Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Betänkande 2000/01:UU1
Utrikesutskottets betänkande
2000/01:UU01
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Innehåll
2000/01
UU1
Sammanfattning
Utrikesutskottet behandlar i detta betänkande regeringens framställning i propositionen 2000/01:1 avseende anslagsbehov under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. Regeringen föreslår att totalt 2 908 385 000 kr anvisas till anslag inom detta utgiftsområde.
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsramar för de olika anslagen.
Utskottet tar även ställning till motioner som väckts i anslutning till propositionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks eller besvaras. Till betänkandet är fogat fem reservationer och tre särskilda yttranden.
1 Propositionen
Regeringen föreslår i propositionens yrkande 1, utgiftsområde 5 avsnitt 1, att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2001.
I yrkande 2 föreslår regeringen att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:
Tusental kronor ----------------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp ----------------------------------------------------------------------- 5:1 Utrikesförvaltningen ramanslag 1 816 068 ----------------------------------------------------------------------- 5:2 Nordiskt samarbete ramanslag 1 511 ----------------------------------------------------------------------- 5:3 Ekonomiskt bistånd till svenska ramanslag 5 573 medborgare i utlandet m.m. samt diverse kostnader för rättsväsendet ----------------------------------------------------------------------- 5:4 Bidrag till vissa internationella ramanslag 452 817 organisationer ----------------------------------------------------------------------- 5:5 Nordiska ministerrådet ramanslag 281 094 ----------------------------------------------------------------------- 5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete ramanslag 25 997 och utveckling (OECD) ----------------------------------------------------------------------- 5:7 Fredsfrämjande verksamhet ramanslag 149 453 ----------------------------------------------------------------------- 5:8 Svenska institutet ramanslag 55 451 ----------------------------------------------------------------------- 5:9 Övrig information om Sverige i utlandet ramanslag 13 863 ----------------------------------------------------------------------- 5:10 Utredningar och andra insatser på det ramanslag 2 259 utrikespolitiska området ----------------------------------------------------------------------- 5:11 Information och studier om ramanslag 9 000 säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling ----------------------------------------------------------------------- 5:12 Bidrag till Stockholms internationella obetecknat 21 373 fredsforskningsinstitut (SIPRI) anslag ----------------------------------------------------------------------- 5:13 Forskning till stöd för nedrustning och ramanslag 10 781 internationell säkerhet ----------------------------------------------------------------------- 5:14 Utrikespolitiska Institutet obetecknat 11 710 anslag ----------------------------------------------------------------------- 5:15 Forskningsverksamhet av särskild ramanslag 4 603 utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse ----------------------------------------------------------------------- 5:16 Inspektionen för strategiska produkter ramanslag 17 404 ----------------------------------------------------------------------- 5:17 Europainformation m.m. ramanslag 21 800 ----------------------------------------------------------------------- 5:18 Föreningen Norden ramanslag 7 128 ----------------------------------------------------------------------- Summa 2 908 385 -----------------------------------------------------------------------
2 Motionerna
2000/01:U216 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återupprätta NGO-sekretariatet inklusive en NGO-ambassadör.
2000/01:U217 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en övergripande MR-funktion för den svenska utrikespolitiken.
20. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för utplacerandet av MR-attachéer på svenska ambassader.
21. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för utplacerandet av miljöattachéer på svenska ambassader.
22. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att integrera svenska handelsfrämjande organ som exportråd m.m. med vissa av Sveriges ambassader.
23. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att öppna svenska utlandsmyndigheter i alla EU:s kandidatländer.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en svensk utlandsmyndighet bör öppnas i Minsk.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte lägga ner Sveriges generalkonsulat i Istanbul.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att behålla en svensk ambassad i Windhoek i Namibia.
27. Riksdagen begär att regeringen utreder om fler s.k. nordiska ambassader kan upprättas eller samordnas i världen.
28. Riksdagen begär att regeringen utreder hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den växande EU-diplomatin.
2000/01:U301 av Bengt Silfverstrand och Hans Hoff (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en genomgripande översyn av utrikesförvaltningen.
2000/01:U302 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen utreder behovet av utökade ekonomiska resurser till den honorära konsulatverksamheten.
2000/01:U303 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen måste ompröva nedläggningen av generalkonsulatet i Istanbul.
2000/01:U305 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan för år 2001 enligt följande:
--------------------------------------------- | |År 2001 |Förändring| --------------------------------------------- |5:1 | | | |Utrikesförvaltningen | 1 816 | +70 000| | | 068 | | --------------------------------------------- |5:7 Fredsfrämjande | | | |åtgärder |149 453 | -149 453| --------------------------------------------- |5:11 Information och | | | |studier | 9 000 | -9 000| --------------------------------------------- 2000/01:U621 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige snarast upprättar ambassad i Minsk, Vitryssland.
2000/01:U640 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att på sikt flytta Sveriges ambassad i Israel till västra Jerusalem.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam nordisk ambassad i Jerusalem för både israeler och palestinier.
2000/01:U660 av Murad Artin m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ökad diplomatisk representation i Kaukasusområdet.
2000/01:U704 av Åke Sandström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökat anslag till Föreningen Norden i Sverige.
3 Utskottet
3.1 Propositionen
3.1.1 Allmänt om utgiftsområdet (Propositionen s. 11-23)
Politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik består av 18 anslag fördela delområden:
- Utrikesförvaltningen
- internationella organisationer
- information om Sverige i utlandet
- nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
- övriga utrikespolitiska frågor.
Regeringen anför i propositionen att målet för politikområdet är att säker intressen i förbindelserna med andra länder.
I propositionen framhålls att EU:s centrala roll i svensk utrikespolitik kom särskilt under det första halvåret 2001, då svensk utrikespolitik och svensk ut i hög grad kommer att inriktas på genomförandet av det första svenska ord unionen. Regeringen framhåller vidare att EU är den ojämförligt främsta d europeiska integrationen och det europeiska samarbetet.
Vidare anför regeringen att risken för ett förödande stormaktskrig ha överskådlig tid. Det säkerhetspolitiska läget är tryggare än på mycket länge. S alliansfrihet, som syftar till att Sverige skall kunna vara neutralt i händels närområde, består. Den gagnar vår säkerhet bäst, befäster säkerheten i vårt n förmåga att medverka i uppbyggnaden av en alleuropeisk säkerhetsstruk regeringen.
I propositionen understryks även att det blir en alltmer central uppgift för och säkerhetspolitik i och utanför Europa att medverka till att förebygga och f konflikter. Sverige deltar i militärt och civilt samarbete med andra krishantering och fredsfrämjande verksamhet.
Vidare framhåller regeringen att mot bakgrund av de globala tendenserna bl angeläget att fortsätta den traditionella svenska utrikespolitik, som förenar s världshandel med förnyat utvecklingssamarbete och arbete för en miljömässigt utveckling.
Regeringen betonar även att den ser stödet till FN och reformeringen av FN- primär utrikespolitisk uppgift.
När det gäller resultatbedömning menar regeringen att ett land av Sveriges sto peka på att utrikespolitiken givit ett visst konkret resultat. Oftast måste m värdering av den utveckling landet varit delaktigt i utan att söka precisera till denna.
Regeringen framhåller i sammanhanget att samarbetet inom EU i viktiga avseend överensstämmelse med svenska värderingar och strävanden. Det gäller bl.a. tillväxt och sysselsättning med utbildning och kontinuerlig satsning på infor som centrala medel samt inriktningen av kommissionens reformering. Det g krishantering, där den civila delen får en viktig plats vid sidan av den mil roll i sammanhanget betonas samt ett växande intresse för konfliktförebygg Regeringen menar att i väsentliga avseenden har utvecklingen gått i av Sverige samtidigt som de snabba internationella förändringarna reser nya krav på aktiva
3.1.2 Utrikesförvaltningen (Propositionen s. 24-27)
I propositionen framhåller regeringen att utrikesförvaltningens viktigaste up svenska intressen, politiska såväl som handels-, migrations- och biståndsrelate genom politisk, ekonomisk, migrations- och handelspolitisk bevakning, investerings- och turistfrämjande verksamhet, insatser inom kultur och i handläggning av migrations- och rättsfrågor. Regeringen framhåller också ambitionsnivå som prioriteringarna innebär ställer krav på en väl fungerande ut som kontinuerligt anpassas till de uppgifter en föränderlig omvärld medför.
