Utvecklingen i informationssamhället
Betänkande 1997/98:TU7
Trafikutskottets betänkande
1997/98:TU07
Utvecklingen i informationssamhället
Innehåll
1997/98 TU7
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 1997/98:19 Utvecklingen i informationssamhället. Vidare behandlas 89 motionsyrkanden om olika IT-frågor som väckts dels med anledning av skrivelsen, dels under de allmänna motionstiderna hösten 1996 och hösten 1997. Regeringen lämnar i skrivelsen en första redovisning av utvecklingen på IT- området sedan riksdagen för drygt ett år sedan beslutade om en övergripande nationell IT-strategi för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Den allmänna utvecklingen på IT-området beskrivs och regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning i informationssamhället redovisas. Vidare redovisas genomförda, pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Utskottet bedömer att informationstekniken har en i grunden positiv samhällsomdanande betydelse. Den påverkar vår produktionsförmåga och vårt levnadsmönster liksom demokratiska värden som medborgarnas möj-ligheter till insyn och deltagande i samhällsutvecklingen. Tekniken medför även risker som måste uppmärksammas. Det är därför viktigt att ett målmedvetet och kraftfullt arbete sker för att informationstekniken skall kunna användas i sådana former att samhällsutvecklingen främjas och att en gynnsam övergång kan ske till ett kunskaps- och informationssamhälle. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns skäl att redan nu ompröva den nationella strategin eller handlingsprogrammet. Det betyder att huvudinriktningen för politiken på IT- omådet bör ligga fast. Utskottet förutsätter dock att målen för IT-användningen kommer att vidareutvecklas och förtydligas. Enligt utskottets bedömning kommer syftet med flertalet motionsyrkanden att tillgodoses i takt med att handlingsprogrammet genomförs. I avvaktan på regeringens redovisning av de åtgärder som vidtas och hur målen på IT-området uppfylls avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats 21 reservationer och ett särskilt yttrande. De frågor som reservationerna avser samt de partier som har avgett reservationerna framgår översiktligt av avsnittet Hemställan i utskottets yttrande (s. 37-39).
Skrivelsen Regeringen (Kommunikationsdepartementet) har genom skrivelse 1997/98: 19 Utvecklingen i informationssamhället lämnat en första redovisning till riksdagen av utvecklingen på IT-området sedan IT-propositionen presenterades för drygt ett år sedan. Den allmänna utvecklingen på IT-området beskrivs och regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning i informationssamhället redovisas. Vidare ges en redovisning av genomförda, pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelse 1997/98:19 1997/98:T1 av Lilian Virgin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutom företagsekonomiska överväganden, samhällsekonomiska överväganden görs vid nätuppbyggnaden för IT. 1997/98:T2 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda folkbiblioteken och studieförbunden för att bredda och utveckla användningen av informationstekniken. 1997/98:T3 av Margitta Edgren och Eva Flyborg (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka medborgares tillgång till samhällsinformation från regering och riksdag, om gällande lagar, förståelse för det svenska rättsväsendet m.m. samt öka möjligheten till deltagande i samhällsdialog. 1997/98:T4 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av IT-satsningar i skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av IT-utvecklingen inom universitets- och högskolevärlden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevernas rätt till integritet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT-utvecklingen på miljöområdet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en redovisning av SÄPO:s IT-utveckling, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda konsumenternas förhållande till IT-utvecklingen.
Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1996 1996/97:T201 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på den framtida IT-strategin. 1996/97:T202 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de trafikpolitiska målen. 1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportinformatik. 1996/97:T802 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning eller avveckling av Telias medieverksamhet.
1996/97:T911 av Karin Starrin och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstiftning om kryptering. 1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgängligheten till offentliga handlingar - ett enhetligt elektroniskt rätts- och samhällsinformationssystem, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett EU-center för informationsteknik, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansarbete, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kryptering, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella överenskommelser för att motverka spridande av våld, pornografi och rasism, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad tillgänglighet. 1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsöverskridande brottsbekämpning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ett starkt skydd för den personliga integriteten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsvänlig näringspolitik, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utredning av de effekter IT och de därpå följande förändringarna i arbetslivets organisation och struktur kan få, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av alla människors deltagande i IT-användningen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skapa klara spelregler för alla aktörer och att dessa lagar och regler harmoniseras på internationell nivå, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att myndigheter visar gott föredöme och är goda IT- användare, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om myndigheters elektroniska tillgänglighet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att lagar utformas medieneutralt, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kriminalisera innehav och spridning av barnpornografi, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krypterad information, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elektronisk upphandling, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om människors möjlighet att delta i det politiska samtalet, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att skapa intresse hos alla som i dag saknar motivationen att tillägna sig IT, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta den elektroniska informationen bli huvudmedlet och papperskopiorna bli det som utnyttjas i andra hand, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om papperslös hantering inom offentlig förvaltning, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av rättsliga regler för elektronisk dokumenthantering, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge offentlighetsprincipen en modern innebörd, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att den offentliga sektorn utnyttjar möjligheterna med IT, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska kulturskatten. 1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda moderniseringen av telenätet i glesbygden.
Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997 1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillförsäkra konkurrensneutralitet vad avser Telias accessnät, 1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportinformatik, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av telemarknaden. 1997/98:T217 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela landet snarast måste få tillgång till teleförbindelser som klarar att överföra stora datamängder med hög hastighet, s.k. bredbandsnät, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs avståndsoberoende. 1997/98:T221 av Agne Hansson (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förutsättning för utvecklingen av informationstekniken i Kalmar län. 1997/98:T803 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för användande av mobiltelefon. 1997/98:T804 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en utredning för att klargöra huruvida användandet av mobiltelefon är farligt ur hälsosynpunkt. 1997/98:T805 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering av elektromagnetiska fält, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det på mobiltelefoner bör finnas en varningstext som varnar för alltför flitigt användande, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskningen på radiofrekventa fält bör ökas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskning om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet bör påbörjas, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt på mindre än 7 W slopas. 1997/98:T807 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Telias ansvar för en likvärdig standard och prissättning på tele- och kommunikationstjänster i hela landet. 1997/98:T809 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Telias ansvar för landsbygdens utveckling. 1997/98:T814 av Siw Persson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om utbyggnad av digitala sändningar bör utredas med större kraft än hittills, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa möjligheter att bromsa och stoppa användningen av digitala sändningar. 1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansarbetscentraler, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enklare regler och mindre byråkrati, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsrätts- och skattelagstiftningen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentlig upphandling, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om virtuella företag, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betalningssystem och rättsliga åtaganden, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urholkning av den svenska skattebasen på grund av elektronisk handel. 1997/98:T906 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyetableringar av företag inom telekommunikationsområdet. 1997/98:T908 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivt uppmärksamma kryptering med anledning av den kraftiga ökningen av elektroniskt överförd information. 1997/98:T909 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en utredning för att komma med förslag som underlättar investeringar i datorer med Internetuppkoppling för privatpersoner. 1997/98:T911 av Mats Odell (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokratisk kontroll beträffande domännamn.
1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva ett större IT-projekt med inriktning på äldre och funktionshindrade, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ägande i IT-relaterade företag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett Statens databanverk, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för utdelning av domänadresser måste ändras, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett mål för den nationella IT-strategin skall vara att främja och påskynda utvecklingen av det ekologiskt uthålliga samhället, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till en FN-konferens om IT. 1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda moderniseringen av telenätet i glesbygden. 1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika tillgång till teletjänster, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetlig taxa, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierade priser för teletjänster, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetstaxa för ISDN-anslutning. 1997/98:Fi209 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allas tillgång till informationstekniken, 13. att riksdagen hos regeringen begär en utredning kring instiftandet av ett Statens databanverk enligt vad som sägs i motionen. 1997/98:Ju218 av Patrik Norinder och Rolf Dahlberg (båda m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av mobilnätet i Gävleborgs län. 1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för anpassning av lagstiftningen till de krav som den informationstekniska utvecklingen reser, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om digitaliseringen och förnyelsen av Sverige, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa den nuvarande IT-kommissionen och inrätta en kommission med särskilt ansvar för 2000-problematiken.
1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetstaxa för ISDN-anslutning. 1997/98:So403 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de funktionshindrade och den nya tekniken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handledning för att kunna använda IT.
Utskottet
1 Bakgrund Riksdagens IT-beslut våren 1996 Riksdagen godkände år 1996 regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter för en nationell IT-strategi (prop. 1996/97:125, bet. 1996/97:TU19, rskr. 1996/97:282). Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande vikten av att det redovisade handlingsprogrammet genomfördes snabbt och kraftfullt. Vidare konstaterade utskottet att det råder en betydande samsyn om informationsteknikens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv riktning. I utskottets betänkande underströks vidare betydelsen av att informationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället motverkas. För att stärka den parlamentariska förankringen gav riksdagen regeringen till känna att regeringen årligen borde återkomma till riksdagen med en skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området. Utskottet förutsatte vidare att målen för IT-användningen skulle vidareutvecklas och förtydligas. Nationell IT-strategi De av riksdagen antagna målen för en övergripande IT-strategi utgår från strävan att göra informationstekniken till en central del i en politik för tillväxt och sysselsättning samt att värna andra grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa i informations- och kunskapssamhället. Att skapa bred tillgång till information och kunskap ger förutsättningar för ökad delaktighet i samhällslivet och främjar kunskapsutvecklingen. För att Sverige skall kunna bibehålla en tätposition när det gäller tillgång till och användning av informationsteknik angavs att teknik, strukturer, arbetsformer, regelverk och utbildning på alla nivåer måste i än högre grad anpassas till de nya förutsättningarna. Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och arbetsmarknadens parter måste därför alla bidra till att informationstekniken får ett brett genomslag i Sverige. Huvudinriktningen för en nationell IT-strategi är därvid att stimulera användningen av informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Statsmakternas roll är att vara katalysator och pådrivare och att underlätta utvecklingen genom att anpassa regelverket till de nya förutsättningarna. I statsmakternas roll ingår också att genom olika åtgärder försöka förhindra att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i vårt samhälle. De nuvarande klyftorna bör i stället överbryggas. Prioriterade statliga uppgifter Enligt IT-strategin är det tre områden som skall prioriteras i syfte att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället, nämligen rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. För varje område angavs i riksdagsbeslutet ett antal målsättningar. Målen för statens insatser på rättsområdet är att genomföra författningsändringar inom prioriterade rättsområden inom tre år samt att finna effektiva former för en kontinuerlig juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området. Målet på utbildningsområdet är att kunskaper om informationsteknik och dess användningsmöjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år. Målet på området för samhällets informationsförsörjning är att utforma en väl fungerande infrastruktur för samhällets informationsförsörjning som ger hög tillgänglighet till basinformation och som verkar tillväxtbe-främjande. Med utgångspunkt i målen för den övergripande nationella IT-strategin redovisades i regeringens proposition ett handlingsprogram för att bredda och utveckla IT-användningen. Utöver åtgärder inom de tre prioriterade områdena redovisades åtgärder inom ett stort antal samhällssektorer och politikområden. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på IT-området angavs att programmet borde betraktas som ett första samlat åtgärdsprogram, som fortlöpande kommer att behöva anpassas och vidareutvecklas.
2 Allmänna utgångspunkter
2.1 Regeringens bedömning Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande om en årlig avrapportering lämnar regeringen i skrivelse 1997/98:19, Utvecklingen i informationssamhället, en första redovisning av utvecklingen på IT-området. Den allmänna utvecklingen beskrivs liksom regeringens bedömningar av centrala frågor såsom tillväxt och sysselsättning i informationssamhället. Vidare redogörs för genomförda, pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Av skrivelsen framgår att regeringen inte ser skäl för att redan nu ompröva den nationella strategin eller handlingsprogrammet. Huvudinriktningen för regeringens politik på IT-området ligger därmed fast. Det innebär bl.a. att regeringen med olika åtgärder skall främja en ökad tillgänglighet till IT och att regelverken skall vara anpassade för att främja tillväxten och öka sysselsättningen. I skrivelsen framhålls att informationstekniken kan bidra till ökad tillväxt. Enligt regeringen ligger Sverige internationellt sett långt framme när det gäller tillgången till och användningen av avancerad IT. Sverige bedöms också ha gynnsamma förutsättningar att kunna bibehålla en tätposition på IT-området. Regeringen fäster stor vikt vid att informationstekniken är tillgänglig för alla. Det betyder att utvecklingen inte får skapa nya klyftor i samhället utan den måste i stället bidra till att överbrygga nuvarande skillnader mellan exempelvis befolkningsgrupper, regioner och generationer. Regeringen framhåller vidare att utvecklingen av informations- och kunskapssamhället förändrar arbetsmarknaden och arbetslivet. IT bedöms därvid kunna skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Regeringen understryker även vikten av en stabil och säker infrastruktur. I detta sammanhang redovisas insatser för att förbättra säkerheten. Vidare beskrivs olika insatser som görs för att lösa problemet med omställningen av datorsystem och andra system med datumstyrd elektronik till år 2000.
