Utgiftsområde 8 Migration

Anf. 112 Magnus Resare (M)

Fru talman! Sverige har under lång tid haft en alldeles för omfattande migration. Den stora invandringen i kombination med den bristfälliga integrationen har skapat ett stort utanförskap i vårt land.

Den bristande integrationen återspeglas i många delar av vårt samhälle i sådant som bristande språkkunskaper, dåliga skolresultat och EU:s näst högsta arbetslöshet bland utrikes födda.

Att Sverige fortsätter att sjunka som en sten i Pisarapporten, som presenterades häromdagen, tror jag förresten delvis är en konsekvens av att många invandrade småbarnsföräldrar inte kan ge sina barn det stöd hemifrån som behövs för att klara läxor och skolan på ett bra sätt. En hög andel av dem som kommit hit är inte läskunniga, och många har själva inte gått i skolan. Det är såklart inte barnens fel att föräldrarna saknar dessa grundläggande kunskaper. Men det blir samhällets skyldighet att ge barnen rättvisa möjligheter, och då kan inte migrationen vara hur stor som helst.

Lägg därtill effekter på kriminaliteten när unga killar, ofta andra generationens invandrare, dras in eller ger sig in i gängkonflikter med dödligt våld. Vi har alldeles för många utsatta områden. Snart kan man prata om att hela städer är utsatta områden eftersom skjutningarna och sprängningarna sprider sig och riskerar att drabba vem som helst som råkar befinna sig - eller numera bo - på fel plats vid fel tillfälle.

En för stor migration i kombination med en dålig integration bäddar för ett misslyckande, på samhällsnivå och på individnivå.

Det är fruktansvärda konsekvenser av den oansvarsfulla migrationspolitik och obefintliga integrationspolitik som Socialdemokraterna tillsammans med sina samarbetspartier förde under sina åtta år vid regeringsmakten. Men vi moderater är fast beslutna att vända den utvecklingen.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att invandringen också har haft positiva effekter för Sverige. Många människor har kommit till Sverige, integrerats i vårt samhälle och gjort Sverige till ett bättre land. De människorna bidrar till Sveriges välstånd genom att gå upp varje morgon för att gå till skolan, arbeta eller driva företag och göra rätt för sig.

De invandrare som gör rätt för sig varje dag är ofta de som drabbas värst av att vissa är i Sverige av fel skäl och inte gör rätt för sig. Många av dem riskerar att utsättas för brottslighet och våld då de bor i områden där vi har stora problem i dag. De riskerar dessutom att bli misstänkliggjorda och ifrågasatta för våldet bara för att de råkar vara invandrare och bo i dessa områden.

Inte minst blir invandrartjejer ofta offer för hederskultur när denna typ av oacceptabla normer och värderingar tillåts utan att det får några som helst konsekvenser. I dagarna kom det en ny mätning från Göteborgs stad, som undersökt detta bland stadens unga. Mätningen pekar på att hedersförtrycket ökar och att andelen unga som lever med oskulds- eller våldsnormer har fördubblats på fem år. Detta är fullständigt oacceptabelt. Sverige ska vara en plats att leva på för den som vill göra rätt för sig och vara en del av det svenska samhället - inga andra.

En av de viktigaste uppgifterna den moderatledda regeringen har är att minska det stora utanförskapet i vårt land. Vi behöver få kontroll över vilka människor som befinner sig i Sverige och komma till rätta med skuggsamhället, där människor riskerar att fara illa. För oss moderater är det viktigt att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. De som får uppehållstillstånd i Sverige ska integreras och bli en del av det svenska samhället. De som inte får det ska givetvis lämna landet omedelbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi moderater och våra vänner och samarbetspartier Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna är överens om att invandringen till Sverige behöver minska om vi ska klara integrationen och minska utanförskapet. Därför genomför den moderatledda regeringen nu ett nödvändigt paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

Hittills har den moderatledda regeringen bland annat höjt försörjningskravet för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU, skärpt kraven för anhöriginvandring, begränsat möjligheten till uppehållstillstånd samt minskat antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot från 5 000 till 900 per år. Den moderatledda regeringen har även gett Migrationsverket i uppdrag att prioritera återkallelser av uppehållstillstånd, öka antalet förvarsplatser, stärka arbetet med återvandring och återvändande samt främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Människor från andra länder har stor potential att bidra till Sverige - inte minst genom att tillföra spetskompetens till svenska företag, vilket är avgörande för att vi ska kunna konkurrera i en global miljö. Det är därför viktigt att vi ställer om arbetskraftsinvandringen till att fokusera på högkvalificerad arbetskraft, eftersom den är väldigt viktig för det svenska näringslivet och det svenska välståndet. Vi ser därför också till att det går snabbare att få ett tillstånd för den som vill komma hit och jobba med den typen av jobb.

Vid sidan av detta agerar vi på EU-nivå för gemensamma europeiska ansträngningar. Under Sveriges ordförandeskap i EU lyckades vår migrationsminister få EU-länderna att enas kring migrationspakten, som bland annat innebär stärkta kontroller vid EU:s yttre gräns. Det skapar bättre förutsättningar för oss att få till stånd de ändringar som vi behöver i svensk migrationspolitik.

Vi moderater har en gedigen agenda, och tillsammans med våra samarbetspartier genomför vi nu steg för steg det paradigmskifte inom migrationspolitiken som det svenska folket efterfrågar och som Sverige behöver. Vi ser redan nu, bara drygt ett år efter att den moderatledda regeringen tillträdde, att medan invandringen till EU ökar minskar invandringen till Sverige. Vår regerings politik har alltså fått effekt, men mer behöver och kommer att göras för att vända utvecklingen i vårt samhälle.

Just nu pågår ett flertal utredningar som bland annat tittar på skärpta krav för att få ett svenskt medborgarskap, på hur återvändandeverksamheten kan stärkas samt på kvalificering till välfärden. Under mandatperioden kommer den moderatledda regeringen att vidta många åtgärder för att ytterligare strama åt migrationen och förbättra integrationen.

I budgeten för 2024 satsar regeringen bland annat på att inrätta statliga boenden för asylsökande och återvändandecenter för personer som fått avslag på sin asylansökan. Detta tror jag är viktiga åtgärder för att säkerställa att människor inte försvinner in i ett skuggsamhälle och att de personer som inte har rätt att vistas i Sverige också lämnar landet.

Den moderatledda regeringen ändrar i denna budget även det migrationspolitiska målet till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som ger tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten, minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU samt bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet. Jag noterar att ett enigt utskott har ställt sig bakom det ställningstagandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Jag ser att jag överskridit min talartid. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag och regeringens budgetproposition.

(Applåder)

Anf. 113 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

I Vänsterpartiets budgetalternativ i riksdagen finns förslaget att de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år ska beviljas uppehållstillstånd genom amnesti. Det handlar om barn och unga som sökte och behövde skydd i Sverige men som har behandlats fruktansvärt illa till följd av politiska beslut.

I dag är åtta av tio av dem som kom 2015 sysselsatta, främst inom vård, omsorg och socialtjänst. Det är världsunikt med tanke på att det är en högre sysselsättningsgrad än bland dem som är födda i Sverige och med tanke på vad denna grupp har gått igenom.

Sedan finns alla de som man inte kommer att läsa särskilt mycket om - alla de ensamkommande som är fast i limbo och som regeringen pressar ut i papperslöshet och utsatthet. De får utvisningsbeslut, oftast till Afghanistan, som inte går att verkställa av skäl som ligger utanför individens kontroll. Regeringen rycker upp dessa människor från jobb, bostad och studier och kastar ut dem från systemet - ut i rättslöshet, otrygghet, osäkerhet och det som kallas skuggsamhället.

Min fråga är: Vad tänker regeringen göra för att de ensamkommande som inte kan utvisas inte ska kastas ut i limbo år efter år? Utvisning är inget alternativ för dem, och att ett ökat skuggsamhälle är kontraproduktivt hoppas jag att ledamoten håller med om. Det enda alternativ som finns kvar för den grupp jag pratar om är att låta dem stanna. Men återigen: Vad tänker regeringen göra för att de ensamkommande som inte kan utvisas inte ska kastas ut i detta limbo år efter år?

(Applåder)

Anf. 114 Magnus Resare (M)

Fru talman! Något jag inte tror att vi ska göra är att ge en grupp amnesti.

Om vi vill ha en reglerad invandring till Sverige krävs att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Får man avslag på sin asylansökan har man inte rätt att vara kvar i landet. Om vi ska upprätthålla en reglerad invandring och om vi inte vill ha tillbaka det kaos vi såg 2015 - och som ledamotens parti var med och bidrog till genom sitt stöd till den dåvarande regeringen - ska vi inte ge amnesti till några personer som har stannat kvar här trots ett nej.

Anf. 115 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag hade hoppats på ett mer konstruktivt svar. Att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej stämmer ju inte - asylärenden prövas, och sedan kan de ändras. De afghanska flickorna är ett ypperligt exempel på det: De fick ett nej, och de kastades ut i skuggsamhället i många år. Sedan såg man situationen, och då blev det ett ja. Ett nej kan alltså bli ett ja. Ärenden prövas.

Problemet jag pratar om här, fru talman, är att så många ensamkommande år efter år kastas ut i ett rättslöst limbo. Det sker till följd av utvisningsbeslut som inte går att verkställa. Jag förstår ledamoten när han säger att ett nej är ett nej, men det går ju inte att verkställa besluten. Dessa människor rycks upp från jobb, bostad och studier och kastas ut i rättslöshet, osäkerhet och otrygghet. Man fortsätter att fatta juridiska beslut som man vet inte går att verkställa. Det är det faktum som vi alla här inne har att förhålla oss till, det vill säga att det inte går att utvisa dessa människor. Då kastas de ut i skuggsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det enda alternativet som finns kvar efter alla dessa år är ju uppehållstillstånd, alltså amnesti, rakt av för den här gruppen - också av den anledningen att de har behandlats otroligt illa av Migrationsverket. De hamnade längst bak i kön, och det gick inte rättssäkert till. Det var alltifrån ovetenskapliga bedömningar till att hamna längst bak i asylärendekön. Och tid funkar ju så att åldern stiger när tiden går, så många skrevs upp.

Jag tror i ärlighetens namn att regeringen har kommit till vägs ände med denna fråga. Man utsätter ensamkommande för ett rättslöst limbo utanför systemet, år efter år. Om de ändå, år efter år, inte går att utvisa - är det inte bättre att ha kvar dem i systemet? De flesta har rotat sig här, har jobb och bostad, studerar kanske. Är inte det bättre än att de är utanför systemet, i skuggsamhället, rättslösa? Är det inte bättre att ha dem inne i systemet?

Anf. 116 Magnus Resare (M)

Fru talman! Som jag sa tidigare är det min ärliga mening att den som inte har rätt att vara i Sverige inte ska vara kvar här. Sedan finns det vissa människor som det inte går att utvisa ur vårt land. Det gäller inte bara ensamkommande. Det gäller också vissa grovt kriminella människor som också befinner sig i vårt samhälle, personer som är dömda för fruktansvärda brott. Dem utvisar vi inte heller.

Med logiken att den som inte är utvisningsbar ska få amnesti blir det ganska många personer som i varje fall inte jag vill se i det här samhället över huvud taget som vi helt plötsligt ska börja dela ut uppehållstillstånd till. Det är inte en väg jag vill gå.

Anf. 117 Jonny Cato (C)

Fru talman! Vi kunde i dag i tidningen läsa en artikel från Tidögänget i socialförsäkringsutskottet om migrationspolitiken. Det är ett tydligt fokus på att oppositionen inte är överens. Det tycker jag är bra. Vi har olika åsikter och ideologier, och vi står för olika saker. Det är rätt rimligt, för så fungerar politik. Många av oss har tidigare varit kommunpolitiker och vet att man kan kompromissa men ändå stå kvar vid vad man tycker.

I den här kammaren är fokuset hos Tidögänget i socialförsäkringsutskottet ofta på att vi i oppositionen tycker olika. Då undrar jag: Tycker Moderaterna och Sverigedemokraterna alltid lika?

Centerpartiet tycker att det är bra att regeringen tar krafttag när det gäller utvisning på grund av brott, exempelvis. Men Sverigedemokraternas senaste beslut i sitt principprogram om att utvisa statslösa väcker frågan vad Moderaterna egentligen tycker.

Min uppfattning är att om man väl har fått ett svenskt medborgarskap har man en fundamental rätt att vistas i det här landet. Att någon fråntas sitt medborgarskap och görs statslös innebär bara att personen hamnar i ett utanförskap och att segregationen växer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Dessutom är det ingen som har svarat på frågan vart man ska återvända. Man har ju ingenstans att återvända till. Man hamnar bara i ett utanförskap.

Därför blir min fråga: Tycker Moderaterna likt Sverigedemokraterna att man ska kunna fråntas sitt medborgarskap om man "svikit sina medborgerliga plikter" och därmed bli statslös?

Anf. 118 Magnus Resare (M)

Fru talman! Ledamoten Cato talar som om det vore något helt nytt att vi kan ta ifrån folk deras svenska medborgarskap. Jag vill upplysa ledamoten om att det är något som vi har ägnat oss åt i ganska många år.

Under ganska många år har den som vuxit upp i Schweiz, Frankrike eller något annat land blivit av med sitt medborgarskap den dagen personen fyller 23 om personen under sitt liv inte har varit folkbokförd i Sverige. Att frånta personer svenskt medborgarskap och göra dem statslösa ägnade vi oss åt under många år. Nu har vi dock täppt till den möjligheten, så nu får man inte ta ifrån personer medborgarskapet och göra dem statslösa. Men det är alltså inget nytt i svensk politik att vi gör detta.

Nu ser vi över möjligheterna att ta ifrån vissa människor medborgarskapet om de inte förtjänar att få fortsätta att vara svenska medborgare.

Anf. 119 Jonny Cato (C)

Herr talman! Äpplen och päron - här blandar vi allting, känns det som.

Detta är ju inte samma sak, och vi hade en diskussion om det förra mandatperioden. Svenskar som har medborgarskap i Finland eller Schweiz är inte samma sak som de människor vi pratar om nu.

Det handlar om människor som ska bli av med sina medborgarskap för att de - för att citera Sverigedemokraternas principprogram: har "svikit sina medborgerliga plikter". Det är detta vi talar om. Det är människor som inte har något annat land att återvända till. De befinner sig inte i Schweiz och har dubbelt medborgarskap. De ska alltså utvisas från Sverige men, just det, de har ingenstans att utvisas till. Det är ju detta som är hela poängen.

Jag måste säga att jag blir förvånad, för jag har sett moderater som har reagerat och agerat på detta. Liberalerna och Kristdemokraterna har varit motståndare till detta. Men nu låter det på ledamoten som att detta inte är något konstigt. Det går väldigt fort i svensk politik.

Därför undrar jag: Tycker Moderaterna på riktigt att det beslut som nyligen togs på Sverigedemokraternas landsdagar är bra politik? Det är ju inget gammalt, utan det är ett helt nytt förslag från Sverigedemokraterna, som helt plötsligt är Moderaternas politik. Det gick väldigt fort.

Anf. 120 Magnus Resare (M)

Herr talman! Sverigedemokraternas politik får ledamoten ta upp med Sverigedemokraterna. Vi är fyra partier som samarbetar, och vi kommer fram till bra lösningar för Sveriges framtid.

Det är märkligt att Jonny Cato inte tycker att det är särskilt allvarligt att förlora medborgarskapet för någon som har vuxit upp med sina föräldrar i Schweiz, gått på svenska skolan och vill åka hit och studera på universitet och helt plötsligt inte har rätt till det, medan att en person som har ljugit sig till sitt medborgarskap eller åkt och krigat för en terrorrganisation någonsin skulle kunna bli av med sitt medborgarskap är det allvarligaste som har hänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Sverigedemokraterna får svara för sin politik. Jag svarar för det som ligger inom Tidösamarbetet, och det är bra politik.

Anf. 121 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Det fanns en tid då Miljöpartiet och Moderaterna var överens om att det faktiskt är arbetsgivarna och företagen som bäst bestämmer vilken arbetskraft som behöver anställas och rekryteras.

