Utlänningsdatalag
Betänkande 2015/16:SfU10
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 3 februari 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
En utlänningsdatalag införs (SfU10)
En ny lag ska införas för Migrationsverkets, Polismyndighetens och utlandsmyndigheternas verksamhet på utlännings- och medborgarskapsområdet. Syftet är att göra hanteringen av personuppgifter mer effektiv och se till att den sker med hänsyn till enskildas integritet. Lagen är tänkt att vara teknikneutral och flexibel och innehåller regler som är viktiga för integritetsskyddet. Den nya lagen ska ersätta de nuvarande reglerna om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 12 februari 2016. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2016-01-28
Trycklov: 2016-01-29
Betänkande 2015/16:SfU10
Alla beredningar i utskottet
En utlänningsdatalag införs (SfU10)
En ny lag ska införas för Migrationsverkets, Polismyndighetens och utlandsmyndigheternas verksamhet på utlännings- och medborgarskapsområdet. Syftet är att göra hanteringen av personuppgifter mer effektiv och se till att den sker med hänsyn till enskildas integritet. Lagen är tänkt att vara teknikneutral och flexibel och innehåller regler som är viktiga för integritetsskyddet. Den nya lagen ska ersätta de nuvarande reglerna om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 12 februari 2016. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till de motioner som har väckts med anledning av regeringsförslaget.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-02-03
Debatt om förslag 2015/16:SfU10
Webb-tv: Utlänningsdatalag
Dokument från debatten
- Onsdag den 3 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:62
- Protokoll 2015/16:62 Onsdagen den 3 februariProtokoll 2015/16:62 Utlänningsdatalag
- Onsdag den 3 februari 2016 (preliminär)Talarlista 2015/16:20160203
Protokoll från debatten
Anf. 1 Mikael Cederbratt (M)
Herr talman! Jag yrkar bifall till yrkande 2 och 3 under punkt 2 i vår reservation 1 och yrkande 1 under punkt 4 i reservation 4.
Detta betänkande innehåller en ny lag om behandling av personuppgifter i verksamheter som Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna bedriver enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.
Syftet med lagen är att ge tidigare nämna myndigheter möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att samtidigt skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling.
Detta är en typ av mycket teknisk och svårbedömd lagstiftning där egentligen enbart insatta myndighetspersoner fullt ut kan värdera och bedöma hur bra lagstiftningen de facto är. Det är då extra viktigt att lyssna på remissinstanserna.
Polismyndigheten hade några synpunkter i sitt svar. Bland annat vill Polismyndigheten om det uppkommer relevant information ha tillåtelse att informera den brottsbekämpande delen av sin egen myndighet, vilket lagförslaget inte tillåter, och att Polismyndigheten även ska kunna undantas från förbudet att använda lagöverträdelser som sökbegrepp.
Vi moderater delar Polismyndighetens bedömningar på dessa två områden och anser det viktigt att ge polisen så bra verktyg som möjligt för att förhindra och upptäckta brott och att lagföra gärningsmän. Just nu är det extra viktigt med hänsyn till det kraftiga migrationstrycket som vi har haft och som även kommer att vara betydande inom överskådlig framtid.
Innan gränskontrollen infördes var det väldigt många som kom in i vårt land utan att vi egentligen visste vilka de var. Därför är det extra viktigt att vi ger polisen möjligheter att ha bra verktyg vid den inre utlänningskontrollen.
Som jag nämnde inledningsvis är denna typ av lagstiftning svår att till alla delar värdera vid beslutstillfället. Därför anser vi moderater att riksdagens beslut även behöver innehålla ett beslut om en snar utvärdering.
Som en sista kommentar är det lite förvånande att regeringen inte lyssnar på framför allt Polismyndighetens synpunkter när inrikesministern har sagt att ungefär 80 000 människor behöver kunna utvisas.
