Vägtrafik- och fordonsfrågor

Anf. 142 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Nu ska vi debattera Vägtrafik- och fordonsfrågor. I betänkandet behandlas nästan 120 olika motionsyrkanden, och det finns 35 reservationer.

Sverige kommer att klara av att möta såväl den nya tekniken som digitaliseringen och självkörande bilar. Vi kommer också att klara av att nå klimatmålen. Regeringen har tagit fram en ny klimatpolitisk handlingsplan som är mer realistisk och anpassad efter Sveriges förutsättningar och som kommer att göra att vi når klimatmålen till 2045.

Om Sverige ska behålla tillväxt, jobb och företag kan vi inte ha en miljöpolitik som är hårdare än andra EU-länders och som straffar våra företag och hotar landsbygden. Sverige ska självklart ta ansvar för vår del av problemet, men andra länder måste också ta ansvar för sina delar för att det ska lyckas. Att ha drivmedelspriser som slår ut företag, jobb och hela landsbygden är inte acceptabelt. Därför har vi sänkt reduktionsplikten till en mer rimlig nivå.

Vi jobbar nu med att få fram en kraftig utbyggnad av ny elkraft. Här är ny kärnkraft en viktig byggsten. Det är nödvändigt att Sverige producerar mer el för att klara av elbehovet och omställningen. Det räcker inte att bara sätta upp nya laddstolpar. Det måste också finnas el och kapacitet i laddstolparna. Detta jobbar regeringen aktivt med. Den förra regeringens nedstängning av kärnkraft har satt Sverige i en svår situation som vi nu försöker åtgärda.

Arbetet med att ta vara på och utveckla biodrivmedel måste också fortsätta som ett komplement i omställningen, inte minst för att vi behöver öka svensk djurproduktion och matproduktion. Självförsörjningsgraden är låg, endast cirka 50 procent på vissa nödvändiga livsmedel. Ökad djurproduktion ökar också möjligheterna för ökad biodrivmedelsproduktion.

Om Sverige ska kunna öka mat- och djurproduktionen behövs också andra åtgärder, till exempel att minska vargstammen så att vi får en mer dräglig tillvaro på landsbygden.

Herr talman! För att vi ska klara av elektrifieringen och omställningen krävs en rad olika åtgärder. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare, för att öka arbetet med elektrifieringen. Dessa åtgärder kommer snart att redovisas i utredningen som ska vara färdig den 31 december 2024.

Försök med självkörande bilar pågår både i Sverige och i andra länder. Det är Transportstyrelsen som ger tillstånd till de olika försöken. Det är viktigt att digitaliseringen hänger med och att våra vägar och vägmarkeringar verkligen fungerar. Här krävs det mer och bättre underhåll. Det är viktigt att Sverige hänger med. Vi ser gärna mer försök och försöksområden. Sverige är ett fordonsland. Självklart ska vi vara med i den nya tekniken.

Frågorna utreds på Regeringskansliet, och vi hoppas på både snabba och bra resultat. Redan den 1 juli 2024 kommer dessa fordon att kunna användas på vissa linjer och inom vissa områden. Det är viktigt att vi politiker driver på våra myndigheter för att de inte ska tappa fart.

Herr talman! Bilbesiktningens avreglering den 1 juli 2010 har lett till positiva resultat: fler stationer och fler tider att välja på. Det underlättar för kunderna, inte minst nu på våren då många husvagnar och motorcyklar ska besiktigas. Däremot får vi hålla ett extra öga på att fler flexibla och mobila besiktningsstationer ska kunna utvecklas, framför allt i glesbygden.

Att återreglera marknaden, som Socialdemokraterna har föreslagit, är absolut inte lösningen på dessa problem. Vem vill tillbaka till de långa köerna och bristen på besiktningstider, som Sverige hade före avregleringen? Eller är det Socialdemokraternas dröm att försöka försvåra ytterligare för landets fordonsägare? Vi säger tydligt nej till omreglering av besiktningsmarknaden.

Herr talman! Även i år har det snöat och varit kallt i Sverige, och snöröjningen har satts på hårda prov i vinter. Sverige är ett land i Norden där vi har vintrar. Även om vissa av Miljöpartiets företrädare länge har hävdat att snön ska upphöra att falla har de konstant haft fel i dessa profetior. Det har kommit snö, och det kommer att fortsätta komma snö här i Sverige.

Herr talman! När det gäller snöröjningen och underhållet av våra vägar är kritiken faktiskt berättigad. Sveriges vägar ska fungera både sommartid och vintertid, och Trafikverket har ansvar för att sköta detta. Men det har man uppenbarligen inte klarat av.

Utöver detta har fordonsägaren självklart också ansvar för att ha däck och utrustning i ordning så att man klarar att färdas på vinterväglag.

Herr talman! Trafikverkets snöröjningspolicy har med all tydlighet visat sig inte fungera. Kaoset på E22 är ett bevis. Snöfallet i Götaland i början på april är ett annat. Det handlar om brist på kapacitet, brist på kompetens och kunskap, övertro på digitala kameror och ett upphandlingssystem som begränsar utbudet och viljan att snöröja. Den lokala kunskapen och förankringen har tagits bort, och samordningen fungerar inte. Det går inte att sköta snöröjningen i landet från ett skrivbord i Stockholm.

Herr talman! Dålig skötsel av vägar är ett hot mot tillväxten, mot företagen och mot jobben och riskerar att leda till svåra trafikolyckor. Saltningen måste också ses över, så att den verkligen förebygger is och halka och inte i stället skapar is- och snövägar. Dagens snöröjningsstrategi måste ses över och anpassas till verkligheten. Sverige är ett land med snö och is. Snöröjningens kapacitet måste självklart anpassas därefter. Annars riskerar vi trafikolyckor och människoliv runt om i vårt land.

Herr talman! Att snöröja för sent leder till kvarvarande snö och is på vägen, och att köra med schaktbladet höjt från vägbanan har väldigt liten effekt. När det gäller snöröjningen har nu ministern och regeringen gett Trafikverket ett uppdrag att se över detta. Jag kan lova att jag kommer att bevaka detta mycket noga. Så här kan vi inte längre ha det på vintrarna i Sverige. Vi kommer att ha vinter och snö i Sverige under överskådlig tid framöver. Då gäller det att anpassa sig efter det och se till att vi har kapacitet, resurser och kunskap för att klara av att röja landets vägar.

Herr talman! Den förra regeringens iver att försöka bygga ett olönsamt höghastighetståg gick ut över underhåll och skötsel av landets vägar och järnvägar. Därmed har den förra regeringen även försämrat landets infrastruktur. Vi jobbar nu med att försöka åtgärda den stora underhållsskuld gällande landets vägar som S-regeringen lämnade efter sig. Sveriges fordonsägare ska inte behöva åka slalom mellan potthål och gropar på landets stora vägnät. Nu måste landets vägar skötas, och skadorna måste åtgärdas.

Herr talman! När det gäller kommunala miljözoner är risken stor att det hindrar nödvändiga transporter och rörelsefriheten. Kommunerna måste göra en ännu bättre totalanalys av vad avstängning av gator och områden innebär innan man stänger av gator och områden i sin kommun. Man måste inte minst titta på det ur en näringspolitisk hänsyn. Man kan inte bara stänga ned områden, utan större analyser måste tas fram innan det sker. Vi kommer att hålla ett vakande öga på hur kommunerna verkligen klarar av dessa avvägningar.

Herr talman! Arbetet med att kunna köra längre och tyngre fordon måste prioriteras upp av ansvariga myndigheter. Finland har klarat detta både snabbare och enklare, medan Sverige segar i arbetet. Här driver vi på och vill se en snabbare utveckling och anpassning till längre och tyngre fordon, inte minst för att stärka konkurrenskraften och för att minska utsläppen genom att ha längre och tyngre lastbilar.

Herr talman! Att bilar stjäls eller körs ut på andras marker och överges är inte acceptabelt. Övergivna fordon måste bli lättare för markägare att flytta. I dag får markägaren ta smällen när man inte får reda på vem som äger eller har haft fordonet. I dag kan fordon bli stående i månader, skrota ned och utgöra en fara för människor och natur. Det här arbetet måste tydliggöra ansvarsfrågan än mer, och samhället måste snabbt kunna flytta dessa övergivna fordon till en mer lämplig plats för vidare utredning och eventuell skrotning.

I dag ligger ansvaret på kommunen, polisen eller Trafikverket beroende på var fordonet står. Men oavsett vem som har ansvaret går hanteringen alldeles för långsamt. Målbilden är att ett övergivet fordon bör kunna flyttas snarast eller senast inom en vecka. Ett fordon som övergivits och står mer akut fel måste självklart flyttas omgående. Här måste ansvariga myndigheter agera betydligt snabbare.

Herr talman! Vi värnar också om de historiska fordonen. Den förra regeringen och dess myndigheter försökte klassificera dessa fordon som avfall. Glädjande nog fick man backa från detta, och importen av veteranbilar kan fortsätta. De som jobbar med historiska fordon gör ett jättejobb och hjälper till att bevara dem. Detta ska uppmuntras och premieras, inte motarbetas. Vi och regeringen jobbar aktivt med att underlätta för ägarna till landets historiska fordon. Vi måste ta ansvar för och vårda vårt rullande kulturarv.

Herr talman! Regelverket för att skylta utmed våra vägar bör ses över då många bilister självklart vill bli upplysta om vad det finns för aktiviteter och sevärdheter i området. Skyltning kan ske både digitalt och fysiskt. Trafikverkets och länsstyrelsernas begränsningar av skyltningen utmed våra vägar kan därför behöva ses över.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Anf. 143 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag ska börja med att ge Sten Bergheden en stor eloge. Jag tittade tillbaka lite grann på vad vi diskuterade och debatterade på det här området förra året. I dag pratar Sten Bergheden om klimat och miljö och om omställningen, som är helt nödvändig. Sedan håller jag ju inte med Sten Bergheden om det han säger. Jag tycker att Sten Bergheden ska förklara.

Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tog fram en klimathandlingsplan som Sverigedemokraterna ställde sig bakom. Sedan gick det inte så väldigt lång tid förrän Sverigedemokraterna tyckte att Fit for 55 och de beslut som fattats på EU-nivå skulle rivas upp.

Klimatpolitiska rådet, som är regeringens expertorgan på det här området, sågar regeringens klimathandlingsplan - milt uttryckt. Sten Bergheden säger att klimatpolitiken måste föras till en mer realistisk nivå. Men hur avser man då att faktiskt uppfylla de mål som Sverige har åtagit sig?

Produktionen av biodrivmedel måste fortsätta, säger Sten Bergheden. Jag läste så sent som i dag att man ser att förbrukningen av HVO minskar på grund av regeringens subventioner av fossila bränslen. Även om jag är nöjd med att Sten Bergheden lyfter frågan tycker jag alltså att det finns en hel del för ledamoten att förklara.

Anf. 144 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Tack, Carina Ödebrink, för frågorna och för inlägget! Jag börjar med den del som gäller miljön. Vi politiker är ju valda för att ta hand om helheten i samhället. Klimatpolitiken är självklart en prioriterad fråga, men vi måste också se till att företagen och landsbygden fungerar och att företag och annat här i landet som har bra produktion, miljöinriktning och annat kan fortsätta att utvecklas.

Att ställa för hårda krav på vår egen produktion och sedan importera från andra länder är ingen bra klimatpolitik för jordklotet som helhet. Det handlar om att vi ska ta ansvar för vår del, som jag sa i mitt anförande, och att de andra länderna måste ta ansvar för sin del. Jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter att trycka på, men vi kan inte gå så långt före att vi riskerar våra jobb och företag, för då straffar vi ut en produktion som är mer miljövänlig än på många andra ställen. Vi måste gå i takt med de övriga.

Vi måste också ta hänsyn till att väljarna i detta land vill ha en viss inriktning på politiken. Det är därför de har valt en annan regering än den förra. Det är viktigt att lyssna in demokratin här i landet och göra det som väljarna har satt oss att göra.

