Utökat älvskydd

Betänkande 1992/93:BoU7

Bostadsutskottets betänkande 1992/93:BOU07

Utökat älvskydd

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna m.m.
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
BoU7

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att sammanlagt 13
vattenområden och älvsträckor skyddas från vattenkraftsutbyggnad
genom att de tas in i 3 kap. 6 § naturresurslagen. Utskottet
anser att därutöver bör i Gideälven skyddas älvsträckan mellan
Stennäs och Björna.

Beträffande älvsträckorna vid Brunnsberg i Österdalälven,
Jaurekaska m.m. i Stora Luleälven samt Ljungån i Gimån anser
utskottet att ytterligare inventering bör genomföras.

I en reservation (m, fp, c och kds) föreslås att även
beträffande den ovan nämnda älvsträckan i Gideälven ytterligare
överväganden bör göras.

I en reservation (nyd) föreslås att de ovannämnda
älvsträckorna i Österdalälven, Stora Luleälven och Gimån skyddas
mot utbyggnad genom att de tas in i naturresurslagen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:80

dels föreslagit att riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m.,
2. lag om ändring av vattenlagen (1983:291).

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts i fråga om ytterligare inventering av
värdefulla vattenområden och älvsträckor (avsnitt 7).

Motionerna m.m.

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av proposition 1992/93:80 väckta
motionerna

1992/93:Bo22 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av ett utökat skydd för ytterligare älvsträckor och
vattenområden.

1992/93:Bo23 av Jan Jennehag och Hans Andersson (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att älvsträckan vid Brunnsberg i
Österdalälven, älvsträckan mellan Stennäs och Björna i Gideälven
och sjön Langas och Jaurekaska i Luleälven skall omfattas av 3
kap. 6 § naturresurslagen om utökat älvskydd,

2. att riksdagen beslutar att ändra vattenlagen så att
tillåtligheten av vattenföretag som orsakar obetydlig
miljöpåverkan skall avgöras av regeringen.

1992/93:Bo24 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen,
utöver vad regeringen föreslår, beslutar att i 3 kap. 6 §
naturresurslagen införa en bestämmelse om att inte medge
vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för
kraftändamål i följande älvsträckor: a) sträckan mellan Åsens
kraftverk och Väsa kraftverk i Österdalälven, b) sträckan mellan
Stennäs och Björna i Gideälven, c) i Luleälven sjön Langas och
Jaurekaska.

1992/93:Bo25 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att Gideälven och älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven
blir föremål för ytterligare överväganden.

1992/93:Bo26 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd.

1992/93:Bo27 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven skall omfattas av
3 kap. 6 § naturresurslagen, om utökat älvskydd.

dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna

1992/93:Bo504 av Ingbritt Irhammar och Marianne Jönsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förslag till ändring i
vattenlagen.

1992/93:Bo507 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att älvsträckan vid Brunnsberg i
Österdalälven skall omfattas av skyddsbestämmelserna i 3 kap. 6
§ naturresurslagen.

1992/93:Bo508 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att biflöden bör undantas i 3 kap. 6 § naturresurslagen.

1992/93:Bo513 av Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att man vid prövning av tillåtligheten av vattenkraftverk sänker
den nuvarande gränsen om minst 20 MW till en lägre nivå.

1992/93:Bo516 av Elvy Söderström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att skydda Gideälven uppströms Björna enligt 3 kap. 6 §
naturresurslagen.

1992/93:Jo420 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av utökat älvskydd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av förändring i vattenlagens
övergångsregler,

dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna

1991/92:Bo407 av Siw Persson och Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör förbehålla sig
prövningen av vissa minikraftverk som vägledning för
vattendomstolarnas bedömning av allmänna intressen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
vattenlagens tillåtlighetsregler i enlighet med vad som anförts
i motionen,
3. att riksdagen beslutar om en ändring av vattenlagen så att
även mindre vattenkraftsprojekt omfattas av samma
utredningsmöjligheter som större vattenföretag enligt VL 11 kap.
10 §,
4. att riksdagen beslutar om en sådan lagändring att
vattenkraftsprojekt i undantagna älvar och älvsträckor alltid
skall prövas av regeringen.

1991/92:Bo505 av Bo Finnkvist och Leo Persson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättning för skador i samband med
översvämningar efter reglerade vattendrag.

1991/92:Bo517 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att riksdagen bör återkomma med förslag om
att skydda Kynne älv enligt 3 kap. 6 § NRL.

1991/92:Bo518 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om en omarbetning av 3 kap. 6 § naturresurslagen så att
Gideälven uppströms Björna kraftverk undantas från
vattenkraftsutbyggnad.

1991/92:Bo521 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bevarandet av Härjeåsjön i Härjedalens kommun.

1991/92:Bo523 av Lennart Fremling m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om hushållning med
naturresurser m.m. att Voxnan uppströms Edsbyn, Hårkan,
Meåforsen, Luleälven sträckan mellan Vietas och Stora
Lulevattnet, Gideälven, Kynne älv och Åbyälven skyddas.

Beredningen av ärendet

Företrädare för Älvdalens och Örnsköldsviks kommuner,
Älvdalens Jordägande Socknemän, Sveriges Sportfiske- och
fiskevårdsförbund och Älvräddarnas Samorganisation har lämnat
muntliga synpunkter i ärendet och inkommit med skrivelser.
Muntliga synpunkter har även lämnats av Naturskyddsföreningens
avdelning i Gävleborgs län.