Anf. 2 Markus Wiechel (SD)
Herr talman! Vi behandlar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU10 om utlänningsdatalagen. Jag vill inledningsvis yrka bifall till SD- och M-reservationerna under punkt 1 och 4.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlänningsdatalag
Särskilt i det exceptionella läge som Sverige nu befinner sig i är det viktigt att ge Polismyndigheten de verktyg de behöver för att kunna utföra sitt arbete på ett bra, ändamålsenligt och effektivt sätt.
I utlänningsdatalagen anges för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma, och dessa ändamål är indelade i primära och sekundära ändamål. De sekundära ändamålen reglerar i vilken utsträckning personuppgifter som myndigheten samlat in för ett primärt ändamål får behandlas för att lämnas ut till personer eller myndigheter med syftet att tillgodose deras behov.
Vi menar att riksdagen bör gå Polismyndigheten till mötes, som ju i sitt remissvar efterfrågat ytterligare ett sekundärt ändamål. Myndigheten bör få tillhandahålla uppgifter som behandlas för den primära verksamheten för användning inom den brottsbekämpande delen av myndigheten. Detta tycks även vara något som regeringen kan tänka sig, varför vi menar att regeringen snarast bör se över möjligheterna till ett införande av ett sådant sekundärt ändamål.
I huvudsak är regeringens förslag att betrakta som ett steg i rätt riktning. Vi menar dock att det går att göra mer för att förbättra polisens möjligheter men inser även vikten av att efter att förslagen blivit verklighet se till att en utvärdering snarast möjligt sker. På så sätt kan tänkbara problem kopplade till tillämpningen enkelt åtgärdas. Att utan utvärdering se konsekvenserna av det nya regelverket är svårt, men det kan vara extremt viktigt. En noggrann uppföljning är därför, i vårt tycke, ett måste.
Herr talman! Vi menar att Polismyndigheten bör ha goda förutsättningar för att bedriva sitt arbete effektivt. Det är snarare märkligt om man, som vissa krafter ibland vill antyda, misstänkliggör en viktig myndighet som denna, som om den medvetet skulle använda sina uppgifter på ett felaktigt sätt.
Nej, snarare bör en översyn göras för att Polismyndigheten med ytterligare ett sekundärt ändamål kan få möjlighet att tillhandahålla uppgifter som behandlas enligt de primära ändamålen i den brottsbekämpande verksamheten. Likaså bör möjligheterna att medge avsteg från det principiella förbudet för Polismyndigheten att använda uppgifter om lagöverträdelser som sökbegrepp ses över.
Anf. 3 Christina Höj Larsen (V)
Herr talman! När vi ska lagstifta om behandling av personuppgifter är det viktigt att inte bara titta på vad som är tekniskt möjligt och behövligt för olika typer av verksamheter utan också väga in hur förslaget påverkar skyddet för den personliga integriteten. Det gäller särskilt när det är fråga om situationer där känsliga personuppgifter är vanliga. Syftet är att minska risken att personuppgifter eller annan känslig information sprids på ett olämpligt sätt. Det är just den avvägningen vi diskuterar här i dag.
Vänsterpartiet tycker att alla människor har rätt till en bred privat sfär som skyddas på praktiska och principiella grunder. Skyddet för den personliga integriteten är en grundsten i ett fritt och demokratiskt samhälle. Den smygande utvecklingen mot ett kontrollsamhälle är en realitet och måste vändas. För oss måste skyddet för den personliga integriteten hela tiden vägas mot nyttan och omfatta oss alla. Vi motsätter oss glidningar som innebär att några av oss inte omfattas av ett sådant skydd på lika sätt som andra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlänningsdatalag
Personuppgifterna får enligt grundläggande dataskyddsprinciper bara samlas in för specifika och legitima ändamål. Det betyder att uppgifterna sedan inte får användas på ett sätt som är oförenligt med det. Ändamålsregleringen är helt central för skyddet av den personliga integriteten. Det fungerar som den ram som ska garantera att en personuppgift endast används för det som den är tänkt för.