2.2 Motionsförslag Enligt motion 1996/97:T201 (m) har Sverige oklara IT-mål. Strävan måste vara att öka den nationella konkurrenskraften och därmed tillväxten. IT-satsningen kan aldrig lyckas utan att motivationen är stark. Satsningar på både användning av och utbildning i IT är därför viktiga på alla nivåer. Avgörande är enligt motionen att reglering och monopolisering av utvecklingen förhindras. Beträffande lagstiftningen framhålls att en anpassning måste ske till nya medier men lagarna får inte utformas så att IT-utvecklingen förhindras. Motionärerna understryker vidare betydelsen av att IT tas i bruk i syfte att underlätta småföretagens utveckling. I motion 1997/98:K333 (m) framhålls att den snabba utvecklingen på IT- medieområdet har lett till att lagstiftningen måste ses över. Statsmakterna har därvid en viktig uppgift att utveckla nya regler. Regeringen saknar dock enligt motionen initiativkraft. Mot denna bakgrund efterlyses ett mer målmedvetet lagstiftningsarbete som bl.a. bygger på att IT-området är internationellt till sin karaktär. Vidare framhålls att öppenhet för en snabb utveckling av medier och medietjänster genom digitala kabelnät och satellitsändningar kan ge Sverige en infrastruktur för datakommunikation som är världsledande. Det bör vara självklart att alla statliga organ har en strategi för IT-användning som en viktig del i sitt informationsuppdrag till medborgarna. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till samlade riktlinjer för information och användning av Internet för kommunikation med medborgar-na. Härvid måste behovet av transparens beaktas liksom konflikten mellan säkerhet och öppenhet samt behovet av regler för diarieföring. Enligt motionen har den nuvarande IT-kommissionen förlorat sin kraft. Behovet av ledning för Sveriges utnyttjande av IT är dock stort. Framför allt är det tre uppgifter som bör sättas i förgrunden. Den första gäller skolans tillgång till IT. Den andra frågan gäller att den offentliga förvaltningen skall göras effektivare och öppnare medan den tredje uppgiften gäller att klara sekelskiftsövergången på ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Kan inte regeringen leda IT-kommissionen på ett tillfredsställande sätt bör kommis- sionen ersättas av ett organ med ett entydigt mandat och nödvändiga resurser för att inspirera och leda Sveriges användning av informationstekniken. I motion 1997/98:T912 (v) efterlyses en diskussion om informationstekniken och möjligheterna att uppnå ett ekologiskt uthålligt samhälle. Mot denna bakgrund förordas att den nationella IT-strategin tillförs målet att främja och påskynda utvecklingen av det ekologiskt uthålliga samhället. Enligt motionen föreslås vidare att Sverige tar initiativ till en konferens i Förenta nationernas regi för att lägga upp riktlinjerna för hur IT inte enbart skall bli en teknik för de redan rika länderna. Det är en moralisk skyldighet att möjliggöra tillgång och användning av IT även i de fattiga länderna. På en sådan konferens bör diskuteras hur ett gemensamt regelverk för hela världen kan se ut, ett globalt kodex. I motion 1997/98:Fi209 (v) framhålls att staten bör se till att IT-utvecklingen kommer hela samhället till godo. Det betyder att den kunskap som tas fram genom forsknings- och utvecklingsinsatser med stöd bl.a. av statliga anslag bör spridas så att alla ges tillgång till modern informationsteknik. I motion 1997/98:T909 (s) framhålls att på dagens arbetsmarknad börjar datavana bli en del av den grundkompetens som krävs. Det är därför en framtidsfråga och en demokratifråga att alla ges tillgång till den nya tekniken. Mot denna bakgrund föreslås att en utredning tillsätts för att undersöka möjligheterna att underlätta privatpersoners köp av datorer med Internetanslutning. Exempelvis kan man enligt motionen tillåta dem som köper en dator eller hyr/köper enligt den modell som erbjuds LO:s medlemmar viss hjälp med investeringen eller ordna fördelaktiga köplån liknande studielånen.
2.3 Utskottets ställningstagande IT-politiska utgångspunkter Utskottet anser att informationsteknikens användning är av avgörande betydelse för den fortsatta samhällsutvecklingen. Informationstekniken påverkar vår produktionsförmåga och vårt levnadsmönster liksom demokratiska värden som medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i samhällsutvecklingen. Informationstekniken bör därför inte betraktas enbart som ett verktyg för att uppnå ökad effektivitet och måluppfyllelse inom olika områden. Enligt utskottets mening har IT stor betydelse för möjligheterna att utveckla samhället i positiv riktning. Det är därför viktigt att ett målmedvetet och kraftfullt arbete sker för att informationstekniken skall kunna användas i sådana former att samhällsutvecklingen främjas och en gynnsam övergång kan ske till ett kunskaps- och informationssamhälle. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns skäl att redan nu ompröva den nationella strategin eller handlingsprogrammet. Det betyder att huvudinriktningen för politiken på IT-området bör ligga fast. Som utskottet framhöll våren 1996 i samband med riksdagens IT-beslut förutsätts att målen för IT-användningen kommer att vidareutvecklas och förtydligas. Det redovisade handlingsprogrammet förutsätts vidare genomföras snabbt och kraftfullt. Utskottet ser det som naturligt att i den fortsatta avrapporteringen en närmare beskrivning ges av hur de olika åtgärderna i handlingsprogrammet bidrar till att uppfylla de övergripande IT-politiska målen. Det innebär också att en tydligare redovisning bör ges över hur IT-användningen i samhället utvecklas. Därmed kan mål- och resultatstyrningen förbättras vilket enligt utskottets mening är av särskild betydelse med hänsyn till informationsteknikens samhällsomvälvande kraft. Utskottet konstaterar att i motionerna 1996/97:T201 och 1997/98:K333 (båda m) riktas invändningar mot den nationella IT-strategin. Utskottet har inget att erinra mot utgångspunkterna för det arbete som nu pågår för att föra Sverige in i ett informations- och kunskapssamhälle. Handlingsprogrammets omfattning och den snabba takt det genomförs i borgar för att användningen av informationstekniken kan breddas och utvecklas i den riktning som riksdagen tidigare angett. Utskottet är därför inte berett att avbryta detta arbete. Enligt utskottets uppfattning förbättrar informationstekniken möjligheterna att skapa tillväxt och sysselsättning, utveckla demokratin och skapa ett samhälle som bygger på jämlikhet, rättvisa och ekologisk hållbarhet. Det nationella handlingsprogrammet möjliggör en positiv IT-utveckling samtidigt som den beaktar de risker som finns. När det gäller den fråga som väckts i motion 1997/98:T912 (v) om att hela världen bör bli delaktig i IT-utvecklingen förutsätter utskottet att regeringen aktivt verkar för ökad internationell spridning av informationstekniken. I sammanhanget kan även hänvisas till de initiativ som tagits inom den svenska biståndspolitiken för att främja IT-utvecklingen. Beträffande motion 1997/98:Fi209 (v) konstaterar utskottet att motionärernas önskemål om att IT-utvecklingen skall komma hela samhället till godo överensstämmer väl med de utgångspunkter som ingår i den nationella IT- strategin. Det gäller även de önskemål som förs fram i motion 1997/98:T909 (s) om att främja en ökad datoranvändning i samhället. Utskottet värdesätter här de initiativ som tagits av företag, organisationer och myndigheter att medverka till ökad IT-kunskap i samhället genom att underlätta tillgången till datorer. Sådana initiativ gör att målet om att IT skall komma alla till del kan uppnås snabbare. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97: T201 (m), 1997/98:T909 (s), 1997/98:T912 (v), 1997/98:Fi209 (v) och 1997/98:K333 (m) i nu behandlade delar. Miljömål Beträffande yrkandet i motion 1997/98:T912 (v) om att tillföra den nationella IT-strategin ett miljömål vill utskottet erinra om att enligt gällande IT- politiska riktlinjer skall informationstekniken utnyttjas för att öka medborgarnas livskvalitet. Därav följer enligt utskottets mening att utvecklingen mot ett informationssamhälle även innebär en utveckling mot ett långsiktigt hållbart ekologiskt samhälle. I sammanhanget kan vidare erinras om att målen för IT-användningen förutsätts komma att vidareutvecklas och förtydligas. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T912 (v) i nu behandlad del.
3 Rättsordningen
3.1 Motionsförslag Rättsliga utgångspunkter I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att förtroendet för rättsväsendet kommer att minska om inte lagstiftningen förmår hantera den nya situation som informationstekniken innebär. Det är därför angeläget att klara spelregler skapas för alla aktörer och att lagar och regler harmoniseras på internationell nivå samt att lagar utformas medieneutralt. Statens roll i IT-samhället bör avgränsas till att införa tydliga och klara spelregler för alla aktörer och se till att dessa lagar och regler harmoniseras på internationell nivå. Enligt motionen bör vidare slås fast att den personliga integriteten är absolut. Sekretessbelagd information skall därför skyddas effektivt. Digitala signaturer I motion 1997/98:T815 (c) framhålls att lagstiftningen bör anpassas så att digitala signaturer på Internet kan accepteras på samma sätt som fysiska signaturer görs i dag för betalningar och ekonomiska transaktioner. Kryptering I motion 1996/97:T911 (c) framhålls att en satsning bör ske på utbildning av starka säkerhetslösningar för IT-samhället både för skydd av den personliga in- tegriteten och företags/organisationers känsliga information. Vidare föreslås en EU-kampanj kring dessa frågor eftersom detta inte är ett enskilt svenskt problemområde. Enligt motion 1996/97:T916 (c) är det angeläget att regler och tillstånd för krypterade meddelanden belyses utifrån krav på såväl öppenhet som säkerhet och integritet för enskilda och företag. I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att dagens rätt för alla att kryptera information är självklar och att den inte får förhandlas bort. I motion 1997/98:T908 (s) understryks behovet av att uppmärksamma kryptering med anledning av den kraftiga ökningen av elektroniskt överförd information. Bekämpning av barnpornografi m.m. I motion 1996/97:T916 (c) uppmärksammas att Internet används för spridande av bland annat barnpornografi. Att kriminalisera innehav och spridning av dessa alster är förenat med stora svårigheter då en kriminalisering står eller kan stå i motsatsförhållande till grundlagsstadgad tryckfrihet. Än svårare är det att komma åt digital spridning. Problemen med att definiera vem som är straffrättsligt ansvarig kommer att vara betydande. System med ansvarig utgivare, motsvarande nuvarande bestämmelser i brottsbalken, förefaller ha begränsad räckvidd då det räcker att någon utanför landets gränser tillhandahåller materialet. Vidare kan det uppstå problem om det exempelvis lagts in stötande och kränkande bilder och information på någons hemsida utan dennes medgivande eller vetskap. Spridningen av barn-, vålds- och vanlig pornografi samt rasistiska budskap via databaser och Internet gör problemen globala, och den nationella lagstiftningen har därmed begränsad räckvidd. Mot denna bakgrund framhålls betydelsen av internationella överenskommelser för att motverka spridande av våld, pornografi och rasism. Sverige bör därför arbeta internationellt, i första hand inom EU, för att nå detta syfte. Enligt motion 1996/97:T917 (kd) leder IT-utvecklingen till en ny form av kriminalitet. För att öka rättssäkerheten bör därför brottsbekämpningen bli mer effektiv. Vidare framhålls att innehav och spridning av barnpornografi bör kriminaliseras. På grund av att det är så gott som omöjligt att stoppa spridningen av barnpornografi är det enligt motionen nödvändigt att kriminalisera innehav av barnpornografiska verk i varje enskilt land. SÄPO:s IT-användning I motion 1997/98:T4 (mp) anges att regeringens redovisning av IT-använd-ningen även bör belysa SÄPO:s IT-användning. Elektroniska dokument I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls behovet av generella rättsliga regler för elektronisk dokumenthantering. Distansarbete I motionerna 1996/97:T916 och 1997/98:T815 (båda c) framhålls att den pågående översynen av rättsordningen för att främja distansarbete bör påskyndas och även behandla skatteregler och försäkringsvillkor. Enligt motionerna bör lagstiftningen anpassas till de nya kommunikationsmönstren så att den positiva utvecklingen av distansarbete inte hindras. Regeringen bör därför prioritera detta område och snarast återkomma med förslag. Skattebortfall I motion 1997/98:T815 (c) framhålls att den svenska skattebasen kan komma att urholkas på grund av elektronisk handel. Ökad handel på Internet innebär exempelvis risk för skattebortfall. IT-utvecklingen kan vidare innebära att informationsföretag flyttar till lågskatteländer. Mot denna bakgrund efterlyses en utredning för att se över hur den tekniska utvecklingen påverkar statens inkomster.
3.2 Utskottets ställningstagande Rättsliga utgångspunkter Det rättsliga ramverket måste självfallet förändras då samhället utvecklas. Utskottet konstaterar att en genomgripande reformering av rättsordningen har pekats ut som en prioriterad uppgift i det nationella handlingsprogrammet för att bredda och utveckla IT-användningen. Målsättningen är att skapa en lagstiftning som förmår hantera informationssamhällets verksamhetsformer och verksamhetsmönster utan att för den skull rucka på de grundläggande värderingar som sedan länge varit styrande i samhället. Av regeringens skrivelse framgår att en kraftsamling nu görs för att reformera lagstiftningen. Regeringens arbete utgår från att de fem högprio- riterade områdena integritetsskydd, upphovsrätt, regelverket för elektronisk dokumenthantering, regleringen av distansarbete och telelagen skall vara genomgångna inom en treårsperiod. Dessutom strävar regeringen efter att finna effektiva former för en kontinuerlig uppföljning av den snabba utveck-lingen på IT-området. Utskottet bedömer att de utgångspunkter som ligger till grund för reforme- ringen av lagstiftningen överensstämmer med de synpunkter som lämnas i motion 1996/97:T917 (kd). Enligt utskottets mening bör därför inte motio-nen i nu behandlad del föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker följaktligen berörda motionsyrkanden.