Anf. 145 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag har flera frågor till Sten Bergheden, men jag börjar med det som sades sist om att man måste ansvar för helheten och se till att landet fungerar. Ja! Men det är ju ändå så beskaffat att vi har ett antal mål och åtaganden som land som vi ska uppfylla och som vi har varit med och tagit fram.

Det handlar inte om antingen eller; det handlar om både och. För oss socialdemokrater är det självklart att Sverige måste ha ledartröjan. Vi ska se till att utveckla och stärka jobben samtidigt som vi gör den gröna omställningen. Det är beklagligt att SD-regeringen inte tar på sig den ledartröjan.

Sten Bergheden nämnde situationen på besiktningsmarknaden. Jag kommer att ta upp den i mitt inlägg senare. Det var en fråga som Sten Bergheden också lyfte fram i sitt inlägg förra året och sa att det var något de noga skulle bevaka och återkomma till. Men faktum är fortfarande att det finns ställen i landet där det är alltför långt till en besiktningsstation. Det har gått ett år sedan vi hade den diskussionen senast. Jag tänker att det vore intressant att höra vad ledamoten har gjort och vad regeringen avser att göra för att förbättra detta.

Anf. 146 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Vi står fast vid att klara klimatmålen till 2045. Det är det mål vi jobbar mot och som övriga delar av Europa också jobbar mot. Att i detta läge stänga ned kärnkraft och ta bort produktion som var koldioxidutsläppsfri satte landet i en ännu svårare situation när vi äntligen skulle försöka komma till rätta med utsläppen. Jag tycker nog att ledamoten och ledamotens parti behöver fundera lite på varför man stängde miljövänlig elproduktion när den faktiskt behöver öka. Man satte landet i en svårare situation än vad som behövdes.

När det gäller bilprovningen är jag medveten om att det har skett nedläggningar i glesbygden. Jag vet också ett företag som har plockat fram - jag tror att det var nio stycken - mobila bilprovningsstationer, som man nu kommer att placera ut och som kommer att kunna täcka en hel del av behovet.

Det är viktigt att vi håller ett öga på just glesbygdens bilprovning. Jag sa också i mitt anförande att vi kommer att göra så att folk har ett rimligt avstånd till sin bilprovningsstation. I det läget kan man inte säga att hela bilprovningen behöver regleras igen och att man ska gå tillbaka till de långa köer som var. När jag skulle besiktiga min motorcykel på våren gick det inte att få någon tid förrän framåt augusti. Det är inte rimligt.

Det här fungerar annars bra, och jag tror att kunderna är väldigt nöjda. Men det finns alltså vissa bekymmer på glesbygden, som vi självklart måste fortsätta att bevaka.

Anf. 147 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Sten Bergheden hävdade att den förra regeringen lade ned kärnkraften. Jag ska nu läsa innantill vad Vattenfalls dåvarande styrelseordförande Lars G Nordström sa till Svenska Dagbladet för en tid sedan.

"Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut. Vi satsade på att investera i de fem reaktorer som hade längst teknisk livslängd och där det krävdes minst investeringar för att gradera upp dem", sa Vattenfalls dåvarande styrelseordförande till SvD. "Vi hade sju reaktorer igång. En i Ringhals som gick riktigt dåligt och gick på dispens, den hade bland annat rostskador i bottenplåten. Och den hängde ihop med en annan reaktor i Ringhals produktionsmässigt", sa Lars G Nordström vidare. SvD skriver också: "Ägarna till Oskarshamns kärnkraftverk var i samma situation. De hade redan i januari 2014 aviserat att de förberedde att stänga reaktor 1, Sveriges äldsta reaktor, som togs i drift 1972."

Min fråga till Sten Bergheden blir då: Står Vattenfalls tidigare styrelseordförande och ljuger rakt ut i svenska medier? Hur ska man annars tolka påståendet?

Även en del andra påståenden var minst sagt tveksamma. Ledamoten hävdade att regeringen har en plan för att minska utsläppen. Min talartid börjar ta slut, så jag får återkomma till detta.

Anf. 148 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag fick en fråga om kärnkraften. Det finns nog en del motstridiga uttalanden om varför man lade ned den. Jag vet att jag satt här i kammaren när vi lade fram att vi inte ville gå med på nedstängningen. Den omröstningen förlorade den dåvarande oppositionen mot S-regeringen plus Centerpartiet. Jag är fullt medveten om att det var en tydlig signal från oss i oppositionen om att vi var beredda att behålla den kärnkraft som fanns, men S-regeringen och Centern stängde ned den sista kärnkraften.

Vi kan diskutera historiebeskrivningen, men detta beslut var inte bra för Sverige. Man fick gå in och elda olja i Karlshamnsverket och köpa elkraft från kol från Tyskland. Sverige hade självklart kunnat köra på med kärnkraften ett tag till.

Jag är helt övertygad om att detta var en felprioritering från den tidigare S-regeringen som har satt oss i en svårare situation än vad vi hade varit i om vi hade sluppit denna nedstängning.

Anf. 149 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Allt tenderar att bli en energidebatt i riksdagen just nu. Lyssnarna får själva avgöra om de köper Sten Berghedens förklaring eller förklaringen från den tidigare styrelseordföranden i Vattenfall, som var ägare till kärnkraftverken.

Sten Bergheden hävdade att regeringen har en plan för att nå klimatmålen. Klimatpolitiska rådet säger i ett utlåtande att rådets slutsats är att regeringens plan varken är en plan för att nå Sveriges mål eller en plan för att uppfylla EU-åtagandena. Ansvaret för att nå målen skjuts över på nästa mandatperiod, säger rådets ordförande Åsa Persson.

I rubriken på regeringens klimathandlingsplan står det att Sverige ska nå hela vägen till nettonoll. Vilka åtgärder finns det för att Sverige ska nå dit? Professor Björn Sandén säger att det när man tittade på detta tyvärr visade sig att sådana åtgärder inte finns i planen. Han säger vidare att man därför menar att regeringens handlingsplan är missvisande och brister i saklighet. Detta är Klimatpolitiska rådets syn på regeringens klimathandlingsplan.

Sten Bergheden tog upp elektrifieringen som ett viktigt medel. Även här misslyckas regeringen kapitalt. Utbyggnadstakten när det gäller elproduktionen förväntas minska med regeringens politik. Andelen elbilar som säljs minskar, och utsläppen ökar.

Jag förstår inte riktigt varifrån dessa uttalanden kommer eller vad de är förankrade i.

Anf. 150 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag tackar Linus Lakso för frågan.

Klimatmålet för 2045 ligger fast; det har vi varit tydliga med. Det betyder att vi nu satsar för fullt för att få fram mer elproduktion. Vi har till och med tagit fler beslut om havsbaserad vindkraft än vad den tidigare regeringen gjorde.

Som jag sa i mitt anförande är det viktigt att vi har någonting i laddstolparna. Vi måste se till att lösa den biten.

Vi har också, precis som jag sa i ett tidigare replikskifte, ett ansvar för att ta hand om hela Sverige och de företag och människor som finns runt om i landet. Vi ska inte bara ensidigt se till vad Klimatpolitiska rådet säger utan också väga in andra delar. Det är vi skyldiga att ta hänsyn till när vi är valda av folket för att regera landet.

När det gäller elektrifieringen är vårt mål att få fram mer el. Ledamoten tog upp bilarna. Premien för elbilar togs ju bort, och självklart var det många som köpte en elbil innan det skedde. Detta gjorde att det blev ett glapp efteråt. Det var en del av det hela.

Vi har även haft elbrist. Elpriserna har stigit efter att kärnkraftverk och annat har lagts ned.

Vi har också haft en hög inflation och höga räntor, vilket självklart har bidragit till att människor inte har vågat investera fullt ut i ofta lite dyrare elbilar.

Det är många olika förklaringar som ligger till grund för att försäljningen inte har gått så bra. Det finns även många andra delar där försäljningen inte har gått bra under dessa år.

Anf. 151 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Ledamoten Sten Bergheden tog upp frågor om kärnkraft, som jag hörde att herr talmannen inte vill att vi ska diskutera. Jag håller dock med om ledamoten Linus Laksos beskrivning av läget där. Det var marknaden som valde att lägga ned kärnkraften; jag vill ändå ha det sagt.

Det är viktigt att spelreglerna när det gäller biogasen är långsiktiga och tydliga. Det är de inte i dag. Detta innebär att det i dag inte blir gas eller fordonsgas av biogasen, utan vi får i stället mer el. Det är i och för sig inte fel, men vi skulle behöva att den blev till gas.

Det behövs alltså bättre spelregler, och därför är det viktigt med långsiktighet. Det gäller också etanolen i reduktionspliktsförändringen, som ändrar spelreglerna snabbt.

Jag rör mig mot det ämne vi ska diskutera. Jag vill säga något om vinterväghållningen. Det finns två motioner - en från Centerpartiet och en från Sverigedemokraterna - som tydligt tar upp dessa frågor. I utskottet väljer man dock att inte vidta några åtgärder. Jag hör att ledamoten Sten Bergheden ser problematiken med vinterväghållningen. Det finns dock som sagt tydliga motioner, och jag undrar varför man inte är positiv till dessa två motioner i stället för att säga nej till dem. Sten Bergheden låter lite mer som en oppositionspolitiker när han står här.

Anf. 152 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag börjar med biogasen. Jag håller med om att vi behöver ha långsiktiga och bra spelregler för biodrivmedel och gas för att det ska fungera. Jag tror dock också att vi behöver få upp volymerna. Vi tappar en hel del på grund av att vi har en djurproduktion i det här landet som borde vara högre. Då skulle vi få helt andra volymer att jobba med.

Jag brinner själv för att landsbygden, lantbruket och annat ska fungera, och jag tycker att det är viktigt att ha med den här delen med biodrivmedel som ett komplement i den omställning vi står inför.

Anledningen till att jag har sagt det jag har sagt när det gäller vinterväghållning är helt enkelt att jag tycker så. Har man ett ansvar att sköta någonting i samhället - det kan vara en myndighet, ett verk eller något annat - ska man sköta det. Jag tycker att Trafikverket har brustit på flera punkter, vilket också har framkommit i utredningar och annat. Det har inte minst orsakat en oerhörd skada för de drabbade, men det har också orsakat stora risker för att det skulle hända riktigt allvarliga olyckor.

Herr talman! Det blir lite märkligt när Centern angriper detta. Att vi inte går fram med Centerns förslag i motioner och annat beror på att vi redan har tagit tag i problemet. Ministern har redan gett Trafikverket i uppdrag att se över detta, och därmed är arbetet redan igång. Vi behöver alltså inget ytterligare ställningstagande från riksdagen för att kunna gå vidare i detta.

Ledamoten borde kanske tänka på att Centern var stödparti till den regering som införde den strategi som Trafikverket nu jobbar utifrån när det gäller snöröjning, så lite självrannsakan vore på sin plats.

Anf. 153 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Jag kan absolut ta min del av ansvaret. Vi har båda en väg framåt och vill att det ska bli bättre. Men just nu sitter Moderaterna i regering, och därför vilar ansvaret lite tyngre på dem.

Jag delar inte synen på biogas fullt ut. Det är i dag få jordbruksanläggningar som har biogas på gården. Här finns absolut möjlighet att öka volymen med det befintliga djurantalet. Då skulle vi också få betydligt bättre miljönytta, mindre utsläpp och bättre kretsloppstänk över huvud taget. Det är heller ingen nackdel att vi med ökad självhushållning får fler djur.

Anf. 154 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Det går väl att på marginalen plocka fram en hel del biodrivmedel till, men allt måste skötas på ett rationellt sätt så att man får ekonomi i det. Jag ser det som ett stort bekymmer att lantbruket och landsbygden inte har vågat satsa på detta. Inte ens under den av Centerpartiet stödda socialdemokratiska regeringen gjorde man några krafttag för att komma vidare.

Vi jobbar nu för att försöka få igång både matproduktion och djurproduktion i landet, något som jag tror kan bidra till att vi får upp lönsamheten och får fram mer biodrivmedel baserat på djurproduktion och annat som går att använda till biodrivmedel. Vi är medvetna om att detta arbete måste göras, och nu gör vi det.

