Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2007/08:UU1
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 6 december 2007
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Anslag till internationell samverkan (UU1)
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,6 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till proposition. Avslag på motion.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2007-10-25
Justering: 2007-10-30
Trycklov till Gotab och webb: 2007-11-23
Trycklov: 2007-11-23
Justering: 2007-10-30
Trycklov till Gotab och webb: 2007-11-23
Trycklov: 2007-11-23
Betänkande 2007/08:UU1
Alla beredningar i utskottet
2007-10-25
Anslag till internationell samverkan (UU1)
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,6 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2007-12-06
Debatt om förslag 2007/08:UU1
Webb-tv: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Dokument från debatten
- 2007-12-06Protokoll 2007/08:38
Protokoll från debatten
Anf. 112 Kent Härstedt (S)
Fru talman! Detta inlägg från min sida kommer enbart att handla om en liten del av området internationell samverkan, nämligen det som berör Sipri.
I den framlagda budgeten har regeringen valt att dra ned anslaget till Sipri med 5 miljoner kronor. Vi tycker att detta är djupt olyckligt. Jag vill erinra kammarens ledamöter om bakgrunden till Sipri och den stora betydelse som Sipri har. Det är ett välrenommerat internationellt institut, som funnits i över 40 år. Redan 1964 lade Tage Erlander fram idén om att etablera ett fredsinstitut för att visa respekt för att Sverige haft 150 år av obruten fred. Ambassadör Alva Myrdal fick då uppgiften att ta fram ett förslag. För exakt 41 år sedan lade hon sålunda fram ett förslag som ledde fram till det som i dag är Sipri, Stockholm International Peace Research Institute.
Till Sipris uppgifter hör att etablera forskning samt lägga fram förslag om hur man undviker krig, vilka förutsättningar som krävs för en stabil fred och för fredliga lösningar på internationella konflikter.
I dag efter så lång verksamhet är Sipri ett internationellt etablerat och respekterat institut. I regeringens proposition för 2008 föreslås att Sipri ska få en minskning av sitt anslag på 5 miljoner. Tittar man på det anslag som svenska regeringen har stått för till Sipri är det en femtedel av Sipris anslag från Sverige. Det är oroväckande. Det sänder inte bara en signal utan det riskerar också att allvarligt underminera Sipris förutsättningar att verka eftersom andra länder kan ta det som en signal om att vi är på väg att avveckla vårt stöd.
Förvisso har regeringen sagt att man har tänkt ta fram pengar från andra anslag. I dagsläget är det fortfarande oklart vilka anslag och vilka resurser som man ämnar tillföra Sipri. Vi tycker att det är viktigt att Sipri får en långsiktigt hållbar och godtagbar ekonomisk lösning. Regeringen riskerar på det sättet att allvarligt underminera Sipris trygghet och förutsättningar att verka. Om regeringen inte löser detta på ett tillfredsställande sätt avser vi socialdemokrater att återkomma i ärendet nästa år med förslag till förändringar.
Anf. 113 Walburga Habsburg Dougla (M)
Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande för utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Utgiftsområdet behandlar Sveriges medlemskap i internationella organisationer men också Sveriges överenskommelser med andra stater och internationella institut som har säte i Sverige. Regeringens proposition som ligger till grund för betänkandet är mycket väl genomarbetad. Prioriteringar och medelsfördelning är väl avvägda.
Utrikesutskottet betonar i betänkandet att Sverige har spelat och spelar en viktig roll i de internationella organisationerna. Sverige är en ansvarsfull partner i Europa och i världen.
Sverige har genom åren gjort sig känt som en uppskattad bidragsgivare som har levererat hög kompetens och som har fört in en helhetssyn på säkerhet, utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Vår kompetens och roll i de internationella organisationerna kommer väl till användning i de många fredsfrämjande och fredsbevarande insatser som Sverige deltar i runt om i världen. 2006-2007 har Sverige deltagit i ett flertal av FN:s fredsfrämjande insatser och i samtliga tolv EU-ledda insatser.
Sverige är medlem i många internationella organisationer, däribland i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. I detta sammanhang understryker vi i betänkandet särskilt OSSE:s parlamentariska församlings roll. Den parlamentariska församlingen har sedan OSSE-mötet i Istanbul 1999 blivit erkänd som en av de viktigaste institutionerna inom OSSE. Men nu i samband med de pågående diskussionerna i Wien om en ny OSSE-stadga har en debatt om OSSE:s parlamentariska församlings status flammat upp. Därför manar utrikesutskottet Sverige och dess företrädare i Wien att verka för ett erkännande av OSSE:s parlamentariska församling som en OSSE-institution. Församlingen är genom den parlamentariska kopplingen den institution som genom sina folkvalda företrädare kan kontrollera men även driva arbetet framåt. Församlingen hjälper också till att genomföra och övervaka val för att på så sätt öka legitimiteten och trovärdigheten i genomförda val. Dessutom lämnar församlingen rekommendationer som syftar till att driva fram en mer positiv utveckling vad gäller enskilda länders utveckling av demokrati och rättsstat. Det gäller i hög grad utvecklingen i Ryssland, där bland annat den parlamentariska församlingen under ordförande Göran Lennmarkers ledning övervakade dumavalet förra helgen.
För Sveriges del har även Europarådet och Nordiska rådet en stor betydelse. Under det närmaste året kommer Sverige att inneha ordförandeskapet i ministerkommittén i bägge dessa organisationer. Dessutom kommer Sverige att inneha ordförandeskapet i EU under andra halvan av 2009. Här kan vi göra en betydande insats när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och behovet av en gemensam värdegrund för en ökad europeisk förståelse.
