precis det som justitieministern tog upp, nämligen det förebyggande arbetet och att det måste prioriteras och hur dåligt detta går ihop med att regeringen i stället prioriterar stora skattesänkningar och en underfinansiering av verksamheter som hälso- och sjukvård, idrottsrörelsen, Arbetsförmedlingen och hela Föreningssverige. Hur ska detta gå ihop? Hur ska man kunna förhindra nyrekryteringen med mindre pengar?

Men åter till tryggheten: När regeringen tillträdde för ett år sedan lovade man att arbetet mot mäns våld mot kvinnor skulle växlas upp. Jag noterar att justitieministern inte ens nämnde tryggheten för dessa kvinnor, varav ungefär 17 oförvitliga, oftast icke-kriminella kvinnor har avlidit. Inte med ett ord nämnde justitieministern dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Min fråga är vad justitieministern gör för att säkerställa att polisen och andra rättsvårdande myndigheter inte prioriterar ned arbetet med mäns våld mot kvinnor när annan brottslighet ökar. Vi får indikationer på att polisen lägger ned arbetsgrupper när man växlar upp arbetet mot gängkriminaliteten.

Anf. 89 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag tackar Annika Strandhäll för möjligheten att diskutera den här viktiga frågan.

Låt mig först korrigera ett par påståenden som Annika Strandhäll gjort när frågorna har diskuterats i ett tidigare skede, nämligen att det inte skulle finnas någon styrning av poliserna i de delarna. Tvärtom! Jag rekommenderar läsning av regeringens regleringsbrev till Polismyndigheten där det tydligt framgår att vi vill ha återrapporteringskrav när det gäller mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och olika slag av övergrepp mot barn. Det är otroligt viktigt. Jag kan försäkra Annika Strandhäll att de skrivningarna kommer att vara ännu tydligare i de regleringsbrev som kommer i närtid inför nästa år.

När det gäller polistillväxten är det helt riktigt att de polisanställda har vuxit i antal. Jag kan möjligtvis tycka att socialdemokratin har varit intresserad av kvantiteten och inte kvaliteten i den tillväxten. För oss är det tyvärr slående att den lokala polisiära närvaron har blivit för svag och att utredningsverksamheten inte har haft den kapacitet som krävs för att hantera de medborgarnära brotten, inklusive våld och sexuella övergrepp mot kvinnor. Därför har vi skickat med den nya rikspolischefen och den nya ledningen precis uppdraget att se till att de medborgarnära brotten, inklusive de brott vi nu talar om, blir utredda på ett mycket bättre sätt än hittills.

En glädjande sak i budgeten är att 600 miljoner kronor inom jämställdhetspolitiken går till arbetet mot könsrelaterat våld, hedersrelaterat våld, våld i nära relationer, prostitution och människohandel. Faktum är att de öronmärkta medlen överskrider de öronmärkta medlen för dessa ändamål i de sista två tre budgetarna som Socialdemokraterna lade fram i regeringsställning.

Låt mig få avsluta med att ställa en fråga. Jag fick i somras kritik av din kollega Ardalan Shekarabi för våra breda straffskärpningar. Betyder det att Socialdemokraterna kommer att rösta nej när vi på riksdagens bord kommer att lägga omfattande förslag som kommer att leda till exempelvis obligatorisk häktning i fall när kvinnors frid kränks eller till att straffen för våldtäktsmän ska skärpas?

Anf. 90 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Det är otroligt glädjande om vi kan få se en skärpning i kommande regleringsbrev. Det senaste året har inte varit direkt uppmuntrande i fråga om regeringens arbete mot mäns våld mot kvinnor.

Under hösten har justitieutskottet hanterat en enda proposition på området. Den byggde på förslag från en utredning som Socialdemokraterna tillsatte, och den handlade om skyddat boende. I motsats till vad justitieministern säger signalerar Sveriges Kommuner och Regioner att man inte har en tillräcklig finansiering för att kunna implementera lagstiftningen. Det behövs uppenbarligen förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Avseende nedskärningar på kvinnofridsområdet får för första gången på 17 år kommunerna inte heller några utvecklingsmedel till kvinnofridsarbetet, vilket har noterats. Jag har ställt frågor tidigare under debatten.