Digitala signaturer Av regeringens skrivelse framgår att ett omfattande arbete pågår både nationellt och internationellt beträffande regelverket kring elektronisk handel. I detta sammanhang har särskilt uppmärksammats den fråga som väckts i motion 1997/98:T815 (c) om digitala signaturer. Digitala signaturer, dvs. den digitala motsvarigheten till en namnteckning, behövs för att styrka riktigheten av elektroniska dokument. Ett väl fungerande och tillförlitligt system för digitala signaturer anses spela en avgörande roll bl.a. för möjligheterna att utveckla elektronisk handel på Internet. Enligt vad utskottet erfarit deltar Sverige, inom FN:s handelsrättskommission Uncitral, i arbetet med att ta fram en modellag om digitala signaturer. Utskottet konstaterar att regelverket, med tanke på den elektroniska handelns globala natur, måste stå i samklang med internationella standarder och rekommendationer. Enligt utskottets mening bör därför den pågående beredningen av frågan inte föregripas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1997/98:T815 (c) i nu behandlad del. Syftet med motions-yrkandet förutsätts dock komma att tillgodoses. Kryptering Elektronisk post kan i flera avseenden liknas vid vykort. Det betyder att elektroniska meddelanden kan läsas i princip av alla som besitter nödvändig kompetens och utrustning. Ett ökat intresse har därmed kommit att riktas mot kryptering som innebär en förvanskning av ett meddelande så att det blir obegripligt förutom för den som har en nyckel med vars hjälp det ursprungliga meddelandet kan återskapas. Utskottet anser att det är mycket viktigt att skapa möjligheter till en säker kryptering. I Sverige är rätten att kryptera fri. Av regeringens skrivelse framgår att en arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskansliet med uppdrag att ta fram en policy för hantering och användning av kryptosystem. En rapport som beskriver förutsättningarna för en sådan policy kommer enligt regeringens skrivelse att inom kort presenteras som underlag för det fortsatta arbetet. De frågor som de olika motionärerna har väckt om kryptering kommer att övervägas inom ramen för det beskrivna beredningsarbetet. Utskottet anser att resulatet av denna beredning inte bör föregripas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1996/97:T911 (c), 1996/97:T916 (c), 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T908 (s) i nu behandlade delar. Bekämpning av barnpornografi m.m. Informationssamhället bygger till stora delar på globala nätverk. Förutom nationella insatser är det därför, som motionärerna framhåller, angeläget att verka för hållbara internationella överenskommelser för att bekämpa IT-brott och olika former av missbruk. Av regeringens skrivelse framgår att ett omfattande internationellt samarbete sker i dessa frågor bl.a. inom EU, Europarådet och OECD. EU:s ministerråd har exempelvis den 17 februari 1997 antagit en resolution där medlemsstaterna uppmanas att främja framväxten av system med självreglering för att förebygga missbruk av näten. När det gäller nationella insatser kan vidare nämnas att regeringen nyligen till riksdagen lämnat förslag om en särskild lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor (prop. 1997/98:15). Med elektronisk anslagstavla avses en tjänst för förmedling av meddelanden. Den föreslagna lagen syftar till att hindra spridning av exempelvis barnpornografi och att elektroniska anslagstavlor används för brottsliga förfaranden. I sammanhanget kan även nämnas att regeringen nyligen till Lagrådet lämnat förslag till åtgärder mot barnpornografi. Förslaget innebär att allt innehav av barnpornografi kriminaliseras. Utskottet är medvetet om att nationella regleringar har begränsad effekt eftersom information kan flyta fritt mellan olika länder. Däremot kan nationella insatser verksamt medverka till att Sverige inte blir ett centrum för missbruk som oönskad spridning av straffvärda meddelanden. I sammanhanget kan vidare nämnas att de organisationer som i större utsträckning i Sverige tillhandahåller tillgång till Internet har enats om att stödja arbetet med att inrätta någon form av etiskt organ för hanterande av klagomål om olagligt, oetiskt eller på annat sätt oacceptabelt agerande via Internet. I likhet med motionärerna tar utskottet starkt avstånd från att informationstekniken används för spridning av pornografi och rasistiska budskap. Kraftfulla åtgärder är därför enligt utskottets mening angelägna för att motverka att informationstekniken utnyttjas för brottsliga förfaranden. Med hänvisning till det arbete som pågår både nationellt och internationellt i detta syfte är utskottet inte berett föreslå att riksdagen nu tar något initiativ med anledning av de aktuella motionerna. Utskottet avstyrker därför motionerna 1996/97: T916 (c) och 1996/97:T917 (kd) i nu behandlad del. Syftet med motionsyrkandena förutsätts dock komma att tillgodoses. SÄPO:s IT-användning Utskottet anser att det är viktigt att regeringens redovisning av den nationella IT-politiken fortsättningsvis utvecklas och mer utförligt beskriver informationsteknikens användning. Av regeringens skrivelse framgår också att ett arbete inletts med att utveckla bl.a. den statistiska uppföljningen av IT- utvecklingen. SCB har sålunda nyligen getts i uppdrag att ta fram jämförelsetal som skall kunna ligga till grund för en kontinuerlig produktion av relevant statistik för att kunna följa informationssamhällets framväxt och effekter av åtgärder från samhällets sida. Enligt utskottets mening får därmed förutsättas att IT-användningen även inom offentliga organ kommer att belysas tydligare i regeringens fortsatta avrapportering av IT-utvecklingen. Enligt utskottets mening är dock den årliga avrapportering av den nationella IT-politiken inte ett lämpligt forum för att särskilt belysa och granska SÄPO:s IT-användning. I sammanhanget kan erinras om den upp-följning och granskning som i annat sammanhang sker av SÄPO:s verk-samhet. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T4 (mp) i nu behandlad del. Elektroniska dokument Det nationella handlingsprogrammet för IT förutsätter att det inom tre år skall finnas generella rättsliga regler för elektronisk dokumenthantering. Av regeringens skrivelse framgår att en utredning har genomförts om bl.a. myndigheternas hantering av elektroniska dokument samt elektronisk dokumenthantering inom näringslivet (IT-utredningen, SOU 1996:40). Med hänvisning till den pågående beredningen av utredningens förslag avstyrker utskottet motion 1996/97:T917 (kd) i denna del. Distansarbete Utskottet delar den uppfattning som förs fram i de aktuella motionerna om informationsteknikens stora betydelse för utvecklingen av distansarbete. Utskottet vill därför erinra om att den rättsliga regleringen av distansarbete enligt den nationella IT-strategin har utpekats som ett av de områden där en översyn är mest prioriterad. Av regeringens skrivelse framgår att en särskild utredare har tillkallats för att se över den lagstiftning som berör distansarbete (A 1997:07). Utredningen skall bl.a. klarlägga de hinder lagstiftningen kan innebära för att införa och genomföra distansarbete samt behovet av skydd för den enskilde. Enligt utredningens direktiv skall den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen, arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, jämställdhetslagen, lagstiftningen om ansvar och ersättning för skada på person eller egendom samt socialförsäkrings- lagstiftningen ingå i översynen liksom annan lagstiftning som kan ha betydelse för distansarbete (dir. 1997:83). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 1998. Utskottet konstaterar därmed att såväl skattefrågor som försäkringsfrågor kommer att bli belysta inom ramen för utredningsarbetet. Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att utredningsarbetet påskyndas med hänsyn till de i många avseenden tämligen komplicerade frågeställningarna som uppdraget inrymmer. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:T916 och 1997/98:T815 (båda c) i denna del. Skattebortfall Handel med varor och tjänster via Internet och andra elektroniska kommunikationssystem förväntas komma att få stor betydelse i framtiden. Därmed kommer nya krav och förutsättningar att ställas på vårt och andra länders skattesystem. Enligt vad utskottet erfarit är denna fråga för närvarande föremål för överväganden i en rad olika sammanhang. Olika förslag har här förts fram, bl.a. att all handel på Internet skall vara helt skattebefriad och att en ny generell nätskatt skall införas på all elektronisk handel. För närvarande finns inga särregler för handel via Internet utan generella mervärdesskatteregler är tillämpliga. Ett problem som härvid särskilt uppmärksammats är sådana fall där tjänster köps och levereras via Internet. Det kan exempelvis gälla ett musikstycke, viss information eller en konsulttjänst. Ännu så länge medför tekniska och andra faktorer att tjänstehandel av sådant slag är begränsad. På sikt kan handeln emellertid komma att innebära att skattebasen minskar. Det gäller inte minst om det blir praktiskt möjligt att ersätta import av böcker, musikverk på skivor etc. med överföring av innehållet direkt på nätet. För närvarande pågår en rad aktiviteter inom EU för att möjliggöra att skattebasen kan vidmakthållas. Med hänsyn till att elektronisk handel är global sker även ett samarbete med länder utanför EU:s gränser. Sverige deltar sålunda tillsammans med de andra EU-länderna för närvarande i diskussioner inom OECD om dessa frågor. En särskild projektgrupp har bildats för mervärdesskatt och elektronisk handel. Utskottet konstaterar därmed att överväganden pågår om hur en ökad IT- användning påverkar statens inkomster och vilka åtgärder som behöver vidtas. Utskottet förutsätter att resultatet av dessa överväganden kommer att redovisas för riksdagen i samband med den fortsatta årliga avrapporteringen av den nationella IT-strategin. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1997/98:T815 (c) i nu behandlad del.
4 Utbildningsfrågor
4.1 Motionsförslag I motion 1997/98:T4 (mp) behandlas behovet av uppföljning av IT-sats-ningar i skolan. En redovisning föreslås ske av hur IT används med hänvisning till de skillnader som finns i datoranvändning mellan elever på naturvetenskapliga utbildningsprogram och humanister och samhällsvetare. En uppföljning bör vidare ske av IT-användningen inom universitets- och högskolevärlden mot bakgrund av att ämnen inom humaniora får en mindre del av IT-satsningarna. I motionen understryks vidare elevers rätt till integritet. Det betyder att elevers datakonto för Internet bör betraktas som en personlig anteckningsbok som skolans personal inte har rätt att granska mot elevens vilja.
4.2 Utskottets ställningstagande Uppföljning av utbildning Av regeringens redovisning framgår att en rad olika insatser sker på utbildningsområdet för att främja en bred och utvecklad användning av IT. Vidare anges att svenska och internationella studier tyder på att svenskt skolväsende tillhör den absoluta världstoppen, både kvantitativt och kvalitativt vad gäller IT-utrustning i skolan. Användningen av IT i skolan utvecklas dock enligt regeringens bedömning trots detta långsamt och framför allt inte i samma takt som investeringarna i utrustning. Ett skäl till detta anges vara det krav på förändring av arbetssätt och arbetsorganisation som en mera avancerad användning av IT i undervisningen ställer. Det allmänna intrycket är dock att Sverige internationellt ligger väl till vad gäller användningen av informationsteknik i undervisningen. Utskottet konstaterar att utbildningsområdet har mycket stor betydelse i arbetet med att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det är därför nödvändigt att utvärdera insatserna inom detta område. Av regeringens skrivelse framgår att insatser sker för att utvärdera IT-användningen i skolväsendet. Med hänsyn till det nationella IT-målet om att föra in kunskaper om IT och dess användningsområden på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år förutsätter utskottet att eventuella skillnader i IT-användningen mellan olika utbildningsinriktningar därvid särskilt kommer att granskas. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98: T4 (mp) i nu behandlad del. Elevers integritet Utskottet konstaterar att det för personrelaterade uppgifter som förs med hjälp av ADB krävs tillstånd enligt datalagen (SFS 1973:289). Av regeringens skrivelse framgår att en lagrådsremiss om en ny datalag avses lämnas under hösten 1997. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T4 (mp) i denna del.
5 Samhällets informationsförsörjning m.m.
5.1 Motionsförslag Samhällsinformation I motion 1997/98:T3 (fp) framhålls att ett av demokratins fundament är att medborgarna känner till sina rättigheter och skyldigheter. Det är därför viktigt att tillgången till samhällsinformation blir tillräckligt bred för att få till stånd en aktiv samhällsdialog. Enligt motionen bör medborgarnas tillgång till samhällsinformation från regering och riksdag om bl.a. gällande lagar byggas ut. Åtgärder bör vidtas för att främja en ökad spridning av Internet i bostäder. Vidare bör nätanknutna persondatorer och terminaler tillhandahållas på offentliga platser som bibliotek och skolor. I motionen förordas även att en utredning görs av vad det kostar att erbjuda e- postadresser och Internetanknytning till alla medborgare. Enligt motion 1996/97:T916 (c) bör alla medborgare oavsett var de bor i landet ges tillgång till rätts- och samhällsinformation på ett enhetligt och lättillgängligt sätt - en digital allemansrätt. Med samhällsinformation avses i motionen allt ifrån myndigheters föreskrifter till en kommuns parkeringsregler, EU-parlamentets talarlista och information från kommunernas konsumentrådgivare. I begreppet rättsinformation innefattas lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som direkt påverkar medborgarna. Även förarbeten som ligger till grund för reglerna samt domstolarnas prejudikatbildning bör göras tillgängligt. I syfte att alla medborgare skall ha tillgång till ?det för medborgarna bindande regelverket? i elektronisk form bör åtgärder även vidtas för att EG:s rättsakter och EG-domstolens domar blir tillgängliga på svenska i elektronisk form samt att de blir sök- och läsbara tillsammans med det svenska regelverket, utan kostnader för medborgarna. Enligt motion 1996/97:T917 (kd) öppnar informationstekniken möjligheter för alla att vidareutveckla sin kompetens både i arbetet och på fritiden. Vidare understryks vikten av att alla människor ges möjlighet att delta i det politiska samtalet. Alla offentliga publikationer och debatter bör därför göras tillgängliga elektroniskt. Av stor vikt är vidare att skapa intresse hos alla dem som i dag saknar motivation att tillägna sig IT. Offentliga myndigheter föreslås därför agera som lärare och handledare i stället för att bara lämna ut uppgifter. Motionären förordar vidare att den elektroniska informationen fortsättningsvis blir huvudmedlet och papperskopiorna det som utnyttjas i andra hand. Därmed kan medborgarinflytandet stärkas. För att ge offentlighetsprincipen en modern innebörd bör även alla såväl historiska som nya offentliga publikationer kostnadsfritt göras tillgängliga i publika databaser. Riksdagsdebatter bör även sändas ut på Internet. Offentlig förvaltning I motion 1997/98:T815 (c) anges att det, med de ramavtal som träffats för den offentliga sektorns upphandling inom IT-området, finns risk för att nya och mindre företag utestängs i upphandlingsprocessen. Vidare framhålls att företagens tidskrävande arbete med att förse alla myndigheter med information skulle kunna förenklas genom användning av ett enda formulär som görs tillgängligt på nätet. I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att samtliga offentliga förvaltningar och beslutande församlingar bör vara nåbara via elektronisk post. Vidare betonas vikten av att myndigheter visar gott föredöme och är goda IT-användare. Den offentliga sektorn utgör en mycket stor del av det svenska samhället. IT:s utnyttjande i stat, landsting och kommuner spelar därför en viktig roll av två skäl. Dels kan man som stora användare driva på utvecklingen på ett sätt som mindre organisationer inte kan. Dels kan man göra mycket stora besparingar samtidigt som verksamhetens måluppfyllelse ökar. Alla myndigheter bör därför ha en väl fungerande IT-användning och driva på utvecklingen av bl.a. papperslös hantering inom offentlig förvaltning. Om papperslös hantering blir normen stärks såväl offentlighetsprincipen som effektiviteten. Enligt motionen bör vidare all offentlig upphandling ske elektroniskt och på ett sådant sätt att även småföretag har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lämna anbud. Kulturområdet I motion 1996/97:T917 (kd) anges att den svenska kulturskatten lätt kan göras tillgänglig för alla via IT. Den statligt ägda och förvaltade kulturskatten bör därför betraktas som offentliga handlingar och göras tillgänglig för alla utan kostnad, i de fall detta inte strider mot upphovsrättsliga regler och avtal. Det innebär bl.a. att stora delar av radio-, film- och TV-arkiven bör göras tillgängliga. Enligt motion 1997/98:T2 (s) bör samhället verka för att alla medborgare ges möjlighet att utnyttja IT utan kostnad. Kombinationen av bibliotek och stu-die- förbund bedöms kunna vara en central länk i en strategi för att med hjälp av IT minska klyftorna i samhället. Folkbiblioteken bör kunna fungera som elektroniska medborgarkontor. En viktig uppgift för studieförbunden är att engagera och utbilda den del av befolkningen som inte lärt sig IT i skolan.