Skrivelser har även inkommit från Länsstyrelsen i Jämtlands
län och Älvdalens Sportfiskeklubb.

Utskottet

Inledning

I proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd, som behandlas i
detta betänkande erinras om att riksdagen främst under
1970-talet beslöt undanta vissa älvar och älvsträckor från
vattenkraftsutbyggnad. Riksdagens beslut kom till uttryck som
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen. När naturresurslagen
(NRL) tillkom år 1987 lagfästes i stort sett riktlinjerna. I 3
kap. 6 § NRL finns upptaget de vattenområden och älvsträckor i
vilka vattenkraftverk och vattenreglering eller
vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras.

Som också erinras i propositionen har riksdagen genom bifall
till olika motionsyrkanden utvidgat förteckningen i 3 kap. 6 §
NRL och därmed skyddat ytterligare vattenområden och
älvsträckor.

Utifrån vad i regeringsförklaringen den 4 oktober 1991
uttalats om att fler värdefulla vattendrag borde skyddas i NRL
har Miljö- och naturresursdepartementet låtit utreda vilka
vattendrag som är av stort värde för naturvård, kulturmiljövård
och fiske och som för närvarande inte är skyddade mot
vattenkraftsutbyggnad. En redovisning av utredningen har lämnats
i promemorian (Ds 1992:29) Utökat älvskydd. Promemorian har
remissbehandlats.

Nationalälvar

Enligt propositionen bör de fyra outbyggda huvudälvarna --
Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven -- i
fortsättningen benämnas nationalälvar. Det bör framgå av 3 kap.
6 § NRL. Någon saklig skillnad i skyddet mot
vattenkraftsutbyggnad innebär dock inte
regeringsförslaget.

Utskottet har flera gånger behandlat motioner i vilka
föreslagits att de fyra outbyggda huvudälvarna skulle benämnas
nationalälvar. Därvid har utskottet anfört att en sådan
benämning inte innebär någon saklig skillnad -- en uppfattning
som alltså också framförs i propositionen. När nu regeringen för
fram ett förslag om att huvudälvarna bör benämnas nationalälvar
accepterar utskottet att förslaget genomförs.

Utökat älvskydd m.m.

I den ovan nämnda promemorian redovisas sammanlagt 16
vattenområden eller älvsträckor med så stora värden för
naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv eller fiske att de
enligt promemorian bör undantas från vattenkraftsutbyggnad. Det
gäller vattenområdena Åbyälven, Malån i Skellefteälven, Sävarån,
Nedre Hårkan i Indalsälven, Gimån uppströms Leringen--Holmsjön i
Ljungan, Voxnan uppströms Vallhaga i Ljusnan, Bräkneån, Fylleån
och Kynne älv. Det gäller vidare följande älvsträckor nämligen i
Stora Luleälven sjön Langas och Jaurekaska, Gideälven mellan
Stennäs och Björna, Faxälven mellan Edsele och Helgumsjön,
Ljungan nedströms Viforsen, Österdalälven mellan Åsens kraftverk
och Väsa kraftverk, Dalälven nedströms Gysinge och Mörrumsån
nedströms Fridafors bruk.

I propositionen föreslås att samtliga de i föregående stycke
uppräknade vattenområdena och älvsträckorna skyddas mot
utbyggnad genom att de tas upp i 3 kap. 6 § NRL utom såvitt
avser älvsträckorna i Stora Luleälven sjön Langas och
Jaurekaska, Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna samt i
Österdalälven sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa
kraftverk.

Utskottet behandlar i det följande förslaget i propositionen
om att 13 av de i promemorian behandlade 16 vattenområdena eller
älvsträckorna skall skyddas genom att de tas in i 3 kap. 6 §
NRL. Utskottet behandlar också frågan om i Gideälven skall
skyddas älvsträckan mellan Stennäs och Björna. Även frågan om
avgränsningen av Gimåns vattenområde i Ljungan behandlas
särskilt i det följande liksom till frågorna om skydd avseende
älvsträckan mellan Åsens och Väsa kraftverk i Österdalälven och
älvsträckan i Stora Luleälv -- sjön Langas och Jaurekaska.

I motion 1992/93:Bo26 (s) yrkas avslag på propositionen.
Motionärerna anser att det från energipolitisk synpunkt kan
finnas anledning att tillåta ytterligare vattenkraftsutbyggnad.

Utskottet vill erinra om att vad i promemorian föreslagits har
fått ett brett stöd bl.a. av berörda kommuner, länstyrelser och
myndigheter inom naturvårds-, kulturmiljövårds-, frilufts- och
fiskeområdena. Utskottet, som alltså nedan kommer att behandla
de i promemorian och i propositionen aktualiserade
vattenområdena och älvsträckorna, vill emellertid med anledning
av motionsförslaget om avslag på propositionen uttala att
bevarandeintresset i princip får anses ha större tyngd än
exploateringsintresset och att det därför inte kan anses finnas
tillräckliga skäl att avslå propositionen. Motionens avstyrks
med hänvisning till det anförda.

Beträffande Gideälven anförs i promemorian sammanfattningsvis
att sträckan mellan Stennäs och Björna till större delen är
outbyggd. Sträckan är ca 6 mil lång. Älven är av riksintresse
för flera ändamål. Den är av riksintresse från
utbyggnadssynpunkt samtidigt som den äger naturvärden av
riksintresse. Vid en avvägning mellan olika konkurrerande
intressen anförs i promemorian att ett bevarande av älven i dess
outbyggda tillstånd är det ändamål som på lång sikt bäst främjar
en god hushållning med naturintressena.

Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västernorrlands län,
Örnsköldsviks kommun och Svenska Samernas Riksförbund
tillstyrker förslaget i promemorian medan Graningeverken AB och
Gidekraft AB anser att förslaget i promemorian måste avvisas.

I propositionen konstateras att för Gideälven ärende finns
anhängiggjort för prövning enligt vattenlagen (VL) och att
enligt hittills tillämpade principer ärenden anhängiggjorda hos
vattendomstol skall avgöras mot bakgrund av de vid tiden för
ansökan gällande bestämmelserna i VL och NRL. Ett förbud mot
vattenkraftsutbyggnad påverkar alltså inte utgången av
dessförinnan anhängiggjorda ärenden. Därför bör enligt
propositionen frågan om skydd av Gideälven enligt NRL inte nu
behandlas.

I sex motioner behandlas frågan om Gideälven. Samtliga
yrkanden går ut på att i Gideälven sträckan mellan Stennäs och
Björna undantas från vattenkraftsutbyggnad genom att den tas in
i 3 kap. 6 § NRL. Det gäller motionerna 1991/92:Bo518 (fp),
1991/92:Bo532 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, dessa båda
motioner i motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkande b samt
1992/93:Bo516 (s). I motion 1992/93:Bo25 (s) i motsvarande del
föreslås att Gideälven blir föremål för ytterligare
överväganden.

Utskottet vill med anledning av förslaget i propositionen och
i motionerna om Gideälven anföra följande. Vad i propositionen
anförs om att hos vattendomstolen anhängiggjorda ärenden skall
avgöras mot bakgrund av de vid tiden för ansökan gällande
bestämmelserna i VL och NRL innebär inte att en prövning i
riksdagen huruvida älvsträckan skall skyddas behöver anstå. Om
riksdagen gör den bedömningen att älvsträckan bör undantas från
utbyggnad kommer ett sådant beslut att gälla när ändringen i NRL
träder i kraft, dock under förutsättning att den pågående
prövningen inte innebär en vattendom av innebörd att älvsträckan
får byggas ut. Blir resultatet av prövningen däremot att en
utbyggnad inte skall genomföras innebär ett riksdagsbeslut om
bevarande av älvsträckan att det i praktiken inte framgent blir
möjligt att bygga ut den. Vad nu anförts innebär att det i hög
grad måste anses motiverat att pröva frågan om huruvida den
outbyggda sträckan av Gideälven bör undantas från utbyggnad.
Förutom vad ovan refererats om ställningstagandet i promemorian
och av remissinstanserna har utskottet under beredningen av
ärendet erhållit föredragningar från företrädare för
Örnsköldsviks kommun. Enligt vad då angivits är det av stort
intresse från kommunen att älvsträckan i sin outbyggda del
undantas från utbyggnad. Om den undantas från utbyggnad kommer
bl.a. de naturvärden och de värden som är av intresse för
friluftslivet att bevaras. Vid en avvägning mellan
bevarandeintressena och utbyggnadsintresset har utskottet kommit
till uppfattningen att i Gideälven sträckan mellan Stennäs och
Björna bör tas in i 3 kap. 6 § andra stycket NRL. Vad nu
förordats innebär att vad i motionerna 1991/92:Bo518 (fp),
1991/92:Bo523 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, 1992/93:Bo24 (-)
yrkande b, och 1992/93:Bo516 (s) den andra och tredje i
motsvarande del föreslagits tillgodosetts om riksdagen beslutar
i enlighet med vad utskottet nu anfört. Även förslaget i motion
1992/93:Bo25 (s) i motsvarande del får anses till viss del
tillgodosett om utskottets förslag vinner riksdagens bifall.
Riksdagen bör således med anledning av motionerna besluta att
den nu behandlade älvsträckan i Gideälven undantas från
utbyggnad. Ett tillägg till 3 kap. 6 § NRL av denna innebörd bör
göras. Tillägget bör i lagrummet tas in efter ordet Helgumsjön.
Utskottet tillstyrker också att de i propositionen föreslagna
vattenområdena och älvsträckorna skyddas genom att de tas in i
NRL.

Utskottet övergår nu till att behandla älvsträckan i Stora
Luleälven sjön Langas och Jaurekaska och i Österdalälven
sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk--Brunnsberg.

Beträffande älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven anförs
i propositionen att den är relativt kort och redan starkt
påverkad av vattenkraftutbyggnad. Den bör bl.a. därför inte
omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 6 § NRL. I promemorian
föreslogs att älvsträckan undantas från utbyggnad.
Remissutfallet på förslaget i promemorian är splittrat. Bl.a.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län och Älvdalens kommun tillstyrker
enligt remissammanställningen promemoriaförslaget medan
Älvdalens jordägande socknemän och Dalälvens
vattenregleringsföretag avstyrker. Även under utskottets
beredning av ärendet har bl.a. i skrivelser redovisats olika
uppfattningar i frågan.

