Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

Skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;

Svensk författningssamling

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.
Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.
F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.

Valprövningsnämndens beslut

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Bilaga: bet_200102_uu_1

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 1 (m)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">114</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">68</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">36</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">39</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">193</td><td class="summa_nej">70</td><td class="summa_avstar">36</td><td class="summa_franvarande">50</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

2001-12-10

Anslag till internationell samverkan (UU1)

Fru talman! Denna måndagmorgon ska vi tala om
utgiftsområde 5. Det är lite ledsamt att tala om ut-
giftsområde 5 just i år. Frågor som traditionellt har
behandlats under detta utgiftsområde, nämligen frå-
gan om Sveriges representation utanför landets grän-
ser och frågan om Utrikesdepartementet i sin helhet,
behandlas inte här längre.
Ambassader, konsulat och delegationer som Sve-
rige har utomlands är inte en fråga bara för UD självt
eller för Regeringskansliet och för statsmakten utan
lika mycket för hela Sverige. Det har att göra med
Sveriges relationer med andra länder och internatio-
nella organisationer och berör hela samhällslivet.
Näringslivet, privatpersoner som reser, missionä-
rer och andra har stor nytta av svensk representation
utomlands. Därför är det beklagligt att hela den frå-
gan de facto mera har kommit att bli regeringens eller
Regeringskansliets ansvar. Vänsterpartiet och Miljö-
partiet stöder tyvärr en ordning där man fattar beslut
om Sveriges representation utomlands utan djupare
överväganden.
Beslutet om nedläggningen av ambassaderna i
Lima, Tunis och Beirut och vid Heliga stolen är fel-
aktigt enligt moderaterna och borgerligheten. Det var
inte väl genomtänkt. Det får tråkiga konsekvenser för
Sveriges relationer med de länderna.
Vi är i en situation där Sverige får allt större för-
pliktelser i Europa. Vi har anledning att bygga ut vår
representation i de europeiska länderna till följd av att
Europeiska unionen är i en process av utvidgning.
Det är rimligt att Sverige är representerat i alla kandi-
datländerna.
Vi har därutöver en stark svensk närvaro av freds-
bevarande karaktär på västra Balkan, vilket gör att det
är nödvändigt att Sverige är representerat även där.
Länderna öster om EU och kandidatländerna får allt
större kontakter med Sverige och med EU. Det finns
även därför anledning för Sverige att utöka sin repre-
sentation i den riktningen.
Vi har av utrikesministern blivit utlovade att Sve-
rige ska öppna en ambassad i Vitryssland - något
som vi moderater har strävat efter i fem år. Det är ett
nära grannland som är en diktatur, och det finns an-
ledning för Sverige att vara mycket aktivt där - inte
minst för att främja de krafter som kämpar för demo-
krati i detta olycksaliga land.
Också i Kaliningrad är det angeläget med ett ge-
neralkonsulat. Också det har utrikesutskottet blivit
utlovat av utrikesministern.
Jag hoppas att detta verkställs inom en snar fram-
tid. Tyvärr har det hörts rykten - jag vet inte hur
sanna de är - om att det skulle skjutas på framtiden.
Jag hoppas att det kommer bättre besked i denna
debatt.
Men det faktum att vi får större ansvar i Europa
innebär inte att Sveriges behov av kontakter utanför
Europa minskar. Här ligger själva feltänkandet i rege-
ringens hantering av Sveriges utrikesrepresentation.
Om man bestämmer sig för en oförändrad ram inne-
bär med nödvändighet Sveriges ökade engagemang i
Europa att Sverige ska dra ned på sitt engagemang
utanför Europa. Det är själva logiken i detta. Det är
här det finns anledning att kritisera regeringen för
brister i strategin.
I en globaliserad värld ökar Sveriges kontakter
med hela världen - med Latinamerika, Afrika, Asien
och Oceanien. Vi bygger dessutom via EU upp en
Medelhavsstrategi, som innebär att Sverige i princip
bör vara närvarande i alla länder kring Medelhavet.
Det gäller inte bara dem i norr, dvs. Europa, utan
även Medelhavets södra och östra kust.
I det perspektivet är det olyckligt att man lägger
ned ambassaderna i Tunis och Beirut. Det gäller ock-
så ambassaden i Lima. Peru är ett stort och viktigt
land i Latinamerika. Det är snart bara Heliga stolen i
Europa som har en utrikespolitik som avviker från
EU:s. Den europeiska integrationen påverkar de facto
också utrikespolitiken i kandidatländerna.
Det finns alltså anledning att slå fast att man
måste ha principer för Sveriges närvaro utomlands.
Det kan inte bara vara en budgetfråga. Tror man att
ambassader inte gör någon nytta kan man lägga ned
dem med en klackspark, som har skett. Men det finns
anledning att lägga fast principerna för Sveriges när-
varo.
Det gäller inte bara Europa, där vi i princip bör
finnas i varje land - det kan finnas något undantag -
utan också utanför Europa, där det inte finns någon
anledning att dra ned på Sveriges närvaro i en tid av
globalisering och ständigt intensifierade kontakter.
Frågan är om inte tiden har kommit för riksdagen
att lägga fast de principerna. Regeringen har inte
hanterat dessa frågor väl. Det kanske finns anledning
för riksdagen att ta ansvar för just dessa övergripande
frågor.
Låt mig slutligen, fru talman, yrka bifall till reser-
vation 1 i betänkandet.


