Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m.
Betänkande 1995/96:TU18
Trafikutskottets betänkande
1995/96:TU18
Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m.
Innehåll
1995/96 TU18
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 1995/96:131 om Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet. Riks- dagen bör enligt förslaget godkänna att Vägverket såsom statens företrädare på central nivå skall ha ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet samt för frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen bör godkänna att förarprövning enligt körkortslagstiftningen även fortsättningsvis bedrivs inom ramen för Vägverkets organisation.
I betänkandet behandlas och avstyrks yrkanden i en m-motion om bolagisering av Vägverkets produktionsdivision och om regeringens bedömning av hur Vägverkets ansvar för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft bör preciseras.
Vidare behandlas och avstyrks - med hänvisning till pågående utredningsarbete o.d. - yrkanden i en fp-motion om eventuella förändringar av myndighetsstrukturen inom trafiksektorn, om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur resmöjligheterna för funktionshindrade snabbt kan förbättras och om centralisering av ledningsansvaret för trafikövervakningen.
Till betänkandet är fogat fyra reservationer. I den första av dessa yrkar mp-ledamoten avslag på propositionen. Vidare reserverar sig m-, c- och fp-ledamöterna till förmån för m- yrkandet om bolagisering av Vägverkets produktionsdivision. M-ledamöterna reserverar sig också till förmån för m- yrkandet om kollektivtrafikens konkurrenskraft. Slutligen reserverar sig fp-ledamoten till förmån för fp- yrkandet om centralisering av trafikövervakningen.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1995/96: 131 om Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m.
1. att riksdagen godkänner att Vägverket som statens företrädare på central nivå skall ha ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet samt för frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet,
2. att riksdagen godkänner att förarprövningen skall ingå inom Vägverkets organisation,
3. att riksdagen godkänner att Vägverket får utnyttja anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för att utöver vad riksdagen tidigare beslutat om
- bekosta informationsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektors- ansvar,
- bekosta projektledning och administration som uppkommer till följd av den internationella vägorganisationen PIARC:s 10:e vinterkongress,
- bekosta övriga förberedelsearbeten inför PIARC:s 10:e vinterkongress varvid ianspråktagna medel sedan skall återbetalas till anslaget efter kongressen,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen
- att besluta om att Vägverket finansiellt får stödja utvecklings- och de- monstrationsverksamhet som är av principiell eller strategisk betydelse för vägtransportsystemets utveckling,
- att besluta om att Vägverket får bekosta åtgärder som är av betydelse för vägtransportsystemets utveckling i de fall det inte finns någon annan huvudman som har ett entydigt ansvar,
- att besluta om att Vägverket i vissa fall finansiellt får stödja åtgärder inom vägtransportsystemet som är av betydande samhällsintresse även då annan huvudman finns,
- att besluta om ansökan om den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken,
- att besluta om fördelning av den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken,
- att besluta om hur redovisningen av den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken skall ske,
- att de statliga garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2 får utnyttjas för den vägstandard som av regeringen bedöms mest lämplig.
Motionerna
1995/96:T48 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en framtida omstrukturering av Vägverket,
2. att riksdagen beslutar att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur resmöjligheterna för funktionshindrade snabbt kan förbättras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ledningsansvaret för trafikövervakningen samlas hos Rikspolisstyrelsen.
1995/96:T49 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:131 i de delar som berör Vägverkets ansvar för stärkandet av kollektivtrafikens konkurrenskraft i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att renodla Vägverkets myndighetsroll.
Utskottet
1 Propositionens huvudsakliga innehåll
1.1 Vägverkets sektorsansvar för vägtransportsystemet
Vägverkets huvuduppgift är att svara för statens väghållning. I propositionen erinras om att Vägverket sedan början av 1990-talet successivt fått utökade arbetsuppgifter vilka rör vägtransportsystemet som helhet. Så har skett genom att vissa myndigheter lagts ned och deras arbetsuppgifter överförts till Vägverket eller genom att andra arbetsuppgifter lagts på verket. Syftet med propositionen är enligt regeringen att i ett sammanhang redogöra för Vägverkets uppgifter samt att föreslå en precisering av verkets ansvar och befogenheter i dess nya roll som sektorsmyndighet för vägtransportsystemet.