Anf. 155 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! I betänkandet Vägtrafik- och fordonsfrågor behandlas motionsbetänkanden från allmänna motionstiden. Dessa berör områden som vägskyltning, underhåll av vinterväg, självkörande fordon, besiktningsfrågor med mera. Vi socialdemokrater har tre reservationer. Jag står bakom dessa men yrkar på reservation 10 under punkt 5 om besiktningsmarknaden för fordon och reservation 16 under punkt 8 om bilpooler.

Samhällsviktig service måste finnas tillgänglig i hela landet. Avregleringen av besiktningsbranschen ledde till högre priser och oförändrad eller sämre tillgänglighet, särskilt i glesbefolkade regioner. Det är därför angeläget att staten tar en tydligare kontroll över besiktningsmarknaden där marknaden har misslyckats för att vi ska få ökad och likvärdig service i hela landet.

Herr talman! Vintern 2024 har det inträffat ett flertal allvarliga händelser, där människor och fordon fastnat i långa köer på grund av bristande underhåll och myndigheters oförmåga att samordna sig och undsätta de drabbade. I en interpellationsdebatt i slutet av januari kallade civilförsvarsministern snökaoset på E22:an för ett kapitalt misslyckande. För bara en dryg vecka sedan - det kan man knappt tro - inträffade ytterligare allvarliga händelser runt Jönköping och Falköping. Frågan många ställer sig är hur vår beredskap ska fungera i tider av allvarlig kris när det fungerar som det gjort under vintern i år.

I slutet av mars presenterade Länsstyrelsen Skåne sin rapport om just snökaoset på E22:an. Allvarlig kritik riktas främst mot Trafikverket, som inte i tid insåg situationens allvar och inte förmådde att ta kommandot och leda och samordna arbetet - eller för att fånga upp ett citat i sammanhanget: "Alla aktörer tänkte att Trafikverket hade lead, utom Trafikverket själva."

För att vara tydlig har individen självklart ett ansvar när det gäller att ge sig ut på vägarna när det samtidigt varnas för svårt väder, men det fråntar inte samhället att säkerställa en god beredskap och en fungerande samverkan mellan berörda aktörer. Framkomlighet måste säkerställas för samhällsviktiga transporter och för det gods som färdas på vägarna och behöver komma fram. Regeringen har ett ansvar för att beredskapen fungerar bättre inför kommande vintrar och oväntade händelser.

Av allt som detta betänkande behandlar finns det trots allt något som står ut alldeles särskilt och som är en ödesfråga för vårt land och vår värld. Det handlar om klimatet och miljön. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och här står vägtrafiken för största andelen, hela 90 procent. Klimatlagen har som långsiktigt mål att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Växthusgaserna från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.

Socialdemokraternas mål är att Sverige ska vara det första fossilfria välfärdslandet i världen och leda den gröna omställningen. Därför behöver takten med att minska transportsektorns utsläpp öka. Här är ökad elproduktion och ökad produktion av biodrivmedel viktiga delar.

Att satsa på bildelningstjänster, leasing av elbilar till hushåll med lägre inkomster, utveckling av kollektivtrafik och flytt av gods- och persontransport från väg till järnväg är andra viktiga delar. En genomsnittlig svensk personbil står i dag stilla cirka 95 procent av tiden, och en delad bil kan enligt beräkningar ersätta 15 bilar. Regeringens politik med slopad klimatbonus och prioritering av fossila bränslen gör att försäljningen av elbilar har rasat. En satsning på att subventionera leasing av elbilar för låg- och medelinkomsthushåll är ett sätt att möjliggöra omställning för fler.

Det är mycket allvarligt att SD-regeringen inte tar klimatfrågorna på allvar. För två veckor sedan rullade den sista dieseldrivna Volvon ut från fabriken i Torslanda. Från 2030 ska företaget bara sälja elbilar. Men vad gör regeringen? Man presenterar en klimathandlingsplan med en klimatpolitik som går emot de beslut, mål och ambitioner som Sverige ställt sig bakom i EU och FN.

Regeringens eget expertorgan, Klimatpolitiska rådet, lämnade sin årliga rapport för två veckor sedan, och det är bråttom att ställa om. År 2023 var det varmaste år som hittills uppmätts, och mars blev den varmaste marsmånad som hittills har uppmätts på jorden, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Det är den tionde månaden i rad som slår värmerekord.

Klimatpolitiska rådet toksågar regeringens politik, som ökar utsläppen. Åtagandet att minska utsläppen till 2030 kommer inte att nås med den hittills förda politiken. I stället för att agera skickas klimatmål in i nya utredningar, men, säger Klimatpolitiska rådet, kommande utredningar fråntar inte regeringen ansvaret att presentera en plan för att nå de klimatmål riksdagen har fastställt.

Riskerna med regeringens klimathandlingsplan är enligt rådet att Sverige blir mer beroende av omvärlden genom ökat beroende av fossila bränslen. Nödvändiga investeringar i klimatomställningen fördröjs eller uteblir. Behovet av fossilfri elproduktion på kort sikt skyms av ett stort fokus på nya kärnreaktorer. Ursäkta, herr talman, att jag lyfter fram det! Samtidigt är regeringens politik tunn när det gäller effektivare energi- och resursanvändning och hur vi ska kunna öka produktionen av biodrivmedel.

Sist men inte minst handlar regeringens största ansvar inte bara om att gå före med en realistisk politik som tar sikte på målen utan också om att skapa acceptans och engagemang. I dag går många företag i Sverige före medan regeringen backar in i framtiden. Detta är både farligt och allvarligt. Det skapar osäkerhet och försvagar Sveriges möjligheter att vara en förebild med möjligheter att påverka andra länder. Det handlar om att leda, inte om att ledas, herr talman.

Det är allvarligt att SD-regeringen för svenska folket bakom ljuset med sin politik. Att både vara klimatförnekare och stoppa huvudet i sanden - det duger inte!

(Applåder)

Anf. 156 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Jag har några frågor. Jag börjar med underhåll av vinterväglag.

Ledamoten Carina Ödebrink var ganska kritisk mot regeringen och Trafikverket gällande underhåll av vinterväglag och vad som nyligen hände på E22, där över tusen bilar hade fastnat. I förra veckan hade vi ett nytt kaos på E4, riksväg 26 och E20.

Jag instämmer med ledamoten i att Trafikverket har stora problem. Men vad har Socialdemokraterna för lösningar? Jag läste vårt betänkande. Det finns inget om er politik där. Vad ska vi göra för att Trafikverket ska fungera bättre?

Det är absolut lätt att stå i talarstolen och kritisera, men det är bra med lite självkritik också. Socialdemokraterna hade makten i åtta år. Det problem vi ser i dag var återkommande varje år vid flera tillfällen under Socialdemokraternas styre. Vad hände med den självkritiken? Vad bär Socialdemokraterna för ansvar här?

Anf. 157 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Vår uppgift nu, som opposition, är att kritisera och påpeka de brister som vi ser i den av regeringen förda politiken. Det är Rashid Farivar och hans kompisar som har ansvar för att förklara hur det kan komma sig att när det som hände på E22 hände och vi begärde att få in ansvarig minister till utskottet fick vi inget stöd för det. Vi var angelägna att lyssna in vad regeringen drog för slutsatser av detta, för det var ju i januari och det kunde komma mer vinter, vilket det gjorde. Samma sak upprepades igen. Jag lägger alltså tillbaka den frågan hos ledamoten.

Vi antog en nationell plan 2022 med historiskt hög andel resurser för trafik och infrastruktur. Det kan finnas skäl att i delar rannsaka sig själv, men lägg inte över det ansvaret som den nuvarande SD-regeringen har på oss, för det är något som Rashid Farivar måste förklara.

Anf. 158 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Det finns ett enkelt svar: Vi har en politik kring det. Vi vill dela Trafikverket i ett banverk och ett vägverk. Problemet är Trafikverkets styrning.

Vår politik är väldigt tydlig, och den finns på papper, svart på vitt. Jag frågar återigen var man kan läsa om Socialdemokraternas politik för att lösa den problematik som vi har på våra vägar och som har skapats av Socialdemokraternas regeringar.

Ledamoten Carina Ödebrink nämnde också att Volvo Cars har slutat med tillverkningen av dieselbilar och att de har för avsikt att sluta med tillverkning av bilar med förbränningsmotorer 2030. Är det verkligen det regeringen ska bygga sina planer på - att ett företag har en specifik cykelplan för sina produkter, för sin produktportfolio? Ska regeringen verkligen bygga sina framtida planer på Volvos cykelplan? Hur realistiskt är detta? Och vad händer om Volvo till exempel om några månader eller år byter fot och gör samma sak som Mercedes, BMW och många andra biltillverkare har gjort? Man skjuter upp det från 2030 till 2035. Kanske är det inte realistiskt då, och så skjuter man upp det från 2035 till 2040.

Hur realistiskt är det att regeringen bygger sina framtida planer på ett företags, ett kinesiskt företags, cykelplan?

Anf. 159 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag vill ge två svar eller reflektioner på det ledamoten säger.

Sverigedemokraterna vill dela Trafikverket. Nu är ju Sverigedemokraterna förutsättningen för att vi har en regering som består av M, KD och L, och jag uppfattar inte riktigt att det finns en samsyn i det här regeringsunderlaget i den frågan, även om Sverigedemokraterna är tydliga med det. Men det får väl Rashid Farivar och Sverigedemokraterna reda i, tänker jag.

Nej - eller ja, kanske - regeringen ska väl inte bygga sin politik på ett enskilt företag, men jag förväntar mig ändå att regeringen bygger sin politik på de mål, beslut och ambitioner som Sverige som land har ställt sig bakom här i vårt land, i EU och i FN. Det förväntar jag mig att regeringen gör.

Men där är det väldigt oklart när vi har ett expertorgan som sågar regeringens politik och när det är väldigt oklart vad Sverigedemokraterna egentligen vill. Man ställde sig bakom klimathandlingsplanen i december. Sedan hann det bara gå någon månad innan Sverigedemokraterna var ute och sa: Nej, vi vill riva upp Fit for 55; vi tycker inte att det är bra.

Var finns trovärdigheten? Det skapar en stor osäkerhet, och det gör att Sverige tappar förmågan att leda och vara den som faktiskt går före i den väldigt viktiga klimatomställningen. Det handlar om att leda, inte om att ledas.

Anf. 160 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverige är ett väldigt stort och avlångt land. Många transporter går via järnvägen, men enormt mycket transporter går via våra vägar.

I Sverige har vi 10 000 åkeriföretag, och de omsätter över 200 miljarder svenska kronor, vilket motsvarar 3,5 procent av Sveriges bnp. Branschen sysselsätter över 225 000 personer, däribland 125 000 lastbilschaufförer. Det är en enormt viktig del för att hela Sverige ska kunna fungera, både våra företag och privatpersoner, oavsett var vi bor och verkar, i norra eller södra Sverige.

Herr talman! När man talar med företrädare för åkerinäringen lyfter de fram några speciella frågor. Den kanske viktigaste frågan just nu, eller i alla fall under den senaste vintern, är vägarnas vinterunderhåll. Vi har nog alla hört om och sett bilder från E22:an i Skåne eller nu senast, för bara någon vecka sedan, E4:an förbi Jönköping. Vi vet att många fastnade i snödrivor och att tusentals fick sitta kvar i timmar i sina fordon. Tack och lov skedde ingen allvarlig olycka.

Många åkare upplever att vägarna runt om i landet har fått ett försämrat vinterunderhåll. Här måste det till en annan prioritering inför nästa vintersäsong. Jag vet att regeringen har ärendet under beredning, och när Trafikverket träffade oss i utskottet sa de att oavsett om man är lastbilschaufför, busschaufför eller vanlig vägtrafikant måste man kunna lita på att vägarna sköts på bästa sätt, vare sig det är sommar eller vinter.

En annan viktig fråga, herr talman, som åkerinäringen lyfter upp är att man ska kunna lita på laddinfrastrukturen, som ska finnas väl utbyggd runt om i Sverige. Många åkerier satsar stort på fossilfria transporter. Om de ska våga satsa på att köpa eldrivna lastbilar måste det naturligtvis finnas el att tillgå.