Fru talman! Sveriges internationella engagemang
har breddats och fördjupats under de senaste decenni-
erna, och det har accelererat sedan 1995, då vi blev
medlemmar av Europeiska unionen.
Globaliseringen av politik och ekonomi har rivit
många murar, och det ökar snabbt behovet av na-
tionsgränsöverskridande samarbete. Globaliseringen
har samtidigt ökat behovet av institutionaliserat sam-
arbete mellan världens länder.
Sverige deltar aktivt i FN, världshandelsorganisa-
tionen WTO och många andra globala institutioner.
Tillsammans utgör dessa ett globalt ramverk av in-
stitutioner. Utan detta ramverk skulle det vara omöj-
ligt för oss som litet och enskilt land att hantera ge-
mensamma problem som miljöförstöring och organi-
serad brottslighet, lösa militära konflikter och be-
kämpa fattigdomen.
Genom vårt EU-medlemskap har våra möjligheter
att utöva inflytande på den globala arenan vuxit
ofantligt. När Europa agerar är de europeiska länder-
na gemensamt en av huvudrollsinnehavarna på den
internationella scenen.
Insikten om detta har lett till att Sverige deltar,
och ofta rentav är drivande, i uppbyggnaden av en
gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik.
Utvecklingen av, och synen på, vår traditionella
neutralitetspolitik har också gett oss större möjlighe-
ter att delta i civil och militär krishantering i samar-
bete med andra västliga demokratier. Vårt land, och
folk, har blivit mindre isolerat och därmed kanske
mindre övertygat om sin egen ofelbarhet.
För de ytterlighetspartier på vänsterkanten som
säger nej till EU, WTO och nutidsenlig internationell
samverkan över huvud taget är situationen naturligt-
vis bekymmersam. Det är förståeligt att de längtar
tillbaka till den tid då Sverige ställde sig neutralt i
kampen mellan demokrati och totalitära system. På
det viset slapp man delta i omvärldens bekymmer.
Fru talman! Det fördjupade internationella samar-
betet minskar inte behovet av egna svenska kontakter
i utlandet. Det är precis tvärtom. Mer än någonsin
behöver Sverige sina känselspröt mot omvärlden för
att odla kontakter, bygga broar och förstå vad som
händer politiskt, ekonomiskt och inte minst kulturellt
i vår omvärld. Därför är det både beklagansvärt och
oroväckande att regeringen lägger ned fyra viktiga
svenska ambassader: ambassaden vid Heliga stolen i
Rom och ambassaderna i Tunis, Lima och Beirut.
Detta gör man för att spara några futtiga miljoner.
Regeringen har berövat Sverige fyra av sina politiska
och ekonomiska utlandsetableringar. Kristdemokra-
terna anser att regeringen har gjort en grov felbedöm-
ning av svenska intressen i omvärlden.
De fyra ambassaderna har varit viktiga hjälpmedel
för Sverige både utrikespolitiskt och ekonomiskt. Inte
minst har de förmedlat bilden av vårt land som enga-
gerat för internationell fred och solidaritet. Heliga
stolen intar naturligtvis en särställning bland de fyra.
Vatikanen spelar en unik roll i världspolitiken då
etiska och religiösa konflikter blir alltmer frekventa
på världskartan. Den katolska kyrkans diplomatiska
nätverk är synnerligen angeläget utifrån vårt nordiska
perspektiv. Katolska kyrkan är som internationell
medlare, biståndsgivare, informationskanal och poli-
tiskt-kulturellt nätverk av allra största betydelse i
sammanhanget. Därför är det inte konstigt att ned-
läggningsbeslutet väcker bestörtning på många håll.
Nedläggningen är ett diplomatiskt självmål vars kon-
sekvenser kan bli mycket allvarliga.
Kristdemokraterna motsätter sig med bestämdhet
dessa nedläggningar. Vi har i vårt budgetalternativ
skjutit till extra pengar till utgiftsområdet Rikets
styrelse av just den anledningen. Vidare anser vi att