Vi i Miljöpartiet ser med oro på den politik som regeringen nu bedriver vad gäller företags möjlighet att anlita arbetskraft även från andra länder. Vi har arbetskraftsbrist i otroligt många branscher.

Nyligen träffade vi Sveriges Kommuner och Regioner, som pekade på ett behov av en 30-procentig ökning inom äldreomsorgen. Näringslivet skulle vilja ha drygt 70 procent av dem som kommer ut på svensk arbetsmarknad. Samtidigt ska både polisen, försvaret och Kriminalvården anställa fler och växa.

Det är i grunden väldigt positivt att fler blir äldre i vårt land. Men ålderspyramiden gör att vi behöver arbetskraft också från andra länder. EU har en gemensam utmaning här.

Att regeringen i det skedet stänger ögonen och låtsas som om det enda Sverige behöver är högkvalitativ arbetskraft - eller vad var det nu ledamoten sa? - är häpnadsväckande. Totalt sett kommer inte antalet arbetslösa och unga som kommer ut på arbetsmarknaden att räcka till för att ta de lediga jobben. Ytterst hotas välfärden och svensk konkurrenskraft.

Skulle man gå vidare med förslaget om att 100 procent av medianlönen ska vara minimikrav skulle majoriteten av de kvalificerade yrkesarbetarna inom teknikföretagen inte längre kunna komma i fråga. Det vore ett hårt slag mot svenskt välstånd.

Anf. 122 Magnus Resare (M)

Herr talman! I år har det kommit mellan 50 och 100 undersköterskor från tredjeland, alltså länder utanför EU, till Sverige för att arbeta här. Resten av de undersköterskor som anställts i Sverige i år har kommit från Sverige eller annat EU-land.

Man förstorar upp det här bekymret oerhört. Vi har i Sverige över 300 000 arbetslösa personer som borde komma i arbete och borde kunna ta enkla jobb. I EU finns det en halv miljard människor som inte på något sätt omfattas av det försörjningskrav som vi nu inför. Jag tror att vi kan hitta kompetensförsörjning även till de enkla jobben i Sverige eller i vart fall i EU.

Anf. 123 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Man kan tro allt möjligt. Men frågar man arbetsgivarna säger de att det där inte stämmer.

Vi hade nyligen ett seminarium i riksdagen med de gröna näringarna och LRF. De sa att vi kommer att få minskad livsmedelsproduktion i Sverige till följd av de nya lönekraven.

Man pratar om lågkvalificerad arbetskraft. Det är inte samma sak att ha en lön under medianlön och inte ha kvalifikationer. Många gånger är detta personer som har nyckelkompetenser och en yrkesutbildning. De är inte högt betalda men helt avgörande för företagens möjlighet att fortsätta sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Ta till exempel CNC-operatörer! Jag träffar företag som säger att om de kan anställa en CNC-operatör, till exempel från Georgien, kan de anställa tio svenskar som inte behöver ha en lika hög utbildning. Då kan man alltså ge jobb till fler av de arbetslösa. De oroar sig nu för att regeringens politik kommer att leda till att de inte bara blir av med sin nyckelkompetens utan faktiskt också måste säga upp personer som inte har lika hög utbildning. Risken är att det leder till ökad arbetslöshet i Sverige.

Vi kan hoppas på att alla från andra EU-länder vill resa hit, men faktum är att många länder nu konkurrerar om arbetskraften inom Europa. Vi riskerar verkligen det svenska välståndet om vi utvisar dem som har arbetstillstånd i Sverige i dag - som aldrig har gjort annat än att arbeta och betala skatt - och dessutom förbjuder företag, kommuner och regioner att rekrytera även utanför unionen när de bedömer att det är den enda lösningen.

Anf. 124 Magnus Resare (M)

Herr talman! Tänk då vilken tur det är att vi har en vis regering som förstår att vi kommer att behöva ha undantag i dessa regler och som kommer att införa undantagsregler. Detta är en regering som tar ansvar för att lösa den svenska arbetslösheten och som också tar ansvar för vårt land och våra företagare.

Anf. 125 Tony Haddou (V)

Herr talman! Omläggningen av migrationspolitiken under den förra regeringen, med begränsningslagen som främsta exempel, innebar ett skifte när det gäller synen på migration, integration och rättigheter. I stället för att se rättigheter som en väg till integration valde en majoritet i riksdagen att använda undandragande av rättigheter som ett sätt att försöka skrämma bort människor på flykt. Omläggningen av politiken motiverades nästan uteslutande med att de försämrade levnadsvillkoren för nyanlända skulle få färre att söka sig till Sverige.

Den högerkonservativa regeringen, som tillträdde förra året, tar detta skifte ett steg längre genom att föreslå en politik som syftar till att få människor som redan befinner sig i Sverige att vilja lämna landet. Det innebär därmed att levnadsvillkoren försämras även för människor som levt i Sverige under lång tid.

Så blir det med en regering som bygger ett samarbete mellan delar av den forna Alliansen och Sverigedemokraterna - det organiserade kapitalets och den organiserade rasismens parlamentariska företrädare. Deras politiska projekt bygger på att utmåla människor från andra länder som skyldiga till samtliga problem i samhället - dels för att skyla över den egna politikens misslyckanden och dels för att kunna nedmontera våra välfärds och trygghetssystem. Tidöavtalets skrivningar pekar mot en ekonomisk politik som liknar Alliansens negativa arbetslinje men nu med etniska förtecken.

Alliansregeringen riktade sina attacker mot sjuka och arbetslösa. När sjukförsäkringen och a-kassan skulle nedmonteras beskrevs dessa grupper som lata och som belastningar för samhället. Därmed blev nedskärningarna lättare att motivera.

I Tidöavtalet har utrikes födda fått ta över rollen som grunden till Sveriges alla problem. Genom att utmåla dem som inte har fötts här som ett hot och som en belastning blir det lättare att villkora deras välfärd och rättigheter. Att montera ned trygghetssystemen, välfärden och rättigheter är lättare att motivera om man pekar på vissa grupper och börjar där. Det är dock tydligt att det inte kommer att sluta där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nedmonteringen av välfärden, sjukvården, skolan och bostadsbyggandet drabbar naturligtvis oss alla. Vi kommer att möta urholkade trygghetssystem. Och vi möter redan i dag en välfärd på svältkost och löner och ersättningar som inte räcker till. De rika drar ifrån, och fattiga lämnas efter.

Det är i den skärningspunkten som den nya regeringen behöver rasismen. Oavsett om det handlar om arbetslöshet, bostadskris eller den eftersatta välfärden är regeringen som besatt av att peka på invandringen för att själv smita från ansvar.

Människor som funderar på hur de ska få ihop hushållskassan i slutet av månaden tänker man inte särskilt mycket på. Matpriserna vill man inte göra mycket åt. Det skulle nog inte vara överord att säga att Sverige befinner sig i ett läge där en redan pressad välfärd är på väg in i en fullskalig kris.

Men i stället för att agera eller ens kommentera de alarmerande nya prognoserna för sjukvård och övrig välfärd har man från det hållet lyckats komma med alla slags andra utspel om hur man ska underlätta utvisning av svårt sjuka barn eller hur man ska kunna göra fler människor statslösa eller utsätta minoriteter för en hatisk retorik.

Vänsterpartiet kommer aldrig att acceptera en sådan politik, som splittrar och delar upp samhället i olika grupper med olika rättigheter. Vi vet att vårt starkaste verktyg är solidaritet. Vi vet att de bästa samhällena byggs jämlikt och med minskade ekonomiska klyftor. Genom en stark och robust välfärd som omfattar oss alla kan vi få förutsättningar att skapa goda liv för oss själva och ett tryggt samhälle tillsammans.

Den som söker skydd i Sverige ska få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. Den som söker skydd ska också ha rätt att återförenas med sin familj och ges trygga uppehållstillstånd, som det går att bygga en framtid på här i Sverige.

Vi är övertygade om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället, i mottagandet, och människorna i det som avgör hur väl vi lyckas.

Herr talman! Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 8 innebär att de ensamkommande barn och unga som har varit i Sverige i över ett år beviljas uppehållstillstånd genom en amnesti. Det handlar om barn som sökte och behövde skydd i Sverige men som har behandlats illa till följd av politiska beslut. En stor del av gruppen har dessutom stadgat sig här i Sverige.

Det finns också ett förslag om dagersättningen för asylsökande. Den är låg och har inte höjts sedan 1994. Ersättningen är lägre än i andra jämförbara länder. Det leder till ökad social utsatthet. Dagersättningen för såväl asylsökande som ukrainska medborgare som har fått uppehållstillstånd med stöd av massflyktsdirektivet bör höjas till nivån för riksnormen och räknas upp. Detta innebär att anslaget för ersättningar och bostadskostnader höjs.

Utöver detta avvisar vi regeringens förslag om förstärkning av återvändandet, en ny ordning för mottagande av asylsökande, införande av återvändandecenter och sänkning av schablonersättningen till kommuner för ensamkommande barn. Vi avvisar även regeringens förslag om att stärka återvändandet genom internationella samarbeten.

Anf. 126 Magnus Resare (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Ledamoten talar gärna om allt som är dåligt med vår migrationspolitik och de förändringar vi nu gör inom ramen för Tidöavtalet. Men vi kan konstatera att Socialdemokraterna ganska ofta röstar med regeringen i de förändringar vi gör. Därför tänkte jag bara fråga ledamoten: Vad kommer ni att kräva att Socialdemokraterna backar från för att ni ska stödja en socialdemokratisk regering någon gång i framtiden - förhoppningsvis aldrig?

Anf. 127 Tony Haddou (V)

Herr talman! Jag tror att ledamoten i sitt anförande förut berättade om hur många förslag man har lagt fram. Det var inte så många. Socialdemokraterna har alltså inte gjort så många ställningstaganden. Därför är det svårt att svara på den frågan.

Anf. 128 Magnus Resare (M)

Herr talman! Jag konstaterar att Vänsterpartiet liksom Socialdemokraterna är beredda att förhandla ganska mycket om det mesta för att få styra landet. Det som man står här i talarstolen och talar om - röda linjer, dålig politik och det som är fel - ligger på förhandlingsbordet så snart det vankas ministerposter och annat.

Anf. 129 Tony Haddou (V)

Herr talman! Jag fick inte riktigt någon fråga. Men jag kan säga att jag ser ett mönster i regeringens politik. Man säger så här i en migrationsdebatt: visitationszoner, hemliga avlyssningar, angiverilagar, fler inre gränskontroller och så vidare; jag kan fortsätta ganska länge. Men vet ni vad? De förslagen är sådant som finns i länder som människor flyr ifrån. Det bör Moderaterna fundera på.

När Moderaterna tar ton hör jag att de bara vill prata om de här sakerna för att skyla över misslyckanden och det egna ansvaret. Det saknas över 20 miljarder i välfärden. Det vill de inte prata om. Sjukvården går på knäna. Skolor går på knäna. Det är katastrof. Det är en välfärdskris ute i landets kommuner. Men det vill de inte prata om över huvud taget.

Inte ens när de begär replik vill de prata om sin egen politik. Då vill de bara säga hur samarbetet kommer att se ut om två och ett halvt eller tre år. Det kallar jag verkligen att fly undan sitt eget ansvar när man sitter i regeringen.

Det saknas så här mycket pengar i välfärden, och nu har Tidöpartierna prövat lite av sin politik. Man har kraftigt begränsat antalet kvotflyktingar som får komma till Sverige. Rekordfå människor kommer hit. De som syns i statistiken är människor som är inne på sin andra eller tredje asylprövning. Väldigt få människor kommer till Sverige.

Ändå finns det inte pengar kvar. De pengar som fanns kvar valde Tidögänget att skicka till sina rika kompisar, och man låter privatiseringar fortsätta dränera välfärden så att ens kompisar kan fortsätta att doppa sugröret i välfärden. Och när det inte finns några pengar eller någon välfärd kvar och när skolorna och sjukvården går på knäna pekar man återigen på invandrare och säger: Där är problemet. Men en dag tar man kanske ansvar.

Anf. 130 Ola Möller (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! I detta nu pågår ett stort antal krig i vår värld - i Palestina, i Ukraina och i Sudan, för att nämna några. Turkiet och Iran bombar kurder, helt obemärkt verkar det som i svenska medier. Brotten mot folkrätten och internationell humanitär rätt är sannerligen många. Att klara av att fördöma alla brott mot de internationella lagarna är viktigt. Folkrätt och fred måste vara de ledord som leder oss in i framtiden.

Frågan om folkrätt och fred har stor bäring på den här debatten. Krig är en av de absolut största orsakerna till migration. Titta bara på Gaza! Där är miljontals människor på flykt och fördrivna från sina hem i en humanitär katastrof som sker mitt framför världens ögon. När människor sedan flyr till Europa står många här och undrar med indignation vad de gör här.

Herr talman! Just därför är Sveriges insatser oerhört viktiga. Att alltid stå upp för folkrätten och freden innebär att man agerar för detta i internationella forum och att man stöder de internationella forumen. Vår nuvarande SD-styrda regering har gjort precis tvärtom. I FN läggs rösten ned när man röstar om freden.

Det framgångsrika och mycket effektiva svenska biståndet fryses, styrs om i panik, halveras och misstänkliggörs. När sedan EU och regeringens egna myndigheter kommer fram till att det inte finns något fuffens när det gäller biståndet, att det inte går till fel organisationer, agerar inte regeringen för att släppa på biståndet igen. I stället ska det analyseras. Det är ord som handlar om att skyla över bristerna i den egna politiken och om att försöka hitta ett sätt att motivera att man fortsätter med en politik som inte är byggd på fakta utan helt andra saker.

Biståndet till Palestina och FN måste återställas och utökas så att en tvåstatslösning blir möjlig. Med en tvåstatslösning på plats skulle också återvändandet kunna öka. Men då krävs det att ockupationen hävs, att bosättarvåldet och expansionen av bosättningarna upphör, att blockaden bryts och att fred och folkrätt följs.

Herr talman! Här i Sverige lever vi i en kostnadskris. Vanliga hushåll har det otroligt svårt just nu. I det läget väljer SD-regeringen att ge banker, höginkomsttagare och lyx-rotare fina gåvor till jul. Sjukpensionärer däremot får en hård julklapp i form av högre skatt.

Andra som får hårda julklappar är arbetslösa, som inte får jobb på grund av att de konkurreras ut av lågkvalificerad arbetskraft från fjärran länder. Det är arbetskraft som dessutom själva får en hård julklapp i form av ett vettlöst och hutlöst utnyttjande. Vi känner alla till hur bärplockare utnyttjas i de svenska skogarna. Trots krav på försörjningsstöd och avtal fortsätter eländet. Fattiga människor luras till Sverige av människor som inte vill annat än att dra all kraft ur den arbetskraft som kommer hit för att sedan kassera dem och plocka hit nästa människa som kan exploateras.

Med regeringens undantagspolitik kommer det här eländet bara att fortsätta. Det kommer dessutom att bli ett mischmasch, en ren schweizerost fylld med hål och undantag.

För att få stopp på fusket, utnyttjandet och människohandeln måste arbetsmarknadsprövning införas. Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om det, men den lade SD-regeringen tyvärr ned. Det är ett svek mot svenska arbetare som utsätts för osjyst konkurrens och därmed får sämre villkor på sina arbetsplatser. Det är ett svek mot de fattiga människor som luras hit och utnyttjas av skrupellösa arbetsgivare. Det är ett svek mot alla de arbetslösa i vårt land som konkurreras ut av billig arbetskraft. De arbetslösa blir dessutom fler och fler på grund av regeringens passiva politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga någonting om kvotflyktingarna. I ljuset av alla krig som pågår i världen är det en skam att dra ned så mycket på antalet kvotflyktingar på det sätt som regeringen gör. I ett läge där barn på neonatalavdelningar lämnas kvar i panik när bomberna faller för att hittas veckor senare, ruttnade och ätna på av gatuhundar, drar regeringen ned på antalet kvotflyktingar som får komma hit. Barn skulle ju prioriteras, enligt regeringen. Nu blir det färre barn som kommer hit.