Jag kan förstå deras oro. Vi har haft en regering som lade alla ägg i samma korg och som stängde reaktor efter reaktor. Den nya regeringen har en annan politik där kärnkraften och vattenkraften ses som planerbar baskraft som kan kompletteras med vind- och solkraft.

Herr talman! Flera åtgärder har vidtagits under senare år för att stärka klimatarbetet, men mer måste till för att säkerställa elproduktionen i Sverige - detta är viktigt - och för att få en full effekt av den pågående elektrifieringen av fordonsflottan. Detta är en prioriterad fråga för regeringen, och därför skjuter regeringen nu till 100 miljoner kronor till nya klimatinvesteringar i vårbudgeten. Det är pengar som bland annat ska användas till nya laddstolpar runt om i landet.

Herr talman! Tyvärr klarade inte den förra regeringen av att minska den stora underhållsskuld som har byggts upp för landets vägar. Enligt Transportföretagens årliga analys är underhållsskulden för det svenska vägnätet över 19 miljarder kronor, och det står att 11 procent av de statliga vägarna är i mycket dåligt skick. Därför är det en mycket viktig fråga för oss kristdemokrater i regeringsställning att mer pengar tillförs så att vägunderhållet stärks.

Herr talman! Nu har Sverige äntligen sänkt reduktionsplikten. Det har varit och är en viktig fråga för oss i Tidösamarbetet. Vi anser att med den höga reduktionsplikt som vi hade straffades företag och människor som lever och verkar på landsbygden.

Herr talman! Vi värnar våra historiska fordon. Jag var på en bilmässa i Jönköping under påsken. Där fanns många människor och ett enormt intresse. Att sitta i en T-Ford som är precis 100 år är faktiskt en upplevelse. Jag vet att regeringen agerar gentemot EU för att vi ska kunna behålla vårt viktiga kulturarv även fortsättningsvis.

Anf. 161 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag vill ställa samma fråga som jag har ställt till övriga som har varit uppe i talarstolen. EU:s klimatplan presenterades samtidigt som Sverige höll i EU:s ordförandeklubba. Under det svenska ordförandeskapet i EU fördes ett av världens mest ambitiösa klimatpaket i hamn, sa Ulf Kristersson efteråt.

SD ställde sig bakom det slutliga förslag som förhandlades fram. De ställde sig också bakom den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen presenterade i slutet av 2023, men planen hade knappt hunnit presenteras innan Sverigedemokraterna gick ut och sa att de ville riva upp Fit for 55, som är EU:s plan för den gröna omställningen.

Det blev milt uttryckt ett rejält rabalder. Magnus Oscarssons partiledare och tillika ansvarig minister gick i taket, och miljöministern reagerade starkt på Sverigedemokraternas agerande. Jag skulle vilja höra lite om vad Magnus Oscarsson tycker om Sverigedemokraternas utspel och ambitioner eller snarare brist på ambitioner när det gäller klimatfrågorna.

Anf. 162 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten Carina Ödebrink, för frågan!

För Kristdemokraterna och regeringen är det otroligt viktigt att vi har energi att tillgå framöver. Vi pratar i denna debatt om hur vi ska kunna få en bättre laddinfrastruktur och hur våra bilar, lastbilar och fordon ska få tillgång till bättre möjligheter i fråga om el.

I de diskussioner som har förts inom regeringssamarbetet tycker jag att regeringen och Tidöpartierna har en tydlig linje för hur de tänker i klimatarbetet och i arbetet för att få en mer elektrifierad fordonsflotta. Detta är jätteviktiga frågor för oss, och jag tror inte att någon kan ha missat att regeringen jobbar för detta.

Anf. 163 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för svaret!

Vi är helt överens om att vi behöver mer energi och mer el av alla de slag för att klara den gröna omställningen, men jag kan inte riktigt se den där tydliga linjen, om jag ska vara ärlig. Man behöver nog inte vara speciellt insatt i frågorna för att se att det finns en uppenbar spricka i regeringsunderlaget mellan Sverigedemokraterna och de tre regeringspartierna. Där är åsikterna vitt skilda.

Magnus Oscarsson blir svaret skyldig. Vad är det som gäller? Sverigedemokraterna är ju ändå förutsättningen för att vi har en borgerlig regering. Sverigedemokraterna tycker något helt annat än vad regeringsföreträdare har gett uttryck för, och jag tycker att det är allvarligt och skapar stor osäkerhet.

Sedan skulle jag vilja kommentera något. Magnus Oscarsson nämnde reduktionsplikten och sa att den äntligen har sänkts. Jag har stor respekt för att bränslepriser har betydelse för människors vardagsekonomi, men regeringens förslag innebär att det fossila beroendet ökar. Vi riskerar vår ledartröja, vi riskerar att andra länder springer om oss och vi riskerar också jobb i Sverige på grund av att regeringen inte tycker att det är viktigt att vara med i omställningen.

Frågan är: Hur klarar regeringen klimatmålen?

Anf. 164 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten Carina Ödebrink, för frågorna! Jag ska försöka svara på dem.

Ledamoten säger att jag blir svaret skyldig, men jag tycker att jag var tydlig i mitt anförande. Våra partier är tydliga med hur vi tänker oss våra miljömål. Det är 2045 som gäller; detta är väldigt tydligt från regeringens sida. Vi vet att det här är viktigt för att vi ska klara vårt klimatmål. Det är också viktigt att vi, som jag sa förut, har en fordonsflotta som kan skifta om så att det blir mer el och fler laddstolpar. Det är nämligen det vi tror är viktigt för framtiden, och det är ju det vi pratar om här i dag - hur vi arbetar för bilar och andra fordon. Det tänker jag alltså är viktigt.

Sedan vet jag att ledamoten tidigare talade om att backa in i framtiden. Det tycker jag att vi inte gör; jag tycker att vi verkligen ser framåt mot framtiden. Med de förslag vi har kommer vi verkligen att kunna se skillnad och nå de mål vi har satt för 2045.

Den sista frågan som ledamoten Carina Ödebrink nämnde var reduktionsplikten. Det är ändå lite spännande att ledamoten tar upp den, för om jag inte minns fel - nu kan ledamoten visserligen inte svara på det - var det så att även Socialdemokraterna ville sänka reduktionsplikten. Det har jag alldeles för mig. Det kanske inte var så, men jag har i alla fall för mig det. Då tänker jag så här: Nu skyller ledamoten mycket på oss för att vi inte når målen och så vidare, men hur tänkte då Socialdemokraterna själva? Man hade ju tänkt sänka reduktionsplikten, men nu lägger man det i vårt knä och säger att vi inte sköter oss.

Jag menar att det var riktigt att göra detta eftersom vi jobbar för vår landsbygd och för människors väl och ve. Det här var en väldigt viktig fråga för många människor.

Anf. 165 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Jag får beklaga att detta återigen kan bli en energidebatt, men ledamoten tog upp frågan igen, och jag måste därför fråga Magnus Oscarsson något. Jag behöver inte läsa upp alla citat, men Vattenfalls tidigare styrelseordförande hävdade alltså att det var ett kommersiellt beslut. Ringhals 2 hade rostskador. Frågan blir därför: Stämmer inte det som han hävdar?

Vad gäller elförsörjningen är det så att Sverige var importberoende av el från tysk och polsk kolkraft när Kristdemokraterna senast satt i regeringsställning och styrde. Efter sju år av rödgrön politik hade dock Sverige år 2022 det största elöverskottet i hela EU. Det är alltså knappast elbrist som gör att regeringens elektrifieringspolitik misslyckas.

Visst ska människor kunna transportera sig billigt i hela landet, och då gäller det att man har en smart politik för det. Min andra fråga blir därför hur det kommer sig att Norge, som ofta anses ha en mycket bättre landsbygdspolitik, har en elbilsförsäljning som ligger på 80-90 procent medan elbilsförsäljningen i Sverige är mycket mindre - och att andelen dessutom faller på grund av regeringens politik. Hur kan man misslyckas så kapitalt med elektrifieringen när man menar att det är huvudnumret för att nå klimatmålen?

Det var mina frågor.

Anf. 166 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Linus Lakso för frågorna.

Jag tänker också att det här inte är en debatt om energi på det sättet utan att det är en debatt där vi ska prata om olika saker inom fordon och så vidare, men vi kan absolut fortsätta den resan om ledamoten tycker det.

Ledamoten tar Norge som exempel, och jag tycker att det var väldigt bra att ledamoten tog upp just Norge. Norge har ju och har haft en helt annan situation. Ledamoten säger att regeringen inte har lyckats på de här åren, men vi har ju bara suttit i två år. Vi vill naturligtvis sitta mycket längre för att verkligen visa att den politik som regeringen nu jobbar med kommer att göra skillnad.

Norge har väldigt mycket elbilar, och laddinfrastrukturen är väldigt viktig för dem i Norge. Jag nämnde i mitt anförande att man nu lägger in mer pengar för att laddinfrastrukturen ska kunna ses ännu mer i hela landet. Jag tänker att man väl kan ta Norge som exempel när det gäller hur de har lyckats. Vi kan titta på hur våra grannar Norge har gjort, och på det sättet tror jag att vi kommer att lyckas väldigt väl i detta. Vi har som sagt 2045 som vårt mål, och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas.

Anf. 167 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Man blir inte lika övertygad när man läser Klimatpolitiska rådets utlåtande: "Planen visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt." Rådets slutsats är som sagt att regeringens plan inte är en plan för att nå vare sig Sveriges mål eller våra EU-åtaganden.

Därför tänker jag att frågan blir vilka nya åtgärder som inte minst Kristdemokraterna tänker föreslå för att faktiskt nå klimatmålen. Och vad tänker man göra för att få fart på elektrifieringen? Som jag nämnde är prognosen nu att takten i utbyggnaden av elproduktionen kommer att minska. Efter att utbyggnadstakten ökade under sju åtta år med rödgrön politik kommer den nu att minska med den här regeringens politik, som prognosen ser ut nu. Därför undrar man ju, för framåt kommer det ändå att vara en fråga om el när det gäller arbetet med att elektrifiera inte minst fordonssektorn.

Sist men inte minst undrar jag vad man vill göra för att förändra trenden som den ser ut just nu, det vill säga att andelen elfordon minskar kraftigt? Det är jättebra med laddinfrastruktur - att det är en jätteviktig del är vi helt överens om - men det blir lite tandlöst om det inte säljs elbilar och folk i stället går över till att köpa bensin och diesel. En bil har just nu en livslängd på i snitt 19 år, så det blir väldigt svårt att lyckas om man inte snabbt vänder den här trenden. Vilka förslag har alltså regeringspartierna och Kristdemokraterna för att ändra på det här?

Anf. 168 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag gläder mig åt att vi är överens om i alla fall någonting, och att ledamoten berömmer oss lite för det här med laddinfrastrukturen gläder mig.

Det är precis det jag försökte tala om i mitt anförande och även i min förra replik, nämligen att vi vill satsa på att det ska finnas mer el och mer reglerbar el. På det sättet blir det en styrka - man vet om att det finns och att man kan satsa på att köpa exempelvis lastbilar som går på el, eller bilar. Jag tänker alltså att det här är en viktig del för att klara de klimatmål vi har satt.

Ledamoten pratar om det råd som har sagt att regeringen inte klarar det mål som har satts. Jag tänker då på miljöministern som i direktsändning i Aktuellt ändå visade att vi kommer att lösa detta. Näringsministern, det vill säga mitt partis partiledare, säger likadant: Vi kommer att klara detta. Det är klart att det just nu kan se ut lite på ett sätt som gör att man undrar hur det ska fungera, men det kommer att lösa sig. Vi vet nämligen att det kommer att bli mycket bättre i och med de planer som finns och det vi aktivt jobbar med.

Det jag tycker är bekymmersamt är att ledamoten Linus Lakso exempelvis inte nämner någonting om hur våra vägar ser ut. Våra vägar är i otroligt dåligt skick. Enligt den analys jag läste förut är 11 procent i mycket dåligt skick. Det här är också viktigt, för oavsett om man har en elbil eller en annan bil måste man ha en bra väg att åka på. Om jag ska vara ärlig skötte sig den förra regeringen inte på den punkten, utan man lät det här skena iväg. Det tar vi tag i nu.

