Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Våldsbrott och brottsoffer

Betänkande 2023/24:JuU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 april 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Våldsbrott och brottsoffer(pdf, 612 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:18 Våldsbrott och brottsoffer

Beslut

Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18)

Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 42

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-04-04
Justering: 2024-04-11
Trycklov: 2024-04-11
Reservationer: 22
Betänkande 2023/24:JuU18

Alla beredningar i utskottet

2024-03-07, 2024-04-04

Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer.

Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-04-16
Debatt i kammaren: 2024-04-17
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:JuU18, Våldsbrott och brottsoffer

Debatt om förslag 2023/24:JuU18

Webb-tv: Våldsbrott och brottsoffer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Richard Jomshof (SD)
Anf. 187 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Vi ska i dag debattera betänkandet Våldsbrott och brottsoffer. Det handlar om frågor som berör. Tittar man i Tidöavtalet ser man tydligt att detta är någonting som prioriteras inom ramarna för vårt samarbete.

Grundtanken med samarbetet är att vi ska göra allt vi kan för att försöka lösa de problem som mer eller mindre har exploderat i våra ansikten, inte minst den grövre gängkriminaliteten, den organiserade brottsligheten och allt det elände och lidande som detta för med sig.

Visst kan man känna en enorm frustration. Jag känner en jättestor frustration. Det är illa nog att de kriminella skjuter ihjäl varandra. Men varje gång som en helt oskyldig medborgare dödas gör det extra ont. Då är misslyckandet extra stort. De helt oskyldiga offren börjar bli många nu, vilket inte minst mordet i Skärholmen visar då pappan Mikael sköts i huvudet när han var på väg till badhuset med sin tolvåriga son.

Jag kan inte sluta tänka på den naivitet - så ser jag det - som har präglat svensk politik under så lång tid. Jag vill än en gång passa på att påminna om att Stefan Löfven under sin tid som statsminister vid flera tillfällen deklarerade att man skulle krossa gängkriminaliteten. Jag vill också påminna om att Morgan Johansson under sin tid som justitieminister återupprepade samma tomma fras, att man var på väg att knäcka den organiserade brottsligheten. Det gick ju så där. Morgan Johansson sa till och med på fullt allvar att det är en liten risk att oskyldiga drabbas.

Säg det till Mikael, säg det till alla andra oskyldiga som har tvingats sätta livet till i vårt alltmer våldsamma, splittrade, segregerade och mångkulturella samhälle.

Jag känner dock inte bara frustration. Jag känner också ilska, till och med stor ilska ibland, över vad övriga partier har ställt till med, inte minst Socialdemokraterna, och att de medvetet, med berått mod, har valt att rasera - det är så jag ser det - ett av världens tryggaste och bästa länder.

Hade man lyssnat på Sverigedemokraterna från första början - lyssnat på våra varningar och våra invändningar mot den förda politiken - i stället för att ägna sig åt att smutskasta, håna, ljuga, förneka och sopa problemen under mattan hade vi förmodligen inte hamnat i denna situation. Men nu är detta ett fullbordat faktum.

Herr talman! Nu har vi en ny regering, och vi har ett Tidösamarbete. Precis som det står i Tidöavtalet är målet att förebygga att fler unga dras in i kriminalitet, att fler brott utreds och leder till lagföring och att gängkriminaliteten och den grova organiserade brottsligheten bekämpas, men också att tryggheten ökar, att straffen blir mer rättvisa, att brottsoffer får upprättelse och så vidare.

Ser man till motionerna som har lämnats in rör de allt från hedersrelaterat våld och förtryck till våld i nära relationer och stärkt skydd för brottsoffer. Samtliga frågor är naturligtvis oerhört viktiga.

När det gäller brottsofferfrågorna har Tidöpartierna valt att påbörja en nödvändig och efterfrågad fokusförflyttning från brottsling till brottsoffer. Jag vill påstå att allt i slutändan handlar om just brottsoffret. Utformningen av politiken måste ske utifrån brottsoffrets bästa, inte utifrån gärningsmannens bästa. För att återvinna en del av tryggheten och tilliten i samhället måste brottsoffer få upprättelse och samhällets fulla stöd. Det kan gälla allt från höjda skadestånd och en översyn av kontaktförbudslagstiftningen till regler om ett större hänsynstagande till brottsoffret vid permission.

När det gäller frågan om kontaktförbud är tanken, som sagt, att det geografiska området för sådana förbud ska kunna utökas kraftigt vid en särskilt allvarlig hotbild. Det ska till och med kunna gälla hela kommuner. Detta är för att öka brottsoffrets skydd och rörelsefrihet. Denna fokusförflyttning, alltså från brottsling till brottsoffer, är en central del i vår överenskommelse.

Det är också centralt att brottsoffer har full kännedom om sina rättigheter och om vilka möjligheter man har till stöd och hjälp. Vi pekar också på behovet av riktade insatser för personer i en särskilt utsatt situation. Det kan vara barn, unga, äldre och personer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck.

Jag vill peka på Brottsoffermyndigheten, som, vilket vi alla vet, har till uppgift att främja brottsoffers rättigheter och värna deras behov och intressen. Myndigheten har inte minst till uppgift att fungera som ett informations- och kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Nu har man fått i uppdrag att ta fram en plan för hur man kan utveckla den rollen och även säkra att stödet är likvärdigt i hela landet. Det handlar inte minst om stödet till den som är utsatt för våld i en nära relation.

Polismyndigheten har slagit fast att man ska intensifiera arbetet för särskilt utsatta brottsoffer. I regleringsbrevet anges tydligt att Polismyndigheten ska redovisa vilket utvecklingsarbete som bedrivs för att bekämpa inte minst mäns våld mot kvinnor men också hedersrelaterat våld och förtryck. Man ska också stärka kompetensen hos de anställda för att bättre kunna bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden som rör just brott i nära relationer.

När det gäller det hedersrelaterade våldet och förtrycket har en särskild utredare fått i uppdrag att analysera och ta ställning till exempelvis om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott ska skärpas, vilket jag tycker, och om fler kan hållas straffrättsligt ansvariga för barnäktenskap och äktenskapsresor. Detta är ett prioriterat och viktigt arbete där olika myndigheter bekämpar sådant våld och förtryck. Jag vill peka på att Jämställdhetsmyndigheten bland annat har fått i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte. Brottsoffermyndigheten har bland annat fått i uppdrag att genomföra riktade informationsinsatser för barn och unga gällande hedersrelaterat förtryck, och så vidare.