Herr talman! Slutsatsen av tiden hittills med SD-regeringen är att färre utsatta i världen räddas, att krigets fasor slår hårdare mot människor på plats och att biståndet som skulle hjälpa dem dras ned. Inte undra på att världen undrar vart de svenska värderingarna om humanism och frihets och fredssträvan har tagit vägen.

(Applåder)

Anf. 131 Magnus Resare (M)

Herr talman! Ledamoten beskrev delar av vår migrationspolitik som en schweizerost. Jag skulle snarare säga att den är som en mjukost. Den är smart, folklig och funkar till det mesta.

Men det var inte därför jag begärde replik. Jag vill fråga ledamoten någonting. I det förra replikskiftet fick jag höra att det var märkligt att jag ställde frågor apropå anförandet, eftersom jag sitter i ett regeringsbärande parti. Jag tycker att det hör till saken när man begär replik.

Jag läste en rapport som ni socialdemokrater släppte förra veckan. Där skriver ni bland annat: "Den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett."

Vi kan också läsa följande: "Att bryta segregationen kräver att man strukturellt bryter den rumsliga separeringen av olika grupper."

Jag måste frågan ledamoten Möller vad ni menar med det här. Hur tänker ni blanda grupper? Är tanken att ni ska tvångsförflytta människor? Vilka grupper talar ni om?

Anf. 132 Ola Möller (S)

Herr talman! Det är kul att ledamoten Resare läser socialdemokratiska arbetsgruppers fria tankar. Det gläder mig, och jag hoppas att det bildar ledamoten så att han förstår mer om hur förträfflig den socialdemokratiska politiken är.

Det handlar om den ekonomiska segregationen och de materiella förutsättningarna. Det är någonting man lär sig allra först på våra medlemskurser, alltså att det är de ekonomiska förutsättningarna som avgör var människor till exempel kan söka bostad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Med jobbpolitik får fler människor en inkomst och kan efterfråga bostäder, och med den bostadspolitik som vi nu föreslår med starkare kreditgivning, riktade subventioner och renoveringsbidrag kan man också höja statusen och bygga nytt i olika bostadsområden. Bygger man blandade upplåtelseformer som man gjorde för att ta bort de så kallade utsatta områdena i Gårdsten kan man förbättra människors socioekonomiska status och därmed också få dem att blandas bättre. Vi höjer alltså levnadsvillkoren genom att höja de materiella förutsättningarna för människor.

Det är så socialdemokratin alltid har jobbat. Genom att man bor granne med människor som har olika syn på livet och kanske olika språkliga och kulturella bakgrunder ökar också förståelsen i samhället. Det ökar möjligheten för människor att se varandra i ögonen och säga: Jag kanske inte alltid tycker som du, men jag förstår dig och respekterar dig.

Detta bygger även på att man inte har några som är underordnade och överordnade, och det är det som är socialdemokratins stora mål: att människor ska vara fria genom jämlikheten, eftersom jämlikheten är frihetens förutsättning.

Anf. 133 Magnus Resare (M)

Herr talman! Jag blev nog inte mycket klokare vare sig när jag läste er rapport eller när jag hörde det som ledamoten sa nu.

"Den . etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå vilket kräver att befolkningen blandas." Hur tänker man rent praktiskt att man ska göra det här? Jag ser inte att det kan gå att göra på något annat sätt än att tvinga människor till det. Det är jag genuint orolig för att Socialdemokraterna kommer att försöka göra på något sätt och vis, precis som man i många socialdemokratiskt styrda kommuner till exempel bussar elever mot deras vilja.

Anf. 134 Ola Möller (S)

Herr talman! Det är tråkigt att en ledamot från ett parti som påstår sig vara statsbärande står och sprider myter om att barn tvingas till bussning i några kommuner. Det är inte så det förhåller sig.

Det som är intressant är att Magnus Resare uppenbarligen inte ser att det här är ett levande bevis för Moderaternas bristande jobbpolitik. Det är ju det jag står och säger: Om man höjer människors möjligheter till egen försörjning och satsar på bostadsbyggande - då ändrar man de materiella förutsättningarna och då kommer människor också att blandas. Det är ganska naturligt. Om inkomstspannet förändras så förändras också möjligheterna att efterfråga.

Jag ser att Magnus Resare rynkar på ögonbrynen, men det beror också på att det finns en kunskapsbrist just kring ekonomisk politik, arbetsmarknadspolitik och bostadspolitik som skiner igenom nu när vanligt folk lämnas bakom. Arbetslösheten ökar. 40 000 för få bostäder kommer att byggas per år. Vi ser att kommunerna lider under en enorm kostnadsökning som de inte kompenseras för, och regionerna får sammanlagt 10 miljarder i nedskärningar.

Då är det klart att Magnus Resare hellre än att ta ansvar för sin egen politik läser socialdemokratiska arbetsgruppers rapporter och, precis som ledamoten Haddou sa tidigare, hänger upp sig på etnicitet. För det är det som det handlar om, Magnus Resare. Er politik har gått rakt in i samma fålla som den sverigedemokratiska, och jag kan säga att jag inte ser någon skillnad mellan er i dag. Det innebär också att era väljare traskar över till originalet.

Anf. 135 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Ola Möller för att han faktiskt lyfter perspektivet och talar om grundorsakerna till att människor tvingas på flykt från allra första början. Det är lätt att de perspektiven försvinner i den svenska migrationsdebatten.

Jag skulle vilja fråga Ola Möller om en annan sak som han också talade om, nämligen det utnyttjande på svensk arbetsmarknad som en hel del utländska medborgare drabbas av.

Regeringen låtsas att den nya arbetskraftsinvandringspolitiken ska lösa de här problemen. Vi från Miljöpartiets sida tror verkligen inte att man med ännu hårdare krav på lön kommer att komma åt dem som fuskar redan med de krav som gäller i dag. Tvärtom - uppläggen där man har en lön på papperet och sedan tvingas betala tillbaka till arbetsgivaren riskerar att fortsätta i det fördolda.

Jag har därför lagt fram ett förslag som jag tror skulle kunna bidra till att färre människor utnyttjas och att fler som utnyttjar åker fast, och det är att helt enkelt börja straffa dem som utnyttjar i stället för dem som blir utnyttjade.

I dag är det arbetstagaren som utnyttjas som straffas med utvisning om arbetsgivaren åker fast. Filippinska sjuksköterskor som har jobbat fem år i Sverige blir nu utvisade för att deras arbetsgivare för länge sedan gjorde fel med sin annonsering. Det kan till och med vara så att man har bytt arbetsgivare, och då blir det ingen effekt alls och inga konsekvenser för den som har begått brottet.

Jag undrar om Socialdemokraterna är beredda att också gå fram med sådana förslag.

Anf. 136 Ola Möller (S)

Herr talman! Under föregående mandatperiod skärptes lagstiftningen kring detta, och arbetsgivare kunde bland annat bli dömda för människohandel. Det var ett steg framåt.

Vi är givetvis beredda att diskutera att gå hårdare åt människor som fuskar och begår brott. Det ligger helt i linjen. Jag tror dock att det grundläggande problemet handlar om att vi inte tar tag i kärnfrågan, det vill säga frågan om behovsprövning. Kan vi få en behovsprövning av arbetskraften och koppla på de fackliga organisationerna vid prövningen kommer också mycket av det här problemet att försvinna. Skulle man i ett sådant system upptäcka att det fortfarande förekommer fusk och mygel tycker jag givetvis att de arbetsgivare som sysslar med det ska kunna sättas dit ordentligt.

Jag har inte sett just ledamotens förslag; det får hon ursäkta. Men det ledamoten beskriver låter fullt rimligt.

Anf. 137 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag är helt övertygad om att lösningen på utnyttjandet av människor på den svarta arbetsmarknaden är fler kontroller och mer samverkan mellan myndigheter och också att den som blir utnyttjad inte ska vara rädd för att anmäla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I dag behöver många som blir utnyttjade eller som ser sin arbetsgivare ägna sig åt brottslighet, som att kanske hantera narkotika och annat, väga sin egen framtid i vågskålen. Ska man anmäla hur man själv blir behandlad eller brottslighet som arbetsgivare begår? Om man anmäler kommer ju Migrationsverket i ett nästa steg att ta bort uppehållstillståndet för arbetstagaren.

Vi menar att vi måste vända på perspektiven och ha hårdast sanktioner för den som utnyttjar och också vettiga skadestånd till den som blir utnyttjad. Jag tänker lite som med ockerhyrorna på bostadsmarknaden - att man i efterhand ska kunna kräva tillbaka lön som man inte fått, om det nu var det som stod på papperet. Man ska också ha möjlighet att stanna kvar i Sverige och söka ett nytt jobb. För även om det inte heter "straff" i de här fallen upplever många människor såklart utvisningen som ett enormt slag.

Det kan ju innebära att man måste ta barnen ur skolan och flytta från ett liv i Sverige där man har rotat sig. Det kan innebära enorma konsekvenser.

Vi tycker att det är de som utnyttjar som borde vara rädda, inte de som blir utnyttjade.

Anf. 138 Ola Möller (S)

Herr talman! Hotell- och restaurangfacket organiserar papperslösa. Jag tycker att det är föredömligt av det LO-förbundet, för precis som ledamoten beskriver handlar det ju om att arbetare blir exploaterade av hutlösa arbetsgivare. Som företrädare för det socialdemokratiska arbetarpartiet försöker jag alltid se arbetarens perspektiv.

Det finns dock en del i detta som det väl bör funderas på. Det gäller skadestånd. Nu tänker jag högt, och det är ju alltid farligt. Det kanske är någon moderat som läser ett citat från mig sedan. Men jag chansar.

Jag kan förstå tanken på skadestånd, men de förslag ledamoten för fram om att man ska få stanna kvar och söka andra jobb tror jag inte är rätt väg att gå. Syftet med arbetskraftsinvandringen för vårt vidkommande är ju att lösa en bristsituation. Det är inte fritt tillträde till svensk arbetsmarknad. Det är ju också poängen med arbetsmarknadsprövningen. Finns det ingen brist är det inte rimligt att människor från tredje land får komma hit och söka arbete hej vilt.

Skulle man ha ett skadestånd i det här läget har man ju kompenserat för den skada personen i fråga har lidit. Ett tillstånd att söka arbete på svensk arbetsmarknad för att man blivit utnyttjad skulle nog inte rimma med intentionerna med arbetskraftsinvandringen från vår sida. De handlar ju om att lösa bristen inom ett visst yrke.

Anf. 139 Jonny Cato (C)

Herr talman! Ola Möller lyfte blicken på ett mycket föredömligt sätt. Vi lever i en otroligt svår tid på många sätt och vis. Det är också ett väldigt oroligt säkerhetspolitiskt läge såväl i Sverige som runt om i världen. Det pågår flera humanitära kriser samtidigt.

I detta läge är det viktigt att ha många tankar i huvudet samtidigt, för att citera Ulf Kristersson. Det är viktigt att inte glömma bort och sluta prata om Putins olagliga invasionskrig mot Ukraina, som fortsätter att sätta djupa spår i den ukrainska befolkningen. Det är ett krig som tyvärr ser ut att bli långvarigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Även om jag ofta är skarp i min kritik mot regeringens migrationspolitik vill jag tacka utskottet och migrationsministern för bra diskussioner i utskottet om vad som ska hända efter det att massflyktsdirektivet löper ut. Jag tror att det är en styrka att vara så enade som möjligt när det gäller massflyktsdirektivet och Ukraina. Men faktum är att massflyktsdirektivet gäller, och för många ukrainare som befinner sig i Sverige är situationen tuff och svår.

Centerpartiet går därför fram med en budgetsatsning för att höja dagersättningen för de ukrainska flyktingar som befinner sig här med stöd av massflyktsdirektivet. Det är dags att regeringen inser att konflikten tyvärr kommer att bli långvarig och agerar genom att skapa förutsättningar för de ukrainare som befinner sig i Sverige att leva ett drägligt liv här.

Herr talman! Sverigedemokraternas Ludvig Aspling brukar ofta ta till orda i debatten och säga att oppositionen inte läser propositioner och budgetar. Men det har jag gjort, och därför skulle jag inte bara vilja diskutera kronor och ören utan de mål som står i regeringens budget för migrationspolitiken. De är tydliga, och det uppskattar man ju. Ska man sammanfatta dem väldigt enkelt kan man väl säga att helst ska ingen komma hit, och de som är här ska ut.

I den lite längre migrationsdebatten i april försökte jag i mitt anförande besvara frågorna om hur vi hamnade här och vart vi är på väg. Jag sa, sammanfattningsvis, att vi delvis är här för att vissa partier av partistrategiska skäl närmat sig Sverigedemokraterna, och den resan fortsätter. Då är svaret på vart vi är på väg rätt enkelt. Vi är på väg mot ett ännu mer slutet, intolerant och kallt Sverige.

Låt mig nu fråga vad som egentligen har hänt sedan april. Var hamnade vi? Jo, vi har redan blivit ett slutnare, intolerantare och kallare Sverige. Man kan tycka att jag slänger mig med hårda och tomma ord, men låt oss titta på vad som faktiskt har hänt. Låt oss titta på det sakpolitiska innehållet i budgeten och propositionerna som regeringen lagt fram senaste tiden.

Regeringens mål är på väg att uppfyllas. Vi kan börja med de angiverilagar som innebär att offentligt anställda ska tvingas ange människor på flykt som vistas i Sverige. Om de inte gör detta ska de kunna straffas. Regeringen har inte behagat svara på frågan om läkare och lärare ska undantas eller tvingas anmäla sina sjuka patienter eller sina elever i skolan.

En annan fråga som också väckts här i dag är arbetskraftsinvandringen. Den 1 november i år infördes ett lönegolv på 80 procent av medianlönen. Detta är kanske det tydligaste exemplet på att flera partier av partistrategiska skäl närmat sig Sverigedemokraterna.

Jag skulle kunna stå här en väldigt lång stund och lyfta fram organisation efter organisation, företag efter företag som riktat skarp kritik mot och känner oro över regeringens lönegolv. Vid införandet lyfte regeringen fram att jobben som nu utesluts från arbetskraftsinvandringen ska göras av någon som redan befinner sig i Sverige. Organisation efter organisation, företag efter företag har förklarat att verkligheten inte ser ut så.

Nu upplever jag att regeringsföreträdarna i den här kammaren har släppt det argumentet och börjat med helt andra argument. Man pratar i stället om att lönegolvet infördes för att motverka fusk och oegentligheter. Låt mig en gång för alla i denna talarstol slå ned det argumentet. I utredningen som lagstiftningen om 80 procent av medianlön bygger på slår utredaren och utredningen fast att ett lönegolv inte motverkar fusk och oegentligheter. Den som vill fuska sätter nämligen en lön på papperet men betalar i praktiken ut en annan. Detta kunde vi till och med läsa om i SvD häromveckan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vill man få fler personer som befinner sig i Sverige i arbete är det inte lönegolv som behövs utan reformer. Nästa vecka, herr talman, ska vi diskutera arbetsmarknadspolitik, men jag kan konstatera att på det arbetsmarknadspolitiska området har propositionslistan denna höst varit tom. Det gäller även integrationsområdet.

När det gäller anhöriginvandringen har regeringen gjort det svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Med andra ord har regeringen infört en politik som håller familjer splittrade.

Det finns också en ny, smalare, humanitär grund där svårt sjuka barn riskerar utvisning. Jag är själv ett så kallat hjärtebarn. Jag genomgick en hjärtoperation när jag var liten. Jag var elva månader gammal. Jag har förstått när jag samtalat med mina föräldrar eller tittat på bilder från min barndom tillsammans med min nya make och med min mamma att det inte bara var en operation, och sedan var det klart. Det var lång eftervård - för vissa tar den kanske aldrig slut. Jag har turen att bara behöva gå på kontroller då och då. Men det finns många fall som kräver ordentlig eftervård. Det kan gälla en person som på den nya humanitära grunden skulle kunna utvisas av regeringen. Man kan få sin operation, men inte eftervården - inte ens om den inte kan garanteras i hemlandet.