Anf. 169 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om vägtrafik- och fordonsfrågor. Det är glädjande att se så många partier i Sveriges riksdag engagerade i dessa viktiga frågor, som påverkar människors och företags vardag kraftigt.

I betänkandet behandlas 35 reservationer inom olika områden, och 14 av dem är Sverigedemokraternas. Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra 14 reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 23.

Herr talman! Sverige är en industrination med världsledande teknologi och med bilar, lastbilar, industriella maskiner och digitala system i världsklass. Vi har vård och omsorg som överträffar många moderna länder i kvalitet. Men vad händer när det snöar? Jo, "snön faller och vi med den", som Ulf Lundell sjunger.

Herr talman! Trafikverket är den myndighet som har ansvaret för att säkerställa att transportsystemet i Sverige fungerar, inklusive drift och underhåll av statliga vägar, detta oavsett om det är sommar eller vinter. Men kritiken mot Trafikverkets agerande, eller snarare brist på sådant, har länge varit massiv. För Sverigedemokraterna är det tydligt att Trafikverket inte klarar sitt uppdrag och att det utgör ett hot mot både liv och egendom.

Det senaste snökaoset på E22, där över 1 000 bilar fastnade i kraftigt snöfall i Skåne under mer än ett dygn, är ett solklart tecken. Förra veckans snöfiasko på E20, riksväg 26 och E4 är resten av katastrofen. Att ingen kom till skada eller omkom med anledning av händelserna är ett mirakel. Sverigedemokraterna har länge haft rätt när vi lyft fram bristen på underhåll av vintervägar i debatter med den tidigare socialdemokratiska infrastrukturministern, och detta är ett problem som tyvärr kvarstår än i dag. Behovet av förbättringar i underhållet av vägnätet är enormt, något som är avgörande för en modern industrination som Sverige.

Herr talman! Trafikverket tenderar att skylla bristerna på andra, främst på den tunga trafiken och vanliga bilister som försöker nå sina destinationer, och hänvisar i vissa fall till det extrema vädret och klimatförändringarna. Det är svårt att förstå varför det är så utmanande för en så enorm organisation att hantera vintern i ett land som Sverige, där snö är vanligt förekommande varje vinter.

Många inom åkeri- och bussbranschen är eniga om att Trafikverkets insatser kommer för sent och är otillräckliga. Det är avgörande att Trafikverket förbättrar sin reaktionsförmåga och lyssnar på dem som larmar, inklusive allmänheten, polisen och räddningstjänsten. Men tyvärr misslyckas Trafikverket varje gång det är dags att agera. Det måste vara möjligt att resa och bedriva verksamhet över hela landet, även under vinterförhållanden.

Det är ett faktum att förtroendet för Trafikverket, en myndighet med över 11 000 anställda, och främst dess generaldirektör är allvarligt skadat. I många avseenden har det gått för långt. Nyligen kom Miljöpartiet med förslaget att lägga ned Trafikverket och återgå till den tidigare ordningen med Vägverket och Banverket, ett förslag som Sverigedemokraterna har drivit länge i form av återkommande kommittémotioner. Vi tycker att detta är rätt väg att gå, och vi står fast vid vårt förslag.

Herr talman! Sverige har länge haft en tradition av öppenhet och transparens gentemot omvärlden, vilket har varit till vår fördel inom områden som handel, forskning och teknikutveckling. Men när denna gränslösa öppenhet kombineras med naivitet kan det få allvarliga konsekvenser. Ett tydligt exempel på detta är Transportstyrelsens hantering av vägtrafikregistret.

Enligt Ifs bilbrottsbarometer är Sverige ett öppet mål för internationell bilbrottslighet. Bilbrottsligheten är ett växande problem i landet, med årliga skadebelopp som ökar och brottslighet som blir alltmer komplex. Sverige har blivit en magnet för olika typer av kriminella, och mycket av bilstölderna är beställningsjobb inom organiserad brottslighet. Kostnaderna för bilstölder skenar och slår rekord år efter år. Det beräknas att den årliga kostnaden för samhället uppgår till över 1 miljard kronor, och internationella ligor spelar en betydande roll.

Tidigare, när digitala tjänster inte var lika tillgängliga, var kriminella tvungna att leta efter specifika fordon fysiskt. Nu kan de göra det i bekvämlighet i sina hem. Statistik från Eurostat för år 2021 visar att Sverige ligger på andra plats när det gäller stölder av motorfordon och reservdelar per capita i förhållande till andra europeiska länder. Tyvärr låg Sverige på första plats år 2020.

Herr talman! För att effektivt bekämpa den omfattande och internationella brottsligheten krävs snabba åtgärder. Svenskar måste sluta vara naiva. Transportstyrelsens befogenheter att sälja information till oseriösa aktörer måste begränsas. Hanteringen av informationen måste också förändras, så att den inte underlättar stölder. Kontrollen av utförsel av stöldgods ur landet måste stärkas, och polisen och Tullverket måste ges ett utökat uppdrag att prioritera bilbrottsligheten.

Herr talman! Sverige, Europa och den civiliserade västvärlden har begått ett samhälleligt och kulturellt självmord genom massinvandring från dysfunktionella samhällen och kulturer i öppenhetens, mångkulturens och de mänskliga rättigheternas namn. Nu står vi inför ett teknologiskt självmord i klimatomställningens och planeträddningens namn.

Fit for 55 är EU:s klimatpaket i form av klimatlagstiftning som syftar till att nå en utsläppsminskning av växthusgaser på 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 och nettonollutsläpp till 2050. Förordningen om ändring av förordning 2019/631 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya personbilar och nya lätta nyttofordon, som godkändes av EU:s energiministrar förra året, införde i praktiken ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar och lätta lastbilar efter 2035. Detta beslut är rent kontraproduktivt när det gäller teknikutveckling och slår direkt mot konsumenter med låg köpkraft. Sverigedemokraterna i Europaparlamentet var det enda parti från Sverige som röstade emot förslaget och är det enda parti från Sverige som vill riva upp lagstiftningen.

Det senaste offret för denna förordning och för den genomgripande klimathysteri vi bevittnar i västvärlden var den framstående dieselmotor som återfinns i många Volvobilar runt om i Sverige och världen. En 45-årig epok gick i graven när den sista dieselbilen rullade av bandet på Torslandafabriken i slutet av mars i år. Men varför har dieselteknologin dömts ut trots sin betydligt bättre prestanda och verkningsgrad jämfört med motsvarande bensinvariant?

Även om dieseldrivna bilar har varit på tillbakagång sedan "dieselgate"-skandalen är dieselmotorer fortfarande en grundpelare för vår värld. Dieselmotorn har blivit föremål för betydande demonisering under de senaste åren. En del av kritiken är befogad, men det mesta har varit överdrivet. Ofta har det spritts av klimatsektens aktivister, ibland klädda som forskare.

Herr talman! Om vi skulle ta bort alla dieselmotorer från världen över en natt, vad skulle hända? Mycket. Väldigt mycket! Och nästan inget av det skulle vara bra. Vid den senaste leveransen du fick hem hjälpte förmodligen en dieselmotor i en lastbil, ett tåg eller ett fartyg till att ta den till dig.

Gillar du färsk frukt och färska grönsaker på ditt köksbord? Jordbruksmaskiner drivs nästan uteslutande av dieselmotorer. Grävmaskiner, bulldozrar, asfaltläggare och annan tung anläggningsutrustning drivs av diesel på grund av deras vridmoment och kraftbehov.

Även militära fordon gynnas av dieselns lägre brandrisk och explosivitet jämfört med andra bränslen. Många anläggningar, som för sjukhus eller till och med för riksdagen, använder dieselgeneratorer för backup och nödströmsförsörjning. I Sverige, som är ett avlångt land med kallt klimat, är i dag dieseldrivna fordon överlägsna sina motsvarigheter som drivs på bensin eller med el.

Vi måste helt enkelt bli medvetna om hur mycket vi är skyldiga dieselmotorn för samhället och det välstånd vi har i dag, inte bara historiskt utan även i dag.

Herr talman! Jag är en förespråkare för teknikneutralitet inom politiken. Det bör inte vara upp till politiken att bestämma vilken teknik som ska vinna över en annan teknik. Det är faktiskt så att politiker inte är ingenjörer, och de kan inte och bör inte utföra ingenjörernas arbete. Det är dock en tillfällighet att jag är både ingenjör och politiker, men det är tyvärr väldigt sällsynt inom politiken att man kommer från ett riktigt arbete och yrkesliv.

Helena Gellerman (L)

Anf. 170 Helena Gellerman (L)

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Vägtrafik- och fordonsfrågor.

Herr talman! Det finns en fråga som dominerar området väg och fordon i dag, omställningen av vår fordonsflotta och utökningen av antalet laddningspunkter. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så det är där som Liberalernas fokus ligger.

På kort tid ska hela fordonsflottan bytas ut. Utbytet av flottan bör ske på ungefär 15 år. Utmaningen för samhället består av att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar som kan säljas till rimliga priser så att fler personer har råd med en laddbar bil. Båda utmaningarna är komplexa, och de kräver samarbete. Vi är dock på god väg.

Vi har ungefär 5 miljoner personbilar i Sverige. År 2023 var 564 000 av dem laddbara bilar, alltså över 11 procent. Det kommer att gå allt fortare i framtiden med att öka andelen laddbara bilar. Det gäller verkligen att laddinfrastrukturen hänger med i försäljningsutvecklingen och inte blir en stoppkloss.

Konkurrensen mellan biltillverkarna kommer att pressa fordonspriserna steg för steg. Vi ser i tidningen hur de kinesiska tillverkarna gör inbrytningar på både den amerikanska och den europeiska marknaden med betydligt lägre priser på elbilar. Det gäller att biltillverkarna på den europeiska marknaden hänger med.

Det är komplext, då till exempel råvaror till batterier och halvledare är och troligen kommer att vara en bristvara under den här perioden. För att få fokus på klimatfrågan står det nu i klimathandlingsplanen att en lättförståelig inköpsinformation ska tas fram där kunden på ett lätt sätt kan jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp utifrån ett livscykelperspektiv samt vid drift.

Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också hur till exempel stålet till bilens kaross har producerats. Detta är en fråga som Liberalerna drivit i flera år här i riksdagen, och nu ska det äntligen bli verklighet.

Utgångspunkten har varit det system med stjärnor som används för att markera en bils trafiksäkerhet. Systemet har underlättat för bilkunder att välja en trafiksäker bil och har samtidigt bidragit till ett starkt ökat utbud av trafiksäkra bilar. Vår förhoppning är att motsvarande system för klimatpåverkan ska ge en liknande effekt, att bilkunden framöver väljer bilar utan utsläpp genom en tydlig klimatguide.

Andelen sålda laddbara fordon behöver stadigt öka, och nuvarande ekonomiska kris bryter den positiva trenden. Prognoser säger dock att en elbil kommer att kosta lika mycket som en fossildriven bil runt 2026. I Norge kan man tydligt se att vid samma pris kommer försäljningen att accelerera. Det gäller inte minst eftersom andrahandsvärdet för fossildrivna bilar samtidigt kommer att sjunka då en elbil blir billigare att köra, vilket ytterligare förbättrar ekonomin för inköp av en elbil. Det är en positiv spiral för klimatet. Men vi är inte där än, så det gäller att följa marknaden väldigt noga.

Vad gäller tunga fordon ökar elfordonen stadigt, men det går för långsamt. Därför kvarstår lastbilspremien eftersom andelen nya ellastbilar på marknaden är för låg. Vi har också infört en premie för lätta lastbilar, och försäljningen av lätta lastbilar för distribution till exempel i våra städer har glädjande ökat rejält de senaste åren.

Laddinfrastruktur för vägtransporter är dock den enskilt viktigaste och svåraste åtgärden för att transportområdet ska kunna ställa om och få bort sina klimatutsläpp. I dag finns en rad stöd och subventioner för installation av laddbox vid villan och laddinfrastruktur längs våra vägar, och inte minst finns Klimatklivet där man kan få stöd med 50 procent till laddplatser vid flerbostadshus. Just flerbostadshus är i fokus för oss liberaler för att möjliggöra att alla ska kunna köpa en elbil, en ny eller en begagnad. Då krävs att det finns fler laddplatser vid flerbostadshus.