Med vägtransportsystem avses enligt regeringen det system som vägen och dess närliggande område bildar tillsammans med trafikanter och fordon i samband med person- och godstransporter på väg. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Vägverket som statens företrädare på central nivå skall ha ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet samt för frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet.
I anslutning till detta förslag framhåller regeringen som sin bedömning att Vägverket bör vara samlande och pådrivande inom ramen för sitt sektors ansvar för vägtransportsystemet. Verket bör däremot inte ta ett operativt ansvar inom områden där en annan huvudman har ett entydigt ansvar enligt tidigare beslut. Vägverkets arbete bör syfta till att de trafik- och miljöpolitiska målen uppnås.
Utöver denna bedömning av sektorsansvaret i sin helhet redovisar regeringen också bedömningar av hur vissa delar av sektorsansvaret, och därmed förenade befogenheter, bör preciseras. Regeringen framhåller sålunda som sin bedömning att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör
- aktivt verka för ett miljöanpassat vägtransportsystem i syfte att bidra till att de trafik- och miljöpolitiska målen uppnås,
- säkerställa att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs resultatinriktat inom hela vägtransportsystemet och att arbetet samordnas på central nivå,
- aktivt verka för att fordonsutvecklingen och utvecklingen inom väginformatiken, dvs. tillämpningen av informationsteknik inom områdena fordon och väg, sker i syfte att uppnå de trafik- och miljöpolitiska målen med beaktande av de näringspolitiska målen,
- verka för att kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks inom hela vägtransportsystemet,
- verka för att hänsyn tas till funktionshindrades behov inom hela vägtransportsystemet samt att handikappanpassningen av kollektiva färdmedel samordnas,
- verka för en trafiksäker, miljövänlig och effektiv yrkestrafik som bedrivs under lika konkurrensvillkor mellan företagen,
- aktivt verka för att samhällsmotiverad tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet sker i syfte att uppnå de trafik- och miljöpolitiska målen.
1.2 Anslagsfrågor i samband Vägverkets sektorsansvar
Regeringen framhåller att Vägverkets verksamhet kan delas in i tre verksamhetsgrenar, nämligen vägtransportsystemet (sektorsansvaret), det statliga vägnätet och övriga myndighetsuppgifter. Av dessa svarar det statliga vägnätet för den helt dominerande belastningen på sjätte huvudtitelns anslag A 2. Drift och underhåll av statliga vägar. För år 1996 har riksdagen under detta anslag anvisat 5,9 miljarder kronor. Enligt Vägverkets bedömning, som återges i propositionen, kommer 88 % av detta belopp att användas för drift och underhåll av det statliga vägnätet. Resterande del kommer att användas för verksamhet inom vägtransportsystemet/sektorsansvaret (11 %) samt för vissa myndighetsuppgifter ( 1 %).
De finansiella konsekvenserna av att Vägverket ålagts ett sektorsansvar för vägtransportsystemet har varit - fortsätter regeringen - att anslaget Drift och underhåll av statliga vägar successivt har belastats med de kostnader som de för Vägverket nya uppgifterna medfört. Väsentliga bemyndiganden att utnyttja anslaget saknas emellertid för att Vägverket skall kunna fullgöra alla sina uppgifter.
Regeringen framhåller mot den angivna bakgrunden att Vägverket bör få utnyttja det nämnda anslaget för att, utöver de ändamål som riksdagen tidigare har beslutat om,
- bekosta informationsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektorsansvar,
- finansiellt stödja utvecklings- och demonstrationsverksamhet som är av principiell eller strategisk betydelse för vägtransportsystemets utveckling,
- bekosta åtgärder som är av betydelse för vägtransportsystemets utveckling i de fall det inte finns någon annan huvudman som har ett entydigt ansvar,
- finansiellt stödja åtgärder inom vägtransportsystemet som är av betydande samhällsintresse även då annan huvudman finns.
