Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.
Betänkande 1993/94:SoU11
Socialutskottets betänkande
1993/94:SOU11
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.
Innehåll
1993/94
SoU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m. och fyra motioner som väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas också 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1993.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringar i socialtjänstlagen varigenom kommunerna blir skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldern ett till tolv år. Utskottet gör vidare ett tillägg i 18 § för att klargöra att samma kvalitetskrav skall gälla såväl för offentlig som för privat verksamhet.
Utskottet avstyrker propositionens förslag till riktlinjer för familjepolitiken och anser inte att något vårdnadsbidrag bör införas. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Kommunen måste ha möjlighet att planera barnomsorgen inom kommunen och anser därför att kommunen vid sin tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende skall få väga in även behovet av ytterligare barnomsorgsplatser. Utskottet avstyrker därmed förslaget att hänsyn endast skall få tas till sökandes lämplighet och ändamålsenligheten av de lokaler som verksamheten skall bedrivas i.
M-, c-, fp- och kds-ledamöterna reserverar sig till förmån för propositionens förslag till riktlinjer och framhåller att för att skapa verklig valfrihet måste barnfamiljerna garanteras såväl rätt till barnomsorg som rätt till vårdnadsbidrag. De reserverar sig också mot utskottets beslut att begränsa rätten till fri etablering.
S-ledamöterna reserverar sig till förmån för ett tillkännagivande till regeringen om att kommunerna även fortsättningsvis måste ges förutsättningar att planera hur behovet av barnomsorg skall tillgodoses och fastställa mål för verksamheten.
Nyd-ledamoten reserverar sig för avslag på hela propositionen. Nyd-ledamoten reserverar sig också till förmån för småbarnsskolor och för utarbetande av läroplaner för dessa.
V-ledamoten anmäler i en avvikande mening att kravet på kommunala barnomsorgsplaner borde vara kvar. Vidare begärs sanktioner för kommuner som inte uppfyller lagens intentioner om barnomsorg för alla barn som behöver omsorg. Daghemstaxorna bör bli mer lika över landet, och Socialstyrelsen skall upprätta en plan för återuppbyggnad av barnvårdarorganisationen. V-ledamoten vill också ha krispaket för barnomsorgen och utvärdering av den privata barnomsorgen.
Propositionen
I proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m. har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att dels anta förslagen till
1. lag om ändring i socialtjänstlagen,
2. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620),
dels godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår den i proposition 1993/94:11 föreslagna nya 2 a § i lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorgen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdnadsbidraget.
1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att gällande 17 § socialtjänstlagen skall finnas kvar enligt vad i motionen anförts om behovet av kvalitet i barnomsorgen,
2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta en lag enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller lagens intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver omsorg.
1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:11 i dess helhet,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar avslå propositionens förslag till ändringar i socialtjänstlagen,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar avslå propositionens förslag till ändringar i lagen om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att icke godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för valfrihet och rättvisa i familjepolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av vårdnadsersättning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg.
1993/94:So17 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensanalys.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993
1992/93:So301 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av socialtjänstlagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fungerande barnomsorg och annan social service.
1992/93:So604 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur alla barns rätt till förskola skall lagfästas.
1992/93:So608 av Lotta Edholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för familjepolitiken.
1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur barns rätt till förskola skall lagfästas.
1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att upprätta en plan för återuppbyggnad av barnvårdarorganisationen.
1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär ett krispaket för barnomsorgen enligt vad i motionen anförts om de krisartade förhållanden som råder inom förskoleverksamheten och inte avvaktar Socialstyrelsens utredning,
3. att riksdagen hos regeringen begär en rättighetslag enligt vad i motionen anförts om alla barns rätt till förskoleplats,
4. att riksdagen hos regeringen begär att kravet på barnomsorgsplan lyfts in i den kommande barnomsorgslagen,
5. att riksdagen hos regeringen begär ett heltäckande regelsystem som skrivs in i barnomsorgslagen enligt vad i motionen anförts om behovet av ett sådant system med hänsyn till de olika barnomsorgsformer som växer fram,
6. att riksdagen hos regeringen begär att rätt för barn med handikapp till plats i privata daghem skrivs in i den kommande barnomsorgslagen,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av privat verksamhet inom barnomsorgen enligt vad i motionen anförts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslösas rätt till en barnomsorgsplats,
9. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får i uppdrag att lägga fram förslag om en norm för rimliga och lika daghemsavgifter för hela landet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett införande av brukarinflytande i barnomsorgslagen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för barn med särskilda behov,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av personal inom förskolan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verklig valfrihet förutsätter god tillgång av barntillsyn i offentlig regi.
1992/93:So615 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagreglering av omfattningen av kommunernas skyldighet att bedriva barnomsorg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om detaljreglering av barnomsorgsverksamheten i kommunerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillräckligt kommunalt stöd för enskilda alternativ i barnomsorgen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till enskilda deltidsgrupper och öppna förskolor.
1992/93:So616 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorg vid arbetslöshet och föräldraledighet.
1992/93:So617 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg.
1992/93:So618 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småbarnsskolor,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med vad som anförts i motionen.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barnomsorgslag.
Ärendets beredning i utskottet
Skrivelser i ärendet har inkommit från Svenska kommunförbundet och Landsorganisationen i Sverige.
Utskottet har i ärendet ordnat en utfrågning med representanter från Socialdepartementet och Svenska kommunförbundet.
Utskottet
Propositionen i huvuddrag
I propositionen redovisas regeringens familjepolitik för valfrihet och jämställdhet. Det anförs att förnyelsen av familjepolitiken syftar till att ge barnfamiljerna ökade möjligheter att lösa barnomsorgen på det sätt de själva önskar, genom god barnomsorg utanför hemmet och genom bättre ekonomiska möjligheter för dem som önskar stanna hemma när barnen är små.
Kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldern ett t.o.m. tolv år föreslås skärpas genom ändringar i socialtjänstlagen (1980:620). Bestämmelser införs i lagen som preciserar barnomsorgens uppgift samt de kvalitetskrav som gäller för verksamheten. Vidare föreslås kommunerna bli skyldiga att ge bidrag till enskilda förskolor och fritidshem med ett belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i den egna verksamheten. Vid tillståndsgivning som gäller enskilda förskolor och fritidshem föreslås avseende endast få fästas vid sökandens lämplighet och ändamålsenligheten av lokalerna.
I propositionen aviseras att förslag senare kommer att läggas fram om ett vårdnadsbidrag för de barn som fyllt ett men inte tre år. Bidraget skall uppgå till 2 000 kr per barn och månad. Samtidigt skall en skattemässig avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader upp till ett visst högsta belopp införas. Förslag kommer senare att läggas fram om att rätten till tjänstledighet för vård av barn förlängs från dagens 18 månader till tre år.
I propositionen anförs att det är angeläget att behålla ersättningsnivån i föräldraförsäkringen, bl.a. för att även fortsättningsvis stimulera fäder att ta föräldraledigt. Det är vidare angeläget att statsmakterna i utformningen av regelsystem för t.ex. föräldraförsäkringen markerar att ansvaret för barnen delas av bägge föräldrarna.
Avslag på propositionen
I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen avslår propositionen i dess helhet (yrkande 1). Motionärerna anser att propositionen är motsägelsefull, otillfredsställande och kostsam. De kan därför inte medverka till att dess förslag införs. Principen med införande av ett vårdnadsbidrag ställer sig motionärerna bakom, men de anser att den utformning av vårdnadsbidraget som skisseras blir en mycket dyrbar symbolisk gest utan några fördelar för barnfamiljerna. Motionärerna ser också fördelar med avdragsrätten för styrkta barnomsorgkostnader, men anser att denna skall gälla lika för alla barnomsorgsformer oavsett om de är kommunala eller privata. Inte heller bör ett avdragstak införas. Regeringens förslag om att förlänga rätten till tjänstledighet till tre år tror motionärerna kommer att resultera i stelheter på hela arbetsmarknaden som kan bli förödande för småbarnsföräldrar. Slutligen vänder sig motionärerna mot grundresonemanget i propositionen kring kommunernas lagstadgade skyldighet att erbjuda barnomsorg. Motionärernas principiella grundinställning är att allt offentligt stöd till barntillsyn skall kanaliseras via föräldrarna, t.ex. genom vårdnadsersättning eller "barntillsynspeng". Föräldrarnas val av barnomsorgsform skall följas av det självklara kravet att de skall betala för den omsorg de önskar. Genom att ge marknadskrafterna större spelrum kommer ett mer varierat utbud att växa fram. Någon lagreglering av kommunernas ansvar behövs inte. Valfrihet och konkurrens kommer, enligt motionärerna, att garantera hög kvalitet och kostnadseffektivitet.