Vidare anförs att en omstrukturering av utrikesrepresentationen i Afrika pågår Nya myndigheter har öppnats i Dakar och i Kampala och ambassaden i Kinshasa kom en ambassadör från slutet av år 2000. Ambassaden i Windhoek kommer att o chargé-myndighet från mitten av år 2001. Organisationen med Stockholmsbaserade Afrika kommer att avvecklas.
Den officiella svenska närvaron omvandlas i Caracas från halvårsskiftet år Istanbul från början av år 2001.
Som ett resultat av sammanslagningen av UD:s IT-organisation m Förvaltningsavdelningen minskades anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen år 2000 me för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget 90:5 Regeringskansliet m görs för att täcka kostnaderna för den sammanslagna IT-organisationens framt Anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen minskades år 2000 även med anledning av en t med ytterligare 27 630 000 kr. Anslaget föreslås år 2001 minskas med 3 049 72 centralmyndighetsfunktionen i fråga om internationell rättslig hjäl Utrikesdepartementet till Justitiedepartementet. Anslaget 90:5 Regeringskans utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med motsvarande belopp.
För år 2001 har anslaget beräknats till 1 816 068 000 kr. Anslaget höjs engång 000 kr år 2001.
Från anslaget 5:2 Nordiskt samarbete betalas kostnader för Sveriges deltagand inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska samarbetskommittén. Reg anslaget för budgetåret 2001 till 1 511 000 kr.
3.1.3 Internationella organisationer (Propositionen s. 27-32)
Anslaget 5:4 Bidrag till vissa internationella organisationer finansierar ob folkrättsligt bundet att betala för sitt medlemskap och andel av kostnade verksamhet i följande internationella organisationer:
Förenta nationerna
Europarådet
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP)
Övriga internationella organisationer.
Regeringen framhåller i propositionen att Sveriges arbete i Förenta nationerna bidra till att organisationer på ett effektivt sätt kan bedriva sina kärnve trygga FN:s finanser och dess verksamhet långsiktigt och att förbättra betal samt verka för en amerikansk skuldreglering.
Vad gäller Europarådet menar regeringen att syften med det svenska medlemskap till demokratiseringsprocessen i de nya medlemsländerna, att verka för att Euro ett slagkraftigt instrument och att verka för stabilitet i sydöstra Europa.
I propositionen framhålls vidare att de svenska insatserna vad avser OSSE:s ve bidra till dess fortsatta utveckling som ett regionalt säkerhetsorgan konflikthantering. En förbättrad tillämpning av de åtaganden som medlemsstatern fortsatt utveckling av kapaciteten för konfliktförebyggande och krishantering respekten för demokrati, rättsstatens principer och de mänskliga rättighetern deltagande i fältmissioner och valövervakning.
När det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP) p på att Sverige aktivt deltar i utformningen och tillämpningen av denna. Ge bl.a. genom gemensamma åtgärder.
För år 2001 har anslaget beräknats till 452 817 000 kr.
Från anslaget 5:5 Nordiska ministerrådet betalas Sveriges andel till ministe För år 2001 har anslaget beräknats till 281 094 000 kr.
Från anslaget 5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Sveriges andel av OECD:s budget. Anslaget har för år 2001 beräknats till 25 997
Anslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet finansierar framför allt deltagande med i olika internationella fredsfrämjande insatser. Under 1999 beslutade reger svenskt deltagande med poliser och experter i den internationella insatsen framhåller regeringen i propositionen att efterfrågan på svensk medverkan i fredsfrämjande insatser styrs till tid och omfång av faktorer som till störs utanför svensk kontroll. Anslagsförbrukningen kan fluktuera kraftigt och är svå det gäller nya insatser. Regeringen framhåller att efterfrågan på svensk militär, polisiär som annan civil personal, ökat från FN:s, OSSE:s, organisationers sida. Vidare gör regeringen bedömningen att den snabba utveck försvars- och säkerhetspolitik (ESDP) sannolikt kommer att ställa särskilda k Detta gäller inte minst den civila krishanteringen och konfliktförebyggande.
Finansiering av svensk medverkan i internationella fredsfrämjande insatser s utnyttjande av anslag inom utgiftsområde 6, Totalförsvar, samt utgiftsområde 7, bistånd.
För år 2001 har anslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet beräknats till 149 453 000 kr. Regeringen föreslår i propositionen att den får ikläda staten f tillsammans med tidigare gjorda, utestående förpliktelser innebär utgifter på h kr efter år 2001.
3.1.4 Information om Sverige i utlandet (Propositionen s. 32-34)
Anslaget 5:8 Svenska institutet finansierar institutets kostnader för informat utbyte inom utbildning, kultur och samhälle samt svenska kulturhuset i Paris. anslaget beräknats till 55 451 000 kr.
Anslaget 5:9 Övrig information om Sverige i utlandet används till att finansier regeringen prioriterade, informations- och främjandeinsatser genom utlandsmyndigheterna. För år 2001 har anslaget beräknats till 13 863 000 kr.
3.1.5 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor (Propositionen s. 34-38)
Syftet med anslaget 5:10 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska ge stöd till verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt avseen och säkerhetspolitik. För år 2001 har anslaget beräknats till 2 259 000 kr.
Anslaget 5:11 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämj finansierar stöd till organisationer och stiftelser i syfte att främja studier om nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. För år 2001 har anslaget beräk 000 kr.
Ändamålet med anslaget 5:12 Bidrag till Stockholms internationella fredsfor (SIPRI) är att genom forskning i konflikt- och samarbetsfrågor bidra till betingelserna för fredliga lösningar av konflikter för en stabil fred. Anslaget beräknats till 21 373 000 kr.
Med anslaget 5:13 Forskning till stöd för nedrustning och internationel regeringen uppnå att den tillförs teknisk och vetenskaplig sakkunskap för att nationella och del i internationella insatser skall kunna bidra aktivt t internationella nedrustningsarbetet, icke-spridningsarbetet och rustning framåt. Anslaget har beräknats till 10 781 000 kr för år 2001.
Från anslaget 5:14 finansieras Utrikespolitiska Institutets (UI) verksamhet att främja intresset för internationell politik samt öka kunskapen om de forskning och information till allmänheten. För år 2001 har anslaget beräknats kr.
Anslaget 5:15 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspoli finansierar dels forskarprogrammet på Utrikespolitiska Institutet som be särskilt avtal mellan UI och staten, dels ett temporärt extra bidrag till UI institutets svåra finansiella situation. Anslaget beräknas för år 2001 till 4 6
3.1.6 Övriga utrikespolitiska frågor (Propositionen s. 38-40)
Anslaget 5:16 finansierar Inspektionen för strategiska produkter (ISP) v föreskrivs i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1998:397) om strate med tillhörande förordningar, samt rådets förordning (EG) nr 3381/94 av den 19 upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av varor med dubbla användning
För år 2001 har anslaget beräknats till 17 404 000 kr.
Anslaget 5:17 Europainformation m.m. finansierar informationsverksamhet om integrationen och beräknas för år 2001 uppgå till 21 800 000 kr.
Från anslaget 5:18 Föreningen Norden utbetalas medel till föreningens verksamhe för år 2001 uppgå till 7 128 000 kr.
3.2 Motionerna
I partimotion U216 (kd) yrkande 22 konstaterar Kristdemokraterna att UD tidig beslut om att NGO-sekretariatet skall upphöra och att regeringen i ställ integrera kontakter med de enskilda organisationerna med övrig utrikesförvaltningen. Motionärerna vill framhålla att detta innebär a organisationerna får vända sig till olika avdelningar beroende på sakfrågorna, organisationer uppfattas som negativt, då kontakterna har försämrats enlig Motionärerna menar att NGO-sekretariatet bör återupprättas och en NGO- tillsättas.