Detta är en del av regeringens paradigmskifte. Det tragiska är att resan bara är påbörjad. Om man ska svara på frågan "Var hamnade vi egentligen?" får man väl göra utvärderingen 2026.

Vi kan konstatera att det på många områden - integration, arbetsmarknad, miljö och klimat - går väldigt långsamt. Men här får vi faktiskt ge ministern att det går väldigt fort.

Anf. 140 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! I Centerpartiets motion finns ett par ställningstaganden som jag tycker är ganska intressanta. Jonny Cato skriver så här: "För att EU ska ta ett större gemensamt ansvar för människor på flykt krävs att EU-länderna har en likvärdig asyllagstiftning. Samtidigt är det viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för att människor som kommer till Sverige ska kunna integreras." Vi kan börja med de rena sakfelen. EU har enligt gällande regler inte något som helst ansvar för mottagandet av asylsökande, utan det är någonting som helt och hållet ligger på medlemsländerna.

Men en sak som är än viktigare är att Jonny Cato inte verkar förstå motsättningen mellan å ena sidan likvärdig asyllagstiftning och å andra sidan integrationsvillkor som är de bästa möjliga. När det gäller integrationsvillkor pratar vi till exempel om att personer ska ha tillgång till generösa bidrag och kanske om det program som vi haft tidigare för nyanlända under de första två åren. Vad gäller likvärdig asyllagstiftning pratar vi om att villkoren ska vara ungefär lika i medlemsländerna.

Förstår Jonny Cato att det finns en grundläggande motsättning här? Vi kan ha ett generöst system i Sverige med olika typer av subventionerade anställningar, bidrag och så vidare, vilket Centerpartiet vill ha. Men det kommer att skapa en snedfördelning, eftersom det inte finns något EU-land som är i närheten av att vara så peppat på att dela ut generösa bidrag som Jonny Cato är. Eller så kan vi ha likvärdiga regler och en jämn fördelning, men då kan vi å andra sidan inte vara i närheten av den generositet som Jonny Cato vill ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Förstår Jonny Cato att han inte kan både ha kakan kvar och äta den och att de två begreppen "ett generöst system" och "ett likvärdigt system" står i fundamental motsättning till varandra?

Anf. 141 Jonny Cato (C)

Herr talman! Jag vet faktiskt inte riktigt var jag ska börja. Det var mycket som handlade om huruvida jag förstår. Jag förstår faktiskt inte riktigt frågan, om jag ska vara riktigt ärlig.

Ludvig Aspling pratar om bidrag. Sverigedemokraterna om något är ju ett bidragsparti, om man jämför med Centerpartiet. Ludvig Aspling pratar om att människor som kommer hit ska ha allting. Men Centerpartiet var kanske det allra första parti i den här kammaren som började prata om kvalificering in i välfärden. Det är jättebra att regeringen nu ska titta på det med en bred utredning. Jag välkomnar det. Det var någonting där vi faktiskt inte nådde hela vägen när vi förhandlade med Socialdemokraterna.

I övrigt vet jag faktiskt inte riktigt hur jag ska kommentera detta. Man kan ha likvärdig lagstiftning på EU-nivå utan att ligga på miniminivån. Det är ju inte så att alla europeiska länder ligger på miniminivån.

Ludvig Aspling säger ofta att företrädare för Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet inte förstår. Nej, jag förstår faktiskt inte riktigt frågan. Ledamoten får gärna upprepa den.

Anf. 142 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Jag kan försöka uttrycka det på ett lite enklare sätt. Jonny Cato säger att vi ska vara generösa mot migranter som kommer hit och ha bästa möjliga förutsättningar för integration. Han säger också att vi ska ha en jämlik lagstiftning bland EU-länderna för att jämna ut flödet av asylsökande. De här två sakerna är helt omöjliga att kombinera utan att vi bestämmer över vad andra länder ska göra. Det här är inte svårt att begripa, Jonny Cato.

Jag har ytterligare en fråga. De här två sakerna står i er motion: "Centerpartiet står . bakom den migrationslagstiftning som infördes sommaren 2021. - - - En migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning och reda förutsätter att den som fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland."

Det finns ett problem här, och det är att den migrationslagstiftning som Centern nu vill återinföra - det här är förslaget från Migrationskommitténs betänkande från förra mandatperioden - specifikt syftar till att de som fått avslag på sin asylansökan ändå inte ska behöva återvända till sitt hemland, alltså tvärtemot det som är målsättningen i den andra meningen. Den ordning som Centern vill återinföra innehöll nämligen en regel, den humanitära skyddsgrunden, som var så generös att människor som inte hade några asylskäl ändå kunde få uppehållstillstånd genom att helt enkelt vänta sig till dem i Sverige. En grund för uppehållstillstånd enligt den här regeln är nämligen att bo i Sverige illegalt.

Jonny Cato! Hur kan man å ena sidan säga sig stå bakom principen om en reglerad invandring där ett nej är ett nej men å andra sidan vilja att personer som fått nej ska kunna få uppehållstillstånd på grund av att de stannar kvar illegalt? Hur kan man stå bakom båda de här ståndpunkterna samtidigt?

Anf. 143 Jonny Cato (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag skulle kunna vända på frågan. Det kommer ju fortsatt att finnas en humanitär ventil. Den blir bara mycket smalare. Den frågan kan man alltså ställa tillbaka till ledamoten.

Nu förstår jag vad det här handlar om. Det handlar om att Centerpartiet har riktiga förslag för integrationen. Det enda Sverigedemokraterna har är att människor inte ska komma hit och att människor som befinner sig här ska utvisas. Jag tror att man behöver ha en offensiv integrationspolitik. Det måste man satsa på. Man måste satsa på att människor ska lära sig svenska språket, komma in på den svenska arbetsmarknaden och bli en del av det gemensamma Sverige. Jag tycker att en migrationspolitik måste kombineras med en seriös integrationspolitik.

Jag tror genuint att många som röstade på något av Tidöpartierna röstade för en bättre integrationspolitik i det här landet, för den har varit dålig. Där kan jag instämma i Socialdemokraternas samhällsanalys. Men då behöver man satsa på språket, jobben och mottagandet så att människor kan komma in och bli en del av vårt gemensamma Sverige.

Nästa vecka, herr talman, ska vi debattera integrationsbetänkandet. Jag kan konstatera att inte en enda proposition lagts fram i Sveriges riksdag på integrationsområdet sedan Tidöregeringen tillträdde. Helt tomt har det varit. Jag tror att man måste satsa på integrationen på kort sikt så att människor kan komma in och bidra till vårt gemensamma Sverige.

Anf. 144 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Sverige har under lång tid haft världens mest dysfunktionella migrationspolitik. Själva idén om att bygga ett harmoniskt samhälle med jämlikhet, trygghet och god ekonomisk standard genom att i praktiken tillåta fri invandring från några av världens mest bakåtsträvande samhällen är naturligtvis inte särskilt klok. Resultatet är naturligtvis det som vi förutsåg. Det här enorma experimentet, som egentligen alla partier i den här kammaren förutom mitt eget bär en skuld till, har skapat problem som i bästa fall kommer att ta generationer att reparera, om det ens är möjligt. Men det är det arbetet som vi påbörjade för lite drygt ett år sedan.

Herr talman! En påminnelse om vad det är vi kämpar emot kom precis nu i veckan i form av Riksrevisionens granskning Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Granskningen är, skulle jag säga, den mest brutala sågning som jag någonsin har sett. Riksrevisionen kommer fram till att i princip ingenting fungerar vad gäller uppföljning och kontroll av att villkor för uppehållstillstånd faktiskt följs, vilket bland annat resulterat i som minst många hundratals miljoner kronor men sannolikt - eftersom Riksrevisionen understryker att det är försiktiga estimat - många miljarder i felaktiga utbetalningar från välfärden som Socialdemokraterna har tillåtit ske.

Många av de allvarliga brister som Riksrevisionen påtalar beror just på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet systematiskt och målmedvetet med hjälp av finansiering och styrning monterat ned grundläggande funktioner inom Migrationsverket, som alltid fullständigt likgiltiga inför den korruption, brottslighet och människohandel som de underlättar för. När den tidigare integrationsministern Märta Stenevi hotade med att hennes partis mål var att skapa kaos menade hon uppenbarligen allvar, för kaos var det miljöpartisterna skapade. Den saken råder det inget tvivel om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Vi går mot en ljusare framtid. Kaoset hos Migrationsverket kommer att städas upp. Grundläggande funktioner inom rättsstaten kommer att återupprättas. Faktum är att vad jag i varje fall tror var det första myndighetsuppdraget som den nya regeringen gav just handlade om att se över systemet för återtagande av uppehållstillstånd som har delats ut felaktigt eller där villkoren ej längre är uppfyllda.

Det arbetet fortskrider. Återtagandet har fördubblats i år jämfört med förra året. Vi har hittat gott om exempel på att personer som absolut inte borde vara i Sverige ändå har tillåtits att vara här av ren lättja från tidigare regeringar. Utredningen om ett hederligt levnadssätt innefattar dessutom viktiga frågor om myndighetssekretess som kommer att behandlas. Förändringens vindar på det här området blåser - var så säker.

Herr talman! Det som vi debatterar i dag är egentligen utgiftsområde 8, Migration. Det är tabeller för statens budget. Men eftersom migrationspolitik styrs av lagar och regler är naturligtvis regeländringarna det viktiga här. Budgetförändringarna kommer att komma som en konsekvens av dessa.

Förändringar på det här området kommer i takt med att regelverket förändras under mandatperioden. Men jag vill ändå säga någonting kort om de satsningar som vi gör redan nu.

Vi gör en satsning för att stärka arbetet med frivillig återvandring. Det handlar om att utveckla Migrationsverkets kapacitet och organisation. Det är alltså inte en ökning av det stöd som man kan få om man väljer att återvända till sitt hemland. Det senare stödet utreds just nu. En utredare ser över det regelverket. Förslag kommer att komma, och fler kommer att nappa på det i framtiden - var så säker.

Vi gör en satsning för att Migrationsverket ska förbereda sig för en kommande proposition om en ny ordning för mottagande av asylsökande. Det kommer bland annat att innebära att eget val av boende - EBO-lagen, som vi ofta har debatterat i den här kammaren - nu äntligen försvinner som ett uttryckligt boendealternativ. Vi kommer att möjliggöra för att anvisa asylsökande till vissa bostadsorter. Vi kommer att skärpa reglerna för dem som missköter sig med mera.

Vi gör en satsning för att förbereda inför kommande skärpningar av reglerna om medborgarskap. På grund av den så kallade klassiska socialdemokratiska politiken på området kunde till exempel den berömda gymmördaren förra året få ett medborgarskap medan han var häktad i sin frånvaro på flykt från rättvisan i Armenien. Det är en skymf för Sverige. Det kommer vi att sätta stopp för.

Vi gör en satsning för inrättande av återvändandecenter. Det är alltså bara de fysiska anläggningarna som vi talar om. Det kommer också en rad lagändringar på området som kommer att göra återvändandet betydligt mer effektivt. Det gäller exempelvis en reform av preskriberingen av utvisningsbeslut, ökade möjligheter till förvar, effektiviserat återvändande med mera.

Sist men inte minst gör vi också en besparing på schablonersättningen för så kallade ensamkommande barn.

Herr talman! I tillägg till detta presenterade samarbetspartierna i går någonting som länge har saknats i Sverige, nämligen en övergripande och statligt sanktionerad beräkning av vad massinvandringsexperimentet har kostat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Beräkningar på det här området finns redan i dag och ganska bra sådana. Det gäller till exempel dem från Entreprenörskapsforum i rapporten När blir utrikes födda självförsörjande? Det är närmast en retorisk fråga. Svaret är i genomsnitt aldrig, i varje fall inte de som kommit asylvägen.

Det finns också en bra ESO-rapport, Tid för integration - en ESO-rapport om flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering. Den visar att migranter med lägst integrationspotential medför en nettokostnad på 5 ½ miljon kronor i genomsnitt. Men det är mindre utredningar. Det som Sverige behöver är en grundlig utredning som backar längre i tiden.

Det är djupt odemokratiskt att Sverige under en så lång tid har kombinerat världens mest generösa migrationspolitik med en benhård ovilja att ställa sig frågan vad det faktiskt kostar. Det vittnar om ett otroligt förakt för vanliga människors plånböcker.

Herr talman! En fråga som jag har fått många gånger under dagen är just vad jag tror att kostnadsberäkningen kommer att landa i. Jag ska inte föregripa utredningen. Men en sak kan nog alla vi som har följt den här frågan ett tag konstatera. Om det hade varit en plusaffär för Sverige hade vi nog inte behövt stå och tjata i den här kammaren i tio år om att få se kvittona. Den saken kan vi nog vara ganska säkra på.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Jag tackar så mycket för ordet. Jag får också önska presidiet en god jul.

Anf. 145 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Det är en mörk tid vi lever i. Vi har fler människor som drabbas av krig och konflikter än på mycket länge. I Europa pågår ett invasionskrig med miljontals människor på flykt. Ingen kan låta bli att beröras av bilderna vi möts av från Gaza.

Samtidigt pågår FN:s klimattoppmöte i Dubai, COP 28. Det leds av en oljetopp som vill att världen ska fortsätta att utvinna och bränna fossila bränslen. IPCC larmar högre och högre. På klimatrapportens kartor kan vi se hur allt fler områden kommer att bli obeboeliga allt fler dagar om året. Fler människor än någonsin är på flykt i världen.

I Sverige har vi en regering som ökar klimatutsläppen, sänker biståndet och minskar sitt ansvarstagande för flyktingmottagandet genom FN:s kvotflyktingssystem. I dag har den svenska inrikespolitiska debatten präglats av diskussionen om vad flyktingmottagandet kostar, som om asylrätten någonsin har varit någon affärsverksamhet, som om vi räddade liv för att vi tjänade pengar på det.

Herr talman! Sjuksköterskan Omids ord har etsat sig fast i mig: Man känner sig ingenting värd i Sverige i dag. Det sammanfattar väl effekterna av den SD-kontrollerade regeringens migrationspolitik. Man känner sig ingenting värd i Sverige i dag. Det var orden han uttalade samtidigt som han hängde upp det livräddande droppet vid sjukhussängen.

I korridoren stod hans kollegor och samtalade med varandra, en av dem i hijab. De är några av alla de människor som har demoniserats av högt uppsatta politiker som har talat mycket illa om invandrare som grupp och i synnerhet om muslimer. Att skuldbelägga hela folkgrupper för stora samhällsproblem är att skjuta ifrån sig ansvaret och att splittra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag önskar en politik där man i stället engagerar sig i att integrera människor och att få alla att känna sig som en värdefull del av vårt land. Vi kan lära oss av Lars och Dalya som jag mötte på Ölands folkhögskola.

Lars och Dalya arbetar med en klass invandrarkvinnor som jag fick äran att samtala med. De berättade att här, i det här klassrummet, känner de sig trygga. Här vågar de prata - inte bara på svenska, utan här vågar de också prata om svåra saker i livet. De ställer frågor om hur man kan integreras och möta fler svenskar. Kommer det att finnas ett jobb för mig som äldre kvinna som inte pratar så bra svenska? Just de här kvinnorna hade inte kommit till sin rätt och klarat sfi. Folkhögskolan var den miljö de behövde.

På samma sätt som folkhögskolorna och folkbildningen under lång tid fångat upp dem som inte kommit till sin rätt i den vanliga gymnasieskolan eller komvux jobbade man här med kvinnor som alltför länge stått utanför. Tillsammans övade man inte bara svensk grammatik, utan man åkte också till simhallen och lärde sig hur det funkar med det svenska samhällets olika delar.

Detta är verkligen integration i sin allra mest värdefulla bemärkelse.