1.3 Anslagsfrågor i samband med PIARC:s 10:e vinterkongress
Av propositionen framgår att den internationella vägorganisationen Permanent International Association of Road Congresses (PIARC) kommer att hålla sin 10:e vinterkongress i Luleå år 1998 med Vägverket som arrangör. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Vägverket får belasta det nämnda anslaget Drift och underhåll av statliga vägar dels för de personalkostnader för projektledning och administration som uppkommer till följd av arrangemanget, dels för övriga förberedelsearbeten inför kongressen. Avsikten är att kongressen skall finansieras via de ca 1 000 deltagarnas avgifter och ett förväntat överskott från en parallellt med kongressen anordnad utställning. Anslagsmedel som används för andra kostnader än de nämnda personalkostnaderna för projektledning och administration skall därför återföras till anslaget efter kongressen.
1.4 Förarprövning
Regeringen erinrar om riksdagens beslut att Trafiksäkerhetsverket skulle läggas ned vid utgången av år 1992 och att dess arbetsuppgifter skulle föras över till Vägverket (prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58). Därvid undantog riksdagen dock förarprövning enligt körkortslagstiftningen och uppdrog åt regeringen att överväga frågan om förarprövningens organisatoriska hemvist. Riksdagen konstaterade att de uppgifter som Vägverket skulle komma att överta var av såväl föreskrivande som tillämpande karaktär och att det var väsentligt att en tydlig organisatorisk åtskillnad gjordes mellan dessa principiellt skilda uppgifter. Förarprövningen skulle därför flyttas från Vägverket.
I propositionen redogör regeringen för de överväganden som ägnats frågan, bl.a. i betänkandet Förarprövare år 2000 (SOU 1993:34). I detta föreslogs att en ny myndighet skulle skapas för att sköta förarprövningen och tillsynen av trafikskolorna. Regeringen framhåller att det av kostnadsskäl inte är aktuellt att upprätta en ny central myndighet. Mot bakgrund bl.a. av vissa EU- bestämmelser om körkort, som skall börja tillämpas den 1 juli 1996, och Vägverkets sektors- och resultatansvar för trafiksäkerheten, finns det enligt regeringen förutsättningar för en god kvalitetssäkring av förarproven om verksamheten behålls inom Vägverkets organisation. Regeringen föreslår följaktligen att riksdagen godkänner att förarprövningen skall ingå i Vägverkets organisation.
1.5 Infrastrukturbidrag från Europeiska unionen
Regeringen föreslår att den av riksdagen bemyndigas
- att besluta om ansökan om den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken,
- att besluta om fördelning av den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken,
- att besluta om hur redovisningen av den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken skall ske.
Regeringen framhåller att den i avvaktan på riksdagens behandling har ansökt om bidrag till investeringar i det svenska transeuropeiska transportnätverket enligt de anvisningar som EG har beslutat. I sammanhanget bör nämnas att de transeuropeiska transportnätverken behandlas i trafikutskottets yttrande 1995/96:TU2y om EU:s regeringskonferens 1996 till utrikesutskottet. För år 1995 har - framgår det av yttrandet - den svenska delen av den s.k. Nordiska triangeln tilldelats 6,5 miljoner ecu och kust-till-kust-delen av Öresundsförbindelsen 10 miljoner ecu, med 5 miljoner ecu var för Sverige och Danmark. Härtill kommer bidrag med 2,5 miljoner ecu till några svenska utvecklingsprojekt inom flygtrafikledning. (En ecu motsvarar för närvarande ca 8:40 kr.)