I kommittémotion U217 (kd) framhåller Kristdemokraterna att människovärdet centrum för svensk utrikespolitik och internationell samverkan under 2000-tale våga tala om värderingar i de internationella relationerna och därmed driva e inom utrikespolitiken, menar motionärerna, och understryker att det är nödv svenska utrikespolitiken genomsyras av mänskliga rättigheter.
I detta syfte förslår Kristdemokraterna i yrkande 5 att det inom Statsrådsbered en ledande och övergripande MR-funktion med en direkt koppling till berörda dep
Vidare menar motionärerna att Sverige bör ha MR-attachéer utplacerade på st ambassader, där det anses som särskilt nödvändigt att följa utvecklingen kr rättigheterna. I motionsyrkande 20 föreslås därför att regeringen förutsättningarna för utplacerandet av MR-attachéer och finansieringen av dessa
Lika viktigt är det enligt motionärerna att förbättra den svenska utrike bevakning, kompetens och externa samarbetsmöjligheter när det gäller globa varför miljöattachétjänster bör inrättas. Kristdemokraterna föreslår därför regeringen låter utreda förutsättningarna för utplacerandet av miljöa finansieringen av dessa.
Motionären konstaterar vidare att det har skett en sammanslagning av vissa utl och biståndsverksamheten och att s.k. biståndsambassader har upprättats. På lik regeringen se över möjligheterna att integrera den handels- och exportfrämja med utrikesförvaltningen, menar motionärerna. Kristdemokraterna föreslår där att möjligheterna att integrera svenska handelsfrämjande organ som exportråd m de svenska ambassaderna bör utredas.
Vidare konstateras i motionen att svenska ambassader saknas i Slovakien samt Cypern, vilka alla är kandidatländer för att bli medlemmar i EU. I yrkande 23 motionärerna att regeringen bör utreda möjligheterna att öppna svenska utlan alla EU:s kandidatländer.
Motionärerna konstaterar att Vitryssland är ett land i Sveriges närområde d tyvärr inte går åt rätt håll. För att bättre kunna följa utvecklingen och e bedriva visst samarbete med demokratiska krafter föreslås i motionens yrkande 2 utlandsmyndighet bör öppnas i Vitrysslands huvudstad Minsk.
I motionen framhålls även att beslutet att lägga ner generalkonsulatet i Ist olyckligt eftersom Istanbul är, och historiskt har varit, en viktig brygg mellan Europa och Asien. I yrkande 25 begärs ett riksdagens tillkännagivande o ner Sveriges generalkonsulat i Istanbul.
I yrkande 26 anförs att det är av vikt att behålla en svensk ambassad i Windhoe
Vidare konstateras i motionen att lösningen i Berlin med fem nordiska länders gemensam ambassadanläggning är mycket lyckad. Detta har gett Sverige en uppmärk skulle ha uppnåtts på egen hand och faciliteter finns tillgängliga som Sverige inte skulle ha haft råd med. I yrkande 27 föreslås därför att regeringen bö s.k. nordiska ambassader kan upprättas eller samordnas i världen.
I framtiden kan det även bli aktuellt att ambassader från olika EU-medlemsstat ett tak i stil med den fysiska integreringen av de nordiska ambassaderna i Berl föreslås att regeringen bör utreda hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytt EU-diplomatin.
I motion U301 (s) yrkas att en genomgripande översyn av utrikesförvaltningen sk
Motionärerna tar sin utgångspunkt i en rapport som Riksdagens revisorer fram 1997. På grundval av de förslag som där framförs menar motionärerna att riksda till ett aktivt deltagande i utformandet av svensk utrikespolitik bör först gäller översyn av bemanningen vid utlandsmyndigheterna förordar motionärern förutsättningarna för en planerad samordning mellan de nordiska lände utrikesförvaltningens lokaler och administration.
Motionärerna menar vidare att rekryteringsfrågorna förtjänar särskild uppmärksa traditionella kraven menar motionärerna att utbildningen inte är tillfylle aspiranterna till UD-tjänst ett tillräckligt vidsynt perspektiv på svenskt samh
Sammanfattningsvis önskar motionärerna att en genomgripande översyn kommer möjligheterna till samordningsvinster genom utökat samarbete med de nordiska lä samt att rekryterings- och utbildningsfrågorna särskilt beaktas.
I motion U302 (kd) begärs att regeringen utreder behovet av utökande ekonomisk den honorära konsulatverksamheten.
Motionärerna framhåller i motionen att en förutsättning för att Sveriges intres tas tillvara på många av de platser där honorärkonsuler är verksamma, är att de tid och, inte sällan, egna finansiella resurser. Motionärerna menar att dessa central och kostnadseffektiv del av den svenska utrikespolitiken och borde ers därmed.
I flerpartimotion U303 (c, m, kd, fp) begärs ett riksdagens tillkännagivande om skall ompröva nedläggningen av generalkonsulat i Istanbul.
Motionärerna framhåller att Istanbul är ett viktigt centrum dit alltfler näringsliv, organisationer och medier lokaliseras.
Vidare konstateras i motionen att Turkiet numera är ett kandidatland för medle att Sverige från årsskiftet 2000/01 övertar ordförandeskapet i unionens nedläggning av generalkonsulatet sänder i detta läge en felaktig signal t samhället, menar motionärerna, inte minst mot bakgrund av det myckna arbete S har lagt ner på att utveckla relationerna med Turkiet och på att förbättra M landet.
Enligt motionärernas mening ger närvaron av ett generalkonsulat fort möjligheterna för Sverige att främja diplomatiska, kommersiella och kulturell samtidigt konkret stödja demokratiutvecklingen och MR-arbetet i Turkiet.
I kommittémotion U305 (m) yrkas att riksdagen beslutar om förändringar budgetförslag utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverka enligt följande:
En ökad satsning (+50 000 000 kr) på utlandsmyndigheterna för att strategiska politiska och ekonomiska centrum, samt för att uppnå en bättre inte politik, främjandeuppgifter och bistånd därstädes.
En tillfällig strategisk ökning under ordförandeskapet (+20 000 000 kr).
Fredsfrämjande åtgärder är en av de viktigaste biståndsinsatser vi kan gör flyttas därför till utgiftsområde 7 (-149 453 000 kr).
Organisationsstödet hänvisas till sedvanliga kanaler för statligt stöd till or 000 000 kr).
I kommittémotion U621 (m) yrkande 1 föreslås att Sverige snarast upprättar en a Vitryssland. Situationen i landet är mycket allvarlig med brist på respekt rättigheterna och de demokratiska friheterna, och motionärerna menar att det be stödinsatser för att stärka en demokratisk process i landet.
I motion U640 (kd) behandlas placeringen av den svenska ambassaden i Israel. M i yrkande 1 att den på sikt bör flyttas från Tel Aviv till västra Jerusalem. samma motion anförs att den bör vara en gemensam nordisk ambassad för b palestinier.
I kommittémotion U660 (v) yrkande 2 konstateras att Sverige i dag har en s representation i Kaukasusregionen bestående av en konsul i Georgien. Västerpar det finns utrymme för omdisponeringar av nuvarande resurser för utlandsrepre förmån för en ny diplomatisk representation i Kaukasusområdet, och föreslår Armeniens huvudstad Jerevan.
I motion U704 (c) anförs att det blir en allt viktigare uppgift att förbättra i de regler som gäller för nordbor som rör sig över nationsgränserna. Motio Föreningen Norden kan fylla en viktig funktion i sammanhanget men konstater anslaget 5:18 Föreningen Norden är oförändrat sedan nio år. Motionären anser a nödvändig och föreslår att anslaget 5:17 Europainformation m.m. minskas med 1 och att anslaget 5:18 Föreningen Norden höjs i motsvarande utsträckning.
3.3 Utskottets överväganden
I motion U216 (kd) yrkande 22 föreslår Kristdemokraterna att sekretaria organisationer återupprättas inom UD samt att en ambassadörs-tjänst för des tillsätts.