5.2 Utskottets ställningstagande Samhällsinformation Utskottet konstaterar att i den nationella strategin för IT ingår målet att skapa en bred tillgång till information för att öka medborgarnas delaktighet i olika samhällsfrågor och kunskapsutveckling. Allas lika möjligheter skall vidare värnas så att IT kan bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa. Av regeringens skrivelse framgår att det pågår en rad insatser för att genom modern informationsteknik ge medborgarna ökade möjligheter till fördjupad insyn och till ett aktivt deltagande i den demokratiska processen. Vidare kan nämnas det beredningsarbete som för närvarande pågår för att utveckla ett rättsdatasystem med grundläggande rättsinformation. Utskottet vill härutöver tillägga att riksdagen har ett intresse av att samhällsinformation görs tillgänglig för alla. Riksdagen har mot den bakgrunden lagt fast en informationspolicy som bl.a. bygger på utnyttjande av modern IT- teknik. Riktlinjerna för riksdagens information via Internet är att alla medborgare oavsett var de befinner sig skall ha möjligheter att ta del av material från och om riksdagen. Medborgarna skall vidare via länkar kunna komma i kontakt med ledamöter och partier som har egna hemsidor. Genom riksdagens hemsida på Internet ges kostnadsfritt grundläggande basinformation om riksdagen, information om de demokratiska beslutsvägarna, partipolitiskt neutral information om ärenden och beslut samt basinformation om EU, nationell lagstiftning m.m. Från riksdagens hemsida finns också möjlighet att komma till Sverige Direkt som är den offentliga sektorns gemensamma hemsida. För närvarande finns här länkar till 180 statliga myndigheter, 240 kommuner och 23 landsting. Utskottet bedömer att de insatser som gjorts och som planeras att vidtas i enlighet med det nationella handlingsprogrammet är väl ägnade att tillgodose syftet med de aktuella motionerna. Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna 1996/97:T916 (c), 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T3 (fp) i nu behandlade delar. Offentlig förvaltning En väl fungerande offentlig förvaltning bygger i hög grad på samverkan och informationsutbyte mellan stat, kommun, landsting och den privata sektorn. Det betyder att användningen av informationsteknik blir alltmer betydelsefull. Av regeringens skrivelse framgår att en rad insatser görs för att åstadkomma en effektivare offentlig verksamhet byggd på en gemensam öppen och säker elektronisk infrastruktur för informations- och kunskapsförsörjning. Regeringens bedömning är dock att infrastrukturen i dag inte helt tillgodoser alla behov för en öppen och säker kommunikation, t.ex. när det gäller att säkert föra över elektroniska dokument till myndigheter och mellan myndigheter. Beträffande de frågor som behandlas i motionerna vill utskottet erinra om att den offentliga förvaltningen skall vara ett föredöme som IT-användare enligt det nationella handlingsprogammet för IT. Utgångspunkten skall vara att förvaltningen skall ge god service till företag och medborgare. Enligt handlingsprogrammet gäller vidare att alla offentliga organ bör utnyttja IT:s möjligheter. Det betyder bl.a. att de skall kunna ta emot och besvara elektro- nisk post och ha möjligheter att söka i informationsdatabaser. Elektronisk offentlig upphandling skall vidare införas i hela den offentliga förvaltningen. Målet är att 95 % av upphandlingsvolymen för frekventa varor och tjänster och 50 % av upphandlingsvolymen för övriga generella varor och tjänster skall upphandlas och beställas elektroniskt inom tre år. Utskottet förutsätter att upphandlingen kommer att ske på ett sådant sätt att även småföretag har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lämna anbud. Utskottet bedömer att de angivna utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med att bredda och utveckla användningen av IT kommer att leda till att syftet med motionerna 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T815 (c) blir tillgodosett. Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna i nu behandlade delar. Kulturfrågor I regeringens skrivelse beskrivs arbetet med att ta fram en samlad strategi för användningen av IT vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Av redogörelsen framgår bl.a. att en utredning tidigare i år redovisat hur ett gemensamt kulturnät bör byggas upp (SOU 1997:14, Kulturnät Sverige). Det främsta syftet med Kulturnät Sverige är att med hjälp av informationsteknik öka tillgängligheten till svensk kultur. Kulturnätets sidor på Internet liknas vid ett virtuellt bibliotek som skall erbjuda kulturinformation, kulturmaterial och kulturyttringar. Kulturnätet föreslås också vara en digital mötesplats för alla som vill diskutera olika kulturfrågor. I enlighet med utredarens förslag har regeringen den 13 mars 1997 uppdragit åt Ingenjörsvetenskapsakademien att i projektform bygga upp och inledningsvis administrera Kulturnät Sverige. Utskottet anser att IT kan medverka till att bevara, sprida och utveckla vår kultur. Med IT kan också allmänhetens tillgång till vårt kulturarv och till den samtida konsten öka. Beträffande bl.a. bibliotekens roll kan utskottet konstatera att det svenska biblioteksväsendet har varit en föregångare internationellt när det gäller att utnyttja teknik för att förnya och utveckla biblioteksverksamheten. Därmed har många getts möjlighet att använda IT. Utskottet bedömer att biblioteken även fortsättningsvis kommer att ha en viktig uppgift i det framtida informationssamhället. Beträffande studieförbundens uppgifter framgår det av regeringens skrivelse att av de statliga anslagsmedlen till Folkbild-ningsrådet respektive till Folkrörelserådets verksamhet särskilda medel under en treårsperiod skall avsättas för utbildningsinsatser på IT-området. Enligt utskottets mening kan därför såväl biblioteken som studieförbunden bidra till att IT blir ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa. Med hänvisning till de insatser som för närvarande görs i enlighet med handlingsprogrammet för att bredda och utveckla IT-användningen anser utskottet att motionerna i nu behandlad del inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 1996/97: T917 (kd) och 1997/98:T2 (s) i nu behandlade delar.
6 Kommunikationsfrågor
6.1 Motionsförslag Marknads- och regleringsfrågor I motion 1997/98:T202 (m) anges att det är viktigt att vårda och utveckla konkurrensen på tele- och IT-områdena. Mot denna bakgrund framhålls att konkurrensneutralitet till Telias accessnät måste garanteras. Beslutar man att lägga Telias accessnät i ett separat statligt bolag finns det enligt motionen risk för att de nödvändiga investeringarna i accessnätet blir otillräckliga eller helt uteblir. Det är dock nödvändigt att Telias nät är helt öppet för konkurrerande operatörer på rättvisa villkor. I motionerna 1997/98:T912 och 1997/98:Fi209 (båda v) föreslås att en utredning tillsätts i syfte att skapa en motsvarighet till Banverket för infrastrukturen på teleområdet, ett Statens databanverk. Därmed kan politiskt ansvar och samhällsägande för maximal tillgänglighet förenas med stor frihet att använda denna teknologi. Staten bör därför enligt motionerna aktivera sitt ägande i IT- relaterade företag och inte sälja ut strategiska tillgångar till privata intressen. I motion 1997/98:T213 (kd) framhålls att avregleringen av telemarknaden har gett en rad positiva samhällseffekter. Telias medieverksamhet Enligt motion 1996/97:T802 (fp) verkar det som om Telia, utan beslut från riksdag eller regering, gjort eller håller på att göra viktiga vägval. Inom af- färsområdet Telia infomedia bygger man genom en rad dotterbolag upp en omfattande medieverksamhet. Grundtanken i Telias mediesatsning tycks vara att man vill åstadkomma en vertikal integration, dvs. att ägandet av kablar skall kompletteras med en omfattande verksamhet som fyller kablarna med innehåll. Telias expansion på medieområdet innebär att ett nytt och dominerande statligt mediebolag håller på att växa fram. Motionärerna anser att denna utveckling är mycket oroande från principiella utgångspunkter. Telia har genom sin omfattande mediesatsning fått en olycklig dubbelroll. Ur yttrandefrihetssynpunkt är det ytterst vanskligt med statlig styrning av vilken information som skall förmedlas. Genom sin storlek riskerar Telia att få en sådan dominans att mångfalden hotas. Satsningen innebär också ett stort risktagande med statliga medel eftersom konkurrensen är mycket hård och branschen mycket dynamisk. Med hänvisning till det anförda föreslås att Telias medieverksamhet försäljs eller avvecklas. Nätutbyggnad I motion 1997/98:T217 (s) framhålls att hela landet snarast måste få tillgång till teleförbindelser som klarar att överföra stora datamängder med hög hastighet, s.k. bredbandsnät. I motion 1997/98:T1 (s) anges att man, förutom företagsekonomiska överväganden, bör göra samhällsekonomiska överväganden vid nätuppbyggnaden för IT. I motion 1997/98:Ju218 (m) behandlas täckningskraven för mobiltelefoni. Enligt motionen försvåras den polisiära verksamheten i Gävleborgs län av att mobiltelefonnätet inte är utbyggt i länets nordvästra hörn. I motionerna 1996/97:T202, 1996/97:T916, 1997/98:T221, 1997/98:T807 1997/98:T809 och 1997/98:A460 (alla c) framhålls att tillgången till god och likvärdig service i hela landet är en förutsättning för att hela Sverige skall kunna utvecklas. Begreppet bastelefoni föreslås därför breddas och innefatta kommunikation med ISDN-kapacitet eller motsvarande. Vidare framhålls att kom- mande tjänster som ADSL måste bli tillgängliga i hela landet. Infor- mationsteknikens utbyggnad bör vara ett av huvudmålen på kommunika- tionsområdet. Regeringen bör mot denna bakgrund noga följa Telias engagemang för att sprida den modernaste tekniken över hela landet. I motionerna 1996/97:A430 och 1997/98:A457 (båda mp) framhålls att en modernisering av telenätet bör påskyndas i glesbygden. Som bakgrund anges att telenätet blir en alltmer betydelsefull kommunikationsväg. Många tjänster levereras via telenätet. Bra kvalitet och billiga tjänster på telenätet blir därmed en allt viktigare konkurrensfaktor. Stora delar av Sverige har en betydande nackdel på kommunikationsområdet jämfört med vad som gäller i Stockholm. AXE-systemet är exempelvis i det närmaste helt utbyggt i Stockholm, medan bara hälften av hushållen på flera ställen i övriga landet har tillgång till systemet. Prissättning I motion 1997/98:T217 (s) framhålls att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs avståndsoberoende. I motionerna 1997/98:T807, 1996/97:T916, 1997/98:A460 och 1997/98: N247 (alla c) framhålls att en snabb utbyggnad av den elektroniska infra-strukturen måste prioriteras. Därmed ges nya och spännande förutsättningar för en offensiv utveckling. Denna utveckling måste understödjas med åtgärder som ytterligare förbättrar tillgängligheten för alla på lika villkor. Anslutningsavgiften för ISDN eller motsvarande bör vara densamma över hela landet. Det är därvid viktigt att alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för finansieringen av ISDN-nätet. Vidare framhålls Telias ansvar för att en likvär- dig prissättning kan upprätthållas på tele- och kommunikationstjänster i hela landet. Distanscentraler I motion 1997/98:T815 (c) föreslås att en utbyggnad av distansarbetscentraler stimuleras. Distanscentraler skall vara centrum där människor med distansarbete får möjlighet att koppla upp sig till olika databaser, arbeta och träffas. Enligt motionären kan detta få särskild betydelse för landsbygdens utveckling. Mot denna bakgrund bör försök göras för att främja uppbyggnaden av distanscentraler. Domännamn I motion 1997/98:T912 (v) anges att reglerna för utdelning av domänadresser på Internet är odemokratiska och missgynnar bl.a. organisationer. Mot denna bakgrund föreslås en ändring så att det blir demokratiska och inte ekonomiska faktorer som avgör vem som skall få adressmässiga fördelar. I motion 1997/98:T911 (kd) efterlyses en demokratisk kontroll över tilldelningen av domännamn. En utredning bör därför tillsättas för att se vil- ken myndighet som lämpligen bör ansvara för namnfrågan.