det finns många samordningsmöjligheter i det svens-
ka ambassadnätet att genomföra som också kan bidra
till lägre kostnader utan att definitivt stänga fyra väl
fungerande representationer.
Fru talman! Kristdemokraterna ifrågasätter också
regeringens beslut att flytta budgeten för utrikesför-
valtningen till utgiftsområde 1, alltså Rikets styrelse.
Det är ytterligare ett uttryck för den maktcentrering
som regeringen Persson odlar. Det är svårt att undvi-
ka misstanken att regeringen gör denna omflyttning
för att slippa utrikesutskottets kompetenta kontroll av
hur ambassader och utrikesförvaltning sköts. För-
svagningen av riksdagens fackinflytande på utri-
kesområdet är djupt olycklig.
Kristdemokraterna anvisar i stället i sin motion
U351 besparingar på 20 miljoner kronor, som fram-
går av reservation 2 i utskottets betänkande. Det är
besparingar vars politiska konsekvenser mer än väl
kompenseras i vår alltmer utvecklade relation till
Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik.
Fru talman! Jag önskar därför yrka bifall till re-
servation nr 2.
Fru talman! Mänskliga rättigheter och principen
om varje människas okränkbara värde måste ligga till
grund för Sveriges relationer i utrikespolitiken. Den-
na princip har fått ökad tyngd i utrikespolitiken i
alltfler länder, vilket är en stor framgång och natur-
ligtvis glädjande.
Alltför länge sattes demokrati och mänskliga rät-
tigheter på undantag också i svensk utrikes- och bi-
ståndspolitik, ibland på grund av naivitet och okun-
skap men också på grund av en arrogant människosyn
som ligger i botten på socialismens företrädare. I dag
finns mänskliga rättigheter som ett naturligt skydd för
enskilda medborgare i utrikespolitiken i den demo-
kratiska världen. Världssamfundet har också uppgra-
derat folkrätten, inte bara som stöd för staters rättig-
heter utan också som skydd för människors rättighe-
ter.
Militärt våld kan ibland vara ett nödvändigt medel
för att förhindra mänskliga katastrofer. Det är ju ett
sådant resonemang som har legat bakom Natos, EU:s
och FN:s agerande på Balkan under senare år.
Kristdemokraterna anser att denna utveckling av
folkrätten är positiv. Universella rättigheter och etiska
normer måste få en större plats i världspolitiken på
bekostnad av kall intressepolitik från länder och re-
gimer. Vi anser att regeringen på ett ännu tydligare
sätt borde integrera mänskliga rättigheter i svensk
utrikespolitik. Det handlar inte om att påtvinga andra
länder en svensk eller en västerländsk samhällsmo-
dell. Det handlar om att aldrig vika från vissa grund-
läggande etiska principer, oaktat realpolitiska reso-
nemang.
Det handlar också om att inleda ett aktivt samar-
bete med näringslivet för att företag som verkar i
fattiga länder ska respektera mänskliga rättigheter och
grundläggande arbetsrättigheter enligt International
Labour Organisation, ILO. Regeringen bör framgent
uppmuntra, understödja och kontrollera företagens
användande av etiska uppförandekoder. Det är ett sätt
att säkerställa att den ekonomiska globaliseringen
håller sig inom moraliskt acceptabla spelregler. Ett
annat viktigt sätt, som kristdemokraterna stöder, är att
ta upp grundläggande arbetslivsnormer, exempelvis
förbudet mot tvångsarbete, i framtida förhandlingar
inom världshandelsorganisationen WTO samt att
stärka ILO självt i förmågan att kontrollera hur med-
lemsstaterna följer dess konventioner.
Fru talman! Till sist vill jag säga att de principer
som jag har berört anser kristdemokraterna vara vik-
tiga fundament för planeringen, representationen och
agerandet i svensk internationell förvaltning.


Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
utskottets förslag till beslut och avslag på reservatio-
nerna. Vänsterpartiet står helt bakom förslaget i det
här betänkandet.
Det som jag ska kommentera är ingenting som
avhandlas i reservationerna. Det är inte heller det som
de föregående talarna har tagit upp sin talartid med.
Låt mig börja med partiöverläggningarna om Sve-
riges utrikesrepresentation. Möjligtvis fanns det en
majoritet bland partiföreträdarna i de överläggningar-
na för att man skulle behålla åtminstone ambassader-
na i Lima, Beirut och Tunis. De borgerliga partierna,
främst Moderaterna, vägrade dock att utgå från den
budget som fanns. Man sade: Vi har mer pengar. Vi
har lagt till mer pengar till utrikesrepresentationen än
vad majoriteten har gjort. Därför behöver vi inte ta
ansvar för några som helst besparingar.
Därmed ställde man sig helt vid sidan av all me-
ningsfull diskussion om att verkligen försöka rädda
de här tre ambassaderna. Moderaterna var mer intres-
serade av plakatpolitik än av att påverka. Man kan
säga att det för moderaterna var viktigare att markera
mot regeringen än att rädda de hotade ambassaderna.
För de hade visst kunnat räddas med den budget som
finns. Det finns besparingsmöjligheter. Representa-
tionen i Bryssel har vuxit enormt. Den lider nästan av
elefantiasis. Antalet anställda på ambassaderna i de
nordiska länderna visar på en viss överdimensione-
ring, för att uttrycka sig milt. Det hade möjligtvis gått
att samla en majoritet som regeringen, tror jag, hade
haft svårt att bortse från.
Däremot är vi inte överens om representationen
vid Heliga stolen. Vänsterpartiet tycker att det var en
besparing som var rimlig.
Låt mig sedan kommentera Holger Gustafsson lite
grann. Han talade, snabbt nedskrivet, om de extrema
partier på vänsterkanten som är emot allt internatio-
nellt samarbete och vill lägga ned EU och WTO.
Fru talman! Därmed stänger Holger Gustafsson
dörren till allt meningsfullt samtal. Det är tydligt att
man inte kan bemöta i sak. Man kan inte argumentera
mot t.ex. Vänsterpartiets åsikter och uppfattningar. Så
svag står Holger Gustafsson i debatten att han är
tvungen att pådyvla Vänsterpartiet åsikter som vi inte
har och aldrig har haft, och han gör det för att få be-
möta hjärnspöken i stället för att bemöta det vi sagt,
det vi skrivit och det vi gjort. Det är beklagligt, fru
talman. Det visar en ovilja att bryta olika åsikter, att
verkligen debattera och diskutera.
Vi är inte överens om allt, och det är nog nödvän-
digt att vi för en öppen diskussion om de menings-
skiljaktigheter vi har. Men att medvetet argumentera
mot uppfattningar som en meningsmotståndare aldrig
har framfört visar bara på en förfärande brist på in-
tellektuell hederlighet.