Även frågan om laddinfrastruktur är komplex då den förutsätter att tillräckligt mycket el kan levereras på kort tid för laddning där vi bor, arbetar och reser. Att bygga elkraftverk och elnät för distribution av el till laddstolpar tar lång tid och har långa ledtider. Med de 15 år som vi har på oss för omställningen av fordonsflottan blir det en flaskhals.

Här arbetar regeringen fokuserat för att ta i kapp förra regeringens felbeslut avseende nedläggningen av kärnkraft i södra Sverige. Det påverkar inte minst omställningen i mina hemtrakter i Västsverige där man har svårt att få el för den nya produktionen av batterier.

Liberalerna tror på idén om att förorenaren ska betala. Då en personbils livslängd är 19 år i snitt behövs fossilfria bränslen för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar. Produktionen av fossilfria drivmedel måste samtidigt gå i takt med inblandningen för att inte kraftigt öka bränslepriset och försvåra för människors arbetspendling.

Herr talman! Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att behovet av transporter kan säkerställas vid ett större elavbrott. Parallellt ligger också frågan om vårt kulturhistoriska arv av äldre bilar och att säkerställa att det fortsatt finns bränslen för dessa fordon på marknaden. För det kulturhistoriska bilarvet är det också viktigt att de undantas från EU:s kommande lagstiftning om utskrotning av uttjänta bilar i Europa, i stället för att de uttjänta bilarna går på export utanför Europa för att kringgå lagstiftningen.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för över 60 år sedan. Ett eftersatt underhåll gör att stora delar av vägnätet behöver rustas upp. Det gäller inte minst möjligheten att tillåta tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Utöver större distributionskapacitet handlar detta om att få ned klimatutsläppen.

Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination. Vägarnas bärighet har stor betydelse för de mobila lastkranarna, en viktig funktion inte minst inom byggnation. Här behöver Trafikverket kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna.

Herr talman! Det är av vikt att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägare av enskilda vägar för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Om en allmän väg omvandlas till enskild väg får det inte innebära att statens kostnader läggs över på de nya ägarna av vägarna.

Ett annat område är snöröjning. Trafikverket bör utforma upphandlingar med entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt de enskilda vägsamfälligheterna. Vinterväghållningen behöver generellt ses över. Samordning av myndigheter och beredskap vid oväder behöver stärkas, inte minst mot bakgrund av den påverkan vi har sett under vinterns snöoväder och även för någon vecka sedan.

Herr talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Det är en fråga som ligger oss liberaler mycket varmt om hjärtat. Åtgärder behöver vidtas för att säkra framkomligheten för bland andra personer med synnedsättning vid transporter, inte minst vid olika hållplatser.

Herr talman! Nu kommer snart dagen när vi har självkörande fordon på våra vägar. Tekniken har introducerats och byggs successivt ut. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt.

Med utgångspunkt i 2015 års rapport om införandet av självkörande bilar i Sverige behövs en strategi och en handlingsplan för hur självkörande bilar ska introduceras i samhället.

Avslutningsvis vill jag trycka på att Liberalerna anser att satsningar på forskning, till exempel Fordonsstrategisk forskning och innovation, FFI, och samarbete mellan universitet och näringsliv är viktiga pusselbitar för att det svenska fordonsklustret fortsatt ska kunna ligga i framkant. Svensk fordonsindustri inkluderar de största företag vi har här i Sverige. De är, förutom att vara stora arbetsgivare, en stark drivkraft för innovation och utveckling, och de skapar tillväxt i Sverige. Deras nya teknik utnyttjas till exempel även i många andra företag, inom andra branscher.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Anf. 171 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag tackar Helena Gellerman för ett intressant inlägg. Hon har en betydligt längre bakgrund än jag i trafikutskottet, och hon har jobbat med trafikfrågor mycket längre än vad jag har gjort i riksdagen. Men jag har jobbat med trafik och infrastruktur på regional nivå i många år.

Det var som sagt intressant att lyssna på Helena Gellerman, och jag kan ärligt säga att jag kan skriva under på väldigt mycket, nästan det mesta, av vad hon sa. Vi behöver klara av klimatomställningen. Vi behöver satsa på mer elproduktion, ökad produktion av biodrivmedel med mera.

Det skaver dock lite hos mig när det som Helena Gellerman säger ska sättas i sammanhanget av den klimathandlingsplan som regeringen tog fram i slutet på förra året och Klimatpolitiska rådets rapport, som säger att man inte kommer att nå målen med politiken som den ser ut nu.

Det är vägtransporterna som står för den största andelen av utsläppen. Omställningen kommer säkerligen att ske snabbt, som Helena Gellerman säger. Men oaktat det ser regeringens egna expertorgan det som svårt att nå målen. Jag vill gärna höra Helena Gellerman utveckla detta.

Helena Gellerman (L)

Anf. 172 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Vi liberaler anser att det är övergången till elektrifiering av hela fordonsflottan som är svaret. När vi har gjort den övergången blir vi av med alla utsläpp. Som jag sa i mitt anförande kommer vi dock under en övergångstid att behöva ha bränslen som kan användas i den befintliga fordonsflottan.

Vi är på väldigt god väg. I dag består 11 procent av fordonsflottan av laddbara bilar. Jag hörde ledamoten Carina Ödebrink nämna att försäljningen av laddbara bilar tokdyker. Jag skulle nog inte ha använt det begreppet, för försäljningen ökade från 2022 till 2023 med 20 procent. Om man jämför det första kvartalet 2023 med det första kvartalet 2024 ser man att vi har gått från 37 000 bilar till 35 000 bilar.

Detta ska ses mot bakgrund av den ekonomiska kris som vi har. Försäljningen har alltså gått ned med 2 000 bilar, ungefär 5 procent, och det ska alltså ses mot bakgrund av att folk inte vet om de kan bo kvar i sitt hus. Räntekostnaderna är enorma, hyrorna ökar och matpriserna ökar. Det är inte konstigt att man då ser över sin situation och kanske väntar med sitt beslut att köpa en bil. Om det säljs ungefär lika många bilar och andelen laddbara bilar är på ungefär samma nivå tycker jag därför att det är ganska okej.

Men nu vill vi framåt. Vi ser att man kommer att sänka räntan, och då vill vi se att elbilsförsäljningen ökar igen.

Anf. 173 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag uppfattade att Helena Gellerman sa att omställningen handlar om att gå över till allt fler elbilar. Men det är klart att det även framdeles kommer att behövas alternativa bränslen, för det handlar om att inte lägga alla ägg i samma korg.

Vi ser att produktionen av biodrivmedel har minskat, och det beror på regeringens satsning på att subventionera de fossila bränslena. Det är allvarligt, för det försämrar vår förmåga att nå målen.

EU har fattat beslut om en klimatplan, vilket gjordes under Sveriges ordförandeskap. Sverigedemokraterna har ställt sig bakom paketet, men de har nu gått ut och sagt att de vill riva upp Fit for 55. Vi tror inte på det, säger de.

Då blir frågan till Helena Gellerman och Liberalerna som ett av partierna i regeringsunderlaget: Vad tycker Helena Gellerman om Sverigedemokraternas utspel och ambitioner, eller snarare brist på ambitioner, när det gäller att komma till rätta med att minska transportsektorns utsläpp? Här är det stor skillnad i uppfattningar om hur man ska hantera frågorna.

När Sverigedemokraterna gick ut som de gjorde gick Helena Gellermans minister i taket och sa att Sverige tjänar på att vara ledande i klimatomställningen. Jag uppfattar att också Helena Gellerman tycker det. Men när man säger en sak här utan att visa på en väg framåt blir det ett allvarligt problem.

Helena Gellerman (L)

Anf. 174 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande tror vi att försäljningen av elbilar kommer att öka dramatiskt framöver. Vi ser en minskning av priset på elbilar.

Exemplet Norge har lyfts tidigare i debatten. I Norge har man haft en väldigt stor straffskatt på fossila bilar. De har kostat ungefär dubbelt så mycket som här i Sverige under lång tid - jag har varit i branschen sedan 1984. Den skatten har man tagit bort på elbilar, och därför kostar de nu lika mycket. Då har man sett att försäljningen av elbilar har ökat dramatiskt.

Det är den försäljningsökningen vi ser. Men den kommer inte att ske om vi inte avsätter jättemycket pengar på att bygga laddinfrastruktur.

Här har vi lagt in väldigt mycket pengar, ungefär 5 miljarder, för att man ska kunna bygga laddinfrastruktur längs våra vägar. Du ska också kunna köpa en laddbox att ha vid din villa. Vi har även velat förstärka vid flerbostadshusen, så nu får man 50 procent om man bygger laddinfrastruktur vid flerbostadshus.

Det är detta vi tror väldigt mycket på. Det kommer att ha väldigt stor effekt på utsläppen.

Sedan håller jag med om att det behövs en förändring av mängden biodrivmedel. En orsak är att det nu finns en reduktionsplikt också i Europa, så det finns en oändlig marknad för biodrivmedel.

När det gäller Sverigedemokraternas beslut är de med på vår klimathandlingsplan. Vi tittar på vilka beslut de är med på. Om de har andra diskussioner är en annan sak, men som det är nu står de bakom den klimathandlingsplan vi har tagit fram. Det har även visats att den planen är den plan som ligger närmast att nå 2045-målen.

Linda W Snecker (V)

Anf. 175 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Det fanns elbilar för över 100 år sedan. Nu hittar vi på samma teknik igen. För 120 år sedan kunde du hyra en elbil, du kunde betala per mil för att åka en elbil och taxichaufförer körde elbilar. Det fanns teknik för olika former av snabbladdning av bilbatterierna, och du kunde byta ut bilens batteri till ett fulladdat. Det var dock lite för svårt att bygga ut infrastrukturen på ett affärsmässigt hållbart sätt, och möjligheterna till storskalig laddning försvann därför att entreprenörer misslyckades med sin affär.

Visst känner vi igen den här situationen?

Herr talman! Tänk om utvecklingen hade sett lite annorlunda ut, om möjligheten till laddning hade byggts ut precis som bensinstationerna gjorde! Då skulle vi ha kunnat ha ett samhälle och en infrastruktur byggda för elen och inte för bensinen. I stället var det bensinbilen som fortsatte att utvecklas och som nu, 100 år senare, är vårt stora klimatproblem.

För att vi ska klara klimatomställningen måste mycket göras, men framför allt måste vi sänka de fossila utsläppen. Då behöver det bli fler laddstolpar över hela Sverige, onödiga hinder om marktillstånd och krångligheter tas bort, elkapaciteten byggas ut, elbilarna bli billigare och bildelning bli en självklarhet.

År 2030 ska transportsektorns klimatpåverkan i Sverige ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. Allt fler länder inför liknande mål, och från 2035 tillåter EU enbart utsläppsfria bilar.

Det går dock inte särskilt bra för regeringen att sänka utsläppen. Klimatpolitiska rådet menar att 2030-målet är i akut fara. Det finns inte någon plan för att nå det. Även klimat- och miljöministerns egen handplockade utredare tycker att det går för långsamt att införa de sämre åtgärder som han föreslår och som sänker Sveriges ambitioner. Till och med att se till att Sverige blir lagom mycket sämre går alltså för långsamt för regeringen. Det går däremot väldigt snabbt att bli betydligt sämre. Jag är inte avundsjuk på regeringens situation.

Vårt sätt att resa och transportera oss måste förändras i grunden. Det är därför Vänsterpartiet återkommande lägger stora satsningar på omställningen av transportsektorn, främst på den redan elektriska järnvägen och kollektivtrafiken men även på elbilar.

Vänsterpartiet vill ha ett enhetligt, nationellt system för publika laddstationer. Riksdagen har också ställt sig bakom Vänsterpartiets förslag om en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur i hela Sverige, med tydliga mål till 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen och pendlingsparkeringar. Vad har hänt med det förslaget, regeringen? Det kom från en enig riksdag förra mandatperioden.