Östersjösamarbetet blir enligt den politiska inriktningen i budgeten under nästa år ett prioriterat område. Ett ökat utbyte med Ryssland, Polen, de tre baltiska staterna och Vitryssland är önskvärt och centralt. Samarbetet med Ryssland ska förstärkas. Ett viktigt led i arbetet handlar om att förbättra det kulturella utbytet. Minst lika viktiga är de frågor som syftar till att främja och förbättra arbetet inom miljöområdet, de sociala frågorna och den civila säkerheten. Ett samarbete med Ryssland inom nämnda områden är särskilt betydelsefullt nu när Rysslandsbiståndet ska fasas ut.
Men även det arbete som flera av de svenska institutionerna utför har stor betydelse för Sverige. Inom detta utgiftsområde ligger Svenska institutet, som främjar Sverigebilden utomlands, den utrikes- och säkerhetspolitiska forskning som bedrivs av Utrikespolitiska Institutet, och Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, som forskar om nedrustning, icke-spridning, militära utgifter och regional säkerhetspolitik.
Jag anser att anslagen till utgiftsområdet Internationell samverkan är väl balanserade och berör alla de viktiga punkterna för det kommande året. Genom riksdagens betänkande baserad på regeringens proposition har vi goda möjligheter att förstärka Sveriges roll i Europa och världen. Utrikesutskottet är helt enigt beträffande inriktningen på Sveriges internationella samverkan, och därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 114 Kent Härstedt (S)
Herr talman! Tack så mycket för det intressanta inlägget. Det var positivt när det gäller ökad samverkan med Ryssland.
Jag skulle vilja fråga Walburga Habsburg Douglas hur ni ser på neddragningen av stödet till enskilda organisationer i Ryssland.
Anf. 115 Walburga Habsburg Dougla (M)
Herr talman! Du tänker väl först och främst på Sipri, eller vilken institution tänker Kent Härstedt på?
Vi försöker att på något sätt komma till skott med det strukturella budgetunderskottet, och vi försöker få bukt med problemet. Därför måste vi se över alla anslag. Vi har dragit ned på anslagen till några institut, till exempel Sipri, som du också sade i ditt anförande. Vi har dragit ned med ungefär 5 miljoner kronor. Vi anser att de internationella instituten också ska försöka få pengar från andra källor. Därför försöker vi få dem att bredda sin bas.
Anf. 116 Kent Härstedt (S)
Herr talman! Jag tänkte inte alls på Sipri nu, men det gjorde jag innan. Det är bra att Sipri kommer på tal igen. Det var ett klarläggande. Det blir alltså inga ytterligare 5 miljoner från regeringen på den punkten, om jag förstår Walburga Habsburg Douglas rätt. Det var ett bra klarläggande.
Jag tänkte inte heller på det strukturella underskottet. Det berör ambassaderna, som jag tror att Alf Svensson kommer att ta upp senare.
Det här handlar om helheten, nämligen att snabbavveckla stödet till Ryssland. Just de kontakter som du pratar om här minskar i drastisk takt. Det är något som Folkpartiets internationella organisationer har reagerat mot och många andra har reagerat mot. Det går i rakt motsatt riktning mot det som Habsburg Douglas har hävdat i sitt anförande. Det är en total motsägelse.
Man kan inte hävda att man vill ha mer av kontakter, mer av utbyte, mer av samverkan och samtidigt ha en budget som går i helt motsatt riktning med snabbavveckling - inte avveckling - av stödet till journalistsamarbete, till organisationssamarbete och så vidare.
Anf. 117 Walburga Habsburg Dougla (M)
Herr talman! Vi försöker verkligen satsa mycket på Östersjösamarbetet. Där är Ryssland en prioriterad faktor. Där drar vi inte ned på pengarna eftersom vi tycker att vi med hjälp av Östersjösamarbetet ska hjälpa till där Rysslandsbiståndet nu fasas ut.
Anf. 118 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Internationell samverkan är ett budgetområde som i förslaget omsluter 1 654 966 000 kronor. Lejonparten är, som vi har hört redan tidigare, bidrag till vissa internationella organisationer där Sverige är medlem. Det är en peng som vi betalar för att hävda och utveckla folkrätten och mänskliga rättigheter, för att främja fred och utveckling i världen.
Vi ökar anslaget till FN i den budget som ligger på riksdagens bord för att FN ska kunna öka de fredsfrämjande insatserna.
Vi har, som hörts, också särskilda satsningar när det gäller Nordiska rådet, inte minst med tanke på att vi 2009 kommer att ha märkesåret som gäller både Sveriges och Finlands relationer.
I det sammanhanget, herr talman, kan man dagen till ära få passa på att gratulera Finland på självständighetsdagen - en nordisk granne värd att uppmärksamma.
Även Europarådet och OSSE, som tidigare berörts, är viktiga. Jag instämmer helt med Walburga Habsburg Douglas när det gäller frågan om de parlamentariska församlingarnas roll i dessa miljöer, att det inte bara är en miljö för regeringarna att samråda och mötas i. Det är viktigt och riktigt, och det ska vi ge utrymme för. Det är också en arena för parlamentariker att föra dialog, att kunskapa, att bygga och knyta kontakter, för att kunna utveckla samarbetet i Europa och dess omvärld men också i Norden, som på senare tid i allt väsentligt vidgats runt Östersjön. Det är bra och angeläget.
Jag vill verkligen understryka det Walburga Habsburg Douglas sade och det vi säger från ett samlat utskott i den här delen när det gäller de parlamentariska församlingarnas roll. Jag hoppas att regeringen verkligen tar till sig det budskapet. Det är viktigt att den direktvalda nivån finns närvarande när vi ska utveckla det internationella samarbetet.