I fem motioner föreslås att älvsträckan tas in i NRL och
därmed undantas från utbyggnad. Ett sådant förslag förs fram i
motionerna 1992/93:Bo22 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1 båda
motionerna i motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkande a),
1992/93:Bo27 (kds) och 1992/93:Bo507 (c). I motion 1992/93:25
(s) i motsvarande del föreslås att älvsträckan blir föremål för
ytterligare överväganden.

I avsikt att få ytterligare underlag i frågan om bevarande
eller utbyggnad av älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven
finns enligt utskottets uppfattning anledning att, såsom
föreslås i motion 1992/93:Bo25 i motsvarande del, låta frågan
övervägas ånyo. Utan att binda formerna för dessa överväganden
har utskottet noterat som positivt att föredragande statsråd
avser att ta initiativ till fortsatt inventering av
vattenområden och älvsträckor. Utskottet anser att riksdagen med
anledning av motionen bör som sin mening ge regeringen till
känna att ytterligare överväganden beträffande älvsträckan vid
Brunnsberg i Österdalälven bör göras. De ovan angivna motionerna
i vilka yrkas att älvsträckan skall bevaras är inte förenliga
med utskottets förslag varför de avstyrks. Resultatet av de
förordade övervägandena bör avvaktas.

I de nu föreslagna övervägandena bör också ingå att skapa
ytterligare underlag för ett beslut om Jaurekaska och sjön
Langas i Luleälven. Dessa överväganden får dock anses bli
aktuella först om nu pågående prövning enligt VL ger vid handen
att älvsträckan inte tillåts byggas ut. Även vad beträffar denna
älvsträcka bör vad nu anförts om ytterligare överväganden ges
regeringen till känna. I motionerna 1991/92:Bo523 (fp),
1992/93:Bo23 (v) yrkande 1 båda motionerna i motsvarande del
samt motion 1992/93:Bo24 (-) yrkande c föreslås att älvsträckan
sparas. Dessa förslag är inte förenliga med vad nu anförts om
vissa ytterligare överväganden varför de avstyrks.

Utskottet har ovan bl.a. föreslagit att Gimån uppströms
Holmsjön undantas från utbyggnad. Under utskottets beredning av
ärendet har fråga uppkommit om Ljungån som rinner ut i Holmsjön
också borde undantas. Utskottet tar inte nu ställning till denna
fråga men anser att även den bör övervägas, något som också det
bör ges regeringen till känna. Nämnas bör att en ansökan lämnats
in till vattendomstolen om anläggande av ett minikraftverk i
Ljungån. Liksom beträffande Jaurekaska blir de nu förordade
övervägandena beroende av utgången i vattenmålet.

Vad nu anförts innebär sammanfattningsvis att utskottet
föreslår riksdagen att anta en ändring av 3 kap. 6 § NRL av
innebörd att förutom de i propositionen föreslagna
vattenområdena och älvsträckorna även i Gideälven sträckan
mellan Stennäs och Björna bör omfattas av skydd enligt det nu
behandlade lagrummet i NRL. I bilaga 1 har utformats ett
lagförslag med denna innebörd. Som framgått ovan innebär
utskottets förslag att vissa motionsyrkanden får anses
tillgodosedda om utskottets förslag att låta Gideälven omfattas
av NRL-skyddet accepteras av riksdagen medan motioner i vilka
förordas att älvsträckorna i Österdalälven, Luleälven och Gimån
skyddas bör avslås.

Beträffande de ovan angivna sträckorna i Österdalälven,
Luleälven och Gimån bör, som anförts ovan, ytterligare
överväganden göras. Detta bör, som också framgått ovan,
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna 1991/92:Bo517 (fp) och 1991/92:Bo523 (fp) väcktes
under allmänna motionstiden 1992, dvs. innan det nu behandlade
regeringsförslaget lagts fram. I motionerna läggs fram
förslag som får anses tillgodosedda vid ett riksdagens bifall
till propositionen. I den förstnämnda motionen föreslås att
Kynne älv tas in i NRL medan i den andra motionen i motsvarande
del föreslås att Voxnan uppströms Edsbyn, Hårkan, Meåforsen,
Kynne älv och Åbyälven skyddas. Ett riksdagens tillkännagivande
med anledning av motionerna är således inte erforderligt, varför
de avstyrks.

I motion 1992/93:Bo508 (m) föreslås att minikraftverk bör
kunna tillåtas i vissa fall. Motionären anser att
minikraftverk skall tillåtas i biflöden till de fyra
huvudälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och
Vindelälven.

I den proposition (prop. 1985/86:3) i vilken förslaget till
NRL behandlades anfördes (s. 110--111) beträffande minikraftverk
att sådana i princip inte bör tillåtas i undantagna älvar och
älvsträckor. Dock bör, anfördes det vidare, minikraftverk kunna
aktualiseras för att, om inga andra realistiska alternativ
finns, ordna energiförsörjning till enstaka hushåll.
Minikraftverk bör också kunna accepteras om det redan finns en
anläggning, t.ex. en dammanläggning, som påverkar vattendraget.
Utskottet, som inte finner anledning föreslå riksdagen att ändra
dessa regler, anser att riksdagen bör avslå motion 1992/93:Bo508
(m) i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad nu
anförts.

I den under allmänna motionstiden 1992 väckta motionen
1991/92:Bo521 (fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen
om att Härjeåsjön bör bevaras. När motionen väcktes i
januari 1992 var frågan om Härjeåsjöns reglering föremål för
prövning enligt vattenlagen (VL). Beslut har därefter fattats om
att regleringen kan genomföras. Därmed har riksdagen i praktiken
inte möjlighet att i sak behandla ärendet. Motionen avstyrks.