Både Advokatsamfundet och Datainspektionen riktar kritik i sina remissvar mot att just ändamålsbestämmelserna i utredningens förslag är alltför vida. Det kan ifrågasättas om dessa bestämmelser verkligen uppfyller kraven enligt grundläggande dataskyddsprinciper. Vänsterpartiet tycker att avgränsningarna i ändamålsbestämmelserna måste vara precisa för att undvika att avgränsningsproblem uppstår och minska risken för kränkningar av den personliga integriteten.
I propositionen har regeringen valt att ersätta det som är ett nödvändighetskrav med ett behovskrav beträffande personuppgifterna. Eftersom ändamålsbestämmelserna redan i utredningens förslag var vida innebär förändringen att de riskerar att bli ännu vidare.
Utredningen innehåller varken någon analys eller avvägningar av vad behovskravet får för konsekvenser. Inte heller propositionen innehåller ett tillräckligt underlag för att man ska kunna ta ställning till vad det här egentligen kommer att betyda när det gäller integriteten. Vänsterpartiet anser därför, precis som utredningen föreslår och som för övrigt majoriteten av remissinstanserna tycker, att det ska uppställas ett nödvändighetskrav för behandlingen av personuppgifter i de här ändamålsbestämmelserna.
Vänsterpartiet är generellt kritiskt till att tillåta direktåtkomst mellan olika myndigheter, särskilt när det gäller så här känsliga personuppgifter. Det riskerar att leda till att alldeles för många personer utan tillräckliga skäl får tillgång till de här personuppgifterna. Ofta finns det mindre integritetskänsliga sätt att dela information mellan myndigheterna utan att olika tjänstemän har direkt åtkomst till varandras personuppgifter.
Eftersom förslaget till utlänningsdatalag frångår principen att uttryckligen ange vilka kategorier uppgifter som får behandlas i Migrationsverkets verksamhetsregister ökar sannolikt möjligheterna för Migrationsverket att behandla helt andra kategorier av personuppgifter än vad man kan i dag. Vi tycker därför att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att Säkerhetspolisens och Polismyndighetens direktåtkomst till Migrationsverkets uppgifter inte omfattar fler uppgifter än vad som i dag finns i Migrationsverkets verksamhetsregister.
Vänsterpartiet tycker också, precis som Advokatsamfundet, att den argumentation och motivering som finns i propositionen kring nödvändigheten av att införa en uttrycklig rätt för Migrationsverket att få tillgång till Polismyndighetens fingeravtrycks- och signalementsregister inte är övertygande. Det saknas tillräckligt underlag som visar att Migrationsverkets slagningar i just Polismyndighetens fingeravtrycksregister har bidragit till verkets arbete med att fastställa asylsökandes identitet på ett sådant sätt som faktiskt uppväger det integritetsintrång som det kan innebära.
I det fåtal fall där Migrationsverkets tillgång till registret skulle kunna stärka asylsökandes möjlighet att bevisa sina asylskäl eller sin identitet kan Migrationsverket begära den aktuella informationen från Polismyndigheten. Även det faktum att Migrationsverket över huvud taget får kännedom om att en enskild person finns upptagen i Polismyndighetens register kan vara känsligt för den enskilda. Och eftersom regeringen i förslaget frångår principen om att uttryckligen ange vilka personuppgifter som Migrationsverket får behandla i sitt verksamhetsregister ökar sannolikheten för att Migrationsverket får behandla andra uppgifter än i dag. Vänsterpartiet tycker därför att regeringen ska ta fram ett förslag som innebär att Säkerhetspolisen och Polismyndigheten inte får direktåtkomst till fler uppgifter än som finns i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlänningsdatalag
Till sist vill jag säga: Propositionens förslag till bestämmelser om tredjelandsöverföringar innebär att myndigheterna kommer att kunna lämna ut fler personuppgifter till tredje land jämfört med i dag. Vi vet tyvärr att det redan i dag har förekommit att hemlandet har fått information om en persons uppgifter i asylansökan vid tvångsutvisningar. Det är helt uppenbart att utlämning av en sådan information riskerar att utsätta den enskilda för risker och att kränka dennas integritet - det gäller faktiskt även familjen. Därför bör bestämmelserna följas upp och utvärderas mycket noga.