Den här budgetposten omfattar också ett område som har varit mycket diskuterat under senare år, nämligen det konsulära biståndet. Det berör inte ambassaderna direkt, eftersom de finns under ett annat utgiftsområde, nämligen utgiftsområde 1, i dagsläget. Men det konsulära biståndet återfinns i den här delen av budgeten. Det är naturligtvis ett viktigt område - att säkra och skydda svenska intressen eller svenskar i behov av konsulärt stöd.
Särskilt viktigt - det vill jag understryka, och det framgår av såväl budgeten som betänkandet, tror jag - är skyddet av barnens situation. Jag hoppas att vi får se ett aktivt agerande från regeringens sida även under kommande år när det gäller barn som har behov av konsulärt stöd.
Forskningen har redan berörts i tidigare inlägg, herr talman, och jag vill bara konstatera att förutom Sipri, som är viktigt och angeläget och har ett starkt stöd, finns Utrikespolitiska Institutet och Svenska institutet, båda viktiga aktörer i forskning och samarbete för att främja de svenska intressena men också för att främja folkrätten, fred och utveckling.
Det finns skäl att också beröra främjarsidan, herr talman. Här kan vi se att det har skett en ganska väsentlig utökning under senare år, nämligen svenska intressen i utlandet. Här har vi möjligheter till journalistsamverkan, inbjudningar och annat, för att på det sättet bygga samarbetet starkare och öppnare och för att medverka till att främja intressen när det gäller medier och mediernas möjligheter att verka i våra områden.
Slutligen är det samarbetet inom Östersjöregionen, herr talman. Jag vill för min del understryka det som sägs i budgeten, att det handlar väldigt mycket om att utveckla grannlandssamarbetet, att vi ser att vi är grannar och att vi har ett gemensamt ansvar runt Östersjön, att vi har en möjlighet att gå före, också i det europeiska sammanhanget och i EU-diskussionen, och att göra Östersjöregionen till något som kan vara ett gott exempel på samverkan när det gäller inte minst miljöområdet.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget från utskottet, som jag konstaterar är samlat.
Anf. 119 Kent Härstedt (S)
Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för din presentation! Jag tyckte att den var intressant. Du uppmärksammade Finlands nationaldag, och jag firar min sons sexårsdag här i stället - vad gör man inte för sin kallelse?
Jag blev särskilt intresserad när Kerstin Lundgren tog upp frågan om konsulärt stöd. Jag sitter just nu i Mats Svegfors utredning om stöd till svenskar vid kriser och katastrofer i utlandet, och vi har tittat mycket på vilka konsekvenser ambassadnedläggningar och konsulatsnedläggningar får. Jag vill bara höra Kerstin Lundgrens synpunkter på att vi nu lägger ned konsulatet i Phuket.
Det finns ingen plats i världen där det vistas så många svenskar varje dag hela året. Ungefär 280 000 svenskar besöker Phuket i år. I samband med flygolyckan härförleden var svenska konsulatet i Phuket till stor hjälp. Dagligen drabbas svenskar i olika belägenhet i Phuket av olyckor, brott och annat.
Jag vill höra hur Kerstin Lundgren ser på nedläggningen av Sveriges konsulat i Phuket och om det är rimligt att vi lägger ned beskickningen i den stad i utlandet där det finns mest svenskar hela tiden dygnet runt.
Anf. 120 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Den här frågan är inte direkt berörd i den här delen av budgetdiskussionen. Däremot berör det konsulära biståndet indirekt frågan om konsulatet i Phuket.
Vi har från vår sida noterat att regeringen väljer en förstärkning av ambassaden i Thailand. Det är en viktig signal. Om vi hade haft en starkare fungerande ambassad i Thailand när den olyckliga tsunamikatastrofen inträffade hade det naturligtvis varit en möjlighet att stärka insatserna på plats i Thailand. Jag hoppas vid Gud att det inte kommer att inträffa fler av den sortens händelser för människor i Thailand eller i områdena runt omkring på andra ställen.
Det finns anledning att understryka att det är viktigt att vi kan klara att upprätthålla både en konsulär verksamhet och ambassader som fungerar bra i de länder där vi har många svenskar närvarande. Det är inte bara Thailand utan också många andra länder, för vi svenskar rör oss tack och lov över stora områden hela tiden.
Det är en väldigt stor svensk närvaro i Thailand, och det är därför viktigt att vi stärker ambassaden när den här justeringen i fråga om konsulatet i Phuket nu görs. Jag hoppas att det ska kunna väga upp. Samtidigt krävs det, om olyckan skulle vara framme, att man snabbt kan åtgärda det genom att förstärka resurserna på plats, oavsett om det är i Thailand eller i något annat land som det skulle krävas.
Anf. 121 Kent Härstedt (S)
Herr talman! Jag har precis varit på ambassaden i Bangkok och på konsulatet i Phuket häromveckan, och där delar de inte riktigt din uppfattning, Kerstin Lundgren. Tvärtom är de bestörta över att man lägger ned just på en plats där mest svenskar vistas hela tiden. Detta är en daglig arbetsbörda. Detta är inte någonting som bara kommer i händelse av en tsunami - händelser av den storleksordningen tror jag gudskelov bara kommer vart hundrade år. Detta handlar om en daglig hantering av människor i kris.
Jag måste säga att jag nog inte hade förväntat mig att det skulle handla om så många svenskar - 280 000 svenskar. Till Thailand reser i år 400 000 svenskar. Nog finns det behov av såväl en ambassad som ett generalkonsulat och honorärkonsuler i en rad olika städer i Thailand.