1.6 Vägstandard på Haningeleden
Regeringen föreslår att den av riksdagen bemyndigas att besluta att de statliga garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2 får utnyttjas för den vägstandard som regeringen bedömer mest lämplig. Som skäl för förslaget anför regeringen bl.a. följande: Enligt Dennisöverenskommelsen (Dennis II) har parterna överenskommit att Södertörnsleden, som utgör del av det övergripande och strategiska vägprojektet Yttre Tvärleden i Stockholms län, på sträckan Jordbro-Flemingsberg skall utföras som en två-fältig, 9 meter bred väg. Riksdagen har i april 1994 beslutat om statliga garantier för byggandet av vissa delar av Södertörnsleden (prop. 1993/94:86, bet. TU24, rskr. 247). Dessa delar är bl.a. Haningeleden 2:1 och 2:2 med statliga lånegarantier på 48 resp. 66 miljoner kronor (prisnivå den 1 januari 1992.) Garantierna avser vägprojekt enligt de i Dennisöverenskommelsen angivna förutsättningarna, dvs. en två-fältig, 9 meter bred väg. Vägverket har funnit att förväntade trafikmängder på vägdelarna i fråga kan motivera en 13 meter bred väg och att kostnaderna härför inte kommer att överstiga de i riksdagsbeslutet angivna kostnaderna. Regeringen framhåller att nuvarande bemyndiganden innebär att de statliga garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2 endast får tas i anspråk för en utbyggnad av en 9 meter bred väg. För att staten skall ha kontroll över kostnadsutvecklingen av de olika projekten inom Dennisöverenskommelsen skall väsentliga avvikelser i projekten, i fråga om standard/utformning och budget jämfört med vad som ursprungligen angivits, redovisas för riksdagen och underställas dess prövning. En vägbredd på 13 meter i stället för 9 meter på vägdelarna i fråga utgör en sådan väsentlig avvikelse. Den sammanlagda budgeten för Haningeleden 2 väntas dock inte överskrida de av riksdagen tidigare beviljade lånegarantierna.
1.7 Interna fonder hos SOS Alarm Sverige AB
I propositionen erinras om att riksdagen våren 1994 bemyndigade regeringen att godkänna bl.a. ett alarmeringsavtal mellan staten och SOS Alarm Sverige AB (prop. 1993/94:150 bil. 6, bet. TU28, rskr. 437). I alarmeringsavtalet, som i huvuddrag återgavs i den nämnda propositionen, hade överenskommits att staten skulle täcka sin andel av investeringar vid SOS-centralerna i Stockholm, Göteborg och Malmö genom bl.a. upplösning av de interna fonderna vid dessa centraler. Statens andel av de interna fonderna vid övriga SOS- centraler skulle omvandlas till investeringsfonder i bolaget.
I den nu aktuella propositionen framhålls att styrelsen i bolaget har påtalat att ändrad lagstiftning har medfört att det inte är möjligt att omvandla ifrågavarande fonder till investeringsfonder. Styrelsen har därför föreslagit att dessa fonder i stället skall omvandlas till fritt eget kapital. Regeringen säger sig ha för avsikt att i samband med kommande bolagsstämma i SOS Alarm Sverige AB vidta de åtgärder som behövs för att genomföra styrelsens förslag.
2 Motionsförslag
2.1 Vissa organisatoriska frågor
I motion T48 (fp) framhålls att ingenting som sägs i propositionen får utgöra hinder mot att man i framtiden eventuellt omstrukturerar organisationen för hela trafiksektorn. Så kan t.ex. ske genom att en trafikmyndighet svarar för all myndighetsutövning och en annan svarar för att nätet upprätthålls. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad de sålunda anfört om en framtida omstrukturering av Vägverket.
I motion T49 (m) framhålls att Vägverkets dubbla roll som både myndighet och en aktör inom anläggningssektorn är olycklig. Under flera år har - fortsätter motionärerna - de statliga verken utvecklats i riktning mot ett tydligare och mer renodlat myndighetsansvar. Detta förändringsarbete har dock avstannat beträffande Vägverket efter fjolårets riksdagsbeslut att inte genomföra en bolagisering av verkets produktionsdivision. I ett första steg bör enligt motionen produktionsdivisionen bolagiseras. Detta är nödvändigt för att garantera konkurrensneutralitet och myndighetens trovärdighet vid upphandling av den konkurrensutsatta produktionsverksamheten. I det längre perspektivet finns inga motiv - understryker motionärerna - för att en fullt konkurrensutsatt verksamhet skall ägas av staten. Den långsiktigt bästa lösningen för en bolagiserad produktionsverksamhet är därför en privatisering. Det ger möjlighet till tillförsel av riskvilligt kapital och utveckling av verksamheten. För Vägverket leder det till en renodling av myndighetsrollen och en koncentration på upphandlingsverksamheten.