Vad i propositionen anförts om behov av ytterligare
inventering av vattenområden och älvsträckor har inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande utöver
vad ovan anförts om vissa överväganden avseende älvsträckor i
Österdalälven, Gimån och Luleälven. Propositionen i denna del
bör läggas till handlingarna.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen två motioner i
vilka förordas att ytterligare älvsträckor och vattendrag
undantas från utbyggnad. I motion 1992/93:Bo22 (fp) i
motsvarande del föreslås att ytterligare undantag görs för vissa
älvsträckor m.m. i Kopparbergs län. I motion 1992/93:Jo420 (fp)
yrkande 1 föreslås att alla orörda vattendrag skyddas mot
utbyggnad.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu besluta om
ytterligare undantag från utbyggnad. Motionerna avstyrks
sålunda i motsvarande del. Utskottet vill erinra om att frågan
om bedömning även av de älvsträckor som motionärerna
aktualiserat efter regeringens bedömning kan komma att ingå i
den inventering som aviseras i propositionen.

Vattenlagen

I promemorian föreslogs att VL ändras så att regeringen alltid
prövar tillåtligheten av sådana vattenföretag som avses i 3 kap.
6 § tredje stycket NRL, dvs. vattenföretag som föranleder endast
obetydlig miljöpåverkan och som avser sådana vattenområden och
älvsträckor som skyddas genom paragrafens två första stycken.
Skälet till att regeringen och inte vattendomstolarna bör pröva
sådana vattenföretag som avses i paragrafens tredje stycke är
enligt promemorian att prövningen bl.a. inrymmer betydande
inslag av skälighetsöverväganden.

I propositionen anförs sammanfattningsvis att den
omständigheten att prövningen enligt 3 kap. 6 § tredje stycket
NRL inrymmer skälighetsavväganden inte är nog för att generellt
överföra prövningen till regeringen. Däremot föreslås i
propositionen en ändring i 11 kap. 3 § VL så att det av detta
lagrum klart framgår att regeringen kan förbehålla sig
prövningen av ett företag som rör undantagsregeln i 3 kap. 6 §
NRL. Även om det kan anses klart att den berörda bestämmelsen i
VL redan nu också kan gälla den typ av vattenföretag som avses
med undantagsregeln föreslås i propositionen att den nu
refererade bestämmelsen förtydligas genom att den återges i 11
kap. 3 § VL.

I motionerna 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 4 och 1992/93:Bo23 (v)
yrkande 2 föreslås en ändring i VL av i huvudsak samma innebörd
som förslaget i promemorian.

Som framgått ovan innebär gällande regler i VL att regeringen
kan förbehålla sig rätten att pröva också den typ av
vattenföretag som avses med undantagsregeln i 3 kap. 6 § NRL.
Det får anses rimligt att en regeringsprövning i det enskilda
ärendet görs efter dess beslut. Det finns enligt utskottets
mening inte tillräckliga skäl hävda att ärenden som kan skyddas
enligt 3 kap. 6 § tredje stycket NRL generellt skall prövas av
regeringen. Med det anförda tillstyrker utskottet den ändring
i VL som föreslås i propositionen och avstyrker motionerna
1991/92:Bo407 (fp) och 1992/93:Bo23 (v) yrkande 2 i den mån
motionerna inte kan anses tillgodosedda vid ett genomförande av
lagförslaget. Regeringsförslaget har tagits in som bilaga 1 till
detta betänkande.

I motion 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 1 föreslås ett riksdagens
tillkännagivande om att regeringen bör förbehålla sig
prövningen av utbyggnad av vissa minikraftverk.

Utskottet har ovan redogjort för när minikraftverk kan anses
tillåtliga i de älvar m.m. som omfattas av skydd enligt NRL.
Utöver vad där anförts kan nämnas att regeringen tämligen ofta
utnyttjat sin möjlighet att förbehålla sig prövningen även
rörande relativt sett mindre omfattande projekt. Som framgått av
det föregående anser utskottet att den gällande ordningen är
godtagbar. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1991/92:Bo407 (fp) yrkande 1.

I yrkande 2 i samma motion föreslås riksdagen hos regeringen
begära en ändring i VL:s tillåtlighetsregler bl.a. så att
skadorna på miljön vid byggande av minikraftverk får en riktig
bedömning.

Ett motsvarande yrkande har behandlats av jordbruksutskottet
och riksdagen flera gånger. Jordbruksutskottet har bl.a. ansett
att VL och NRL ger tillräckliga möjligheter att förhindra
utbyggnader som påtagligt skadar motstående intressen.

Bostadsutskottet har inte funnit anledning till annat
ställningstagande varför förslaget i motion 1991/92:Bo407 (fp)
yrkande 2 om ändring i VL:s tillåtlighetsregler avstyrks.

I yrkande 3 i motionen föreslås en ändring av VL så att mindre
vattenkraftverk omfattas av samma utredningsmöjligheter som
större vattenföretag.

I VL finns bestämmelser som ger vattendomstol möjligheter att
införskaffa sakkunnigutredning. Bl.a. anges i VL (13 kap. 32 §)
att domstolen kan förordna en eller flera sakkunniga att efter
förberedande utredning avge utlåtande i ärendet. Om det är
lämpligt (13 kap. 33 §) får vattendomstolen uppdra åt en eller
flera ledamöter att verkställa undersökning på platsen.