Jag ställer mig naturligtvis bakom Vänsterpartiets samtliga reservationer men yrkar bifall endast till reservation nr 3.
Anf. 4 Anna Vikström (S)
Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Utlänningsdatalagen är en ny lag om behandling av personuppgifter i den verksamhet som Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna bedriver enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Med verksamhet avses till exempel utlänningars inresa i och utresa från Sverige, deras vistelse och arbete, mottagande av asylsökande och andra utlänningar samt svenskt medborgarskap.
Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Med behandling avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, till exempel insamling, lagring, bearbetning, användning, överföring, spridning och några ord till i en lista.
Den här lagen gäller endast om behandlingen av personuppgifter är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i en strukturerad samling av personuppgifter. Därmed faller manuell behandling av personuppgifter helt utanför lagens tillämpningsområde, om den inte ingår i en sådan strukturerad samling. Lagen är också teknikneutral.
I vissa delar av lagen gäller personuppgiftslagens paragrafer, och i vissa delar tar denna lag över. Det kan vara värt att nämna att den här typen av datalag redan finns inom ett flertal andra domäner, till exempel polisdatalagen.
Som när det gäller alla lagar som reglerar personuppgiftshantering är det en balans mellan integritet och att verksamheterna ska kunna utföra sitt arbete. Denna balans tar sig till exempel uttryck i begränsningar för hantering av känsliga personuppgifter - det är till exempel etniskt ursprung, politiska åsikter och uppgifter som rör hälsa och sexualliv - och även hur man får använda sökbegrepp för känsliga personuppgifter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlänningsdatalag
Frågor som rör personuppgiftshantering i denna lag har tidigare varit reglerade i en förordning. Liksom tidigare föreslås att ett antal myndigheter ska ha direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter: Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten samt Skatteverket. Dock, som det tydligt står i 16 §, ska det när det gäller de myndigheter som utlänningsdatalagen omfattar vara så här: Tillgången till personuppgifter begränsas till det som varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
Ett förtydligande i den här lagen är en uttrycklig rätt för Migrationsverket att ta del av Polismyndighetens fingeravtrycks- och signalementsregister för jämförelse, något som redan sker i dag. Ny är möjligheten att kontrollera identiteten av en person via fotografijämförelse. Det är något som både Migrationsverket och regeringen anser skulle kunna effektivisera arbetet och även förkorta asylprocessen i vissa fall.
Herr talman! Det är positivt att regeringen strävar efter att skapa en teknikneutral och flexibel lagstiftning samtidigt som den värnar om den personliga integriteten. Dessa utgångspunkter tillgodoses bäst genom att man väljer en mer generell reglering av personuppgiftsbehandlingen, medan det framgår på flera ställen i lagen och i propositionen att formerna för behandlingen närmare regleras i en förordning eller genom myndighetsföreskrifter.
Vid utformningen av lagen måste en godtagbar balans uppnås mellan samhällets rättmätiga krav på att verksamheten enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen kan bedrivas på ett effektivt och välordnat sätt och skyddet för den personliga integriteten. Bestämmelserna i utlänningsdatalagen har till syfte att balansera dessa båda intressen.
Anf. 5 Maria Ferm (MP)
Herr talman! Vi debatterar alltså socialförsäkringsutskottets betänkande 10 om en utlänningsdatalag. Behovet av en ny lagstiftning är en konsekvens av att en ny lydelse av 2 kap. 6 § regeringsformen trädde i kraft 2011.
Bestämmelsen innebär att enskilda är skyddade mot åtgärder från det allmänna som innefattar betydande intrång i den personliga integriteten om det görs utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Enligt regeringen innebär den nya lydelsen av bestämmelsen sammantaget med bestämmelsen i 2 kap. 20 § regeringsformen att åtgärder som innebär betydande intrång i den personliga integriteten måste regleras i lag.
Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag om behandling av personuppgifter i verksamhet som Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna bedriver enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen: utlänningsdatalagen.
Det finns alltså ett behov av en ny reglering, och det är positivt att regeringen strävar efter att skapa en teknikneutral och flexibel lagstiftning och samtidigt värnar om den personliga integriteten. Dessa utgångspunkter tillgodoses bäst genom att man väljer en mer generell reglering av personuppgiftsbehandlingen där de grundläggande bestämmelserna som har till syfte att skydda den registrerade mot intrång i den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter slås fast i lag, medan formerna för behandlingen regleras närmare i förordning eller efter bemyndigande genom myndighetsföreskrifter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlänningsdatalag
Det har alltså varit viktigt att hitta en balans mellan myndigheternas behov av att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och skyddet för den personliga integriteten.
Det är av stor vikt, inte minst av integritetsskyddsskäl, att den närmare omfattningen av direktåtkomsten regleras så precist som möjligt. I likhet med justitieutskottet delar vi bedömningen att det kan vara både svårt och opraktiskt att specificera vilka uppgifter som ska få behandlas. Regeringen bedömer att de närmare bestämmelserna om för vilket syfte direktåtkomst ska medges därför bör regleras i förordning och inte i lag.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 6 Emma Carlsson Löfdahl (L)
Herr talman! Som vi tidigare hört i debatten handlar dagens debatt om utlänningsdatalagen.
Att i korta ordalag förklara den är i stort sett omöjligt. Syftet med utlänningsdatalagen är att ge Migrationsverket, polisen och utlandsmyndigheterna förutsättningar för att kunna behandla personuppgifter på ett enkelt och effektivt sätt. Samtidigt är det viktigt att detta görs på ett sådant sätt att den personliga integriteten för den enskilda personen inte kränks.
För oss liberaler är det extra viktigt att den enskilda människans integritet vägs mot myndigheternas behov av information. Myndigheterna måste ha ett verktyg som är effektivt och flexibelt att arbeta med. Men samtidigt måste den enskildes känsliga personuppgifter endast behandlas om det är absolut nödvändigt.
Vi anser att man har gjort en avvägning mellan dessa två intressen och ställer oss därför positiva till lagförslaget.
Polismyndigheten har i sitt remissvar efterlyst en möjlighet att få använda de här uppgifterna i brottsbekämpande verksamhet. Regeringen har sagt att de har för avsikt att återkomma i frågan.
Vi ser positivt på att detta utreds grundligt och att man än en gång ser över den enskildes integritet innan lagförslaget kommer. Vi förutsätter också att det görs en uppföljning av lagen, så som är brukligt, så att eventuella felaktigheter kan åtgärdas.
Jag yrkar bifallet till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2015/16:62 Onsdagen den 3 februariProtokoll 2015/16:62 Utlänningsdatalag
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Lagförslagen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. utlänningsdatalag,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
3. lag om ändring i polisdatalagen (2010:361),
med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 12 februari 2016.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2015/16:65 punkterna 1-3.Ändamålen för behandling av personuppgifter och sökbegrepp
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 och
2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 2 och 3.- Reservation 1 (M, SD)
- Reservation 2 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 75 0 9 SD 0 43 0 5 MP 24 0 0 1 C 21 0 0 1 V 3 0 14 4 L 16 0 0 3 KD 13 0 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 179 118 14 38 Direktåtkomst och uppgiftsskyldighet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.- Reservation 3 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 101 0 0 12 M 75 0 0 9 SD 43 0 0 5 MP 24 0 0 1 C 21 0 0 1 V 0 17 0 4 L 16 0 0 3 KD 13 0 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 293 17 0 39 Utvärdering av lagen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 4 och
2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1.- Reservation 4 (M, SD)
- Reservation 5 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 75 0 9 SD 0 43 0 5 MP 24 0 0 1 C 21 0 0 1 V 0 0 16 5 L 16 0 0 3 KD 13 0 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 176 118 16 39