2.2 Vägverkets sektorsansvar
I motion T49 (m) kritiseras regeringens bedömning att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör verka för att kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks inom hela vägtransportsystemet. Hur detta mer konkret skall ske anges inte i propositionen - säger motionärerna - på annat sätt än att regeringen framhåller att Vägverket bör överväga hur ekonomiska styrmedel skall användas och hur dess utredningskompetens bör utvecklas. Formuleringen skapar ett brett tolkningsutrymme som kan resultera i icke önskvärda effekter. Kollektivtrafiken inom vägtransportsystemet, dvs. huvudsakligen busstrafik, kan inte ses isolerad från annan kollektivtrafik och andra transportalternativ. På längre sträckor kan till exempel järnvägen vara ett ur flera perspektiv fördelaktigare alternativ. På kortare sträckor kan detsamma gälla för cykeln. Att stärka busstrafikens konkurrenskraft, genom till exempel subventioner, kan således - betonar motionärerna - leda till att resenärerna väljer bort samhällsekonomiskt och miljömässigt bättre transportalternativ.
I motion T48 (fp) utgår motionärerna från regeringens bedömning att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör verka för att hänsyn tas till funktionshindrades behov inom hela vägtransportsystemet och att handikappanpassningen av kollektiva färdmedel samordnas. Tankarna i propositionen är goda - betonar motionärerna - men de präglas för mycket av ord och för litet av handling. Motionärerna yrkar att riksdagen beslutar att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur resmöjligheterna för funktionshindrade snabbt kan förbättras.
Som utskottet framhållit i det föregående är det regeringens bedömning att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör verka för en trafiksäker, miljövänlig och effektiv yrkestrafik som bedrivs under lika konkurrensvillkor mellan företagen. Med utgångspunkt i denna och andra bedömningar om yrkestrafiken som redovisas i propositionen framhålls i motion T48 (fp) att regeringen bör överväga en central ledning av polisens arbete med trafikövervakning genom att inrätta en särskild enhet för trafikövervakning inom Rikspolisstyrelsen. En sådan enhet bör - betonar motionärerna - ges ett ledningsansvar för 1en trafikövervakning som omfattar all trafik, inte bara yrkestrafik, och som avser teknisk fordonskontroll genom flygande inspektioner, nykterhets- och hastighetskontroller m.m.
3 Utskottets ställningstagande
Som utskottet framhållit i det föregående syftar regeringen med propositionen främst till att föreslå en precisering av Vägverkets ansvar och befogenheter i dess nya roll som sektorsmyndighet för vägtransportsystemet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen godkänner att Vägverket såsom statens företrädare på central nivå skall ha ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet samt för frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom väg- transportsystemet.
Vad gäller frågan om eventuella förändringar av myndighetsstrukturen inom trafiksektorn, som behandlas i motion T48 (fp), vill utskottet erinra om att Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) bl.a. har att överväga om det behövs en förändring i fråga om den nuvarande ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter som deltar i kommunikationsplaneringen. Vidare har Inspektionskommittén (dir. 1995:77) att utreda förutsättningarna för och värdet av att slå samman tillsynsverksamheten inom Luftfartsinspektionen, Sjöfartsinspektionen och Järnvägsinspektionen till en myndighet. I avvaktan på resultatet av dessa kommittéers arbete är utskottet inte för sin del berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 1 i motion T48 ( fp). Yrkandet avstyrks därför.