Utskottet gör följande bedömning. Förslagen i propositionen innebär att valfriheten för barnfamiljerna ökar, vilket utskottet anser vara angeläget. Utskottet delar också inställningen i propositionen att kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg bör skärpas genom ändringar i socialtjänstlagen. Motion So16 (nyd) yrkande 1 avstyrks.
Riktlinjer för familjepolitiken
I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdnadsbidraget (yrkande 3). Motionärerna anför att de med anledning av regeringens förslag om vårdnadsbidrag redan nu vill göra klart att de helt motsätter sig införande av ett sådant. Motionärerna har för avsikt att återkomma i frågan när propositionen om vårdnadsbidrag läggs fram.
I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på propositionen, beslutar att icke godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (yrkande 4), samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om riktlinjer för valfrihet och rättvisa i familjepolitiken (yrkande 5), dels om införande av vårdnadsersättning (yrkande 6). Motionärerna anför att familjepolitiken skall utgå ifrån att föräldrar är fria och tänkande människor som själva både kan och skall ta ansvar för sig själva, sina barn och sina familjer. Motionärerna anser att Sveriges nuvarande system med föräldraförsäkring och stöd till den offentliga barnomsorgen är djupt orättvist och att kostnaderna är orimligt höga. Subventionerna till barnomsorg, föräldraförsäkring, barnbidrag och bidragsförskott föreslås tas bort och i stället användas till dels en vårdnadsersättning som betalas under barnets första sex levnadsår, dels ett barnbidrag som utbetalas till 16 års ålder. Förslaget innebär, enligt motionärerna, att samhällets kostnader för familjepolitiken kan minska med ca 20 miljarder kronor.
I motion 1992/93:So608 av Lotta Edholm m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för familjepolitiken. Motionärerna anför att stödet till småbarnsfamiljerna måste utformas så att det underlättar deras valmöjligheter att fördela sin tid mellan hemarbete och förvärvsarbete. Stödet bör därför utformas så att det kan användas så flexibelt som möjligt av båda föräldrarna. Det måste utformas så att det lönar sig att arbeta för småbarnsmammorna, samtidigt som det gör det möjligt att minska arbetstiden. Valet får inte bara stå mellan att arbeta heltid eller inte arbeta alls. Stödet måste underlätta en utbyggnad av barnomsorgen till full behovstäckning och en stor ökning av valmöjligheterna mellan olika former av barnomsorg.
I motion 1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barnomsorgslag (yrkande 22). Motionärerna anför att en barnomsorgslag inte får genomföras utan att den kan kopplas också till rätten att få ett vårdnadsbidrag. Ett vårdnadsbidrag är nödvändigt för att skapa valfrihet för föräldrarna att själva välja den barnomsorg som passar dem bäst. Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet delar uppfattningen att en lagstadgad rätt till barnomsorg bör införas. Härigenom garanteras alla barn rätt till barnomsorg.
Utskottet anser däremot inte att ett vårdnadsbidrag bör införas. Ett vårdnadsbidrag motverkar jämställdheten mellan föräldrarna, det skapar stora marginaleffekter för dem som vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete och det leder till rundgång av pengar och byråkrati. En utbyggd föräldraförsäkring är att föredra framför ett vårdnadsbidrag. Utskottet avstyrker med anledning av motion 1993/94:So14 (s) yrkande 3 de föreslagna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1). Utskottet avstyrker även motionerna 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 4--6, 1992/93:So608 (fp) och 1992/93:A811 (c) yrkande 22. Vad utskottet har anfört bör ges regeringen till känna.
Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
Avslag på lagförslaget m.m.
I propositionen föreslås en skärpning av bestämmelserna om kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldern ett t.o.m. tolv år. Socialtjänstlagen (1980:620) föreslås ändras så att det tydligt framgår att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov.
I en motion har framförts krav på avslag på hela förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen.
I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på propositionen, beslutar avslå propositionens förslag till ändringar i socialtjänstlagen (yrkande 2). Motionärerna anför att restriktioner och lagregler måste avvecklas om samhället vågar lita på föräldrarna och deras omdöme. Föräldrarnas val av barnomsorgsform skall vara styrande. Föräldrarnas val kommer att leda till en mångfald av barnomsorgsformer. Någon lagreglering av verksamheten behövs därmed inte.
Ett liknande krav framförs i motion 1992/93:So615 av Henrik Landerholm (m). I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagreglering av omfattningen av kommunernas skyldighet att bedriva barnomsorg (yrkande 1) och om detaljreglering av barnomsorgsverksamheten i kommunerna (yrkande 2). Motionären anför att varken omfattningen eller detaljutformningen av barnomsorgsverksamheten bör regleras av statsmakterna. Detta bör vara en fråga för kommunalt ansvariga politiker och deras väljare, och ansvar bör utkrävas i val -- inte i domstol.
Krav har också framförts på att de lagregler som i dag reglerar den kommunala barnomsorgen skall upphävas.
I motion 1992/93:So617 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg (yrkande 7). Motionärerna anför att föräldrarna har hela ansvaret för sina barns omsorg och vet bäst hur denna omsorg skall visas och genomföras. Motionärerna föreslår en vårdnadsersättning så att föräldrarna själva kan köpa den barnomsorg de önskar. Föräldrarna kan därigenom själva styra vilken barnomsorg samhället kommer att erbjuda. Lagreglering av verksamheten blir därmed obehövlig enligt motionärerna.
Samma yrkande återkommer i motion 1993/94:So16 (nyd) (yrkande 7).
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet delar inställningen i propositionen att kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg bör skärpas genom ändringar i socialtjänstlagen. Motionerna 1992/93:So615 (m) yrkandena 1--2, 1992/93:So617 (nyd) yrkande 7 och 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 2 och 7 avstyrks därmed.
Krav på en lagreglering av alla barns rätt till förskola
I motion 1992/93:So301 av Ingela Mårtensson (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av socialtjänstlagen i enlighet med vad som anförts i motionen. Motionären anför att det är angeläget att i socialtjänstlagen göra klart att kommunerna har skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till den som så önskar. Folkpartiet liberalernas familjepolitik syftar till att hjälpa föräldrarna att bära ansvar för sina barns fostran. Förutsättningen för att föräldrar skall ges reella möjligheter att välja omsorgsform för sina barn är att det finns tillgång till offentlig barnomsorg.
I motion 1992/93:So604 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur alla barns rätt till förskola skall lagfästas (yrkande 2). Motionärerna oroas av den nya situationen med stora nedskärningar inom barnomsorgen och anser det därför angeläget att lagfästa rätten till plats inom barnomsorgen. En lagstadgad rätt till plats garanterar att inga barn ställs utanför. Även i motion 1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) anförs oro över de stora nedskärningarna inom barnomsorgen. Motionärerna yrkar därför på förslag på hur barns rätt till förskola skall lagfästas (yrkande 3).
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs en rättighetslag enligt vad i motionen anförts om alla barns rätt till förskoleplats (yrkande 3). Vidare begärs ett tillkännagivande till regeringen om att verklig valfrihet förutsätter god tillgång till barntillsyn i offentlig regi (yrkande 13). Motionärerna anför att det aldrig blir valfrihet inom barnomsorgen förrän kommunerna nått full behovstäckning. Rätten till barnomsorg bör bli en lagstadgad rättighet med skyldighet för kommunen att bereda barn plats i förskoleverksamheten. Underlåtenhet från kommunens sida bör medföra sanktioner.
I motion 1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) om kvinnors hälsa pekar motionärerna på den stora betydelse som fungerande barnomsorg och annan social service har speciellt för ensamstående kvinnor. Motionärerna yrkar att detta ges regeringen till känna (yrkande 13).
Utskottet gör följande bedömning.
I propositionen föreslås ändringar i socialtjänstlagen så att kommunerna blir skyldiga att tillhandahålla barnomsorg i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Även ensamståendes behov tillgodoses med förslaget. Verksamheten kan erbjudas i kommunal regi eller genom privata förskolor och fritidshem. Motionerna 1992/93:So301 (fp), 1992/93:So475 (fp) yrkande 13, 1992/93:So604 (s) yrkande 2, 1992/93:So609 (s) yrkande 3 och 1992/93:So614 (v) yrkandena 3 och 13 får därmed anses tillgodosedda och avstyrks.