Eller så kan vi lära oss av alla dem som år efter år stått kvar och stöttat de ensamkommande som kom till Sverige 2015. Vi kan läsa kvittot i Statistiska centralbyråns rapport från den 28 november - helt fantastiska resultat! Det är 82 procent av de ensamkommande som fick uppehållstillstånd som barn och 85 procent av dem som fick uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen som arbetar.

Jag är inte förvånad, för jag har redan mött dem hos Världen i Värmland, föreningen som slöt upp och såg till att ungdomarna när de blev uppskrivna i ålder inte behövde lämna sin skolgång och Karlstad utan fick tak över huvudet och chansen att bo kvar. Där mötte jag ungdom efter ungdom som ställde sig upp på det möte som vi politiker blev inbjudna till, sa sitt namn och med stolthet berättade att de jobbade i hemtjänsten, som plattläggare eller som elektriker - ungdom efter ungdom, runt om i hela vårt land.

Den dagen då frågan om kostnader och lönsamhet är på tapeten undrar jag om de här siffrorna kommer att göra någon förändring i Tidöpartiernas politik. Kommer man att sluta prata nedlåtande om den här gruppen ensamkommande när vi nu har svart på vitt hur de nu är en del av samhället och verkligen stöttar upp i äldreomsorgen där det behövs och i yrken där vi har brist på arbetskraft? Man kan ju alltid hoppas, men jag hoppas nog på för mycket.

Jag vill dock säga till alla er som stod kvar, till alla er som visar vilken skillnad detta gör för enskilda människor och för integrationen i vårt samhälle: Tack för att ni stod kvar när samhället svek några av de mest utsatta!

Herr talman! Det pratas mycket om att ett nej är ett nej. Säg det till dem som alldeles före kriget i Gaza fick utvisningsbeslut dit! Säg det till kvinnorna från Afghanistan som utvisades innan Sverige ändrade sig och kom fram till att det trots allt, ett år efter talibanernas maktövertagande, inte var okej att utvisa kvinnor till Afghanistan! Säg det till alla de hundratals hbtqi-personer som inte fått rättssäkra asylprövningar hos Migrationsverket, som fått avslag för att de skämts för lite för sin homosexualitet, som inte resonerat tillräckligt djupt om sina trans- och intersexkroppar för att kvala in i Migrationsverket stereotypa föreställningar och som därför inte blivit trodda!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nej, det är inte så enkelt som att ett nej är ett nej. Fråga de ensamkommande ungdomar med afghanskt medborgarskap som nu lever i limbo i Sverige! De får inte jobba, de får inte tak över huvudet från samhället, de har inte rätt till några bidrag och det har under flera års tid inte heller gått att verkställa utvisningarna till Afghanistan.

Säg det till Murhaf Hamid, som slog majblommeförsäljningsrekord! Han har bott hela sitt liv i Migrationsverkets boenden. Han har sett mer av Sverige än många av oss riksdagsledamöter. Han har bott i Kiruna, i Skåne och i östra och västra Sverige, alltid hos Migrationsverket. Han är född i Sverige. Nu går han i sjätte klass.

Ett nej är inte alltid ett nej. Ibland borde nejet ha varit ett ja från början. Låt oss ändå se verkligheten så komplex som den faktiskt är, där omständigheter förändras och allting inte alltid blir rätt från början.

Herr talman! Jag önskar att Sverige hade en regering som såg de människor som nu drabbas in på bara skinnet av en allt hårdare politik och allt kallare retorik. Jag önskar att vi hade en regering som bedrev en politik för att färre människor ska vara på flykt i världen och som lade all sin kraft på att förbättra integrationen och såg till att vi inte längre pratade om en vanlig klass med 30 elever. När, herr talman, blev det vanligt med 30 elever i varje klass?

Vill vi på allvar komma åt de utmaningar som samhället står inför behöver vi förstärka välfärden, motverka fattigdomen och segregationen och stärka alla de aktörer, inklusive folkhögskolorna, som faktiskt bidrar till integration varje dag - inte skära ned på allt detta och peka finger åt alla invandrare som ett kollektiv.

Det är vårt ansvar som politiker att bygga ett starkt samhälle och en stark gemenskap som rymmer alla oss som bor i det här landet oavsett var vi är födda, om vi har en religion eller inte och vilken den i så fall är.

(Applåder)

Anf. 146 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Jag ska börja med att ge Annika Hirvonen rätt på en punkt. Hon säger att vi inte har asylinvandring för att det ska löna sig ekonomiskt - helt korrekt. Sverigedemokraterna har dock aldrig påstått att det lönar sig ekonomiskt. Det är andra personer som gör det. Vi måste rätta när desinformation om migrationspolitik sprids.

Miljöpartiet har den mest extrema migrationspolitiken av alla riksdagspartier. Man föreslår bland annat en totalamnesti för ensamkommande i kombination med ett avskaffande av medicinska ålderskontroller och att alla ska bli trodda, vilket betyder totalt fri asylinvandring för alla som vill flytta hit. Man föreslår att vi ska införa humanitära visum eller säkra vägar till EU, vilket betyder att vi slopar viseringskravet för personer som vill söka asyl. Det är med andra ord fritt fram för vem som helst i hela världen att bara flyga hit och flytta in. Man vill dessutom avskaffa Sveriges gränskontroller och därtill hindra polisen att leta efter personer som vistas här illegalt, till och med grova brottslingar. Man föreslår också att vi ska bygga ut bidragssystemen och göra dem ännu mer generösa än de redan är, även systemet för medborgarskap, just för att locka så många som möjligt att välja Sverige framför andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nu vet jag i och för sig att konsekvensanalyser av migrationspolitiska beslut brukar betecknas som så kallad rasism av vänstern. Detta har vi fått höra i tidigare anföranden. Man får inte fråga vad saker kostar eller vilka konsekvenser de har, så jag ska inte begära för mycket av Annika Hirvonen. Men om Annika Hirvonen ändå skulle drista sig till en gissning mellan tummen och pekfingret: Hur många fler personer tror hon skulle flytta till Sverige om Miljöpartiet fick som de ville? Då hänvisar jag till kommittémotioner och även det som har sagts i EU-nämnden av Miljöpartiets representanter.

Ungefär hur många fler pratar vi om? Är det 5 000, 50 000, 100 000 eller 150 000? Mellan tummen och pekfingret, Annika Hirvonen: Hur många fler skulle komma?

Anf. 147 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Två minuter kommer inte att räcka till för att rätta alla fel i Ludvig Asplings replik, men låt mig ändå ta frågan om de rättsosäkra åldersbedömningarna. Det är en fullständig rättsskandal. Vi i Miljöpartiet säger inte att vi inte ska ha någon form av åldersbedömningar. Det vi säger är att de måste baseras på rättssäkra grunder.

Till att börja med var det som vi såg under 2015 helt godtyckliga okulära bedömningar där handläggare kunde se på en person och bedöma att den var en dag äldre än vad den påstod eller flera år äldre än vad den påstod. Helt plötsligt blev lillebror storebror.

Konsekvenserna blev att barn berövades de rättigheter som tillkommer barn och i stället blev behandlade som vuxna. I vissa fall betydde det att de blev utkastade från sina familjehem och HVB-hem och i stället placerades på boenden med bara vuxna män. Där placerades barn på grund av åldersbedömningarna. Men de värsta konsekvenserna drabbade förstås de barn som absolut inte borde ha utvisats utan ett ordnat mottagande i hemlandet, i värsta fall till platser som Afghanistan.

Det vi har sagt är att de rättsosäkra åldersbedömningar som infördes, så kallade medicinska åldersbedömningar, och som inte har någon grund i vetenskap behövde avskaffas och utvärderas. Den utvärderingen valde Tidöpartierna som ett av sina första beslut att lägga ned. Man var inte intresserad av att hitta rättssäkra metoder för åldersbedömningar, och detta kan jag bara beklaga.

Anf. 148 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Min fråga gällde hur många personer som Annika Hirvonen tror kommer att söka sig till Sverige på grund av de förslag som Miljöpartiet lyfter fram, bland annat de säkra vägarna till EU och till Sverige, som skulle innebära en explosion av antalet asylsökande.

Annika Hirvonen vill inte ge mig någon siffra. Jag klandrar henne inte för detta, utan jag tror att jag har en ganska god förståelse för varför.

Jag tänkte ta ett par räkneexempel, herr talman, om det är okej. Om vi tar emot 50 000 personer, varav 5 000 barn, kostar det på ett år 9,4 miljarder kronor. Om vi tar emot 100 000 personer, varav 10 000 barn, kostar det på ett år 18,8 miljarder kronor. Om vi tar emot 150 000 personer, varav 15 000 barn, kostar det på ett år 28,2 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det är i storleksordningen lika mycket som hela Polismyndigheten kostar, och det skulle ge ett enormt hål i statsbudgeten. Var hittar man då detta hål i Miljöpartiets budgetmotion? Ingenstans.

Om vi ska vara ärliga, Annika Hirvonen, är det nog i det sista exemplet vi skulle hamna - någonstans runt 150 000 personer per år, varav 15 000 barn. Här har jag inte räknat in några ensamkommande barn, som vi vet kostar exponentiellt mycket mer.

Miljöpartiet har budgeterat exakt 0 kronor till detta i sin budget. Det finns inte en spänn avsatt för att ta emot alla personer som med allra största sannolikhet skulle dyka upp om deras politik skulle bli verklighet.

Min fråga är: Hur kan man vara så oseriös att man föreslår en fullständig omläggning av migrationspolitiken till ett system som är det generösaste som världen någonsin har skådat och sedan budgetera 0 kronor för att ta hand om de personer som dyker upp?

Anf. 149 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag tror inte att två minuter räcker till för att rätta alla felaktigheter i den repliken heller. Jag får bara konstatera att Ludvig Aspling baserar sina beräkningar på något som inte har redogjorts för här.

Jag kan konstatera att när vi höjer antalet kvotflyktingar budgeterar vi för detta. Men när det kommer till hur människor flyr runt om i världen är det ett förenklat resonemang som ligger till grund för Sverigedemokraternas analyser.

I den migrationskommitté som bland andra jag var ledamot i kunde vi konstatera att de saker som påverkar vilket land människor flyr till egentligen har väldigt lite att göra med exakta regelverk i det landet. Det handlar i väldigt hög utsträckning om var det finns en diaspora och om den allmänna bilden av Sverige.

En av de faktorer som avskräcker människor från att komma till Sverige i dag och som Migrationsverket lyfte upp på insynsrådet för en tid sedan är gängskjutningarna. Det är ändå ganska märkligt att tänka sig att vi skulle påverkas i vår vilja att motverka skjutningar i Sverige baserat på hur vi ser på invandringen.

Jag tycker att Sverige ska vara ett bra land för dem som bor här, och dem som vi tar emot ska vi behandla väl. Vi ska ha rättssäkra asylprocesser, och vi ska satsa på en bättre integration.

Anf. 150 Magnus Resare (M)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag alltid är positiv till att människor arbetar i vårt land - alltid. Men vad gäller gymnasielagen, eftersom Hirvonen tog upp den i sitt anförande, måste jag säga att hela förutsättningen för att få vara kvar här och få ett uppehållstillstånd enligt gymnasielagen var att man inom sex månader efter avslutade studier fått ett arbete.

Enligt gymnasielagen är alltså en grundförutsättning för att få uppehållstillstånd att man har ett jobb. Att 80 procent av den gruppen har ett arbete i dag är, givet den förutsättningen, en självklarhet. Det är ungefär som att säga: Majoriteten av alla som har ett arbetstillstånd i Sverige har ett jobb - helt fantastiskt! Självklart är det så.

Men det var inte därför jag gick upp i talarstolen, utan jag reagerade redan innan på att ledamoten beskrev att asyl aldrig får handla om pengar. Jag kan inte hålla med om det. Asyl handlar om pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Sverige har internationella åtaganden i Sverige och utanför Sverige. Vi hjälper till i närområdet där katastrofer uppstår, oavsett om det är krig, naturkatastrofer eller något annat. Vi har också ett visst asylmottagande i Sverige där vi hjälper människor som behöver det.

Vi kan aldrig komma ifrån att det handlar om pengar. Sedan kan vi ha olika uppfattning om hur mycket det får kosta. Menar ledamoten på fullt allvar att det inte finns någon gräns för hur många människor vi kan ta emot i Sverige? Menar ledamoten att vi under ett år exempelvis skulle ta emot 1 miljon människor på flykt? Skulle det fungera? Det är min fråga.

Anf. 151 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Till att börja med, Magnus Resare: Läs SCB:s rapport! Där står att över 80 procent av de ensamkommande som fick uppehållstillstånd från början, alltså inte till följd av gymnasielagen, också har arbete. Det är alltså nästan lika höga siffror både för den grupp som omfattas av den nya gymnasielagen och för den grupp som fick uppehållstillstånd som ensamkommande barn.

Jag tycker att det är fantastiska siffror. Framför allt tror jag att de är talande för kraften i det enorma stöd som gode män och familjehem har varit för att dessa ungdomar skulle integreras i Sverige. Det är förstås en slutsats som inte kan läsas rakt av i rapporten. Men det handlar alltså inte bara om gymnasielagsungdomarna, och det tycker jag är fascinerande och väldigt positivt.

Vad gäller kostnaderna finns det självklart kostnader som är relaterade till mottagande av flyktingar. Men frågan jag ställer är vad ni som nu beställer den här utredningen baserad på människors folkgrupp, alltså ursprung, vill göra med resultatet. Handlar det om att människor som kommer från länder med lägre utbildningsnivå och därför har svårare att få välbetalda jobb inte i lika hög utsträckning ska beviljas asyl när de söker? Är det detta som är syftet med den här rapporten, eller vad vill man komma åt?

Anf. 152 Magnus Resare (M)

Herr talman! De ensamkommande barn som kom 2015 och tidigt under den urspårade migrationsvåg som vi hade under en period fick komma in i folks bostäder och bo hos svenska familjer. Det var äldre par som tog emot och lät dem bo i ungarnas gamla pojk- eller flickrum. Det är klart att det integrationsarbetet gav dem möjlighet att komma in i samhället på ett sätt som inte är möjligt för vem som helst som kommer hit. Men att civilsamhället stod upp och gjorde ett fantastiskt arbete då för att få människor i jobb och få dem integrerade, det håller jag med om. Jag ser dock inte det som en långsiktig lösning för svensk migrationspolitik. Det var något som hände då och som i viss utsträckning har lett till positiva konsekvenser.

Jag saknar fortfarande svar på frågan jag ställde eftersom ledamoten sa att man inte kan blanda ihop asyl och kostnader. Finns det någon gräns även för Annika Hirvonen för hur många människor Sverige kan ta emot?

Anf. 153 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Tittar man ut i världen ser man att länder som till exempel Libanon, där var fjärde människa är en flykting från Syrien, nu har utmaningar med dricksvattenförsörjning och andra väldigt grundläggande frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag tror absolut att världens länder måste samarbeta om mottagandet av flyktingar globalt ska vara hållbart. Det är klart att inte heller Sverige ensamt skulle kunna ta emot hur många som helst. Men det jag vänder mig emot är resonemang om att vi inte skulle ta emot människor bara för att det skulle innebära en kostnad. Det är det som jag tycker har varit viktigt att markera mot och fråga om.

Jag fick inte svar från Magnus Resare, och jag vet att hans chans att svara nu är förbi, men jag undrar ändå. Vad avser regeringen att göra om det visar sig att människor från en viss grupp som har fått asyl i Sverige har inneburit mer kostnader än andra? Avser man då att till exempel arbeta för att utsatta kvinnor ska skickas till talibanerna, eller vad är tanken? Vad är syftet med den här rapporten? Vill man veta hur man jobbar bättre med integration kan man väl börja mäta olika integrationsåtgärder i stället.

Anf. 154 Hans Eklind (KD)

Herr talman! "Migrationspolitiken måste ta hänsyn till vår förmåga att integrera. När detta inte sker får vi överfyllda förorter, parallellsamhällen, utanförskap och förläggningar med tusentals människor. Vi måste se sambandet mellan en invandring i alltför stora volymer och de mycket allvarliga samhällsproblem som vi brottas med."