Utrikesutskottet har tidigare behandlat detta yrkande (bet. 1997/98:UU1 och 1 anförde därvid bl.a. att det i samband med omorganisationen som har geno beslutades att ansvaret för kontakterna avseende den operativa delen organisationernas biståndsverksamhet skall ligga inom respektive geografisk e man ser med denna organisationsform är att de enskilda organisationerna i sin d tala med de personer och enheter som har särskilda kunskaper med avseende på r och samarbetsland.
Utrikesutskottet kan konstatera att sedan några års erfarenhet har vun handläggningsmodell är kontakter med enskilda organisationer, såväl i internationellt, en integrerad del av den dagliga verksamheten för många enhete inhämtat att det är regeringens erfarenhet att integreringen av samarbetet öv av de enskilda organisationerna, då de oftare söker kontakt i frågor som rör övergripande organisationsfrågor.
Därutöver kan utskottet konstatera att det för de mer övergripande frågorna fi etablerade samrådsgrupper och att det därför inte finns samma behov som tidigar NGO-enhet. Följande samrådsgrupper för dialog mellan UD och enskilda org regelbundna möten:
Folkrörelserådet, vilket är ett formellt forum för policydialog mellan enskilda organisationer, sammankallas av statssekreteraren eller av statsrådet per år,
informationsmöten med Sveriges representanter i Liaison Committee utvecklingsråd inom EU som äger rum två gånger per år,
enskilda organisationer kallas till orientering/samråd inför möten i FN:s mänskliga rättigheter,
rådet för freds- och säkerhetsfrämjande insatser sammankallas tre fyra gånger per år för dialog med UD. Vid dessa möten möts företrädare för U organisationer samt för den akademiska världen för att diskutera olika ö frågor.
Utskottet har inhämtat att diskussionerna i samband med WTO-förhandlinga intensifierats, att möten med företrädare för Jubel 2000-kampanjen ägt rum l med organisationerna i Dialogforum. Enskilda organisationer har även under medverkat i utarbetandet av olika landstrategier, bl.a. för Zimbabwe och Bangla vill utskottet i denna del även framhålla att de enskilda organisationerna av b har inbjudits att delta i den parlamentariska kommitténs arbete med fu reservationsrätt.
Vidare vill utskottet framhålla att en handläggare för frågor kring enskilda och det civila samhället har tillsatts inom policygruppen inom enheten för utvecklingssamarbete.
Utskottet anser att frågan om ett eventuellt återinrättande av en tjänst som bör behandlas av UD inom ramen för departementets resurser i relation till behov och prioriteringar av UD:s verksamhetsområde.
Med vad som anförts anser utskottet att motion U216 (kd) yrkande 22 är besvarad
Kristdemokraterna föreslår i motion U217 (kd) yrkande 5 att det inom Stat inrättas en ledande och övergripande MR-funktion med en direkt kopplin departement.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att frågor kring de mänskliga rättighete fram av Sverige i ett stort antal sammanhang. Detta gäller såväl i multilateral inom ramen för bilaterala relationer med andra stater som inom utvecklingssamar vill även framhålla att respekten för de mänskliga rättigheterna samt de demok rättigheterna utgör en väsentliga del i EU:s relationer med tredje länder och ä de samarbetsavtal som EU upprättar med tredje land.
När det gäller det konkreta yrkandet om att inrätta en övergripande Statsrådsberedningen vill utskottet framhålla att arbetet i regeringen är utrikesministern ansvarar för Sveriges internationella agerande i frågo rättigheter. Inom Utrikesdepartementet bereds dessa frågor inom en särskild enh mänskliga rättigheter och traktaträtt, innefattande såväl en MR-ambassdör som humanitära frågor. Enligt det regelverk som styr ärendehanteringen i Regerings även MR-frågor gemensamt med berörda departement och myndigheter.
Utrikesutskottet har inga synpunkter på denna organisation av MR-frågorna avhåller sig allmänt sett från att uttala sig om kanslihusets inre organisatio synvinkel är det väsentliga att respekten för de mänskliga rättigheterna utgör av de överväganden som görs när det gäller relationerna till andra stater.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U 217 (kd) yrkande 5.
I samma motion yrkande 20 anförs att regeringen bör låt utreda föru utplacerandet vid olika ambassader av MR-attachéer och finansieringen av dessa.
Utskottet vill i denna del framhålla att i instruktionen för utrikesrepresentat bevakningen av frågor som rör mänskliga rättigheter med t.ex. bevakningen ekonomisk utveckling i beskickningarnas verksamhetsländer. I de myndighetsspeci årligen utgår från departementet ges ytterligare preciseringar för de länder dä av särskild vikt.
Utskottet kan således konstatera att samtliga svenska utlandsmyndigheter reda MR-frågor och rapporteringen härom är omfattande och mångfasetterad.
Utskottet vill vidare framhålla det arbete som utförs i multilaterala or kommissionen i Genève, där Sverige under ordförandeskapet i EU under det fö 2001 kommer att satsa omfattande personalresurser. Departementet har i en sär för hela utrikesförvaltningen gått ännu längre med ett krav på att mänskliga r behandlas integrerat i alla frågor och genomsyra hela verksamheten.
Utskottet kan konstatera att det som motionärerna efterfrågar redan gör organisatoriska former än vad som efterfrågas i motionen. Utskottet ser därför att låta utreda frågan.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 20.
I samma motion yrkande 21 anförs att regeringen bör låt utreda förut utplacerandet vid olika ambassader av miljöattachéer liksom finansieringen av d
Utskottet har inhämtat att tolv svenska ambassader i Asien, Latinamerika och dag har utsänd personal med särskilt ansvar för miljö- och naturbruk. Det rör tjänster varav 12 med personal utsänd från Sverige. Sida, som bemannat dessa a överväger en utvidgning av verksamheten med bl.a. en särskild miljöhandläggar Miljöcentrum i Asien. UD har därutöver beslutat att under ordförandeskapet ambassaden i Nairobi, som bl.a. ansvarar för bevakningen av FN:s miljöprogr tjänsteman särskilt avdelad för miljöfrågorna.
Vidare vill utskottet framhålla att utrikesförvaltningens verksamhet på mi begränsas till enbart dessa särskilda tjänster. Miljöfrågorna spelar en framträ i samarbetet inom Europeiska unionen. Vidare vill utskottet understryka biståndsinsatserna över hela världen syftar till en hållbar utveckling beskickningar aktivt deltar i marknadsföring av svensk miljöteknik.
Utskottet kan även i denna fråga konstatera att det som motionärerna efterfråga än i andra organisatoriska former än vad som efterfrågas i motionen. Utskottet anledning att låta utreda frågan.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 21.
I yrkande 22 i samma motion yrkas att regeringen bör låta utreda möjligheterna svenska handelsfrämjande organ som exportråd m.m. med vissa av de svenska ambas
Utskottet kan i denna del konstatera att en mycket viktig uppgift för h utrikesrepresentationen är att främja svensk export. Den handels- och verksamheten är således en viktig uppgift för utrikesförvaltningen i nära Sveriges exportråd m.fl. organ på detta område. Sveriges exportråd får också m (1975:490) planera och leda exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentati
Utskottet vill understryka att utrikesrepresentationen samarbetar med handelsse annan organisation som stöds av Exportrådet för att gemensamt ge bästa servi förutsättningarna för svenskt näringsliv. Huvudansvaret för det operativa ligger oftast på handelskontoret. Utskottet menar att beskickningens övergri Sverigefrämjande verksamhet liksom möjligheterna för kontaktskapande och inform ofta tas till vara i detta samarbete. Ett nära och ömsesidigt samarbete sker i
Utskottet kan vidare konstatera att i de länder där det inte finns handel liknande organisation har beskickningarna huvudansvaret för den exportfrämjande en del fall finansierar Exportrådet viss personal, vilken kompletterar personalresurser. Dessa ingår i beskickningens totala personalresurser un ambassadören.