6.2 Utskottets ställningstagande Marknads- och regleringsfrågor Med anledning av de motionsyrkanden som väckts om bl.a. regleringen av infrastrukturen på teleområdet och inrättandet av ett statligt databanverk vill utskottet erinra om att infrastrukturen på kommunikationsområdet enligt den nationella IT-strategin skall utvecklas till väl fungerande allmänna plattformar för att stödja produktion, konsumtion, rekreation m.m. och utveckling av nya tjänster. Målet är att erbjuda telekommunikationer som ger användarna mångfald och valfrihet. Telekommunikationerna skall också bidra till regional balans och ett effektivt resursutnyttjande i samhället. I enlighet med handlingsprogrammet har telelagen tidigare i år förändrats (prop. 1996/97:61, bet. 1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201). Ändringarna avsåg bl.a. att förtydliga de telepolitiska målen, att göra lagstiftningen mera kon- kurrensneutral samt att anpassa den till EG-regelverket inför liberaliseringen av telemarknaderna inom EU år 1998. I sammanhanget kan vidare nämnas att utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande förutsatte att regeringen bedriver ett omsorgsfullt arbete med uppföljning och utvärdering och för riksdagen redovisar sina slutsatser härav. Av den resultatbedömming som regeringen redovisar i budgetpro-positionen för år 1998 framgår att Sverige har en tätposition på telemark-naden. Det gäller såväl telefontäthet som tillgång till mobiltelefoni. Samtals-priserna är samtidigt bland världens lägsta. Även andra serviceindikatorer visar att Sverige har en ledande position i världen. Till detta kommer en mycket snabb teknikutbyggnad som innebär att alla hushåll inom några år kan erbjudas bredbandskommunikation. Utskottet vill vidare fästa uppmärk-samhet på att marknaden på telekommunikationsområdet har stabiliserats de senaste åren geom att flera avtal träffats om samtrafik mellan tele-operatörerna. Samtrafikpriserna har samtidigt sjunkit väsentligt i pris. Vidare kan nämnas att investeringar har påbörjats i med Telia konkurrerande upp-kopplingsnät. Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte skäl att ompröva den grundläggande marknadsregleringen på kommunikations-området. Det betyder att konkurrensen även fortsättningsvis bör betraktas som ett viktigt medel för att uppfylla de telepolitiska målen. Samma villkor och samma förutsättningar bör gälla för alla operatörer. Inriktningen bör vara att uppnå en väl fungerande marknadssituation som gör det möjligt att utnyttja telekommunikationer på ett aktivt sätt för att skapa tillväxt och sysselsättning, utveckla välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:T202 (m), 1997/98:T213 (kd), 1997/98:T912 (v) och 1997/98:Fi209 (v) i nu behandlade delar inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Dessa yrkanden avstyrks följaktligen. Telias medieverksamhet Teknikutvecklingen på IT-området innebär att skillnaderna mellan olika former av tele-, data- och massmediekommunikation minskar. Denna utveckling, som har fått benämningen konvergens, påverkar naturligtvis även de olika branscherna inom medie- och telekommunikationsområdet. Den internationella utvecklingen på teleområdet gör att många teleoperatörer väljer att utvidga sina verksamheter till närliggande affärsområden. Denna verksamhetsförändring betraktas som affärsmässigt nödvändig och som en förutsättning för att olika moderna IT- tjänster skall kunna införas. Av regeringens skrivelse framgår att, mot bl.a. denna bakgrund, en särskild utredare har tillkallats för att se över behovet av samordnad lagstiftning för radio, TV och televerksamhet. Av utredarens direktiv framgår bl.a. att en prövning skall göras av om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald inom området för elektroniska informationstjänster samt för att motverka skadliga konkurrens- begränsningar (dir. 1997:95). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:T802 (fp) i nu behandlad del. Nätutbyggnad Grunden för en ökad IT-användning i samhället är en god infrastruktur. Det betyder att den fysiska infrastrukturen är av strategisk betydelse för vilket genomslag olika tillämpningar av informationstekniken kan få i samhället. Utskottet delar därmed den grundsyn som kommer till uttryck i motionerna, nämligen att tillgången till effektiva och moderna telekommunikationer utgör en viktig förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv regional utveckling. Genom en väl utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land utvecklas. När det gäller planerna för den fortsatta utbyggnaden av tele- och datasystemet kan nämnas att AXE-systemet nu tillhandahålls inom alla telestationsområden med mer än 2 000 abonnenter. De 4 % som vid årsskiftet 1996/1997 inte hade tillgång till AXE motsvarar i absoluta tal ca 350 000 personer. Telia planerar att AXE skall vara fullständigt utbyggt i slutet av år 1998. För närvarande är det i princip möjligt att ansluta sig till ISDN inom alla riktnummerområden. I slutet av år 1998 beräknas samtliga kunder kunna erbjudas ISDN. Vidare har Telia inlett ett arbete med att etablera en nationell bredbandsstruktur. Detta sker dels genom att kabel-TV-näten digitaliseras, dels genom att kapaciteten i kopparnätet ökas med hjälp av ADSL-teknik och annan ny teknik. För kunderna innebär bredbandssatsningen inte bara ökad kapacitet utan även tillgång till interaktiva tjänster, såsom utvecklat hemarbete och höghastighetsanslutning till Internet. Denna satsning kommer enligt Telia att innebära att 98 % av landets hushåll år 2004 har tillgång till bredbandstjänster. Dessa hushåll kan då få kommunikationsmöjligheter som vida överträffar dem som är möjliga via låghastighetsmodem eller vanlig ISDN- anslutning. Även utvecklingen på mobiltelefonområdet går snabbt. Enligt täckningskraven för GSM-operatörerna skall tillståndshavaren vid utgången av år 1996 i huvudsak ha täckt minst de vägar i Sverige som klassats som Europavägar samt tätorter med mer än 10 000 invånare. För systemet NMT gäller att täckningen, med några få undantag, skall vara landsomfattande. Mot bakgrund av den expansiva och konkurrensutsatta marknaden för mobiltelefoni sker en fortsatt utbyggnad som gör att den geografiska täckningen blir allt bättre. Enligt utskottets mening utgör telekommunikationerna en väsentlig del av landets infrastruktur. Det är därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till en god teleservice. Av de telepolitiska målen följer också att utvecklingen mot ett ?rundare Sverige? skall fortsätta. Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna om en utvidgning av begrepppet bastelefoni, dvs. vad som enligt telelagen skall inräknas som en grundläggande samhällstjänst, vill utskottet framhålla att telemarknaden är föränderlig. Den tekniska utvecklingen driver ständigt fram nya och bättre produkter. Fler aktörer på marknaden sätter press på priserna och tvingar fram nytänkande. En ökad internationalisering innebär också att telekom- munikationerna inte längre är nationella utan globala. Av dessa skäl är det svårt att under en längre tid låsa definitionen av vilka tjänster som skall ingå i telelagens begrepp samhällsomfattande. Utskottet har inget att erinra mot den nuvarande definitionen av samhällsomfattande tjänster. Den överensstämmer också med den definition som gjorts inom EU. Utskottet menar således att konsumenternas grund-läggande behov av teletjänster därmed kan tillgodoses. Den snabba tekniska utvecklingen gör det dock nödvändigt att fortlöpande se över vilka tjänster som skall ingå i begreppet samhällsomfattande tjänster. En sådan anpassning följer också av det telepolitiska målet om att alla, enskilda och myndigheter, i landets olika delar skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer. Utskottet delar också regeringens uppfattning om vikten av att inte låsa fast sig vid en viss teknik, t.ex. ISDN. Det är tjänsten som sådan som skall vara samhällsomfattande. Vilken teknik som används skall inte regleras. En samhällsstyrning av tekniken kan medföra felbedömningar och stora fel- investeringar. Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts att de nu behandlade yrkandena i motionerna till väsentlig del blir tillgodosedda. Något initiativ från riksdagens sida är därför inte erforderligt. Motionerna 1996/97:T202 (c), 1996/97:T916 (c), 1996/97:A430 (mp), 1997/98:T1 (s), 1997/98:T217 (s), 1997/98:T221 (c), 1997/98:T807 (c), 1997/98:T809 (c), 1997/98:A457 (mp), 1997/98:A460 (c) och 1997/98:Ju218 (m) avstyrks därför av utskottet i nu behandlade delar. Prissättning I ett internationellt perspektiv är telefonipriserna i Sverige bland världens lägsta. Enligt utskottets mening är det angeläget att denna position kan bibehållas såväl när det gäller traditionella tjänster som olika nya tjänster på teleområdet. Enligt det telepolitiska målet följer också att alla skall få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor. I sitt av riksdagen godkända betänkande har utskottet tidigare i år framhållit att om taxorna i t.ex. storstadsområdena skulle sjunka till följd av effektiv konkurrens så får inte taxorna i andra regioner påtagligt släpa efter utan de bör följa den genomsnittliga prisutvecklingen. Vidare angavs att för att uppnå en tillfredsställande bevakning av målen om rimligt pris och om likvärdiga villkor är det viktigt att prisutvecklingen på telefonitjänsten följs ur ett konsumentperspektiv. Utskottet förutsatte därför att regeringen noga uppmärksammar prisutvecklingen och årligen rapporterar härom till riks- dagen (bet. 1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201). Som framhålls i flera motioner finns det prisskillnader mellan glesbygd och tätort när det gäller tillgång till ISDN-nätet. Enhetliga abonnemangs- och trafikavgifter tillämpas i hela landet men för anslutningsavgiften finns två priszoner. För den ena zonen, där ISDN-nätet är utbyggt, tillämpas ett fast pris och för den andra zonen ett högre pris baserat på kostnaden i det enskilda fallet. Utskottet konstaterar att utbyggnaden av ISDN har gått snabbt under senare år. I dag ingår ca 95 % av landets företag i det område där ISDN-nätet är utbyggt. Motsvarande siffra för Telias samtliga kunder är 90 %. Utbyggnaden fortsätter och ISDN kommer att integreras med AXE. Det innebär att ISDN kommer att erbjudas till ett fast pris i nästan hela landet. I sammanhanget kan vidare nämnas att Telia under senare år har sänkt taxorna för ISDN väsentligt. Anslutningsavgifterna till ISDN-nätet blir därmed i takt med moderniseringen av kommunikationsnätet allt mer likformiga över hela landet. Dessutom kan nämnas att Telias utbyggnad av en bredbandsstruktur, som ger vida bättre kommunikationsmöjligheter än ISDN, kommer att påbörjas i de områden som ännu inte nåtts av AXE-utbyggnaden, dvs. främst glesbygdsområden. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionerna 1996/97:T916 (c), 1997/98:T217 (s), 1997/98:T807 (c), 1997/98:A460 (c) och 1997/98:N247 (c) i nu behandlade delar inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagen sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen. Distanscentraler Utskottet anser att tillgången till god informationsteknik har stor betydelse för möjligheterna att skapa likvärdiga levnadsvillkor för medborgarna i hela landet. Som framhålls i motion 1997/98:T815 (c) kan därmed en utbyggnad av distansarbetscentraler vara betydelsefull för landsbygdens utveckling och därmed för den regionala balansen. Enligt vad utskottet erfarit pågår försök med distansarbetscentraler på olika platser i landet. Som ett exempel kan nämnas att regeringen tidigare i år har lämnat ekonomiskt stöd till projektet IT-värdshus i Blekinges tätorter. Syftet med projektet är att genom IT-värdshus skapa tillgänglighet till informationsteknik och olika nätbaserade tjänster för småföretag och breda grupper i samhället. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T815 (c) i denna del. Domännamn Den snabba tillväxten av Internet innebär att antalet namn och adresser på Internet, domännamn, i Sverige ökar kraftigt. Det finns i dag omkring 50 000 namn och antalet nyregistreringar uppgår till ca 2 500 per månad. Namn- och adresshanteringen har hittills fallit utanför gällande lagstiftning. I stället är det branschen själv som byggt upp ett regelverk och en organisation för ändamålet. På regeringens uppdrag har Statskontoret nyligen i en utredning om den svenska delen av Internet granskat hanteringen av domännamn. Av utredningen framgår att den organisation som svarar för domännamns- hanteringen nyligen har förändrats. Statskontoret anser att den nya organisationen har förutsättningar att fungera bra och att regelverket för hanteringen av domännamn är till fyllest. Statskontoret föreslår dock att en särskild samrådsgrupp med deltagare från olika myndigheter knyts till domännamnshanteringen. Statskontorets förslag remissbehandlas för närvarande. Enligt utskottets mening finns det från samhällets sida skäl att nära följa utvecklingen av domännamnshanteringen och agera om den nya lösningen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utskottet anser mot denna bakgrund och med hänsyn till pågående beredning av Statskontorets förslag att något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna 1997/98:T911 (kd) och 1997/98:T912 (v) i nu behandlade delar.
7 Näringslivsfrågor
7.1 Motionsförslag I motion 1997/98:T906 (s) framhålls fördelarna med att främja nyetableringar i Sverige av företagsformen Call Centers, dvs. företag som är specialiserade på att erbjuda olika former av teleservice. I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att arbetslivets organisation förändras radikalt av IT. De stora monolitiska organisationerna bryts sönder eller konkurreras ut av grupper av småföretag i samverkan. IT ger dessa små företag storföretagens fördelar utan att belasta dem med deras nackdelar. Denna omdaning från storskaligt till småskaligt förändrar de fundament den svenska välfärdsstaten vilat på. En statlig utredning föreslås därför tillsättas som i första hand kartlägger konsekvenserna av den utveckling som nu pågår och som med rimlig säkerhet kan förväntas fortsätta de närmaste fem till tio åren. Först när en sådan kartläggning föreligger bör man ta ställning till vilka strukturella åtgärder som kan bli nödvändiga. I samma motion framhålls vidare att inom IT-området bör särskild uppmärksamhet ägnas frågor om småföretagens utveckling. I motion 1997/98:T815 (c) behandlas s.k. virtuella företag med vilka man brukar avse företag som tack vare användning av IT kan ha en liten kärna av egna medarbetare och ett omfattande nätverk av olika fristående personer och företag. Enligt motionärerna bör regelverket för denna nya företagsform ses över. I motion 1996/97:T916 (c) framhålls att en samlad satsning bör göras inom EU för att gemensamt utveckla IT-området. Arbetet föreslås utgå från ett nytt gemensamt institut lokaliserat till Sverige. Institutet skall utveckla tillämpningen av informationstekniken, erbjuda kompetens och kunskap från hela FoU-området och bevaka den internationella utvecklingen. Institutet skall vidare anvisa strategiska val för FoU-politiken och ha kompetens och personella resurser för att arbeta nära och tillsammans med industrin, de europeiska medlemsstaternas administrationer, EU-kommissionen och forskargrupper i hela EU.
7.2 Utskottets ställningstagande Företagsutveckling Enligt handlingsprogrammet för informationsteknikens användning skall näringspolitiken medverka till att främja näringslivets och särskilt småföretags IT-användning samt främja utvecklingen av en svensk programvaru- och informationsindustri. Det skall ske bl.a. genom en breddad marknad via offentliga och privata upphandlingar. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och ALMI Företagspartner AB spelar också en viktig roll när det gäller att främja småföretagens IT-användning. Vidare kan nämnas att länsstyrelserna i ökad utsträckning uppmärksammar IT:s möjligheter i sitt arbete att med olika regionalpolitiska medel främja en önskvärd utveckling. Det gäller bl.a. att stimulera etablering av nya företag som verkar på tele- och kommunikationsområdet. Utskottet förutsätter, att i syfte att skapa ökad tillväxt och sysselsättning, en fortsatt prioritering sker av insatser som främjar näringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning av IT. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1996/97: T917 (kd) och 1997/98:T906 (s) inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen. Virtuella företag Utskottet övergår därefter till den nya företagsformen, de s.k. virtuella företagen. Utskottet bedömer att en ökad användning av informationsteknik kommer att påverka organisationen av arbetet. Traditionella strukturer kan därvid i många fall komma att ersättas av olika former av nätverk. Denna organisationsförändring berör inte bara företag utan påverkar även strukturer inom myndigheter och olika organisationer. Bl.a. IT-kommissionen kommer noga att följa denna utveckling. I sammanhanget kan vidare hänvisas till det rättsliga observatoriet som har till uppgift att följa olika lagstiftningsfrågor med anledning av IT-utvecklingen. Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T815 (c) i nu behandlade delar. Institut för IT-frågor Beträffande förslaget om ett europeiskt institut för IT-frågor framgår av regeringens skrivelse att denna fråga tidigare har diskuterats inom ramen för arbetet med EU:s handlingsplan på IT-området. Frågan bedöms dock ännu inte vara mogen inom unionen. Utskottet förutsätter att regeringen aktivt följer den fortsatta hanteringen av frågan om en eventuell gemensam europeisk myndighet på teleområdet. Enligt utskottets mening är något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1996/97:T916 (c) i denna del.