Det är faktiskt mina egna ord, och de uttalades här i denna talarstol i en av mina första migrationsdebatter när jag som nybliven riksdagsledamot hade fått bli Kristdemokraternas migrationspolitiske talesperson, som det så vackert heter.

Det här kan tyckas ganska självklart nu, men det var det inte då. Miljöpartiet, exempelvis, gillade det inte alls och begärde replik. Vart är ni på väg någonstans som resonerar på detta sätt, undrade de.

Jag svarade då att jag gillar stenhårt att vi kristdemokrater redan 2014 började göra positionsändringar på migrationsområdet - detta därför att det jag såg på nära håll då, i mitt liv före riksdagen när jag jobbade i två av Örebros fyra utsatta områden, var att en stram migrationspolitik är en förutsättning för att vi ska kunna ta itu med integrationsproblematiken som vi brottas med. Det var och är avgörande om vi ska förmå att skapa ett Sverige där vi lever med, inte bredvid, varandra.

I den här debatten klargjorde jag även något annat som jag burit med mig alltsedan dess. Även om jag nu sitter i ett annat utskott har jag varje dag när jag gått runt här på Helgeandsholmen försökt vinnlägga mig om att alltid analysera förslag som läggs fram i den här kammaren oavsett från vilket parti de kommer, för rätt är rätt och fel är fel, alldeles oavsett vem som yttrar det.

Det löftet, herr talman, står i bjärt kontrast mot socialdemokratins sätt att resonera och agera inom migrationspolitiken det senaste decenniet.

Man kan förvisso säga, och jag tycker, att det avgjort är ett steg framåt att man helt nyligen i en rapport om sin egen migrations- och integrationspolitik erkände att man bär ett stort ansvar för de problem som en alltför stor migration fört med sig.

Rapportförfattaren Lawen Redar, socialdemokratisk riksdagsledamot, säger så här i en intervju: "Jag är därför kritisk gentemot mitt eget parti och gentemot mig själv. Vi har haft socialdemokratiska kommunalråd som under 20 års tid gett uttryck för att migrationen måste stå i paritet med integrationskapaciteten." Vidare säger Lawen Redar: "Segregationen i Sveriges tre största städer är bland västvärldens mest extrema."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Då undrar man ju: Om man nu ägde all denna kunskap, varför gjorde man inte annorlunda? Svaret är nog faktiskt beröringsskräcken för SD. Med Lawen Redars egna ord: "När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem."

Herr talman! I detta nu levererar vår nuvarande regering med migrationsminister Maria Malmer Stenergard i spetsen på punkt efter punkt för att skapa en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Denna migrationspolitik syftar till att få ned söktrycket, och det är en politik som jag tror måste gälla många, många år framöver. Det finns ingen quickfix för att komma till rätta med de problem som vi har och nå fram till den samhällsgemenskap som vi kristdemokrater vill se - en samhällsgemenskap för alla, inte bara för vissa.

När migrations- och integrationspolitiken inte fungerar drabbas faktiskt alla, både de som kommit till Sverige och vi som växt upp i det här landet. Under så många år har vi på grund av pajkastning och brunsmetningar förvägrat oss själva att ha en diskussion om migrationspolitikens utformning som bygger mer på analys och mindre på känslomässiga yttringar.

Det stora mottagande som Sverige haft under en lång rad av år har lett till allvarliga integrationsproblem. Människor som kommit till vårt land, till Sverige, med drömmar och förhoppningar om ett bättre liv har fått se sig själva fastna i arbetslöshet, passivitet och utanförskap. Skuggsamhällen, gängkriminalitet och hederskultur har kunnat frodas, och samhällsgemenskapen som jag pratar om har vittrat sönder till oigenkännlighet när vår tilltro till varandra har bytts ut mot främlingskap och misstänksamhet.

Herr talman! Vi har upprepade gånger, under 2015 och 2016 och nu senast i samband med de ukrainska flyktingarna, sett bevis på generositet och medmänsklighet. Civilsamhället med alla dess föreningar, samfund och organisationer men även privatpersoner har tagit egna initiativ för att de flyktingar som kommit till vårt land ska få tak över huvudet, mat i munnen och omsorg.

Jag vill påpeka detta, för samtidigt får vi i undersökning efter undersökning även besked om att väljarna vill ta emot färre flyktingar. Och det är alltså inte ett uttryck för vare sig bristande generositet eller för den delen främlingsfientlighet, utan det är en reaktion på det man ser: ett Sverige som har gått sönder. Det är också ett uttryck för att vi inte kan ta ett så stort ansvar att vi inte förmår hjälpa de människor som redan finns här i Sverige. Det kallas samhällskontrakt, och det är något som ska hedras mellan dem som bor och betalar skatt i Sverige. De vill se ett Sverige som de kan lita på när de är i behov av hjälp och stöd.

Herr talman! Jag har lyssnat till migrationsdebatten så här långt, och det känns fantastiskt roligt att vara tillbaka i SfU-debatterna. Jag tänkte tillåta mig att göra en liten avslutande reflektion.

Jag recenserar på intet sätt något av inläggen, men jag ställer mig ändå frågande till hur en migrationspolitik som inte är utformad av regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna, alltså Tidöpartierna, kommer att se ut. Den frågan har ju denna debatt inte gett något som helst svar på. Vad är alternativet - kommer vi att få en stram migrationspolitik eller en generös migrationspolitik? Kommer vi att få en politik som syftar till att sänka söktrycket eller till att höja detsamma? De frågorna får jag väl bära med mig efter denna debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 155 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Hans Eklind pratar om vad väljarna vill ha, nämligen en bättre integration. I en undersökning som bland annat Rädda Barnen beställde visade det sig att en stor majoritet av svenska väljare också tycker att små barn ska ha rätt att återförenas med sina föräldrar i Sverige.

Jag förstår inte hur ett parti som Kristdemokraterna, som brukar sätta familjen främst, resonerar när man bestämmer att små barn som befinner sig i flyktingläger runt om i världen ska leva där i flera år medan deras föräldrar står i bostadskö i Sverige och desperat försöker hitta ett fast jobb med en lön som är tillräckligt hög för att uppfylla de krav som Kristdemokraterna har ställt upp för att någon ska få åtnjuta den grundläggande mänskliga rättigheten att återförenas med sina barn.

Hur blir den viktiga integrationen, som vi båda talar om, bättre av att barn går kvar i flyktingläger i Jordanien eller på andra platser i världen i stället för att så fort som möjligt få komma till sina mammor och pappor i Sverige och börja i den svenska skolan i så låg ålder som möjligt? Vi vet ju från varenda mätning att ju tidigare barn som invandrar till Sverige börjar skolan, desto bättre chanser har de att klara gymnasiet. För den som börjar redan i de första årskurserna är chanserna lika goda som för svenska elever, men för den som kommer till Sverige först i högstadiet är det riktigt tufft.

Anf. 156 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Tack för frågan, Annika Hirvonen!

Familjesplittringen äger uppenbarligen inte rum i Sverige. Därmed är frågan naturligtvis vad som ska krävas för att familjen ska kunna återförenas. Jag tycker att det är fullt rimligt att den familj som vill återförenas med sitt barn ska bo på ett sådant sätt och ha en sådan inkomst att man kan ta ansvar för varandra. Det tycker jag är rimligt.

Från mitt arbetsrum följde jag en debatt som SfU hade för kanske en vecka sedan och där man pratade om just detta. Då var det en väldig diskussion här i kammaren om barnkonventionen - att den kränks och så vidare. Jag vill bara kontrollera om följande stämmer: Har Annika Hirvonens parti, alltså Miljöpartiet, reserverat sig mot beslutet att tajta åt möjligheten till familjeåterförening, med hänvisning till barnkonventionen? Det skulle vara intressant att veta, för det som har lyfts fram är just att detta skulle vara ett brott mot barnkonventionen. Om man nu tycker att det är så solklart vore det väl ganska rimligt att reservera sig mot beslutet.

Vi skulle aldrig ha ställt oss bakom en proposition som bryter mot barnkonventionen, och jag tror faktiskt inte att något av partierna i Tidögänget skulle ha gjort det. Man har försäkrat sig om att både barnkonventionen och andra konventioner faktiskt iakttas, så att detta inte strider mot någon av dem.

Det som skiljer oss åt, Annika Hirvonen, är att det för mig är oerhört viktigt att vi får en reglerad invandring som vi kan lita på. Då måste skyddsskälen vara avgörande. Vi har en rad regler för detta, och de ska såklart uppfyllas. Jag tycker att det är fruktansvärt att familjer splittras, och av det skälet hade vi kristdemokrater exempelvis ett förslag om försörjningskrav även för att barn ska kunna återförenas med sina föräldrar. Vi vet nämligen att också barn sattes i händerna på människosmugglare och skickades på livsfarliga resor för att ta sig till ett annat land.

Anf. 157 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Vi har alla ett val, och det är om vi ska göra allt i vår makt för att de flyktingar som får skydd i Sverige ska få återförenas med den familj de skiljts från eller om vi inte ska det. Tidigare var Kristdemokraterna ett av de partier som satte barnens rätt att leva med sina mammor och pappor i centrum. Nu har Kristdemokraterna i stället valt en annan väg.

Många remissinstanser har lyft att detta inte är förenligt med barnkonventionen. Faktum är att frågan aldrig kommer att prövas rättsligt eftersom Sverige inte har tillträtt barnkonventionens tredje protokoll. Men det räcker väl ändå med den moraliska frågan: Är det rätt att hålla barn ifrån sina föräldrar när vi har ett val?

Dessa försörjningskrav leder till att barn frågar sina föräldrar: Älskar du mig inte? De förstår nämligen inte varför de inte får komma till mamma. De kan inte begripa att enrumslägenheten inte uppfyller de krav som myndigheterna ställer upp för att en åttaårig pojke ska få se sin mamma igen. Föräldrar får se sina barn växa upp via Facetime i väntan på att få en tillräckligt stor lägenhet.

Detta är inhumant. Det strider mot grundläggande rättigheter som tillkommer varje barn i den här världen. Vi borde verkligen göra allt i vår makt för att se till att de barn och föräldrar som befinner sig här i Sverige ska få återförenas med familjemedlemmar som de har skilts från på grund av flykt.

Anf. 158 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Det blir tydligt vad som skiljer en miljöpartist från en kristdemokrat. Annika Hirvonens parti Miljöpartiet vill exempelvis ha permanenta uppehållstillstånd, medan vi vet - och har erfarenheter av - vad som händer när Sverige har egna typer av uppehållstillstånd som inget annat land i Europa har. Det kallas pull factor, vilket innebär att det blir ett söktryck mot Sverige som slår till direkt. Vi såg det exempelvis 2013, eller om det var 2014, när Sverige var ensamt om att erbjuda permanenta uppehållstillstånd till syriska personer. Då kom de till Sverige.

Det är någonstans detta som är poängen: Vi i Tidöpartierna har nu formerat en politik där vi lägger oss på en miniminivå. Men det regelverk vi nu har tagit fram i Sverige ligger fortfarande helt och hållet i linje med alla konventioner. Det strider inte mot familjeåterföreningsdirektivet, och det strider inte mot barnkonventionen. Jag hörde inte Annika Hirvonen säga att Miljöpartiet hade reserverat sig med hänvisning till barnkonventionen, så jag gissar att det är korrekt att Miljöpartiet inte har gjort det. Detta ligger nämligen fullt i linje med barnkonventionen.

Jag tror att det är oerhört viktigt att se att utmaningen nu är att barnen i de familjer som vi faktiskt har tagit emot - som har fått ett ja till att få stanna i Sverige - ska kunna få se sina mammor och pappor gå till jobbet. Det är ju det som är verkligheten bland dem som är här i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Trångboddhet är inget som jag brukar höra att något parti tycker är okej, exempelvis att en familj ska bo i ett rum och kök. Tvärtom har vi slagit fast ett regelverk därför att vi ser barnets och familjens behov av ett visst antal rum beroende på familjens storlek. Nu har Annika Hirvonen inte möjlighet att svara på frågan, men tycker Miljöpartiet alltså inte att vi ska ha regelverk kring bostadssituationen för en familj? Det var ny information för mig, men det kanske har hänt något under de senaste ett och ett halvt åren.

Som sagt: Låt oss nu försöka ta hand om dem som har kommit hit. För att göra det måste vi ha ett regelverk som ligger på EU:s miniminivå, och det står vi kristdemokrater helt och hållet bakom.

Anf. 159 Ola Möller (S)

Herr talman! Jag vill bara ställa en fråga om utredningen om detta med bristande vandel. Jag noterar att Kristdemokraterna har en ny policychef som är dömd för grovt bedrägeri, en partiledare som har varit inblandad i grovt förtal och en toppkandidat i EU-valet som har rökt cannabis under sin tjänsteutövning. Min fråga till Hans Eklind är om detta ska anses vara bristande vandel. Skulle sådana här saker passera förbi om vederbörande inte var svensk medborgare?

Anf. 160 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Här tänker jag inte säga tack, för jag tycker att detta var nästan på gränsen för vad jag tycker är tolererbart.

Här diskuterar vi migrationspolitik på ett seriöst sätt, och då kan vi inte dra in enskilda personer. Det tror jag att Ola Möller också förstår. Detta tänker jag inte kommentera. De personer det handlar om är heller inte här. Om Ola Möller har frågor får han gärna ställa dem direkt till personerna i fråga.

Socialdemokraterna lyfte jag fram i mitt anförande. Jag trodde faktiskt att Ola Möller skulle ha mod nog att ta tag i det jag sa. Ni har ju på grund av beröringsskräcken gentemot SD - detta säger ni själva i en rapport - bedrivit en politik som vi nu ser konsekvensen av och som det kommer att ta generationer att åtgärda, eller det finns i alla fall ingen quickfix. Där har socialdemokratin i allra högsta grad medverkat aktivt. Det säger ni själva.

Då undrar jag: Har inte Ola Möller någonting att säga om detta? Vi pratar ju om migrationspolitiken. Det handlar visserligen om den framtida utformningen, men då måste man ta avstamp i den verklighet som vi står inför.

Vi bedriver nu en stram migrationspolitik. Den har inte kommit ur intet, utan det är en stram migrationspolitik som delvis är en produkt av den politik som har förts under en rad år.

Jag står bakom en stram migrationspolitik av ett centralt skäl: Jag vill att vi ser till att ta tag i integrationsproblematiken. Av det skälet måste vi ha en stramare migrationspolitik än jag själv skulle önska om jag finge bestämma. Men när jag ser hur Sverige har gått sönder ser jag också att den enda chans vi har att verkligen ta itu med saker och ting är att ha en mycket stram migrationspolitik som ligger på EU:s miniminivå.

Då undrar jag naturligtvis: Hur kommer det sig att en socialdemokrat i en migrationspolitisk debatt inte vågar ta tag i detta när ni själva har lagt fram en sådan rapport?

Anf. 161 Ola Möller (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag noterar att Hans Eklind inte vill diskutera de förslag som hans eget parti lägger fram i Tidöavtalet. Detta är ju en fråga som är i högsta grad relevant för en stram migrationspolitik enligt Tidöavtalet.

Här har jag alltså tre exempel som jag gärna skulle vilja att Hans Eklind redogör för. Men jag kan ta fler exempel. Vi har ju en statssekreterare hos statsministern som sysslat med brottslighet. Vi har dessutom en ordförande här i ett av riksdagens utskott som har blivit av med körkortet. Det finns ledamöter i finansutskottet som har stora skatteskulder.

Sådana saker har i debatten nämnts som sådant som skulle kunna vara bristande vandel för den som inte är svensk medborgare. Därför vill jag höra Eklinds uppfattning om detta. Detta har alltså inget med personerna att göra, utan det är fakta som ligger på bordet.

Jag har absolut ingen beröringsskräck gentemot SD. Det är Lawen Redar som citeras här, och hon får väl svara för det. Men jag har ingen beröringsskräck.

Jag var dock inte intresserad av till exempel den politik som Sverigedemokraterna förde 2011. Då talade man om nedärvd essens, alltså rasbiologi, i sitt principprogram. Att Hans Eklind 2014 började tänka på att samarbeta med dem kan man ju fundera på.