Jag tycker att det är lite tråkigt att Kerstin Lundgren, trots att budgeten ligger fast och trots att regeringen går fram med det här, inte har större förståelse för de diplomater som nu är djupt bekymrade över vilka konsekvenser det här kommer att få. Om det ska åka ned diplomater från Bangkok i varje sammanhang där det är konsulära ärenden i Phuket är det klippbiljetter dagligen.
Anf. 122 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Låt oss konstatera att det regeringen nu gör är att återgå till den ordning som den gamla regeringen med Kent Härstedts parti i allt väsentligt stod för med ett honorärkonsulat i Phuket.
Vad vi nu gör är att vi förstärker ambassaden i Thailand, i Bangkok, och det är en följd av insikten om att vi måste vara närvarande med kraft i de länder där det finns många svenskar. Om man talar om ambassader kan jag känna att det finns andra ambassader där man också är bekymrad. Jag kan förstå att man är bekymrad över möjligheten att verka på plats, men det är viktigt för långsiktigheten att vi får en utrikesförvaltning som har balans. Det är bara på det sättet vi kan säkra en långsiktighet i den svenska närvaron, och det är naturligtvis oerhört viktigt, både för de svenskar som är ute och är i behov av konsulärt stöd och för en utrikesförvaltning som kan fungera och ge ett gott underlag till vårt samarbete med andra länder, också inom EU.
Anf. 123 Birgitta Ohlsson (Fp)
Herr talman! Folkpartiet står bakom utskottets förslag i dess helhet. Jag instämmer i de föregående borgerliga politikernas anföranden och i att vi har ett väldigt spännande år framför oss när det gäller de internationella samarbetena.
Detta politikområde handlar just om att säkerställa Sveriges intressen i förbindelser med andra länder och Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Jag tror att vi alla från höger till vänster är ense om att vi vill sträva efter att bibehålla, fördjupa och utveckla Sveriges varumärke som en internationellt engagerad nation. Vi vet att också på detta fält finns tre principer som gäller i politiken, nämligen prioriteringar, pengar och principer.
Det principiellt viktiga är att betona de ideologiska fält som Sverige har valt att profilera sig i som nation. Det kan handla om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet, rättsstat, klimat och miljö. Låt dessa principer vara vägledande.
Det handlar också om att se till att vi på dessa fält använder varje krona på ett ansvarsfullt, klokt och effektivt sätt, som den gamle socialministern Gustav Möller sade: Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket.
Jag tror att det både under denna debatt om internationell samverkan och under den debatt som kommer senare, om bistånd, är väldigt viktigt att vi också på dessa fält - oavsett om det gäller sjukförsäkringar, försvar eller forskning - betonar att vi har en skyldighet att använda svenska skattebetalares kronor på ett klokt sätt.
Jag vill avslutningsvis ta upp tre områden. Jag tycker att det är viktigt att vi för fram frågor om effektivisering. Hur kan vi öka skattepengarnas effektivitet - kanske genom samarbeten mellan myndigheter på ett tydligare sätt? Vi måste också vara noggrannare med kontrollen av pengar och granska tydligare vad pengarna går till och vilka principer som vägleder att just vissa internationella organisationer såväl på hemmaplan som utomlands får medel. Det sista - inte minst viktiga - är fältperspektivet, som ju var uppe i diskussionen hos de första talarna. Hela syftet med internationell samverkan är faktiskt att säkerställa Sveriges intressen i förbindelse med andra länder.
Vi i Folkpartiet tycker att fältperspektivet bör bli starkare. Det är viktigt med informationssatsningar och projekt om Sverige på hemmaplan, men det är ändå ute i världen som vi primärt ska synas.
Anf. 124 Alf Svensson (Kd)
Herr talman! Betänkandets titel är
Internationell samverkan
, och det är ett fint uttryck. Dessutom är det innehållsmässigt både angeläget och nödvändigt med internationell samverkan. Vi talar gärna om globalisering, gränslöshet och om att jorden är odelbar. Betänkandet handlar också om "Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer".
Herr talman! Flera gånger har jag i utskottet och i andra sammanhang, kanske med påfrestande envishet, pläderat för att våra relationer och förhållandet till andra stater inte ska skäras ned, i varje fall inte utan rejäla och djupgående analyser och resonemang.
Låt mig gå rakt på sak: Det är trist att regering efter regering stänger ambassader samtidigt som vi alla talar om internationell samverkan, globalisering och om att just engagemanget för och i omvärlden ska öka.
Jag vet att detta betänkande inte direkt handlar om ambassader, men det handlar som sagt om internationell samverkan. Ingenting är statiskt, och ingenting ska betraktas som statiskt. Men jag ifrågasätter om det inte är ett svek mot internationell samverkan att man bommar igen rader av ambassader. Så kan man faktiskt uttrycka det om man ser det över en längre period. Visst, jag vet att någon från ett angränsande land eller från UD i Stockholm blir ackrediterad, men det resonemanget duger inte som hållbart försvar enligt min uppfattning.
Man frågar då: Men om Sverige inte har någon verksamhet i ett land kan vi väl inte ha en beskickning där? Man skulle kunna vända på det resonemanget och säga: Om vi inte har någon verksamhet där behöver vi kanske i en alltmer globaliserad värld ha en ambassad där för att få i gång verksamheten. När vi talar om verksamhet är det förstås alltid statens verksamhet vi talar om. Det fanns svenska verksamheter i både i-land och u-land innan begreppet bistånd fanns i våra debatter. Det skulle vara spännande att för vårt land Sveriges vidkommande få en heltäckande bild av vad staten, näringslivet och ideella organisationer samfällt uträttar av biståndsverksamhet i olika länder.