Utskottet vill även framhålla att UD under senare år har förstärkts med främjandeområdet både centralt inom UD och utomlands för ökade insatser Exportrådet.
Avslutningsvis kan utskottet i denna del konstatera att det statliga exportfr Sveriges exportråd har varit föremål för en särskild utredning. Denna ö Exportrådets utlands- och hemmaorganisation inklusive den regionala närvaron förhållandet till utrikesförvaltningen och andra aktörer. Utredningen presenter i november år 2001.
Med vad som ovan anförts torde motionärens önskemål vara tillgodosedda v avstyrker motion U217 (kd) yrkande 22.
I yrkande 23 föreslår motionärerna att regeringen låter utreda möjligheterna at i alla EU:s kandidatländer.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att bland EU:s kandidatländer är det S och Cypern som för närvarande ej har en svensk ambassad. Slovakien bevakas från Rom och Cypern från Tel Aviv.
Samtidigt vill utskottet framhålla att en ny ambassad under år 2000 har Slovenien.
Utskottet menar att det är angeläget att Sverige har ambassader i samtliga kand är av vikt att kunna följa utvecklingen på plats samt att kunna ha löpan myndigheterna i landet i ett perspektiv av framtida medlemskap.
Samtidigt tvingas utskottet konstatera att det svåra budgetläget vad gäller hårda prioriteringar. Det är därför enligt utskottets uppfattning ej möjlighet ambassader skulle kunna upprättas i dessa länder. UD:s verksamhe utlandsmyndigheter och ambassader som skall öppnas respektive stängas är fråg måste vägas mot varandra. En beredskap för omprövningar bör finnas men uts skillnad från motionärerna ingen anledning att i särskild ordning låta utreda d
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U217 (kd) yrkande 23 är bes
I yrkande 24 föreslår motionärerna att en svensk ambassad skall öppnas i Vitrys Minsk. Motsvarande yrkas i motion U621 (m) yrkande 1.
Beträffande frågan om en svensk representation i Minsk kan utskottet konstate ambassadör i Moskva är sidoackrediterad i Minsk. I augusti 1996 beslutade utri Sverige skulle öppna ett honorärkonsulat i Minsk per den 1 januari 1997. Den Moskva föreslagna kandidaten utnämndes samtidigt till honorärko utrikesministeriet informerades och ombads ge sitt tillstånd till inrättandet honorärkonsulatet. Efter ett positivt underhandsbesked i mars 1997 meddelades vitryska myndigheters sida att intern lagstiftning saknades i Vitryssland f honorärkonsulat. Den 17 maj 2000 kunde emellertid ett svenskt honorärkonsulat Därigenom har enligt utskottets uppfattning ett viktigt steg tagits för att ö mellan Sverige och Vitryssland.
Utskottet behandlade ett yrkande med samma syfte i betänkande 1999/2000: framhöll därvid att den politiska utvecklingen i Vitryssland ger anledning t respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska fri- och rättig annat än tillfredsställande. Samtidigt uttalade utskottet en förhoppning om kommer att förändras så att Vitryssland kan ta sin plats bland Europas demokr Utskottet menade vidare att en utvidgad svensk närvaro i Vitryssland vore av go de nuvarande förhållandena i landet inte medger detta.
Utskottet finner liksom motionärerna att en direkt svensk representation i Vi att föredra. Utskottet anser att denna etablering har högsta prioritet och att representation bör inrättas när omständigheterna så medger.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna U217 (kd) yrkande yrkande 1 är besvarade.
I motion U217 (kd) yrkande 25 begärs ett riksdagens tillkännagivande om att Sveriges generalkonsulat i Istanbul. I motion U303 (c, m, kd, fp) begär tillkännagivande om att regeringen skall ompröva nedläggningen av generalkonsul
Utskottet kan inledningsvis konstatera att relationerna mellan Sverige och Tu tillbaka i tiden samt att en svensk närvaro i Istanbul har stor betydelse f affärsverksamheten i Turkiet.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden framhålla att ino utrikesförvaltningen måste ständigt olika angelägna behov vägas mot varandra. resurser som kan användas på andra områden inom utrikesförvaltningen och för a nya behov i Sveriges utrikes relationer kan det från tid till annan bl nedläggning av utlandsmyndigheter. Utskottet vill i sammanhanget understr nedläggningen i perspektivet av en omvandling av den svenska närvaron i Istanbu
Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementets ambition är att Sveriges när och i Istanbul skall öka i framtiden. Detta skall ske genom att de lokaler s Generalkonsulatet läggs ned används av andra svenska intressenter i Turkie skall forskningsinstitutets verksamhet bedrivas även fortsättningsvis. Till de verksamhet med inriktning på bistånd, handels- och exportfrämjande samt kultu dialog mellan kulturer kan komma att bedrivas i lokalerna. Avsikten är s Istanbul skall finnas en representation som avspeglar de breda samhällsförbin Sverige och Turkiet.
Utskottet ser positivt på dessa ambitioner och menar att Istanbul, som karakt varierande samhällsliv och av att vara en mötesplats mellan Europa och Asie stad för dessa aktiviteter. Det skulle även innebära en kontinuitet när de närvaro i Turkiet och i Istanbul och att de svensk-turkiska samhällsrel förstärkas. Den svenska närvaron skulle på detta sätt komma att representera bi , exportfrämjande-, dialog- och forskningsintressen. Enligt vad utskottet utredare för närvarande över dessa frågor och skall lägga fram sina förslag i år.
Utskottet vill vidare framhålla att en svensk ambassad finns i Turkiets huvud att bevaka utvecklingen i landet och hantera de officiella förbindelserna me Turkiet. Detta är inte minst viktigt när det gäller de framtida perspektiven 1999 vunna status som kandidat för att bli medlemsland i EU samt för att b bäring på respekt för de mänskliga rättigheterna i landet.
Utskottet har erfarit att Sverige redan har inriktat sitt utvecklingssamarbete att främja respekten för de mänskliga rättigheterna samt att i ljus kandidatlandsstatus kommer utvecklingssamarbetet att breddas. En landstrategi k utskottet har inhämtat att utarbetas och medel tillföras för att genomföra en s
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna U217 (kd) yrkande 25 kd, fp).
I motion U217 (kd) yrkande 26 anförs att det är av vikt att behålla en s Namibias huvudstad Windhoek.
Utskottet konstaterat att beslutet om en s.k. omvandling av ambassaden i Windho denna leds av en chargé d'affaires och bemannas med personal utsänd av Sida, så i Vientiane, Laos huvudstad. Beslutet innebär således ej att ambassaden i Sverige har således även i fortsättningen ambassad i Windhoek samt diplomati med landet.
Enligt vad utskottet inhämtat avses ambassadör i framtiden sidoackrediteras.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U217 (kd) yrkande 26 är be
I samma motion, yrkande 27, föreslås att regeringen bör utreda om fler s.k. eller samordnas i världen.
Utskottet konstaterar att det exempel som motionärerna lyfter fram, ambassaden en samlokalisering av de nordiska ambassaderna på en tomt som stod till förfog skulle ske en nybyggnation. Härvid bör framhållas att detta blev möjligt geno flyttade huvudstaden från Bonn till Berlin och att alla nordiska lände representerade. Det är enligt utskottets bedömning inte så troligt förutsättningar kan uppfyllas i andra länder. Däremot noterar utskottet att sker med ett eller flera andra nordiska länder på ett antal orter som Dar es Maputo, Nairobi, Windhoek, Dhaka, Jakarta och Sarajevo. Utskottet ser positivt menar att möjligheten till samlokalisering med ett eller flera andra nordis perspektiv som bör utnyttjas när tillfälle kan ges.
Utskottet konstaterar vidare att samarbete även kan ske på andra områden. Sedan således ett samarbete i konsulära frågor. Till detta kan läggas att ett nära Schengenrelaterade frågor på så sätt att ett nordiskt land hanterar dessa frågo nordiska länder som saknar representation på plats.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U217 (kd) yrkande 27 är bes
I motionens yrkande 28 föreslås att regeringen bör utreda hur Sverige i ökad dra nytta av den växande EU-diplomatin.