Så sent som i december förra året beslutade riksdagen att upphäva sitt våren 1994 fattade beslut om bolagisering, per den 1 januari 1996, av Vägverkets produktionsdivision (prop. 1995/96:91, bet. TU11, rskr. 130). Utskottet är inte för sin del berett att förorda att riksdagen omprövar 1995 års beslut. Motion T49 (m) yrkande 2 om en bolagisering och privatisering av Vägverkets produktionsdivision avstyrks följaktligen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör verka för att kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks inom hela vägtransportsystemet. Självfallet förutsätter utskottet att verket därvid iakttar de trafik- och miljöpolitiska mål som riksdagen ställt sig bakom. Utskottet delar sålunda inte de i m-motionen uttalade farhågorna att Vägverket skulle verka för att stärka busstrafikens konkurrenskraft på ett sådant sätt att resenärerna väljer bort samhällsekonomiskt och miljömässigt bättre transportalternativ. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion T49 (m).
I likhet med de motionärer som står bakom motion T48 (fp) delar utskottet regeringens uppfattning att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör verka för att hänsyn tas till funktionshindrades behov inom hela vägtransportsystemet samt att handikappanpassningen av kollektiva färdmedel samordnas. Som framgår av propositionen föreslår Samreseutredningen i sitt betänkande Allmänna kommunikationer - för alla? (SOU:1995:70), som överlämnades till regeringen i juni 1995, att trafikhuvudmännen skall ta ett ökat ansvar för den kommunala färdtjänsten, riksfärdtjänsten och sjukresorna. Genom att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken kan - enligt utredningen - fler resenärer, t.ex. funktionshindrade och äldre, resa med kollektiva färdmedel. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att förelägga riksdagen förslag på grundval av betänkandet under nästa års riksmöte. I avvaktan härpå - och med beaktande av betydelsen av Vägverkets sektorsansvar i nu aktuellt avseende - avstyrker utskottet yrkande 2 i motion T49 (fp) om att riksdagen bör vända sig till regeringen med begäran om förslag till hur resmöjligheterna för funktionshindrade kan förbättras.
Vad gäller kravet i motion T48 (fp) på att ledningsansvaret för trafikövervakningen bör samlas hos Rikspolisstyrelsen vill utskottet erinra om att motionsyrkanden med samma innebörd har behandlats av justitieutskottet, senast i dess av riksdagen godkända betänkande 1994/95:JuU14. I detta avvisades tanken på en centralisering av ledningsansvaret för trafikövervakningen med hänvisning bl.a. till att regeringen uppdragit åt Rikspolisstyrelsen att verka för en reformering av övervakningen inom ramen för nuvarande decentraliserade organisation. En sådan reformering pågår, enligt vad utskottet erfarit. Någon anledning synes därför inte föreligga att ompröva ifrågavarande riksdagsbeslut. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen godkänner att förarprövningen skall ingå i Vägverkets organisation.
Utskottet har ingen erinran mot att Vägverket får använda anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för de ändamål som regeringen anger (se avsnitten 1.2 och 1.3 ovan). Av regeringens hemställan framgår inte att kostnaderna för vissa av de angivna ändamålen skall belasta det nämnda anslaget i enlighet med den i propositionen uttalade avsikten. I utskottets hemställan under moment 8 - som avser användning av anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar - har därför beaktats att så skall ske.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till bemyndiganden avseende Infrastrukturbidrag från Europeiska unionen (se avsnitt 1.5 ovan) och de statliga garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2 (se avsnitt 1.6 ovan).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Vägverkets sektorsansvar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att Vägverket som statens företrädare på central nivå skall ha ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet samt för frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet,
res. 1 (mp) - delvis
2. beträffande förändringar av myndighetsstrukturen inom trafiksektorn
att riksdagen avslår motion 1995/96:T48 yrkande 1,
3. beträffande bolagisering av Vägverkets produktionsdivision
att riksdagen avslår motion 1995/96:T49 yrkande 2,
res. 2 (m, c, fp)
4. beträffande kollektivtrafikens konkurrenskraft
att riksdagen avslår motion 1995/96:T49 yrkande 1,
res. 3 (m)
5. beträffande förbättrade resmöjligheter för funktionshindrade
att riksdagen avslår motion 1995/96:T48 yrkande 2,
6. beträffande ledningsansvaret för trafikövervakningen
att riksdagen avslår motion 1995/96:T48 yrkande 3,
res. 4 (fp)