Utskottet har inte funnit tillräcklig anledning föreligga att
förorda en ändring i VL av den innebörd som förordas i motion
1991/92:Bo407 (fp) yrkande 3. Reglerna i VL får anses ge
domstolen möjlighet att inhämta det underlag som kan behövas vid
bedömningen av påverkan på miljön också vid utbyggnad i
små vattendrag.

Enligt reglerna i VL (11 kap. 1 § punkt 1) skall regeringen
pröva tillåtligheten av vattenkraftverk som är avsedda för en
installerad generatoreffekt av minst 20000 kilowatt, dvs. 20
MW.

I motion 1992/93:Bo513 (s) hävdas att de vattenkraftsprojekt
som aktualiseras i dag ofta drar en betydligt mindre
generatoreffekt än 20 MW och att det därför finns anledning att
sänka den gräns enligt vilken regeringen skall pröva
tillåtligheten av vattenkraftverk. Gränsen bör vara 15 MW
alternativt 10 MW.

Som framgår av propositionen får regeringen enligt 11 kap. 3 §
VL förbehålla sig prövningen bl.a. av annat vattenföretag än
sådant som anges i 11 kap. 1 §. Som framgått ovan har regeringen
också tämligen ofta utnyttjat denna möjlighet.

Syftet med motionsförslaget -- att erhålla en
regeringsprövning enligt VL -- kan alltså tillgodoses redan
enligt gällande lag också beträffande mindre vattenkraftverk.
Utskottet finner inte tillräcklig anledning föreligga att ändra
VL i syfte att föreskriva en obligatorisk regeringsprövning
av sådana mindre vattenkraftverk som nämnts i motion
1991/92:Bo513 (s) varför den avstyrks.

I motion 1991/92:Bo505 (s) föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ersättning för skador i samband med översvämningar efter
reglerade vattendrag.

Ett motsvarande motionsyrkande har behandlats flera gånger
tidigare. Det kan erinras om att riksdagen år 1989
(1989/90:JoU22) behandlade en proposition om vissa
dammsäkerhetsfrågor och då också ett motionsyrkande av samma
innebörd som det nu aktuella. Jordbruksutskottet anförde
enhälligt att propositionen låg väl i linje med den då
behandlade motionen. Bl.a. mot denna bakgrund avstyrkte
jordbruksutskottet motionen som avslogs av riksdagen.

Bostadsutskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att
ändra sitt ställningstagande. Motion 1991/92:Bo505 (s) om
översvämningar efter reglerade vattendrag avstyrks således.

Även i motion 1992/93:Bo504 (c) föreslås ett tillkännagivande
till regeringen om en ändring i VL. I denna motion föreslås
ändringar i VL i avsikt att förbättra möjligheterna att reglera
vattenuttag för bevattning. Motionärerna hänvisar till de
regnfattiga somrar som år 1988 och 1992 drabbade Sydsverige.
Enligt motionen bör bestämmelserna i VL angående
bevattningsföretag snarast ses över. I motionen upplyses att
Jordbruksverket fått i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket
utreda jordbrukets vattenbehov och vattenförsörjning.

Motionärerna tar upp en angelägen fråga. Enligt vad utskottet
erfarit har Jordbruksverket redovisat sitt uppdrag till
regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen utan någon
riksdagens begäran därom skyndsamt överväger frågan och
förelägger riksdagen de eventuella förslag som kan visa sig
lämpliga och erforderliga. Ett tillkännagivande till regeringen
om VL:s regler för vattenuttag för bevattning bör därför nu
kunna undvaras. Resultatet av pågående överväganden bör
avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1991/92:Bo504 (c).

Slutligen behandlas i detta betänkande motion 1992/93:Jo420
yrkande 3 om övergångsreglerna i VL. Den genom motionen
aktualiserade frågan har också tagits upp av Kammarkollegiet i
en skrivelse till regeringen. Kollegiet anför sammanfattningsvis
bl.a. följande:

Tillstånd som lämnats med stöd av vattenlagen kan omprövas
till förmån för allmänna intressen. Enligt vattenlagens
promulgationslag kan även tillstånd som meddelats enligt äldre
vattenrättslig lagstiftning omprövas med stöd av vattenlagens
bestämmelser till förmån för sådana intressen.

Medför omprövningen att tillståndshavaren förpliktas utföra
skadeförebyggande åtgärder (t.ex. byggande av fisktrappa,
biotopåtgärder, spegeldammar) eller skadekompenserande åtgärder
(t.ex. fiskutsättning och fiskodling) utgår ingen ersättning
till denna under förutsättning att tillstånd till företaget
meddelats med stöd av vattenlagen. Om tillstånd till företaget
däremot meddelats med stöd av äldre vattenrättslig lagstiftning,
har staten att utge ersättning till tillståndshavaren. Här
föreligger således en skillnad som kan bero på ett förbiseende
av lagstiftaren.

Enligt kollegiet bör en ändring göras av VL:s
promulgationslag.