Utskottet ser positivt på att samarbete i tredje land mellan EU-ambassader oc kontor ökar. Utskottet menar att representationerna på plats har att finna prak sådant ökat samarbete. Ökat samarbete kan också underlättas genom samlokaliser vilket enligt vad utskottet inhämtat, är en fråga som diskuteras löpande inom E
Utskottet vill framhålla de positiva erfarenheterna av det omfattande samarbet det utrikespolitiska området. Detta samarbete sker förutom i olika kommittéer lokalt i statationeringsländerna genom omfattande kontakter mellan medlemslände Nyttan av dessa kontakter och det informationsutbyte som sker är enligt utskot och underlättar utlandsmydigheternas bevakningsarbete i stationeringsländerna.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U217 (kd) yrkande 28 är bes
I motion U301 (s) yrkas att en genomgripande översyn av utrikesförvaltningen bö
Utskottet vill inledningsvis framhålla att den rapport från Riksdagens motionärerna hänvisar till (1997/98:RR4) har varit föremål för behandling i (bet. 1997/98:UU23, rskr. 1997/98:176 och 1997/98:177) samt att en noggrann gjordes, bl.a. av flera av de frågor som motionärerna tar upp.
Utskottet noterar att utrikesförvaltningen under de senaste tio åren varit stort antal utredningar samt att ett antal långtgående reformer har genomförts. åren har utrikesförvaltningen genomgått en betydande decentraliserin effektivitetsvinster i organisationens alla delar. En mer integrerad organisa den 1 juli 1996 med geografiska och funktionella enheter i stället för avdelnin handel och bistånd. Efter en mer omfattande översyn av den administrati genomfördes också en genomgripande omorganisation av denna i juni 1997. rationalisera och effektivisera verksamheten vilket lett till att betydande flyttas över från den administrativa sidan till den operativa verksamheten.
Vidare noterar utskottet att den nya processen för verksamhetsplanering, som åren 1995 och 1996, syftar till att åstadkomma en väl avvägd struktur för utri där de av den politiska ledningen beslutade prioriteringarna kan verkstäl aspekter motionärerna pekar på, t.ex. möjligheter till rationalisering av a lokalisering av utlandsmyndigheter, tillvaratagande av andra huvudmäns intre utskottets mening bättre bedömas och vägas samman inom ramen för de verksamhetsplaneringsprocess.
Vidare vill utskottet framhålla att Utrikesdepartementet bedriver verksamhetsplanering rörande utrikesrepresentationen med de underlydande v Migrationsverket.
Vad gäller de personalpolitiska frågorna noterar utskottet att dessa setts ö förändringsarbete har satts i gång. Inte minst har EU-medlemskapet förändrat ar ställt krav på delvis förnyad och förändrad kompetens. Antagningssystemet för s.k. generalister genom en antagningsnämnd, i vilken bl.a. riksdagen u kvarstår. Utskottet ha inhämtat att enligt Utrikesdepartementets uppfattning antagningssystem mycket väl för sitt ändamål. Utöver denna rekrytering noter specialistrekryteringen har utökats, vilket ställt nya kvalitetskrav. Vidar erfarit att det långsiktiga arbetet med jämställdhet inom utrikesförvalt genomslag. Liksom i andra kunskapsorganisationer måste kompetensen hos medarb vidmakthållas och utvecklas, vilket lett till en intensifiering av kompetensutv genom nya former för utbildning, större krav på kunkapstester, en särs språkutbildning, fördjupad utveckling av och stöd till cheferna etc. Utskottet inom ramen för ett pågående projekt utvecklas ett system för s.k. kompetensprof verksamheten som individer. Utskottet menar avslutningsvis i denna del att utri hävdar sig väl som kunskapsorganisation.
Utskottet ser i dagsläget inget behov av att genomföra en ny översyn av utrike Enligt utskottets uppfattning har utrikesförvaltningen en väl avvägd oc verksamhet inom ramen för de finansiella ramar som står till förvaltnings förfo
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U301 (s).
I motion U302 (kd) begärs att regeringen utreder behovet av utökade ekonomis den honorära konsultverksamheten.
Utskottet kan inledningsvis i denna del konstatera att Sverige i da honorärkonsulat. De traditionella uppgifterna att bistå svenskar, allmänt intressen samt vara ambassadens replipunkt i en rad frågor, utgör enligt utskot viktiga arbetsområden. Till detta kan läggas att större vikt numer läggs vid som ett arbetsområde samt att det finns krav på representation i nybildad särskilt intressanta regioner.
Utskottet har erfarit att en översyn genomfördes för ett par år sedan. Översyne att ett antal konsulat lagts ner i de mest konsulärtäta länderna, vilket Sverige att öppna konsulat i en rad länder där det tidigare inte var möjligt Östeuropa och i Centralasien.
Utskottet noterar att ersättning ges för vissa uppkomna kostnader samt i de personal är anställd. I många fall lägger den honorära konsuln ner tid ersättning inom ramen för intresset att utveckla kontakter med Sverige. Utskot att omfattningen av arbetet i varje enskilt fall är en fråga mellan den honor ambassaden utifrån det intresse som finns från båda parter.
Utskottet menar att representationen genom de honorära konsulerna spelar e Sveriges relation till verksamhetslandet. Utskottets bedömning är att förändri regelsystem för ersättning inte är nödvändiga för att fullgöra den värdefulla honorärkonsulaten utför. Därtill kan läggas att Sveriges inträde i Schengensam begränsar den roll som honorärkonsulaten kan spela på viseringsområdet.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U302 (kd).
I motion U640 (kd) behandlas placeringen av den svenska ambassaden i Israel. Mo yrkande 1 att den på sikt bör flyttas från Tel Aviv till västra Jerusalem anförs att den bör vara en gemensam nordisk ambassad för både israeler och pale
Utskottet noterar att den svenska inställningen om Jerusalems status i dag gå FN:s delningsplan från 1947, vilken innebar att hela Jerusalem med omnejd betr separatum. Något ytterligare beslut i frågan har FN därefter inte fattats v beslut alltjämt är folkrättsligt giltigt. Det respekteras också av nästan hela - inklusive EU - som dock de facto godtagit Israels närvaro i västra Jerus konstaterar att detta innebär att nästan alla länder med diplomatisk represe förlagt sina ambassader till Tel Aviv men vid behov uppsöker den diploma israeliska myndigheter som finns i västra Jerusalem.
Utskottet vill framhålla att Israels och PLO:s principdeklaration från interimsöverenskommelsen från 1995 anger att förhandlingarna om en permane skall avse frågan om Jerusalem. Sådana förhandlingar har också påbörjats bl.a. år 2000 hållna mötet i Camp David. Jerusalemfrågan visade sig vid detta tillfäl svåraste för parterna att lösa.
Utskottet menar att det är viktigt att världssamfundet underlättar en f fredsprocessen. För att detta skall vara möjligt är det enligt utskottets menin ingen stat företar någon åtgärd som försämrar eller försvårar förhandlingss ligger att inga beslut bör fattas som föregriper en förhandlingsuppgörelse baserad på folkrätten och relevanta säkerhetsrådsresolutioner vad gäller Jerusa
De frågeställningar som väcks i motionen äger ingen aktualitet i nuläget oc närvarande ej relevanta för ställningstagande.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U640 (kd) yrkande 1 och 2.
I motion U660 (v) yrkande 2 anför motionärerna att det finns utrymme för om nuvarande resurser för utlandsrepresentationen till förmån för en ny diplomatis i Kaukasusområdet, och föreslår i sammanhanget Armeniens huvudstad Jerevan.
Utskottet kan inledningsvis i denna del konstatera att Sverige har ett honorär (Azerbajdzjan), underordnat ambassaden i Ankara.
Utskottet vill återigen framhålla att under år 1998 genomfördes en öv honorärkonsulära representationen i utrikesförvaltningen. Vid översynen fö omfördelning av honorärkonsulaten genom vissa neddragningar i framför allt Vä göra det möjligt att öka den honorärkonsulära representationen bl.a. i södra Som en konsekvens av översynen har honorärkonsulat öppnats även i Tbilisi augusti 1999.