Det är oerhört viktigt att justitieministern förstår och tar till sig att i ett läge med oerhört allvarliga problem med gängkriminalitet, som jag adresserade i mitt anförande, måste justitieministern skicka en signal. Han håller ett tolv minuter långt anförande i dagens budgetdebatt men nämner inte med ett enda ord området mäns våld mot kvinnor. Samtidigt pratar han om att tryggheten är vår tids stora frihetsfråga. Det osynliggörandet får naturligtvis ringar på vattnet till de myndigheter som arbetar med brottsbekämpning och till de många kvinnoorganisationer som tittar på dagens debatt. De förväntar sig besked från justitieministern i dessa frågor.

Jag ser fram emot att ta del av kommande satsningar på området.

(Applåder)

Anf. 91 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag bidrar verkligen inte till att osynliggöra dessa frågor. Däremot är jag oerhört angelägen om att de ska debatteras på ett sakligt sätt och att det ska komma verkliga reformer som verkligen gör skillnad för utsatta kvinnor.

Det är helt riktigt att vi har levererat bara en proposition det här året. Det återspeglar, om jag får uttrycka mig så, bristen på färdigt material som låg på hyllan när vi klev in. Jag kan försäkra Annika Strandhäll och alla andra som är engagerade i frågan att redan från och med nästa år kommer ni att få hantera otroligt många viktiga förslag i justitieutskottet och för den delen i andra utskott på området. Det kommer vidare att handla om alltifrån kvinnofridsrelaterade frågor till hederskulturella frågor till frågor som handlar om tryggare hem. Det kommer att handla om bodelningsfrågor, där bodelningen används som ett verktyg i destruktiva relationer. Riksdagen kommer att få arbeta som aldrig förr med frågorna. Jag tar gärna fasta på att förslagen uppenbarligen kommer att falla i god jord när de väl kommer.

Redan i de regleringsbrev jag var ansvarig för förra året var vi skarpare i formuleringarna om uppföljningar på området än de varit i de tidigare regleringsbreven.

Vad gäller ekonomin vill jag säga följande. Jag vet att det är en pressad ekonomi där ute. Det är det för medborgarna, för kommunerna, för regionerna och för staten. Det fanns en tid när socialdemokratin stod för en arbetslinje. Det skulle vara intressant att få höra om det är de skattesänkningar vi talar om i den här budgeten, som träffar låg- och medelinkomsttagare, som ska bli skattehöjningar. Det är den enda skattesänkning som finns med i budgeten som berör medborgarna.

Det som framför allt äventyrar välfärden är att pengarna tappar i värde. Att driva en ansvarsfull ekonomisk politik som ser till att medborgarnas pengar, kommunernas pengar och regionernas pengar inte tappar i värde är den enskilt viktigaste välfärdspolitiska reform som vi kan göra i det här skedet. Så snart ekonomin vänder ska vi fortsätta att investera i välfärden, vilket vi för övrigt gjorde med 40 procent av reformutrymmet redan i den här budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

(Applåder)

Anf. 92 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Jag uppskattar mycket att justitieministern deltar i debatten. Det finns ett stort värde i det på flera sätt, inte minst eftersom debatten drog över frågestunden.

Jag tänkte ställa en fråga som rör narkotika, inte på ett polemiskt sätt utan på ett genuint nyfiket sätt.

I somras skärptes narkotikastraffen ytterligare från redan höga nivåer jämfört med de flesta andra länder. Det är för tidigt att se effekterna. Jag är oroad över att det kommer att vara skadligt, men det återstår att se.

Förra veckan kom Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi med en rapport. Den handlade om kriminalisering av narkotikakonsumtion. Gruppen föreslår att konsumtionen ska avkriminaliseras och att en utredning tillsätts med det syftet. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi är inga hippier utan de är forskare på Stockholms universitet, och det är en självständig kommitté under Finansdepartementet.