Herr talman! Som jag nämnde inledningsvis är detta prioriterade frågor. Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att på allvar ta tag i alla de problem som vi står inför och brottas med i dag.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sanna Backeskog (S)
Anf. 188 Sanna Backeskog (S)

Herr talman! Saga, Joullnar, Ellinor, Jeanette, Carine, Caroline, Aida, Tally, Tova - alla är kvinnor som mördats av en man de har eller har haft en relation med. Det är bottenlöst och ofattbart. Dessa kvinnor har fått uppmärksamhet, men först när det har varit för sent. De har redan förlorat sina liv, och deras anhöriga och familjer har förlorat en nära. De här kvinnorna är den synliga toppen på det gigantiska, fruktansvärda isberg som utgörs av alla de kvinnor och barn som utsätts för våld i sin vardag i Sverige i dag.

Mäns våld mot kvinnor förblir ett misslyckande som etsar sig fast i alla delar och alla skikt av vårt samhälle. Det är ingen nyhet att våld, särskilt mot kvinnor, ofta uppträder i nära relationer.

Startskottet är ofta psykiskt våld. Våldet härstammar från en grundläggande maktstruktur där förövaren använder olika metoder för att upprätthålla kontroll över och bryta ned brottsoffret. Det kan handla om psykiskt, fysiskt, ekonomiskt eller sexuellt våld, men oavsett uttryck skadar det offret och ger sår som tar tid att läka.

Eftervåld är det begrepp som används om våld som mannen fortsätter att utsätta kvinnan för efter att hon har lämnat relationen. Det är alltså, begreppet till trots, ett högst pågående våld som ofta eskalerar och blir som farligast just när kvinnan flyr hemmet.

I Sverige lever cirka 14 000 kvinnor med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. Kvinnor och barn som lever gömda på flykt från en livsfarlig man tillhör samhällets allra mest utsatta. När hotet är hedersrelaterat kan situationen vara extra farlig då det kan handla om flera personer som brottsoffret behöver skydd från och all kontakt med alla familjemedlemmar ofta behöver brytas.

Många kvinnor som lever gömda vittnar om en mycket ensam och svår tillvaro där samhällets stöd brister på flera nivåer. Utredningar rapporterar också om uteblivna viktiga kallelser till vården på grund av skyddade personuppgifter samt att det som absolut inte får hända, att personuppgifterna blir röjda till förövaren, händer i alltför stor utsträckning.

Herr talman! En kvinna som lever gömd som jag träffade berättade för mig om hur det psykiska våldet eskalerade efter att hon lyckats ta sig och sin dotter från förövaren och fly till kvinnojourens skyddade boende. När han inte kunde komma åt henne direkt gjorde han allt han kunde för att skada på andra sätt, som genom förhalad bodelningsprocess och upprepade umgängestvister samt genom att systematiskt sprida lögner om henne till socialtjänst, till barnets skola, till det sociala nätverket och i sociala medier. Hon sa ungefär så här till mig: Att bevisa sin oskuld vid falska anklagelser och att smutskastas i sociala medier tar tid, kostar pengar och tär på den psykiska hälsan.

Herr talman! Den 31 januari släpptes Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar för 2022 och 2023, och rapporten visar på stora brister i samhällets skyddsnät och på att flera av de fruktansvärda morden eller grova misshandelsfallen kanske hade kunnat förhindras. Majoriteten av offer och gärningsmän hade kontakter med till exempel socialtjänst, polis eller hälso- och sjukvård året innan brottet ägde rum, och här har man upptäckt ett trettiotal brister; exempelvis har riktlinjer och metodstöd inte efterföljts.

Låt mig vara kristallklar. Jag vill tydligt understryka att ansvaret för våldet alltid ligger hos förövaren. Men så länge det finns förövare måste samhället vara starkt för att stoppa gärningsmannen och ge stöd och skydd till brottsoffret. Här måste Sverige kunna bättre.

Nytt i årets rapport från Socialstyrelsen är att man har kunnat se en allvarlig koppling mellan fysiskt och psykiskt våld. Det finns flera ärenden där det enbart förekommit psykiskt våld innan ett mord begåtts. Rapporten visar att riskerna med psykiskt våld har underskattats, och det framkommer också i rapporten att våldsutövaren sällan uppmärksammas. Uppgifter om till exempel kontrollerande beteende, stalkning och hot har inte tagits på fullt allvar.

Herr talman! Såväl Socialstyrelsen som Jämställdhetsmyndigheten och kvinnoorganisationer vittnar om att samhället har många verktyg och metodstöd som borde kunna reducera våldet mot kvinnor och barn. Under vår tid i regering har nya brottstyper tillförts i brottskatalogen, och flera straffskärpningar har gjorts. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog fram en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck samt ett 99-punktsprogram.

Det finns riktlinjer för såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård. Det finns forskning att vägledas av, och det finns evidensbaserade metoder för det förebyggande arbetet.

Men ett stort problem som många ser är implementeringen. Riktlinjer och metodstöd måste följas, och riskbedömningar ska göras på rätt sätt. Medarbetare som kan möta såväl våldsutsatta som förövare måste ha tillräcklig kunskap för att kunna agera. Samhället måste bli mycket bättre på att upptäcka barn som far illa hemma, och arbetet mot destruktiva maskulinitetsnormer måste växlas upp. Men för detta, herr talman, behövs resurser.

Herr talman! Ojämställda löner och pensioner i kombination med dagens bostadssituation försvårar för utsatta kvinnor att lämna en våldsutövare. Många kvinnor drabbas hårt ekonomiskt vid en separation eller kan över huvud taget inte separera från sin partner på grund av ekonomiska faktorer. Att arbeta mot de ökade klassklyftorna och för ekonomisk jämställdhet är alltså nödvändigt också ur ett våldsperspektiv.

Herr talman! Våld mot kvinnor är för oss socialdemokrater det yttersta uttrycket för ojämställdhet mellan män och kvinnor. Vi ser att det för att möta våldet är av stor vikt att öka jämställdheten i samhället. Vi är ett feministiskt parti, och med det menar vi att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter. Kvinnor ska ha samma rätt till ett eget arbete och en egen försörjning och ha makten över sitt eget liv.

Herr talman! Många våldsutsatta kan vittna om vilket fantastiskt stöd kvinnojourer och Brottsofferjouren kan ge. Det finns en alldeles särskild kraft i civilsamhället, och dessa organisationer behövs verkligen här hos oss. De kan erbjuda stöd till den enskilda, de kan engagera och folkbilda och de är en väldigt viktig röst i samhällsdebatten.

Civilsamhället är en viktig del av vår grundläggande demokrati, men det behöver långsiktig och trygg finansiering.