Fru talman! Det tragiska med Lars Ohlys resone-
mang är att det blir ett nollsummespel. Om man inom
befintlig ram ska börja prioritera mellan olika ambas-
sader handlar det om huruvida vi ska lägga ned den
eller den. Från moderat och övrigt borgerligt håll har
vi menat att i en värld som blir mer globaliserad finns
det anledning för Sverige att ha ökad närvaro både i
och utanför Europa. Det måste vi erkänna. Det vore
en något egenartad situation om vi skulle dra ned på
vår diplomatiska närvaro i en tid när våra kontakter
med alla världsdelar och praktiskt taget alla länder
faktiskt ökar.
Det är det som ligger till grund för både den mo-
derata och den borgerliga synen: Sverige måste ha en
samlad idé om hur vi ska vara representerade utom-
lands. Förmodligen handlar det om att vi måste vara
representerade på fler ställen, inte färre. Det är det
som ligger bakom både vår position och den borgerli-
ga positionen: Vi måste ha en politik och en strategi
för Sveriges närvaro som kräver en ökad kostym. Där
måste riksdagen nog komma in.


Fru talman! Jag kan hålla med om att det är värt
att diskutera hur principerna för utrikesrepresentatio-
nen ska se ut även i framtiden. Det är också värt att
diskutera eventuella nya ambassader eller konsulat i
olika länder. Vi står också bakom det förslag som ett
enigt utrikesutskott har lagt fram och som regeringen
har sagt att man så småningom ska fullfölja, nämligen
att inrätta en ambassad i Minsk.
Men problemet med de partiöverläggningar vi ge-
nomförde var ju att Moderaterna och de andra bor-
gerliga partierna vägrade att utgå från den budget som
fanns. Därmed gjorde man det omöjligt för majorite-
ten och för regeringen att på ett meningsfullt sätt
diskutera hur t.ex. ambassaderna i Beirut, Lima och
Tunis skulle kunna räddas. Det var beklagligt, men
det är ert ansvar.


Fru talman! Men poängen är just att vi ansåg att
det var viktigt att rädda alla fyra ambassaderna. Där-
till menar vi att man ska ha en ambassad i Minsk, och
det snart, och ett generalkonsulat i Kaliningrad. För-
modligen behövs det också ökade åtaganden på andra
håll i ett längre perspektiv. Då finns inte den möjlig-
het som Lars Ohly anger, att man på något mirakulöst
sätt skulle lyckas med konststycket att behålla fyra
ambassader inom befintlig ram och ändå inte lägga
ned på andra håll. Vi menar att det inte skulle vara ett
nollsummespel utan att det finns anledning för Sveri-
ge att finnas representerat på fler ställen i världen i en
globaliseringens tid.
Vi anser också att det är fel att som regeringen,
med stöd av Vänsterpartiet, lägga över frågan om
UD:s budget till utgiftsområde 1 och därmed de facto
också minska riksdagens och utrikesutskottets infly-
tande över de här frågorna. Tvärtom menar vi att det
vore angeläget att lägga fast politiken för Sveriges
närvaro utomlands på riksdagsnivå. Regeringen har ju
inte klarat av att sköta det här på ett tillfredsställande
sätt.