Vidare vill utskottet framhålla att bland de ytterligare förslag som p konsulatsöversynen ingick också att öppna ett honorärkonsulat i Jerevan. Enli erfarit är avsikten att detta skall ske.
Utskottet har även inhämtat att beslutet att öppna honorära konsulat på dessa resultat av den ökade vikt regeringen fäster vid relationerna med länderna i samt att regeringen på detta vis vill åstadkomma att Sverige erhåller erforderl i samtliga länder i regionen.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U660 (v) yrkande 2 är besva
I motion U305 (m) yrkas att riksdagen beslutar om förändringar i regeringe utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan för år 200 satsning (+50 000 000 kr) på utlandsmyndigheterna. Vidare föreslås en tillf ökning under det svenska ordförandeskapet i EU (+20 000 000 kr). Motionärern fredsfrämjande åtgärder är en av de viktigaste biståndsinsatserna Sverige Budgetposten bör därför flyttas till utgiftsområde 7 (-149 453 000 kr). När det gäller organisationsstödet vill motionärerna att de sedvanliga kanaler för statligt stöd till organisationer (-9 000 000 kr).
I motion U704 (c) anförs att en höjning av anslaget 5:18 Föreningen Norden ä motionären föreslår att anslaget 5:17 Europainformation m.m. minskas med 1 000 anslaget 5:18 Föreningen Norden höjs i motsvarande utsträckning.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslagen under Utrikesförvaltning och internationell samverkan (med den tekniska korrigering tabellerna 1 och 2) väl avvägda och tillstyrker propositionens yrkande anslagsbelopp under utgiftsområdet.
Därmed avstyrker utskottet motionerna U305 (m) och U704 (c).
Utskottet tillstyrker vidare regeringens yrkande 1 om bemyndigande att under om ramanslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet, besluta om bidrag som inklusive åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter år 2001.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ett sekretariat inom UD för enskilda organisationer
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U216 yrkande 22 besvarad med vad utsko
2. beträffande en MR-funktion i Statsrådsberedningen
att riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande 5,
res. 1 (kd)
3. beträffande en utredning om MR-attachéer
att riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande 20,
res. 2 (kd)
4. beträffande en utredning om miljöattachéer
att riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande 21,
res. 3 (kd)
5. beträffande en utredning om de handelsfrämjande organen och utlandsmyndigheterna
att riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande 22,
res. 4 (kd)
6. beträffande en utredning om att öppna utlandsmyndigheter i EU:s alla kandidatländer
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 23 besvarad med vad utskott
7. beträffande en svensk ambassad i Vitryssland
att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U217 yrkande 24 och 2000/01:U6 utskottet anfört,
8. beträffande Sveriges generalkonsulat i Istanbul
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:U217 yrkande 25 och 2000/01:U303,
res. 5 (m, kd, c, fp)
9. beträffande Sveriges ambassad i Windhoek
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 26 besvarad med vad utsko
10. beträffande en utredning om nordiska ambassader
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 27 besvarad med vad utsko
11. beträffande Sverige och EU-diplomatin
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 28 besvarad med vad utsko
12. beträffande en översyn av utrikesförvaltningen
att riksdagen avslår motion 2000/01:U301,
13. beträffande en utredning om ökade ekonomiska resurser till den honorära konsulatverksamheten
att riksdagen avslår motion 2000/01:U302,
14. beträffande lokalisering av Sveriges ambassad i Israel,
att riksdagen avslår motion 2000/01:U640 yrkandena 1 och 2,
15. beträffande svensk diplomatisk representation i Kaukasusområdet
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U660 yrkande 2 besvarad med vad utskot
16. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 2 (prop. 2000/01:1 motionerna 2000/01:U305 och 2000/01:U704 under utgiftsområde 5 Utrikesförv internationell samverkan anvisar anslag enligt kolumnen Utskottets förslag i b detta betänkande och med de anslagsberäkningar och anslagstyper som framgår samt de anslagsvillkor som utskottet angivit,
17. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet
att riksdagen bifaller propositionens yrkande 1 (prop. 2000/01:1 utgiftsområd
Stockholm den 21 november 2000
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Sören Lekberg (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Bertil Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte Wågö (m), Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Karin Enström (m) och Rosita Runegrund (kd).
4 Reservationer
1. En MR-funktion i Statsrådsberedningen (mom. 2)
Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "När det" "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det beklagligt att Sverige inte har en fristående minister f rättigheterna. Utskottet menar att en sådan funktion bör inrättas i Statsråds finns enligt utskottets mening behov av en ledande och övergripande MR-funkt koppling till berörda departement och med möjlighet att ha löpande kontakter inom det civila samhället.
Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkan- de 5.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en MR-funktion i Statsrådsberedningen
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:U217 yrkande 5 som sin mening ger anfört,
2. En utredning om MR-attachéer (mom. 3)
Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet vi med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är av största vikt att främjandet av mänskliga rättigh hela den utrikespolitiska verksamheten. Utskottet kan konstatera att inom säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt valda amba militärattachéer. Detta för att främja viktiga säkerhetspolitiska relationer samt för att följa utvecklingen på plats i viktiga regioner.
Det är utskottets uppfattning att på ett liknande sätt bör Sverige även utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs. där det anse nödvändigt för att följa utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna. Det bevakningen i specifika regioner samt underlätta samarbetet med svenska interna och svenska frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och koo internationella organ och organisationer.
Utskottet föreslår att regeringen låter utreda förutsättningarna för utplace attachéer och finansieringen av dessa.
Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande en utredning om MR-attachéer
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:U217 yrkande 20 som sin meni utskottet anfört,
3. En utredning om miljöattachéer (mom. 4)
Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet h slutar med "yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bevakningen av globala miljöfrågor borde vara en centra utrikesförvaltningen.
Utskottet menar därför att särskilda miljöattachétjänster bör inrättas ambassader. Detta är särskilt viktigt i ofta utsatta naturkatastrofområden, miljöförstöringen är extremt påtaglig eller där stora internationella in miljösäkerhet. Utskottet föreslår därför att regeringen låter utreda föruts utplacerandet av miljöattachéer och finansieringen av dessa.
Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 21.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande en utredning om miljöattachéer
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:U217 yrkande 21 som sin me utskottet anfört,
4. En utredning om de handelsfrämjande organen och utlandsmyndigheterna (mom. 5)
Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet v och på s. 15 slutar med "yrkande 22" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av detta yrkande att regeringen ser över mö integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltn länder och regioner utgörs den dominerande delen av de bilaterala relat ekonomiska samarbetet, och utrikesrepresentationen handlar i stor utsträckni svenska handels- och exportintressen.
Utskottet kan konstatera att det i många fall äger rum ett dubbelarbete m ambassader utomlands samt olika handelskammare och Exportrådet. Utsko möjligheterna att mer integrera svenska handelsfrämjande organ med ambassa ytterligare främja en samordnad utrikespolitik, bör ses över. Framför allt är ekonomiskt starka nationer samt i länder där bistånds- och handelspolitiken i ö bör samordnas.
Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 22.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande en utredning om de handelsfrämjande organen och utlandsmyndighet
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:U217 yrkande 22 som sin mening utskottet anfört,
5. Sveriges generalkonsulat i Istanbul (mom. 8)
Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors, Karin Enström (alla m), Ho Rosita Runegrund (båda kd), Marianne Andersson (c) samt Karl-Göran Biörsmark (f
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet k slutar med "U303 (c, m, kd, fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen har föreslagit att generalkonsulatet i Istanbu ner i början av 2001 och ersättas med ett s.k. samhällspolitiskt institut. Ut annan bedömning.
Utskottet vill härvid framhålla att Istanbul är ett viktigt centrum dit alltme för näringsliv, organisationer och medier lokaliseras. Staden har se geostrategiskt läge som kosmopolitisk knutpunkt mellan öst och väst. Istan historiskt varit, en mycket viktig brygga och mötesplats mellan Europa och Asi möts kristendomen och islam på ett närmast unikt sätt.