Nu står flera livsviktiga organisationer inför kraftigt minskat anslag eller försämrade förutsättningar att bedriva sin viktiga verksamhet. Jag blir faktiskt både arg och beklämd när jag hos civilsamhället ser en uppgivenhet och en oro över utvecklingen, där frågan om mäns våld mot kvinnor får minskat utrymme i debatten och man upplever en oro över att tilltron till demokratin riskerar att undermineras.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga något om några av våra reservationer. Vi socialdemokrater ser att alltför mycket ansvar läggs på den utsatta: Hon ska våga lämna. Hon ska samla bevis och anmäla. Hon ska skydda sina barn, och hon ska leva som gömd. Samhällets skyddsnät måste vara starkare än så.

Satsningarna på polisen och deras specialistkompetens och samverkan med andra aktörer måste utvecklas, inte avvecklas. Polisen måste handlägga mäns våld mot kvinnor på samma sätt som alla andra allvarliga och grova brott. Det arbetssätt som används av till exempel Trygghetens hus i Bollnäs eller som användes av Stockholmspolisens verksamhet Igor ska inte läggas ned, utan de ska spridas till alla delar av landet.

Socialdemokraterna vill att kontaktförbud ska beviljas i större utsträckning och oftare förenas med fotboja. Kontaktförbudslagstiftningen skärptes under den förra mandatperioden. Men vi har också hört om brister i hur den tillämpas och att vi behöver skärpa lagstiftningen och utveckla den på flera områden för att fler våldsutsatta kvinnor och barn ska kunna leva i trygghet och frihet.

Den viktiga utredningen, som vi socialdemokrater tillsatte i regeringsställning, är presenterad, och remisstid pågår. Vi ser fram emot att regeringen lägger en proposition på området.

Herr talman! Vi socialdemokrater vet att samhället är som bäst när vi håller ihop. Alltför ofta känner brottsoffer ensamhet och att samhället inte tillräckligt står på deras sida. Brottsoffrets ställning och rättigheter måste stärkas. En ny brottsofferlag skulle kunna samla och förstärka brottsoffers rättigheter. Hela samhällets resurser måste finnas där för den utsatta. För oss socialdemokrater är det en fråga om upprättelse, respekt och rättvisa.

Herr talman! Jag ser att jag har dragit över min uppskattade talartid en aning. Jag ber om ursäkt för det.

Jag står bakom alla Socialdemokraternas reservationer och yrkar bifall till reservation 16 om en brottsofferlag.

Herr talman! Vi behöver en kraftfull kvinnofridspolitik och en barnrättspolitik som genomsyrar hela samhället - skolan, socialtjänsten, sjukvården, arbetslivet och rättsväsendet. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck får inte undanträngas. Det får inte ta paus. Det måste bedrivas i hela samhället på alla nivåer och i hela landet. Allt annat vore att svika Sveriges kvinnor och barn.

(Applåder)

Charlotte Nordström (M)
Anf. 189 Charlotte Nordström (M)

Herr talman! Händelsen har etsat sig fast: En tolvårig pojke såg sin pappa bli mördad, skjuten till döds, för att pappan vågade säga ifrån till ett kriminellt gäng. Pappan visade civilkurage. Han sa ifrån men fick betala ett brutalt och fruktansvärt pris: sitt liv.

Våra tankar går till den modige tolvårige sonen, som själv fick ringa 112 i detta fruktansvärda läge och meddela: Någon har skjutit min pappa. Inget barn ska behöva genomlida en sådan händelse och sedan få bära med sig den resten livet.

Så många är berörda av det som hänt. Det är sorg och chock. Våldet har blivit råare och mycket mer hänsynslöst. Det verkar inte finnas någon hänsyn eller respekt för oskyldigas liv.

Många stannar upp och funderar på hur det kunde bli så här och uttrycker att det aldrig får hända igen. Rädsla, oro och upprördhet ombildas till kraft att förändra. Vi accepterar helt enkelt inte att en sådan händelse ska ske i vårt samhälle.

Jag tillhör dem som alltid uppmanat min omgivning, speciellt mina egna ungdomar, till civilkurage - att våga säga ifrån om man ser någon eller något, både till unga och vuxna människor, som beter sig olagligt eller felaktigt. Risken är stor att fler nu inte kommer att våga. Men rädslan får inte ta överhand. Då vinner de kriminella. Vi ska inte ge upp. Vi ska vinna över gängen. Rättsstaten ska agera mera.

Några uttrycker: Ni politiker har pratat så länge om detta - varför har det inte hänt något? Ni måste ta tag i detta nu! Kritiken om att regeringens beslut går för fort fram bleknar. För brottsoffren går det inte för fort.

Ett brott drabbar så många - inte bara den som blir utsatt för brottet utan också familj och vänner till offret. Svensk rättspolitik har trots detta ofta haft gärningsmannen i fokus för samhällets olika insatser, framför tryggheten och respekten för brottsoffren.

Våldet och otryggheten inskränker friheten och vardagen för allt fler. Nu ändrar vi på det. Regeringens politik innebär ett perspektivskifte. Nu sätts brottsoffrens behov i fokus.

Så kommer jag till betänkandet, med motioner som har grund i många av de förfärliga situationer som finns i vårt samhälle och har eskalerat år från år. De visar på vikten av att konkreta åtgärder måste till för att stötta, hjälpa och skydda. Därför är jag glad över att alla de mest angelägna motionsyrkandena här har omhändertagits eller omhändertas av regeringen, alltifrån lämnade propositioner till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Men jag vill ändå belysa något: våld i nära relation. I dag känner sig alltför många otrygga, inte minst till följd av den gängrelaterade brottsligheten. Men våldet mot kvinnor och flickor är ett lika viktigt samhällsproblem som den gängrelaterade brottsligheten och ska bekämpas med samma kraft.

Jag läste nyligen att VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer - har bedrivit en studie om det dödliga partnervåldet i min region. Mellan 2000 och 2016 dödades 48 kvinnor och elva män av en nuvarande eller tidigare partner. Man har gått igenom samtliga kända fall. Det handlar om 48 män och tio kvinnor som varit förövare. I ett fall dödade en man två kvinnor. Många av dessa kvinnor och män hade sökt hälso- och sjukvård under lång tid innan men också i nära anslutning till dådet.

Studiens syfte var bland annat att identifiera riskfaktorer för att kunna bidra till att dödligt våld i nära relationer kan förebyggas och förhindras. Man ville också identifiera eventuella brister i samverkan och rapportering mellan myndigheter och organisationer.

I de flesta fall av dödligt våld är det pappan som dödar mamman. Detta påverkar barnets hela livssituation på både kort och lång sikt. Det dödliga våldet påverkar och förändrar livet stort för även övriga anhöriga. Alla samhällsaktörer har ett ansvar för att förebygga dödligt våld.