Vi talar om verksamhet och relationer i internationell samverkan. Vi fick en inbjudan att lyssna på ett anförande som Percy Barnevik ska hålla den 12 december. Honom hanterade vi inte nådigt här i kammaren och i medierna för en del år sedan, och jag tillhörde också kritikerkören. Nu kan han berätta om hur mikrokrediter kan lyfta människor ur misären. Det är internationell samverkan. Själv har jag varit något involverad i en verksamhet mot hiv/aids internationellt. Det finns 33 miljoner som är smittade med hiv/aids. Det är väl den värsta katastrof som världen har skådat. Det är många tsunamikatastrofer under ett år när vi talar om hiv/aids, och det talar vi i Sverige mycket lite om.
Det finns områden i Afrika där mellan 30 och 40 procent är hivpositiva. Där behövs internationell samverkan. Vad gör vi? Ska vi då stänga oss ute från att möjliggöra ett värdigare liv och förverkliga vårt tal om mänskliga fri- och rättigheter.
Ett entreprenörspar, Christin och Dan Olofsson, Star School, har satt fart på en rad svenska företagare och entreprenörer. Tiotusentals och åter tiotusentals unga studerande hjälps till ett framtidshopp. Det är internationell samverkan med Sverige i södra Afrika. Det är länder där vi inte alltid har ambassader, eftersom man säger att vi inte har någon verksamhet där. Det hade inte varit fel om vi hade funnits där.
Vi vet att Dacregler styr oss. Ibland känns det som om vi är till för Dacreglerna och inte tvärtom. I Managua är de ideella verksamheterna många. I Manila är de också många. Då blir det ett snävt resonemang när vi deklarerar att vi får lägga ned ambassaden eftersom vi inte längre har verksamheter kvar och den inte längre kan bekostas med biståndsmedel.
Herr talman! Vi måste också inse - och det gör vi väl - att investeringar inte underlättas av att Sverige halar ned sin flagga. I en alltmer globaliserad värld måste svenskt näringsliv vara med och investera så att enprocentsmålet inte indirekt minskar innehållsmässigt utan ökar.
Men nu är det som det är. Jag har inga andra yrkanden än utskottets majoritet. Men i utskottet skrivs inga protokoll, och jag tycker att det fordras en rejäl och djuplodande debatt om Sveriges närvaro och internationella samverkan. Jag tycker att en sådan analys borde föras upp på partipolitisk nivå och självklart över den så kallade blockgränsen.
Anf. 125 Kent Härstedt (S)
Herr talman! Det är lätt att instämma i många av delarna i Alf Svenssons anförande, och det tror jag nästan att Alf Svensson gissade i förväg.
Det var ett ganska allmänt tal. Men bland annat berördes beskickningen i Nicaragua. Det knyter an också till nästa ärende som vi ska diskutera. Här går det ju en röd tråd. Det handlar om det engagemang som Sverige har haft - det är också brett. Det är bistånd, handel, folkligt utbyte och annat. Och det är konsulärt i den mån det behövs emellanåt.
Där drar vi nu oss ur vad gäller biståndet. Då kan man också se helheten här. Eftersom just den här delen inte kommer att behandlas i nästa betänkande är det intressant att se kopplingen till att vi nu också ganska snabbt lägger ned vår ambassad i Nicaragua. Då kan man, precis i den anda som Alf Svensson diskuterar här, fråga sig: Hur tar vi till vara svenska intressen i internationell samverkan?
Vi har haft en biståndsnärvaro. Vi har haft ett handelssamarbete. Och vi drar oss ur biståndet för att vi kanske tycker att det gör bättre nytta någon annanstans. I det sammanhanget är ju en ambassad så oerhört viktig när det gäller att vara ett slags vägledare för svenska intressen som vill in i Nicaragua. Men även för de nicaraguaner som söker sig till Sverige är det en referenspunkt.
Jag förstår inte riktigt hur saker och ting hänger ihop. Ibland kan jag tycka att de 40-50 miljoner vi diskuterar vad gäller ambassadnedläggelser egentligen är en väldigt liten budgetpost i statens stora budget. Men det kan få väldigt stora konsekvenser. Nicaragua är nog ett sådant exempel.
Jag skulle vilja höra Alf Svenssons kommentar till detta.
Anf. 126 Alf Svensson (Kd)
Herr talman! Tack för instämmandet! Nu vet både Kent Härstedt och jag att det finns gamla försyndelser från tidigare regeringar. Vi kan inte leva med ett evigt underskott, och Kent Härstedt förväntar sig inte att jag skulle gå emot majoriteten i utskottet i det här ärendet.
Men jag tycker att vi skulle kunna vara överens om att försöka få upp det här ärendet på bordet och få ett reellt resonemang om det. För här är det faktiskt så att jag kan avslöja en oerhörd hemlighet, en förskräcklig hemlighet: Jag är inte alltid överens med regeringen. Jag är inte ens en gång alltid överens med mig själv. Men i det här avseendet är jag absolut överens med mig själv.
Det har intresserat mig hela livet att se verksamheter internationellt, inte enbart ur statens perspektiv. Jag begriper inte varför vi alltid säger: Nu stänger vi därför att nu är vi inte där som svenskar längre. Det är kanske i stället så att svenskt styre är starkare än när vi byggde ambassaden. Ändå lägger vi ned den.
Men, som sagt, det vore väl om det här inte slutar med bara en debatt mellan Kent Härstedt och mig utan att vi i stället försöker få upp frågan på bordet.
Sedan kan jag bli väldigt trött på de här Dacreglerna som man alltid får i halsen. Jag säger som jag sade i mitt lilla anförande: Vi är väl inte till för dem, utan de är väl till för oss. Sedan vet jag att det finns risker när man börjar hantera Dacregler. Men vad är bistånd om inte att finnas kvar i till exempel ett afrikanskt land där aids skördar offer i en omfattning som ingen av oss kan föreställa sig?