Fru talman! Riksdagens inflytande över utgifts-
område 1 är förhoppningsvis lika stort som det är
över detta utgiftsområde.
Men för att gå tillbaka till diskussionen om utri-
kesrepresentationen menar jag att resultatet av ert
resonemang blev att det enda möjliga beslutet var att
lägga ned ambassader. Ni vill alltså utöka Sveriges
utrikesrepresentation genom att börja med att minska
den. Ni hade kunnat diskutera nedskärningar t.ex. på
den enorma representationen i Bryssel. Ni var inte
beredda att göra det. Resultatet blev nedläggning av
fyra ambassader som ni säger er vilja rädda.


Fru talman! Det här är en minst sagt yvig debatt.
Den skulle ha förts långt tidigare. Jag har hört talare
efter talare diskutera Sveriges utlandsrepresentation.
Det är en fråga som är avgjord här i kammaren tidiga-
re, när utgiftsområde 1 under KU behandlades. Vad
det här betänkandet i stället handlar om är de rester
under utgiftsområde 5 som ligger kvar på utrikesut-
skottets ansvarsområde.
Jag kan konstatera att det finns skillnader i upp-
fattningar vad gäller anslagen till Svenska institutet.
Kristdemokraterna säger härifrån talarstolen att det är
viktigt att svenska värderingar, svenskt MR-tänkande
och Sveriges höga profil blir väl kända i utlandet.
Svenska institutet är ett utmärkt organ för att främja
just den kunskapen och informationen. Men här drar
Kristdemokraterna undan 6 miljoner kronor.
Vi har ett annat anslag som handlar om att ge
möjlighet för organisationer att bedriva studier och
projekt om säkerhetsfrämjande frågor. Jag kan nämna
att det under förra året var ett femtontal organisatio-
ner som fick medel ur detta anslag. 78 mycket värde-
fulla projekt genomfördes. Det bidrar till att svenska
folket blir mer medvetet om vad t.ex. vår FN-politik
innebär och vad Sverige står för i internationella
sammanhang. Man blir också mer beredd att påverka
den svenska politiken.
Kd drar undan 4 miljoner kronor från detta anslag
- och Moderaterna hela anslaget. De tycker inte att
svenska organisationer ska ha möjlighet att göra detta
med mindre än att de själva kan finansiera det med
hjälp av medlemmarnas avgifter. Jag tycker att detta
har stort värde, och därför har vi avstyrkt dessa mo-
tioner.
Ett annat anslag där Kristdemokraterna vill spara
är det som går till Europainformation. Jag tror inte att
svenska folket i dag är så kunnigt om Europafrågor
att vi kan avstå från det informationsmaterial som
produceras, de seminarier som genomförs, den
webbplats som finns och den stimulans av debatten
som vi alla är så betjänta av för att vi ska få en riktig
och korrekt information om svensk Europapolitik. De
20 miljoner kronor som kd på det här sättet sparar
tycker vi är väl använda pengar.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag
till riksdagsbeslut och avslag på reservationerna.


Fru talman! Jag vill säga två saker med anledning
av vad Viola Furubjelke sade.
Först vill jag ta upp det sistnämnda, nämligen an-
slaget 5:10, som vi traditionellt vill avskaffa. Det
hänger egentligen samman med vår principiella syn
på föreningslivets finansiering. Vi menar att man inte
ska ha specialdestinerade bidrag till föreningsliv från
departement och myndigheter. Det ska vara samma
spelregler som gäller för alla typer av föreningsliv,
och man ska inte kunna välja att stödja det ena eller
det andra. Det är inte en bra ordning om det civila
samhället eller non-governmental organizations i
praktiken blir beroende av vad regeringssidan gör för
prioriteringar. Det är orsaken till att vi vill avskaffa
det anslaget. De här föreningarna ska fungera som allt
övrigt föreningsliv, på samma villkor, vare sig mer
eller mindre.
Sedan tyckte jag att Viola Furubjelke sade en
mycket bra sak, nämligen att det här handlar om res-
terna på utgiftsområde 5. Det är nog alldeles korrekt.
Själva kärnan i utgiftsområdet har försvunnit. Nu har
vi resterna kvar. Det viktiga ligger nu under ett annat
utgiftsområde, och det innebär tyvärr att utrikesut-
skottets möjligheter att hantera kärnan av Sveriges
relationer till omvärlden i den här delen faktiskt har
försvunnit.