Ett första steg skulle kunna vara att alla bensinstationer måste kunna erbjuda laddstolpar. Särskilt glesbygden behöver laddstolpar för att våga och orka ställa om till elbilar. Eftersom regeringen i början av mandatperioden lade all sin kraft på att just elen och elektrifieringen skulle lösa klimatomställningen inom transportsektorn är det anmärkningsvärt att de politiska förslagen helt saknas. Var är den stora satsningen på laddstolpar i hela Sverige?

Vänsterpartiet föreslår en nationell strategi för ett tillgängligt och heltäckande system för laddning av elfordon samt att onödiga hinder tas bort, som marktillstånd, brandskyddsregler och svårigheter som rör installation. Vi vill också att bildelningen blir enkel och smidig så att våra bilar inte står oanvända 96 procent av tiden. Vi måste dela mer och använda det vi har på ett smidigare och smartare sätt.

Elbilar måste också bli billigare att köpa. Därför föreslår Vänsterpartiet ett ekonomiskt stöd för inköp av elbilar, precis som Frankrike har. Syftet är att kunna erbjuda befolkningen en elfolkbil. Elbilsförsäljningen har minskat alldeles för mycket sedan regeringen tog bort bonus malus.

Med det yrkar jag bifall till reservation 16.

Anf. 176 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Det är mycket glädjande att efter ett och ett halvt år i Sveriges riksdag äntligen kunna debattera en fråga med ledamoten Linda W Snecker.

Innan jag ställer mina frågor vänder jag mig dock till våra socialdemokratiska kollegor. Att inte ställa de frågor till oss som ni ställde till övriga partier tycker jag är fegt och skamlöst. Jag höll ett anförande där ni kunde ha begärt replik, och jag kunde då ha svarat er.

Min fråga till Vänsterpartiet och ledamoten Linda W Snecker handlar om er reservation 1, där ni föreslår ett förbud mot försäljning av bilar med fossila bränslen från 2025. I dag består Sveriges bilflotta av 12 procent laddbara bilar. Av dessa 12 procent är 6 procent rena elbilar och 6 procent laddhybrider. Det betyder 300 000 laddbara hybrider och 300 000 elbilar. Av totalt 5 miljoner bilar i Sverige är det bara 12 procent som är laddbara.

Låt oss säga att regeringen kommer med ett förslag i morgon om att förbjuda bilar med förbränningsmotorer från 2025. Hur ska tanka de bilarna? Hur ska vi kunna sälja 4,4 miljoner bilar fram till 2025? Finns det risk för att vi knäcker samhället? Vad är Vänsterpartiets lösning på det?

Linda W Snecker (V)

Anf. 177 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Vi gillar ordning och reda i riksdagen. Jag har suttit betydligt längre på min position som parlamentariskt förtroendevald än vad ledamoten Rashid Farivar har gjort. Det är så att om Rashid Farivar deltar i debatter går det alldeles utmärkt för honom att ställa repliker till mig. Men det är också så att man väljer själv vilka man tar replik på.

Socialdemokraterna väljer också vilka de tar replik på, och de har inte valt att ta replik på dig. Faktum är att ingen valde att ta replik efter ditt anförande, kanske beroende på innehållet i ditt anförande.

Hur ska vi ställa om transportsektorn? Det är definitivt det som regeringen, som ditt parti stöder, jobbar för att sabba absolut mest av. Ni tar bort stödet för bonus malus. Ni har inte heller någon plan för att bygga ut en laddinfrastruktur i hela Sverige. Ni arbetar intensivt för att hela Sverige absolut inte ska leva.

Transportbranschen var med på att ställa om till 2030. Alla transportföretag som jag pratar med har gjort enorma investeringar, eftersom de inser att man för att klara att möta konkurrenskraften inom Europa måste kunna transportera gods klimatsmart. Man kan inte längre köra med tunga, långa fossila lastbilar. Man måste ställa om. Det har hela fordonsbranschen och produktionen börjat göra.

Då inför regeringen den mest företagsfientliga politiken Sverige har sett på väldigt länge. Ni slår undan benen för hela det svenska näringslivet. Alla våra företag, stora som små, vill ställa om och inser nödvändigheten av det. Då står Sverigedemokraterna där och stoppar företagarna i Sverige.

Anf. 178 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Jag fick inte svar på min fråga. Det är tydligt att ledamoten antingen inte förstår frågan eller bara duckar för den.

Jag har förståelse för ledamoten Linda W Snecker från Vänsterpartiet, eftersom Vänsterpartiet har sina rötter inom kommunismen. Innan 1967 hette Vänsterpartiet Kommunisterna. Med det förslag som Vänsterpartiet lägger fram skulle vi också få en statlig lösning som liknar den Mao Zedong hade för sitt stora språng. Resultatet blev svält och ekonomiskt sammanbrott i samhället.

Jag ställer min fråga en gång till. I dag är 12 procent av de 5 miljoner bilar som finns i Sverige laddbara. Hälften är laddbara plug-in-hybrider, och hälften är rena elektriska bilar. Men hur ska vi med Vänsterpartiets förslag se till att resten, de 88 procenten av flottan, blir elektrifierade? Om de inte blir elektrifierade, hur ska vi då ta hand om bränslena?

Jag frågar efter en praktisk lösning. Låt oss säga att det blir ett förbud nästa år, 2025, vad är Vänsterpartiets lösning förutom svält och ekonomiskt sammanbrott i Sverige?

Linda W Snecker (V)

Anf. 179 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Man kan säga mycket om mitt partis historiska arv. Det har inte alltid varit särskilt bra, och vi har tagit ett långt steg ifrån den politik som fördes - för övrigt innan jag föddes.

Men till skillnad från Rashid Farivar står inte jag i riksdagens talarstol när vi ska debattera om väg- och fordonsfrågor och pratar om massinvandring. För det, herr talman, visar exakt på vilka fula och hemska rötter som Rashid Farivars parti inte har förflyttat sig en millimeter ifrån.

Skulle vi förbjuda fossila bilar om ett år välkomnar jag verkligen det förslaget. Det finns nämligen en plan. Vi måste bygga ut laddinfrastrukturen över hela Sverige. Då är det ert ansvar som stödparti till regeringen att se till att redan nu tillsätta en nationell samordnare. Vi måste se till att fler har råd att köpa en elbil. Det är i dag en extrem lyxvara. Vi måste se till att företagare fortsätter att ställa om så att våra godstransporter, särskilt de korta delarna elektrifieras; lastbilarna ska helst inte köra mer än en radie på 30 mil.

Liberalerna har en dröm om elvägar. Se till att det blir verklighet! Se till att vi får elkapacitet, och bygg allt som behövs från vind- till vattenkraft! Det finns så mycket vi kan göra. Sverige är ett fruktansvärt fint och rikt land som behöver och kan ställa om. Men det enda sättet att ställa om är att göra de satsningarna tillsammans. Och som samhälle har vi råd.

Alternativet, att inte ställa om transportsektorn och låta transportsektorn ha så stora utsläpp som man har i dag, är nämligen inte det Sverige vi ska bygga.

(Applåder)

Anf. 180 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Vi vill skapa en fossilfri fordonsflotta i Sverige. Därför välkomnar jag regeringens plan för genomförande för infrastrukturen när det gäller elektrifiering med laddstolpar. Det är mycket bra och nödvändigt.

Men samma regering var väldigt snabb med att ta bort stödet för elbilar i ett, som jag ser det, för tidigt skede, innan volymen av elbilar hade kommit upp på rätt och rimliga nivåer.

Jag tycker i och för sig att man ska vara teknikneutral. Men elbilarna har många fördelar, inte bara som bilar. De skulle också kunna vara en del i en infrastruktur för ett elnät. Vi har pratat i kväll om att bilen står stilla 96 procent av tiden. Den tiden som den står stilla skulle den kunna vara ett utmärkt komplement för att stabilisera elnätet, och att undanröja hindren för att använda elbilen också till detta hade varit mer på sin plats än att ta bort stödet.

Effekten av detta blev också en inbromsning i försäljningen. Det som räddade försäljningen var egentligen företagsbilar. Företagsleasingen på marknaden gjorde att siffrorna som sagt inte blev fullt så katastrofala som de hade kunnat bli.

Herr talman! Centerpartiet vill gå ännu längre och bredare när det gäller stimulansen för att få en fossilfri fordonsflotta. Vi vill ha en konverteringsstimulans för att bygga om de fossila bilarna till att drivas med såväl el som vätgas och biogas. Därför vill jag yrka bifall till vår reservation nummer 2 under punkt 1.

Det är viktigt att vi får till den här förändringen, för miljöns skull. El är en överlägsen lösning för bilar eftersom det innebär hög effektivitet, litenhet och bra tillämpningar. Vi ska vara teknikneutrala men även titta på vad det blir för utsläpp av de olika systemen. Det finns extremt stora fördelar med just elbilsanvändning.

Vi har sett många gånger att politiska beslut påverkar vilken väg man går. Biogasen tycker jag är ett typexempel. Där har man haft konstruktioner till kommersiell försäljning - men inte någon biogas. Vi har också sett det inom området arbetsfordon, där man i princip har lagt ned produktionen av biogasmotorer eftersom det inte har varit möjligt att få fram biogas i tillräcklig mängd. För tio år sedan satt jag i en styrelse för ett företag som skulle sälja sådana arbetsfordon, och det blev nedläggning. Nu har det ändå kommit tillbaka eftersom det finns mer biogas. Det är alltså viktigt att synka produktion och tillgång till el, laddstolpar och biogas och att vi tänker på helheten kring drivmedlen.

De förändringar av reduktionsplikten som regeringen fattat beslut om är i sig förödande för miljön. De har förvisso gett ett något lägre pris på bensin och diesel, men inte alls på den nivå som utlovades i valet. Det är inte nere på några 10 kronor vid pump, utan priserna på diesel är ungefär dubbelt så höga för närvarande. Förlorare på detta är företagare och privatpersoner - och inte minst miljön. Man kan känna sig lite lurad av utspelen och deras utlovade effekter.

Herr talman! Det finns också en teknisk utveckling av självkörande fordon. Här är det viktigt att fatta rätt beslut. Just nu ser vi lite för mycket av ett vänta-och-se-läge från regeringens sida. Jag vill se en mer offensiv hållning så att vi kan gå framåt och inte längre sitta på läktaren utan i stället driva på, eftersom det finns bra tekniskt kunnande i Sverige. Tiden går så väldigt snabbt nu att om vi inte tar rätt beslut blir vi omkörda av andra aktörer på marknaden.

Vinterväghållning tycker jag att vi har diskuterat färdigt här. Vi snuddade lite vid att det också gäller enskilda vägar. Det är viktigt att upprätthålla stödet för sådana och se till att det finns tillräcklig ekonomi för dem så att de kan fungera även vintertid. Hela Sverige ska fungera året om.

Anf. 181 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Centerpartiet har en del bra förslag i betänkandet. Min första fråga gäller reservation 7, som handlar om en teknikneutral miljöbilsdefinition som fokuserar på fordonets utsläpp ur ett livscykelperspektiv, well-to-wheel. Det är ett väldigt intressant förslag. Inget annat parti har ett sådant förslag. Det fokuserar på alla utsläpp som bilen har under sin livscykel, från produktion till återvinning och under användning.

Jag har en beräkning här som visar att en elbil som tillverkas i dag orsakar mycket mer koldioxidutsläpp än en konventionell bil som går på biodrivmedel eller elektrobränsle. När det gäller den definitionen instämmer jag väldigt starkt med Centerpartiet och ledamoten.

Vad har Centerpartiet för ställningstagande gällande CO2-beskattning av bilar om vi vet vilka koldioxidutsläpp och vilken miljöpåverkan de har under hela livscykeln? Hela CO2-beskattningen baseras på fordonets utsläpp, men bara via avgasröret. I ett globalt perspektiv är ju den koldioxid som kommer från avgasröret inte viktig. Det är hela livscykelutsläppet som är viktigt.