Utskottet, som inte har anledning att nu ta ställning till vad
Kammarkollegiet anfört om att skillnaden i de vattenrättsliga
ersättningsreglerna kan bero på ett förbiseende, har erfarit att
i regeringens kansli har bildats en arbetsgrupp för att utreda
frågan. Resultatet av denna beredning bör avvaktas. Eftersom
frågan om VL:s övergångsregler övervägs i regeringens kansli
kan ett tillkännagivande enligt motion 1992/93:Jo420 (fp)
yrkande 3 inte anses tjäna något reellt syfte.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo26,

2. beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare
överväganden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo518, 1991/92:Bo523,
1992/93:Bo23 yrkande 1, 1992/93:Bo24 yrkande b,
1992/93:Bo25, 1992/93:Bo516 samt med avslag på motionerna
1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo24 yrkandena a och
c, 1992/93:Bo27 och 1992/93:Bo507
a) antar som bilaga 1 till detta betänkande och som utskottets
förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser m.m.,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om vissa överväganden,
res. 1 (m, fp, c, kds)
res. 2 (nyd)

3. beträffande minikraftverk i biflöden till de fyra
huvudälvarna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo508,

4. beträffande Härjeåsjön
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo521,

5.beträffande behov av ytterligare inventering av
vattenområden och älvsträckor
att riksdagen lägger propositionen till handlingarna,

6. beträffande ytterligare undantag från utbyggnad
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo22, denna motion i
motsvarande del, och 1992/93:Jo420 yrkande 1,

7.beträffande ändring i VL
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Bo407 yrkande 4 och 1992/93:Bo23
yrkande 2 antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag
till lag om ändring i vattenlagen (1983:291),

8.beträffande prövning av utbyggnaden av vissa
minikraftverk
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 1,

9.beträffande ändring i VL:s tillåtlighetsregler
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 2,

10.beträffande bedömningen av påverkan på miljön vid
utbyggnad av små vattendrag
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 3,

11.beträffande regeringsprövning av mindre
vattenkraftverk
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo513,

12.beträffande översvämningar efter reglerade vattendrag

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo505,

13.beträffande VL:s regler för vattenuttag för
bevattning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo504,

14.beträffande VL:s övergångsregler
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo420 yrkande 3.

Stockholm den 11 mars 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart
Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune
Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s),
Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Harry Staaf
(kds).

Reservationer

1. Ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare överväganden
(mom. 2)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m),
Erling Bager (fp), Mikael Odenberg (m), Birger Andersson (c) och
Harry Staaf (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "i NRL" bort ha
följande lydelse:

Beträffande Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna vill
utskottet anföra följande.

Enligt vad i propositionen anförts och av vad utskottet
redovisat finns för älven ärende anhängiggjort om prövning
enligt VL för utbyggnad. Utskottet delar den i propositionen
framförda uppfattningen att det är en lämplig ordning att
avvakta beslutet i vattenmålet och att en prövning av skydd
enligt NRL inte nu bör behandlas. Utöver vad i propositionen
anförts kan upplysas om att regeringen i september 1992 enligt
11 kap. 3 § VL förordnat att frågan om tillåtligheten av de
ansökta vattenföretagen i Gideälven skall prövas av regeringen.

Som framgår av promemorian Utökat älvskydd är Gideälven av
riksintresse för flera ändamål. Den är av riksintresse från
utbyggnadssynpunkt samtidigt som den äger naturvärden av
riksintresse. Remissbehandlingen av propositionen har givit ett
splittrat utfall. Remissorgan har redovisat motiv såväl för
bevarande som för utbyggnad.

Mot bakgrund av de olika synpunkter på ärendet som onekligen
finns, har utskottet kommit till uppfattningen att det finns
skäl hävda att ytterligare överväganden bör göras. Det bör
överlåtas åt regeringen att närmare bestämma formerna för dessa.
Ytterst blir övervägandena beroende av utgången i vattenmålet,
en fråga som slutligen ankommer på regeringen att pröva.

Med det nu anförda tillstyrker utskottet motion 1992/93:Bo25
(s) i motsvarande del. Ett tillkännagivande till regeringen av
vad nu anförts om ytterligare överväganden avseende viss del av
Gideälven bör göras. De motioner i vilka föreslås att riksdagen
nu skall fatta beslut om att älvsträckan skall skyddas bör
avslås av riksdagen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Vad nu" och slutar med "till känna" bort ha följande
lydelse:

Vad nu anförts innebär sammanfattningsvis att utskottet
föreslår riksdagen att anta den ändring av 3 kap. 6 § NRL
som föreslås i propositionen. Regeringens förslag har som bilaga
2 fogats till detta betänkande. Utskottets ställningstagande
innebär att de motioner avstyrks i vilka förordas att vissa
älvsträckor i Österdalälven, Gideälven, Gimån och Luleälven bör
bevaras. Beträffande dessa älvsträckor bör ytterligare
överväganden göras. Detta bör som framgått ovan riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:2.beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL samt
ytterligare överväganden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med
anledning av motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo523 och
1992/93:Bo25 samt med avslag på motionerna 1991/92:Bo518,
1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo23 yrkande 1,
1992/93:Bo24, 1992/93:Bo27, 1992/93:Bo507 och 1992/93:Bo516

a) antar det i propositionen intagna och som bilaga 2 till
detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om vissa överväganden,

2. Ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare överväganden
(mom. 2)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "I avsikt" och på s. 8 slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner i vilka föreslås att
Gideälven, sträckan mellan Stennäs och Björna, sparas.

Utskottet anser också att det finns goda skäl att i NRL ta in
även de ytterligare två älvsträckorna som aktualiserades i
promemorian, nämligen Brunnsberg i Österdalälven (sträckan
mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk) samt Jaurekaska och
sjön Langas i Luleälven.