Det hänsynslösa våldet måste få ett slut. Regeringen har hela tiden sedan man tillträdde varit tydlig med att frågan om att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är en prioriterad fråga. Det är viktigt att brottets allvar också speglas i brottets straff. Det handlar om att offret ska få upprättelse men också om att förhindra återfall.

Regeringen ser över om villkorlig frigivning enbart ska kunna beviljas om det finns särskilda skäl för det. Män med hög risk för återfall i vålds- och sexualbrott ska inte friges villkorligt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024.

Det tas fram förslag för att våldsutsatta kvinnor ska få stärkt rätt till målsägandebiträde i hovrätten för en trygg och säker rättsprocess.

Män som slår kvinnor ska få hårdare straff, och upprepade sexualbrott ska kunna ge livstids fängelse.

Så till projekt Igor, det myndighetsöverskridande samverkansprojektet mot relationsvåld med en riktad arbetsgrupp. Målet var att förebygga upprepat partnervåld och förhindra att nya gärningar inträffar i pågående eller avslutade relationer som redan är kända av polisen eller socialtjänsten. Detta projekt såg till att göra skillnad. Igor har utvärderats som framgångsrikt med stöd av Brå och utlåtande av forskare om att det fungerade i praktiken.

Jag har förståelse för motionen om att Igors arbetssätt borde kunna användas runt om i landet. Men det är Polismyndigheten själv som ska bedöma vad som behövs var i sitt arbete. Jag förutsätter att goda exempel på arbetssätt tas om hand, verkställs och genomsyras där de behövs bäst. Allt annat vore tokigt och olyckligt.

Ett stort antal myndigheter har fått i uppdrag att arbeta med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen kommer att göra en översyn av behovet av skärpt styrning och uppföljning av myndigheternas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen har också påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Det finns en motion om våld i hemmet som behandlas i betänkandet. Regeringen har nu överlämnat en proposition till riksdagen om stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Det handlar om att förbättra förutsättningarna för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid uppsägning och om att förstärka möjligheterna för den som utsatts för våld av en närstående att överta hyreskontraktet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Reglerna för bodelning ska också ses över för att förenkla situationen för kvinnor när det gäller att kunna lämna våldsamma relationer.

Sedan gäller det kontaktförbud och elektronisk övervakning. För Moderaterna är det viktigt att kvinnor som utsätts för våld får det skydd de behöver. Moderaterna vill därför att kontaktförbud ska användas i fler fall samt att elektronisk övervakning med hjälp av fotboja ska kunna användas i större utsträckning för att säkerställa att kontaktförbud följs. Vi vill att området för kontaktförbud i vissa fall ska kunna omfatta hela kommuner när hotbilden är särskilt allvarlig.

Regeringen tog i februari 2024 emot utredningen En effektivare kontaktförbudslagstiftning, där bland annat dessa åtgärder föreslås. Lagändringarna föreslås där träda i kraft den 1 juli 2025.

Herr talman! Utrednings- och beredningsarbete pågår. Propositioner ska behandlas. Jag ser fram emot när dessa förslag kan behandlas här i kammaren, så att man kan gå från ord till handling.

Med hänvisning till pågående arbete yrkar jag bifall till utskottets förslag om att riksdagen ska avslå samtliga motionsyrkanden.

(Applåder)

Gudrun Nordborg (V)
Anf. 190 Gudrun Nordborg (V)

Herr talman! Vi diskuterar ett utskottsbetänkande om våld och offer. Först skulle jag vilja kommentera gängkriminaliteten. Där hävdade Jomshof att det gick så där för den förra regeringen. Jag tycker att det begreppet går att använda nu också. Vi har inte kunnat kupera våldet och begränsa det. Jag tror att det hänger ihop med att man inte gör rätt insatser.

Gängkriminaliteten är naturligtvis en oerhört allvarlig form av våld, men vi har också många andra former. Jag vill tacka tidigare kvinnor i talarstolen för att de har lyft frågor om mäns våld mot kvinnor och barn. Det vill jag också göra. Jag gör det genom att lyfta och yrka bifall till reservation nummer 3, som handlar om förundersökningar och polis och åklagares arbete när man väl har fått kännedom om mäns brott mot kvinnor och barn.

Sedan tycker jag att det är av intresse att se vad vi menar med våld. Vi har fysiskt våld. Jag tror att alla inser att det är våld; en del tycker att det stannar där. Sexuellt våld är ännu allvarligare. Det är för många kvinnor en form av inbrott i kroppen. Man kan prata om ekonomiskt våld och kanske till och med inkludera, som man gör i betänkandet, bedrägerier mot äldre personer. Vi har digitalt våld, som kan vara väldigt psykiskt påfrestande. Vi har det som vi uppfattar som hot och psykiskt våld eller psykisk misshandel. Det finns mycket som kan inkluderas i detta.

De värsta spåren bär offren inombords. Det handlar om att jag har blivit kränkt som person och i min personlighet. Jag har kanske också grova spår av angrepp på min kropp eftersom det även har varit fysiska övergrepp.

Det pågår mycket arbete inom våra myndigheter för att försöka hantera detta. Polisen försöker gång på gång få till stånd en tidig bevissäkring, rekrytera fler medarbetare och så vidare. Men som redan har framkommit här i talarstolen ser vi ändå med jämna och ojämna mellanrum svarta och hårda rubriker om att ytterligare en kvinna är dödad. Den som är misstänkt är väldigt ofta en person som denna kvinna har eller har haft en nära relation till. Det är någon hon har älskat och velat fortsätta älska men där kärlekskontraktet är kraschat och krossat med våld.

Vi vet en del om processerna i detta. Även om man skulle ha ekonomiska resurser för att kunna bryta upp är det oerhört svårt att klippa de känslomässiga banden, för många män är oerhört skickliga på att knyta an med både kärlek och värme och sedan bestraffningar. Växlingen mellan våld och värme skapar traumatiska band. Vi måste ha respekt för de kvinnor som måste försöka flera gånger innan de lyckas bryta upp. Det finns ännu inte tillräcklig kompetens och insikt hos våra myndighetspersoner när det gäller detta våld.

Vi vet när det är farligare än annars för den här kvinnan. Det är när hon vågar visa att hon troligen vill bryta upp eller kommer att göra det. Vi kan också se att kvinnan i regel på olika sätt har sökt hjälp tidigare hos hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller att hon har slagit larm till polisen. Men det är tyvärr ofta så att hon inte tas på tillräckligt allvar.