Anf. 182 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Jag tycker att det är en klok fråga. Jag är glad över att ledamoten delar vår idé i motionen. Samtidigt är en livscykelanalys av en produkt i ett så tidigt skede som elbilar är lite komplex. Den batteriteknik som används i dag kommer ju inte att vara densamma som används om två eller fyra år. Det sker en väldigt snabb teknikutveckling. Det är en sak som komplicerar den här modellen.

Jag lyfte också fram i mitt anförande att man skulle kunna använda en elbil som stöd i ett elektrifieringssystem, och det gör ju att det blir en dimension till på en elbilskonstruktion. Man måste alltså ta in helheten här, men jag är helt överens med ledamoten om att man ska ha med helheten när man tänker på miljöutsläpp.

Vad gäller beskattning ska man ha en sådan som motsvarar det produkten orsakar utsläpp för. Det tycker jag är självklart som lösning. Stimulanser för nya produkter ska finnas precis när man bygger upp dem och annars ska marknaden klara av detta.

Anf. 183 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! I IPCC:s senaste rapport kan man läsa att de pekar väldigt tydligt på de ackumulerade CO2-utsläppen i atmosfären. Om det är något som påverkar klimatet är det de ackumulerade CO2-utsläppen, oavsett varifrån de kommer, om de kommer från tillverkningen av batterier, bilar eller fossila bränslen eller kanske från tillverkning av cement eller stål. Det är de ackumulerade CO2-utsläppen som är viktiga.

Jag förstår ledamotens svar. Det var inget svar. Centerpartiet har inget svar på frågan om beskattning, men det är bra att ledamoten instämmer i att man ska beskatta de totala utsläppen.

Ledamoten nämnde i sitt anförande att det var ett felaktigt beslut att sänka reduktionsplikten så kraftigt - till 6 procent. I Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten - på sidan 24 för att vara exakt - finns det en figur som visar varifrån den HVO som importerades till Sverige kom och vad den innehöll. Enligt denna figur kom närmare 60 procent av innehållet från animaliska slaktrester. HVO står för hydrogenated vegetable oil. När 60 procent av varan är animalisk är det fel att kalla den HVO. Man ska i stället kalla den HAO, hydrogenated animal oil.

Har ledamoten läst denna rapport? Varför tycker ledamoten att det var ett felaktigt beslut? Den reduktionsplikt som den förra regeringen införde är rent kontraproduktiv.

Anf. 184 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Anledningen till att jag anser att det var ett felaktigt beslut att sänka reduktionsplikten är att det försämrade för miljön. Vi kan exempelvis titta på etanolinblandningen i bensinen, som är väsentligt mindre i dag. Av den etanol som i dag tillverkas i Sverige, på Norrköpingsfabriken, är det 5 procent som just nu används i Sverige. Resten går ut till den övriga Europamarknaden. Lönsamheten är i och för sig bra, men den kunde ha använts i Sverige.

Samtidigt har vi genom den uppskalade produktionen av etanol i Sverige en bra möjlighet i en kristid. Vi skulle i princip kunna vara självförsörjande på etanol.

När det gäller HVO ser jag egentligen inget problem med slaktresterna som sådana. Det är dock viktigt att man använder rätt begrepp. Jag delar ledamotens uppfattning att man ska använda rätt begrepp för rätt produkt.

Anf. 185 Linus Lakso (MP)

Herr talman! I en tid när vi skulle behöva göra allt för att minska utsläppen har vi en regering som gör tvärtom. För första gången på 20 år eller mer har vi en regering som medvetet och aktivt fattar beslut som leder till kraftigt ökade utsläpp av klimatskadliga gaser. Transportsektorn, som står för ungefär 30 procent av utsläppen, står för en väldigt stor del av den ökning vi kommer att få se.

Regeringen har sagt att man vill jobba med elektrifiering för att minska utsläppen, men vad händer i verkligheten? Elektrifieringen bromsar in. Utbyggnadstakten när det gäller ny elproduktion minskar, enligt de prognoser som finns. Andelen elbilar i nybilsförsäljningen har minskat sedan regeringen tog bort bonusen, och utsläppen av växthusgaser ökar.

Vi kommer inte att klara Sveriges eller EU:s klimatmål till 2030. Klimatpolitiska rådet har nyligen granskat regeringens politik. Rådet, som består av några av Sveriges främsta experter, dömer ut regeringens klimatpolitik efter noter. Man menar att regeringen saknar en plan för klimatet. Professor Björn Sandén, rådets vice ordförande, säger till DN att planen inte visar hur vi når målen vare sig på kort eller på lång sikt. Åsa Persson, som är rådets ordförande, säger att rådets slutsats är att regeringens plan inte är en plan för att nå vare sig Sveriges eller EU:s åtaganden och att ansvaret för att nå målen skjuts över till nästa mandatperiod.

I rubriken på regeringens klimathandlingsplan står det att Sverige ska nå hela vägen till nettonoll. Vad finns det då för åtgärder som gör att vi når dit? Professor Björn Sandén säger att det när man tittade på detta tyvärr visade sig att de åtgärderna inte finns i planen och att man därför menar att regeringens handlingsplan är missvisande och brister i saklighet. Jag vet inte om jag har hört en så total sågning av regeringens politik på något område tidigare.

Klimatpolitiska rådet ger tolv rekommendationer till regeringen varav två är väldigt starkt kopplade till det vi debatterar i dag. De handlar om att besluta om ett åtgärdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utsläpp och om att utforma en bredare och mindre sårbar elektrifieringsstrategi. Här är de ganska snälla - ett bra första steg hade varit att ha en elektrifieringsstrategi som över huvud taget fungerar och faktiskt leder till elektrifiering.

Herr talman! Ansvarslöshet är ett ord jag kommer att tänka på när jag tänker på vad regeringen gör just nu i klimatfrågan. Det handlar om total ansvarslöshet gentemot alla som drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser här och nu men givetvis också om de än värre konsekvenser vi kommer att få se om vi inte lyckas vända utvecklingen.

I det betänkande vi debatterar i dag finns flera förslag som skulle göra skillnad för klimatet, men Tidöpartierna väljer att säga nej. Nybilsförsäljningen av fossilbilar behöver fasas ut. Det hade vi kunnat besluta i dag, men nu ökar i stället denna andel. Med tanke på att en bil i snitt körs i 19 år är det riktigt illa, och det får konsekvenser långt in i framtiden.

Om vi tittar på vårt grannland Norge ser vi att det går alldeles utmärkt. Norge är dessutom känt för att ha en väldigt bra landsbygdspolitik - bättre än Sveriges. Där uppgår elbilsförsäljningen snarare till 80-90 procent. Det skulle gå att ha en politik som både värnar hushållens ekonomi och gör att Sverige klarar klimatmålen, men man väljer att inte genomföra detta.

Det finns flera andra bra förslag, till exempel förslag om att underlätta för bilpooler. Enkla regelförändringar skulle kunna göra det lättare för människor som inte vill eller kan äga en bil att ändå ha tillgång till bil.

Att förbättra parkeringsnormen är ett annat förslag som skulle underlätta omställningen. I dag betalar många en onödigt hög hyra för en parkering som de kanske inte använder. Man skulle i stället kunna ha smarta mobilitetslösningar med bilpooler, som jag nämnde, cykelpooler, bra kollektivtrafik och så vidare.

Det var några viktiga exempel på saker i detta betänkande som jag hade varit glad om Sveriges riksdag hade ställt sig bakom.

Det finns väldigt många områden i detta betänkande. Vägunderhållet har nämnts; det har inte fungerat. Trafikverket har inte skött sitt uppdrag på ett bra sätt. Vi har varit kritiska till hur man hanterat järnvägen. Vi ser också brister på vägsidan, inte minst när det gäller konvertering till biogas och andra biodrivmedel. Jag kan bara beklaga det. Detta fanns faktiskt med i budgetpropositionen för 2022, men högerpartierna - inklusive Centerpartiet - såg tyvärr till att den inte gick igenom. Det hade varit ett väldigt bra komplement.

Herr talman! Vi från Miljöpartiet anser såklart att samtliga våra förslag i detta betänkande skulle behöva genomföras, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Anf. 186 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Jag har en rak fråga. I reservation 3 föreslår Miljöpartiet att försäljning av fossildrivna bilar ska förbjudas efter 2030. I förra årets betänkande var ert förslag att genom ett slutdatum för försäljning fasa ut nybilsförsäljning av fossildrivna bilar senast 2025. Varför har Miljöpartiet ändrat sig, och hur kommer det att bidra till klimatkrisen?

Under replikskiftet med min kollega Sten Bergheden ägnade ledamoten sig åt historieförfalskning om nedläggningen av kärnkraftverk. Låt en iranier som inte är född och uppvuxen i Sverige bjuda på en historielektion: År 1986 införde den socialdemokratiska regeringen ett förbud mot all forskning om kärnkraft. År 1990 införde samma regering en punktskatt på kärnkraft, vilket ledde till extra kostnader. År 2017 höjde den socialdemokratiska regeringen denna punktskatt med 17 procent, höjde avgiften för slutförvaring och höjde säkerhetskravet, vilket ledde till extrakostnader. Man har steg för steg hämmat lönsamheten för kärnkraft för att sedan skylla på brist på lönsamhet. Ja, om man ändrar lagstiftningen så att den hämmar en teknik blir den olönsam.

Jag hoppas att ledamoten inte ägnar sig åt historieförfalskning. Jag vill inte kalla det gröna lögner utan kallar det historieförfalskning.

Anf. 187 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Jag kallar ledamotens historiebeskrivning för en ren historieförfalskning. Jag läste förut i debatten upp ett citat från Vattenfalls tidigare styrelseordförande där han sa att det inte fanns någon politisk påverkan utan att det var ett rent kommersiellt beslut. Det fanns till exempel stora rostskador i Ringhals 2 och så vidare. Vidare har Riksrevisionen tittat på detta och säger att det är svårt att säga hur effektskatten påverkade beslutet, och går man till dem som faktiskt tog beslutet säger de att det togs på kommersiella grunder. När beslutet togs visste man också utifrån energiöverenskommelsen att effektskatten skulle tas bort, men det påverkade inte beslutet. Det är alltså ganska lätt att bevisa att det ledamoten hävdar inte är sant.

Kärnkraften hade kraftiga subventioner under uppbyggnadsfasen, och det kan vara bra när det gäller ny teknik. Men sedan har man haft fortsatt kraftiga subventioner i och med att man inte har betalat sina försäkringskostnader, som vida överstiger det man betalat i effektskatt.

När man höjde avgiften för kärnavfall utgick man från en bedömning av vad det faktiskt kostar att lagra avfallet, och avgiften bedömdes ha varit för låg, vilket också var en indirekt subvention av kärnkraften.

Lägger man ihop detta är sanningen precis tvärtom, nämligen att kärnkraften har varit subventionerad på totalen. Ändå var de gamla reaktorerna inte lönsamma, och det är ju inte så konstigt. En gammal bil är uttjänt när kostnaden för reparationerna är högre än värdet, och då skrotar man den. Jag förstår inte varför man gör en så otroligt stor grej av detta.

Kenneth G Forslund

Anf. 188 Förste vice talman Kenneth G Forslund

Jag får påminna båda debattörerna om att ämnet för debatten är vägtrafik- och fordonsfrågor.

Anf. 189 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Min fråga handlade om just vägtrafik- och fordonsfrågor. Varför har Miljöpartiet ändrat sig? Jag förstår att ledamoten vill undvika att svara och åter ägna sig åt historieförfalskning.

Missförstå mig inte. Det är inte Miljöpartiet som bär ansvaret för nedläggningen av kärnkraftverk. Det är Socialdemokraterna som bär ansvaret, för det är Socialdemokraterna som år efter år och mandatperiod efter mandatperiod har valt makten före Sveriges bästa.

Miljöpartiet har sina rötter i ett kärnkraftsmotstånd och vill inte ha ny kärnkraft i Sverige, och Miljöpartiet tog chansen att lägga ned fyra fullt fungerande kärnkraftsreaktorer.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får än en gång påminna om ämnet för debatten.)

Jag ställer min fråga igen. Förra året gällde förbud från 2025. I år har ni flyttat fram det fem år. Varför? Jag ber ledamoten Linus Lakso att fokusera på min fråga som handlar om vägtrafik- och fordonsfrågor.