Barnomsorgsplan (17 § i socialtjänstlagen)
Efter att tidigare ha varit en helt oreglerad verksamhet beslutade riksdagen 1973 att en allmän förskola för alla sexåringar skulle införas år 1975 (prop. 1973:136, bet. SoU 1973:30, rskr. 1973:372). För att skapa förutsättningar för en fortsatt snabb utbyggnad av daghemsverksamheten för barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar beslutades samtidigt att det i varje kommun skulle finnas en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen skulle avse en femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunen avsåg att tillgodose detta behov i form av daghem, deltidsgrupper, familjedaghem etc.
På grundval av en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet beslutade riksdagen år 1976 om ett omfattande utbyggnadsprogram för barnomsorgen (prop. 1975/76:92, bet. SoU 1975/76:28, rskr. 1975/76:219). År 1985 lade riksdagen så fast principerna för att förverkliga en rätt för alla barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar i skolan (prop. 1984/85:209, bet. SoU 1985/86:5, rskr. 1985/86:27).
I den nu föreliggande propositionen föreslås att kravet på en av kommunfullmäktige antagen plan för förskole- och fritidshemsverksamheten slopas. Regeringen anför att kravet på en plan för förskole- och fritidshemsverksamheten har förlorat i betydelse i takt med utbyggnaden av barnomsorgen. Nu föreslås att kommunens ansvar för att tillhandahålla barnomsorg skärps genom ändringar i socialtjänstlagen. Det är därmed inte nödvändigt att i detalj reglera kommunens planeringsverksamhet. Socialtjänstlagens 17 § föreslås därmed upphävas.
I motion 1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v) hemställs att riksdagen beslutar att gällande 17 § socialtjänstlagen skall finnas kvar enligt vad i motionen anförts om behovet av kvalitet i barnomsorgen (yrkande 1). Motionärerna noterar med glädje att en lagreglering på barnomsorgsområdet nu föreslås och hoppas att detta skall vara ett första steg till en Barnbalk som upptar alla barns rättigheter och som införlivar barnkonventionen i svensk lagstiftning. Motionärerna är dock kritiska mot förslaget att ta bort kommunens skyldighet att upprätta en barnomsorgsplan. I barnomsorgsplanen anges målsättningen med verksamheten och beräkningar av kommunens behov av barnomsorg under en viss period. Motionärerna menar att i en tid när kommunerna alltmer släpper det direkta ansvaret och tillsynen för daghemmen är det ännu viktigare än tidigare att det finns normer för kvantiteten, dvs. hur många barn som skall tas in och utrymmet de skall ha, och kvaliteten på omvårdnad och pedagogik.
I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorgen (yrkande 2 delvis). Motionärerna anser att kravet på en barnomsorgsplan bör finnas kvar och att kommunerna endast skall behöva stödja enskilda förskolor och fritidshem om de finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan. Motionärerna anför att de inte kan acceptera att kommunens skyldighet att erbjuda alla barn barnomsorgsplats knyts samman med ett förslag som helt fråntar kommunerna möjligheten att planera och ansvara för barnomsorgen. Därför bör den nuvarande regeln att bidrag ges till verksamhet som finns upptagen i kommunens barnomsorgsplan finnas kvar. Genom den regeln har kommunen möjlighet och skyldighet att se till att verksamheten håller bra kvalitet.
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att kravet på barnomsorgsplan lyfts in i den kommande barnomsorgslagen (yrkande 4) och att ett heltäckande regelsystem skrivs in i barnomsorgslagen enligt vad i motionen anförts om behovet av ett sådant system med hänsyn till de olika barnomsorgsformer som växer fram (yrkande 5). Barnomsorgsplaner skall i dag finnas i alla kommuner. Planen innehåller övergripande mål för verksamheten, regler om turordning, bestämmelser för barn som behöver särskilt stöd m.m. Motionärerna anser att kommunerna skall upprätta barnomsorgsplaner också i framtiden och kräver en översyn för att garantera tillräcklig och god barnomsorg. Motionärerna anser också att förskolan skall stå under samhällets kontroll och motsätter sig privata alternativa driftsformer som samhället skall betala för men som kan hamna utanför en demokratisk kontroll.
Utskottet gör följande bedömning. Genom de föreslagna ändringarna i socialtjänstlagen blir kommunerna skyldiga att erbjuda barnomsorg i den omfattning det behövs. Utskottet delar regeringens bedömning att det därmed inte är nödvändigt att i lag reglera kommunernas planeringsverksamhet. Självfallet kommer kommunerna även i fortsättningen att behöva planera och följa upp barnomsorgsverksamheten. Formerna för detta bör dock den enskilda kommunen själv få bestämma.
Utskottet tillstyrker att 17 § socialtjänstlagen upphävs och avstyrker motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 4--5 och 1993/94:So15 (v) yrkande 1. Utskottet avstyrker även motion 1993/94:So14 (s) yrkande 2 (delvis).
Krav på barnomsorgen m.m.
Motionerna
I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorgen (yrkande 2 delvis). Motionärerna ställer sig bakom förslaget att i socialtjänstlagen införa en precisering och en klarare inskriven skyldighet för kommunen att se till att barn som stadigvarande vistas i kommunen får den barnomsorg de har behov av. Motionärerna anför att kvaliteten i barnomsorgen måste vara hög. Sociala och pedagogiska mål med utgångspunkt från 1 § socialtjänstlagen skall styra innehållet i all barnomsorg. Den personal som arbetar med barnen måste ha sådan utbildning och erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Lokalstandarden och utemiljön måste vara bra. Barngruppens sammansättning och storlek måste vara väl avvägd. För att detta skall kunna uppnås måste kommunerna ha möjlighet att planera verksamheten.
När riksdagen 1991 beslutade om att även privata företag skulle få bidrag för att driva daghem och fritidshem i vinstsyfte pekade Socialdemokraterna på att rättssäkerheten inte var tryggad när kommunerna lade ut verksamhet till andra huvudmän. Reglerna för sekretess och lika behandling samt möjlighet till insyn och kvalitetsbedömning av verksamheten saknades. Vidare anfördes att avgifter och intagningsregler inte kan få användas som sorteringsinstrument om alla barns valfrihet och rätt till barnomsorg skall garanteras. Motionärerna anser att det nu visat sig att de avtal kommunerna slutit med enskilda entreprenörer varit otillräckliga. Regeringens förslag till kvalitetskrav är dock ett steg i rätt riktning.
Slutligen anser motionärerna att regeringen borde ha lämnat en utförligare redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av den utökade lagregleringen.
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att den nya barnomsorgslagen skall innehålla vissa tydliga krav och rättigheter. Motionärerna anför att det finns risk att barn som behöver särskilt stöd kommer att väljas bort om kravet för enskilda förskolor att ta barn från kommunens gemensamma kö försvinner. Motionärerna begär därför att rätt för barn med handikapp till plats i privata daghem skrivs in i den kommande barnomsorgslagen (yrkande 6). Motionärerna oroas också över att integreringen av barn med särskilda behov försvåras då barngrupperna blir större och personalen glesas ut. För att även i fortsättningen kunna ge dessa barn det stöd som de behöver krävs att rimliga resurser också i fortsättningen tilldelas barnomsorgen. Detta bör, enligt motionärerna, ges regeringen till känna (yrkande 11). Vidare anser motionärerna att kravet att "personal som arbetar med barnen i den alternativa barnomsorgen skall ha sådan utbildning eller erfarenhet att barns behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses" är otillräckligt. Motionärerna vill att krav på en god och adekvat utbildningsnivå för dem som skall arbeta i förskoleverksamheten skall skrivas in i barnomsorgslagen (yrkande 12). Motionärerna vill vidare ha valfrihet, småskalighet, personalinflytande och brukardemokrati. Motionärerna föreslår självstyrande enheter där brukarna ges verklig möjlighet att vara med och besluta om hur de resurser politikerna fördelar skall användas (yrkande 10). Slutligen anser motionärerna att det behövs marginaler inom barnomsorgen som tillåter att arbetslösa föräldrar och föräldrar som är lediga på grund av att det fötts syskon i familjen får behålla sin daghemsplats. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 8).
Även i motion 1992/93:So616 av Charlotte Branting m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om barnomsorg vid arbetslöshet och föräldraledighet. Motionärerna anför att barnomsorgen måste ses som ett värdefullt inslag i barnens uppväxt och inte enbart som tillsyn när föräldrarna arbetar eller studerar. Barn bör därför ges rätt att behålla sin barnomsorgsplats även när föräldrar blir arbetslösa eller vid syskons födelse. Det behöver dock inte, enligt motionärerna, vara frågan om heldagsomsorg utan del av dagen.