Vi upprörs nu med fog över att pappan Mikael dödades inför sin son. Det finns många barn i vårt land som har sett sin mamma misshandlas eller dödas och som kanske är den som larmar polis och ambulans från hemmet. Men vi har en väldigt dålig uppföljning när det kommer till hur vi ser på hemmet som brottsplats. Undersöker vi det på samma sätt som andra brottsplatser med teknik, filmning och tidiga förhör av offret - om den personen fortfarande lever - vilket kan vara kvinnan och/eller barnen? Förhör vi snabbt den som är misstänkt?

Här begås det många misstag. Man plockar inte heller alltid in den bevisning gällande vad som har skett tidigare, bevisning som kan finnas inom vården. Man har inte tillräcklig våldskompetens. Bemötandet brister, och man varken dokumenterar tillräckligt eller samlar in dokumentation.

Jag vill påstå att den här regeringen inte är kvinnovänlig, snarare tvärtom. En hel del av de insatser som vi har kunnat ta för givna tidigare reduceras. Kvinnojourerna rustas ned, och deras skyddade boenden stängs på grund av tillståndsplikter där man kräver saker som inte alltid är nödvändiga. Sådana kunde i sig vara positiva, men det kostar också mycket pengar både att söka och att upprätthålla anställningstider på helger och nätter.

Man drar undan resurser till skola, vård och välfärd som också är en del av ett extremt viktigt skyddsnät för kvinnor och barn. Vi satsar alltför mycket på att argumentera om strängare straff. Vi skulle behöva en helt annan politik som skyddar välfärden och som skapar trygghet för kvinnor och barn också när de har blivit utsatta för mäns våld.

Det finns en del reformer på gång; det vill jag också erkänna och markera som positivt. Det handlar om starkare kontaktförbud och möjligheter till fotboja, och eventuellt kommer det också en framgång i form av att kvinnan får bo kvar i hemmet. Det som är tragiskt då är att mannen vet om adressen. Vad kommer att hända med hennes trygghet när han har avtjänat ett fängelsestraff och kommer ut igen? De här spelen är inte helt enkla.

Detta handlar, menar jag, om en genomgående kompetens och insikter i brottsoffers utsatthet inför en farlig man som kan framstå som oerhört charmig i möten med myndighetspersoner och som många gånger - det har jag sett exempel på - har lyckats dupera människor ända in i domstolen. Kvinnan kan framstå som trasig och lite förvirrad när hon inte minns alla detaljer efter det hon har utstått, så det som hon beskriver kan ju inte riktigt stämma.

Jag har följt många sådana här processer och kvinnoöden och även kunnat se hur en ganska krossad kvinna som brutit upp från en relation och frigjort sig från våldet har kunnat göra verkliga framsteg på sitt jobb eller skaffat utbildning och blivit en strålande person när energin gått till annat än att enbart överleva. Det är jätteviktigt att vi förstår och arbetar mycket mer med detta.

Jag vill också lyfta fram att Brå har gjort ett antal genomgångar av olika år gällande hur man har lyckats utreda mäns våld mot kvinnor och barn. Det är framför allt våld mot kvinnor som man har fokuserat på. Man ser stora skillnader mellan olika distrikt. Man kan se att det är väldigt olika hur man gör den första bevisupptagningen, om man över huvud taget förhör den som blir utpekad som misstänkt, vilken ytterligare dokumentation som man tar upp och om man använder filmning - något som är rekommenderat gällande både offer, förövare och brottsplats sedan 1995 men som inte alltid görs. Det handlar om hur man kan ha en brottsofferanpassad utredningsverksamhet som avlastar den som är offer så att personen kan få en ordentlig upprättelse och ytterst kanske också skadestånd.

Vi behöver därför upprepa en genomgång av hur förundersökningarna bedrivs i dag så att vi kan sprida goda exempel och reducera de brister som fortfarande finns.

Jag skulle också kort vilja kommentera Igor. Jag tror att sådana projekt verkligen behövs. Det behövs bredd i hela landet, men det behövs också spetskompetenser som kan driva nya frågor framåt. En brottsofferlag är inte fel, men den kanske framför allt är till för brottsoffret. Det är oerhört viktigt att vi har specialbestämmelser i polislagen, i socialtjänstlagen och så vidare så att varje profession vet vad den ska göra i sitt möte med brottsoffer.

Vi har väldigt mycket att göra på det här området, men vi har också väldigt mycket att vinna för trygghet för kvinnor och barn.

Torsten Elofsson (KD)
Anf. 191 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! För 18 månader sedan gick svenska folket till val för att utse sina företrädare i denna kammare. Brutala skjutningar, förnedringsrån och åratal av misslyckad migrationspolitik gjorde att tryggheten stod högst upp på agendan för väljarna och det med all rätt. Folket valde en ny regering i hopp om förändring.

En brutal påminnelse om varför det behövs en ny politik blev mordet i Skärholmen häromdagen, där en pappa sköts ihjäl framför ögonen på sin son av den enkla anledningen att han hade konfronterat ett ungdomsgäng.

Civilkurage är en omistlig del i en fungerande demokrati. Men den brottsutveckling och det våldskapital som vi ser hos kriminella tystar människor. Flera boende i området som intervjuats efter mordet uppger att de aldrig kommer att våga säga till eller konfrontera något ungdomsgäng igen.

Herr talman! Den brottslighet som vi ser har ett stort våldskapital som man är beredd att använda, cyniskt och likgiltigt inför konsekvenserna för oskyldiga människor. Goda normer och värderingar har lämnats helt till förmån för en gangsterkultur där det inte finns något rätt och fel, mer än rätten att utse sig själv till bödel.

Vid sidan om repression är det allra viktigaste förebyggande arbetet att börja bygga upp goda normer och värderingar från grunden igen i våra utsatta områden. Vi behöver också få ordning på migrationen och utvisa fler som begår grova våldsbrott. Utvisningshotet i sig är många gånger mer avskräckande än ett högt straff, och därför behöver vi arbeta mer proaktivt också med den lagstiftningen.

Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen jobbar varje dag för att Sverige och vårt rättsväsen ska kunna flytta fram sina positioner mot det brutala våldet och vända brottsutvecklingen. Vi genomför den största kriminalpolitiska omläggningen i modern tid. Det är ett paradigmskifte i synen på våldsbrott och brottsoffer, i synen på upprättelse och rättvisa och i synen på gärningsmannen, och vi gör det på ett sätt som får reell effekt.

Vi ser till att bygga ut rättsväsendet och ge polis och åklagare fler verktyg.

Vi river sekretesshinder mellan myndigheter så att samhället kan arbeta mer samordnat och förebygga brott.

Vi utvidgar kontaktförbuden och skärper arbetet mot våld i nära relationer och hedersförtryck.