7. beträffande förarprövningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att förar-
prövningen skall ingå inom Vägverkets organisation,
res. 1 (mp) - delvis
8. beträffande användning av anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner att Vägverket får utnyttja sjätte huvudtitelns anslag A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för att utöver vad riksdagen tidigare beslutat om
dels bekosta informationsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektorsansvar,
dels finansiellt stödja utvecklings- och demonstrationsverksamhet som är av principiell eller strategisk betydelse för vägtransportsystemets utveckling,
dels bekosta åtgärder som är av betydelse för vägtransportsystemets utveckling i de fall det inte finns någon annan huvudman som har ett entydigt ansvar,
dels i vissa fall finansiellt stödja åtgärder inom vägtransportsystemet som är av betydande samhällsintresse även då annan huvudman finns,
dels bekosta projektledning och administration som uppkommer till följd av den internationella vägorganisationen PIARC:s 10:e vinterkongress,
dels bekosta övriga förberedelsearbeten inför PIARC:s 10:e vinterkongress varvid ianspråktagna medel sedan skall återbetalas till anslaget efter kongressen,
res. 1 (mp) - delvis
9. beträffande vissa bemyndiganden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen
dels att besluta om ansökan om den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken,
dels att besluta om fördelning av den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken,
dels att besluta om hur redovisningen av den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken skall ske,
dels att besluta att de statliga garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2 får utnyttjas för den vägstandard som av regeringen bedöms mest lämplig.
res. 1 (mp) - delvis
Stockholm den 23 april 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Elisa Abascal Reyes (mp), Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren (m) och Sivert Carlsson (c).
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1,7, 8 och 9)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att Utskottets ställningstagande, såvitt nu är i fråga, bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det för sin del olämpligt att Vägverket ges ett sektors ansvar i enlighet med regeringens förslag. Ett sådant ansvar synes utskottet svårförenligt inte bara med Vägverkets huvuduppgift, som är att svara för statens väghållning, utan också med det trafikpolitiska målet att transportsy- stemets miljöpåverkan bör minska.
Utskottet kan inte heller tillstyrka förslaget i propositionen om bemyndigande för regeringen att besluta om ansökan om - samt fördelning och redovisning av - den europeiska gemenskapens finansiella bidrag till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken. Det är enligt utskottets mening mycket angeläget att riksdagen inte förlorar möjligheten till insyn och påverkan i sådana transportfrågor inom EU som rör Sverige.
Vidare avstyrker utskottet förslaget i propositionen om bemyndigande för regeringen att besluta att de statliga garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2 får utnyttjas för den vägstandard som regeringen bedömer som mest lämplig.
Som en följd av dessa ställningstaganden anser utskottet att riksdagen bör avslå propositionen i sin helhet.
dels att utskottets hemställan under 1, 7, 8 och 9 bort ha följande lydelse:
1. beträffande Vägverkets sektorsansvar
att riksdagen avslår proposition 1995/96:131 yrkande 1,
7. beträffande förarprövningen
att riksdagen avslår proposition 1995/96:131 yrkande 2,
8. beträffande användning av anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar
att riksdagen avslår proposition 1995/96:131 yrkande 3 och de tre första att-satserna i yrkande 4,
9. beträffande vissa bemyndiganden
att riksdagen avslår proposition 1995/96:131 i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan.
2. Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision (mom. 3)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Ulla Löfgren (m) och Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Så sent och slutar med avstyrks följaktligen bort ha följande lydelse:
I samband med att Vägverkets roll som myndighet förstärks bör också enligt utskottets mening verksamheten renodlas. Utskottet delar den i motion T49 (m) uttalade uppfattningen att Vägverkets dubbla roll som både myndighet och aktör inom anläggningssektorn är olycklig. Under flera år har de statliga verken utvecklats i riktning mot ett tydligare och mer renodlat myndighetsansvar. Detta förändringsarbete har dock avstannat beträffande Vägverket efter fjolårets riksdagsbeslut att riva upp 1994 års riksdagsbeslut om en bolagisering av verkets produktionsdivision per den 1 januari 1996.