I motion 1992/93:So615 av Henrik Landerholm (m) anförs att det är angeläget att enskilda alternativ ges möjlighet att på liknande ekonomiska villkor som kommunerna bedriva sin verksamhet. Motionären yrkar därför att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om tillräckligt kommunalt stöd för enskilda alternativ i barnomsorgen (yrkande 3). Motionären vill vidare att bidrag även skall kunna utgå till enskilda deltidsgrupper och öppna förskolor förutsatt att resp. kommun har definierat sitt behov av dessa (yrkande 4).
Propositionen
I propositionen föreslås att bestämmelser införs i socialtjänstlagen som preciserar barnomsorgens uppgift samt de kvalitetskrav som bör gälla för verksamheten. Kvalitetskraven som anges innebär dock inte detaljreglering av verksamheten. Ett tillägg till lagen föreslås (13 b §) där det sägs att förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn stöd i sin utveckling och en meningsfull fritid. För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngruppen skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. Vidare sägs att verksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver.
Den svenska barnomsorgspersonalen är av tradition välutbildad. Rekommendationen att hälften av de anställda bör vara förskollärare och hälften barnskötare i förskolan oavsett barnens ålder har följts i de flesta komuner under hela utbyggnadsperioden. I dag är 42 % förskollärare, 9 % fritidspedagoger, 42 % barnskötare, 2 % har annan barnutbildning och 5 % saknar barnutbildning. Riksdagen har nyligen beslutat att förlänga den barn- och ungdomspedagogiska högskoleutbildningen till 120 poäng (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). Det anförs i propositionen att det är en strävan att genom bl.a. vidareutbildning successivt öka andelen högskoleutbildad personal och att på sikt få en mer enhetlig personalstyrka inom barnomsorgen.
I propositionen framhålls att samarbete mellan föräldrarna och barnomsorgspersonalen är en självklar del av verksamheten. Initiativet för att upprätthålla en aktiv dialog med varje förälder bör vara förskolans, fritidshemmets och skolans ansvar, så att föräldrarna blir delaktiga och får medinflytande i verksamheten.
För att barnomsorgen skall präglas av valfrihet och mångfald föreslås helt nya bestämmelser i lagförslaget (18 §) som innebär en skyldighet för kommunen att stödja enskilt bedrivna förskolor och fritidshem och enskilt driven integrerad skolbarnsomsorg så att dessa kan bedrivas på lika ekonomiska villkor som de kommunala. Någon skyldighet för kommunen att lämna bidrag till familjedaghem, kompletterande förskoleverksamhet eller öppen fritidshemsverksamhet som drivs i enskild regi föreslås inte. Inget hindrar dock att kommunen på uppdragsbasis lämnar ersättning till enskilda verksamheter.
I specialmotiveringen till 18 § anförs att kommunen har rätt att ställa som villkor för bidrag att verksamheten i mån av plats tar emot barn som hänvisas av kommunen enligt 14 b § andra stycket. Detta sägs vara av särskild betydelse för omsorgskrävande barn, så att de inte riskerar att utestängas från enskild verksamhet. Samtidigt anförs att en särskilt omsorgskrävande grupp givetvis kan föranleda förhandling om bidragets storlek.
Det bör enligt propositionen vara en strävan att barn, om föräldrarna så önskar, får behålla en plats i förskolan även vid förändrade sociala förhållanden, t.ex. om en förälder blir arbetslös eller tar ledigt för vård av ett yngre syskon. Bedömningen bör göras utifrån barnets behov av trygga förhållanden och av att delta i pedagogisk verksamhet. I många fall kan dock en deltidsplats vara tillräckligt.
Socialtjänstkommittén
Socialtjänstkommittén (dir. 1991:50) har tillkallats för att göra en allmän översyn av socialtjänstlagen. I direktiven sägs att det markanta inslaget av privata vårdgivare inom vården av barn, ungdomar och missbrukare bl.a. motiverar en översyn av de regler som finns för tillstånd och tillsyn av verksamheten. Enligt direktiven bör kommittén bl.a. överväga innehållet i och formerna för tillsynen av såväl den kommunal socialtjänsten som de privata vårdgivarnas verksamhet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om vilka villkor som bör vara förenade med tillstånd att driva hem för vård eller boende och hur tillsynen över hemmen bör vara utformad.
Kommittén bör vidare överväga vilken uppföljning och utvärdering som bör ske och hur detta arbete kan underlättas och stärkas.
I kommitténs uppdrag ingår också att överväga hur bestämmelserna om anmälningsskyldighet i 71 § socialtjänstlagen bör vara utformade. Riksdagen har vid behandlingen av propositionen (1989/90:28) om vård i vissa fall av barn och ungdomar givit regeringen till känna att när det gäller den anmälningsskyldiga kretsen bör övervägas -- särskilt beträffande privatpraktiserande yrkesutövare -- om inte kretsen bör utvidgas (1989/90:SoU15, rskr. 112).
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att barnomsorgen enligt propositionen skall vara öppen för alla barn, också för dem med funktionshinder eller andra svårigheter. För att inte riskera att barn utestängs från enskild verksamhet får kommunen enligt 18 § rätt att föreskriva att den som driver enskild verksamhet i mån av lämplig plats skall ta emot barn som hänvisas av kommunen. I specialmotiveringen sägs att detta är av särskild betydelse för omsorgskrävande barn.
I propositionen framhålls vidare att samarbete mellan föräldrar och barnomsorgspersonal är en självklar del av verksamheten. Det är en förutsättning för kontinuitet mellan hem och förskola/skolbarnsomsorg och för en verksamhet som bygger på barnens erfarenheter och livsvillkor. Initiativet till att upprätthålla en aktiv dialog med varje förälder bör vara förskolans, fritidshemmets och skolans ansvar, så att föräldrarna blir delaktiga och får medinflytande i verksamheten. Vidare anförs i propositionen att det bör vara en strävan att barn, om föräldrarna så önskar, får behålla en plats i förskolan även vid förändrade sociala förhållanden, t.ex. om en förälder blir arbetslös eller är föräldraledig för vård av ett yngre syskon.
Utskottet konstaterar att i förslaget till ny 13 b § i socialtjänstlagen införs bestämmelser som dels preciserar förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgifter samt de kvalitetskrav som skall gälla för verksamheten, dels anger kraven på förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen för barn med behov av särskilt stöd.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att samma kvalitetskrav som gäller för den kommunala barnomsorgen bör gälla för enskilda förskolor, fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg. För att detta klart skall framgå av lagen anser utskottet, i enlighet med synsättet i motion 1993/94:So14 (s) yrkande 2 i denna del, att ett tillägg bör göras i förslaget till ändrad lydelse av 18 § socialtjänstlagen så att kommunen får ställa som villkor för bidrag till en enskild verksamhet att verksamheten fyller kraven enligt 13 b §. En bestämmelse härom bör tas in som punkt 1 i andra stycket. Punkterna 1 och 2 bör därmed betecknas 2 och 3. I övrigt har utskottet ingen invändning mot 18 § i lagförslaget. Utskottet tillstyrker 13 b § i förslaget till ändring i socialtjänstlagen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1993/94:So14 yrkande 2 i denna del antar det av utskottet framlagda förslaget till ändring i 18 § socialtjänstlagen i bilaga 2.
Frågor om tillsynen av såväl kommunal som privat barnomsorg, anmälningsplikten enligt 71 § socialtjänstlagen m.m. övervägs för närvarande av Socialtjänstkommittén.
Motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 6, 8 och 10--12 och 1992/93:So616 (fp) är åtminstone delvis tillgodosedda och avstyrks.
Enligt propositionen skall enskilda förskolor och fritidshem ha rätt till ett stöd med ett belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Någon skyldighet för kommunen att lämna bidrag till familjedaghem, kompletterande förskoleverksamhet eller öppen fritidsverksamhet som drivs i enskild regi föreslås inte. Detta hindrar dock inte att kommunen på uppdragsbasis kan lägga ut verksamhet och lämna ersättning till enskilda verksamheter. Motion 1992/93:So615 (m) yrkandena 3--4 är därmed i huvudsak tillgodosedd. Motionen avstyrks.
Daghemsavgifter
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får i uppdrag att lägga fram förslag om en norm för rimliga och lika daghemsavgifter för hela landet (yrkande 9). Motionärerna anför att i stället för att bygga ut barnomsorgen höjer kommunerna avgifterna så att föräldrar inte efterfrågar barnomsorgsplats. Vidare anförs att vinstdrivande barnomsorg kommer att öka de kostnadsmässiga orättvisorna. Daghemsavgifterna bör vara lika var man än bor i landet.
Enligt 35 § i socialtjänstlagen får kommunen ta ut skäliga avgifter för plats i förskola eller fritidshem enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnad.