Vi förändrar straffen och kommer att avskaffa mängdrabatten i dess nuvarande form.

Vi slår mot gängens pengaflöden och den kriminella ekonomin, som ätit sig in i stora delar av samhällskroppen.

Vi ser över söktjänsternas publicering av personuppgifter för att stoppa bedrägerier mot äldre och utsatta.

Det har redan kommit straffskärpningar. Straffet för vapenbrott dubblerades exempelvis den 1 januari. Det görs också en total och fullständig översyn av påföljdssystemet i syfte att skärpa straffen och få en straffmätning som fokuserar på upprättelse för brottsoffret snarare än rabatt och förmildrande omständigheter.

Från vänsterhåll hör vi ofta att skärpta straff inte hjälper. Det anser jag är fel. Skärpta straff kommer att ha en tydlig effekt när man klarar upp brotten så att vi får bort kriminella och farliga personer från gatan och förhindrar att de kan rekrytera nya barn och unga under tiden. Det handlar också om upprättelse och om vilken typ av samhälle vi ska leva i. Ska vi ha ett samhälle där straffen står i rimlig proportion till brotten, eller ska vi ha ett samhälle som i stort lägger sin omsorg hos gärningsmannen?

Herr talman! Socialdemokraterna talar plötsligt om att de vill ha hårdare tag i kriminalpolitiken. De har svängt i flera frågor, exempelvis ungdomsfängelser. Gott så, men ibland kan det upplevas som mycket snack och lite verkstad. Så sent som förra veckan röstade Socialdemokraterna nej till att införa säkerhetszoner. Argument som att den nuvarande polislagen är tillräcklig och att zonerna riskerar att innebära rasprofilering och diskriminering hördes här i kammaren. Det är bara att beklaga.

Herr talman! Jag vet att nya arbetssätt och metoder spelar roll. Lagen om preventiv avlyssning som infördes i höstas är ett exempel. Sedan lagen ändrades har över 30 personer gripits med hjälp av den. Flera skjutningar och sprängningar har kunnat stoppas. Flera boende har sluppit falla offer på det brutala vis som vi såg i Skärholmen.

Lagen om vistelseförbud för kriminella som infördes den 1 februari har redan visat sig ha positiva effekter i de områden där sådana har införts, exempelvis för att bekämpa öppen droghandel och återta områden. I helgen gjordes en stor samordnad insats vid Öresundsbron där polisen med stöd av den nya lagen om utökade polisiära metoder i gränsnära områden beslagtog 20 miljoner kronor. Det var brottsvinster som skulle föras ut ur landet.

Nästa vecka kommer polisen att få säkerhetszoner som ytterligare ett verktyg i sin verktygslåda. Då kan vi på allvar få bort vapen från gatan, förebygga brott och öka tryggheten för boende i området. Dansk polis har använt säkerhetszoner sedan 2004 med goda resultat. Om vi hade haft detta på plats tidigare hade vi troligen förhindrat fler dödsskjutningar och brutala våldsbrott, då zonerna ger polisen betydligt större möjligheter att söka vapen och sprängämnen.

Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen genomför den största omläggningen av kriminalpolitiken i modern tid. Vi arbetar intensivt med att steg för steg vända den brutala utvecklingen, stoppa våldsbrotten och ge brottsoffer ökad upprättelse.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Ulrika Liljeberg (C)
Anf. 192 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Vi diskuterar i dag våldsbrott och brottsoffer, och i likhet med flera andra ledamöters går mina tankar till dem som i närtid och tidigare drabbats av dödligt våld, av grovt våld och av våld av alla de slag. Det är helt oacceptabelt. Tankarna går till drabbade och anhöriga.

Centerpartiet välkomnar ett ökat och större fokus på brottsoffer och brottsutsatta. Vi ser positivt på den översyn av hela straffrätten som nu görs och på det sätt brottsoffer lyfts fram i direktiven. Det får dock inte ske på bekostnad av rättssäkerheten, vilket vi lyfter fram i flera andra betänkanden och ärenden.

Staten har en skyldighet att skydda sina medborgare från brott, men vi behöver göra det med rättsgarantier där de grundläggande fri- och rättigheterna respekteras. Vi ska förebygga, utreda och lagföra med en hög grad av säkerhet och precision. Vi måste klara av den balansgången och den avvägningen, särskilt när vi också vet att man i många miljöer ofta är både brottsoffer och förövare eller gärningsman. Allt är inte svart eller vitt.

Centerpartiets rättspolitik bygger på att ha brottsoffer i fokus, rättsstatens principer och att kunna se hela rättskedjan från polis, åklagare och domstol till kriminalvård. Vi har stått bakom de stora resursförstärkningar som gått till polisen och övriga rättsväsendet.

Både jag och landets medborgare förväntar oss en leverans i enlighet med regeringens utfästelser. Vi har under dagen här i kammaren hört hur evidensbaserade, vetenskapliga förhållningssätt och arbetssätt har lyfts fram av alla partier. Det bådar gott inför det stora brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete vi som land har framför oss.

Avseende brottsområden får grov organiserad brottslighet stor uppmärksamhet och ska så ha, men vi behöver även ta upp mäns ofta dödliga våld mot kvinnor, våldet mot barn och mängdbrott och vardagsbrott. Mycket av detta kräver ökad, stabil polisiär närvaro i hela vårt land. Där finns betydligt mer att göra från regeringens sida, och vi återkommer också till det i andra betänkanden som rör polisen.

I detta betänkande behandlas ett stort, brett område med många viktiga frågor. Jag väljer att nämna några av våra reservationer.

Bedrägerier har kommit att bli en av den grova organiserade brottslighetens stora nya inkomstkällor, och där är äldre särskilt drabbade. Banker och andra behöver förebygga detta mer. Vi anser också att brott mot äldre per automatik ska rubriceras som grova. Det finns förslag om detta, men de har ännu inte landat på riksdagens bord. De borde prioriteras högre.

Vad gäller spridning av barnpornografi - det som borde heta material med dokumenterade sexuella övergrepp mot barn - kan mycket mer göras. Verktyg för att identifiera, upptäcka och hindra spridning sådant material på internet behöver till exempel införas på alla offentliga datorer.

Herr talman! Slutligen vill jag ta upp frågan om skydd för vuxna med intellektuella funktionshinder. De har inte samma skydd som barn inom föreningslivet när det gäller att begära registerutdrag avseende ledare och tränare. Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är en grupp som sällan lyfts fram i debatten men som är väldigt sårbar. Det är en grupp som i likhet med barn behöver utökat skydd och att vi aktivt minskar risken för övergrepp. Det är inte möjligt att kräva med nuvarande lagstiftning, och det anser vi är fel och borde åtgärdas.