Utskottet menar att nedläggningen av generalkonsulatet ger en felaktig turkiska samhället när Turkiet sedan slutet av år 1999 är kandidatland till EU årsskiftet för ett halvår övertar ordförandeskapet i EU. Behovet av en offic svensk närvaro skall enligt utskottets uppfattning även ses mot bakgrund av d Sverige hittills lagt ner på att utveckla relationerna med Turkiet och på a situationen i landet.
Utskottet konstaterar att det turkiska utrikesdepartementet redan har reagerat regeringens avsikter och förklarat att s.k. samhällspolitiska institut från ol är välkomna i landet.
Enligt utskottets mening ger närvaron av ett generalkonsulat fortsatt de bäst för Sverige att främja diplomatiska, kommersiella och kulturella relatione konkret stödja demokratiutvecklingen och MR-arbetet i Turkiet.
Utskottet föreslår att regeringen beslutar att generalkonsulatet i Istanbul e ned.
Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motionerna U217 (kd) yrkande 25 kd, fp).
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande Sveriges generalkonsulat i Istanbul
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:U217 yrkande 25 och 2000/01:U303 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5 Särskilda yttranden
1. En svensk ambassad i Vitryssland (mom. 7)
Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors, Karin Ensröm (alla m), Holge Rosita Runegrund (båda kd) anför:
Vi gör bedömningen att i Vitryssland är situationen utomordentligt allvarlig. demokratiskt och president Lukasjenko har tillskansat sig diktatorisk makt. Pre gälla som lag och 1996 års konstitution drevs igenom på ett konstitutionsvidrig
Den lagstiftande församlingen har inte utsetts genom fria val och domarkåren ä Mänskliga rättigheter respekteras inte och yttrandefriheten är mycket begränsa oppositionen försvinner eller skräms till tystnad.
Vi anser att sammantaget behövs långtgående stödinsatser för att stärka en de landet. Sverige bör snarast inrätta en ambassad i Minsk.
2. Sveriges ambassad i Windhoek (mom. 9)
Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:
Regeringen föreslår att ambassaden i Namibia omvandlas till en utlandsmyndighet en chargé d'affaires och ej en ambassadör.
Vi kristdemokrater finner att beslutet är olyckligt då Sverige ger bistånd vill framhålla att även om utvecklingen i Namibia har varit positiv sedan själ är demokrati- och MR-utvecklingen i landet ännu inte helt tillfredsställande. att det är viktigt att ambassaden i Namibia även fortsättningsvis förestås av e
3. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverk
Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors och Karin Enström (alla m) anför:
Den 9 november 2000 beslutade en majoritet i finansutskottet bestående av socia vänster- och miljöpartister att förorda ekonomiska ramar för de olika utgift statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 2001.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan in ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
När en majoritet nu genom beslutet i riksdagen den 22 november 2000 om ram utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i d beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 5. För budgetåret 2001 förord till anslagsfördelning som framgår av Moderata samlingspartiets parti- och komm
Moderata samlingspartiet anser vidare att fria och frivilliga organisatio enligt generella principer och inte styras av specialdestinerade anslag. Vi särbehandling av vissa organisationer, med utgångspunkt i deras verksamhetsin ett icke önskvärt beroende av statsmakten och att anslaget därmed bör utmönstra
Regeringens och partiernas anslagsförslag gällande utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Belopp i 1 000-tal kronor ----------------------------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens(m) (c) typ förslag
----------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------- 05 1 Utrikesförvaltningen (ram) 1 816 068 +70 000 ---------------------------------------------------------------------- 05 2 Nordiskt samarbete (ram) 1 511 ---------------------------------------------------------------------- 05 3 Ekonomiskt bistånd till svenska (ram) 6 073[1] medborgare i utlandet m.m. samt diverse kostnader för rätts väsendet ---------------------------------------------------------------------- 05 4 Bidrag till vissa (ram) 452 817 internationella organisationer ---------------------------------------------------------------------- 05 5 Nordiska ministerrådet (ram) 281 094 ---------------------------------------------------------------------- 05 6 Organisationen för ekonomiskt (ram) 25 997 samarbete och utveckling (OECD) ---------------------------------------------------------------------- 05 7 Fredsfrämjande verksamhet (ram) 149 453 -149 453[2] ---------------------------------------------------------------------- 05 8 Svenska institutet (ram) 55 451 ---------------------------------------------------------------------- 05 9 Övrig information om Sverige i (ram) 13 863 utlandet ---------------------------------------------------------------------- 05 10 Utredningar och andra insatser (ram) 2 259 på det utrikes- politiska området ---------------------------------------------------------------------- 05 11 Information och studier om (ram) 9 000 -9 säkerhetspolitik och 000[3] fredsfrämjande utveckling ---------------------------------------------------------------------- 05 12 Bidrag till Stockholms (obet.) 21 373 internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ---------------------------------------------------------------------- 05 13 Forskning till stöd för (ram) 10 781 nedrustning och internationell säkerhet ---------------------------------------------------------------------- 05 14 Utrikespolitiska Institutet (obet.) 11 710 ---------------------------------------------------------------------- 05 15 Forskningsverksamhet av (ram) 4 603 särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse ---------------------------------------------------------------------- 05 16 Inspektionen för strategiska (ram) 17 404 produkter ---------------------------------------------------------------------- 05 17 Europainformation m.m. (ram) 21 800 -1 000 ---------------------------------------------------------------------- 05 18 Föreningen Norden (ram) 7 128 +1 000 ----------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 2 908 385 -88 453 2 908 385 ----------------------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Utskottet har under sin beredning erfarit att det i propositionen angivna (5 573 000 kr) är felaktigt och att korrekt belopp skall vara det här angivna.
[2]: I motionen yrkas att medlen förs över till utgiftsområde 7.
[3]: Anslaget bör enligt motionärerna upphöra. Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och inter
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
Belopp i 1 000-tal kronor -----------------------------------------------------
Politikområde, anslag och Utskottets (anslagstyp) förslag ----------------------------------- 05 Utrikes- och säkerhetspolitik ----------------------------------------------------- 1 Utrikesförvaltningen (ram) 1 816 068 ----------------------------------------------------- 2 Nordiskt samarbete (ram) 1 511 ----------------------------------------------------- 3 Ekonomiskt bistånd till svenska 6 073 medborgare i utlandet m.m. samt diverse kostnader för rättsväsendet (ram) ----------------------------------------------------- 4 Bidrag till vissa internationella 452 817 organisationer (ram) ----------------------------------------------------- 5 Nordiska ministerrådet (ram) 281 094 ----------------------------------------------------- 6 Organisationen för ekonomiskt 25 997 samarbete och utveckling (OECD) (ram) ----------------------------------------------------- 7 Fredsfrämjande verksamhet (ram) 149 453 ----------------------------------------------------- 8 Svenska institutet (ram) 55 451 ----------------------------------------------------- 9 Övrig information om Sverige i 13 863 utlandet (ram) ----------------------------------------------------- 10 Utredningar och andra insatser på 2 259 det utrikespolitiska området (ram) ----------------------------------------------------- 11 Information och studier om 9 000 säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (ram) ----------------------------------------------------- 12 Bidrag till Stockholms 21 373 internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) (obet.) ----------------------------------------------------- 13 Forskning till stöd för nedrustning 10 781 och internationell säkerhet (ram) ----------------------------------------------------- 14 Utrikespolitiska Institutet (obet.) 11 710 ----------------------------------------------------- 15 Forskningsverksamhet av särskild 4 603 utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse (ram) ----------------------------------------------------- 16 Inspektionen för strategiska 17 404 produkter (ram) ----------------------------------------------------- 17 Europainformation m.m. (ram) 21 800 ----------------------------------------------------- 18 Föreningen Norden (ram) 7 128 -----------------------------------------------------
----------------------------------------------------- SUMMA 2 908 385 -----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------