I propositionen föreslås ett tillägg i första stycket av paragrafen som klarlägger att kommunen även får ta ut avgifter för plats i familjedaghem och integrerad skolbarnsomsorg.
I specialmotiveringen till paragrafen anförs att av skälighetsrekvisitet i första stycket torde följa att avgifterna inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen inte får bli så betungande för den enskilde att denne av detta skäl avstår från den verksamhet som barnet erbjuds och som det skulle vara värdefullt för barnet att delta i. I så fall, anförs det, kan kommunen inte anses ha uppfyllt sitt ansvar enligt lagen.
Utskottet gör följande bedömning. Utskottet delar uppfattningen i propositionen att barnomsorgsavgifterna inte bör göras så betungande för den enskilde att han avstår från den verksamhet som barnet erbjuds och som det skulle vara värdefullt för barnet att delta i.
Det finns, enligt utskottets mening, anledning att noga följa daghemsavgifternas utveckling. En kartläggning bör enligt utskottets mening ske av hur avgifterna inom barnomsorgen utvecklas. Kartläggningen bör vara slutförd senast den 30 juni 1994. Detta bör ges regeringen till känna. Motion 1992/93:So614 yrkande 9 avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i 35 § socialtjänstlagen.
Utskottet har nyligen i betänkandet 1993/94:SoU10 behandlat proposition 1993/94:4 om familjerådgivning och därvid föreslagit en ändring i 35 § socialtjänstlagen. Riksdagen har ännu inte avgjort ärendet. Utskottets förslag i betänkandet bör samordnas med regeringens nu föreslagna ändring i samma paragraf. Utskottet föreslår att riksdagen antar den av utskottet föreslagna lydelsen av 35 § socialtjänstlagen i bilaga 2.
Bestämmelser om sanktioner
I motion 1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v) hemställs att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta en lag enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller lagens intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver omsorg (yrkande 2). Motionärerna anför att kommuner och landsting i dag oupphörligt bryter mot rättighetslagarna. Hittills har de flesta fallen gällt att omsorgslagens bestämmelser inte uppfyllts. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppgift att utarbeta regler som innehåller höga bötesstraff för kommuner som inte uppfyller kraven i den föreslagna 13 § i socialtjänstlagen.
Frågan om ett sanktionssystem för att förmå kommuner att verkställa beslut av förvaltningsdomstol behandlades av utskottet senast i betänkandet 1992/93:SoU19. Utskottet konstaterade då att Lokaldemokratikommittén överväger frågan. Utskottet ansåg att kommitténs arbete borde avvaktas. De då aktuella motionerna avstyrktes därmed.
Lokaldemokratikommittén har i sitt slutbetänkande Lokaldemokrati i utveckling (SOU 1993:90) anfört att utredningen i oktober--november 1993 avser att avlämna ett delbetänkande De förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots (1993:109).
Utskottet gör följande bedömning. Utskottet konstaterar att Lokaldemokratikommittén i dagarna har avlämnat ett delbetänkande om de förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots. Beredningen av frågan inom regeringskansliet bör avvaktas. Motion 1993/94:So15 (v) yrkande 2 avstyrks.
Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen i övrigt
I 16 § första stycket skall ordet "barnets" ändras till "barnens". I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen, i den mån det inte tidigare behandlats av utskottet.
Tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende
I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs att riksdagen avslår föreslaget till ny 2 a § i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende (yrkande 1). Enligt propositionen skall inget avseende fästas vid om det finns behov av förskolan. Detta finner motionärerna helt oacceptabelt.
I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på propositionen, beslutar avslå förslaget till ändringar i lagen om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (yrkande 3). Motionärerna avfärdar resonemanget i propositionen kring kvalitetskrav inom barnomsorgen. Propositionen diskuterar inte de verkliga och djupare kvalitetsfrågorna kring barn, barns utveckling och barns behov av kärlek och omsorg. Kvalitet är inte lika med utbildad personal och lokaler enligt plan- och bygglagen, livsmedelslagen och arbetsmiljö- och hälsoskyddslagen.
I propositionen anförs att barnomsorgen skall präglas av valfrihet och mångfald. Detta innebär att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör bedrivas i olika former och med olika profilering, såväl innehållsligt som organisatoriskt. Kommunen föreslås därför bli skyldig att ge bidrag till enskilda förskolor och fritidshem.
För att säkerställa den fria etableringen av enskilda förskolor och fritidshem får vid tillståndsprövningen avseende endast fästas vi sökandens lämplighet att bedriva verksamheten och vid ändamålsenligheten av de lokaler där sökanden avser att bedriva verksamheten. I specialmotiveringen till lagförslaget anförs att syftet med den föreslagna paragrafen är att säkerställa att enskilda förskolor och fritidshem inte hindras annat än när det objektivt sett är befogat.
I propositionen anförs vidare att den som vill ha bidrag för barnomsorgsverksamhet skall inge en ansökan om detta till kommunen. För att kommunen skall ha möjlighet att i sitt budgetarbete beakta de bidrag kommunen har att utbetala under det kommande året bör ansökan om bidrag ha kommit in till kommunen före den 1 september året innan verksamheten skall börja.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet avstyrker motion 1993/94:So16 (nyd) yrkande 3.
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Kommunen måste därmed ha möjlighet att planera barnomsorgen inom kommunen, såväl den som bedrivs av kommunen som den enskilda. Utskottet anser det självklart att kommunen vid sin tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende får väga in även behovet av ytterligare barnomsorgsplatser. Utskottet förordar därför att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So14 (s) yrkande 1 avslår förslaget till ny 2 a § i lagen. Utskottet tillstyrker förslaget att lagen om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) förlängs till utgången av år 1995.
Konsekvensanalys
I motion 1993/94:So17 av Roland Larsson (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om konsekvensanalys. Motionären anför att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget är alltför knapphändigt utredda. De borde ha utretts mer ingående, framför allt då de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna delvis är annorlunda än vid 1985 års riksdagsbeslut. Motionären pekar också på dels att kostnaderna varierar avsevärt från kommun till kommun, dels att förslaget innebär vidgade rättigheter för barn till arbetslösa och föräldralediga att behålla daghemsplatsen och dels på Kommunförbundets väsentligt högre kostnadsberäkning. Motionären anser att regeringen bör anmodas att nogsamt utvärdera reformen och följa den ekonomiska konsekvensen av reformen. Om en merkostnad tillkommmer bör detta regleras mot kommunerna inom ramen för finansieringsprincipen.
I propositionen framhålls att skärpningen av lagen inte i något väsentligt avseende bör leda till merkostnader i förhållande till de uppgifter kommunerna redan har. 1985 års riksdagsbeslut innebar att full behovstäckning skulle ha uppnåtts 1991. I propositionen framhålls att det inte kan ses som någon ny uppgift att nu slå fast att kommunen skall ha uppnått detta mål 1995.
Bruttokostnaden för att ge barnomsorg för barn mellan 12 och 18 månader i samma omfattning som för barn mellan 18 månader och tre år har i propositionen uppskattats till ca 350 miljoner kronor. Nettokostnaden har uppskattats till mindre än hälften eftersom de ytterligare föräldrar som kan tänkas utnyttja denna barnomsorg också betalar skatt.
Förslag till finansiering av statens nettokostnader för såväl lagregleringen på barnomsorgsområdet som det nya vårdnadsbidraget kommer att redovisas i budgetpropositionen i januari 1994. Konsekvenserna för kommunerna kommer att vägas in i det förslag till reglering av statens och kommunsektorns mellanhavanden som kommer att redovisas senast i kompletteringspropositionen våren 1994.
Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till socialutskottet anfört oro för de tendenser till ny detaljreglering som blivit en följd av det förändrade statsbidragssystemet. Kommunförbundet hänvisar till att det tidigare vid skilda tillfällen avvisat lagstiftning inom barnomsorgsområdet. Förbundet hänvisar också till att kommunerna på de flesta håll i landet i dag kan erbjuda barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar plats omedelbart. Lagförslaget innebär dock, enligt förbundet, ambitionshöjningar motsvarande ca 60 000 platser. Kostnaderna har av förbundet beräknats till minst 5 miljarder kronor fram till år 1998.
Utskottet gör följande bedömning. Utskottet konstaterar att det är svårt att uppskatta kostnaderna för förslagen i propositionen.
Regeringen har aviserat att den senast i kompletteringspropositionen 1994 återkommer med en redovisning av regleringen mellan staten och kommunsektorn. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av kostnaderna för barnomsorgen och återkommer till riksdagen om det skulle vara motiverat. Motion 1993/94:So17 (c) avstyrks därmed.