Om Hans Eklind har läst socialdemokratins kommittémotion kan han se att vi är för en stram migrationspolitik. Mycket av den politik som har genomförts under denna mandatperiod bygger på utredningar som vi har tillsatt. I det perspektivet finns det ingen konflikt.

Jag har stått här många gånger och sagt att vi givetvis hade velat göra mer för att till exempel ha bättre integration, men det har vi inte kunnat genomföra, för vi har haft en högermajoritet i den här kammaren sedan 2006 som har stoppat mycket av våra förebyggande åtgärder.

När det handlar om att lägga om migrationspolitiken vill jag säga: Det var vi som gjorde det.

Anf. 162 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Lawen Redar är ju inte vem som helst. Hon är ansvarig för rapporten. Jag gissar att den som är ansvarig för rapporten också uttrycker sig på ett sätt som är okej för att ge en bild av socialdemokratin.

I december 2014 meddelade vi kristdemokrater att de som söker asyl i Sverige som huvudregel ska ges tidsbegränsade uppehållstillstånd. Stefan Löfven, som var statsminister då, sa att det var helt fel väg att gå. Sedan fattade Socialdemokraterna samma beslut ungefär ett år senare. Då var det helt plötsligt rätt och riktigt.

Någon månad senare, 2015, föreslog vi införande av tillfälliga gränskontroller, och vi kom med förslag om mer effektiva avvisning och tillsättande av en kriskommission. Då kritiserade regeringen Kristdemokraterna ånyo, för att sedan ta upp våra förslag och genomföra dem.

Jag vill inte hamna i en debatt om detta, men att gå med på en historieskrivning där man påstår att socialdemokratin har suttit i förarsätet för den nya migrationspolitiken är att aktivt försöka skriva om historien.

Häromveckan kom Riksrevisionen med rapporten Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Den är en svidande kritik av den dåvarande regeringen och migrationsminister Morgan Johansson. Tusentals uppehållstillstånd borde ha återkallats. Vi talar om 9 000 personer som har kvar sina permanenta uppehållstillstånd i Sverige trots att de flyttat från landet. Hälften av dem flyttade för över tio år sedan, påpekar Riksrevisionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Man säger att det är minst 430 miljoner kronor som har betalats ut felaktigt. Man tar upp detta med studier och arbetstillstånd. Var tionde person som har fått uppehållstillstånd för att arbeta har inte någon inkomst.

Det finns mycket som den förra regeringen borde ha gjort. Nu städar vi upp efter er, och vi gör det i en snabb och rask takt.

(Applåder)

Mauricio Rojas (L)

Anf. 163 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! Vi debatterar i dag regeringens budgetförslag för 2024 på migrationsområdet. Det innehåller, utöver de rent budgetmässiga aspekterna, en viktig omdefinition av målen för utgiftsområdet som är värd att kommentera och som vi i Liberalerna helt ställer oss bakom. Det är enligt vår mening ett mycket bra sätt att konkretisera det viktiga migrationspolitiska paradigmskifte som denna regering driver fram.

För oss handlar det om en nödvändig anpassning till en verklighet som kräver en migrationspolitik som ger oss ett andrum för att hantera följderna av den påfallande obalans som under lång tid har funnits mellan en dåligt fungerande integrationspolitik och en mycket stor invandring. Inte minst har det handlat om en flyktingrelaterad invandring från samhällen som på ett radikalt sätt skiljer sig från det moderna och demokratiska svenska samhället.

I detta sammanhang vill jag påminna om att det mellan 2000 och 2022 var över 2 miljoner människor som invandrade till Sverige. Denna invandring gav en nettoökning av antalet utlandsfödda personer bosatta i vårt land från 1 miljon till mer än 2 miljoner. Tre fjärdedelar av denna ökning bestod av personer födda i Asien och Afrika, som i dag utgör drygt 10 procent av Sveriges befolkning.

Ett väsentligt bidrag till denna ökning kommer från den flyktingrelaterade invandringen. Nästan 620 000 personer fick uppehållstillstånd som flyktingar eller flyktinganhöriga under dessa år. Det är en exceptionellt hög siffra i förhållande till vår befolkning - runt fem gånger mer än genomsnittet för Europeiska unionen.

Herr talman! Följderna av obalansen mellan en stor invandring och en mycket otillfredsställande integration är många och allvarliga. Det handlar om utslagning och utanförskap, parallell- och skuggsamhällen, gäng- och klanvälden, omfattande hedersförtryck och normsystem som strider mot det fria och jämställda samhällets grundprinciper, våldsbejakande islamism och systemhotande separatism. Det är några kända uttryck för en alltmer bekymmersam utveckling som måste stoppas här och nu.

Läget är akut och behöver tas på stort allvar. Det är vi i Liberalerna och den regering som vi är en del av övertygade om. Dessutom anser en betryggande majoritet av riksdagen att det under dessa omständigheter vore fullständigt ansvarslöst att driva fram en politik som de facto skulle leda till en ännu större flyktingrelaterad men också rent illegal invandring än den som vi redan har haft hittills.

Det är som vi vet just en sådan politik som Vänsterpartiet och Miljöpartiet förespråkar. Att konstatera detta är ingen bagatell, ty dessa partier kan i morgon i en eventuell socialdemokratisk regeringskonstellation få ett förhandlingsläge som ger dem möjligheten att diktera villkoren för vår framtida migrationspolitik. Det vore givetvis förödande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Jag skulle i detta sammanhang vilja göra några förtydliganden angående Liberalernas migrationspolitiska ståndpunkter, så att det inte blir några missuppfattningar om partiets linje i denna viktiga fråga.

Först och främst motiveras vårt stöd till en restriktiv flyktingpolitik som lägger sig på EU:s miniminivå av de omständigheter som redan har nämnts. Det är för oss en akut lösning på en situation som har blivit alltmer ohanterlig.

I början av 00-talet ville vi omdana grunderna för svensk integrationspolitik just för att vårt land inte skulle tvingas genomdriva en hård migrationspolitisk åtstramning av den typ som vi håller på att genomföra i dag. Tyvärr var det inte många som då var villiga att lyssna till vår röst, och Sveriges integrationsproblem har vuxit sedan dess på ett sätt som överträffar dåtidens mest pessimistiska prognoser.

Men, fru talman, vi vill inte göra en dygd av nödvändigheten. Vi önskar att det vore möjligt att upprätthålla en mindre restriktiv flykting- och migrationspolitik, men så är inte fallet i dagens läge. För oss kan såväl migrationen som en växande etnisk och kulturell mångfald bidra till en positiv utveckling, men det förutsätter en fungerande integration och inte minst en invandringssammansättning och volym som inte överskrider vår integrationsförmåga.

Allt detta måste givetvis ske inom ramen för ett samhälle som med tydlighet markerar de nödvändiga gränserna för den mångfald som kan accepteras i ett öppet, demokratiskt och jämställt samhälle. Ingen får i religionens, den kulturella särartens eller hederns namn kränka andra individers lika värde eller inskränka deras bestämmanderätt och grundläggande fri- och rättigheter. Att det tyvärr händer här och nu och drabbar hundratusentals personer, inte minst flickor och kvinnor, är en skam för vårt land. Denna frihetsvidriga mångfald vill vi inte ha, och vi kommer att göra allt som står i vår makt för att bekämpa den.

Fru talman! Den svenska migrations- och integrationspolitiken befinner sig i ett formativt skede. Till följd av en invandring utan paralleller i vår historia har det hänt något viktigt med vårt land, som tvingar oss att ställa en rad fundamentala frågor om Sverige och om vår gemensamma framtid.

Det råder en växande konsensus om att landet genomgår en mycket allvarlig kris, en kris som inte har med ekonomin att göra utan med något som är mycket viktigare än det: landets identitet och sammanhållning, det som förenar oss, de värderingar, normer och referenspunkter som skapar ett vi, en delad identitet, en förpliktande solidaritet och en grundläggande gemenskap som ger ett meningsfullt innehåll åt ordet Sverige.

Detta är till syvende och sist vad det hela kretsar kring. Framtidens stora politiska debatter kommer att handla om olika sätt att ta itu med de utmaningar som har med landets sammanhållning att göra. Olika alternativ kommer att stå mot varandra - olika projekt för vad Sverige kan och bör bli efter den stora migrationens tid.

I det perspektivet kommer vi liberaler att hävda att en mångfaldsbejakande gemenskap inte bara är möjlig utan själva grundbulten för att kunna bygga upp ett fritt och välmående samhälle. Men det bör handla om en mångfald som inte söndrar och som inte står i konflikt med de liberaldemokratiska principer som ligger till grund för vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Med detta sagt vill jag slutligen yrka bifall till utskottets förslag gällande utgiftsområde 8.

(Applåder)

Anf. 164 Tony Haddou (V)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för anförandet och engagemanget! Jag håller inte med.

Det finns recept för att öka skuggsamhället i Sverige. För det första kan man exempelvis strama åt lagen om mottagandet, vilket ni gjorde för några år sedan, så att de som får utvisningsbeslut inte kan utvisas. De blir av med jobb, hem och studier men är ändå kvar i landet. För det andra kan man blunda för exploateringen på arbetsmarknaden eller lägga fram förslag om mycket högre lönegolv, vilket resulterar i mycket fusk och i att många som är inne i systemet i dag och som jobbar vitt går över till att jobba svart under radarn. Den biten kan ni också bocka av. För det tredje kan man medvetet göra människor statslösa.

Min enkla fråga till Liberalerna är: Stöder ni Sverigedemokraternas förslag som handlar om att vilja göra människor statslösa?

Mauricio Rojas (L)

Anf. 165 Mauricio Rojas (L)

Fru talman! Nej, det gör vi inte - definitivt inte.

Vad gäller skuggsamhället skulle jag vilja ställa frågor till ledamoten. Hur skulle det påverka om era förslag, som leder till en radikal ökning av antalet personer som kommer hit, skulle få riksdagens stöd? Ni föreslår en generell amnesti oavsett den status som personen har här. Illegala invandrare som har befunnit sig i Sverige under en viss tid skulle då alltså få stanna här. Det står i er migrationspolitiska motion.

Vad skulle hända om man avskaffar Frontex, som ni vill enligt den motionen? Vad skulle hända om avtalet med Turkiet sägs upp, som ni vill just i er kommittémotion? Vad skulle hända om man inrättar så kallade asylvisum, det vill säga att människor var som helst på jorden skulle kunna ansöka om att få komma hit för att söka asyl? Har ni funderat på konsekvenserna av allt detta? Har ni funderat på vad en amnesti betyder för flyktingsmugglare och för människosmugglare? Hur skulle Sverige se ut om er politik skulle gälla?

Om ni kan regera någon gång vill ni regera med Socialdemokraterna, vars förslag och inställning går helt emot den migrationspolitik som ni förespråkar. Det är antagligen väldigt svårt för väljarna att veta vad det är för politik man kommer att få om ni skulle kunna bilda regering. Det blir en mycket svår situation för er att diskutera.

Anf. 166 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det var precis det här engagemanget jag tackade ledamoten så mycket för tidigare.

Jag är nöjd med svaret på min fråga, och jag hoppas att det står kvar som ett nej - eller att ni får en regeringskris. Det kan man ju också hoppas på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det var jättemånga frågor, och jag kommer inte att hinna med alla. Men jag ska göra mitt bästa.

Amnesti har man provat flera gånger i Sverige genom historien. Min folkgrupp fick amnesti i Sverige. Det är många som har fått amnesti. Det är gruppen ensamkommande barn som har varit här i ett år som ska få amnesti, helt enkelt för att de har behandlats fruktansvärt illa i de rättsosäkra asylprocesserna. Detta känner ledamoten säkert till.

Så var det förslaget att avskaffa Frontex. Det är ett mycket bra förslag. Det som sker på Medelhavet i dag och som Frontex också har gjort sig skyldigt till är ingen vacker historia. Väldigt många människor dör på Medelhavet i dag. Det tror jag också att ledamoten känner till.

Jag vänder mig starkt emot att vi finansierar sådana avtal som avtalet med Turkiet. Det kommer rapporter om att man skjuter ned människor på flykt för att stoppa dem. Dessa avtal leder också till fler avtal med diktaturer. Exempelvis har man nu också avtal med länder i norra Afrika. Tunisien är ett exempel där man hittar människor döda i öknen, nedskjutna.

De här avtalen ska hindra människor från att komma till Europa. Det är ingen vacker historia. Jag tycker att ledamoten skulle satsa på ett säkert och ordnat mottagande. I stället för att fly undan ansvar och se till att människor dör på Medelhavet tycker jag att politiker ska ta ansvar och se till att människor inte dör längs flyktvägen.

Mauricio Rojas (L)

Anf. 167 Mauricio Rojas (L)

Fru talman! Tack, Tony Haddou, för att du var ganska tydlig med att ni står fast vid den politik som jag läste om i er kommittémotion! Då vet du att ert amnestiförslag inte bara gäller ensamkommande barn utan alla personer, oavsett uppehållsrättslig status, som har befunnit sig i Sverige under en viss tid, alltså även illegala invandrare.

Om du inte har läst er egen motion är det inte mitt problem, men det står så. Jag kan skicka en kopia till dig.

Problemet är att den politiken skulle generera ett oerhört starkt tryck att komma till Sverige. Flyktingsmugglare, människosmugglare - alla skulle utnyttja detta på ett fantastiskt sätt. Jag vet inte varför ni vill gynna den typen av industri som är så omänsklig, men det är det ni skulle göra.

Och inte bara det: Ni skulle skapa en fullständigt ohållbar situation i Sverige. Tror du att vi skulle klara en ännu värre migrationskris än den vi hade 2015? Kanske tror du att vi skulle klara det, men jag är säker på att en stor majoritet av svenskarna inte vill ha något sådant utan skulle reagera mycket starkt mot en riksdag som stiftar sådana lagar som ert parti vill ha.

Men det finns ingen risk, för Socialdemokraterna går rakt emot vad ni säger. Eller, det är klart att det finns en liten risk, för det är makten framför allt för vissa partier. Det vet du. Du säger "javisst, vi kanske kan tvinga dem att säga ja till alla de här sakerna". Det borde väljarna tänka på!

Anf. 168 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Det är minst sagt en orolig tid. Inte långt från oss rasar Rysslands orättfärdiga och vedervärdiga krig mot Ukraina. Terrororganisationen Hamas attack på Israel har skapat ett obeskrivligt lidande, och den humanitära situationen i Gaza är mycket, mycket svår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

På svenska gator har Hamas vedervärdiga attacker på israeler den 7 oktober hyllats. En tidigare, till synes slumrande, antisemitisk glöd har fått syre och står i vissa delar av samhället i full brand.

Detta vittnar om ett parallellsamhälle som inte hör hemma i Sverige. Lägg till det en omfattande segregation, där den sociala rörligheten har stagnerat och där det spelar alltför stor roll för en liten flickas framtid i vilket område hon växer upp. I det djupa utanförskapet frodas trångboddhet, bristande skolresultat, hedersförtryck och kriminalitet.

Decennier av ohållbar invandringspolitik i kombination med avsaknad av en genomtänkt integrationspolitik har tagit oss hit. Jag är övertygad om att det går att vända utvecklingen. Men det kommer att krävas mycket, och det kommer att kräva en kraftigt minskad invandring under lång tid framöver.

Fru talman! Det märks inte så mycket i Sverige, men i Europa råder en mycket ansträngd migrationssituation. Hittills i år har antalet asylsökande ökat med runt 25 procent till över 1 miljon. I Tyskland har antalet asylsökande ökat med 70 procent. Ungefär hälften av de migranter som kommer EU bedöms ha skyddsskäl. Resten utgör ekonomisk migration. Till dessa siffror som jag nämnde kommer 4 miljoner ukrainare som beviljats stöd enligt massflyktsdirektivet, varav runt 40 000 just nu befinner sig i Sverige.

I Sverige ser vi däremot en annan utveckling. I år har antalet asylansökningar minskat med cirka 25 procent jämfört med förra året. Bortsett från under pandemin, då gränserna var stängda, har vi inte haft en så låg asylinvandring under hela 2000-talet. Den utvecklingen måste fortsätta.