Anf. 127 Kent Härstedt (S)
Herr talman! Vi är också överens om att vi inte alltid är överens med regeringen. Det är helt klart.
Jag tackar naturligtvis ja till att diskutera det här för framtiden. Det kan vi självklart göra. Jag tycker också att det är oroväckande när man ser vilka konsekvenser det här har.
Jag tror att alla vi riksdagsledamöter har fått ett brev från Filippinernas ambassadör. Jag vet också att Carl Bildt har haft samtal med Filippinernas utrikesminister i Singapore. Det är ett land med 90 miljoner invånare. Många svenskar har i dag filippinsk bakgrund. Jag tror att det är 17 000-20 000 som bor i Sverige med filippinsk bakgrund. Men det är också allt fler svenskar som söker sig dit. Det är tre svenskar anställda på ambassaden i Manila. Den lägger vi ned, i ett land som går i en rasande takt ekonomiskt. Jag ska inte säga att det är en regional stormakt, men det är ett land med snart 90-100 miljoner invånare. Där ska vi släcka ned. Vi ska hala ned den svenska flaggan och kanske hissa upp den på något honorärkonsulat eller något sådant.
Jag saknar ett helhetsperspektiv kring de här frågorna, och det är jag gärna med och diskuterar. Nu håller jag framför allt i biståndsfrågor. Men jag tror att det är viktigt att vi framöver ser över de här sakerna.
Det är klart att det släpar efter, 40-50 miljoner i underskott. Men nog skulle det kunna hanteras i en budget som har ett sådant överskott som regeringens budget har i dag. Jag måste säga att jag inte riktigt förstår hur man inte kan utverka 40-50 miljoner om stora svenska intressen står på spel. Då måste det kanske vara motsatsen i stället, att man inte tycker att det här är så pass viktigt. Det brukar ju vara så i statens budget att tycker man att någonting är tillräckligt viktigt kan man ta fram resurserna.
Anf. 128 Alf Svensson (Kd)
Herr talman! Detta skulle naturligtvis ha kunnat hanteras tidigare av en tidigare regering. När Kent Härstedt säger att han inte alltid är överens med regeringen menar jag att det måste vara en retroaktiv bekännelse i det här avseendet för Kent Härstedts vidkommande.
Men jag är alltså helt överens med Kent Härstedt om detta. Sverige halar flaggan och Finland finns kvar. Ericsson och Nokia ska tävla om order i landet. Vem tror vi vinner?
Men det är kanske inte det som är det primära i den här debatten. Vi har alltså en tsunamikatastrof. Jag har nämligen nyligen varit på en jättekonferens i USA om hiv/aids. Jag har med mig detta hem, precis som Kent Härstedt nu har Thailand med sig hem. Det är fruktansvärda katastrofer som drar över Afrika med hiv/aids. 33 miljoner är smittade. Och så säger vi: Vi har ingen verksamhet. Det tycker jag är lite upprörande. Jag tycker att vi ska se till att vi har verksamhet och inte stänga ambassader utan finnas där när vi talar om internationell samverkan.
Jag menar, precis som Härstedt, att vi i det långa loppet måste inse att vi i en globaliserad värld har råd.
Anf. 129 Hans Linde (V)
Herr talman! Vi har i dag diskuterat betänkande UU1 om utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Det är ett betänkande där det i stort har rått enighet i utskottet. Det enda område där det har funnits oenigheter har varit finansieringen av Sipri, där regeringen ursprungligen föreslagit en minskning av anslaget med 5 miljoner.
Vänsterpartiet anser att Sipri, som erkänt oberoende freds- och forskningsinstitut, bedriver ett arbete som är av avgörande vikt. Genom sin årsbok, sin hemsida, sina konferenser med mera bedriver man ett aktivt arbete runt freds- och nedrustningsfrågorna som inte kan underskattas, i synnerhet inte i en tid då världen går mot upprustning och fredsfrågorna fått en alltmer undanskymd roll.
Det är oroväckande i sammanhanget att fem av sju partier i denna riksdag ställer sig bakom den nya EU-konstitutionen där man skrivit in att medlemsländerna ska rusta upp, stärka sin militära kapacitet. Vänsterpartiet vill i stället se att Sverige tar på sig ledartröjan när det gäller global nedrustning. Behovet är stort av länder som vågar gå före och lyfta fram nedrustningsfrågorna.
Det är dock positivt att regeringen har börjat ge signaler om att man har ändrat sitt förslag, men oron kvarstår över att regeringen sjabblar med anslagen till en viktig institution. Verksamheten gynnas inte på något sätt av att det finns frågetecken runt den framtida finansieringen, och det är avgörande att dessa frågetecken klargörs på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.
Herr talman! Utgiftsområde 5 är kanske inte det område i budgeten där det råder störst kontroverser. Förra året fick vi knappt någon debatt i kammaren på området. I år råder det enighet om fördelningen och omfattningen av anslagen, och det saknas reservationer.
Trots detta har riksdagen nu ägnat drygt 45 minuter åt att debattera detta kortfattade betänkande i denna kammare. Jag tycker att det är relevant i sammanhanget att fråga sig hur utskottets majoritet prioriterar. För samtidigt som man lägger ned tid och kraft på detta betänkande, där vi i realiteten är eniga, har man aktivt valt att inte behandla frågor och motioner som rör avgörande frågor om mänskliga rättigheter och demokrati.
På utrikesutskottets kansli samlar nu ett stort antal motioner damm efter att en bred majoritet i utskottet har kört över Vänsterpartiet och beslutat att skjuta diskussioner om mänskliga rättigheter på framtiden. Jag tycker att det är ett demokratiproblem att de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna aktivt valt att inte behandla motioner som man inte uppskattar för deras innehåll.