Krispaket för barnomsorgen
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett krispaket för barnomsorgen enligt vad i motionen anförts om de krisartade förhållanden som råder inom förskoleverksamheten och inte avvaktar Socialstyrelsens utredning (yrkande 2). Socialstyrelsen har fått i uppdrag att till mars 1994 undersöka hur nedskärningar drabbar barn i barnomsorgen, i skolan och på fritiden. Motionärerna menar att de rapporter om problem som nu kommer från olika håll av landet inte behöver utredas för att vi skall förstå att det kommer att drabba barnen. Vänsterpartiet kräver ett krispaket för barnomsorgen.
Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att aktivt följa hur situationen utvecklas i ett antal kommuner gällande vilka konsekvenser omställnings- och förnyelsearbetet i kommunerna får för barn och ungdomar. En redovisning lämnades under hösten 1992 i rapporten Barns villkor i förändringstider. Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att en allmän bild av situationen 1992 är att besparingarna inom verksamheter för barn och unga på de flesta håll gått att genomföra utan allvarliga försämringar av kvaliteten. Styrelsen anför att för 1993 ser situationen mer allvarlig ut.
I den fortsatta uppföljningen kommer tonvikten att läggas på att belysa förändringarnas inverkan på verksamheternas kvalitet och konsekvenser för barn och ungdomar av de faktiska förändringarna under 1993. Styrelsen pekar också på att det är viktigt att i den kommande fasen av arbetet få med synpunkter och reaktioner från barnen och ungdomarna själva samt deras föräldrar.
En slutrapport skall lämnas senast den 1 mars 1994.
Utskottet gör följande bedömning. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens slutrapport om omsorgerna om barn och ungdomar skall avlämnas i mars 1994. Regeringen bör härefter överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av rapporten. Något initiativ från riksdagen behövs inte. Motion 1992/93:So614 (v) yrkande 2 avstyrks.
Utvärdering av den privata barnomsorgen
I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs en utvärdering av privat verksamhet inom barnomsorgen enligt vad i motionen anförts (yrkande 7). Motionärerna oroas av vad som händer i kommunerna och anser att staten måste ta ett större ansvar för utvecklingen. Det finns, enligt motionärerna, inte tillräcklig garanti för att privata daghem ger barnen en god omsorg. Den nu utförda privatiseringen av barnomsorg måste utvärderas för att utgöra beslutsunderlag för hur barnomsorgen skall se ut i framtiden.
Utskottet diskuterade uppföljning och utvärdering av barnomsorgsverksamheten senast i betänkandet 1992/93:SoU15. Utskottet konstaterade då (s. 30):
Socialstyrelsen svarar för uppföljning och utvärdering av kommunernas insatser när det gäller omsorgerna om barn och ungdomar. Tidigare har en stor del av informationsinsamlingen om barnomsorgen skett utifrån ansökningshandlingarna om statsbidrag. Denna information bortfaller med det nya bidragssystemet. Därför måste nya metoder och arbetssätt utvecklas för att följa upp och utvärdera verksamheterna. Detta bör ske dels genom statistiska beskrivningar av verksamheten, dels genom ingående analyser av kvalitativa faktorer. Frågor om statistisk uppföljning och utvärdering av socialtjänsten behandlas i SoS-rapport 1993:1 Statistik för uppföljning och utvärdering av socialtjänsten.
Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att, vid sidan av eller i anslutning till projektet Aktiv uppföljning, följa utvecklingen av barns villkor i det omfattande omställnings- och förnyelsearbete som pågår i kommunerna. I uppdraget beskrivs några prioriterade områden, däribland barnomsorgen, men också utvecklingen av invandrar- och flyktingbarnens situation med avseende på hemspråksstödets omfattning och inriktning.
Socialstyrelsen har nyligen i en rapport med sju bilagor Barns villkor i förändringstider delredovisat uppdraget.
De då aktuella motionsyrkandena avstyrktes då utskottet inte ansåg att något initiativ behövdes.
En slutrapport från Socialstyrelsen skall lämnas senast den 1 mars 1994.
Utskottet gör följande bedömning. Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslagen i propositionen om kvalitetskrav inom barnomsorgen. Utskottet anser det bl.a. angeläget att Socialstyrelsen fortlöpande följer utvecklingen inom barnomsorgen och uppställda kvalitetskrav. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 1992/93:So614 ( v) yrkande 7 behövs inte. Motionsyrkandet avstyrks.
Barnvårdarorganisationen
I motion 1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att upprätta en plan för återuppbyggnad av barnvårdarorganisationen (yrkande 4). Motionärerna hänvisar till att Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av ensamföräldrars utnyttjande av de kommunala barnvårdarresurserna. Rapporten pekar på stora brister och att detta är en verksamhet som försummas i kommunerna när de tvingas prioritera. Motionärerna anför att barnvårdarna ofta fyller ett stort antal funktioner förutom att vårda sjuka barn i hemmet. De fungerar också som extra stöd i hemmet hos familjer som behöver detta.
Utskottet behandlade ett likalydande yrkande i betänkandet 1991/92:SoU15. Utskottet anförde då att barnvårdarverksamheten är ett nödvändigt komplement till barnomsorgen. Det borde dock, enligt utskottets mening, ankomma på den enskilda kommunen att avgöra vilken omfattning barnvårdarverksamheten skall ha. Motionen avstyrktes därför.
Utskottet gör följande bedömning. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att barnvårdarverksamheten är ett nödvändigt komplement till barnomsorgen, men att det bör ankomma på den enskilda kommunen att avgöra vilken omfattning barnvårdarverksamheten skall ha. Motion 1992/93:So610 (v) yrkande 4 avstyrks.
Småbarnsskolor
I motion 1992/93:So618 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småbarnsskolor (yrkande 1) och att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med vad som anförts i motionen (yrkande 2). Motionärerna anför att småbarnsskolor tillvaratar den enorma inlärningskapacitet och lust att lära som barn i åldern tre till sex år har. Småbarnsskolor borde därför finnas i alla kommuner som ett pedagogiskt och ekonomiskt alternativ och komplement till daghem och förskolor. För att stimulera framväxten av småbarnsskolor skall Skolverket ges i uppdrag att, inom ramen för föreslagen medelsanvisning för budgetåret 1993/94, utarbeta förslag till och exempel på läroplaner för småbarnsskolor. I uppdraget bör också ingå att ta fram informationsmaterial och andra hjälpmedel för att stimulera framväxten av goda småbarnsskolor.
Socialutskottet behandlade frågan om verksamheten i förskolan i betänkandet SoU 1985/86:5 med anledning av regeringens proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn. Det övergripande målet för barnomsorgen angavs i propositionen vara att förmedla och ge konkret innebörd åt demokratiska värderingar. Barnomsorgen skall vidare tillsammans med hemmet skapa goda förutsättningar för varje barns utveckling i fysiskt, socialt, emotionellt och intellektuellt avseende genom en allsidig personlighetsutveckling. Verksamheten skall också ge kunskaper, erfarenheter och upplevelser i omvärlden som är anpassade till barnens ålder och utvecklingsnivå genom att låta dem arbeta, leka och lära i meningsfulla sammanhang. Det innebär att barnomsorgens förskoleverksamhet bedriver en i vid mening pedagogiskt inriktad verksamhet där barn i grupp får del av omsorg, fostran och kunskaper.
Vid behandlingen av propositionen hänvisade utskottet bl.a. till ett tidigare uttalande (SoU 1981/82:1) om att de fria arbetsformerna också i fortsättningen borde prägla förskolan, vilket innebär att verksamheten inte skall vara bunden i detalj av centrala bestämmelser och att det inte borde komma i fråga att utarbeta en läroplan motsvarande den som finns för den obligatoriska skolan.
Socialutskottet godkände de i propositionen angivna riktlinjerna för barnomsorgen. Riksdagen följde utskottet.
Efter riksdagens behandling av proposition 1984/85:209 har Socialstyrelsen givit ut Pedagogiskt program för förskolan, Allmänna råd 1987:3. Programmet anger förskolans mål, behandlar barns uppväxt och redovisar en syn på barns utveckling samt anger principer för innehåll och arbetssätt i förskolans verksamhet. Vidare anges principer för ledning, planering och utveckling av förskolans verksamhet.
Socialstyrelsen har också givit ut skriften Lära i förskolan -- innehåll och arbetssätt för de äldre förskolebarnen (Allmänna råd 1990:4). I skriften utvecklas och konkretiseras förskolans innehåll och arbetssätt för de äldre förskolebarnen utifrån den inriktning och de principer som anges i det pedagogiska programmet. Ett särskilt avsnitt behandlar övergången till skolan. Socialstyrelsen betonar bl.a. vikten av en pedagogisk kontinuitet, dvs. att det pedagogiska arbetet i förskolan får en konsekvent uppföljning i lågstadiet och att själva övergången från förskola till lågstadium förbereds och underlättas.