Herr talman! För tids vinning yrkar jag enbart bifall till reservation 22 om registerutdrag.

(Applåder)

Martin Melin (L)
Anf. 193 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag tänkte ägna några minuter åt att prata om något som vi alla är överens om, nämligen att mäns våld mot kvinnor är förkastligt och vedervärdigt. Hela samhället måste jobba mycket mer mot mäns våld mot kvinnor. Därför är det viktigt att vi här inne som faktiskt kan påverka hur det arbetet kan bedrivas också gör det på ett bra och effektivt sätt.

När jag läser igenom de motioner som väckts i ämnet ser jag att det finns en samsyn över blockgränserna, och det är bra. Det visar att det finns en vilja att göra någonting åt något som inte fungerar riktigt bra. Samhället kan i dag inte skydda de kvinnor som lever i fruktan att bli dödade.

Det mördas i snitt 15 kvinnor varje år i Sverige, och det är flera tusen som lever under dödshot. Hur många som lever under fysiska och psykiska hot och våld i relationer vet vi inte. Mörkertalet är stort utöver de anmälningar som görs.

Det skydd som finns i dag för hotade kvinnor, förutom tekniska som skyddstelefoner och praktiska som skyddade boenden, är kontaktförbud.

Lagen om kontaktförbud har skärpts under åren, senast för ett par år sedan. Den här regeringen vill nu skärpa lagen ytterligare och få till en än mer effektiv kontaktlagstiftning. Det är en utredning ute på remiss nu som gäller detta, vilket är bra.

Herr talman! En hotad kvinna ska inte löpa risk att möta den som hotar henne på bussen på vägen till jobbet eller i matbutiken eller på gymmet.

Att leva under dödshot innebär att du får din frihet och din möjlighet att röra dig fritt begränsad.

En hotad kvinna ska så långt som möjligt, trots omständigheterna, alltid kunna känna sig trygg i sin vardag.

Vi som lagstiftare har en skyldighet att se till att vi har lagar som fungerar, inte minst när det gäller att skydda hotade kvinnor. Men som det fungerar i dag tycker jag inte att det fungerar.

Låt mig dra i korthet hur kontaktförbud - eller låt oss kalla det besöksförbud, som lagstiftaren vill - fungerar i dag.

Ett besöksförbud innebär i dag att den som har hotat förbjuds att besöka, kontakta eller följa efter den som man hotar, skyddspersonen. Det är ett så kallat normalt besöksförbud.

I vissa fall kan den som hotar få ett utvidgat besöksförbud. Då får personen som hotar inte befinna sig i närheten av där skyddspersonen bor, arbetar eller brukar vistas. Ett utvidgat besöksförbud kan även kopplas ihop med fotboja.

Men det stannar inte där. Vi har ett tredje alternativ, särskilt utvidgat besöksförbud. Det innebär att man lägger till ett område runt skyddspersonen, ett större område, där personen som hotar inte får vistas. De flesta sådana fall ska också kopplas ihop med fotboja.

I min värld får jag inte riktigt ihop det här att en person som till att börja med har hotat eller varit fysiskt eller psykiskt våldsam mot en annan person, brott av sådan allvarlig art att han utöver att dömas för våldet har dömts till besöksförbud, sedan ska få flera chanser innan han får fotboja och särskilt utvidgat besöksförbud. Jag förstår inte varför det är så.

Jag är glad över att det i den utredning som regeringen har beställt gällande effektivare kontaktlagstiftning, som nu är ute på remiss, pratas om att man redan från början ska utdöma särskilt utvidgat besöksförbud. Jag hoppas att det så småningom blir så, för det kan inte vara som nu.

Först slår han. Det är inget bra - vi utdömer besöksförbud.

Han struntar i förbudet och åker hem och försöker slå in dörren. Det är inget bra. Nu kanske han får utvidgat besöksförbud och kanske fotboja, men det är inte säkert.

Han struntar även i det och åker en tredje gång hem och bankar på dörren och försöker slå sig in. Nu reagerar vi och sätter på fotboja och ger särskilt utvidgat besöksförbud - efter tre chanser.

Det är för mig obegripligt. Jag har inga problem med att en person som snattat en chokladkaka får en, två eller till och med tre chanser innan det smäller till och händer något allvarligt. Men en man som är våldsam mot en kvinna, så pass våldsam att hon fruktar för sitt liv, hennes tillvaro helt och hållet anpassas efter förövaren och hur han beter sig och hon inte kan styra över sitt liv - varför ska han, förövaren, få chans på chans? Det är hon som är den drabbade. Jag förstår inte detta.

Låt mig lite kort ta ett fall ur verkligheten som jag själv var med om för tre eller om det var fyra år sedan för att visa att den här lagen inte fungerar.

En person ringde 112 och uppgav att han befann sig i en lägenhet med en knivhuggen kvinna. Han var inneboende hos kvinnan och hade råkat öppna när det ringde eller knackade på dörren. Då rusade en man in med en kniv. Mannen sökte upp kvinnan som bodde i lägenheten och började hugga henne.

Jag var första polis på plats. När vi kom upp i lägenheten möttes vi av blod i hela köket. Det var blod på bänken, i diskhon, på väggarna. I sovrummet i anslutning till köket hittade jag kvinnan där hon låg. Hon hade blivit knivhuggen med fem hugg i kroppen. Hon var talbar och meddelade mig att det var hennes före detta pojkvän som hade tagit sig in i lägenheten och försökt döda henne.

Den före detta pojkvännen kunde efter en timme gripas av en annan patrull. Då kom det fram att kvinnan hade anmält den här mannen vid sex tidigare tillfällen för överträdelse av besöksförbud. Han hade inte blivit frihetsberövad någon av gångerna och inte heller dömd.

Ingen av oss här kan nog föreställa sig den panik som den här kvinnan måste ha känt när mannen rusar in i lägenheten med kniv och börjar hugga henne, hugg efter hugg, i fullt raseri. Jag tror inte att någon kan sätta sig in i den skräck hon måste ha känt.

Varför fick då den här mannen sex stycken chanser? Varför låstes han inte in direkt? Han kunde åtminstone ha fått förbud att vistas i kommunen och fotboja - en fotboja som direkt börjar pipa och markera var han är någonstans så att polisen kan åka och hämta honom. Jag hoppas att det någon gång i framtiden blir så, herr talman.

Jag är såklart medveten om att vi måste ta hänsyn till både behovs- och proportionalitetsprincipen i de här fallen, absolut. Men jag tycker någonstans att om man har gjort någonting som föranleder ett besöksförbud har man redan klivit över en gräns, och då måste samhället reagera direkt. Därför vill jag se ett särskilt utvidgat besöksförbud med fotboja och eventuellt ett vistelseförbud.