Jag är själv inte säker på vad som är bäst i frågan, och jag tror inte att en avkriminalisering av narkotika skulle knäcka gängen. Samtidigt anser jag att den situation som råder nu inte är tillfredsställande. Det är svårt att hävda att den politik som har förespråkats har varit framgångsrik.

Gunnar Strömmer sa i sitt anförande att om vi fortsätter som tidigare kommer det att bli samma resultat. Det kanske inte gällde just detta, men det skulle kunna gälla detta.

Kommer regeringen möjligen under mandatperioden att tillsätta en utredning, en SOU, för att prestigelöst och förutsättningslöst se på denna fråga?

Anf. 93 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Det långa talets korta mening är nej. Jag ska gärna utveckla detta.

Narkotika är naturligtvis enormt samhällsskadligt i en rad olika avseenden. Narkotika leder till missbruk som leder till stora kostnader för samhället i stort, och det leder till stora sociala problem och trasiga familjer. Vi vet att hanteringen av narkotika sker i en kriminell miljö, och det handlar om stora ekonomiska värden. Det får i sin tur också en lång rad väldigt negativa konsekvenser för medborgarnas trygghet och för samhället i stort.

Samtidigt blir jag själv inte riktigt klok på de argument som ändå förs fram för en avkriminalisering. Vad är det som ska avkriminaliseras, om jag börjar i den ändan? Vilka narkotiska preparat är det vi talar om? Är det cannabis? Är det kokain? Eller är det ännu grövre preparat? Jag kan bara konstatera att det finns en omfattande marknad för alla dessa preparat. Jag föreställer mig att den som vill ha en avkriminalisering ändå vill dra en gräns.

När det gäller straff vore det intressant att höra - det är inte heller polemiskt - vad det är som är skadligt med straff i dessa sammanhang. Om det är någonting som vi vet när det gäller korta straff är det att de från behandlingssynpunkt är meningslösa. Det gäller oavsett om vi talar om missbruk, arbetsträning eller utbildning. Straff i en välordnad och skyddad miljö med ordentliga behandlingsprogram kan tvärtom vara möjligheten vidare för den som åker fast och som har missbruksproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Summan av kardemumman för mig, när man också tittar på de internationella erfarenheterna, är att jag inte riktigt ser varför de länder som har avkriminaliserat vissa preparat skulle ha en mer gynnsam situation i sin kriminella ekonomi än vad vi har.

Nej, detta är inte aktuellt för min del. Jag förstår inte riktigt argumenten och sambanden.

Anf. 94 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Ett syfte med att tillsätta en förutsättningslös utredning skulle vara att man helt enkelt kan bli klokare och få en bättre bild av detta.

När det gäller vilka preparat som det skulle handla om tycker nog förespråkare för avkriminalisering olika om det och ser olika på det.

Jag vill också hinna med en annan fråga som inte handlar om avkriminalisering. Den handlar tvärtom om en form av legalisering. I Danmark, som är "hett" att titta på för politiker i Sverige, jobbar man med tunga narkomaner på ett annat sätt än vad vi gör i Sverige. Det finns verksamheter med brukarrum där polisen inte tar dem som använder narkotika. Polisen ser mellan fingrarna på detta. Det finns anställd sjukvårdspersonal där. Man har helt enkelt miljöer där tunga narkomaner på ett säkrare sätt får möjlighet att använda preparaten.

Fru talman! Det finns även ställen i Danmark där preparat tillhandahålls. Att detta tillåts från samhällets sida kan man ha synpunkter på. Samtidigt gör detta att exempelvis beroendesjuka heroinister får preparaten utan att behöva prostituera sig eller jaga pengar på andra sätt för att skaffa dem. Man slipper en kriminalitet, och man förbättrar livet för människor.

Fru talman! Jag tycker att detta är någonting som man borde fundera på. Jag tror inte att någon skulle välja att bli sprutnarkoman på grund av att denna typ av verksamheter tillhandahålls.