8 Konsumentfrågor
8.1 Motionsförslag I motion 1997/98:T4 (mp) efterlyses en utredning om konsumenternas förhållande till IT-utvecklingen. Som motiv för en utredning anges att konsumenterna i dag har svårt att kunna bedöma olika tjänster och produkter. Nya betalningssätt som elektroniska pengar ställer också ökade krav på konsumentskydd.
8.2 Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening har informationstekniken stora möjligheter att förbättra konsumenternas ställning på marknaden. Som uppmärksammas i motionen väcker dock också IT-utvecklingen en rad nya frågor. Inom några år förväntas exempelvis att ?den elektroniska marknadsplatsen? kommer att vara fullt utvecklad. Därmed kan många varor och tjänster erbjudas via någon form av IT- baserat system som t.ex. Internet. Det innebär att såväl konsumenternas situation som strukturen på handelsområdet kan komma att förändras avsevärt. I 1996 års nationella handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik har inte konsumentområdet berörts särskilt. Av regeringens skrivelse framgår dock att konsumentfrågorna för närvarande övervägs och behandlas i en rad olika sammanhang. Det gäller även på internationell nivå där utvecklingen på IT-området utifrån ett brett konsumentperspektiv behandlas av bl.a. OECD, EU och Nordiska ministerrådet. I IT-kommissionens uppdrag ingår också att lämna förslag till hur användarnas intressen kan tas till vara inom ramen för en strävan att åstadkomma en så bred användning av tekniken som möjligt. Vidare kan nämnas att det rättsliga observatoritet tillsammans med Inrikesdepartementet och Swebizz tidigare i höst genomfört en hearing om konsumentfrågor i informationssamhället. Utskottet bedömer att den snabba tekniska utvecklingen gör att konsumentfrågorna på IT-området kräver kontinuerlig bevakning för att en hög nivå av konsumentskydd skall kunna skapas och bibehållas inom området. Mot bakgrund av vad som redovisats om pågående insatser kan utskottet inte finna annat än att konsumentfrågorna är väl uppmärksammade i det pågående arbetet på både nationell och internationell nivå. Utskottet förutsätter också att Konsumentverket och konsumentorganisationerna fortlöpande följer frågorna och vidtar de åtgärder som är erforderliga för att tillgodose konsumenternas berättigade krav på IT-området. Utskottet konstaterar vidare att utgångspunkten för telepolitiken är att ge konsumenterna tillgång till effektiva telekommunikationer till rimliga priser. Utskottet vill vidare hänvisa till att Post- och telestyrelsen är sektorsmyndighet på teleområdet. Det innebär att myndigheten har ett övergripande ansvar för att telemarknaden fungerar effektivt från bl.a. konsumentsynpunkt. För att uppnå en effektiv tillsyn har vidare förutsatts ett utökat samarbete mellan Post- och telestyrelsen och Konsumentverket. Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T4 (mp) i denna del.
9 Miljö- och hälsofrågor
9.1 Motionsförslag Resursförbrukning I motion 1997/98:T4 (mp) framhålls att den dagliga praktiska användningen av IT bör betonas mer inte minst med tanke på miljön. Vidare påtalas att i regeringens skrivelse saknas en redogörelse över hur IT-användningen på miljöområdet kan medverka till att minska resursförbrukningen i samhället. Mobiltelefoners hälsorisker Hälsorisker i samband med användning av mobiltelefoner och elektromagnetiska fält uppmärksammas i fyra motioner. I motion 1997/98:T803 (s) efterlyses en översyn av reglerna för användning av mobiltelefoner. I motion 1997/98:T804 (s) föreslås att en utredning tillsätts för att klargöra om användandet av mobiltelefoner är farligt ur hälsosynpunkt. I motion 1997/98:T814 (fp) framhålls att riskerna med mikrovågor gör att utbyggnaden av digitala sändningar bör utredas med större kraft än hittills. Digitala sändningar bör därför bromsas och stoppas tills det kommer fram säkra bevis om deras ofarlighet. Enligt motion 1997/98:T805 (mp) bör försiktighetsprincipen gälla vid exponering av elektromagnetiska fält. Vidare föreslås att det på mobiltelefoner skall finnas en text som varnar för alltför flitigt användande. Enligt motionen bör också forskningen öka om såväl radiofrekventa fält som om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet. Vidare förordas att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt på mindre än 7 W slopas.
9.2 Utskottets ställningstagande Resursförbrukning Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T4 (mp) att en ökad användning av IT kan bidra till minskad resursförbrukning i samhället. Informationstekniken förbättrar därför möjligheterna att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle. På transportområdet gäller exempelvis att även om inte informationstekniken hittills resulterat i ett minskat resande ger IT möjligheter att anpassa resandet på ett sätt som medför ett bättre utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Utskottet förutsätter att regeringen i samband med sin redovisning till riksdagen av IT-politiken kommer att beskriva hur användningen av IT påverkar resursförbrukningen i samhället. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion 1997/98:T4 (mp) i nu behandlad del. Syftet med motionsyrkandet förutsätts dock komma att tillgodoses. Mobiltelefoners hälsorisker Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande internationellt och nationellt arbete för att klarlägga eventuella hälsorisker med bl.a. mobiltelefoni. Som exempel kan nämnas att Världshälsoorganisationen, WHO, sedan år 1995 bedriver ett särskilt projekt rörande elektromagnetiska fält (EMF). Projektet är planerat att löpa under fem år och målsättningen är att nå internationell samsyn när det gäller värdering av hälsorisker förknippade med elektromagnetiska fält. Projektet skall ses mot bakgrund av den stora oro som finns bland allmänheten i många länder för hälsorisker från elektrisk och kommunikationsteknisk utrustning som kraftledningar, mobiltelefoner, radio- och radarsändare. Till projektet är knutet en rådgivande kommitté bestående av företrädare för de länder som stöder projektet, bl.a. Sverige. I sammanhanget kan nämnas att inom WHO har nyligen ett möte ägt rum om elektriska och magnetiska fält. På mötet framgick att oron för skadeverkningar av fälten tenderar att öka runt om i världen. Rapporter om aktuell forskning om biologiska effekter och skadeverkningar ansågs dock vid mötet inte ge stöd för denna oro. Det kan vidare nämnas att inom EU har frågan behandlats vid ett teleministermöte hösten 1996. Som underlag inför mötet hade en hälsogrupp studerat eventuella hälsoeffekter i samband med användningen av mobiltelefoner. Av rapporten framgick att expertgruppen inte fann anledning att befara att mobiltelefoni innebär några hälsorisker. Expertgruppen ansåg dock att ett omfattande studie- och forskningsprogram borde genomföras för att öka kunskaperna. Vidare kan nämnas att i Sverige och Norge pågår en större undersökning av eventuella hälsoeffekter av användande av mobiltelefoner. Projektet innebär att en enkät har skickats ut till totalt 17 000 mobiltelefon- användare. Enkäten består av frågor som baseras på de problem som användare tidigare anmält, såsom huvudvärk, yrsel m.m. När det gäller mobiltelefoni kan även nämnas att Strålskyddsinstitutet (SSI) har utrett strålningsförhållanden kring basstationer där teleantennerna är uppsatta. SSI anser att basstationerna inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Utskottet konstaterar att frågor om bl.a. mobiltelefoners eventuella hälsoeffekter för närvarande ägnas stor uppmärksamhet. Med tanke på den snabba spridningen av mobiltelefoner och olika IT-lösningar är det otillfredsställande att många människor känner osäkerhet och fruktan inför teknikens eventuella hälsoeffekter. Mot bakgrund av den kompetensuppbyggnad som sker och den övervakning som görs av berörda myndigheter anser inte utskottet att riksdagen nu bör ta något initiativ i frågan. Utskottet förutsätter att regeringen fortsättningsvis kommer att lämna en redovisning av de insatser som görs på området. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 1997/98:T803 (s), 1997/98:T804 (s), 1997/98:T805 (mp) och 1997/98:T814 (fp).
10 Funktionshindrade och äldre
10.1 Motionsförslag I motion 1997/98:T912 (v) anges att informationstekniken i möjligaste mån bör bli tillgänglig för alla på samma sätt som posten och telefonen blivit en naturlig del i vardagslivet. IT-kommissionens initiativ för ökad IT-använd-ning bland äldre liksom Handikappinstitutets förslag till handlingsprogram är därför välkomna. Enligt motionen bör dock ett större IT-projekt genomföras med inriktning på äldre och funktionshindrade. Projektet bör göras inom ett avgränsat geografiskt område och inriktas på att erbjuda äldre, förtids- pensionärer och funktionshindrade tillgång till bl.a. datautrustning och uppkoppling på Internet. Därmed kan informationsteknikens möjligheter kartläggas samtidigt som de kritiska punkterna för en ökad IT-användning identifieras. I motion 1997/98:So403 (m) framhålls att IT-utvecklingen får en allt större betydelse för funktionshindrade. Samtidigt gäller att det alltid kommer att finnas människor som kommer att behöva stöd. En svaghet med IT-tekniken är att den t.ex. hindrar många synskadade att ta del av utbudet på Internet. Det är därför viktigt att forskningen och utvecklingen på IT-området intensifieras med de funktionshindrade i allmänhet och de synskadade i synnerhet som en prioriterad grupp. Vidare uppmärksammar motionen att det i dag saknas handledare på landets hjälpmedelscentraler som kan bistå synskadade vid datoranvändning. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag på hur denna brist kan avhjälpas. I motionen betonas vidare vikten av att de funktionshindrade själva deltar i utvecklingen av nya program och ny IT- teknik.
10.2 Utskottets ställningstagande Utskottet vill erinra om att enligt målet för den nationella IT-strategin skall allas lika möjligheter värnas så att informationstekniken blir ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa. Av den nationella strategin följer vidare att IT skall användas för att stödja grupper med särskilda behov. För att alla människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter och delta i informationssamhället fordras därför enligt utskottets mening att kraven på tillgänglighet och användbarhet både uppmärksammas och tillgodoses. Utskottet vill vidare betona att för personer med svåra funktionshinder kan en ökad IT- användning innebära helt nya möjligheter att leva ett aktivt och självständigt liv. För att ta till vara den stora potential som IT innebär har Handikapp- institutet på regeringens uppdrag tidigare i år redovisat ett förslag till IT- program med inriktning på äldre personer och funktionshindrade. I hand- lingsprogrammet, som sammanlagt innehåller femton prioriterade åtgärder, ingår bl.a. informationsinsatser, forsknings- och utvecklingsinitiativ, till- lämpningsprogram för utveckling och förnyelse inom olika samhällsektorer, utbildningsinsatser och en utbyggnad av bildtelefonitjänster. Handikapp- institutet aner att de föreslagna åtgärderna i huvudsak bör kunna finansieras inom ramen för ordinarie verksamhet och i enlighet med ansvars- och finansieringsprincipen. Av regeringens skrivelse framgår att förslaget till handlingsprogram för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Den av riksdagen fastställda nationella IT-strategin innebär att alla människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter. I samband med riksdagsbeslutet förutsatte utskottet att det nationella programmet för IT- användningen vidareutvecklades och förtydligades. Utskottet ser därför positivt på att det nu finns ett underlag som gör det möjligt att utarbeta ett samlat och målinriktat åtgärdsprogam inom området. Utskottet förutsätter att de frågor som uppmärksammas i de aktuella motionerna kommer att behandlas inom ramen för detta programarbete. Utskottet förutsätter vidare att resultatet av åtgärdsprogrammet kommer att redovisas i samband med de fortsatta årliga avrapporteringarna av den nationella IT- strategin. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:T912 (v) och 1997/98:So403 (m) i nu behandlade delar inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
11 Transportfrågor
11.1 Motionsförslag I motionerna 1996/97:T213 och 1997/98:T213 (båda kd) framhålls att utvecklingen på telematikområdet med all sannolikhet kommer att påtagligt förändra situationen inom hela vägtrafikområdet under de närmaste åren. Det är därför angeläget att regeringen tar ett samlat grepp över informationsteknikens användning i det svenska transportsystemet. Mycket tyder nämligen på att de samhällsekonomiska vinsterna är påtagliga vid investeringar i transportinformatik. Det gäller framför allt avancerade trafiksignaler, motorvägsstyrning och bättre störningsplanering. På trafiksäkerhetsområdet bedöms den största effekten uppnås genom införande av system med obligatorisk dynamisk hastighetsanpassning. Antalet personskador kan därmed minska med mer än hälften. Transportinformatiken kan också bidra till miljöförbättringar. Den största effekten erhålls med automatiska betalsystem. Enligt motionerna är det uppenbart att trafikinformatiken innebär att politiker framöver kommer att ha helt nya och betydligt mer effektiva instrument i sin hand för att nå de trafikpolitiska målen. De största samhällsvinsterna genom effektiv användning av trafikinformatik kan göras i storstäderna. Inrättande av en speciell organisation för vägtrafikledning, som är demokratiskt förankrad, synes därför vara en nödvändighet. Mot denna bakgrund framhålls att det är ytterst angeläget att regeringen tar ett samlat grepp över IT-användningen inom transportområdet.