Men ett än större problem är att på områden som förtrycket av de etniska minoriteterna i Etiopien, de tusentals politiska morden i Colombia, hoten mot demokratin i Bolivia och Israels övergrepp på de ockuperade områdena väljer den breda utskottsmajoriteten tystnaden framför att vara en aktiv och klar röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag vill därför utnyttja detta tillfälle att lyfta fram Vänsterpartiets starka kritik mot utskottsmajoritetens prioriteringar och beslut. För jag tycker ärligt talat att det är ganska pinsamt att de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna hellre tar en debatt om det här betänkandet än en debatt om avgörande frågor som mänskliga rättigheter och demokrati.
Anf. 130 Bodil Ceballos (Mp)
Herr talman! Under hösten hade jag möjlighet att under två veckor besöka FN:s generalförsamling tillsammans med ett antal andra riksdagsledamöter, bland annat Kerstin Engle som sitter med här i kammaren i dag. Vi kom från skilda politiska kulörer. Det var mycket intressant att på plats se hur Sverige bland annat med hjälp av de medel som vi fördelar genom utgiftsområde 7 har skaffat sig en mycket god position i världen och ett gott rykte. Därmed har vi också en god förhandlingsposition i olika frågor som kan vara känsliga för vissa länder att diskutera, som korruption, mänskliga rättigheter, etcetera.
Men det här goda ryktet är förstås inte något nytt, utan det bygger på det Sverige har byggt upp sedan många år tillbaka. Det är viktigt att vi anstränger oss för att behålla det, i synnerhet nu när vi ingår i EU och är mer anonyma i FN-sammanhang.
Under årets generalförsamling var det Portugal som framförde de synpunkter som EU-länderna gemensamt kommit fram till. Sverige hade därför egentligen ingen anledning att förlänga de redan långa inlägg som kom i diskussionerna där. Men varför poppade då Spanien, Belgien, Frankrike med flera upp som gubben i lådan och inte vi? Vi måste inte vara tysta bara för att EU:s ordförandeland redan talat. Den svenska rösten i världen kan rymmas även inom gällande regelverk.
Under hösten 2009 kommer Sverige att samordna EU:s gemensamma insatser i generalförsamlingen. Det kommer att innebära ett betydande merarbete för den svenska representationen. Jag hoppas att regeringen har det i åtanke inför nästa års budget, det vill säga budget 2009 så att vi ger representationen reella förutsättningar att göra ett bra arbete.
Det var många tankar som väcktes i samband med besöket, eller man kanske ska säga att de återuppväcktes. Hur ska man få FN-systemet smidigare? Hur ska man nå en större parlamentarisk delaktighet? Hur ska man få generalförsamlingen att ta upp aktuella frågor på dagordningen? Hur ska man få bort vetorätten? Och vilka ska egentligen sitta i säkerhetsrådet?
FN har sina fel och brister, men det mycket goda med FN är att FN är det enda forum där världens länder möts och diskuterar. FN spelar därför en helt avgörande roll för att nå samsyn i olika frågor av global karaktär, konflikter, klimat, fattigdom, etcetera.
Herr talman! I årets budget för utgiftsområde 5 har Miljöpartiet ingen annan uppfattning än regeringen när det gäller själva anslagen. Anslagsminskningen till Sipri på 5 miljoner fick oss naturligtvis att resa ragg i början, men efter samtal med Sipri har vi förstått att de kommer att klara finansieringen under 2008 trots denna minskning. Jag vill dock betona att Miljöpartiet anser att Sipri inte ska vara hänvisat till att söka extern finansiering på alla finansieringsområden som det står i förslaget. Det är av stor vikt att den mycket viktiga forskning som Sipri genomför kan drivas långsiktigt under trygga förutsättningar. De ska inte behöva vara utlämnade till att söka bidrag för att kunna genomföra olika projekt.
Att lösa världens konflikter och bygga stabil fred är en av förutsättningarna för att kunna lösa de väldigt stora utmaningar som världen står inför. En värld i fred är en förutsättning för fattigdomsbekämpning men också minskad klimatpåverkan. Om världens stater ägnade sig mer åt att bygga upp än att rasera skulle mindre pengar gå till vapen och mer till mat och uppbyggnad av stabila och långsiktigt hållbara samhällen.
Herr talman! Den internationella samverkan är viktig. Den är viktig för att rädda den här planeten. Ju mer vi talar med varandra, ju mer vi förstår varandras system, problem och lösningar på olika nivåer i samhället desto lättare blir det att hitta samverkansformer och en förståelse så att vi alla kan dra åt samma håll.
Den internationella samverkan är så mycket mer än den statliga som vi har i EU-medlemskap, deltagande i olika internationella organisationer, utvecklingssamarbete, etcetera. Många gånger fastnar frågor på vägen i oändliga och byråkratiska förhandlingar mellan länder i EU eller FN. Eftersom länderna inte kommer överens händer ingenting.
Olja, gas och jakten på så mycket pengar som möjligt sätter dagordningen, trots att vi vet att det är den kombinationen som driver klimatpåverkan framåt. De som drabbas är de nu fattigaste, barn, ungdomar och kommande generationer. Vi är skyldiga att se till att det finns en planet att leva på också för dem.
Herr talman! Den internationella dialogen måste därför ske på alla nivåer: mellan medborgare, mellan kommuner, regioner och stater. På så sätt kan medborgarna, kommunerna och regionerna ta täten och driva staterna framför sig. Vänortssamarbeten är en möjlighet men är ofta fast i gamla strukturer. Även de ligger väldigt långt från medborgarna. Partnerskap inom biståndet ger bättre och fördjupade kontakter. Jag tycker att det är något som bör uppmuntras.