Utskottet anser för sin del - i likhet med de motionärer som står bakom motion T49 (m) - att produktionsdivisionen bör bolagiseras. Detta är nödvändigt för att garantera konkurrensneutralitet och myndighetens trovärdighet vid upphandlingar, eftersom verksamheten nu skall vara konkurrensutsatt.
Regeringen bör därför enligt utskottets mening skyndsamt förelägga riksdagen förslag om bolagisering av Vägverkets produktionsdivision.
Vad utskottet nu anfört - och som till väsentlig del tillgodoser syftet med yrkande 2 i motion T49 (m) - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande bolagisering av vägverkets produktionsdivision
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:T49 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kollektivtrafikens konkurrenskraft (mom. 4)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet delar och slutar med motion T49 (m) bort ha följande lydelse:
Kollektivtrafiken inom vägtransportsystemet, dvs. huvudsakligen busstrafiken, kan inte - som framhålls i m-motionen - ses isolerad från annan kollektivtrafik och andra transportalternativ. På längre sträckor kan t.ex. järn-vägen vara ett ur flera perspektiv fördelaktigare alternativ, liksom cykel på kortare sträckor. Regeringens bedömning att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör verka för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft inom hela vägtransportsystemet är enligt utskottets mening alltför dåligt underbyggd och oprecis. Att stärka busstrafikens konkurrenskraft, genom exempelvis subventioner, kan leda till att samhällsekonomiskt och miljömässigt bättre transportalternativ väljs bort av resenären.
Utskottet vill understryka att Vägverket bör verka för en samhällsekonomiskt god utveckling inom hela vägtransportsystemet och ta hänsyn till alla de fordonsslag som berörs. Vidare bör konkurrensneutralitet mellan och inom de olika transportslagen eftersträvas, liksom att varje transportslag skall bära sina egna kostnader.
Vad utskottet nu anfört - och som tillgodoser syftet med motion T49 (m) yrkande 1 - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande kollektivtrafikens konkurrenskraft
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:T49 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ledningsansvaret för trafikövervakningen (mom. 6)
Kenth Skårvik (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Vad gäller och slutar med avstyrks följaktligen. bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T48 (fp) är trafikövervakning ett av de effektivaste sätten att öka trafiksäkerheten. Utskottet delar den i motionen uttalade uppfattningen att regeringen bör överväga en central ledning av polisens arbete med trafikövervakning. Lämpligast synes vara att inrätta en särskild enhet för trafikövervakning inom Rikspolisstyrelsen. En sådan enhet bör ges ett ledningsansvar för all trafikövervakning, omfattande bl.a. yrkestrafiken, teknisk fordonskontroll, nykterhetskontroller och hastighetskontroller.
Vad utskottet nu anfört - och som innebär att yrkande 3 i motion T48 (fp) tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ledningansvaret för trafikövervakningen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T48 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 3 Utskottet 3 1 Propositionens huvudsakliga innehåll 3 1.1 Vägverkets sektorsansvar för vägtransportsystemet 3 1.2 Anslagsfrågor i samband Vägverkets sektorsansvar 4 1.3 Anslagsfrågor i samband med PIARC:s 10:e vinterkongress 5 1.4 Förarprövning 5 1.5 Infrastrukturbidrag från Europeiska unionen 6 1.6 Vägstandard på Haningeleden 6 1.7 Interna fonder hos SOS Alarm Sverige AB 7 2 Motionsförslag 7 2.1 Vissa organisatoriska frågor 7 2.2 Vägverkets sektorsansvar 8 3 Utskottets ställningstagande 8 Hemställan 10 Reservationer 12 Gotab, Stockholm 1996 _______________________________ 1 t