Fru talman! Jag kan bara konstatera att Göran
Lennmarker bekräftar vad som står i reservationen
och vad som är skrivet i motionen, att man effektivt
vill ta död på ett stort antal organisationers verksam-
het genom att dra in det bidrag från staten som de kan
få för de projekt som de vill genomföra.
Jag vet inte hur stor erfarenhet Göran Lennmarker
har av föreningslivet i Sverige. Själv har jag sett det
inifrån. Jag vet att man varken är beroende av staten
eller får sina projekt bedömda utifrån de värderingar
de ska framföra. Om de är korrekt genomförda och
om de kan nå en bred publik är vad som räknas.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen använ-
de under lång tid de här pengarna för att informera
om svensk krigsmaterielexport, en fråga där de defi-
nitivt inte delade regeringens syn. Det är ett exempel,
jag skulle kunna ge många fler på mycket goda insat-
ser. Det är bara att konstatera att de här organisatio-
nerna inte skulle finnas om inte detta anslag och möj-
ligheten till ett bidrag från regeringen fanns.
När det gäller Göran Lennmarkers slutkläm kan
jag bara konstatera att han själv abdikerade från den
viktiga debatt som kunde ha förts här i kammaren när
konstitutionsutskottet lade fram sitt betänkande.


Fru talman! När det gäller föreningarnas möjlig-
het att verka är det, precis som Viola Furubjelke sä-
ger, viktigt att vi har fria, engagerade föreningar som
har olika ståndpunkter, kritiska och andra. Men po-
ängen är väl att ska vi ha ett sådant föreningsliv ska
det verka på egna meriter. Det stöd som ska ges från
det allmänna ska ges på objektiv grund, inte på
grundval av att man väljer ut att stödja vissa organi-
sationer utifrån vissa kriterier.
Därutöver är det naturligtvis viktigt att man har ett
eget liv med många medlemmar. Jag har kanske en
mer optimistisk tro på svenskt föreningsliv. Jag tror
att föreningarna kan klara sig väl utan specialdestine-
rade stöd från Utrikesdepartementet eller andra de-
partement.
När det gäller diskussionen om utrikesrepresenta-
tionen kan det förvisso sägas att man kan delta i de-
batten om Utgiftsområde 1. Bekymret är bara att
möjligheten att göra prioriteringar inte finns där,
därför att den ingår inte bara i Regeringskansliets
utan i många andra delar av rikets styrelse. Poängen
med att ha utrikesrepresentationen inom Utgiftsområ-
de 5 är att man ser den som en del av Sveriges utri-
kespolitik. Den möjligheten är tyvärr borta.


Fru talman! Eftersom debatten inte handlar om ut-
rikesrepresentationen ska jag inte kommentera den
delen av frågan.
Däremot kan jag konstatera att Göran Lennmarker
sannolikt också är emot partistöd, presstöd och andra
stöd till fri opinionsbildning i Sverige. Det följer av
det resonemang som han förde om organisationerna.



Motion motion 2001/02:U343 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

av Göran Lennmarker m.fl. (M)

Motion motion 2001/02:U351 Internationell samverkan

av Holger Gustafsson m.fl. (KD)

Internationell samverkan

Proposition proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002

Budgetpropositionen för 2002

2001-12-11

Riksdagsskrivelse 2001/02:103

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till internationell samverkan på totalt 1 162 miljoner kronor för 2002. De största anslagen rör bidrag till internationella organisationer (500 miljoner kronor), Nordiska ministerrådet (297 miljoner kronor) och fredsfrämjande verksamhet (152 miljoner kronor).