EU-ländernas kommuner brukar ta initiativ till olika samverkansprojekt, där också Sverige ibland ingår. Det fungerar hyfsat så länge det handlar om EU-finansierade projekt. Om det däremot handlar om att skriva på en deklaration om att uppmana till exempel EU-ländernas statschefer att ta krafttag mot trafficking - det hade vi uppe i vårt kommunfullmäktige för någon månad sedan - kan sådana initiativ avslås eller i vårt fall överklagas i domstol med hänvisning till att det enligt svensk lag endast är staten som har rätt att driva utrikespolitik.
För att råda bot på oklarheten om vad kommuner får eller inte får göra har Miljöpartiet motionerat om ökade möjligheter att driva kommunal utrikespolitik. Men motionsyrkandena ligger inte under det här utgiftsområdet, så jag kan inte yrka på något här. Jag vill ändå nämna det eftersom de strukturer för internationell samverkan som vi har i dag hindrar goda initiativ underifrån och kan stoppas på grund av vår egen lagstiftning.
Vi i den rika världen har en enorm miljöskuld att betala tillbaka. Vår del av den skulden borde kanske egentligen finnas med som en utgiftspost under utgiftsområdet Internationell samverkan. Nu är klimatpåverkan och klimatanpassning prioriterade i biståndsbudgeten. Det är ett bra första steg, men det mest korrekta vore att det låg utanför biståndet så att inte klimatanpassningen tar resurser från fattigdomsbekämpningen. Miljöskulden borde vi ta ansvar för på annat sätt, och det är också vad utvecklingsländerna kräver av oss.
Anf. 131 Holger Gustafsson (Kd)
Herr talman! I dag behandlar vi regeringens framställning under utgiftsområdet Internationell samverkan. I en alltmer globalt internationell samverkan är vi mer än någonsin beroende av upparbetade kommunikationskanaler med omvärlden. Sverige är ett litet land, men vi har och vi ska ha höga ambitioner vad avser svensk utrikespolitiks olika missioner. Därför måste vi utveckla våra relationer med våra viktiga partner.
Kristdemokraterna anser att utrikespolitikens olika beståndsdelar, som till exempel miljö- och klimatpolitiken, handels-, utvecklings-, bistånds- och säkerhetspolitiken, ska främjas och ta sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Inte minst i det bilaterala arbetet med enskilda länder ska rättighetsperspektivet vara styrande. Det kräver långsiktiga och stabila relationer från svensk sida.
Herr talman! De internationella samarbetskanalerna är helt avgörande för att Sverige ska lyckas med sina utrikespolitiska mål, det vill säga att främja tillväxt och välstånd, att minska fattigdom och konflikter och att bekämpa miljöförstöring. Detta kräver ökat internationellt samarbete, vilket främst sker via FN, Nato, EU, Europarådet, OSSE och även det nordiska samarbetet.
För att behålla goda internationella kontaktytor i tider av ökad globalisering och för att kunna följa politiken på nära håll i andra länder krävs en stark och bred utrikesförvaltning. Sverige behöver fler kontaktpunkter i utrikesrepresentationen, inte färre. Det har sagts tidigare här i dag, och det är angeläget.
Jag vill i detta sammanhang framhålla att vi kristdemokrater är kritiska till att minska antalet representationer i länder som är viktiga för svenskt samarbete, både politiskt och ekonomiskt. Vi ser hellre en personalmässigt begränsad representation än förestående nedläggningar.
Herr talman! I dag fördrivs människor från Darfur. Buddistiska munkar förföljs i Burma. Kristna minoriteter flyr Mellanöstern. Diktaturer förtrycker sina medborgare i Kuba, Vitryssland och i Nordkorea. Ofta står världssamfundet passivt och blockerat trots att man är väl medveten om vad som sker.
Inom folkrätten sker hela tiden en utveckling. Under 1990-talet har principen om statssuveräniteten fått ge vika för principer om mänskliga rättigheter. Sverige som beskyddare av demokrati och mänskliga rättigheter bör då finnas på plats för att noga kunna följa denna utveckling.
Då MR-brott sker inom ett lands gränser och staten systematiskt bryter mot de mänskliga rättigheterna bör statens rätt att hävda icke-inblandning anses vara förbrukad. Då måste omvärlden förpliktas att agera för att rädda liv. Det bör vi följa på plats.
Denna utveckling av folkrätten är bra, eftersom den sätter människans värde i centrum och inte tillåter diktatorer att ta skydd bakom folkrättsparagrafer. Kristdemokraterna välkomnar det nya synsättet där FN:s rätt till ingripande förskjutits mot en skyldighet att ingripa - också med militär om så är nödvändigt. Sverige bör finnas på plats.
Herr talman! Detta är ett enigt betänkande. Det finns inga reservationer. Jag är glad för det.
Med dessa synpunkter yrkar jag bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande, UU1.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2007-12-06
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3
Protokoll med beslut
- 2007-12-06Protokoll 2007/08:38
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Bemyndigande avseende anslag 5:9
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 för ramanslag 5:9 Svenska institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kr efter år 2008.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 Utgiftsområde 5 punkt 1.Bemyndigande avseende anslag 5:11
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 för ramanslag 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 116 000 000 kr under åren 2009-2011.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 Utgiftsområde 5 punkt 2.Anslagen för 2008 under utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen anvisar för budgetåret 2008 anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med kolumnen regeringens förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 Utgiftsområde 5 punkt 3 och avslår motion 2007/08:Fi277 yrkande 34.