11.2 Utskottets ställningstagande Utskottet anser att transportinformatiken kommer att vara ett viktigt trafikpolitiskt medel. Utskottet delar därför motionärernas bedömning att en ökad IT-användning inom transportområdet innebär större möjligheter att både öka effektiviteten och förbättra säkerheten i trafiksystemet. Förbättrad trafikledning som bygger på moderna IT-lösningar innebär också att mer gods och personer kan transporteras med mindre resurser. En ökad användning av informationsteknik påverkar därmed de grundläggande förutsättningarna för hela transportsystemet. Såväl transportmönster som former för att organisera och leda transporter förändras exempelvis påtagligt med en ökad IT-användning. I samband med den parlamentariska översyn som nyligen skett av trafikpolitiken har också informationstekniken uppmärksammats (Kommu-nikations- kommitten, SOU 1997:35, Ny kurs i trafikpolitiken). I samman-hanget kan vidare nämnas att Delegationen för transporttelematik har lämnat ett förslag på en övergripande plan för hur transportinformatiken skall införas i landet (Transportinformatik för Sverige, SOU 1996:186). Förslaget bereds för närvarande av regeringen och kommer att redovisas i förslaget till riksdagen våren 1998 om den framtida trafikpolitiken. I avvaktan på regeringens förslag till ett nytt trafikpolitiskt beslut bör motionerna inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionerna 1996/97:T213 och 1997/98:T213 (båda kd). Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:19 Utvecklingen i informationssamhället till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande IT-politiska utgångspunkter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T201 yrkande 26, 1997/98: T909, 1997/98:T912 yrkande 11, 1997/98:Fi209 yrkande 12 och 1997/98:K333 yrkandena 11, 13 och 18, res. 1 (m, fp) res. 2 (v) 2. beträffande miljömål att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 7, res. 3 (v, mp) 3. beträffande rättsliga utgångspunkter att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkandena 2, 6 och 9, 4. beträffande digitala signaturer att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 10, 5. beträffande kryptering att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T911, 1996/97:T916 yrkande 7, 1996/97:T917 yrkande 11 och 1997/98:T908, res. 4 (c) 6. beträffande bekämpning av barnpornografi m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 8 och 1996/97: T917 yrkandena 1 och 10, res. 5 (c, v) 7. beträffande SÄPO:s IT-användning att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 5, res. 6 (mp) 8. beträffande elektroniska dokument att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 26, 9. beträffande distansarbete att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 6 och 1997/98: T815 yrkande 7, 10. beträffande skattebortfall att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 12, 11. beträffande uppföljning av utbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkandena 1 och 2, res. 7 (mp) 12. beträffande elevers integritet att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 3, res. 8 (mp) 13. beträffande samhällsinformation att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 1, 1996/97: T917 yrkandena 5, 22-24 och 27 samt 1997/98:T3, res. 9 (m, c, fp) 14. beträffande offentlig förvaltning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkandena 7-8, 13, 25 och 28 samt 1997/98:T815 yrkandena 6 och 8, 15. beträffande kulturfrågor att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 29 och 1997/98:T2, 16. beträffande marknads- och regleringsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T202 yrkande 24, 1997/98: T213 yrkande 25, 1997/98:T912 yrkandena 3 och 4 samt 1997/98: Fi209 yrkande 13, res. 10 (m) res. 11 (v) 17. beträffande Telias medieverksamhet att riksdagen avslår motion 1996/97:T802, res. 12 (fp) 18. beträffande nätutbyggnad att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T202 yrkande 5, 1996/97: T916 yrkande 9 i denna del, 1996/97:A430 yrkande 10, 1997/98:T1, 1997/98:T217 yrkande 9, 1997/98:T221 yrkande 4, 1997/98:T807 i denna del, 1997/98:T809, 1997/98:A457 yrkande 13, 1997/98:A460 yrkandena 15 och 17 i denna del samt 1997/98:Ju218 yrkande 2, res. 13 (c) 19. beträffande prissättning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 9 i denna del, 1997/98:T217 yrkande 10, 1997/98:T807 i denna del, 1997/98:A460 yrkandena 16, 17 i denna del och 18 och 1997/98:N247 yrkande 7, res. 14 (c) 20. beträffande distanscentraler att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 5, res. 15 (c) 21. beträffande domännamn att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T911 yrkande 2 och 1997/98: T912 yrkande 5, res. 16 (v) 22. beträffande företagsutveckling att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 3 och 1997/98: T906, 23. beträffande virtuella företag att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 4 och 1997/98: T815 yrkande 9, 24. beträffande institut för IT-frågor att riksdagen avslår motion 1996/97:T916 yrkande 2, res. 17 (c) 25. beträffande konsumentfrågor att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 6, res. 18 (mp) 26. beträffande resursförbrukning att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 4, 27. beträffande mobiltelefoners hälsorisker att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T803, 1997/98:T804 1997/98:T805 och 1997/98:T814, res. 19 (mp) 28. beträffande funktionshindrade och äldre att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T912 yrkande 2 och 1997/98: So403 yrkandena 3 och 4, res. 20 (m, c, fp) res. 21 (v) 29. beträffande transportfrågor att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T213 yrkande 14 och 1997/98:T213 yrkande 14, 30. beträffande regeringens skrivelse 1997/98:19 Utvecklingen i informationssamhället att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:19 till handlingarna.
Stockholm den 6 november 1997
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-strand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Christina Axelsson (s).
Reservationer
1. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1) Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Utskottet delar? och på s. 12 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening har Sverige oklara IT-mål. Strävan måste vara att öka den nationella konkurrenskraften och därmed tillväxten. IT-satsningen kan aldrig lyckas utan att motivationen är stark. Satsningar på både använd-ning av och utbildning i IT är därför viktiga på alla nivåer. Avgörande är att reglering och monopolisering av utvecklingen förhindras. Beträffande lag- stiftningen bör en anpassning ske till nya medier men lagarna får inte utformas så att IT-utvecklingen förhindras. Mot denna bakgrund bör ett mer målmedvetet lagstiftningsarbete genomföras som bl.a. bygger på att IT-området är internationellt till sin karaktär. Vidare bör gälla att IT tas i bruk i syfte att underlätta småföretagens utveckling. En öppenhet bör även gälla för en snabb utveckling av medier och medietjänster genom digitala kabelnät och satellitsändningar. Därmed kan Sverige få en infrastruktur för datakommunikation som är världsledande. Det bör vara självklart att alla statliga organ har en strategi för IT-användning som en viktig del i sitt informationsuppdrag till medborgarna. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till samlade riktlinjer för information och användning av Internet för kommunikation med medborgarna. Härvid måste behovet av transparens beaktas, konflikten mellan säkerhet och öppenhet samt regler för diarieföring. Enligt utskottets mening har den nuvarande IT-kommissionen förlorat sin kraft. Behovet av ledning för Sveriges utnyttjande av IT är dock stort. Framför allt är det tre uppgifter som bör sättas i förgrunden. Den första gäller skolans tillgång till informationstekniken. Den andra frågan gäller att den offentliga förvaltningen skall göras effektivare och öppnare. Den tredje uppgiften gäller att klara sekelskiftesövergången på ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Enligt utskottets mening bör därför kommissionen ersättas av ett organ med ett entydigt mandat och nödvändiga resurer för att inspirera och leda Sveriges användning av informationstekniken. Utskottet anser att det är angeläget att det fortsatta reformarbetet på teleområdet inriktas mot ökad avreglering. Genom avreglering och kon-kurrens skapas de bästa och billigaste tjänsterna för den enskilde kon-sumenten. Detta är av stor betydelse bl.a. för informationsteknikens fortsatta utveckling och för möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T201 och 1997/98:K333 (båda m) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges rege-ringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna 1997/98:T912 och 1997/98:Fi209 (båda v) i nu behandlad del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande IT-politiska utgångspunkter att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T201 yrkande 26 och 1997/98:K333 yrkandena 11, 13 och 18 och med avslag på motionerna 1997/98:T909, 1997/98:T912 yrkande 11 samt 1997/98:Fi209 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1) Karl-Erik Persson (v) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?När det? och slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör Sverige ta initiativ till en konferens i Förenta nationernas regi för att lägga upp riktlinjerna för hur IT inte enbart skall bli en teknik för de redan rika länderna. Det är en moralisk skyldighet att möjliggöra tillgång och användning av IT även i de fattiga länderna. På en sådan konferens bör diskuteras hur ett gemensamt regelverk för hela världen kan se ut, ett globalt kodex. Utskottet anser vidare att kraftfulla åtgärder bör vidtas så att IT- utvecklingen kommer hela samhället till godo. Det betyder att den kunskap som tas fram genom forsknings- och utvecklingsinsatser med stöd bl.a. av statliga anslag bör spridas så att alla ges tillgång till modern informa-tionsteknik. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1997/98:T912 och 1997/98:Fi209 (båda v) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges rege-ringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna 1996/97:T201 och 1997/98:K333 (båda m) i nu behandlad del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande IT-politiska utgångspunkter att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T912 yrkande 11 och 1997/98:Fi209 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1996/97: T201 yrkande 26, 1997/98:T909 och 1997/98:K333 yrkandena 11, 13 och 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Miljömål (mom. 2) Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes ( mp) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Beträffande yrkandet? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den nationella IT-strategin mer tydligt bör inriktas mot att förbättra miljön. Mot denna bakgrund bör den nationella IT-strategin tillföras målet att främja och påskynda utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande miljömål att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kryptering (mom. 5) Sivert Carlsson (c) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet anser? och på s. 16 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att en satsning bör göras på utveckling av starka sä- kerhetslösningar för IT-samhället både för skydd av den personliga integriteten och företags/organisationers känsliga information. Det är vidare angeläget att regler och tillstånd för krypterade meddelanden ses över utifrån krav på såväl öppenhet som säkerhet och integritet för enskilda och företag. Enligt utskottets mening bör en EU-kampanj genomföras kring dessa frågor eftersom detta inte är ett enskilt svenskt problemområde. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T911 (c) och 1996/97:T916 (c) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T908 (s) i nu behandlad del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande kryptering att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T911 och 1996/97: T916 yrkande 7 och med anledning av motionerna 1996/97:T917 yrkande 11 och 1997/98:T908 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bekämpning av barnpornografi m.m. (mom. 6) Sivert Carlsson (c) och Karl-Erik Persson (v) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?I likhet? och slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse: Utskottet anser det angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för att stoppa spridning via Internet av bl.a. barnpornografi. Som framhålls i motion 1996/97:T916 (c) är svenska bestämmelser av begränsad räckvidd då det räcker att någon utanför landets gränser tillhandahåller materialet. Vidare kan det uppstå problem om det exempelvis lagts in stötande och kränkande bilder och information på någons hemsida utan dennes medgivande eller vetskap. Spridningen av barn-, vålds- och vanlig pornografi samt rasistiska budskap via databaser och Internet gör problemen globala, och den nationella lagstiftningen har därmed begränsad räckvidd. Mot denna bakgrund krävs internationella överenskommelser för att motverka spridandet av våld, pornografi och rasism. Sverige bör därför aktivt arbeta internationellt, i första hand inom EU, för att nå detta syfte. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T916 (c) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1996/97:T917 (kd) i nu behandlad del tillgodoses varför yrkandet avstyrks. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande bekämpning av barnpornografi m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T916 yrkande 8 och med avslag på motion 1996/97:T917 yrkandena 1 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. SÄPO:s IT-användning (mom. 7) Elisa Abascal Reyes (mp) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse: Utskottet anser det angeläget att uppföljningen fortsättningsvis omfattar även SÄPO:s IT-användning. Med tanke på den kontroll från samhällets sida som finns när det gäller SÄPO:s telefonavlyssning är nuvarande brist på demokratisk insyn vid användning av digitala spaningsmetoder både otill-fredsställande och ologiskt. Det bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen med den efterlysta redovisningen. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp) i nu behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande SÄPO:s IT-användning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Uppföljning av utbildning (mom. 11) Elisa Abascal Reyes (mp) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Utskottet konstaterar att utbildningsområdet? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att utbildningsområdet har mycket stor betydelse i arbetet med att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det är därför nödvändigt att en noggrann och allsidig utvärdering görs av insatserna inom detta område. Regeringens redovisning av IT-användningen i skolväsendet är dock otillfredsställande. Med hänsyn till det nationella IT-målet om att föra in kunskaper om IT och dess användningsområden på alla nivåer i utbild- ningsväsendet inom tre år anser utskottet därför att uppföljningen måste förstärkas. Som framhålls i motion 1997/98:T4 (mp) bör här särskilt granskas eventuella skillnader i IT-användningen inom olika utbildningsinriktningar. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp) i nu behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande uppföljning av utbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Elevers integritet (mom. 12) Elisa Abascal Reyes (mp) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Utskottet konstaterar att det? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att elever bör ha rätt till integritet i samband med sin IT- användning. Det bör ankomma på regeringen att se till att så sker. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande elevers integritet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Samhällsinformation (mom. 13) Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Sivert Carlsson (c), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Utskottet konstaterar? och slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att alla medborgare oavsett var de bor i landet bör ges tillgång till rätts- och samhällsinformation på ett enhetligt och lättillgängligt sätt - en digital allemansrätt. Riksdag och regering har därför ett gemensamt ansvar för att utreda hur ett svenskt elektroniskt rätts- och samhälls-informationssystem kan utformas. Alla myndigheter bör tillhandahålla sina föreskrifter i elektronisk form. Även kommunernas regelverk bör göras tillgängliga i denna typ av system. Åtgärder bör vidare vidtas för att främja en ökad spridning av Internet i bostäder med nätanknutna persondatorer och terminaler som tillhandahålls på offentliga platser som bibliotek och skolor. Enligt utskottets mening bör möjligheterna undersökas för att erbjuda e-postadresser och Internet-anknytning till alla medborgare. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T916 (c) i denna del och 1997/98:T3 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1996/97:T917 (kd) i denna del torde tillgodoses varför yrkandet avstyrks. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande samhällsinformation att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 1 och 1997/98:T3 samt med avslag på motionerna 1996/97:T917 yrkandena 5, 22-24 och 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16) Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Med anledning? och på s. 26 slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det angeläget att telemarknaden öppnas för ytterligare konkurrens. Utskottet anser det angeläget att det fortsatta reform- arbetet på teleområdet inriktas mot ökad avreglering. Genom avreglering och konkurrens skapas de bästa och billigaste tjänsterna för den enskilde konsumenten. Detta är av stor betydelse bl.a. för informationsteknikens fort- satta utveckling och för möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen. Utskottet anser vidare att frågan om Telias accessnät måste ges en permanent lösning så att en väl fungerande telemarknad kan uppstå. Telias accessnät bör därför särskiljas från Telias övriga verksamhet på ett sådant sätt att det inte råder någon osäkerhet om att accessnätet upplåts på lika villkor för samtliga teleoperatörer. Därmed underlättas monopolregleringen samtidigt som konkurrenstrycket ökar på Telia. Separeringen av accessnätet behöver dock inte förhindra en fortsatt koncernstruktur. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till organisatorisk förändring i enlighet med vad som nu har anförts. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T202 (m) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1997/98:T213 (kd) i nu behandlad del tillgodoses till väsentlig del. Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:T912 (v) och 1997/98:Fi209 (v) i nu behandlade delar. dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande marknads- och regleringsfrågor att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T202 yrkande 24 och 1997/98:T213 yrkande 25 samt med avslag på motionerna 1997/98: T912 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:Fi209 yrkande 13, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16) Karl-Erik Persson (v) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Med anledning? och på s. 26 slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att infrastrukturen är en samhällelig angelägenhet. Till infrastrukturen hör ett fungerande nät för tele- och datakommunikation. Kommunikationernas stora betydelse för utvecklingen inom både näringsliv och offentlig verksamhet visar sig allt tydligare. Det är därför viktigt att bra förbindelser erbjuds i hela landet. Enligt utskottets mening bör därför staten ta ett starkare ansvar för utvecklingen genom bildandet av statens databanverk. Därmed kan de telepolitiska målen uppfyllas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1997/98:T912 (v) och 1997/98:Fi209 (v) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:T202 (m) och 1997/98: T213 (kd) i nu behandlade delar. dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande marknads- och regleringsfrågor att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T912 yrkandena 3 och 4 samt 1997/98:Fi209 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1997/98:T202 yrkande 24 och 1997/98:T213 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Telias medieverksamhet (mom. 17) Kenth Skårvik (fp) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Teknik- utvecklingen på? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att Telia, utan beslut från riksdag eller regering, bygger upp en omfattande medieverksamhet. Grundtanken i Telias medie-satsning tycks vara att man vill åstadkomma en vertikal integration, dvs. att ägandet av kablar skall kompletteras med en omfattande verksamhet som fyller kablarna med innehåll. Telias expansion på medieområdet innebär att ett nytt och dominerande statligt mediebolag håller på att växa fram. Enligt utskottets mening är detta från principiella utgångspunkter oroande. Telia har genom sin omfattande mediesatsning fått en olycklig dubbelroll. Ur yttrandefrihetssynpunkt är det ytterst vanskligt med statlig styrning av vilken information som skall förmedlas. Genom sin storlek riskerar Telia att få en sådan dominans att mångfalden hotas. Satsningen innebär också ett stort risktagande med statliga medel eftersom konkurrensen är mycket hård och branschen mycket dynamisk. Enligt utskottets mening bör därför Telias medieverksamhet försäljas eller avvecklas. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T802 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande Telias medieverksamhet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T802 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Nätutbyggnad (mom. 18) Sivert Carlsson (c) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Beträffande de? och på s. 28 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning är väl fungerande och effektiva tele- och datakommunikationer en avgörande förutsättning för möjligheterna att uppnå regional balans. Det betyder att god service och valfrihet måste finnas i hela landet. Begreppet bastelefoni bör därför breddas och möjliggöra kommu-nikation med ISDN-kapacitet, eller motsvarande. Det innebär att överförings-kapacitet för bild- och datakommunikation bör innefattas i begreppet sam-hällsomfattande tjänster. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen med en närmare precisering av hur de samhällsomfattande teletjänsterna bör utvidgas. Vidare bör kommande tjänster som ADSL bli tillgängliga i hela landet. Enligt utskottets mening bör infor- mationsteknikens utbyggnad ingå som ett av huvudmålen på kommunikationsområdet. Regeringen bör noga följa Telias engagemang för att sprida den modernaste tekniken över hela landet. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T202, 1996/97:T916, 1997/98:T221, 1997/98:T807, 1997/98:T809, 1997/98:A460 (alla c) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna 1996/97:A430 (mp), 1997/98:T1 (s), 1997/98:T217 (s), 1997/98:A457 (mp) och 1997/98:Ju218 (m) i nu behandlade delar. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande nätutbyggnad att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T202 yrkande 5, 1996/97:T916 yrkande 9 i denna del, 1997/98:T221 yrkande 4, 1997/98:T807 i denna del, 1997/98:T809, 1997/98:A460 yrkandena 15 och 17 i denna del samt med avslag på motionerna 1996/97:A430 yrkande 10, 1997/98:T1, 1997/98:T217 yrkande 9, 1997/98:A457 yrkande 13 och 1997/98:Ju218 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Prissättning (mom. 19) Sivert Carlsson (c) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ?Som framhålls? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att en snabb utbyggnad av den elektroniska infrastrukturen måste prioriteras. Detta ger nya och goda förutsättningar för tillväxt och sysselsättning i landets olika delar. Anslutningsavgiften för ISDN varierar dock starkt över landet. I större orter där ISDN är utbyggt är anslut- ningsavgiften knappt 2 000 kr exklusive mervärdesskatt. Utanför dessa större orter kan kostnaden variera från detta belopp upp till 100 000 kr. I gles- bygden kan kostnaden närma sig 500 000 kr. Enligt utskottets mening bör ISDN eller motsvarande göras tillgänglig för alla på lika villkor, dvs. anslut- ningsavgiften bör vara densamma över hela landet. Det är därvid viktigt att alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för finansie-ringen av ISDN-nätet. Vidare bör Telia enligt utskottets mening åläggas att upprätthålla en likvärdig prissättning på tele- och kommunikationstjänster i hela landet. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T916, 1997/98:T807, 1997/98:A460, 1997/98:N247 (alla c) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motion 1997/98:T217 (s) i nu behandlad del. dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande prissättning att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 9 i denna del, 1997/98:T807 i denna del, 1997/98:A460 yrkandena 16, 17 i denna del och 18 och 1997/98:N247 yrkande 7 samt med avslag på motion 1997/98:T217 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Distanscentraler (mom. 20) Sivert Carlsson (c) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Utskottet bedömer? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att denna verksamhet med distansarbetscentraler bör utvidgas för att stimulera till en ökad IT-användning i samhället. Försök bör därför göras med att inrätta ett antal distanscentraler på landsbygden. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T815 (c) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse: 20. beträffande distanscentraler att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T815 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Domännamn (mom. 21) Karl-Erik Persson (v) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att från samhällets sida är den nuvarande organisationen för tilldelning av domännamn klart otillfredsställande. Det bör vara demokratiska och inte ekonomiska faktorer som avgör hur tilldelningen av elektroniska namn sker. Enligt utskottets mening bör det därför ankomma på regeringen att snarast redovisa för riksdagen hur verksamheten bör regleras. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1997/98:T911 (kd) i nu behandlad del tillgodoses. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen. dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande domännamn att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 5 och med anledning av motion 1997/98:T911 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Institut för IT-frågor (mom. 24) Sivert Carlsson (c) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?Utskottet förutsätter? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att Sverige aktivt bör driva förslaget om att ett nytt gemensamt institut på IT-området bör inrättas och lokaliseras till Sverige. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T916 (c) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande institut för IT-frågor att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T916 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Konsumentfrågor (mom. 25) Elisa Abascal Reyes (mp) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ?Utskottet bedömer? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är konsumentfrågorna av stor betydelse. Erfa- renheterna hittills påvisar dock att konsumenterna har en svag ställning på IT- området. Det gäller bl.a. möjligheterna att kunna bedöma olika tjänster och produkter. Nya betalningssätt som elektroniska pengar ställer också ökade krav på konsumentskydd. Andra frågor som bör ses över är konsu-mentens ställning i förhållande till operatörerna och en standard för vad konsumenten har rätt till beträffande produktbeskrivning och konsumentupplysning. Med tanke på teletjänsternas speciella karaktär är det dessutom extra viktigt att konsumentens ställning på marknaden i fråga om information och möjlighet till klagomål klargörs. Utskottet anser det därför angeläget att en utredning tillsätts om konsumenternas förhållande till IT-utvecklingen. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande konsumentfrågor att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Mobiltelefoners hälsorisker (mom. 27) Elisa Abascal Reyes (mp) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Utskottet konstaterar? och slutar med ?och 1997/98:T814 (fp)? bort ha följande lydelse: Utskottet anser mot denna bakgrund att försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering av elektromagnetiska fält. Enligt utskottets mening bör vidare forskningen öka om såväl radiofrekventa fält som om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet. Utskottet anser dessutom att den nuvarande undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt på mindre än 7 W bör slopas. Mobiltelefoner bör vidare förses med en text som varnar för alltför flitigt användande. Utskottet förutsätter att regeringen snarast kommer att lämna en redovisning av de insatser som görs för att klarlägga hälso-riskerna på området och regeringens bedömning härav. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T805 (mp) delvis tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna 1997/98: T803 (s), 1997/98:T804 (s), och 1997/98:T814 (fp) i nu behandlad del avstyrks. Syftet med dessa motioner förutsätts dock komma att tillgodoses. dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse: 27. beträffande mobiltelefoners hälsorisker att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T805 och med avslag på motionerna 1997/98:T803, 1997/98:T804 och 1997/98:T814 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Funktionshindrade och äldre (mom. 28) Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Sivert Carlsson (c), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Utskottet förutsätter? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns dock, som framhålls i motion 1997/98:So403 (m), alltid människor som trots all teknik även fort-sättningsvis kommer att behöva stöd. En svaghet med IT-tekniken är att den t.ex. hindrar många synskadade att ta del av utbudet på Internet. Det är därför viktigt att forskningen och utvecklingen på IT-området intensifieras med de funktionshindrade i allmänhet och de synskadade i synnerhet som en prioriterad grupp. Ett hinder är i dag bristen på handledare på landets hjälpmedelscentraler som kan bistå synskadade vid datoranvändning. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag på hur denna brist kan avhjälpas. Utskottet förutsätter därmed även att den fråga som uppmärksammas i motion 1997/98:So403 (m) kommer att behandlas inom ramen för detta programarbete.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:So403 (m) i nu behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att motion 1997/98:T912 (v) i nu behandlad del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande funktionshindrade och äldre att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So403 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på motion 1997/98:T912 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Funktionshindrade och äldre (mom. 28) Karl-Erik Persson (v) anser: dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet förutsätter därmed även att den fråga som uppmärksammas i motion 1997/98:T912 (v) kommer att behandlas inom ramen för detta programarbete. Enligt utskottets mening bör dock ett större IT-projekt genomföras med inriktning på äldre och funktionshindrade. Projektet bör utföras inom ett avgränsat geografiskt område och inriktas på att erbjuda äldre, förtidspensionärer och funktionshindrade tillgång till bl.a. erforderlig datautrustning och uppkoppling på Internet. Därmed kan informations-teknikens möjligheter kartläggas samtidigt som de kritiska punkterna för en ökad IT-användning identifieras. Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i nu behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motion 1997/98:So403 (m) i nu behandlad del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande funktionshindrade och äldre att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:So403 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Telias medieverksamhet (mom. 17) Elisa Abascal Reyes (mp) anför: Jag anser i likhet med motionärerna till motion 1997/98:T802 (fp) att Telias satsning på medieområdet är oroväckande ur demokratisk synpunkt. Det är som framhålls i reservation 12 riktigt att Telia genom sin omfattande mediesatsning fått en ?olycklig dubbelroll?, Miljöpartiet de gröna förordar mångfald på medieområdet och motsätter sig att informationsutbudet, framför allt när syftet är kommersiellt, sker från statens sida från ett närmast monopolliknande företag. Jag instämmer även i reservantens uppfattning att Telia utvecklat sin medieverksamhet utan något som helst beslut från riksdag och regering. Däremot är jag inte beredd att instämma i slutsatsen att Telias medieverksamhet bör försäljas eller avvecklas. En försäljning skulle antagligen inte innebära någon större vinst för mångfalden med tanke på den utveckling som nu sker på mediemarknaden med allt större och allt färre enheter. En avveckling av verksamheten torde vara den lämpligaste lösningen, men detta skulle också kunna innebära en stor och onödig kapitalförstöring som det är svårt att motivera samt antagligen en minskad service till många medborgare, varför Miljöpartiet i detta skede - i brist på tillräckligt underlag - inte är beredda att förorda denna åtgärd. Dock avser vi att återkomma i frågan. Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Skrivelsen............................................2 Motionerna............................................2 Motioner med anledning av skrivelse 1997/98:19 2 Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1996 3 Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997 5 Utskottet.............................................8 1 Bakgrund 8 2 Allmänna utgångspunkter 9 2.1 Regeringens bedömning 9 2.2 Motionsförslag 10 2.3 Utskottets ställningstagande 11 3 Rättsordningen 13 3.1 Motionsförslag 13 3.2 Utskottets ställningstagande 14 4 Utbildningsfrågor 18 4.1 Motionsförslag 18 4.2 Utskottets ställningstagande 18 5 Samhällets informationsförsörjning m.m. 19 5.1 Motionsförslag 19 5.2 Utskottets ställningstagande 21 6 Kommunikationsfrågor 23 6.1 Motionsförslag 23 6.2 Utskottets ställningstagande 25 7 Näringslivsfrågor 29 7.1 Motionsförslag 29 7.2 Utskottets ställningstagande 30 8 Konsumentfrågor 31 8.1 Motionsförslag 31 8.2 Utskottets ställningstagande 31 9 Miljö- och hälsofrågor 32 9.1 Motionsförslag 32 9.2 Utskottets ställningstagande 33 10 Funktionshindrade och äldre 34 10.1 Motionsförslag 34 10.2 Utskottets ställningstagande 35 11 Transportfrågor 36 11.1 Motionsförslag 36 11.2 Utskottets ställningstagande 36 Hemställan 37 Reservationer........................................40 1. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1) 40 2. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1) 41 3. Miljömål (mom. 2) 41 4. Kryptering (mom. 5) 42 5. Bekämpning av barnpornografi m.m. (mom. 6) 42 6. SÄPO:s IT-användning (mom. 7) 43 7. Uppföljning av utbildning (mom. 11) 43 8. Elevers integritet (mom. 12) 44 9. Samhällsinformation (mom. 13) 44 10. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16) 45 11. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16) 46 12. Telias medieverksamhet (mom. 17) 46 13. Nätutbyggnad (mom. 18) 47 14. Prissättning (mom. 19) 48 15. Distanscentraler (mom. 20) 48 16. Domännamn (mom. 21) 49 17. Institut för IT-frågor (mom. 24) 49 18. Konsumentfrågor (mom. 25) 49 19. Mobiltelefoners hälsorisker (mom. 27) 50 20. Funktionshindrade och äldre (mom. 28) 50 21. Funktionshindrade och äldre (mom. 28) 51 Särskilt yttrande....................................52 Telias medieverksamhet (mom. 17) 52