Vi, samhället, måste verkligen reagera direkt. Ha i åtanke det sista jag säger nu: att alla mord på kvinnor som är utförda av ett ex eller en nuvarande pojkvän eller man har föregåtts av hot eller våld. Därför är det viktigt att vi tar hoten på allvar direkt, innan någonting händer. Och, herr talman, en man som ger sig på en kvinna genom våld eller hot om våld ska inte få en andra chans.

(Applåder)

Rasmus Ling (MP)
Anf. 194 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det är i denna debatt mycket fokus på mäns våld mot kvinnor, och det är bra. Det får alltför lite fokus och uppmärksamhet vid de flesta andra tillfällen. I stället är det relativt mer fokus på att vi ska titta enbart på den allvarliga gängkriminaliteten.

Regeringen påstår ofta att man prioriterar mäns våld mot kvinnor lika mycket som gängkriminaliteten. För att ta ett exempel, herr talman, har Tidöavtalet som styr regeringens arbete tre och en halv sida om gängbrott medan mäns våld mot kvinnor är en punkt i en punktlista.

Vi måste fortsätta bygga ut Polismyndigheten. De polisiära resurserna räcker inte till som det är i dag. Men för att stävja mäns våld mot kvinnor måste också polisens arbetssätt utvecklas och förbättras, och det arbetet måste prioriteras.

Vi måste se att det inte bara är det direkta fysiska våldet det handlar om utan även kontrollerande beteende, psykisk misshandel och så vidare.

Straffen för sexualbrott har skärpts i omgångar. Vi ser positivt på att man fortsätter se över det. Det finns straffskärpningsgrunder som behöver höjas även i den situation som vi har nu.

Herr talman! Skyddet för de sexualbrottsoffer som finns måste stärkas. Vi kan inte heller här ha ett ensidigt fokus på straffskalan, utan vi måste se både hur brott kan förhindras och hur de som utsätts ska få ett förstärkt skydd.

Herr talman! Jag har under debatten hört utvikningar åt olika håll. Vissa ledamöter vill fortsätta att diskutera visitationszoner. Vi hade en debatt om dem under tre timmar så sent som i onsdags för en vecka sedan. Jag fortsätter gärna den diskussionen vid tillfälle. I den debatten ställde jag frågor som jag inte fick svar på, vilket jag hoppas kunna få framöver. Men här och nu nöjer jag mig.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 19, som handlar om stärkt skydd för sexualbrottsoffer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-04-18
Förslagspunkter: 32, Acklamationer: 28, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2023/24:JuU18, Beslut: Våldsbrott och brottsoffer

Beslut 2023/24:JuU18

Webb-tv: Beslut: Våldsbrott och brottsoffer

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Projekt Igor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 66.
      • Reservation 1 (S)
    2. Förövaren ska flytta vid våld i hemmet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2484 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 42.
      • Reservation 2 (C)
    3. Förundersökningar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:994 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3.
      • Reservation 3 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900016
      SD63009
      M570011
      C21003
      V01905
      KD16003
      MP14004
      L12004
      -2000
      Totalt27519055
      Ledamöternas röster
    4. Ekonomiskt våld

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:685 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
      • Reservation 4 (MP)
    5. Digitalt våld som en del av våldsmönstret

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2377 av Inga-Lill Sjöblom m.fl. (S).
      • Reservation 5 (S)
    6. Digital säkerhet för våldsutsatta kvinnor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2375 av Inga-Lill Sjöblom m.fl. (S).
      • Reservation 6 (S)
    7. Bedrägerier mot äldre

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1224 av Martina Johansson (C) och

      2023/24:2460 av Catarina Deremar (C).
      • Reservation 7 (C)
    8. Skärpta straff för hedersrelaterat våld

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:884 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5.
    9. Preskriptionstid för hedersrelaterade brott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1396 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 15.
    10. Bevissäkring

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1396 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 5.
    11. Utredning av hedersrelaterade brott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:884 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4.
    12. Begränsningar av flickors val av klädsel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1396 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 9.
    13. Moralpoliser m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 18.
    14. Könsstympning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:884 av Markus Wiechel (SD) yrkande 7.
    15. Bidrag till extrema religiösa förbund och skolor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1396 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 10.
    16. Traumabehandling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 82.
      • Reservation 8 (MP)
    17. Utfärdande av kontaktförbud

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:2499 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 13,

      2023/24:2588 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 2 och

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 71.
      • Reservation 9 (S)
      • Reservation 10 (C)
    18. Geografiskt område

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 114 och

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 71.
      • Reservation 11 (MP)
    19. Förbättrad samverkan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 58.
      • Reservation 12 (S)
    20. Åtgärder mot hatbrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:18 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 3.
      • Reservation 13 (V)
    21. Stärka Brottsoffermyndigheten som kunskapscentrum

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 145.
      • Reservation 14 (MP)
    22. Utvärderingsinstitut för trygghet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1135 av Oliver Rosengren (M).
    23. Polismyndighetens förmedling av uppgifter om brottsutsatta

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 150.
      • Reservation 15 (MP)
    24. Brottsofferlag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 78 och

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 139.
      • Reservation 16 (S, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (S, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S090016
      SD63009
      M570011
      C21003
      V19005
      KD16003
      MP01404
      L12004
      -1100
      Totalt189105055
      Ledamöternas röster
    25. Stärkt skydd till brottsoffer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1628 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 18,

      2023/24:2499 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 9 och

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 77.
      • Reservation 17 (S)
      • Reservation 18 (C)
    26. Stärkt skydd till sexualbrottsoffer

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 83.
      • Reservation 19 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S891016
      SD63009
      M570011
      C21003
      V19005
      KD16003
      MP01404
      L12004
      -2000
      Totalt27915055
      Ledamöternas röster
    27. Barnahus

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:994 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4.
      • Reservation 20 (V)
    28. Skydd för barn mot kriminella gäng

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1278 av Noria Manouchi (M) yrkande 1.
    29. Spridning av barnpornografi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:591 av Johanna Rantsi (M) och

      2023/24:2590 av Helena Vilhelmsson (C) yrkande 1.
      • Reservation 21 (C)
    30. Register över återfallsförbrytare i sexualbrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1142 av Boriana Åberg (M) yrkande 2.
    31. Registerutdrag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1737 av Christofer Bergenblock och Anne-Li Sjölund (båda C).
      • Reservation 22 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900016
      SD620010
      M570011
      C02103
      V19005
      KD16003
      MP14004
      L12004
      -2000
      Totalt27221056
      Ledamöternas röster
    32. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.