Beträffande älvsträckan vid Brunnsberg erinras i propositionen
om att den är relativt kort och redan starkt påverkad av
vattenkraftsutbyggnad bl.a. genom korttidsreglering.

Mot denna uppfattning kan ställas vad i promemorian anförts om
att älvsträckan äger stora värden för det rörliga friluftslivet
och turismen och från allmän fiskesynpunkt. Dessa intressen
måste enligt promemorian ges företräde vid en bedömning mot ett
tillskott till elproduktionen på 65 GWh. Remissvaren på
promemorian ger en splittrad bild. Förslaget i promemorian om
ett bevarande av älvsträckan har bl.a. tillstyrkts av
Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Sammantaget anser utskottet att
bevarandeintresset väger tyngst och att älvsträckan därför bör
skyddas. Det bör i lagtexten uttryckas så att i Österdalälven
också sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk tas in
i 3 kap. 6 § NRL.

Beträffande Jaurekaska i Stora Luleälven anförs i promemorian
bl.a. att Jaurekaskaforsen kan anses utgöra en ekologisk brygga
som binder samman de stora fjäll- och skogsområden vars
skyddsintresse NRL avser att försäkra. I avsikt att skydda inte
bara forsen utan även sträckan från Vietas till Stora
Lulevattnet föreslås i promemorian att i Luleälven sjön Langas
och Jaurekaska tas in i NRL. Enligt vad som framgår av
remissammanställningen med anledning av promemorian har samtliga
de remissinstanser som yttrat sig i ärendet tillstyrkt
förslaget.

Utskottet delar uppfattningen i promemorian och i remissvaren.
Älvsträckan bör bevaras från utbyggnad. Liksom beträffande
Gideälven är frågan beroende av utgången i det pågående
vattenmålet.

Under beredningen av ärendet har beträffande Gimåns
vattenområde aktualiserats om inte lagtexten borde ges en annan
lydelse så att yppade tvivel undanröjs om huruvida Ljungån
kommer att kunna bevaras. Utskottet anser att Ljungån bör
bevaras. Lagtexten i 3 kap. 6 § NRL bör därför ges en annorlunda
lydelse än den i propositionen. Sålunda bör beträffande Ljungan
ordet Holmsjön bytas ut mot ordet Leringsforsen. Liksom
beträffande Gideälven och Jaurekaska är frågan beroende av
prövningen i vattendomstolen om utbyggnad av kraftverk i
Ljungån.

Vad utskottet föreslagit om att förutom i Gideälven även
älvsträckor i Österdalälven och Luleälven bör tas in i NRL
innebär i princip att motionerna 1991/92:Bo523 (fp),
1992/93:Bo22 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, dessa motioner i
motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkandena a och c,
1992/93:Bo27 (kds) och 1992/93:Bo507 (c) tillstyrks av
utskottet. Även Ljungån bör skyddas i enlighet med vad ovan
anförts.

Utskottets förslag om att ta in ytterligare älvsträckor i NRL
innebär en minskning av den år 1984 beslutade vattenkraftsplanen
med mindre än 0,2 TWh. Ur ett energipolitiskt perspektiv spelar
ett sådant undantag inte någon avgörande roll för vattenkraftens
andel av energibalansen. Däremot innebär ett bevarande av
älvsträckorna att attraktiva miljöer för rörligt friluftsliv,
turism och fiske kan sparas och utvecklas positivt, något som
inte minst ur ett långsiktigt perspektiv är av stor vikt.

Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag och de ovan
behandlade motionerna anta en ändring av 3 kap. 6 § NRL.
Vissa ytterligare överväganden enligt förslaget i motion
1992/93:Bo25 (s) kan inte anses erforderliga. I enlighet med vad
nu anförts har ett förslag till lydelse av det diskuterade
lagrummet utformats och fogats som bilaga 3 till detta
betänkande. Utskottet föreslår riksdagen att anta detta förslag.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:2.beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL
samt vissa ytterligare överväganden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo518, 1991/92:Bo523,
1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo23 yrkande 1,
1992/93:Bo24, 1992/93:Bo27, 1992/93:Bo507 och 1992/93:Bo516
samt med avslag på motion 1992/93:Bo25 antar som bilaga 3 till
detta betänkande och utskottets förslag betecknade lydelse till
lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser,

Särskilt yttrande

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anför:

I propositionen föreslås att de fyra största outbyggda älvarna
-- Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven -- skall
benämnas nationalälvar. Detta skall framgå av 3 kap. 6 § NRL.
Någon saklig skillnad i skyddet mot vattenkraftsutbyggnad
jämfört med övriga skyddade vattendrag innebär förslaget enligt
propositionen dock inte.

Utskottet har enhälligt -- om än något motvilligt --
accepterat regeringsförslaget. Det är dock förvånande att
regeringen lägger fram förslag som enligt dess uppfattning
närmast är att anse som en nullitet. Förhoppningsvis är
förslaget att se som en engångsföreteelse. Riksdagen bör
naturligtvis underställas förslag med reellt innehåll. Som en
ett udda inslag i NRL har vi dock kunnat acceptera att till
lagen görs ett tillägg, enligt regeringens mening, uppenbarligen
utan saklig innebörd. Lagförslag med denna brist på relevans bör
fortsättningsvis inte föreläggas riksdagen.