Utskottet gör följande bedömning. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motion 1992/93:So618 (nyd). Motionsyrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motion 1993/94:So16 yrkande 1, res. 1 (nyd)
2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So14 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1992/93:So608, 1992/93:A811 yrkande 22 och 1993/94:So16 yrkandena 4--6 dels avslår regeringens förslag till riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1), dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 2 (m, fp, c, kds) res. 3 (nyd)
3. beträffande avslag på förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So615 yrkandena 1--2, 1992/93:So617 yrkande 7 och 1993/94:So16 yrkandena 2 och 7, res. 4 (nyd)
4. beträffande krav på lagreglering av barnomsorgen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So301, 1992/93:So475 yrkande 13, 1992/93:So604 yrkande 2, 1992/93:So609 yrkande 3 och 1992/93:So614 yrkandena 3 och 13,
5. beträffande upphävande av 17 § socialtjänstlagen att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:So614 yrkandena 4--5, 1993/94:So14 yrkande 2 delvis och 1993/94:So15 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen såvitt avser 17 §, res. 5 (s) men. (v) - delvis
6. beträffande 13 b § socialtjänstlagen att riksdagen antar regeringens förslag till 13 b § socialtjänstlagen,
7. beträffande krav på barnomsorgen m.m. att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1993/94:So14 yrkande 2 delvis och med avslag på motionerna 1992/93:So614 yrkandena 6, 8, 10--12, 1992/93:So615 yrkandena 3--4 och 1992/93:So616 beslutar att 18 § socialtjänstlagen skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
8. beträffande daghemsavgifter att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motion 1992/93:So614 yrkande 9 dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels med ändring av beslutet med anledning av socialutskottets betänkande 1993/94:SoU10 såvitt gäller lagen om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) beslutar att 35 § sistnämnda lag skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse, men. (v) - delvis
9. beträffande sanktioner att riksdagen avslår motion 1993/94:So15 yrkande 2, men. (v) - delvis
10. beträffande 16 § socialtjänstlagen att riksdagen antar regeringens förslag till 16 § med den ändringen att i första stycket ordet "barnets" ändras till "barnens",
11. beträffande förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under tidigare moment,
12. beträffande avslag på tillståndslagen att riksdagen avslår motion 1993/94:So16 yrkande 3,
13. beträffande förslag till ändring i tillståndslagen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So14 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att förslaget till 2 a § avslås, res. 6 (m, fp, c, kds)
14. beträffande konsekvensanalys att riksdagen avslår motion 1993/94:So17,
15. beträffande krispaket för barnomsorgen att riksdagen avslår motion 1992/93:So614 yrkande 2, men. (v)- delvis
16. beträffande utvärdering av den privata barnomsorgen att riksdagen avslår motion 1992/93:So614 yrkande 7, men. (v) - delvis
17. beträffande barnvårdarorganisationen att riksdagen avslår motion 1992/93:So610 yrkande 4, men. (v) - delvis
18. beträffande småbarnsskolor att riksdagen avslår motion 1992/93:So618. res. 7 (nyd)
Stockholm den 7 december 1993 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), Chatrine Pålsson (kds), Stefan Kihlberg (nyd) och Lennart Rohdin (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med "Förslagen i" och slutar med "yrkande 1 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att propositionen är motsägelsefull, otillfredsställande och kostsam. Utskottet kan därför inte medverka till dess genomförande. Med anledning av motion 1993/94:So16 yrkande 1 avstyrker utskottet propositionen i dess helhet.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa: 1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So16 yrkande 1 avslår proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.,
2. Riktlinjer för familjepolitiken m.m. (mom. 2)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Rosa Östh (c), Ingrid Hemmingsson (m), Leif Carlson (m), Chatrine Pålsson (kds) och Lennart Rohdin (fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 7 börjar med "Utskottet delar" och på s. 8 slutar med "till känna." bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken. Familjepolitiken skall syfta till att ge barnfamiljerna ökade möjligheter att lösa barnomsorgen på det sätt de själva önskar. För att skapa verklig valfrihet måste barnfamiljerna garanteras såväl rätt till barnomsorg som rätt till vårdnadsbidrag.
Mot denna bakgrund vill utskottet framhålla det önskvärda i att den av regeringen föreslagna skyldigheten för kommuner att lämna bidrag till barnomsorg utvidgas till att gälla all barnomsorg som bedrivs i enskild regi. Utskottet anser att det, för barnens och föräldrarnas bästa, är önskvärt att uppnå valfrihet vid valet av omsorgsform.
Utskottet delar regeringens uppfattning att ett vårdnadsbidrag bör införas för att underlätta för föräldrar som önskar gå ned i arbetstid eller helt stanna hemma en längre tid med barnet. Vårdnadsbidraget ökar därmed småbarnsföräldrarnas möjligheter att anpassa yrkesarbete och omvårdnad om barnen så att familjernas egna önskemål bättre kan tillgodoses. Det föreslagna beloppet skall ses tillsammans med föräldrapenning och bostadsbidrag varvid det blir fråga om ett icke oväsentligt ekonomiskt stöd för de småbarnsföräldrar som vill avstå helt eller delvis från förvärvsarbete.
Utskottet utgår från att regeringen under våren 1994 kommer att lägga fram en proposition om införande av ett vårdnadsbidrag och att förslaget ges en sådan utformning att det reellt ökar valfriheten framför allt för familjer med låga inkomster.
Utskottet vill understryka att både vårdnadsbidraget och rätten till barnomsorg behövs för att barnfamiljerna skall få en verklig valfrihet och förutsätter därför, i likhet med propositionen, att ett beslut om en barnomsorgslag nu -- med ikraftträdande den 1 januari 1995 -- följs av ett beslut om vårdnadsbidrag i vår.
Utskottet godkänner därmed regeringens förslag till riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1) och avstyrker motionerna 1993/94:So14 (s) yrkande 3 och 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 4--6. Motionerna 1992/93:So608 (fp) och 1992/93:A811 (c) yrkande 22 är tillgodosedda med den föreslagna inriktningen av familjepolitiken och avstyrks därmed.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa: 2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:So608, 1992/93:A811 yrkande 22, 1993/94:So14 yrkande 3 och 1993/94:So16 yrkandena 4--6 godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1),
3. Riktlinjer för familjepolitiken m.m. (mom. 2)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 7 börjar med "Utskottet delar" och på s. 8 slutar med "till känna." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att familjepolitiken skall utgå ifrån att föräldrar är fria och tänkande människor som själva både kan och skall ta ansvar för sig själva, sina barn och sina familjer. Utskottet anser att subventionerna till barnomsorg, föräldraförsäkring, barnbidrag och bidragsförskott skall tas bort och i stället användas till dels en vårdnadsersättning som betalas ut under barnets första sex levnadsår, dels ett barnbidrag som utbetalas till sexton års ålder. Med bifall till motion 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 4--6 avstyrker utskottet regeringens riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken. Utskottet avstyrker även motionerna 1993/94:So14 (s) yrkande 3, 1992/93:So608 (fp) och 1992/93:A811 (c) yrkande 22. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa: 2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So16 yrkandena 4--6 och med avslag på motionerna 1992/93:So608, 1992/93:A811 yrkande 22 och 1993/94:So14 yrkande 3 dels avslår regeringens förslag till riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1), dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Avslag på förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen m.m. (mom. 3)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 9 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks därmed." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att samhället måste våga lita på föräldrarna och deras omdöme. Det är föräldrarnas val av barnomsorgsform som skall vara styrande. Föräldrarnas val kommer att leda till en mångfald av barnomsorgsformer. Någon lagreglering av verksamheten behövs därmed inte. Med anledning av motionerna 1992/93:So615 (m) yrkandena 1--2, 1992/93:So617 (nyd) yrkande 7 och 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 2 och 7 avstyrker utskottet propositionens förslag till ändringar i socialtjänstlagen.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa: 3. beträffande avslag på förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So615 yrkandena 1--2, 1992/93:So617 yrkande 7 och 1993/94:So16 yrkandena 2 och 7 avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen,
5. Upphävande av 17 § socialtjänstlagen (mom. 5)
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 11 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (delvis)." bort ha följande lydelse:
Det är därmed inte nödvändigt att ha något krav på planmässig utbyggnad av barnomsorgen. Utskottet har således ingen invändning mot att 17 § socialtjänstlagen upphävs i sin nuvarande form. Motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 4 och 5 och 1993/94:So15 (v) yrkande 1 avstyrks därmed.