Men det räcker inte med minskad invandring. Vi måste också ha ordning och reda i migrationspolitiken. En reglerad invandring bygger på att de beslut som har fattats efter en rättssäker prövning också efterlevs. Den säkerställer att de som får ett ja får alla möjligheter och förväntningar om att komma in i samhället. Men den innebär också att den som har fått ett nej faktiskt lämnar landet. Säkerhetshot måste identifieras och felaktiga uppehållstillstånd återkallas.

Den moderatledda regeringen har hittills lagt fram tre propositioner för en mer ordnad invandring. Vi har tillsatt fem nya utredningar och ändrat tre direktiv till befintliga utredningar om allt från stärkt säkerhet på Migrationsverkets förvar till skärpta krav för medborgarskap. Allt detta kommer att leda fram till en mer ändamålsenlig lagstiftning på migrationsområdet. Steg för steg får vi ordning på invandringen.

Men lagstiftning är verkligen inte allt. Minst lika viktigt är hur vi styr våra myndigheter. En av de första saker som jag gjorde som minister var att ge Migrationsverket i uppdrag att prioritera arbetet med återkallelse av felaktiga uppehållstillstånd. Det fick direkt resultat. Under det första halvåret i år återkallades tre gånger så många uppehållstillstånd som samma period förra året.

Att detta uppdrag var nödvändigt bekräftas av den granskning av återkallelsearbetet åren 2013-2022 som Riksrevisionen presenterade förra veckan. Det är nedslående, för att inte säga förfärande, läsning. Under den förra S-ledda regeringen saknades helt styrning på detta område. "Regeringen har mellan åren 2013 och 2022 inte gett Migrationsverket några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav rörande återkallelser", konstaterar Riksrevisionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Och effekterna är tydliga. Nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kan ifrågasättas. Medborgarnas surt förvärvade skattepengar, som kunde ha gått till välfärden, har i stället felaktigt betalats ut till personer som inte borde ha fått dem. Granskningen visar att 9 000 personer hade kvar sina uppehållstillstånd trots att de hade flyttat från landet. Det har medfört felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter och kommuner på upp till 430 miljoner kronor under perioden 2013-2020. Utbetalningarna har dels gått till personer vars uppehållstillstånd har återkallats, dels till personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats.

Berörda myndigheter - och Migrationsverket är inte ensamma - har varken fått förutsättningar eller styrning för att hålla ordning på vilka som har rätt att vara i Sverige och ta del av den svenska välfärden. Det är slut med det nu.

En annan sak som jag gjorde under min första tid som minister var att ge Migrationsverket i uppdrag att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Som ett resultat av det rullar myndigheten nu ut en helt ny modell, där de som har högskoleutbildning eller söker en chefstjänst garanteras besked inom 30 dagar. Det är nödvändigt med en smidig ansökningsprocess för att våra företag som verkar på en global marknad med mycket tuff konkurrens ska kunna locka talanger från hela världen.

Fru talman! Jag nämnde hur viktigt arbetet med återvändande är. Detta är ännu ett område som varit mycket lågt prioriterat under den tidigare, Sledda regeringen. Alltför många som borde ha lämnat landet efter avslag på asylansökan har hållit sig kvar och blivit del av ett växande skuggsamhälle där många far illa och utnyttjas. Faktum är att var fjärde asylansökan som just nu ges in kommer från en person som har ett tidigare lagakraftvunnet beslut om att lämna landet.

Nu tar vi steg för steg bort från EBO, eget boende, som bidrar till segregationen och försvårar återvändandet. Kommunpolitiker med olika politisk färg runt om i landet har larmat om EBO:s effekter i många år, men ändå har det fått vara kvar.

Av den budget vi debatterar i dag framgår att regeringen skapar en helt ny modell för mottagande och återvändande. En stor majoritet av dem som kommer till Sverige - ungefär två av tre - får besked om att de ska återvända. Det ställer krav på effektiv asylprövning och effektivt återvändande. Den nya modellen innebär att alla ska bo på mottagningscenter i stället för i eget boende i avvaktan på beslut. Det ska redan från början vara tydligt att beslutet kan resultera i att man får stanna eller att man ska återvända.

Den stora majoritet som får nej ska flytta till återvändandecenter där de kan få närmare kontakt med handläggare, information och stöd i återvändandet och återintegreringen. Den minoritet som får ja på sin asylansökan ska få full stöttning i att komma in i det svenska samhället, lära sig språket och kulturen och bli självförsörjande.

I budgeten satsar vi också på ökad dialog med ursprungsländer för att förmå dem att ta emot sina egna medborgare. Den dialogen för vi även på politisk nivå, outtröttligt och från flera departement. Alla talar med en gemensam röst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Slutligen vill jag lyfta fram vikten av att riksdagen nu antar nya mål för migrationspolitiken. De tidigare målen antogs 2009 och speglar en annan tid och en helt annan migrationssituation.

I årets budgetproposition har regeringen föreslagit nya migrationspolitiska mål. Jag är glad om än något förvånad över att det är full uppslutning i riksdagens kammare bakom dem.

Det nya målet för utgiftsområdet är en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som för det första ger tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa, bland annat asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring.

För det andra minskar migrationspolitiken den irreguljära migrationen till Sverige och EU.

För det tredje bidrar migrationspolitiken till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet.

För det fjärde säkerställer migrationspolitiken en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft.

För det femte förhindrar, upptäcker och åtgärdar migrationspolitiken fusk och missbruk.

För det sjätte stimulerar migrationspolitiken frivillig återvandring.

Som jag nämnt tidigare i mitt anförande är mål och styrning mot mål viktigt för en effektiv offentlig verksamhet. Nu får vi nya mål som underlättar för oss att driva igenom den restriktiva politik som samarbetspartierna har enats om. Det är bra för integrationen, det är bra för säkerheten och det är bra för Sverige.

Jag konstaterar att Socialdemokraterna inte längre är kvar i kammaren. Jag beklagar det, för jag hade gärna debatterat denna mycket viktiga och svåra fråga med dem. Men på något sätt är det symtomatiskt att de nu lämnar walkover i migrationspolitiken precis som de gjorde under de tidigare mandatperioderna till inte minst Miljöpartiet. Det är inte bra för Sverige. Vi behöver fler som tar ansvar för invandringen. Jag önskar att Socialdemokraterna hade stannat kvar i debatten och i matchen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M), Hans Eklind (KD) och Mauricio Rojas (L).

Anf. 169 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det sista kan jag hålla med om. Jag är glad över att ministern närvarar vid debatten, och jag beklagar att många missbedömt hur sent den skulle hålla på och därför inte längre är kvar.

Jag vill också för tydlighets skull säga att ingen del i vår följdmotion var avsedd att ge stöd till regeringens förändrade mål kring migrationspolitiken. Jag vill att det tas till protokollet om det har varit oklart. Vi har en annan syn än Tidöpartierna på det här området, och det tror jag nog att de flesta är väl bekanta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Mina frågor till Maria Malmer Stenergard rör ett område där jag upplever att vi har haft något större samsyn än i andra frågor. Det handlar om stödet till Ukraina och mottagandet av flyktingar därifrån. I utskottet har vi diskuterat ett flertal gånger men fortfarande inte kunnat få besked från Skatteverket om vad som kommer att gälla för folkbokföring av ukrainska flyktingar. Den frågan kräver ett svar.

Det har gått alldeles för lång tid. Människor har levt utan grundläggande rättigheter till sjukvård och har haft en dagersättning som inte går att leva på. Det är för lite att få 71 kronor om dagen. Då har man inte råd med mat, bussresor, hygienartiklar, läkarbesök, mediciner med mera.

Vi vet att kvinnor har rest tillbaka till Ukraina för att över huvud taget få tillgång till gynekologiska undersökningar. Det är en skam för Sverige att den här gruppen behandlas på det här sättet.

Jag undrar om ministern kan ge klara besked om när folkbokföringsfrågan löses och dagersättningen höjs för ukrainska flyktingar och asylsökande.

Anf. 170 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Ledamoten och jag delar verkligen engagemanget för de ukrainska flyktingarna, och regeringens stöd är starkt både militärt och humanitärt på plats i Ukraina. Vi stöttar naturligtvis också de ukrainare som har kommit hit och bosatt sig här för att få skydd. De får grundläggande sjukvård, skola och arbetstillstånd.

Det är väldigt glädjande att den omfattande rapport som vi beställde från FN:s migrationsorganisation, IOM, visar på att ukrainarna i Sverige i större utsträckning än i andra europeiska länder har kommit i arbete. I den arbetsföra delen av den gruppen är det 55 procent som jobbar, och det är naturligtvis väldigt glädjande.

På EU-nivå driver vi på för att få veta vad som gäller om det fruktansvärda kriget fortfarande fortgår efter det att massflyktsdirektivet har löpt ut. Det talade också Annika Hirvonen om tidigare. Jag tycker att det är viktigt att tidigt ge tydliga besked från EU:s sida, och min förhoppning är att direktivet ska kunna förlängas även bortom dessa tre år och att vi fattar beslut om det så fort som möjligt.

Regeringen analyserar alltjämt hur vi på bästa sätt kan hjälpa ukrainarna som är här. Jag ser flera behov, precis som Annika Hirvonen. Det handlar om ganska komplicerad lagstiftning. Man implementerade direktivet för över 20 år sedan, och det var då en annan situation.

När det däremot gäller dagersättningen till asylsökande generellt avser vi inte att genomföra några höjningar. Vår avsikt är i stället, som jag nämnde i mitt huvudanförande, att alla ska bo på mottagningscenter där de naturligtvis får mat och logi.

Anf. 171 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag har förståelse för att regeringen inte hade lösningar på de här problemen klara när man tillträdde. Men nu har det gått över ett år, och det hänvisas fortfarande till att lagstiftningen är gammal och att man inte hade tänkt igenom allting för 20 år sedan. Problematiken är ju här och nu!

Jag har själv mött en läkare som inte vet om det är värt att sätta igång vidareutbildningen för att bli behörig i Sverige, eftersom man inte vet någonting om framtiden här och vidareutbildningen tar två år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag möter ukrainska flyktingar här och nu som får välgörenhet från Röda Korset bestående av potatis, lök, havregryn och blöjor - det allra mest grundläggande. Det beror på att dagersättningen är för låg. Asylsökande klarar sig inte heller på den.

Jag stöder inte regeringens planer för framtiden, men alldeles oavsett vad man vill borde vi vara överens om att dagersättningen, som det beslutades om för 30 år sedan och som inte har höjts sedan dess, inte går att klara sig på här och nu. Vi vet alla hur mycket priserna har gått upp bara de senaste åren på basvaror som mat.

Mitt intryck är att regeringen inte har prioriterat och lagt kraft på att lösa situationen vad gäller dagersättningen och frågan om folkbokföring. När regeringen vill går det uppenbarligen att både snabbutreda och snabbhantera diverse lagstiftning. Men samtidigt som regeringen säger sig ge fullt stöd till dem som nu strider för Ukrainas frihet går deras barn fattiga i Sverige.

Anf. 172 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Det här är en viktig debatt. Jag delar som sagt Annika Hirvonens engagemang för ukrainarna. När jag har samtal med politiskt aktiva ukrainska unga, vilket jag hade senast i helgen, säger de: Ge oss vapen, vapen, vapen! Det är det som de efterfrågar. Vi gör allt vi kan från regeringens sida för att göra just detta för att säkerställa att de kan vinna kriget mot Ryssland.

Men naturligtvis arbetar vi också för att förbättra villkoren på plats här i Sverige. Det var anledningen till att vi sköt till pengar till sfi, så att de skulle kunna få svenskundervisning. De säger själva i den undersökning som vi lät göra att språket är det främsta hindret för dem att komma in på arbetsmarknaden, och det försöker vi alltså åtgärda.

Vi har inväntat bedömningar från Skatteverket när det gäller folkbokföringen för att kunna veta hur vi ska hantera frågan vidare. Jag kan garantera Annika Hirvonen att vi fortsätter att jobba med de här frågorna.

Anf. 173 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag tackar migrationsministern för deltagandet i debatten i dag. Jag vill återkomma till en fråga som har kommit upp några gånger nu med anledning av Vänsterpartiets motion och vårt budgetalternativ. Vi vill att ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år ska beviljas uppehållstillstånd genom en amnesti. I dag är åtta av tio av dem som kom 2015 sysselsatta, främst inom vård och omsorg och socialtjänst. Det här handlar om barn som sökte och behövde skydd i Sverige men som har behandlats fruktansvärt illa till följd av politiska beslut.

Jag ställde tidigare en fråga till migrationsministerns kollega i Moderaterna om att väldigt många av dessa personer får utvisningsbeslut, många gånger till Afghanistan, men inte kan utvisas utan hamnar i limbo och år efter år förblir i det som kallas skuggsamhället. Väldigt många av dem rycks upp från sina jobb, studier och bostäder och kastas helt ut från det system de varit inne i. Många har jobbat vitt men tvingas nu arbeta svart för att de blivit av med sin försörjning. Vad är det de ska göra? De kan inte utvisas men får inte vara kvar. Det här sker år efter år. Utvisning är inget alternativ för dem, och skuggsamhället är kontraproduktivt. Jag ser inget annat alternativ för den här gruppen än att låta dem stanna. Vad tänker regeringen göra för de ensamkommande som inte kan utvisas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Anf. 174 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Vi har väldigt olika syn på migrationspolitiken, Tony Haddou och jag, Vänsterpartiet och Moderaterna. Jag har full respekt för Vänsterpartiets förslag, men jag vill hävda att vi har provat den vägen tidigare, det vill säga att göra avsteg från den reglerade invandringen och ge amnesti till personer som inte har skyddsskäl. Det senaste är den gymnasielag som drevs igenom under den socialdemokratiskt ledda regeringen. Det är inte bra eller rättvist. Det underminerar våra möjligheter att hjälpa dem som faktiskt har skyddsskäl. Är det någonting som är vår skyldighet som politiker är det att fatta de svåra besluten och förmå prioritera dem som faktiskt har skyddsskäl framför dem som inte har skyddsskäl när behoven i världen är enorma.

Faktum är att det går att verkställa utvisningar till i princip alla världens länder om den enskilde samarbetar. Det kan vara så att det inte är möjligt att verkställa en utvisning på grund av att den som ska utvisas exempelvis skulle drabbas av tortyr eller död. Då beviljar vi uppehållstillstånd under kortare tid på grund av hinder för verkställighet. Jag tycker att det är en rimlig ordning. Som sagt är det vår skyldighet att prioritera dem som har skyddsskäl.

Anf. 175 Tony Haddou (V)

Fru talman! Problemet är att den grupp jag pratar om kastas ut i ett rättslöst limbo medan ministern står här och berättar om sin migrationspolitik. Detta händer år efter år. De lever i skuggsamhället. Min fråga är: Vad är det de ska göra? De är i Sverige. Många av dem har fått rättsosäkra beslut efter ovetenskapliga åldersbedömningar. Deras asylansökningar hamnade längst bak. Just den här gruppen har farit väldigt illa.

Jag vet inte längre hur man ska säga det här, men faktum är att de inte kan utvisas. Jag förstår intentionen från migrationsministern när hon säger att man kan utvisa till alla världens hörn. Jag vet inte om det är så att ministern har ett återvändandeavtal med talibanerna i Afghanistan i bakfickan. Men annars är det så att man faktiskt inte kan utvisa till Afghanistan.

Då är frågan: Vad är det den här gruppen ska göra? Det är väl bättre att de är inne i systemet än utanför. Det är det här som är totalt kontraproduktivt. Vi har kastat ut de här människorna i rättslöshet, otrygghet och osäkerhet år efter år och fråntagit många jobb och studier. De är utanför samhället. De kommer att vara kvar nästa år när jag ställer de här frågorna till ministern. De kommer att vara kvar även nästnästa år när jag ställer de här frågorna till ministern. Är det inte bättre att de är i systemen än utanför?

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).