Utskottet anser däremot att kommunerna även fortsättningsvis måste ges förutsättningar att planera hur behovet av barnomsorg skall tillgodoses och även fastställa mål för verksamheten. Planeringen måste omfatta såväl den kommunalt bedrivna verksamheten som den privata verksamhet som bedrivs med bidrag från kommunen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna med anledning av motion 1993/94:So14 (s) yrkande 2 (delvis).
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa: 5. beträffande upphävande av 17 § socialtjänstlagen att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So14 yrkande 2 delvis och med avslag på motionerna 1992/93:So614 yrkandena 4--5 och 1993/94:So15 yrkande 1 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen såvitt avser 17 §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Förslag till ändring i tillståndslagen (mom. 13)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Rosa Östh (c), Ingrid Hemmingsson (m), Leif Carlson (m), Chatrine Pålsson (kds) och Lennart Rohdin (fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 18 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "i lagen." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av valfrihet och mångfald. Det är därför viktigt att säkerställa den fria etableringen av enskilda alternativ till den kommunala barnomsorgen. Vid tillståndsprövning bör därför avseende endast få fästas vid den sökandes lämplighet och ändamålsenligheten av de lokaler som verksamheten skall bedrivas i. Utskottet vill betona att reglerna bör tolkas så att pedagogisk och verksamhetsmässig förnyelse inom barnomsorgen blir möjlig. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1993/94:So14 (s) yrkande 1 och 1993/94:So16 (nyd) yrkande 3 och tillstyrker propositionens förslag till 2 a § i lag om ändring i lagen om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård och boende enligt socialtjänstlagen.
dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa: 13. beträffande förslag till ändring i tillståndslagen att riksdagen med avslag på motion 1993/94:So14 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620),
7. Småbarnsskolor (mom. 18)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 23 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att småbarnsskolor borde finnas i alla kommuner som ett pedagogiskt och ekonomiskt alternativ och ett komplement till daghem och förskolor. Utskottet anser därför att Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till och exempel på läroplaner för småbarnsskolor. I uppdraget bör också ingå att ta fram informationsmaterial och andra hjälpmedel för att stimulera framväxten av goda småbarnsskolor. Vad utskottet anfört med anledning av motion 1992/93:So618 (nyd) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa: 18. beträffande småbarnsskolor att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So618 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Upphävande av 17 § socialtjänstlagen (mom. 5)
Enligt min mening bör 17 § socialtjänstlagen vara kvar så att kommunen även fortsättningsvis blir skyldig att upprätta en barnomsorgsplan. I barnomsorgsplanen anges målsättningen med verksamheten och beräkningar av kommunens behov av barnomsorg under en viss period. Det är ännu viktigare än tidigare att det finns normer för kvaliteten, dvs. hur många barn som skall tas in och utrymmet de skall ha samt kvaliteten på omvårdnad och pedagogik.
Daghemsavgifter (mom. 8)
Daghemsavgifterna bör vara lika var man än bor i landet. Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att lägga fram förslag om en norm för rimliga och lika daghemsavgifter för hela landet.
Sanktioner (mom. 9)
Kommuner och landsting bryter oupphörligen mot rättighetslagarna. Enligt min mening bör därför en lag utarbetas enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller lagens intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver omsorg.
Krispaket för barnomsorgen (mom. 15)
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att undersöka hur nedskärningarna ute i kommunerna drabbar barn i barnomsorgen, i skolan och på fritiden. Styrelsen skall slutrapportera sitt uppdrag i mars 1994. Jag menar att rapporter om problem som nu kommer från olika delar av landet visar att det inte behövs några utredningar för att förstå att barnen drabbas. Jag anser därför att det krävs ett krispaket för barnomsorgen.
Utvärdering av den privata barnomsorgen (mom. 16)
Jag oroas av det som händer ute i kommunerna och anser att staten måste ta ett större ansvar för utvecklingen. Privatiseringen av barnomsorgen måste utvärderas för att utgöra beslutsunderlag för hur barnomsorgen skall se ut i framtiden.
Barnvårdarorganisationen (mom. 17)
Socialstyrelsens rapport om ensamföräldrars utnyttjande av de kommunala barnvårdarresurserna pekar på stora brister och att detta är en verksamhet som försummas i kommunerna när de tvingas prioritera. Jag anser därför att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att upprätta en plan för återuppbyggnad av barnvårdarorganisationen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 5, 8 och 9 samt 15--17 borde ha hemställt: 5. beträffande upphävande av 17 § socialtjänstlagen att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So614 yrkandena 4--5 och 1993/94:So15 yrkande 1 och med avslag på motion 1993/94:So14 yrkande 2 delvis avslår propositionens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen såvitt avser 17 §,
8. beträffande daghemsavgifter att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1992/93:So614 yrkande 9 dels ger regeringen till känna vad ovan anförts, dels med ändring av beslutet med anledning av socialutskottets betänkande 1993/94:SoU10 såvitt gäller lagen om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) beslutar att 35 § sistnämnda lag skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
9. beträffande sanktioner att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So15 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande krispaket för barnomsorgen att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So614 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande utvärdering av den privata barnomsorgen att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So614 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. beträffande barnvårdarorganisationen att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So610 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
I propositionen framlagda lagförslag 1 Förslag till Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Bilaga 1
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag 18 §
Enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg skall, på de villkor som uppställs med stöd av andra stycket, efter ansökan tilldelas medel för verksamheten av den kommun där verksamheten bedrivs. För varje barn skall kommunen lämna ett belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Ansökan skall ha kommit in senast den 1 september året innan verksamheten skall börja, om inte kommunen medger annat.
Kommunen får ställa upp som villkor för bidraget 1. att kvalitetskraven i 13 b § skall gälla för den enskilda verksamheten,
1. att avgifterna för den 2. att avgifterna för den enskilda verksamheten inte enskilda verksamheten inte oskäligt överstiger den oskäligt överstiger den avgift som kommunen tar ut avgift som kommunen tar ut för motsvarande verksamhet för motsvarande verksamhet och och
2. att den som driver 3. att den som driver verksamheten i mån av verksamheten i mån av lämplig plats tar emot barn lämplig plats tar emot barn som hänvisas av kommunen som hänvisas av kommunen enligt 14 b § andra enligt 14 b § andra stycket. stycket.
Om ett barn som inte hör hemma i kommunen har tagits emot i en enskild verksamhet som har tilldelats medel enligt första stycket, har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för barnomsorgen från barnets hemkommun. Detsamma gäller när en kommun i sin motsvarande verksamhet har tagit emot ett barn som inte hör hemma i kommunen.
Lydelse enligt 1993/94:SoU10 Utskottets förslag 35 §
För plats i förskola För plats i av kommunen eller i fritidshem, anordnad förskola, färdtjänst, fritidshem, integrerad familjerådgivning, hjälp skolbarnsomsorg, i hemmet, service och familjedaghem, omvårdnad, sådant boende färdtjänst, som avses i 20 § andra familjerådgivning, hjälp stycket eller 21 § tredje i hemmet, service och stycket eller annan liknande omvårdnad, sådant boende social tjänst får som avses i 20 § andra kommunen ta ut skäliga stycket eller 21 § tredje avgifter enligt grunder som stycket eller annan liknande kommunen bestämmer. social tjänst får Avgifterna får dock inte kommunen ta ut skäliga överstiga kommunens avgifter enligt grunder som självkostnader. kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.
För sådana platser i För sådana platser i förskolan som avses i 14 förskolan som avses i 15 och 15 §§ får avgift och 16 §§ får avgift tas ut endast i den mån tas ut endast i den mån verksamheten överstiger 15 verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar i veckan eller 525 timmar om året. timmar om året.
Avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Motioner väckta med anledning av propositionen 2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993 3 Ärendets beredning i utskottet 5 Utskottet 5 Propositionen i huvuddrag 5 Avslag på propositionen 6 Riktlinjer för familjepolitiken 6 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen 8 Avslag på lagförslaget m.m. 8 Krav på en lagreglering av alla barns rätt till förskola 9 Barnomsorgsplan (17 § i socialtjänstlagen) 10 Krav på barnomsorgen m.m. 12 Daghemsavgifter 16 Bestämmelser om sanktioner 17 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen i övrigt 17 Tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende 18 Konsekvensanalys 19 Krispaket för barnomsorgen 20 Utvärdering av den privata barnomsorgen 21 Barnvårdarorganisationen 22 Småbarnsskolor 22 Hemställan 23 Reservationer 25 Meningsyttring av suppleant 29 Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslag 32 Bilaga 2 Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen 38